VINNOVA-nytt

FORSKNING o INNOVATION o TILLVÄXT
No 1 FEBRUARI 2013nytt
TEMA // Testbäddar
ATT TESTA
FRAMTIDEN
Smarta plagg ger
ökad rörelse
Fler akademiska
toppkrafter behövs
Låt blicken styra
Akbar Seddigh
”Framgångsrikt företagande kräver innovation, erfarenhet och långsiktighet!”

LEDARE
I Sverige finns också många
framgångsrika testbäddar inom
bland annat skogs-, IT- och gruvsektorn.
Utan test och
verifiering utarmas
innovationssystemet
FÖR ATT LÖSA stora samhällsutmaningar och
ta tillvara globala affärsmöjligheter behöver
nya idéer, tekniker och metoder testas,
verifieras och utvecklas. För att nå hela vägen
fram med nya produkter och tjänster är det
också viktigt att fokus inte bara hamnar på
den första delen i innovationsprocessen, det
vill säga på forskning och utveckling. Testoch
demonstrationsanläggningar i form av
bland annat testbanor, laboratorier, biobanker,
databaser och living labs är därför inte
bara avgörande för att få fram framgångsrika
FoU-resultat som kan generera tillväxt utan
också för att forskningen inte ska utarmas på
hemmaplan. Kedjan blir inte starkare än den
svagaste länken – och hela processen måste
vara effektiv. Genom en stark test- och demoverksamhet
kan vi också ta del av värdefull
kompetens, locka till oss investeringar och
använda anläggningarna som ett skyltfönster
för att visa upp svenska lösningar samtidigt
som de stärker bilden av Sverige som ett
innovationsland.
Ett bra exempel på en testanläggning som
i sig genererar jobb och tillväxt är testning
av vinterdäck och fordon i norra Sverige
som attraherar fordonstillverkare från hela
världen. Ett annat exempel är arbetet med
svenska demonstrationsanläggningar i
Kina vars uppgift det är att visa upp svensk
miljöteknik. I Sverige finns också många
framgångsrika testbäddar inom bland annat
skogs-, IT- och gruvsektorn. Vi har även väl
fungerande offentliga verksamheter i form av
allt från skolor och sjukhus till dataregister,
reningsverk och elnät som i sig är en annan
typ av värdefull infrastruktur. Dessa miljöer
är viktiga för att hitta, utveckla och testa nya
lösningar men det behövs även incitament för
att de ska nyttjas fullt ut med nya kombinationer
av lösningar som kan skapa samhällsnytta
och affärsmöjligheter.
VINNOVA spelar idag en viktig roll i arbetet
med att stärka och utveckla testbäddar i
Sverige men det finns mer att önska. Därför
var det glädjande att regeringen i höstens
forsknings- och innovationsproposition gav
VINNOVA extra stöd för att utveckla svenska
anläggningar vidare samt tillgängliggöra
och öppna upp nya testbäddar. Små och
medelstora företag måste till exempel i högre
utsträckning komma in i större nätverk för att
testa om deras idéer håller och därigenom få
hävstänger på sina lösningar.
Genom att koppla ihop universitet,
högskolor och näringsliv skapas en infraturstruktur
som gör det möjligt att kombinera
forskningsresultat på nya sätt och få dem att
komma till nytta i olika verksamheter.
I det här numret av VINNOVA-nytt visar
vi upp exempel på testbäddar från olika
slags verksamheter, Innovation Akademiska
i Uppsala där man bedriver tester inom
hälso- och sjukvården, AstaZero som är en
trafiksäkerhetsanläggning som byggs just nu
i Borås och kommer att bli den första i sitt
slag i världen, slutligen tittar vi på Närfisk, en
miljöteknisk testbädd för utveckling av landbaserad
och konsumentnära fiskodling.
Charlotte Brogren,
generaldirektör, VINNOVA
Redaktionen
Ansvarig utgivare Charlotte Brogren, VINNOVA
Redaktion Anna Cory, VINNOVA samt
Karin Wandrell, Snick-Snack
Art Director Kim Sonntag, Snick-Snack
Tryck Trosa Tryckeri AB
Papper G-Print
Omslagsfoto Nils Petter Nilsson
För prenumeration
VINNOVAnytt@VINNOVA.se
ISSN 1653-2759
Tidningen ges ut fem gånger per år.
2 VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013

Innehåll
TEMA: TESTBÄDDAR
Test- och demonstrationsarenor kan hjälpa företag att öka sin
konkurrenskraft.
sid 6
Kort & Koncist
FOTO: COLOURBOX
SÅ SKA TOPPAKADEMIKER LOCKAS HIT
OECD:s rapport kring den svenska innovationspolitiken innehåller
flera rekommendationer för framtiden. Bland annat hur Sverige ska
bygga starka universitetsmiljöer.
sid 12
NY METOD GER RENARE MJÖLK
En svensk idé kan vara lösningen för att minska användningen av
antibiotika i mjölkframställning.
sid 13
PROFILEN
Akbar Seddigh är entreprenören
som efterlyser
långsiktighet – och varnar
för åldersfixering.
sid 14
SMARTA PLAGG GER ÖKAD RÖRELSE
Klädesplagget Elektrodress gör livet lättare för personer som har
drabbats av stroke eller cerebral pares.
sid 16
LÅT BLICKEN STYRA
Snart lanseras den första konsumentprodukten för att hantera en
dator med hjälp av ögonstyrning.
sid 17
VÄGEN FORTSÄTTER FRAMÅT
För ett hållbart samhälle riktas blickarna mot framtidens fordonskoncept.
Nya smarta system presenterades på FFI:s konferens.
sid 18
NU BLIR MOBILEN LADDAD – AV SOLEN
Svenskt företag har tagit fram en mobilladdare som drivs med solceller.
Nu lanseras innovationen i Afrika.
sid 20
HON ÄR BÄST PÅ ATT
FÖRKLARA FORSKNING
Marie Dacke, forskare i sinnesbiologi
vid Lunds universitet
vann finalen av Forskar Grand
Prix – en ny nationell tävling i
att på mycket kort tid presentera
sin egen forskning. Hon utsågs
till vinnare av en expertjury och
publiken under ett evenemang
i Stockholm. De tävlande hade
alla vunnit regionala deltävlingar
som tidigare i höst
genomfördes på olika orter som
en del av vetenskapsfesten
ForskarFredag.
Målet var att förklara sin
forskning på ett så fängslande,
inspirerande och pedagogiskt
sätt som möjligt, och det på bara
tre minuter.
Forskar Grand Prix arrangeras
av Vetenskap & Allmänhet och
en rad lokala arrangörer med
stöd av EU-kommissionen och i
samarbete med forskningsråden
FAS, Formas, Vetenskapsrådet
och VINNOVA.
VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013
3

Kort & Koncist
FOTO: PANORAMIO/ ESHA
83 miljoner
till europeisk
stadsforskning
NY STÖDVAGGA FÖR VASA
Ett nytt stödsystem för
regalskeppet Vasa ska tas
fram. VINNOVA, Formas
och Vetenskapsrådet
har tillsammans gått in
med sex miljoner kronor
till forskning som ska
resultera i den bästa
lösningen för skeppets
stöttning. Bland annat ska
man kartlägga hur träet
och skeppet som struktur
förändras över tid. År 2016
kommer underlaget för en
ny design av ett stödsystem
vara färdigt och själva
byggandet ta vid. Idag
står Vasa uppställd på den
konstruktion som byggdes
på 1960-talet efter bärgningen.
Det är en enkel
konstruktion där skeppet
står på kölblock med stöttning
längs vardera sidan
skrovet, ungefär som man
stöttar en vanlig segelbåt.
Vissa förbättringar har
under årens lopp gjorts,
men inte tillräckliga.
Svenska forskare lyckades bra i JPI Urban Europe’s
första pilotutlysning. I sex av de tio projekt som beviljats
medel finns svenska deltagare. Många av projekten
är så kallade urban living labs där forskare
och intressenter aktivt deltar i hela forskningsprocessen.
Formas och VINNOVA finanserar tillsammans
med projektens intressenter de svenska
deltagarna med 21 miljoner kronor och projektens
intressenter bidrar med ytterligare 6,5 miljoner.
I ett projekt utvecklar forskarna tillsammans med
de som bor och arbetar i områdena nya former för
styrning och förvaltning i två stadsområden i Wien
respektive Stockholm, i ett annat utvecklas mobila
e-tjänster i Åbo och Örebro och i ett tredje undersöks
vilka sociala konsekvenser migrationen från centraloch
östeuropeiska länder får. Vidare studeras nya
klimatvänliga sätt att hantera dagvattnet i Kiruna.
JPI, Joint Programming Initiative Urban Europe är
ett initiativ från EU:s medlemsstater som syftar till
att koordinera europeisk stadsforskning.
ILLUSTRATION: COLOURBOX
VINNOVA informerar om
innovationsupphandling
VINNOVA har beviljats pengar av regeringen
för att bygga upp och driva en kompetenskraftsamling
för innovationsupphandling i Sverige.
Som en del i detta arbete lanserar VINNOVA
temasidor med information om vad begreppet
innovationsupphandling innebär, vilka som
arbetar med detta och vilka möjligheter till
finansiering som finns.
De nya sidorna har adressen www.vinnova.se/
innovationsupphandling.
FOTO: COLOURBOX
Internationell
samverkan kring
miljöinnovationer
Intresset för VINNOVAs första utlysning av programmet
för internationella miljöinnovationer för
samverkan med parter i Brasilien och Kina var
stort - 33 projekt beviljades medel (18 för Brasilien
och 15 för Kina). Syftet med programmet är att
stimulera akademi, institut och företag att utveckla
samarbeten med aktörer i strategiskt viktiga länder
inom klimat, energi, miljö, transport och IKT. Den
28 februari öppnar en ny utlysning av programmet
för samarbete med Kina. VINNOVA håller ett informationsmöte
om utlysningen den 7 mars.
4 VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013

Innovationspolitiken
GRANSKAS
Regeringen satsar just nu stora resurser på att
främja innovationer och utveckling i svenska företag.
Nyligen antogs den nationella innovationsstrategin
som ska fungera som en kompass för arbetet.
För att få ut mesta möjliga av innovationspolitiken
kommer man att följa upp innovationsstrategin och
utvecklingen av innovationsklimatet i Sverige. Regeringen
har därför gett VINNOVA och Tillväxtanalys
i uppgift att ta fram underlag för uppföljningen på
både nationell och regional nivå. En första rapport
kommer att presenteras under 2013.
NYTT PROGRAM STÄRKER
SAMARBETE MED INDIEN
VINNOVA och Department of
Biotechnology, DBT, Indien,
har lanserat ett nytt bilateralt
program för forsknings- och
innovationssamarbete inom
hälsa. Målet med programmet
är att stärka samarbetet mellan
forskningsnätverk i Indien och Sverige
genom att finansiera gemensamma forsknings-
och innovationsprojekt, utbytesbesök
samt demonstration. Programmet kommer att
vara öppet för samarbete inom området hälsa, bestämningsfaktorer
för hälsa och sjukdomsprevention,
medicinsk diagnostik, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
åtgärder, medicintekniska produkter samt
antibiotikaresistens. Sista ansökningsdag är den 29 april.
Design för bättre hälsa
Under våren arrangerar VINNOVA en serie
lunchseminarier om design i offentlig sektor.
Fokus är vård och omsorg men samtliga teman är
relevanta för all offentligt finansierad verksamhet.
Arrangemangen webbsänds men det går också
att delta på plats över en lunch på VINNOVA.
Föreläsningarna ska ge inspiration till att utforska
designprocessens möjligheter att stötta utvecklingen
av offentlig sektor - i synnerhet inom vård
och omsorg. De ska också möjliggöra kontakter
och kunskapsutbyte mellan olika aktörer.
Varje seminarium inleds med en tjugo minuters
föreläsning. Därefter följer en diskussion och
fråge stund bland annat via Twitter. Serien arrangeras
i samverkan mellan VINNOVA, Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL), Innovationsrådet
och SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign.
Anmälan och program på www.VINNOVA.se
Förtroendet för forskare ökar
FOTO: COLOURBOX
Almi och Innovationsbron
har gått
samman
Vid årsskiftet bildade Almi
och Innovationsbron en ny
och gemensam organisation.
Därigenom ska det
bli enklare för Sveriges
entreprenörer att hitta
riskkapital i tidiga skeden.
Sammanslagningen
innebär en tydligare och
mer tillgänglig organisation
som ger rådgivning och
finansiering i tidiga skeden
för innovation och tillväxt
i hela landet. Genom att
stötta entreprenörer i rätt
tid och i rätt fas oavsett
bransch och affärsidé
skapas fler jobb och nya
företag.
Fokus antibiotikaresistens
Innovative Medicines
Initiative (IMI) har lanserat
en utlysning, IMI Call 8th
2012, med fokus på att
bland annat att stödja
upptäckt och utveckling av
nya läkemedel mot antibiotikaresistens.
Utlysningens
totala budget ligger på
230 miljoner euro. IMI
är ett partnerskap mellan
EU-kommissionen och
European Federation of
Pharmaceutical Industries
and Associations (EFPIA).
Målet med initiativet är
att stödja upptäckt och
utveckling av bättre läkemedel.
Sista ansökningsdag
är 19 mars.
FOTO: COLOURBOX
En stor majoritet av svenskarna har högt förtroende för forskare.
De flesta menar också att både den vetenskapliga och den tekniska
utvecklingen gjort livet bättre för människor. Det visar VA:s opinionsundersökning
VA-barometern.
Det är 86 procent som har stort eller mycket stort förtroende för
forskare vid universitet och högskolor, jämfört med 77 procent 2011.
Forskare verksamma vid företag har 67 procent lika stort förtroende för,
en ökning med hela 16 procentenheter på ett år.
– Förtroendet har svängt en del under de tio år vi kan överblicka,
och attityder till forskning verkar vara ganska lättpåverkade av yttre
händelser. Vår mätning i höst föregicks inte av några direkta skandaler.
Tvärtom har regeringens och oppositionens vilja att satsa på forskning
fått stort utrymme i debatten, säger Maria Lindholm, chefsutredare på
VA och ansvarig för undersökningen.
VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013
5

TEMA // Testbäddar
ATT
6 VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013

I en tid där vi står inför stora utmaningar finns
ett behov av att testa nya idéer, metoder och
tekniker för att de ska nå användning och spridas.
Test - och demonstrations arenor kan hjälpa företag
och organisationer att öka sin konkurrenskraft.
TEXT Monica Walldén FOTO Colourbox
TESTA
EN TEST- och demonstrationsarena skapar
ny kunskap genom att den kan användas för
att hitta det som inte går att fånga med hjälp
av till exempel simuleringar eller småskaliga
experiment. Nya samarbeten kan utvecklas
och komplicerade tester som inte en enskild
aktör hade kunnat bekosta kan förverkligas
genom att man delar på kostnaderna och gemensamt
lär sig och utvecklar saker. En fördel
är det minskade risktagandet; till exempel är
det inte realistiskt att göra komplexa trafiksäkerhetstester
på motorvägen. Att skapa
förståelse för och synliggöra samhällsnyttan
med innovationerna är ibland avgörande för
att vissa produkter och tjänster ska kunna
utvecklas och få spridning.
– VINNOVA har en roll där det finns en
komponent av innovationsutveckling i det
hela. Testbäddarna kan vara en slags konkret
kristallisationspunkt där vår ihopkopplande
roll är viktig, säger Jonas Brändström, chefsstrateg
för miljö på VINNOVA.
Stor bredd på testarenor
Testarenorna kan röra sig från det väldigt
avgränsade till det extremt breda, från något
som egentligen har ett annat huvudmål, till
exempel en stadsdel, till det specifika som
någon forskningsutrustning. En kartläggning
som VINNOVA har gjort visar att det
finns en stor blandning av forsknings- och
framtiden
innovationsinfrastrukturer med många olika
benämningar. De kan kallas testbädd, living
lab, prototypverkstäder, förinkubator, pilotanläggningar
för att nämna några. Mångfalden
av benämningar kan vara förvirrande
och försvåra för aktörer att få tillgång till
rätt miljö eller innebära att vissa testmiljöer
underutnyttjas.
– Aktörer med stora resurser har lättare
att förstå, hantera och ta sig in i sådana här
komplexa miljöer, medan tröskeln för små
företag, enskilda eller utländska aktörer blir
mycket högre. Men det är väldigt viktigt för
vår framtida svenska tillväxt att de också hittar
in och är en del av det här. Om VINNOVA
kan bidra till att sänka de trösklarna öppnar
det för många typer av spännande samarbeten,
säger Peter Eriksson, chefsstrateg för
verksamhetsutveckling på VINNOVA.
Viktigt med rätt stöd
Nyckelorden för en lyckad satsning på testoch
demonstrationsarenor är varaktighet,
öppenhet och tillgänglighet, menar Jonas
Brändström. Aktörer som traditionellt inte
har känt sig tillhöriga till ett område kan ha
mycket att bidra med. Då måste de känna en
tillit till att de går in i ett sammanhang för
ömsesidig nytta.
– Får jag bara nyckeln till ett fantastiskt
restaurangkök utan kunskaper om hur jag ska
laga maten eller får jag handledning och stöd?
Om vi bara subventionerar nyckeln hjälper
det inte aktörerna så mycket. VINNOVA måste
försäkra sig om att människor, företag och
organisationer har möjlighet att samverka och
utveckla lösningar, säger Jonas Brändström.
Samhällsbehoven förändras hela tiden och
för att VINNOVA ska kunna göra rätt prioriteringar
är det nödvändigt att satsa på det som
är aktuellt för framtiden.
– VINNOVA vill gärna vara med och stötta
förmågan att förflytta sig till det som är
dagens och morgondagens test- och demonstrationsarenor.
Det som för tio eller
tjugo år sedan var helt nödvändigt att testa
behövs inte nödvändigtvis i dag. Det finns
ett dynamiskt perspektiv som är viktigt att
vara medveten om. Vi ska underlätta den här
rörelsen, säger Peter Eriksson. n
VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013
7

TEMA // Testbäddar
MORGONDAGENS
HJÄLPER OSS
köra
Bilar som kan kommunicera med trafikmiljön ska minska olyckorna på våra vägar.
Lättare fordon ska minska trafikens miljöpåverkan. I testmiljön AstaZero utanför
Borås kan skräddarsydda säkerhetssystem utvecklas och testas i praktiken.
TEXT Monica Walldén
FOTO: VOLVO
NOLLVISIONEN innebär att allt ska göras
för att förhindra att människor dödas eller
skadas allvarligt i trafiken. Det är även
utgångspunkt för projektet AstaZero, en hypermodern
testmiljö för aktiv trafiksäkerhet,
det vill säga att undvika krockar och andra
olyckstillbud på vägar. Genom ny och avancerad
teknik kan fordon och infrastruktur
kommunicera med varandra och därigenom
avstyra farliga situationer innan de inträffar.
– Varje år dödas 1,3 miljoner människor i
trafikolyckor och mellan
20 och 50 miljoner
människor skadas. Den
samhällsbelastning och
det lidande det medför
är ohållbart, säger
Pether Wallin, vd på
Pether Wallin.
AstaZero.
Eftersom utvecklingen går mot allt lättare
och energieffektivare fordon är det ännu viktigare
att undvika kollisioner, i synnerhet som
vägarna under överskådlig tid även kommer
att trafikeras med tung trafik.
Världsunik anläggning
Samarbetsprojektet AstaZero är en av de
största nationella satsningarna inom fordonsindustrin
och utgår från ett industriellt
behov som kombineras med forskning och
utveckling. Ägare är SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut och Chalmers tekniska
högskola, men en lång rad aktörer bidrar
med finansiering och kompetens.
– Anläggningen blir en kommersiell
hybrid där vi har forskning och utveckling på
ena sidan och den industriella kommersiella
sidan på den andra. I denna komplexa miljö
kan alla intressenter mötas vilket ger oss ett
unikt erbjudande som vi kan sälja både till
industrin och akademin, säger Pether Wallin.
Fyra trafikmiljöer
Fyra olika trafikmiljötyper kommer att erbjudas:
landsvägsavsnitt, stadsmiljö, motorväg
och en höghastighetsyta. Landsvägsbanan
har sträckor med skymd sikt vilket möjliggör
tester med dolda hinder. I den komplexa
stadsmiljön med kvartersattrapper testas
framför allt fordonens förmåga att interagera
med omgivningen för att undvika kollisioner
med fotgängare, cyklister, buss och persontrafik.
Det ska till exempel gå att testa system
som indikerar om ett barn är på väg ut på
gatan. På höghastighetsytan ska olika typer
av undanmanövertester kunna göras.
Forskningsområden som kommer att
täckas in är fordonsdynamik, förarbeteende,
mät- och positionsteknik, funktionssäkerhet
och kommunikationsteknik. Anställda
forskningsingenjörer kommer att kunna
bistå vid test- och utvecklingsarbetet.
Säkerhet och miljö
Sverige är världsledande inom trafiksäkerhet
och med AstaZero knyts spetskompetensen
i det svenska fordonsklustret samman för att
befästa konkurrenskraften även i framtiden.
– Säkerhetssystem och miljöteknologi
kommer att gå hand i hand här. Framtiden
kommer att bestå av minskad vikt på fordon,
elektrifiering och ett bredare spektrum av
fordon, vilket ökar behoven av skräddarsydda
säkerhetssystem, säger Peter Öhman,
projektledare för Test Site Sweden vars
paraplyorganisation Lindholmen Science
Park initierade satsningen.
I juli 2014 förväntas anläggningen vara
klar för invigning. n
8 VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013

BILAR
säkert
AstaZero, (Active Safety Test Area)
Syfte Testanläggning för trafiksäkerhetsforskning, där myndigheter,
universitet och högskolor, forskningsinstitut och näringsliv
tillsammans skapar en konkurrenskraftig utveckling.
Ägare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Chalmers
tekniska högskola.
Medverkande AB Volvo, Volvo Car Corporation, Autoliv, Scania,
Region Västra Götaland, VINNOVA, Tillväxtverket och Test Site
Sweden.
Tidsperiod 2010–2014.
Finansiering Total investering om cirka 450 miljoner kronor,
varav VINNOVA bidrar med 18 miljoner om året i 10 år.
AstaZero kommer att ha fyra olika trafikmiljötyper: landsvägsavsnitt,
stadsmiljö, motorväg och en höghastighetsyta.
FOTO: VOLVO
VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013
9

TEMA // Testbäddar
Matförsörjningen är ett av de mest fundamentala behoven
vi har och utmaningen att försörja en växande folkmängd
på ett hållbart sätt blir allt svårare.
TEXT Monica Walldén ILLUSTRATION Colourbox
Hållbar fisk
FÖR
FRAMTIDENS
STADSBOR
MATFÖRSÖRJNINGEN är ett av de mest
fundamentala behoven vi har och utmaningen
att försörja en växande folkmängd
på ett hållbart sätt blir allt svårare.
Storstadsregioner är särskilt sårbara.
Den vilda fisken kommer inte att räcka,
gifter i fisk innebär dessutom hälsorisker
och fiskodling kan orsaka stora miljöproblem.
Med utgångspunkt i denna
verklighet startade projektet Närfisk, som
syftar till att utveckla en hållbar modell
för fiskodling i slutna system, så kallad
RAS (Recirculating Aquaculture Systems).
Genom att i en testbädd samla kompetens
kring vattenrening, fiskodling och energieffektivisering
ska högkvalitativ fisk odlas
på ett hållbart sätt närmare de urbana
konsumenterna.
– Vi vill pröva möjligheten att skapa en
svensk modell för hur man kan odla fisk på
land i slutna fiskodlingssystem. Ännu har
man bara i begränsad omfattning kopplat
ihop tankarna kring hur man gör en RAS
med kompetenser kring vattenreningssystem.
Vi vill se hur man kan skapa en
teknisk lösning och en systemlösning med
svenska nyckelkomponenter, säger Björn
Frostell, docent i industriell ekologi på
Kungliga tekniska högskolan och projektledare.
Kraftigt minskade utsläpp
Testbädden är inrymd i en befintlig landbaserad
RAS-anläggning för fiskodling
vid Ljusterö färjeläge som drivs av Svensk
Fiskodling AB och har en kapacitet på 20
ton fisk per år. Där studeras processövervakning
och processkontroll, förbättrad
bakteriell kontroll av fiskodlingen och
möjligheter till effektivare biologisk rening.
Därigenom ska utsläppen av kväve
och fosfor minska med motsvarande
90 procent och energiförbrukningen
ska minska med 20 procent från dagens
jämförbara anläggningar, något som ökar
både den ekonomiska och miljömässiga
hållbarheten.
– Med ett livscykelperspektiv på
fiskodling får man andra mått på vad som
är hållbart. Hur mycket energi går det åt
per kilo fisk som ligger på tallriken? Hur
mycket klimatpåverkan har det blivit, hur
mycket övergödning? Vi kan inte ännu
producera billig fisk på ett hållbart sätt i
Sverige. Det har inneburit att det är en
speciell sorts fisk som vi kan odla, en högkvalitativ
fisk som man kan sälja till högt
pris, säger Björn Frostell.
Väckt uppmärksamhet
Projektet har redan rönt stor uppmärksamhet,
vilket Björn Frostell tror beror
på att medvetenheten om sårbarheten i
den befintliga matförsörjningen har ökat
i samhället. Fram till sommaren 2013
kommer anläggningen att trimmas in och
försöken dra igång på allvar under hösten.
– Systemen som vi utvecklar kan även
användas i andra länder där man i dag
odlar fisk på ett icke hållbart sätt. Det
kan bli en fantastisk exportmöjlighet. Vi
har nu möjlighet att gå från den enskilda
företagsnivån till att skapa någonting som
gynnar AB Sverige, säger Björn Frostell. n
Närfisk
Syfte Att skapa en organisatorisk och
fysisk testbädd för utveckling av svensk
RAS-teknik.
Medverkande Ecoloop, KTH, Chalmers,
Svensk Fiskodling AB, Wallenius Water,
Nordic Water.
Tidsperiod 2012–1014
Finansiering 4 134 000 kronor från
VINNOVA.
10 VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013

Testbäddar // TEMA
Stärkt konkurrenskraft hos företag och en mer innovativ vård
ska bli resultatet av VINNOVAs satsning på testbäddar inom
hälso- och sjukvården. På så sätt ska lösningar på konkreta
behov utvecklas i genuin verksamhet.
TEXT Monica Walldén
INNOVATIV
vård
VINNOVA SATSAR cirka 70 miljoner kronor
för att stödja utveckling och etablering av
testbäddar inom hälso- och sjukvården och
äldreomsorgen. Regeringsuppdraget som
möjliggör satsningen ska bygga på erfarenheterna
från regeringsuppdraget för innovationsslussar.
Målet är att både öka tillväxten i
företagen och öka effektiviteten och kvaliteten
i vården. Initialt har 16 förstudier och 5
testbäddar fått finansiering under hösten 2012
– Det är till en del samma koncept som
med innovationsslussarna som vi finansierat
sedan mars 2010: idéer både inifrån vården
och utifrån, från företagen, ska fångas upp
och utvecklas i testbäddarna. Det nya med
testbäddarna jämfört med innovationsslussarna
är att vill vi att de ska fokusera mer på
att öppna upp vården för företagen, säger
Elisa bet Nielsen, handläggare på Avdelningen
Hälsa på VINNOVA.
Hos innovationsslussarna låg fokus
framför allt på innovationer inom tjänster och
produkter, men när det gäller testbäddarna är
tanken att även organisatoriska lösningar och
arbetsprocesser ska utvecklas. Ett perspektiv
som framhålls är att innovatörerna ska ta
hänsyn till patienten eller brukaren.
De fem testbäddar som får stöd spänner
från breda medicintekniska testbäddar
via de som är inriktade på IT och tjänster
till mer specialiserade som den nationella
strålbehandlingstestbädden på Karolinska
universitets sjukhuset.
– Min förhoppning är att testbäddarna ska
kunna jobba med att ta in patienter, forskare
och företag som hjälper till att lösa behov
inom vården. Målet är att vården ska bli mer
innovativ, säger Elisabet Nielsen.
Uppsala i framkant
En testbädd som har kommit långt är Innovation
Akademiska på Akademiska sjukhuset
i Uppsala. Från att till en början varit en
innovationssluss med fokus på personalens
idéer utökades verksamheten med en testbädd
i september 2010 med inriktning mot
medicinteknik. Testbädden fungerar som en
länk mellan Akademiska sjukhuset och företag
inom life science, i nära samarbete med
Uppsala BIO, ALMI och Uppsala Innovation
Center. Framgångsfaktorer har varit en god
förankring i sjukhusledningen, en hållbar
modell och ett stort kontaktnät med blandade
kompetenser.
– Vi ser till att sänka trösklarna för att få
till samarbeten och vi hjälper innovatörerna
och företagen att hitta rätt. När samarbeten
väl kommit igång arbetar vi efter devisen
”testning och utvärdering kan inte misslyckas”.
Att få ett tidigt nej kan också vara en stor
hjälp. Man kanske inte alltid får de resultat
man har väntat sig men man får alltid en kunskap
och erfarenhet, säger Annika Remaeus,
som är utvecklingsansvarig för testbädden
och särskilt inriktad på innovationer från
företagssidan.
Annika Remaeus
Ett exempel på en framgångsrik produkt
som har kommit fram med hjälp av
innovationsslussen är barnläkarappen ”Lika
barn läkarråd”, som har utvecklats av Johan
Kaarme och Gunnar Liminga, specialister
i barn- och ungdomsmedicin. Appen är ett
hjälpmedel för att vägleda föräldrar och andra
som kommer i kontakt med barn och göra
kontakten med vården smidigare.
Den närmaste framtiden kommer fokus
för Innovation Akademiska att ligga på att
överföra testbädden till permanent verksamhet
med djupare förankring i landstinget,
fortsätta att utveckla en ekonomiskt hållbar
modell och bygga upp en skalbarhet. Samarbeten
med närliggande sjukhus är också
något som skulle ge stora fördelar.
– För samarbetskulturen ser vi stora
fördelar med att innovationen kommer både
från företag och personal. Det är separata
processer med viktiga beröringspunkter, säger
Annika Remaeus. n
Kontakt: Elisabet.Nielsen@VINNOVA.se
ILLUSTRATION: COLOURBOX
VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013
11

UTBLICK // OECD-rapporten
I november presenterade OECD sin översyn av den svenska
innovationspolitiken. I serien ”Reviews of Innovation
Policy” har OECD under det gångna året riktat ljuset mot
Sverige. Att VINNOVA fyller en viktig roll och bör få ökade
anslag var en av slutsatserna.
FOTO: COLOURBOX
TEXT Lotta Fredholm
’’
SVERIGE BEHÖVER LOCKA TILL SIG AKADEMISKA
toppkrafter’’
SVERIGE HAR HISTORISKT SETT varit framstående
inom innovationsområdet, särskilt
med tanke på landets ringa storlek. Som ett led
i utformningen av regeringens nya innovationsstrategi
begärde Näringsdepartementet
att Organisation for Economic Co-operation
and Development, OECD, skulle se över
Sveriges innovationspolitik. Den färdiga sammanställningen
”OECD Reviews of Innovation
Policy SWEDEN”, som även innehåller övergripande
rekommendationer, överlämnades till
näringsminister Annie Lööf den 23 november.
Michael Stampfer, verkställande direktör
vid Vienna Science and Technology Fund,
arbetade som konsult för OECD i den svenska
översynen.
– Min personliga åsikt är att Sverige är ett
land med mycket stark innovationspolitik,
både inom näringslivet och vetenskapligt,
säger han men betonar att han uttalar sig som
enskild expert, inte för OECDs räkning.
Stark koppling
En styrka är kopplingen mellan näringsliv
och universitet och högskolor.
– Här hade jag gärna sett mer empiriskt
material. När det gäller företag som exempelvis
Ericsson finns nätverken väl dokumenterade,
men det vore intressant att se hur väl
inbäddade andra företag är, säger Michael
Stampfer.
En annan styrka är att den vetenskapliga
kvaliteten generellt är hög och att det finns en
väl uppbyggd kultur av entreprenörskap. Han
pekar dock på Schweiz som ett av få länder
som Sverige skulle kunna lära sig av ”eftersom
Sverige redan ligger så långt framme ”.
En del är hur man bygger starka universitetsmiljöer
som förmår locka till sig toppforskare.
Jämfört med länder som Schweiz och
Danmark har Sverige en lägre andel forskare
som räknas till den allra högsta procenten
inom sitt fält, vilket framgår av hur ofta forskarnas
vetenskapliga arbeten citeras.
– Ett sätt att attrahera de allra bästa
forskarna är att bygga upp ett fåtal stora och
internationellt excellenta forskningscentra.
Det går att göra med styrning av resurser
– det handlar inte om att det kalla vädret i
Umeå skulle göra det svårt att locka forskare
från Kalifornien, säger Michael Stampfer.
Attrahera talanger
Att utomeuropeiska studenter får betala för
utbildningen kan vara hämmande.
– Sverige borde vara intresserat av att
attrahera talanger från hela världen. Om de
nu ska betala halva utbildningskostnaden kan
stipendier vara ett sätt att locka toppstudenter,
säger han.
En stark rekommendation från Michael
Stampfer är att innovationspolitik ska få ta en
större plats när regeringen fördelar resurser.
Han blev förbluffad över att det i Sverige
florerar en stor mängd mellanstora forskningsfinansiärer
och gör jämförelsen mellan
Finlands och Österrikes motsvarigheter till
VINNOVA.
– VINNOVA har mycket ambitiösa mål
men får betydligt lägre anslag än sina
systerorganisa tioner. Här skulle man gott
kunna tänka sig att se en förstärkning, säger
Michael Stampfer.
Denna tanke avspeglas även i rapporten
där det föreslås att VINNOVA skulle kunna få
sitt anslag fördubblat. n
Så gjordes rapporten
OECDs direktorat för Science Technology
and Industry har ett expertteam som
genomför översyner av innovationspolitiken
och som besökte Sverige hösten 2011. De
intervjuade då nyckelpersoner och samlade
in hundratals dokument, material som legat
till grund för rapporten.
OECD-rapporten offentliggjordes efter det
att den svenska innovationsstrategin kom
på plats, men regeringen och Regeringskansliet
har haft tillgång till de preliminära
resultaten av rapporten under arbetet med
strategin.
OECD har tills idag utfört innovationsöversyn
av 14 länder. Läs mer här (på engelska):
www.oecd.org/sti/innovation/reviews
12 VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013

Teknikutveckling // FOKUS
Renare kor ger renare mjölk
EN ENKEL IDÉ för viloplatser för mjölkkor
kan vara lösningen för att minska användningen
av antibiotika i mjölkframställning.
– Målsättningen är att öka hygienen i
liggbåsmiljön och därigenom minska antibiotikaanvändningen
och i förlängningen få
renare mjölk, säger Peg Lindvall på Moving
Floor.
Det Gotlandsbaserade företaget har tagit
fram ett koncept för liggbås som rengörs
auto matiskt mellan varje användning.
En rote rande toppduk skrapas av när kon
lämnar bädden, vilket minskar risken för
spridning av sjukdomar mellan korna.
TEXT Lina Broström
ILLUSTRATION Fredrik Saarkoppel
Förstudier visar på klart lägre förekomster
av bakterier med Moving Floor i jämförelse
med konventionella liggbås.
– Att manuellt rengöra liggbåsen är annars
väldigt tidskrävande eftersom många
av båsen är upptagna av korna. Därför måste
rengöringen ske löpande vilket kräver stora
resurser, säger Peg Lindvall.
Den nya tekniska lösningen bygger på att
utnyttja kons förflyttning från liggbåset till
rörelseenergi. Energin används för att rotera
toppduken. Ingen energi behöver därför
tillföras i form av elektricitet.
– Moving Floor Concept ger renare djur,
mindre arbete och reducerade driftskostnader
– utan ökad energiåtgång. Med VINNOVAs
stöd kan vi studera hur vi kan maximera de
positiva effekterna av produkten.
Företaget håller just nu på att testa liggbåset
på en anläggning i Sverige.
Moving Floor Gotland AB
Syfte Ta fram underlag för ett forskningsoch
utvecklingsprojekt som kortfattat
kommer att utreda aspekter på hygien och
djurhälsa i Moving Floor liggbås.
Finansiering 500 000 kronor via
VINNOVAs program Forska&Väx.
Tidsperiod 2012–2013
Toppduk i PVC som omsluter
en madrass
250 mm
Golvfäste
Bädd i horisontellt
(nedfällt) läge
Rulle med
pendlande
rörelse
Gasfjäder
Träram
2300 mm
Avskrapare
1250 mm
1
Toppduk
Strömedel
100% MILJÖVÄNLIG MEKANIK
2 3
Kons vikt pressar ihop
gasfjädern.
Skrapa
När kon kliver av åker
huvudändan upp igen.
Fjäder
En ko kliver upp på den svagt
lutande bädden för att vila.
Huvudändan sjunker ned så
att bädden blir horisontell.
Då används den lagrade kraften i
fjädern till att rotera toppduken
40 cm och skrapa av avföring och
smuts. Nytt strömedel tillförs
automatiskt från huvudändan.
VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013
13

ERFARENHET
+
=
INNOVATION
FRAMGÅNG
Akbar Seddigh om svenskt
forsknings- och innovationsklimat
FÖRDELAR: Det svenska utbildningsväsendet
är inte så hierarkiskt och uppmuntrar
till eget tänkande, vilket är mycket positivt
för forskning och innovation. Det svenska
lärarundantaget (att forskare äger sin
egen uppfinning) är också i princip bra.
NACKDELAR: De senaste 15-20 åren har
man varit alltför snabb att bolagisera innovationer
från universitet och högskolor,
innan idén är mogen. Då skapar man onödiga
kostnader eftersom det blir mycket
dyrare att nå fram till ”proof of concept”
om allt ska köpas nytt. Man utarmar
också möjligheten till tvärvetenskap och
kreativitet: Om du lämnar din korridor på
TEXT universitetet Lotta Fredholm där du har FOTO kolleger Nils Petter som gör Nilsson
andra saker och flyttar till ett eget kontor
på stan tappar du sammanhang och chanser
till givande möten och samarbeten.

Akbar Seddigh // PROFILEN
Entreprenören Akbar Seddigh verkar som företagsledare
och styrelseordförande för såväl stora som små företag.
Han efterlyser långsiktighet och varnar för åldersfixering.
TEXT Lotta Fredholm FOTO Nils Petter Nilsson
Personalia
Ålder 69 år
Bor I lägenhet på Karlavägen
i Stockholm.
Familj Fru, två döttrar och
tre barnbarn.
Jobb Har sedan 1978
varit verksam i ledande
positioner i en mängd
svenska och internationella
företag. ”Jag är en
av de få som parallellt
arbetat både i stora,
internationella företag
och i små, entreprenörsdrivna
företag. Det ger en
kombination av helhetssyn
och blick för de små
rörelserna”.
Utbildning Inom kemi och
företagsekonomi.
Läst senast Universitetsoch
högskoleverkets
rapport Kvalitetssäkring
i svensk utbildning. ”Den
var mycket upplysande”.
Det här driver mig Främst
nyfikenhet, och sedan när
jag väl engagerat mig i
ett projekt så är ingenting
omöjligt, jag är en tävlingsmänniska.
Fritid Klassisk musik
och opera tillhör mina
stora intressen, men även
matlagning och jag ägnar
gärna tid åt barn och
barnbarn.
Hur kom det sig att du arbetar i just Sverige?
Jag är född i Iran och utbildade mig där
till kemist. Mina släktingar drev affärsverksamhet
i bland annat Sverige och talade gott
om landet. Jag bodde 100 meter från den
svenska ambassaden och även de bedrev viss
marknadsföring så jag reste till Stockholm
med planen att vidareutbilda mig på Kungliga
Tekniska högskolan och sedan åka hem.
Så blev det inte, utan familj och arbete kom
emellan. I dag [den 9 januari] är det exakt
5 0 år sedan jag landade på Arlanda!
Varför började du ägna dig åt
medicinsk teknik?
Efter kemistudierna arbetade jag på olika
positioner inom kärnkraftsindustrin och
under tidigt 1980-tal bedrevs nukleärmedicinsk
forskning på Studsvik där man gjorde
olika isotoper. Jag fick kontakt med forskare
från Karolinska institutet och Chalmers och
hörde om en ny metod för att mäta omfattningen
av skada vid hjärtinfarkt. Det var ett
perfekt projekt – det fanns ett stort behov
både av produkten OCH en intelligent lösning,
som samtidigt inte var så enkel att vem
som helst kunde göra det. Det blev grunden
till företaget Ortivus som jag startade år 1984
och som börsintroducerades 1997. Sedan har
jag även engagerat mig i andra företag, som
Elekta [som lanserade strålkniven] där jag
kom in då de hade ekonomiska problem 1997-
98. Nu är de ett av de största medicintekniska
företagen i världen.
Vad kännetecknar en god entreprenör?
En entreprenör har en stark tro på vad han
gör och är långsiktig och övertygande. I rollen
ingår att gifta sig med saken, brinna för den
och se till att i tidig fas övertyga människor
i omgivningen, som investerare, experter,
viktiga kunder och nyckelpersoner.
Hur påverkar ledningen ett företags
innovationsförmåga?
Företagsledning och styrelse är mycket
viktiga! Styrelsen beslutar om kort- och långsiktiga
innovationsmål och om strategier för
att nå målen och företagsledningen arbetar
mot dessa. En innovation blir lyckad när den
är meningsfull och det finns ett behov som är
tillräckligt stort. Inget företag klarar sig långsiktigt
utan att vara innovativt och ett företag
som exempelvis Ericsson uppfinner sig självt
vart tredje-fjärde år.
Är det något du saknar i svenskt
företagande i dag?
Jag vill att de företag jag arbetar i ska ha
som mål att verka i evighet. Att planera för
exit på några års sikt eller att försöka få till
fina kvartalsrapporter är inte fruktbart, utan
framgångsrikt företagande kräver långsiktigt
tänkande.
I Sverige är vi också alltför åldersfixerade.
Jag är för diversitet runt styrelsebordet och
då krävs förutom representation av olika kön,
bakgrund och nationalitet även äldre, erfarna
personer som har varit med om ett företags
olika cykler och då lärt sig hur man ska göra.
Det går inte att ta in det genom att studera på
Handelshögskolan, utan det krävs praktik
– precis som att man inte blir en bra kock av
att läsa kokböcker, utan man måste ställa sig
och hacka lök.
Sedan är jag oroad över att allt fler svenska
företag köps upp och flyttar utomlands, nu
senast det medicintekniska företaget Gambro.
Jag anser att det är viktigt att huvudkontoret
ligger i Sverige eftersom företagsledningens
beslut, exempelvis om neddragningar, styrs av
närmiljön.
Vad är ditt råd till unga som vill arbeta
som entreprenörer?
Jag säger som min far sa till mig: det är
mycket viktigare vem du arbetar med än vad
du arbetar med. Ett kinesiskt ordspråk lyder
också ”Att tala med en gammal vis person
u nder en timme är lika värdefullt som att läsa
i tio år”. Så det gäller att hitta bra sammanhang
att verka i, där det finns kloka och
erfarna människor. n
VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013
15

FOKUS// Teknikutveckling
Smarta plagg
för ökad rörelse
En ny smart teknisk lösning gör livet lättare för
personer som har drabbats av stroke eller cerebral
pares. Genom att använda Elektrodress får spastiska
muskler hjälp att slappna av.
TEXT Karin Wandrell FOTO Inerventions
Inerventions
Syfte Att reducera tekniska risker, verifiera
produktionsvägar och tekniska lösningar för
Elektrodress – ett plagg som kan hjälpa ca
62 000 patienter i Sverige med funktionell
avslappning av spastiska muskler.
Tidsperiod 2011-2012
Finansiering VINNOVA bidrog till finansieringen
av projektet med 470 000 kronor.
FÖRETAGET INERVENTIONS grundare, kiropraktorn
Fredrik Lundqvist, upptäckte att
det gick att dämpa spasticiteten hos patienterna
om vissa reflexer stimulerades manuellt,
men det var en teknik som var svår att lära ut
till vårdare och anhöriga.
Tillsammans med en av sina patienter
började han därför testa elektrisk stimulering
på flera punkter för att uppnå samma resultat
med hjälp av TENS (Transkutan elektrisk
nervstimu lering). Det är en batteridriven
apparat som via ledningar överför ström till
elektroder som sätts på kroppen.
– För personer med spasticitet
utnyttjar vi principen
med reciprok inhibering
vilket innebär att en muskel
på ena sidan av en led fås att
slappna av genom belastning
av en muskel på andra
Emma Sjöberg
sidan leden, säger Emma Sjöberg, vice vd,
Inerventions.
Patienter med spasticitet har ofta problem
med mellan 8 och 24 muskler. Ska man då
placera två elektroder på varje muskel blir det
väldigt många sladdar att hålla reda på med
den utrustning som hittills funnits tillgänglig.
Det gäller också att veta exakt var elektroderna
ska placeras.
Skapade nytt hjälpmedel
Lösningen blev istället att skapa ett klädesplagg
som innehöll alla viktiga delar.
Elektrodress har
baddräktsmaterial
som grund och i
tyget finns ledande
resår insydd som
Inerventions har
utvecklat i samarbete
med forskare
på Smart Textiles på
Textilhögskolan i
Borås.
– På insidan av plagget sitter elektroder
Elektrodress ska få patienter
att själva kunna röra sig bättre.
placerade på ställen som motsvarar kroppens
alla större muskler, berättar Emma Sjöberg.
Sjukgymnasten kan skräddarsy behandlingen
genom att ställa in lämpliga elektroder efter
patientens behov. Framtill på dräkten, i maghöjd,
sitter en dosa som kopplas in varje gång
dräkten ska användas. Patienten behöver bara
trycka på en knapp för att komma i gång.
Tanken är att dräkten ska användas en
timme fyra gånger i veckan. Effekten sitter
sedan i upp till två dagar. Bäst resultat får de
patienter som samtidigt tränar och stretchar
under behandlingen.
– Tack vare bidrag från VINNOVA kunde vi
genomföra de verifieringsinsatser som krävdes
för att Elektrodress skulle bli en godkänd
medicinteknisk produkt, säger Emma Sjöberg.
Vår vision är att Elektrodress på sikt blir första
valet för personer med spasiticitet och att
vi ska kunna hjälpa så många patienter som
möjligt att själva kunna röra sig bättre. Under
våren kommer två kliniska studier att påbörjas
i Borås och Linköping och vi hoppas kunna
komma igång med massproduktionen av
Elektrodress i slutet av året. n
Kontakt: Pontus.vonBahr@VINNOVA.se
16 VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013

Informationsteknik // FOKUS
Tobii Technology är
världsledande inom tekniken eyetracking.
Nu tar de steget vidare och är snart redo att lansera
den första konsumentprodukten någonsin för ögonstyrning.
DET ALLSEENDE
ögat
TEXT Karin Wandrell
TOBII STARTADE 2001 när it-bubblan hade
spruckit och möjligheten till riskkapital lyste
med sin frånvaro. Grundarna Mårten Skogö,
Henrik Eskilsson och Johan Elvesjö insåg
snabbt att det gällde att tidigt hitta kunder
som var beredda att betala mycket för en dittills
oprövad teknologi.
– De gjorde en gedigen affärsplan som
identifierade många olika användningsområden
för tekniken och bestämde sig för att först
utveckla en lösning där ögonstyrning används
för att studera folks uppmärksamhet baserat
på vad de tittar på, säger Sara Hyléen, marknadschef
på Tobii. Denna lösning används
både inom forskning och i studier av olika slag
och är i dag ett av våra största segment.
Nästa steg blev att ta fram kommunikationslösningar
för personer med grava funktionshinder
som inte kan använda händerna
eller talet och där ögonstyrning är enda sättet
att hantera en dator eller kommunicera med
omvärlden.
– Det gör det möjligt för dessa personer att
till exempel jobba och studera vilket annars
hade varit helt omöjligt. Det finns många
olika tillämpningsområden för den här tekniken
vilket är vad som gör den så spännande,
säger Sara Hyléen.
Siktet inställt på konsumentmarknaden
Nu har Tobii tagit steget ut på konsumentmarknaden
med sin nya produkt Tobii Rex
som lanserades på världens största konsumentelektronikmässa,
Consumer Electronics
Show, i Las Vegas i januari. Det är det första
datortillbehöret för ögonstyrning någonsin
för konsumentmarknaden.
– Enheten fästs i skärmens nederkant och
ansluts via usb. Genom användargränssnittet
Tobii Gaze går det att kombinera ögonstyrning
med tangentbord, mus eller touch vilket
ger ett snabbare, smartare och mer intuitivt
gränssnitt, säger Sara Hyléen. Det räcker att
titta och klicka vilket gör att du slipper hela
mellansteget med att leta reda på muspekaren
och dra den dit du vill.
Tobii Rex vann fyra Best in Show-utmärkelser
i Las Vegas och Tobii blev också årets
vinnare av Svenska Innovationspriset 2012.
– Att bli uppmärksammade för vår teknologi,
att folk tror på det vi gör och på vår
innovationskraft har extremt stort värde för
våra affärer, säger Sara Hyléen.
Tobii Rex är nu tillgängligt för applikationsutvecklare
och till hösten är det tänkt
att de första konsumenterna ska kunna köpa
produkten.
– Vi har ett nära samarbete med olika
datortillverkare för att bygga in vår teknik i
vanliga laptops. Om det blir en integrerad del
av hårdvaran kommer tekniken att på lång
sikt få en mycket större spridning, avslutar
Sara Hyléen.
Kontakt: Lars.Gustafsson@VINNOVA.se
FOTO: TOBII
Tobii Technology
Syfte Att ta fram kommunikationshjälpmedel för barn med särskilda behov.
Tidsperiod 2009-2011
Finansiering VINNOVA bidrog till finansieringen av projektet med 5 000 000 kronor
genom Forska&Väx.
Med Tobii Rex slipper du dra muspekaren för hand,
det räcker med att titta och sedan klicka.
VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013
17

VINNOVA SYNS
Bygginnovationens halvtidskonferens lockade många
Det finns en stor potential i att öka innovationerna inom samhällsbyggandet. VINNOVA
har tillsammans med ett tjugotal företag initierat utlysningen Bygginnovationen som
löper över åren 2011-2104. I november 2012, då ungefär halva tiden hade gått, bjöd
Bygginnovationen in till konferens med ett 80-tal deltagare.
TEXT Mårten Lindström FOTO Holger Staffansson
VINNOVAs generaldirektör Charlotte Brogren
inledde med att beskriva den aktuella innovationspolitiken
och VINNOVAs roll i denna.
Under senare år har VINNOVA gjort flera satsningar
som ligger inom samhällsbyggande,
Bygginnovationen är en av dessa.
Exempel på pågående projekt redovisades
– en simulator för utbildning av förare
av betongsprutningsrobotar och en metod
att industriellt konstruera och bygga broar.
Bygginnovationens modell för utlysning och
bedömning av inkomna idéer redovisades –
en effektiv bedömning av utvalda experter
möjliggör att den sökande kan få besked om
resultatet redan inom några veckor. Detta
har uppskattats och på ett drygt år har ca 80
ansökningar behandlats. Drygt 30 projekt har
beviljats och av dessa är den klart övervägande
delen sökande små och medelstora företag.
Dagen avslutades med lansering av en
innovationsstrategi för det svenska samhällsbyggandet.
Viktiga rekommendationer, som
kan ge effektivare samhällsbyggande och ökad
internationell konkurrenskraft, är bland annat
På konferensen gick det att provköra en simulator för
utbildning av förare av betongsprutningsrobotar.
att satsa på innovationsupphandling och en
betydligt mer utvecklad samverkan mellan näringsliv
och högskole- och institutssektorn. n
FFI-KONFERENSEN
Fordonsindustri och myndigheter samarbetar kring forskning och
innovation inom FFI, Fordonsstrategisk Forskning och Innovation. I
färdplanerna ges en samlad syn på framtidens fordonskoncept med
energisnåla och säkra fordon samt hur innovationssystemet behöver
se ut för att nå dit. FFI:s konferens i Stockholm, november 2012,
visade hur arbetet går framåt.
TEXT Sanna Berg FOTO Anette Andersson
Vägen fortsätter framåt
Flertalet resultat från FFI:s forskning kunde beskådas på
konferensens utställning.
– Redan nu ser vi resultat i linje med färdplanerna
och samarbetet med akademi och leverantörer
har fördjupats under året, förklarade
Ingemar Skogö, FFI:s styrelseordförande.
Torbjörn Biding från FFI:s kansli berättade
att de långsiktiga färdplanerna visar vad som
behöver finnas framme vid olika tidpunkter.
Till år 2025 ska fordonen till exempel kunna
interagera med varandra och infrastukturen,
för att till exempel bilda fordonskolonner. För
att nå de olika delmålen krävs att rätt kompetens
och forskning finns framme i tid, att
lagstiftning har tagits fram och att det finns
testanläggningar.
Under konferensen bjöds på en utställning
där flertalet resultat från FFI:s forskning
presenterades. Nya personbilar, lastbilar och
motorer för elcyklar visades upp, liksom yttre
krockkuddar som skyddar fotgängare, värmekameror
som upptäcker djur på vägen och nya
konstruktionsmaterial.
Olof Persson, vd för AB Volvo, förklarade
att FFI har bidragit till konstruktionen av en
säkrare förarhytt, smarta system för automatisk
inbromsning och snål körning samt
motorutveckling.
– Det har gett unik säkerhet, tio procent
lägre bränsleförbrukning och att vi når de
kommande utsläppskraven Euro 6. Genom
samarbetet får vi bättre produkter att sälja och
samtidigt nås viktiga samhällsmål.
Vad ett litet företag kan vinna på att delta
berättade Bård Lindström, teknisk chef på
ReformTech som tagit fram en katalytisk
motor- och kupévärmare.
– För oss som liten leverantör var det
helt avgörande att ha med Scania och andra
partners från början för att kunna svara mot
krav och behov hos fordonstillverkarna och
marknaden.
Fordonsindustrin är ofantligt viktigt för
tillväxt, konkurrenskraft, jobb och för andra
industrier och ligger helt i linje med regeringens
nya innovationsstrategi, avslutade
näringsminister Annie Lööf dagen med. n
www.vinnova.se/ffi
18 VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013

I VINNOVAs senaste publikationer kan
du bland annat läsa om innovationer inom
byggsektorn, sjukvården och kollektivtrafiken.
Lästips
Bygginnovationers förutsättningar
och effekter
Programmet Bygginnovationen
startades 2011. I denna
antologi skriver tolv forskare
bland annat om förutsättningarna
för bygginnovationer
och deras effekter. Vidare
kan du läsa om olika typer av
innovationer, hur innovationsprojekt
bör organiseras
och hur man kan se på
enstaka innovationer i ett
större företagsperspektiv. Två
av bidragen ger också inblick
i satsningar i Danmark och
Australien.
Den innovativa vården
I en tid då sjukvårdssystemet
utsätts för stora utmaningar,
bland annat genom en åldrande
befolkning och en ökad
inflyttning till storstadsregionerna,
ökar vikten av att
främja innovationslösningar
för att utveckla hälso- och
sjukvården. För att belysa
och analysera innovationsklimatet
och utvecklingsmöjligheterna
inom Stockholms
hälso- och sjukvård fick
författaren och forskaren
Nima Sanandaj i uppdrag
att skriva denna rapport av
Stockholms läns landsting
(SLL) och VINNOVA.
Branschforskningsprogram
för skog och trä
Branschforskningsprogrammet
för skogs- och träindustrin
startade 2006. Fram till
i år då programmet avslutas
har drygt 60 projekt finansierats.
Denna katalog samlar
alla projekt inom programmet
och ges ut i samband med
programmets slutkonferens
i Stockholm i januari 2013.
Respektive projektledare har
själva beskrivit sina projekt
i katalogen. Sammantaget
ger det en översiktlig bild
av projekten, dess omfattning,
samarbetspartners och
resultat.
Framtidens personresor
Denna rapport är en dokumentation
av slutkonferensen
för programmet Framtidens
personresor. Vid konferensen
hösten 2011 presenterades
resultat från de projekt
som fått finansiering inom
programmet sedan starten
2007. Förhoppningen är att
resultaten ska bidra till en
mer effektiv och attraktiv
kollektivtrafik samt till nyttiggörande
och värdeskapande
av kunskap inom kollektivtrafikområdet.
Den kompetenta
arbetsplatsen
Den kompetenta arbetsplatsen
är en av flera satsningar
från VINNOVA som fokuserar
på ledningens och arbetsorganisationens
betydelse för
verksamheters effektivitet
och långsiktiga innovationsförmåga.
Ett antal forskningsprojekt
har undersökt
villkoren för att utveckla och
omsätta individers kompetens
och idéer i nya produkter
och processer. I denna
skrift ingår 17 artiklar där
villkor och former för lärande,
förändring och innovation
beskrivs och diskuteras.
Utmaningsdriven
innovation
VINNOVA har identifierat fyra
samhällsutmaningar utifrån
uppgiften att främja hållbar
tillväxt i Sverige. Dessa
bygger på att Sverige i flera
avseenden har goda förutsättningar
att vara i framkant
när det gäller innovativa
lösningar. Denna broschyr
beskriver kortfattat dessa
samhällsutmaningar och
ger exempel på projekt som
bedrivs inom satsningen.
KALENDARIUM
Mars
6–7
PACSEM 2013
PACSEM är en konferens
och mässa om förpackningar
och innovation som i år hålls
för 14:e gången i ordningen.
Anordnas i Karlstad av the
Packaging Arena.
www.packagingarena.com/
pacsem
Mars
21–22
Framtidens Skogsbaserade
Kemikalier
och Material
På konferensen, som hålls i
Göteborg, träffas företrädare
för svensk skogs- och kemiindustri,
finansiärer, politiker
och akademi för att tillsammans
påbörja arbete med att
bygga en bas för omställning
till en biobaserad samhällsekonomi
i Sverige.
www.iva.se
April
16–18
Vitalis
Vitalis är Sveriges största
konferens och utställning
inom hälsa vård och omsorg
och arrangeras på Svenska
Mässan i Göteborg.
www.vitalis.nu
April
16
Stora Tillväxtdagen
Årets tema handlar om olika
vägar till hållbar tillväxt och
de framtidsutmaningar vi står
inför. Stora Tillväxtdagen är
ett evenemang för kunskapsspridning
och samtal kring
Sveriges utmaningar ur ett
hållbart tillväxtperspektiv.
Arrangeras av Tillväxtverket
och Tillväxtanalys och hålls i
Stockholm.
http://tillvaxtdagen.
tillvaxtverket.se/
Samtliga rapporter beställs eller laddas ner på www.VINNOVA.se/publikationer
VINNOVA-NYTT FEBRUARI 2013
19

TILL SIST // Miljöteknik
Linda Krondahl startade
HiNation 2008
tillsammans med kollegan
Kristina Linhardt.
Det svenska företaget HiNation satsar stenhårt på
den afrikanska marknaden. Deras kombination av
solcellslampa och mobilladdare bidrar både till en
bättre livskvalité och ger användarna möjlighet att
tjäna extra pengar.
Med solen som källa
TEXT Karin Wandrell FOTO HiNation AB
CIVILINGENJÖREN Linda Krondahl startade
HiNation 2008 tillsammans med kollegan
Kristina Linhardt för att lansera sin nya innovation
– en kombinerad lampa och mobilladdare
som drivs med solceller.
– Egentligen försöker vi jobba bort ordet
lampa eftersom många tycker att laddningen
är det viktigaste, säger Linda Krondahl. Därför
kallar vi den helt enkelt för HiLight.
Huvudtanken var att förse uteserveringar,
HiNation
Syfte Att hitta nya kunder och påbörja fler
samarbeten med test i fält som ska leda till
utökade affärer.
Tidsperiod 2011-2012
Finansiering VINNOVA bidrar till finansieringen
av projektet med 500 000 kronor.
uteplatser och balkonger med riktig belysning,
men med tanke på det svenska , solfattiga
klimatet insåg de snart att det skulle bli
svårt. Istället bestämde de sig för att satsa på
friluftsmarknaden.
Tanken på Afrika som möjlig marknad
föddes efter kontakten med en svensk man
som jobbat i Uganda. Kombinationen av brist
på el och elnät och tillgången till sol kopplat
till mångfalden av mobil telefoner gav upphov
till en ny a ffärsmodell.
– Första steget var att se hur folk löste
mobilladdningen i dag. En vanlig lösning
var att skicka någon i byn in till staden för att
ladda allas telefoner till en kostnad av tre-fem
kronor per person vilket är stora pengar där,
säger Linda Krondahl. Genom att istället
använda sig av HiLight sparar man pengar
på mobilladdning och kan också tjäna pengar
genom att sälja laddning till andra.
Tillgången till HiLight sparar också miljön
och minskar risken för brand genom att
användandet av fotogenlampor minskar.
– Ur hälsosynpunkt gör tillgång till
HiLight till exempel att sjuksköterskorna på
landsbygden blir mer nåbara. Med en ständigt
laddad mobil kan de ta emot samtal från
patienter och ringa efter hjälp vid behov plus
att de har tillgång till ljus vilket gör att de kan
ta emot fler besök och arbeta även på kvällen,
säger Linda Krondahl.
Tekniskt sett använder sig HiLight av
monokristallina solceller vilket ger högst
effektivitet. En dags sol räcker för att ladda
tio lokala mobiler eller tre iPhones. Batteriet
beräknas räcka 3-5 år och går att byta ut mot
ett nytt vid behov. Laddningen sker med
hjälp av usb-uttag.
HiNation ser även ett stort behov kopplat
till räddningsinsatser och krisberedskap.
Efter Fukushima och tsunamin i Japan ökade
beställningarna därifrån, när hjälporganisationer
köpte HiLights till sin personal i fält.
– Vi har precis fått in vår största order hittills
på knappt 1 000 stycken HiLights till Indien.
Det känns kul att vi börjar bli mer kända och nå
ut med vår produkt. En jätteviktig grupp för oss,
som i praktiken fungerar som oavlönade ambassadörer,
är de som testat produkten och spritt
information om den vidare. Det har gjort att vi
har fått kontakter på ställen där vi annars skulle
få jobba hårt och länge för att komma in. n
Kontakt: Magnus.Cedergren@VINNOVA.se