2008 års redogörelse för skolhälsovården - Göteborg

• SKOLHÄLSAN FEB 2009
Sammanställning av
årsredogörelser 2008
för skolhälsovården i Göteborg
Cecilia Renman
Skolhälsovårdsöverläkare
Margareth Nordström
Samordnande skolsköterska
Lena Mangelus
Samordnande skolsköterska
särskolan
1

Innehåll
Inledning 3
Elevers hälsobesök inom skolhälsovården 3
Grundskola 3
Gymnasieskola 3
Hur mår eleverna? 4
Livsstilsfrågor 4
Hälsofarlig viktutveckling 4
Goda kost- och motionsvanor samt god nattsömn 6
Ohälsotal 10
Hörselundersökningar 11
Vaccinationer 12
Kvalitetsutveckling 13
Bakgrund 13
Nätverk för medicinskt ledningsansvariga(MLA) 13
Kvalitetsgranskning 13
Kvalitetsgranskning läkemedelshantering 15
Kompetensutveckling 16
Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad 18
Grundskola 19
Obligatoriska särskolan 20
Gymnasieskola 22
Gymnasiesärskola 23
Skolhälsan 23
Möten, nätverk och samverkan 25
Forskningsprojekt 26
Framtidsfrågor 27
Bilagor 28
Förkortningar
SHV=skolhälsovården
SHV-öl=skolhälsovårdsöverläkare
MLA=medicinskt ledningsansvarig
HSL=Hälso- och sjukvårdslagen
DS BUS=Drottning Silvia Barn och Ungdomssjukhus
BUM=barn och Ungdomsmedicin
BHV=Barnhälsovården
SoS=Socialstyrelsen
PDL=patientdatalagen
Inledning
Denna sammanställning gäller för skolhälsovårdens verksamhet vid grund- och gymnasieskolor samt
friskolor i Göteborg. Dessutom redovisas Skolhälsans arbete att samordna, kompetensutveckla och kvalitetssäkra
skolhälsovården i Göteborg. Statistiken över hälsobesök, hälso- och ohälsotal samt vaccinationer
har skolsköterskorna rapporterat in på det balanserade styrkortet där Skolhälsan sedan hämtat uppgifterna
och sammanställt dem.
Elevers hälsobesök inom skolhälsovården
Grundskola
Skolhälsovården skall enligt skollagen följa barns och ungdomars hälsa samt erbjuda eleverna ett hälsobesök
per stadium. Alla elever i grundskolan erbjuds därför ett hälsobesök i förskoleklassen, ett i år 4 samt
ett i år 7 eller 8. Inför hälsobesöken fyller eleverna och föräldrarna i skriftliga hälsouppgifter som sedan
används i hälsosamtalet.
I förskoleklassen träffar elev och förälder både skolsköterska och skolläkare. Då ingår hälsosamtal, längd,
vikt, syn, samt en kroppslig undersökning av skolläkaren. Besöket skall ge skolhälsovården en helhetsbild
av eleven samt lägga grunden för en god relation. Hälsobesöken för de olika åldersgrupperna beskrivs i
basprogrammet i Metodhandboken.
Läsåret 07-08 är andelen elever som varit på hälsobesök hos skolsköterska genomgående lägre än läsåret
06-07 både i de kommunala skolorna och i friskolorna. Andelen elever på hälsobesök hos skolläkaren i förskoleklass
är något högre i de kommunala skolorna i år men lägre i friskolorna. Hälsobesöken i friskolorna
är i genomsnitt lägre än i de kommunala grundskolorna. Detta kan bero på att endast 70 % av skolorna
rapporterat hälsobesöken. Tre kommunala grundskolor har inte rapporterat in. I en kommunal grundskola
är hälsobesöken förlagda till åk 7 istället för åk 8. Den skolan är också med i hälsostatistiken i år.
Resultaten av registreringar om hälsobesöken redovisas i tabell 1. Hälsobesöken på stadsdelsnivå redovisas
i bilaga 1.
Kommunala skolor Förskoleklass År 4 År 7 År 8
Antal elever 3979 3653 3991 4099
Hälsobesök 92 % 92 % 5 % 85 %
Skolläkare 84 %
Skolsköterska 92 %
2 3
Friskolor
Antal elever 611 779 1129 1155
Hälsobesök 66 % 68 % 18 % 65 %
Skolläkare 62 %
Skolsköterska 66 %
Tabell 1
Gymnasieskola
Basprogrammet för gymnasieskolan säger att alla elever i år 1 skall erbjudas ett hälsobesök hos skolsköterskan.
Inför det tillfället lämnas en skriftlig hälsouppgift som sedan ligger till grund för hälsosamtalet.
Läsåret 07-08 hade 75 % av eleverna i de kommunala gymnasieskolorna varit på hälsobesök. Motsvarande
siffra för de fristående gymnasieskolorna var 68 % av de inrapporterade skolornas elever. Redovisning
av hälsobesök har inkommit från alla kommunala gymnasieskolor men endast från 46 % av de fristående
gymnasieskolor.

På gymnasieskolor med vissa yrkesinriktade program tillkommer undersökningar föranledda av direkt yrkespraktik.
Till exempel inom livsmedels- och restaurangprogram görs uppföljning varje läsår. Elever på
sjöfartsprogram undersöks av Rederihälsan i samarbete med skolhälsovården och elever på Motortekniska
gymnasiet undersöks av Motorhälsan i samarbete med skolhälsovården.
Kommentarer från skolsköterskor:
”Hälsosamtalet skall vara hälsofrämjande, att stödja och stimulera det positiva och friska hos varje elev och sjukdomsspårande”.
”Hälsoundersökning hos skolläkaren: Undersökning av hjärta, lungor, sköldkörtel, mun och svalg och motorik m.m. Tandhälsan
kontrolleras också. Somatisk status och samtal med föräldrarna utifrån förskolepedagogernas bedömning efter deras
observation.”
Hur mår eleverna?
Livsstilsfrågor
Frågor om livsstil finns med i de hälsouppgifter som eleverna besvarar inför hälsobesöken hos skolsköterskan.
Hälsouppgifterna, som är viktiga arbetsinstrument vid hälsosamtalet, besvaras inte anonymt och
resultatet av sammanställningen kan därför inte helt jämföras med vetenskapliga enkätundersökningar.
Tidpunkten då hälsosamtalen utförs är förstås spritt över hela läsåret. De områden/frågor som har samlats
in sedan läsåret 04-05 gäller andel elever som har hälsofarlig viktutveckling (övervikt och/eller fetma), angett
goda kostvanor, goda motionsvanor, god nattsömn samt sedan läsåret 05-06 också ohälsotal som ofta
huvudvärk, ofta magont och ofta trötthet.
Frågor om ANT dvs. alkohol, narkotika och tobak är som tidigare centrala i hälsosamtalet på högstadium
och på gymnasiet. Sedan Göteborg Stad startade med regelbundna drogvaneundersökningar har vi valt
att inte redovisa svaren på ANT-frågorna utan hänvisar till drogvaneundersökningen samt de årliga CANrapporterna.
Hälsofarlig viktutveckling
Tillväxtdata om vikt och längd är det viktigaste objektiva instrumentet för att bedöma och följa barns hälsa.
Data förs in i skolhälsovårdsjournalens tillväxtkurvor och tabeller. Uppgifterna är av stort värde både för
att bedöma växande individers hälsa men också för att följa tillväxt i en population.
Metod
Vid hälsobesöken i förskoleklass, åk 2, 4, 6, 7 el 8 och år 1 på gymnasiet mäter skolsköterskan längd och
vikt på alla elever. Eleverna vägs oftast med kläder och ett visst avdrag görs från den uppmätta vikten. Utifrån
vikt och längd kan Body Mass Index (BMI) räknas ut. I några skolor utförs hälsobesöket i årskurs 7 i
stället för i årskurs 8.
BMI utgör ett ganska bra mått på undervikt, normalvikt, övervikt och fetma. BMI-gränsvärden för övervikt
och fetma finns definierade i tabellform från 2-18 års ålder (Cole 2000). Vid manuella mätningar och
uträkningar finns ett flertal felkällor t.ex. felmätning, felräkning av ålder och BMI, felavläsning i tabell, osv.
De mätfel som görs är sannolikt slumpartade och torde inte påverka slutresultatet i någon större utsträckning.
Nedanstående redovisade data över övervikt och fetma bygger på inrapporterad statistik på sammanlagt
17 979 elever!
Resultat
I förskoleklassen har 8 % av flickorna och 7 % av pojkarna övervikt. Fetma har 3 % av flickorna och 2 %
av pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 11 % (se fig. 1) och motsvarande för pojkar är 10 %
(se fig. 2). Antalet inrapporterade är 4028 barn vilket motsvarar 88 % av hela årskullen.
I årskurs 4 har 13 % av flickorna och 12 % av pojkarna övervikt. Fetma har 3 % av flickorna och 4 % av
pojkarna. Andelen med övervikt + fetma är 16 % för båda könen (se fig.1 respektive 2). Antalet inrapporterade
elever är 3804 barn vilket motsvarar 86 % av hela årskullen
I årskurs 7 har data kommit in från tre skolor med sammanlagt 348 elever. Av dessa elever har 3 % av flickorna
och 9 % av pojkarna övervikt medan 1 % av både pojkar och flickor har fetma.
I årskurs 8 har 11 % av flickorna och 9 % av pojkarna övervikt. Fetma har 3 % av flickorna och 4 % av
pojkarna. Antalet inrapporterade är 4114 vilket motsvarar 78 % av hela årskullen. Andelen flickor med
övervikt + fetma är 14 % (se fig.1) och motsvarande för pojkar är 13 % (se fig.2)
I årskurs 1 på gymnasiet har 6 % av både flickor och pojkar övervikt. Fetma har 2 % av flickorna och 3
% av pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 8 % (se fig.1) och motsvarande för pojkar 9 % (se
fig.2). Underlaget är 5685 inrapporterade elever vilket motsvarar 73 % av alla elever i år 1 Gy.
Figur 1
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
20%
15%
10%
5%
0%
Figur 2
läsåret
03 -04
Läsåret
03-04
Andel flickor med övervikt + fetma
läsåret
04 -05
läsåret
05 -06
läsåret
06 -07
läsåret
07 -08
Andel pojkar som har övervikt + fetma
läsåret
04-05
läsåret
05-06
läsåret
06-07
läsåret
07-08
flickor fk
flickor år 4
flickor år 8
flickor år 1 gy
pojkar fk
pojkar år 4
pojkar år 8
pojkar år 1 gy
Förra året jämförde vi övervikt + fetma för årskullen födda 1990 från läsåret de gick i år 8 respektive år 1
på gymnasiet. I år gör vi motsvarande för eleverna födda 1991. De gick i åk 8 läsåret 05-06 och i år 1 på
gymnasiet läsåret 07-08. Underlaget som rapporterades in för årskullen födda 1991 i åk 8 år 2006 var 4152
elever och motsvarade 77 % av årskullen. Se figur 3.
4 5

14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
Andel elever med övervikt+fetma födda 1991
Åk 8 lå 05 - 06 År 1 gy lå 07- 08
Flickor
Pojkar
Figur 3 Övervikt + fetma minskade från 12 % till 8 % för flickorna och från 12 % till 9 % för pojkarna. I årskullen födda 1991
under perioden läsåret 05-06 till läsåret 07-08.
Diskussion
Sammanställning av flera årskullar övervikt + fetma för flickor respektive pojkar illustreras i figurerna 1
och 2. Data har samlats in sedan läsåret 04-05 på grundskolan och sedan 03-04 på gymnasiet. Skillnaderna
mellan olika årskullar är relativt små, oftast 1-3 %. Största variationerna mellan årskullarna ses för flickor i
åk 4. Läsåret 07-08 har flickorna i åk 4 16 % övervikt + fetma jämfört med 12 % för flickor i åk 4 förra läsåret.
Det är på mellanstadiet i åk 4 som andelen övervikt och fetma ligger som högst (16%) för både flickor
och pojkar. I åk 8 är andelen näst högst 14 % för flickorna och 13 % för pojkarna.
Den sammanlagda andelen elever som har övervikt och fetma i respektive årskull är för Göteborg som helhet
relativt måttlig. Siffrorna varierar dock stort mellan olika stadsdelar, se bilaga 2, och speglar ofta den sociala
segregationen där det sen länge är känt att övervikt och fetma är överrepresenterat i socioekonomiskt
svaga grupper. En djupare analys av övervikt - och fetmasituationen i varje stadsdel i Göteborg är med våra
siffror möjlig och ett ansvarsfullt SDN-uppdrag.
Kommentarer från skolsköterskor:
”Använt mig av skolhälsovårdens nya verktygspärm i arbetet mot fetma och övervikt. Livsstilsenkät med fokus på mat och
aktivitets/motionsvanor ingår liksom motiverande samtal med barn och förälder. Samtalen kan handla om t.ex. råd och tips,
möjligheter och svårigheter, beroende på var i processen familjen befinner sig”.
”Jag har haft runt 30 elever som jag aktivt har arbetat med utifrån att de är kraftigt överviktiga. Drygt 90 % av de kraftigt
överviktiga eleverna har stannat eller minskat i BMI (BodyMassIndex). Min grund i arbetet med dessa barn och ungdomar
är inte att i första hand få dem att ”äta och motionera rätt”, utan att långsiktigt förändra och förbättra hela deras livsstil.”
Goda kost- och motionsvanor samt god nattsömn
Inför hälsobesöket i åk 4, 7 eller 8 och 1 på gymnasiet får eleverna svara på ett antal frågor i hälsouppgiften.
Vissa frågor berör livsstilen och från och med läsåret 04-05 har vi valt att mäta ”de goda” kost- motionsoch
sömnvanorna.
Där olikheter finns i formulerad fråga respektive svarsalternativ mellan grundskola och gymnasium så
framgår det av texten. Frågorna är inte validerade, varför de inte ska jämföras med vetenskapliga undersökningar.
Metod
Eleverna besvarar hälsouppgifterna skriftligt, antingen enskilt före hälsobesöket eller i samband med hälsobesöket.
I åk 4 och 7 eller 8 svarar eleverna på frågorna
● Äter du frukost?
● Äter du lunch i skolan?
● Äter du middag?
Om eleven svarat alltid eller ofta på samtliga tre måltidsfrågor så har eleven, enligt vår definition goda kostvanor
och rapporteras in av skolsköterskan i statistiken. De övriga svarsalternativen är sällan eller aldrig.
I år 1 på gymnasiet är frågorna formulerade:
● Äter du frukost?
● Äter du lunch?
● Äter du middag/kvällsmat?
Svarsalternativen är dagligen, ibland, aldrig. De som svarat dagligen har inrapporterats ha goda kostvanor.
Självklart innebär goda kostvanor inte bara att man har en god måltidsordning. Kostens innehåll är också
viktigt men den aspekten har vi inte valt att mäta.
För att bedömas ha goda motionsvanor skall eleverna i åk 4, 7 eller 8 ha svarat ja på frågan:
● Håller du på med idrott eller någon annan form av motion på din fritid?
De övriga svarsalternativen är ibland och nej. Frågan och svarsalternativen är lika i grundskolan och i gymnasiet.
För att bedömas ha god nattsömn skall eleverna i åk 4, 7 el 8 ha svarat alltid eller ofta på frågan:
● Sover du gott om natten?
De övriga svarsalternativen är sällan och aldrig.
I gymnasiet år 1 är frågan formulerad:
● Besväras du ofta av sömnsvårigheter?
Svarsalternativen är ja eller nej och de som svarat nej har inrapporterats.
Underlag
Hälsostatistiken över goda kost-, motions- och sömnvanor respektive ohälsotal (ofta huvudvärk, ofta magont,
ofta trötthet) baseras på svar från 3804 elever i år 4 vilket motsvarar 86 % av årskullen. I år 7 är det
uppgifter från 348 elever i tre skolor. I år 8 är underlaget 4114 elever vilket motsvarar 78 % av årskullen. I
gymnasiet år 1 har sammanlagt 5685 elever besvarat frågorna vilket motsvarar 73 % av alla elever i år 1 Gy.
Det sammanlagda inrapporterade elevunderlaget i år 4, 8 och 1 på gymnasiet är 13 603 elever!
Resultat goda kostvanor
I årskurs 4 har 89 % av flickorna och 90 % av pojkarna uppgett goda kostvanor dvs. svarat att de alltid eller
ofta äter alla tre måltiderna.
I årskurs 7 har 82 % av flickorna och 84 % av pojkarna uppgett goda kostvanor, men observera att underlaget
är bara 348 elever och därför inte illustrerats i diagrammet.
I årskurs 8 har 71 % av flickorna och 81 % av pojkarna uppgett goda kostvanor.
I gymnasiet år 1 har 50 % av flickorna och 59 % av pojkarna uppgett att de har goda kostvanor.
6 7

100%
80%
Andel elever med goda kostvanor
läsåret 04 - 05
Pojkarna har som föregående läsår i alla åldrar oftare motion på fritiden än flickorna. Båda könen motionerar
mest på fritiden i åk 4.
Svarsalternativen har inte förändrats jämfört med föregående läsår.
Resultat god nattsömn
I årskurs 4 uppger 91 % av flickorna och 90 % av pojkarna att de har god nattsömn.
60%
40%
20%
läsåret 05 - 06
läsåret 06 - 07
läsåret 07 - 08
I årskurs 7 uppger 89 % av flickorna och 84 % av pojkarna god nattsömn, men observera att underlaget är
bara 348 elever och därför inte illustrerats i diagrammet.
I årskurs 8 uppger 84 % av flickorna och 89 % av pojkarna god nattsömn.
I årskurs 1 på gymnasiet uppger 66 % av flickorna och 72 % av pojkarna på god nattsömn.
0%
flickor
år 4
flickor
år 8
flickor
år 1
gy
pojkar
år 4
pojkar
år 8
Figur 4 Diagram över flickors och pojkars måltidsvanor över fyra läsår illustreras i figur 4.
pojkar
år 1
gy
I åk 4 är det marginell skillnad mellan flickor och pojkars måltidsvanor. Måltidsvanorna för båda könen i
år 4 samt för pojkarna i år 8 uppvisar de senaste två åren förbättring jämfört med tidigare år. Liksom förra
läsåret sjunker andelen med goda kostvanor med stigande ålder för båda könen. Flickor i gymnasiet år 1 har
minst andel som har regelbundna kostvanor. Se figur 4.
Statistiken för varje stadsdel redovisas i bilaga 3 och friskolorna i bilaga 6.
Eftersom svarsalternativen har förändrats något jämfört med de två första läsåren är siffrorna över tid inte
helt jämförbara.
Resultat goda motionsvanor
I årskurs 4 motionerar 74 % av flickorna och 80 % av pojkarna på fritiden.
I årskurs 7 motionerar 84 % av flickorna och 89 % av pojkarna på fritiden, men observera att underlaget
är bara 348 elever och därför inte illustrerats i diagrammet.
I årskurs 8 motionerar 63 % av flickorna och 70 % av pojkarna på fritiden.
I årskurs 1 på gymnasiet motionerar 61 % av flickorna och 66 % av pojkarna på fritiden.
Statistiken för varje stadsdel redovisas i bilaga 4 och för friskolorna i bilaga 6.
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
flickor
år 4
flickor
år 8
Andel elever med god nattsömn
flickor
år 1
gy
pojkar
år 4
pojkar
år 8
Figur 6 Andel elever som har uppgett god nattsömn de sista tre läsåren illustreras i figur 6.
pojkar
år 1
gy
läsåret 05 - 06
läsåret 06 - 07
läsåret 07 - 08
Liksom förra läsåret är god nattsömn vanligt både bland flickor och pojkar i år 4. För båda könen sjunker
andelen med god nattsömn med stigande ålder. Det är flickorna på gymnasiet år 1 som uppger minsta andelen
god sömn.
Statistiken för varje stadsdel redovisas i bilaga 5 och för friskolorna i bilaga 6.
90%
80%
Andel elever som motionerar på sin fritid
Kommentarer från skolsköterskor:
”På föräldramötena i skolår sex pratar jag om mat och motion, idrott och hygien, rökning och alkohol. I föräldramötet för
skolår åtta tar jag upp frukost och träning, sömnbehov och sömnrutiner, rökning/alkohol och droger samt stress”
70%
60%
50%
läsåret 04 - 05
läsåret 05 - 06
40%
30%
20%
läsåret 06 - 07
läsåret 07 - 08
10%
0%
flickor
år 4
flickor
år 8
flickor
år 1
gy
pojkar
år 4
pojkar
år 8
pojkar
år 1
gy
Figur 5 Diagram över flickors och pojkars motionsvanor över fyra läsår illustreras i figur 5
8 9

Ohälsotal
Metod
I den hälsofrämjande delen av hälsosamtalet är perspektivet salutogent vilket betyder att friskfaktorer identifieras
och uppmuntras. Hälsosamtalet har också som uppgift att fånga upp ohälsa vilket frågorna om
huvudvärk, trötthet och ont i magen speglar.
Som mått på ohälsa har vi valt att mäta de elever som uppgett att de ofta har huvudvärk, ont i magen eller
känner sig trötta.
Svarsalternativen har i åk 4, 7 eller 8 varit alltid, ofta, sällan, aldrig och det är de som svarat alltid eller ofta
som har inrapporterats i vår statistik.
● Är du ofta trött?
● Har du ofta ont i huvudet?
● Har du ofta ont i magen?
I år 1 på gymnasiet har svarsalternativen varit ja eller nej och det är de som svarat ja som redovisas.
Svarsalternativen är i år oförändrade varför resultatet kan jämföras med förra årets siffror, se figur 7.
Resultat
Ofta huvudvärk
I årskurs 4 anger 12 % av flickorna och 11 % av pojkarna att de ofta har huvudvärk.
I årskurs 7 anger 10 % av flickorna och 15 % av pojkarna att de ofta har huvudvärk men observera att
underlaget är bara 348 elever och därför inte illustrerats i diagrammet.
I årskurs 8 anger 18 % av flickorna och 10 % av pojkarna att de ofta har huvudvärk.
I år 1 på Gy anger 26 % av flickorna och 11 % av pojkarna att de ofta har huvudvärk.
Ofta ont i magen
I årskurs 4 anger 14 % av flickorna och 9 % av pojkarna att de ofta har ont i magen
I årskurs 7 anger 5% av flickorna och 4% av pojkarna att de ofta har ont i magen, men observera att underlaget
är bara 348 elever och därför inte illustrerats i diagrammet.
I årskurs 8 anger 13 % av flickorna och 6 % av pojkarna att de ofta har ont i magen.
I år 1 på Gy anger 17 % av flickorna och 6 % av pojkarna att de ofta har ont i magen.
Ofta trötthet
I årskurs 4 anger 21 % av flickorna och 25 % av pojkarna att de ofta känner sig trötta.
I årskurs 7 anger 28 % av flickorna och 35 % av pojkarna att de ofta känner sig trötta men observera att
underlaget är bara 348 elever och därför inte illustrerats i diagrammet.
I årskurs 8 anger 34 % av flickorna och 34 % av pojkarna att de ofta känner sig trötta.
I år 1 på Gy anger 39 % av flickorna och 29 % av pojkarna att de ofta känner sig trötta.
Statistiken för varje stadsdel redovisas i bilaga 7,8,9 och friskolorna bilaga 6.
Andel elever som anger ohälsa läsåret 06-07 och 07-08
10 11
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
flickor år 4 lå 06- 07
flickor år 4 lå 07- 08
flickor år 8 lå 06- 07
flickor år 8 lå 07- 08
Figur 7 Diagram över flickors och pojkars ohälsa.
flickor år 1 gy lå 07- 08
flickor år 1 gy lå 06 - 07
pojkar år 4 lå 06 - 07
pojkar år 8 lå 06- 07
pojkar år 4 lå 07 - 08
pojkar år 8 lå 07 - 08
ofta huvudvärk ofta ont i magen ofta trötta
pojkar år 1 gy lå 06- 07
pojkar år 1 gy lå 07- 08
Diskussion
Elevunderlaget för hälsostatistiken är 13 603 elever. Även om det finns skillnader mellan strikt vetenskapliga
undersökningar över ungdomars hälsa och ohälsa och vår sammanställning så ger det stora elevunderlaget
och relativt låga bortfallet materialet en viss tyngd. Det är inte vanligt att elever tackar nej till hälsobesöken.
Bortfallet beror snarare på vakanser eller att skolsköterskor av annan anledning inte rapporterar in
hälsostatistik.
I åk 4 är skillnaderna i ohälsa mellan könen liten förutom att pojkarna verkar vara mer trötta än flickorna. I
åk 8 uppger flickorna mer huvudvärk och ont i magen än pojkarna. Känslan av trötthet är i åk 8 densamma
för båda könen. I år 1 på gymnasiet har flickorna mer än dubbelt så ofta huvudvärk och ont i magen än
pojkarna. I åk 8 och i år 1 på gymnasiet uppger flickorna avsevärt mer ohälsa än pojkarna på samtliga tre
områden. Det är också flickorna på högstadiet och på gymnasiet som har lägst andel uppmätta goda vanor.
Det är väl känt sen tidigare att båda könen men framför allt flickorna i tonåren och som unga vuxna uppvisar
en ökande psykisk ohälsa. Resultaten tyder på att behovet av ett hälsofrämjande och förebyggande
arbete i skolorna inte avtar utan snarare ökar i högstadiet och på gymnasiet. En fungerande och resursstark
skolhälsovård inklusive elevhälsa måste anses lika angelägen på gymnasiet som i grundskolan.
Hörselundersökningar
Hörselundersökningar inom skolhälsovården utförs av Hörselvården på Sahlgrenska sjukhuset enligt avtal
med Göteborgs kommun. Inför läsåret 04-05 omförhandlades avtalet och parterna kom överens om vissa
förändringar (se Sammanställning av årsredogörelser 2005).
Hörselavtalet innebär att hörselkontrollerna (max 5000 tester per läsår) utförs av audionomer från Hörselvården
i respektive skola och skall erbjudas alla elever i årskurs 1.
De i skolan nyanlända eleverna, som ej är hörseltestade tidigare, skall erbjudas hörseltest i skolan eller på
Hörselvården, men ingår ej i avtalet, eftersom skolhälsovården skriver en sjukvårdsremiss till Hörselvården
SU på dessa elever.
Statistik från Hörselvården över hörselscreening från läsåret 00-01 och framåt framgår av tabell 2. Antalet
hörseltester på 1:a klasselever läsåret 07-08 var 4500. Andelen remisser till Hörselvården (utom de nyanlända)
var 122 st vilket motsvarar 2,6 % av samtliga tester. Av de hittills 88 besvarade remisserna framgår
att 27 är normalhörande, 25 har ledningshinder, 3 har en sensorineural hörselskada och 1 elev har fått den
allvarligare diagnosen kombinerad hörselskada.

Antal Hörseltest
00 -01 02 -03 03 -04 04-05 05-06 06-07 07-08
Åk 1 -screening 5141 5042 4741 4197 4589 4135 4500
Nyanlända 596 650 891 >200 - *199 Ingen uppgift
Totalt 5737 5692 5632 4680 4810 4512 4710
Omtest 286 267 284 223 192 217 210
Remisser ÖNH 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3%
(140st)
Tabell 2. Antal hörseltest och remisser till ÖNH läsåren 00-01 tom 07-08
*ofullständig statistik.
3,3%
(159st)
3,1%
(129st)
2,6%
(122st)
Vaccinationer
Från och med läsåret 05-06 förändrades rekommendationerna i det nationella barnvaccinationsprogrammet
(se årssammanställning 2006). Eleverna i årskurs 4 erbjuds numera fulldosvaccin mot stelkramp, difteri
och kikhosta jämfört med tidigare vaccin mot enbart stelkramp och difteri. I Göteborg erbjuds eleverna
dessutom vaccination mot polio eftersom det kombinationsvaccin (Tetravac) som finns i vaccinationsavtalet
(WESTMA) även innehåller polio. Det är ingen nackdel att få en påfyllnadsdos med poliovaccin. Alla
elever i årskurs 6 har som tidigare år erbjudits MPR-vaccin (mässling, påssjuka och röda hund). Dessutom
ska till Sverige nyanlända barn och ungdomar av skolhälsovården erbjudas kompletterande vaccinationer.
När eleverna går i årskurs 6 rapporterar skolsköterskorna in vaccinationsstatistiken på Balanserat styrkort
samt till Skolhälsan som sedan sammanställer statistiken varje läsår. Elever som sammanlagt har fått fyra
doser av vardera difteri-, stelkramp- polio- och kikhostevaccin samt två doser MPR-vaccin anses vara fullständigt
vaccinerade enligt det nationella vaccinationsprogrammet. Statistiken redovisas nedan i tabell 3.
Underlaget för statistiken 2008 är 4703 elever i årskurs 6 vilket motsvarar 98 % av populationen.
Andelen fullvaccinerade elever i årskurs 6
Difteri, Stelkramp
Läsåret
00-01
Läsåret
01-02
Läsåret
02-03
Läsåret
03-04
Läsåret
04-05
Läsåret
05-06
99 % 98 % 95 % 96 % 96 % 96 %
96 %
Läsåret
06-07
97 %
97 %
Läsåret
07-08
Kikhosta 3 % 6 % 51 %
Polio 98 % 97 % 94 % 95 % 95 % 96 % 97 % 96 %
MPR 98 % 97 % 93 % 95 % 95 % 94 % 95 % 93 %
Tabell 3
96 %
96 %
Vaccination mot hepatit B och tuberkulos (BCG)
I Sverige ingår vaccination mot tuberkulos och hepatit B i den riktade delen av det nationella vaccinationsprogrammet.
Det innebär att barn och ungdomar som tillhör definierade riskgrupper bör erbjudas vaccination
mot dessa sjukdomar. För hepatit B är det barn i familj där familjemedlem bär på hepatit B, barn till
föräldrar från länder med intermediär till hög förekomst av hepatit B (enligt WHO-data) och barn < 6 år
om det i barnomsorgsgruppen finns annat barn som bär på hepatit B-smitta.
Riskgrupper för tuberkulos kan man förenklat säga kommer från samma länder som riskgrupper för hepatit
B. Enligt Socialstyrelsen är det viktigt att sjukvården, skolhälsovården, barnhälsovården och andra
vårdgivare vid varje kontakt med barn från någon av dessa riskgrupper verifierar att de har ett skydd mot
hepatit B och om så inte är fallet ser till att de vaccineras. Det betyder i klartext att det är viktigt med en
fungerande vårdkedja mellan hälsovården och sjukvården. Sedan många år vaccineras barn till föräldrar
som tillhör riskgrupp för tuberkulos med BCG-vaccin redan på BVC. Det är dock först under 2006-2007
som samma rutiner införts på nyfödda som tillhör riskgrupp för hepatit B i Göteborg. Av årskurs-6-eleverna
är 32 % BCG-vaccinerade men bara 4 % är dokumenterat vaccinerade mot hepatit B. Vårdkedjans
rutiner runt identifiering, provtagning, vaccination och dokumentation av Hepatit-B behöver förbättras.
En diskussion mellan smittskyddsläkare, skolläkare med flera är påbörjad med utgångspunkt att förbättra
täckningen för hepatit B vaccinationen.
Andel vaccinerade elever i årskurs 6 mot tuberkulos och hepatit B
Läsåret
05-06
Läsåret
06-07
Läsåret
07-08
BCG 28 % 28 % 32 %
Hepatit-B 2,5 % 5 % 4 %
Tabell 4
Kvalitetsutveckling
Bakgrund
År 2003 antogs politiskt Kvalitetssystemet för skolhälsovård i Göteborgs stad. (Dnr 0279/03). Enligt HSL
skall skolhälsovården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård, hög elevsäkerhet och god kvalitet.
Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård samt av
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch
sjukvården framgår att det är verksamhetschefen som ansvarar för att god och säker vård kan ges samt
att kvalitetsarbetet systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Verksamhetschef utses av nämnden.
Vårdgivaren är också skyldig att registrera skolhälsovården vid Socialstyrelsen och ange vem som är verksamhetschef.
I Göteborg är det är oftast skolcheferna. På friskolorna skall styrelsen utse verksamhetschef.
Verksamhetschefer som saknar medicinsk utbildning skall enligt HSL utse en medicinskt ansvarig (MLA).
Uppdraget skall vara skriftligt och det skall tydligt framgå vilka arbetsuppgifter och ansvar som den medicinskt
ledningsansvariga har. Vi kan i år glädjande konstatera att alla SDN har utsett MLA!
Det är glädjande att vaccinationstäckningen och inrapporteringen av statistik överlag är mycket god i Göteborg.
I år är vaccinationstäckningen för samtliga sjukdomar utom kikhosta något lägre än förra året.
Orsakerna kan vara att föräldrar har tackat nej till vaccination, nyanlända elever som ännu inte hunnit få alla
vaccinationer samt vakanser för skolsköterskor och skolläkare. Den kraftiga ökningen för fullvaccinerade
mot kikhosta (från 6 till 51 %) beror på att kikhostevaccinet infördes som spädbarnsvaccination 1996 i det
allmänna nationella vaccinationsprogrammet och att den årskullen nu går på mellanstadiet. Mässlingsepidemier
har de sista åren rapporterats i Europa och i Göteborg insjuknade bl.a. en ovaccinerad 12-årig flicka
under 2008. Det är mycket angeläget att andelen fullvaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund inte
fortsätter att sjunka och att skolhälsovården arbetar aktivt med information om riskerna med att välja bort
MPR-vaccinationen.
Nätverk för medicinskt ledningsansvariga(MLA)
Skolhälsan och MLA-nätverket träffas tre gånger per termin och diskuterar rutiner och bestämmelser för
alla skolhälsovårdens viktiga och ansvarsfulla arbetsuppgifter som t.ex. hälsobesök, vaccinationer, journaldokumentation,
journalhantering, läkemedelshantering mm. En central uppgift är avvikelserapportering
samt Lex Maria-ärenden. De avvikelserapporter som kommit in under året har diskuterats i nätverket och
ingen rapport har varit av allvarlig karaktär. Skolhälsan har på Socialstyrelsens uppdrag utrett två enskilda
ärenden. En anmälan om stora brister inom skolhälsovården på en friskola har gjorts till Socialstyrelsen.
Kvalitetsgranskning
Detta år har skolsköterskorna gjort två kvalitetsgranskningar. Läsåret 07-08 gjordes en kollegial granskning
av journaldokumentation och under höstterminen 2008 gjordes en kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen.
12 13

Kollegial journalgranskning
Enligt kvalitetssystemet skall kvalitetsuppföljning av journaldokumentation genomföras vart tredje år och
detta var andra året som journalgranskning genomfördes. I samråd med nätverket för MLA utvecklade
Skolhälsan en checklista för journalgranskningen..
Syfte
Syftet med en granskning av journaldokumentation är att förbättra kvalitén av innehållet i journalerna så
att medicinska misstag som leder till allvarliga konsekvenser för enskilda elevers hälsotillstånd undviks.
Metod
Det är inte praktiskt möjligt att granska samtliga skolhälsovårdsjournaler. Vi valde därför att göra en sticksprovsgranskning.
Sannolikt kan den ge en ganska bra bild över hur journalerna ser ut i hela Göteborg.
Kollegial journalgranskning innebär att skolsköterskorna granskar varandras journaler. Varje skolsköterska
granskade 20 journaler. Journalerna plockades fram slumpmässigt och hade en jämn köns- och åldersfördelning.
Resultatet från enskilda skolor sammanställdes av MLA och skickades in till Skolhälsan.
MLA instruerade också sina skolsköterskor samt ansvarar för återkopplingen av resultatet
De skolsköterskor som saknar MLA skickade in sina listor till Skolhälsan som gjorde
sammanställningen med uppdelning på kommunala skolor och friskolor.
I en stadsdel där MLA saknades samt på de flesta friskolor kan resultatet ej återkopplas.
Resultat
Checklistan för kvalitetsgranskningen omfattade 15 frågor men det är bara de första 5 frågorna som redovisas
pga. att frågeställningarna har uppfattats olika. På de 10 sista frågorna hade några redovisat antal
journaler medan andra hade redovisat antal skolor.
Antalet granskade journaler uppgick till totalt 2940 stycken. I de kommunala grundskolorna deltog 94 % av
skolsköterskorna och i friskolorna deltog endast 35 %. Det sammantagna intrycket av granskningen är att
journalerna håller en god kvalitet.
SHV-journal
förvaras i brandsäkert
skåp
Arkivplanen för
SHV-journal följs
Samtycke från
föräldrar/elev när
journal överlämnas
till annanSHVmottagning
som
lyder under
annan nämnd
Finns SHV-journal
på varje elev?
Kommunala skolor 63 % 98 % 99 % 88 %
Friskolor 60 % 100 % 100 % 80 %
Rutiner finns för
att en journal
inkommit senast
2 månader efter
att elev börjat på
skolan
Har flickor en
flickjournal och
pojkar en pojkjournal
Journalhandlingarna
är systematiskt
ordnade
efter klasslista
Kommunala skolor 95 % 83 % 88 %
Friskolor 100 % 95 % 85 %
skolorna och friskolorna som har brandsäkra skåp. Detta är mycket oroande eftersom det sker en hel del
bränder på skolorna. Om journaler brinner upp försvinner värdefull information om eleven som inte kan
ersättas. Det kan då bli problem för eleven i framtiden med exempelvis vaccinationer, tillväxtdata vid utredning
av medicinska tillstånd mm. I de kommunala skolorna är det 17 % som inte har rutiner för att journaler
inkommit senast 2 månader efter eleven börjat på skolan. Det är också för många elever som saknar
journal både i de kommunala skolorna och i friskolorna. Skolorna måste bli bättre på att informera skolsköterskan
när nya elever börjar och skolsköterskorna måste bli bättre på att rekvirera journaler. Vi räknar
med att genom datajournalen kommer det snart att fungera mycket bättre i de kommunala skolorna.
Kvalitetsgranskning läkemedelshantering
Enligt kvalitetssystemet skall också kvalitetsgranskning av läkemedelshantering genomföras vart tredje år
och detta var andra året som granskning av läkemedelshantering genomfördes. Vi valde i år att kvalitetssäkra
läkemedelshanteringen under höstterminen 2008 istället för läsåret 08-09. I samråd med nätverket
för MLA utvecklade Skolhälsan även här en checklista för kvalitetsgranskning av läkemedelshantering.
Syfte
Syftet med en granskning av läkemedelshantering är att förbättra kvalitén av läkemedelshantering så att
medicinska misstag som leder till allvarliga konsekvenser för enskilda elevers hälsotillstånd undviks.
Metod
Skolsköterskorna fick med hjälp av en checklista kvalitetsgranska läkemedelshanteringen på sina skolsköterskemottagningar.
Områdena som granskades var följande:
● lokala instruktioner för läkemedelshantering
● rekvisition av läkemedel
● förvaring av läkemedel
● ordination enligt generella direktiv för basapotek och akutapotek
● vaccinationshantering
● kassering av utgångna läkemedel
Uppföljning av kvalitetsgranskningen gjordes av MLA i de kommunala skolorna. Resultatet från enskilda
skolor sammanställdes av MLA och skickades till Skolhälsan. De skolsköterskor som saknar MLA skickade
in sina resultat direkt till Skolhälsan som gjorde sammanställningen för hela Göteborg med uppdelning på
kommunala skolor och friskolor.
Resultat
I kvalitetsgranskningen deltog 96 % av de kommunala skolorna och endast 46 % av friskolorna. En bidragande
orsak till det låga deltagandet kan vara att många friskolor saknar MLA. Kvalitetsgranskningen visade
att det är en hög kvalitet på läkemedelshanteringen.
Tabell 5
Diskussion
Det är mycket positivt att MLA ser en stor kvalitetsförbättring sedan den förra journalgranskningen. Idag
finns en mycket större medvetenhet om kvalitén på dokumentation än tidigare. De frågor som vi kunnat
sammanställa visar på några förbättringsområden. Fortfarande är det bara drygt 60 % av de kommunala
14 15

Kommunala
skolor
Övergripande
skriftliga
rutiner
för läkemedel
Skriftliga
instruktioner
för
allvarliga
allergier
Övergripande
skriftliga
rutiner
kända av
skolläkare
Övergripande
skriftliga
rutiner
kända av
skolsköterskorna
Låsbara
skåp för
läkemedel
Låsbara
skåp för
sprutor
och kanyler
Låsbart
medicinskt
kylskåp
100 % 99 % 96 % 100 % 97 % 99 % 61 %
Friskolor 100 % 96 % 88 % 100 % 96 % 96 % 60 %
Kommunala
skolor
Rutiner
för temperaturkontroll
Läkemedel
Förvaras
ej inlåst
Akutmedicin
förvaras
ej inlåst
Skriftliga
läkemedels-ordinationer
underskrivna
Vaccinations-behörighet
Rutiner
för kassering
av
utgångna
läkemedel
46 % 24 % 12 % 96 % 79 % 77 %
Friskolor 69 % 8 % 12 % 92 % 69 % 60 %
Tabell 6
Diskussion
Övergripande rutiner för läkemedel finns i skolhälsovårdens Metodhandbok vilket alla skolsköterskor kände
till liksom de flesta av skolläkarna.
Alla skåp och kylskåp där det förvaras läkemedel skall vara låsbara enligt socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd (SOSFS 2000:1). Några av skåpen saknade lås. Endast 61 % av de kommunala skolorna och
60 % av friskolorna har medicinska kylskåp. Dessa kylskåp håller en högre kvalitet än vanliga kylskåp med
lås. Anmärkningsvärt många mottagningar hade inte rutiner för temperaturkontroll. Vacciner som förvaras
i fel temperatur blir förstörda. Knappt ¼ del av läkemedlen förvaras i olåsta skåp och 12 % av akutmedicinen
förvaras utanför låst skåp.
I de stadsdelar där det finns MLA har kvalitetsgranskningen följts upp och på flera ställen har medicinska
kylskåp köpts in och rutiner för temperaturkontroller införts. Det är viktigt att detta åtgärdas på alla ställen.
På några skolor saknades skriftlig ordination på läkemedel. Inför varje läsår skall skolläkaren och skolsköterskan
se till att skriftliga ordinationer finns. Om inte skolsköterskan har skriftlig ordination på läkemedel
kan hon/han inte ge ut läkemedel eller vaccinera. Rutiner för kassering av utgångna läkemedel kände inte
tillräckligt många av skolsköterskorna till både på de kommunala skolorna och friskolorna. Rutinerna skall
finnas på alla skolhälsovårdsmottagningar.
Kompetensutveckling
Skolhälsovård är oftast ett ensamarbete och kräver stor kompetens hos den enskilda skolsköterskan och
skolläkaren. Behovet av yrkesspecifik fortbildning och möten för kollegial handledning är stort.
Skolhälsan inbjuder till regelbunden fortbildning med ämnen som är aktuella för att tillgodogöra sig och
bibehålla kompetens inom skolhälsovården. Till Skolhälsans hjälp finns en utbildningsgrupp, med representanter
från grundskolan och gymnasieskolorna, som samråder inför varje termin om lämpliga tider och
önskade föreläsningar.
Skolhälsan inbjuder till fortbildning motsvarande minst fyra halvdagar per termin enligt skolhälsovårdens
kvalitetssystem. Deltagande antal skolsköterskor är stort och glädjande nog ökar antalet deltagande
skolläkare. I år har vi minskat på antalet yrkesspecifika utbildningen pga införsel av datajournal.
Detta har krävt ett antal utbildningstillfällen på olika nivåer. Detta beskrivs under kapitel Skolhälsan.
I början av varje läsår har Skolhälsan en Höstupptakt på två dagar. I höstas var det var ca 170 skolläkare
och skolsköterskor som deltog i höstupptakten. Det blev en mycket uppskattad höstupptakt men föreläsningssalen
på Ullevi konferenscentrum börjar bli för liten och därför kommer vi att byta lokal till nästa år.
I samband med höstupptakten anordnades en utställning där flera företag informerade om olika produkter
inom hälso- och sjukvården. Det blev mycket uppskattat.
Sammanställning av utbildningar 2008
16 17
Datum
Utbildningar
5 mars Hudsjukdomar hos barn och ungdom
22 maj Vetenskaplig sammankomst om sjukdomsförloppet till cervixcancer, kondylom-problematiken
samt nya studieresultat och erfarenheter med HPVvaccination.
Sanofi Pasteur MSD tillsammans med Skolhälsan stod för våravslutningen
20 -21augusti PMO- utbildning, dag 1 (datajournalutbildning för skolsköterskor och skolläkare
på de sex pilotskolorna)
3-4 september Höstupptakt: Skolelevers drogvanor i Göteborg, ”Cannabis-en livsfarlig
drog”, Rökfria skolgårdar i Göteborg-finns det?, Vad gör trafikkontoret för
barn och ungdomar, Information om skolhälsovårdens kommande datajournal,
Vad kan vi göra för att förbättra sömn hos barn och ungdomar?, Lär dig
den värld som våra ungar kallar vardag - Sajter som unga flickor varit ute på
och blivit kontaktade av vuxna män.
10 september,
17 september
oktober-november
Tabell 7
PMO- utbildning, dag 2, pilotutbildning för skolsköterskor och skolläkare
PMO-utbildning för skolsköterskor och skolläkare
Utdrag ur skolsköterskors verksamhetsberättelser
– Jag har även tagit deltagit i Skolhälsans fortbildning under läsåret vilka varit mycket givande och intressanta.
”Skolsköterskearbete är ett fantastiskt positivt och roligt arbete. Det kan knappast finnas något mer givande än samtalen
med barnen och möjligheten att leda in dem på en väg där de är rädda om sin kropp och sin hälsa, där elevernas kunskaper
och medvetenhet om risk- och friskfaktorer och hur de påverkar hälsan ökar”
”Elevhälsoarbetet har under läsåret funnit en form som vi känner oss tillfreds med och tanken är att utvärdera det för att se
hur arbetslagen upplever elevhälsoarbetet.”
”Under läsåret har jag haft ett flertal motiverande rökstoppsamtal, ibland enskilt med eleven och ibland tillsammans med elev
och förälder. Tobaks och drogplanen fungerar utmärkt, men det är viktigt att vid varje läsårsstart informera om den, både i
kollegiet och bland eleven.”.
”De elever som under hälsosamtalet uppgivit att de röker eller har druckit alkohol, kallar vi tillbaka flera gånger för ANT-samtal.
Målet med dessa samtal är att eleven ska få information och motivation till att ändra sitt liv till ett FRISKARE LIV!!”
”Vid dödsfall eller svår sjukdom i familjen har jag blivit kontaktad av föräldrar för att stötta barnet i skolan.”
”Tiden har varit knapp, många elever skulle hinnas med, andra elever sitter i väntrummet, knackar, bankar och rycker i dörren”
“Skolhälsovården i Göteborg utvecklas snabbt och det är oerhört positivt men det kräver också att tid
finns till att ta del av utvecklingen (fortbildning, läsa e-mail, artiklar etc.) samt uppdatering av dokument,
material och utrustning. Även rutiner och arbetssätt behöver reflekteras över och anpassas till nya rön.”
”Deltagit i skolans antimobbningsarbete (antimobbningsgruppen), vilket har inneburit samtal med såväl enskilda elever och
grupper som lärare och föräldrar samt utveckling av skolans plan mot kränkande särbehandling”
”Vid samtal med eleverna anger många att de är trötta och stressade.”
”Enskilda samtal, med kost och motion i fokus, har skett kontinuerligt. Det har varit elever med övervikt, ätstörningar och psykisk
ohälsa, som kräver mycket tid. När det gäller elever med hög elevfrånvaro har kontakt skett både med elev och vårdnadshavare”
”Vi har i Askim haft handledning /kollegial 10g/år. Handledningen är för mig ovärderlig. Det är nästan enda tillfället
som jag kan diskutera problem m.m. med en kollega. Det är också ett unikt tillfälle för reflektion och stresshantering”
”Delaktig i matrådet på skolan”

”Kuratorn och jag har kunnat samarbeta med olika grupper och även haft grupper i förskoleklassen där vi pratar om hälsa
samt gjort olika lekar för att träna det sociala samspelet.”
”Av stor vikt är att skapa goda relationer till skolan elever. Det är viktigt att barnen har tillit på de vuxna i skolan så de
känner sig trygga att söka hjälp vid behov”
”Många elever är ifrån de länder, där kvinnlig könsstympning görs. Detta har varit en oro för skolsköterskan, inför sommarlovet,
som har försökt att informera flickeleverna om ingreppet, konsekvenserna, lagar och rättigheter.”
”Dock har vi haft väldigt lite skolläkartid under läsåret, vi hoppas på att få mer tid nästa läsår för att bättre kunna svara
upp till Västbus tankar”
“Antal skolsköterske- och skolläkartimmar på nn-skolan uppfyller väl Göteborgs Stads mål för skolhälsovården (SHV).
Detta medför förutom en stor arbetstillfredsställelse också möjlighet till ett utökat och fördjupat engagemang samt insatser
utöver basprogrammet för såväl skolläkare som skolsköterska.”
Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad
Elever i grund- och gymnasieskola har rätt till skolhälsovård. Traditionellt mäts skolhälsovårdens möjligheter
att ge eleverna den skolhälsovård de har rätt till i antalet elever per heltidsanställd skolsköterska
respektive antalet elever per heltidsanställd skolläkare. Detta följs varje år i Göteborg via skolsköterskornas
rapporter till Skolhälsan och inkluderar då även friskolorna.
Kommunstyrelsen beslutade år 1999 i måldokumentet Skolhälsovården i ett utvecklat folkhälsoarbete att
antal elever för skolhälsovårdens personal per heltid skolsköterska skall vara ca 500 och för skolläkare ca
5 000 med korrigering för invandrarbakgrund och särskola. För friskolorna kan ingen korrigering göras.
De genomsnittliga elevtalen mellan 2003 till 2007 redovisas i bilaga 10.
Siffrorna är beräknade utifrån befintliga tjänster. Delar av tjänster som varit vakanta pga tjänstledighet,
sjukdom eller utdragen tjänstetillsättning kommer att redovisas under rubriker skolsköterska och skolläkare.
Elevantalet per skolsköterska och skolläkare redovisas under tabell 8.
Genomsnittligt elevantal för skolsköterskor och skolläkare omräknat till heltidstjänst under
läsåren 2006-2008
Skolsköterskor
Grundskola
Utan korrigering
Läsåret 06-07 Läsåret 07-08
Korrigering
för invandrarbakgrund
och
särskola
Utan korrigering
Korrigering
för invandrarbakgrund
och
särskola
479 557 462 553
Gymnasieskola 1 542 589 514 559
Friskolor 586 617
Skolläkare Grundskola
7 729 8 994 7962 9516
Gymnasieskola 1 14 468 15 705 14 423 15 675
Friskolor 15 218 17 864
Tabell 8.
1
Gymnasiesärskolan ej medräknat
Grundskolornas genomsnittliga elevantal för skolsköterskor har minskat något och elevantalet för skolläkarna
har ökat sedan förra läsåret. Inom gymnasieskolorna har elevantalet minskat något för både skolsköterskor
och skolläkare.
Målet är fortfarande inte uppnått, det saknas ca 10% skolsköterskeresurser på de kommunala skolorna.
Elevantalet på friskolorna är osäkert då bara 11 av de 24 fristående gymnasieskolorna och 29 av de 33
fristående grundskolorna har rapporterat in skolsköterske- och skolläkarresurser. Det genomsnittliga elevantalet
för skolläkarna ligger fortfarande 2-3 gånger över det politiskt tagna beslutet. Det är stor skillnad på
skolhälsovårdsresurserna mellan stadsdelarna men också inom stadsdelarna både när det gäller skolläkare
och skolsköterska.
Grundskola
I tabell 9 redovisas antal elever per heltidsanställda skolsköterskor respektive skolläkare enligt uppgifter
från läsåret 07-08 beräknat utifrån underlag från Göteborgs Stad, Elevstatistik för grundskolan inklusive
förskoleklass 2008-03-15. När elevantalet beräknas skall hänsyn tas till vårdtyngd som beräknas utifrån att
flykting/invandrarelever (elever med högre tuberkulosrisk dvs. elever med föräldrar från Östeuropa, Sydeuropa,
Asien, Afrika och Latinamerika) i genomsnitt kräver en faktor på 1,5 gånger mer tid av sin skolsköterska/skolläkare
och särskolans elever 2,0 gånger mer tid än elever i en ”normalpopulation”. Kolumnen
med korrigering för invandrar/flyktingbakgrund är beräknad utifrån underlag från Göteborgs Stad, Elevstatistik
för grundskolan inklusive förskoleklass 2008-03-15: ”Elever berättigade till modersmålsundervisning
i förskoleklass och skolår 1-9” som är den närmaste statistiska uppgift vi kunnat ta fram. Särskolans
elever har beräknats utifrån antal individintegrerade elever och antal elever mottagna i obligatoriska särskolan
i Göteborgs Stad, Elevstatistik för grundskolan inklusive förskoleklass 2008-03-15
Läsåret 2007-2008
18 19
SDF
Antal elever/heltidsanställd
skolsköterska
Utan korrigering
Korrigering för invandrarbakgrund
och särskola
Antal elever/heltidsanställd
skolläkare
Utan korrigering
Korrigering för invandrarbakgrund
och särskola
Gunnared 361 517 9 586 13 739
Lärjedalen 444 623 11 194 15 705
Kortedala 464 574 14 959 18 503
Bergsjön 326 487 3 068 4 580
Härlanda 505 548 4 615 5 005
Örgryte 462 516 4 548 5 082
Centrum 476 556 9 359 10 932
Linnéstaden 616 680 14 251 15 726
Majorna 478 532 11 941 13 272
Högsbo 452 526 14 125 16 438
Älvsborg 527 549 9 540 9 928
Frölunda 423 556 11 216 14 759
Askim 642 686 9 742 10 422
Tynnered 429 508 7 466 8 844
Södra Skärgården 593 606 16 688 17 031
Torslanda 492 505 6 894 7076
Biskopsgården 378 526 8 096 11 271
Lundby 493 598 7 803 9 456
Tuve/Säve 398 467 8 562 10 054
Backa 468 581 9 698 12 049
Kärra/Rödbo 462 512 7 774 8 621
Tabell 9.
Utifrån tabell 9 och kolumnerna med korrigerat elevantal framgår att medianvärdet för en heltidsanställd

skolsköterska är 548 elever med en spridning från 467 till 686. För skolläkare är motsvarande medianvärde
10 932 och spridningen 4 580 till 17 031.
Fortfarande är det för få stadsdelar som uppnår målet för skolsköterske- och skolläkarresurser enligt måldokumentet.
Skolsköterska
Antalet elever för heltidsanställda skolsköterskor varierar inom några stadsdelar, till exempel i en stadsdel
är det en spridning från 431 elever till 724 elever på två olika skolor.
Problem för elever att få sin rätt till skolhälsovård uppstår vid vakanser på grund av sjukskrivning, tjänstledighet
eller långdragna rekryteringar.
När det blir för långa vakanser blir det omöjligt att upprätthålla skolhälsovårdens kvalitet, t.ex. har uppföljning
av kontrollelever och vaccinationsuppföljningar på nyanlända elever ej blivit gjorda. Detta kan få allvarliga
medicinska konsekvenser. Enligt skolhälsovårdens kvalitetssystem skall vikariat tillsättas vid längre
frånvaro än två veckor.
Skolläkare
Elevantalet ligger alldeles för högt per skolläkare och detta är mycket olyckligt. Dels försvåras både skolläkarnas
och skolsköterskornas arbete när det är för lite skolläkartid och dels sänks kvalitén på skolhälsovården
och elevhälsoarbetet. Skolans möjligheter att utföra fullständiga basutredningar minskar.
Obligatoriska särskolan
Projektet ”Inkluderande skola i Göteborg”, som syftade till att öka samarbetet mellan särskola och grundskola
mot en ökad delaktighet och gemenskap för särskolans elever avslutades under 2007.
Från 2008 ansvarar varje SDN för sina i stadsdelen boende elever i Obligatoriska särskolan.
Det finns fem mottagningsteam (Hisingen, Centrum, Väster och två i Nordost) som ansvarar för bedömningar
av mottagandet i särskolan. Teamen består av skolchef, som fattar det formella beslutet, skolsköterska,
pedagog och psykolog.
Varje stadsdel, med undantag av Södra skärgården och Linnéstaden har särskoleklasser i sin grundskoleorganisation.
Dessutom finns det i alla stadsdelarna elever som läser enligt någon av särskolans kursplaner
och har sin skolplacering i grundskoleklass (individintegrerade). I Göteborg finns tre enheter för elever
med flerfunktionshinder, Tuve-Säve (Hinnebäcksskolan), Högsbo (Högsbogårdsskolan) och Örgryte
(Kärralundsskolan) samt tre enheter för elever med autism, Kortedala (Kvibergsnässkolan), Backa (Olshammarsskolan)
och Högsbo (Skytteskolan).
I och med att stadsdelarna har befolkningsansvar för alla elever i särskolan kommer nu de allra flesta skolsköterskor
och skolläkare att träffa eleverna i sin tjänst. För skolhälsovårdsarbetet vid de regionala enheterna
krävs ett något annorlunda arbets- och förhållningssätt. Till exempel kan eleverna inte själva komma och
söka skolsköterskan vid öppen mottagning på grund av sina funktionshinder. Kontakt mellan skolsköterskan
och elev sker med hjälp av förälder och/eller skolpersonal. Skolsköterskan måste även arbeta med att
aktivt söka upp eleverna och den personal som finns nära eleven. Att ha tid för att försöka tolka och förstå
elevers reaktioner kring olika situationer är mycket viktigt. Forskning och framsteg inom medicinen gör att
idag överlever fler barn med svåra flerfunktionshinder och når skolåldern. Under senare år har egenvården
förändrats och vissa elever har stora behov. Det kräver bland annat ny kunskap, information, respekt och
förståelse både från skolans personal och från föräldrar. Att ha barnets/ungdomens bästa i centrum i ett
helhetsperspektiv, där en fungerande skoldag är en viktig pusselbit, ser vi som en stimulerande uppgift.
I mars 2008 var totalt 684 elever inskrivna i Obligatoriska särskolan. Av dem hade 196 sin skolplacering i
grundskoleklasser. 44 elever med flerfunktionshinder samt 67 elever med tilläggshandikappet autism hade
sin placering i någon av de regionala enheterna. Vid höstterminens slut hade elevantalet inom Obligatoriska
särskolan sjunkit med cirka 60 elever jämfört med vårterminen (jmf med dec. 2007 med ett elevantal
på 700). Kan det till exempel bero på minskande årskullar eller att färre föräldrar väljer att söka till Obl.
Särskolan för sina barn? Vi kommer att följa upp detta.
Samordnande skolsköterskan för skolsköterskor med ansvar för särskolans elever ordnar utbildningar och
nätverksträffar med inriktning mot mer specifika frågor angelägna för elevgruppen. I exempelvis ett nätverk
möts skolledare och skolhälsovård från de regionala enheterna. Under året har också rektorn och
skolsköterskan från Bräcke Östergårdsskolan deltagit, då skolan har många elever med liknande behov.
Diskussionerna handlar mycket om omvårdnadsbehoven som eleverna har.
Antal elever i den obligatoriska särskolan och individintegrerade
20 21
70
60
50
40
30
20
10
0
Gunnared
Lärjedalen
obl . särsk
Kortedala
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
indvidintegr.
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
Figur 8 Individintegrerade elever och antal elever mottagna i obligatoriska särskolan i Göteborgs Stad uppdelade på stadsdelar, Elevstatistik
för grundskolan inklusive förskoleklass 2008-03-15 .
Kommentarer från skolsköterskor:
”Jag har haft särskoleelever på hälsoundersökning och hälsosamtal, oavsett vilken åk de går i. Detta pga att de är barn i
behov av särskilt stöd.”

Gymnasieskola
I tabell 8 redovisas antal elever per heltidsanställda skolsköterskor respektive skolläkare enligt uppgifter
från läsåret 07-08 beräknat utifrån underlag från Utbildningsförvaltningen 2007-10-15. När elevantalet beräknas
skall hänsyn tas till vårdtyngd som beräknas utifrån att flykting/invandrarelever i genomsnitt kräver
en faktor på 1,5 gånger mer tid av sin skolsköterska/skolläkare. Kolumnen med korrigering för invandrar/
flyktingbakgrund är beräknad utifrån Utbildningsförvaltningens beräkningar av elever berättigade till modersmålsundervisning
2008-03-15.
Läsåret 07-08
UBF
Antal elever/heltidsanställd
skolsköterska
Utan korrigering
Korrigering för
invandrarbakgrund
Antal elever/heltidsanställd
skolläkare
Utan korrigering
Korrigering för
invandrarbakgrund
Angeredsgymnasiet 372 415 11 150 12 440
Bräckegymnasiet 522 537 18 780 19 320
Burgårdens utbildningscentrum
Ester Mosessons
gymnasium
575 633 17 264 19 004
479 493 9 587 9 853
Frölundagymnasiet 497 546 12 200 13 335
Hvitfeldtska
gymnasiet
IHGR 670 741
Katrinelundsgymnasiet
MTG 1 130 1 210
628 683 21 520 22 886
739 844 17 253 19 700
YTC 536 560 14 280 14 933
Munkebäcksgymnasiet
473 488 28 400 29 300
Polhemsgymnasiet 534 581 12 827 13 933
Schillerska
gymnasiet
941 976 18 820 19 580
Vingagymnasiet 241 293 6420 7807
Tabell 10.
I tabell 10 ingår kommunala gymnasieskolor med nationella program. Aug Kobb ingår under Burgårdens
utbildningscentrums elevantal. Av kolumnerna med korrigerat elevantal framgår att medianvärdet för en
heltidsanställd skolsköterska är 571 elever med en spridning från 415 till 1 210. För skolläkare är motsvarande
medianvärde 14 433 och spridningen 9 853 till 29 300.
Riksgymnasiet för Rörelsehindrade ungdomar har sina lokaler i Angeredsgymnasiet. Eleverna ingår i skolsköterskans
och skolläkarens elevunderlag. MTG´s elever ingår i skolläkarens elevunderlag på Frölundagymnasiet.
Fortfarande är det alltför få skolor som uppfyller personaltätheten enligt måldokumentet för skolsköterskor.
Det är fortfarande en stor brist på skolläkarresurser. Om skolhälsovården skall kunna hålla den höga
kvalitén som kommunstyrelsen i Göteborg bestämt behöver det tillföras mer resurser.
Vingagymnasiet har en särställning då samtliga elever saknar godkända betyg från grundskolan för att
kunna söka till de nationella programmen. För de tre enheterna Centrum/Väster, Hisingen och Nordost
fanns under läsåret fyra heltidsskolskötersketjänster. Efter korrigering har skolsköterskan 293 elever/heltidstjänst
och skolläkare 7 807elever/heltidstjänst.
Gymnasiesärskola
Inom de gymnasiesärskolor som benämns Slottsbergsgymnasiet, har med korrigering en heltidsanställd
skolsköterska 340 elever och en heltidsanställd skolläkare 3 128 Detta kan inte jämföras med resurstäthet
inom nationella program även om man korrigerat för särskola enligt måldokumentet. Eleverna är spridda
på många enheter, elevhälsoarbetet är intensivt med tanke på elevernas förberedelser inför vuxenlivet.
Många elever har flerfunktionshinder och för dem är behovet av medicinsk omvårdnad mycket stor.
Skolhälsan
Från 1 jan 2007 ingår Skolhälsan (tidigare Skolhälsovårdsenheten) som en egen enhet i området Stöd till
familj och individer i Sociala Resursförvaltningen. Det förra Centrum för barns och ungdomars hälsa ingår
i den nya Preventions- och Utvecklingsenheten som också ingår i Social Resursförvaltning.
Metodutveckling
En viktig del i kvalitetssäkringen av skolhälsovård är utveckling av klara riktlinjer för hantering av medicinska
frågor samt rutiner för den egna verksamheten och för samverkan med andra verksamheter.
Metodhandbok
Metodhandboken finns nu på hemsidan www.goteborg.se/skolhalsan. Arbetet med att förnya innehållet
pågår men har inte kunnat prioriteras pga. att arbetet med IT-stöd för elevhälsan har tagit all tid. Se nedan.
Vi har i överenskommelse med skolhälsovårdsrepresentanter i Stockholm och Malmö kommit överens om
framtida samarbete runt våra Metodhandböcker. Ambition finns att i framtiden göra en modern webbaserad
version av Metodhandboken.
Projektet IT-stöd för elevhälsa
Sedan läsåret 06-07 har vi deltagit i projektet IT-stöd för elevhälsan. Ywonne Bergkvist vid Stadskansliets
Organisations- och IT-utvecklingsenhet har varit och är projektledare. Under 2007 slutfördes fas 1
och 2 dvs. förstudie samt upphandling. (Se förra årets årssammanställning). Pga. att upphandlingsbeslutet
överklagades så försenades genomförandet några månader. I början av 2008 stod det klart att företaget
Profdoc med journalsystemet PMO (Profdoc Medical Office) hade vunnit upphandlingen. Från och med
april deltog hela Skolhälsan i en arbetsgrupp vars huvudsakliga uppgift var att ta fram en väl fungerande
datajournal. Arbetsgruppen leddes av Calle Gottfridsson från Profdoc samt Cecilia Renman från Skolhälsan.
Arbetsgruppen deltog i ett stort antal workshops. Arbetet var inte lätt och genererade förstås många
diskussioner men i slutet av vårterminen hade vi slutfört arbetet. Under våren utsågs pilotskolorna: Torpaskolan,
Sandeklevsskolan, Gärdsmosseskolan, Bergsjöskolan, Polhemgymnasiet samt Angeredsgymnasiet.
Vid höstterminens start rivstartade vi med fas 3 dvs. införandefasen av datajournal i skolhälsovården.
Arbetsgruppen upplöstes och i stället bildades en central projektgrupp bestående av Ywonne Bergkvist,
Lennie Lindberg, Susanne Lingefjärd-Hedqvist, Ann-Britt Claesson, Margareth Nordström samt Cecilia
Renman. Lennie, som är skolsköterska i Bläseboskolan men som också har gedigen erfarenhet av datajournalarbete
sen tidigare, var en självklar kandidat att erbjudas rollen som central systemförvaltare (CSF). Lennie
och Susanne (som är skolsköterska i Angeredsgymnasiet) anställdes under hösten på Intraservice och
utgör tillsammans den centrala helpdeskfunktionen (CSF).
Fas 4 av projektet (IT-stöd till hela elevhälsan) har också startat upp under hösten 08 under ledning av
Ywonne Bergkvist. Läs mera i nästa avsnitt. För tidsförlopp se bild.
22 23

Förstudie
Upphandlings
underlag
Leverantör
vald 5/12
Pilotnominering: SDF 04 & 05
Angereds & Polhemsgymnasiet
Avtal klart
Pilotdrift
Elevhälsoteamarbetet
Det angelägna arbetet att utveckla och stödja elevhälsoteamarbetet i Göteborg som vi skrivit om i tidigare
årssammanställningar har nu fått ett tydligt politiskt stöd. Stadskansliets utredning under ledning av Charlotte
Stigh-Brüsin kom dock fram till att en central stödjande funktion inte behövdes. Ärendet bordlades i
Kommunstyrelsen i maj 2008 och efter ny utredning har politikerna under hösten beslutat att citat (Diarienummer
0684/07):
1/5
2007
30/6
2007
20/8
2007
5/9
2007
Publicering av
upphandling
30/1
2008
Överklagning
avslutad
31/3
2008
Installation av
PMOmför SHV
20/6
2008
20/8
2008
Förstudie
sammanhållen
elevhälsa
15/10
2008
Bredd
införande
Pilotutbildning och pilotdrift drog igång direkt vid höstterminsstarten och pågick tom 15 oktober. Utvärderingen
av pilotdriften blev mycket positiv. Styrgruppen beslutade om breddinförandet som planerat den
15 oktober. Breddinförandet, som har varit och är den verkliga utmaningen, startade med PMO-utbildningar
som genomfördes i grupper om 10-15 deltagare. Under hösten tog Skolhälsan tillsammans med
MLA-nätverket fram förslag på hur den lokala supporten skulle kunna se ut och förslaget presenterades
för styrgruppen och skolchefsgruppen. Så småningom accepterades förslaget och 10 st lokala systemförvaltare
(LSF) utsågs av stadsdelarna (2 per region). Sammanlagt utbildades 119 skolsköterskor och 46
skolläkare och 10 LSF under loppet av fyra veckor! Profdoc utbildade samtliga användare men vid nästan
varje utbildningstillfälle fanns någon från Skolhälsan med som ”back-up”. PMO-utbildningarna blev tyvärr
inte helt lyckade, främst pga. tekniska problem samt att alltför många hade problem med sin inloggning.
Breddinförandet genomfördes sedan region för region med start i början av december och slutfördes den
16 december.
Både CSF och LSF har varit hårt ansatta av frågor sedan starten. Alla har gjort och gör en fantastisk insats.
LSF-gruppen har snabbt organiserat sig och ger nu 1:a linjens support enligt ett rullande schema samt
ansvarar för att utbilda nya samt följa upp utbildningen av samtliga användare i sin region. CSF står för 2:a
linjens support genom att bl.a. svara på frågor och felanmälningar från LSF, konfigurera systemet, registrera
nya användare, följa upp systemets funktionalitet och användning, utbilda LSF samt hålla direktkontakt
med Profdoc som utgör 3:e linjens support. Med facit i hand kan vi konstatera att vårt förslag på lokal
support har blivit mycket lyckat.
Den 1 juli trädde den nya patientdatalagen (PDL) i kraft vilket var mycket lägligt med hänsyn till vårt projekt.
Margareth Nordström och Cecilia Renman deltog i VGR-utbildningen ”Dagar om lagar” den 12-13
november och fick då med sig mycket information som har kommit projektet till nytta. Regelverk för
behörighet, stickprovskontroller, registrering av användare, journalhantering när elever flyttar eller önskar
spärra sin journal samt ofullständigt personnummer och skyddad identitet har setts över och ett stort antal
nya rutiner har arbetats fram och mailats ut till användarna. Arbetet är långt ifrån slutfört. Cecilia Renman
har deltagit i ett flertal möten tillsammans med arkivmyndigheten samt stadsjuristen och Margareth Nordström
har på motsvarande sätt engagerat sig i frågor som berör det balanserade styrkortet.
1. ”Stadskansliet ges i uppdrag, att genom Center för Skolutveckling, fr. o m januari 2009
utforma en stödjande funktion riktad till elevhälsoteam inom grundskola och gymnasieskola.
2. Stadskansliet ges i uppdrag att genomföra en översyn av organisations- och samverkansformer
för den samlade elevhälsan samt föreslå åtgärder som stärker rektors möjlighet
att ta ansvar enligt gällande lagstiftning.
3. Den ökade kostnaden för stöd till elevhälsoteam finansieras 2009 inom kommunledningens
ekonomiska ram”.
Vi ser positivt och hoppfullt på beslutet men saknar också en skrivning om att den stödjande funktionen
stöttar en utveckling där skolornas elevhälsoteamarbete baseras på evidensbaserad kunskap.
Fas 4 i projektet IT-stöd för elevhälsan har parallellt med vårt arbete som beskrivs ovan startat och innebär
att även de övriga professionerna som ingår i elevhälsan (specialpedagoger, kuratorer, psykologer samt
rektor) kommer att utbildas i att använda PMO. Arbetsgrupper arbetar nu intensivt med sina respektive
delar. Cecilia Renman och Margareth Nordström ingår som skolhälsovårdens representanter i den centrala
arbetsgruppen. Arbetet är mycket spännande.
Möten, nätverk och samverkan
En mycket viktig funktion för Skolhälsan är att samverka med skolhälsovården samt andra organisationer,
myndigheter, institutioner som arbetar med hälsovård, sjukvård, utbildning, barn och ungdomar mm.
Samma nyckelfunktion har skolhälsovården i skolan för elever med sjukdom, funktionshinder, i behov av
stöd osv. Skolhälsans kontaktnät blir med nödvändighet mycket brett. Information med skolsköterskor
och skolläkare sker i stor utsträckning via våra månadsmail. Förutom nedanstående arbetar Cecilia Renman
ca 1 dag per vecka som skolläkare i två skolor i Biskopsgården.
Skolhälsan har haft regelbundna möten med
● regionsombud
● MLA-nätverk
● utbildningsgruppen
● skolläkarna
Dessa möten är mycket viktiga för den dialog som Skolhälsan behöver ha med verksamheten i det fortlöpande
arbetet med metodutveckling och kvalitetsuppföljning.
Skolhälsan har under läsåret 07-08 inbjudits till och närvarat vid (externa möten)
● regionsmöten i skolhälsovårdens 10 regioner
● nätverk för skolsköterskor som har särskolelever inom sin skola
● möten på Stadskansliet angående projektet IT-stöd för elevhälsan (IT-journal)
● möten med de fyra psykologenhetscheferna
● möte med skolchefer region Väster, Nordost och Hisingen
● möten med arbetsgrupp i VGR angående handlingsplan/vårdprogram övervikt och
fetma för barn och vuxna
● nätverk med VGR om gemensamma främjande och förebyggande hälsofrågor
24 25

Skolhälsovårdsöverläkaren och samordnande skolsköterskan har gemensamma nätverk med
● Barnhälsovården
● Smittskyddsenheten
● Karl-Astrid–gruppen – nätverk för att följa upp ungdomar som vårdats för drogförgiftning
vid DS BUS
● Allergikommittén vid Miljöförvaltningen
● Medicinsk SYV-grupp
● nätverk för tobaksprevention i Göteborg
● nätverk runt asylsökande barn (Hälso- och sjukvården, Migrationsverket m fl)
● nätverk för skolläkare och samordnande skolsköterskor i Västra Götaland
● nätverk för den centrala skolhälsovården i Stockholm, Malmö och Göteborg
Skolhälsovårdsöverläkaren deltar regelbundet i möten tillsammans med
● öppenvårdsbarnläkare i Göteborg,
● nätverk för SHV-överläkare i Västra Götaland
● Svenska skolläkarföreningens styrelse
● utbildningar och möten vid DS BUS.
● NEXT-gruppen – Barnhälsodataprojektets arbetsgrupp för kravspecifikation för
tillväxtkurvor
Samordnande skolsköterskan deltar i
● central upphandlingsgrupp av sjukvårdsmaterial för Göteborg och kranskommunerna
● central samverkansgrupp för att förebygga kvinnlig könsstympning
● nätverk för samordnande skolsköterskor inom GR.
● Västra Götalandsregionens Folkhälsokommittés nätverk för allergiprevention
● Arbetsgrupp sexuell hälsa, SHV inom gymnasieskolorna
● Samverkansgrupp runt barn till psykiskt sjuka föräldrar
● Nätverksgrupp, barnperspektivet inom verksamheterna i Stöd till familj och individ,
Sociala Resursförvaltningen
Kompetensutbildning för SHV-öl och /eller samordnande skolsköterskan har under året varit:
● Rikskonferens för SHV-överläkare och samordnande skolsköterskor i Göteborg
8-9 september
● Smittskyddsinstitutets årliga informationsdag
● Svenska Läkaresällskapets Riksstämma
● Rikssektionen för skolsköterskornas studiedagar
●”Dagar om lagar” – VGR-utbildning om patiendatalagen
Skolhälsovårdsöverläkaren har hållit föreläsningar
● om skolhälsovård för läkarstuderande vid fyra tillfällen på DS BUS
● deltagit i att arrangera Rikskonferens (se ovan) i Göteborg 8-9 september
Samordnande skolsköterskan har hållit föreläsningar
● Introduktion vid fyra tillfällen för nyanställda skolsköterskor
Forskningsprojekt
Med Skolhälsan som informationsförmedlare kan ett flertal angelägna forskningsprojekt inom Göteborgs
skolor genomföras. Projektet RUN som är ett samarbetsprojekt mellan VGR och BK-Häcken. Fr.o.m.
HT08 har även Gunnilse och Frölunda startat upp. Growup-studien – tillväxtstudie mm på gymnasieelever
född 1990 under ledning av professor Kerstin Albertsson Wikland.
Framtidsfrågor
Arbetet med att implementera och utveckla IT-stödet för skolhälsovården tillika elevhälsan kommer att
fortsätta. Vi har nu en tydlig organisation där CSF och LSF ansvarar för att PMO-verktyget fungerar och
Skolhälsan med MLA-nätverket för verksamhetsdelarna. Vi kommer att ha regelbunden kontakt och har
redan ett mycket bra samarbete. Det som är närmast förestående är att vi lär oss hur vi på ett smidigt sätt
tar fram statistik ur PMO och hur det redovisas i balansen. Och vilken statistik är relevant?
Skolhälsans ansvar omfattar även friskolorna men vi har under året blivit mycket bekymrade över de signaler
vi fått om att enstaka friskolors skolhälsovård ur kvalitetssynpunkt är mycket dålig. Det faktum att
antalet friskolor har ökat drastiskt, insynen i de flesta friskolor är minimal (MLA saknas) och att de flesta
friskolor inte kommer att ha datajournalen PMO gör att vårt uppdrag att kvalitetssäkra skolhälsovården i
friskolorna blir allt svårare. Vi upplever att friskolornas rektorer ofta saknar grundläggande kunskaper om
regelverket för att god skolhälsovård ska kunna utföras. Detta är vårt intryck efter samtal med berörda i
olika friskolor.
Vaccinationsområdet är under ständig utveckling och nya vacciner är hela tiden aktuella att föra in i det
allmänna vaccinationsprogrammet. I SOFS 2006:22 framgick t.ex. att barn födda 2002 skall erbjudas MPRvaccination
nr 2 vid 6-8 års ålder i stället för som tidigare vid 12 års ålder i årskurs 6.
Det senaste beslutet från Socialstyrelsen SOFS 2008:31 är att alla flickor i ålder 10-12 år skall erbjudas tre
vaccinationer med vaccin mot livmoderhalscancer (HPV-vaccin). De praktiska konsekvenserna för skolhälsovården
kommer att bli stora. Från och med läsåret 09-10 skall:
● alla elever i årskurs 2 (födda 2002) erbjudas MPR-vaccination,
● alla elever i årskurs 4 (födda 1998) erbjudas Tetravac,
● alla flickor i årskurs 5 (födda 1999) erbjudas tre doser av HPV-vaccin
● alla elever i årskurs 6 (födda 1996) erbjudas MPR-vaccin.
● ofullständigt vaccinerade som tidigare erbjudas kompletterande vaccinationer
Vid varje vaccinationstillfälle krävs av säkerhetsskäl två skolsköterskor alternativt skolsköterskan och skolläkaren.
Dessutom kräver varje vaccination ett noggrant förberedelsearbete av skolsköterskan. Förhoppningsvis
kommer dokumentationen att bli enklare i data-journalen jämfört med i pappersjournalen. Det
gäller nu för skolledarna att i god tid planera för att skolhälsovården har tillräckligt med resurser för att
klara det utökade vaccinationsuppdraget. Därtill kommer frågan om det är rimligt att den enskilda skola/
kommunen betalar för vaccinerna, som man har gjort tidigare. Den tidigare vaccinationskostnaden har
uppgått till knappt 200 kr per elev (Tetravac och Priorix). Nu tillkommer 3000 kronor per flicka som tackar
ja till HPV-vaccin. Frågan om vem som skall betala vaccinationerna tar inte Socialstyrelsen ställning till.
Den måste lösas genom politiska beslut.
Personalresursfrågan är ständigt aktuell. Införandet av IT-journalsystem, inkludering av särskolans elever i
befolkningsansvaret, införandet av nya vacciner och vaccinationsrutiner samt en fortsatt hög livsstilsrelaterad
ohälsa bland eleverna innebär att skolhälsovårdens resurser och kompetens är mycket angelägen.
Under 2009 fortsätter vi arbetet med att revidera Metodhandboken och förmodligen kommer detta uppdrag
att kunna slutföras. På vår önskelista finns att utveckla en webbaserad Metodhandbok.
Fortsatt utveckling av elevhälsoarbetet och vi ser fram mot ett givande samarbete med Centrum för skolutveckling.
Vi vill till sist återigen tacka alla engagerade, kunniga och glada skolsköterskor och skolläkare för det fina
samarbetet och den värdefulla feedback som vi får av er. Ett särskilt stort TACK också till alla skolsköterskor
som förser oss med den statistik som är förutsättningen för att vi skall kunna följa elevernas hälsa och
för vår verksamhetsberättelse. Vi vill också tacka barnhälsovården, smittskyddet, barn och ungdomsmedicin,
psykologenhetscheferna, Stadskansliet, Regionsarkivet och många andra för ett givande samarbete. Ett
varmt tack och stor applåd till projektledaren Ywonne Bergkvist.
26 27

Bilagor
Bilaga 2
Bilaga 1
Andel elever i förskoleklass med övervikt+fetma
Andel elever i den kommunala grundskolan som varit på hälsobesök lå 07-08
Stadsdel År 0 År 4 År 7 År 8
Gunnared 99% 94% 67%
Lärjedalen 96% 93% 90%
Kortedala 100% 78% 95%
Bergsjön 99% 93% 91%
Härlanda 72% 100% 2% 97%
Örgryte 100% 96% 96%
Centrum 99% 87% 100%
Linnéstaden 100% 100% 95%
Majorna 99% 90% 98%
Högsbo 100% 95% 90%
Älvsborg 60% 79% 81% 21%
Frölunda 99% 100% 78%
Askim 100% 100% 99%
Tynnered 100% 91% 71%
Södra Skärgården 90% 100% 100%
Torslanda 84% 87% 82%
Biskopsgården 73% 73% 91%
Lundby 100% 100% 96%
Tuve/Säve 97% 100% 100%
Backa 100% 100% 76%
Kärra/Rödbo 99% 99% 100%
28 29
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Gunnared
Lärjedalen
Flicka
Gunnared
Lärjedalen
Flicka
Gunnared
Lärjedalen
Flicka
Kortedala
Bergsjön
Härlanda
Pojke
Kortedala
Bergsjön
Härlanda
Pojke
Kortedala
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Pojke
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Andel elever i åk 4 med övervikt+fetma
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Andel elever i åk 8 med övervikt+fetma
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo

Andel elever i friskolan med övervikt+fetma
Bilaga 4
18%
Andel elever i åk 4 som motionerar utöver skolidrotten
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Gunnared
Lärjedalen
Flicka
Gunnared
Lärjedalen
Flicka
fk åk 4 åk 8 år1gy
Kortedala
Bergsjön
Härlanda
Pojke
Pojke
Andel elever i åk 4 med goda kostvanor
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Andel elever i åk 8 med goda kostvanor
Kortedala
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Frölunda
flickor
pojkar
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
Bilaga 3
30 31
120%
100%
80%
60%
40%
20%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
0%
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Flicka
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Flicka
Pojke
Pojke
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
Andel elever i åk 8 som motionerar utöver skolidrotten
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo

Bilaga 5
Bilaga 6
120%
100%
120%
80%
60%
40%
20%
0%
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Flicka
Pojke
Andel elever i åk 4 med god nattsömn
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
Andel elever i åk 8 med god nattsömn
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Andel elever med goda kostvanor,
motionsvanor och god sömn i friskolorna
flickor år4
flickor år8
flickor år1gy
pojkar år4
pojkar år8
pojkar år1gy
Andel elever som anger ohälsa i friskolorna
Goda kostvanor
Motionerarpå fritiden
God nattsömn
100%
60%
80%
60%
40%
20%
0%
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Bergsjön
Flicka
Härlanda
Pojke
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
50%
40%
30%
20%
10%
0%
flickor år4
flickor år8
flickor år1gy
pojkar år4
pojkar år8
pojkar år1gy
ofta huvudvärk
ofta ont i magen
ofta trötta
32 33

Bilaga 7
Bilaga 8
Andel elever i åk 4 som uppger att de ofta har huvudvärk
Andel elever i åk 4 som uppger att de ofta har ont i magen
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Flicka
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Flicka
Pojke
Pojke
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
Andel elever i åk 8 som uppger att de ofta har huvudvärk
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Flicka
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Flicka
Pojke
Pojke
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
Andel elever i åk 8 som uppger att de ofta har ont i magen
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
34 35

Bilaga 9
Bilaga 10
50%
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Flicka
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Flicka
Andel elever i åk 4 som uppger att de ofta är trötta
Pojke
Pojke
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Älvsborg
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
Andel elever i åk 8 som uppger att de ofta är trötta
Linnéstaden
Majorna
Högsbo
Frölunda
Askim
Tynnered
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad 2003-2007
(För skolsköterskor och skolläkare omräknat till heltidstjänster. Korrigering för invandrarbakgrund
och särskola)
Skolsköterskor
Grundskola
2003-2004 2004-2005 2005-2006 2006-2007
642 605 588 557
Gymnasieskola 1 648 563 566 589
Skolläkare
Grundskola
9 832 9 753 9 289 8 994
Gymnasieskola 1 15 728 15 148 15 047 15 705
Bilaga 10
1
Gymnasiesärskolan ej medräknad
36 37

38 39

40
Göteborgs Stad Grafiska Gruppen Illustrationer: Ann Asp, Johan Westberg Foto: Ann Asp Tryck: Ale Tryckteam Januari 2009