My library in PDF format/L O G I KENS OLIKA ... - Kristoffersen
My library in PDF format/L O G I KENS OLIKA ... - Kristoffersen
My library in PDF format/L O G I KENS OLIKA ... - Kristoffersen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
L O G I K<br />
========<br />
A. satslogik<br />
B. predikatslogik<br />
C. relationslogik<br />
D. klasslogik<br />
E. logiska lagar<br />
F. logiska övn<strong>in</strong>gar.<br />
Utarbetad av<br />
ARNE-JACOB KRISTOFFERSEN<br />
Dr. Teol./ Lektor em. / O. P./ <br />
1
1. L O G I K :<br />
-----------------<br />
Vi skall i detta arbetet presentera satslogik, predikatslogik,<br />
klasslogik och relationslogik. Låt oss börja med att presentera<br />
satslogiken. Vi börjar då med SATS KONNEKTIVEN, som vi också<br />
kallar KONSTANTER. För dessa använder vi oss av följande symboler:<br />
“” eller “ . ” = “och”. Vi kallar tecknet “konjunktion”.<br />
Där är två betydelser av konjunktionen: a) en<br />
kollektiv betydelse. Ex.: Jag och du är starka. b)<br />
en distributiv betydelse. Ex.: Jag är stark och du<br />
är stark. I logiken använder vi oss av den<br />
distributiva betydelsen. Vi får då följande regel:<br />
KONJUNKTIONEN ÄR SANN OM VAR<br />
OCH EN AV UTSAGORNA ÄR SANNA.<br />
v eller “v” = “ant<strong>in</strong>gen - eller”. Vi kallar tecknet “disjunktion”.<br />
Vi har också här två betydelser av tecknet.<br />
a) Uteslutande betydelse. Ex.: Du eller jag är<br />
stark. Det betyder att en är stark, men <strong>in</strong>te<br />
båda.<br />
b) icke - uteslutande betydelse. Ex.: Du eller jag<br />
är stark. Det <strong>in</strong>nebär att åtm<strong>in</strong>stone en eller<br />
båda är starka. Vi får då regeln:<br />
DISJUNKTIONEN ÄR SANN OM EN<br />
UTSAGA ÄR SANN.<br />
“” eller “” = “om - så”. Vi benämner tecknet “implikation”.<br />
Ex.: Om du kommer, så kommer jag.<br />
Vi får nu regeln: EN IMPLIKATION ÄR<br />
FALSK ENDAST I DET FALL EN SANN<br />
UTSAGA IMPLICERAR EN FALSK<br />
UTSAGA.<br />
2
“” eller “” = “ Om och blott om - så “. Tecknet har<br />
fått namnet “ekvivalens”. Ex.: Om du kommer,<br />
så kommer jag. Ekvivalensens regel är: EN<br />
EKVIVALENS MELLAN UTSAGOR ÄR<br />
SANN, OM VAR OCH EN AV DE<br />
EKVIVALERADE UTSAGORNA ÄR SANN<br />
ELLER OM VAR OCH EN AV DE<br />
EKVIVALERADE UTSAGORNA ÄR<br />
FALSK.<br />
“ ”, “” eller “ “ = “negation”. Regel.: NEGATION ÄR<br />
EN KONSTANT SOM INTE FÖRBINDER<br />
UTSAGOR MED VARANDRA UTAN<br />
NEGERAR UTSAGORNA.<br />
“/ ”, “” = “alltså” . Tecknet avslutar ett logiskt resonemang<br />
eller en logisk slutledn<strong>in</strong>g eller syllogism.<br />
SANNINGSVÄRDE TABELLER<br />
För att ta reda på de satslogiska formuler<strong>in</strong>garnas sann<strong>in</strong>gsvärde<br />
behöver vi att ta hjälp av sann<strong>in</strong>gsvärdes tabeller, som kan ge oss<br />
tumregler, när vi har <strong>in</strong>vecklade formuler<strong>in</strong>gar.<br />
Vi slår fast att om en utsaga “p” är sann, så är dess negation “ p”<br />
(icke p) falsk. Vi kan sätta upp följande tabell:<br />
TABELL I :<br />
----------------<br />
p p<br />
-----------------<br />
1. s f<br />
2. f s<br />
p och icke p, där negationen är<br />
entydig i olika betydelser.<br />
När vi har en variabel får vi två sann<strong>in</strong>gsmöjligheter enligt<br />
följande regel. 2 n = Två upphöjd i n. n= antalet olika variabler. I<br />
exemplet ovan är n=1 och två upphöjd i ett blir två; alltså två<br />
sann<strong>in</strong>gsmöjligheter.<br />
3
TABELL II:<br />
----------------<br />
När vi har två (2) variabler får vi fyra möjliga komb<strong>in</strong>ationer av<br />
s ^ f enligt ovan nämnda regel. Formeln blir 2 n , där n=2 och vi får då:<br />
2x2=4 p q<br />
------------------<br />
1 s s<br />
2 s f<br />
3 f s<br />
4 f f<br />
Som vi ser kan vi vid första variabeln ha halva antalet sann (s) och<br />
andra halva falsk (f). Vid nästa variabeln varvar vi sann (s) och falsk (f).<br />
Har vi flera variabler så halveras s och f vid första variablen och så går vi<br />
två ner för varje kommande variabel.<br />
Vi demonstrerar detta med tre variabler. Här blir det 8<br />
sann<strong>in</strong>gsmöjligheter enligt regeln om 2 n , där n=3, som blir 2x2x2=8. Vi<br />
får<br />
TABELL III :<br />
------------------<br />
p q r<br />
-----------------------------<br />
1. s s s<br />
2. s s f<br />
3. s f s<br />
4. s f f<br />
5. f s s<br />
6. f s f<br />
7. f f s<br />
8. f f f<br />
Som vi lägger märke till, så använder vi små bokstäver för<br />
satslogikens variabler. De stora bokstäverna har vi reserverat till andra<br />
logiska formuler<strong>in</strong>gars variabler.<br />
Vi skall nu se på sann<strong>in</strong>gsvärdet hos de fyra sats konnektiv eller<br />
satser med de olika konstanter. Vi börjar med<br />
4
TABELL IV :<br />
------------------<br />
A. KONJUNKTION : “ ¨ = och<br />
------------------------------------------<br />
p q p q<br />
-----------------------------<br />
1. s s s<br />
2. s f f<br />
3. f s f<br />
4. f f f<br />
Vi ser här att konjunktionen “ p q “ är sann, om och endast<br />
om både variablerna “p” och “q” är sanna. Vi har tidigare<br />
påpekat att konjunktionen kan användas både i en kollektiv<br />
eller i en distributiv betydelse. Det är den distributiva<br />
betydelsen som används i satslogiken. Vi får då följande<br />
regel: EN KONJUNKTION AV UTSAGOR ÄR SANN,<br />
OM OCH BLOTT OM VAR OCH EN AV DE<br />
KONJUNGERADE UTSAGORNA ÄR SANN.<br />
Är utsagan kollektiv, så måste den omskrivas, så den<br />
blir distributiv. Har vi den kollektiva satsen:<br />
DU OCH JAG ÄR STARK; så måste den skrivas på<br />
följande sätt:<br />
DU ÄR STARK OCH JAG ÄR STARK.<br />
--------------------- ----------------------<br />
p q<br />
s s s<br />
s f f<br />
f f f<br />
f f f<br />
Vi ser här att av de fyra sann<strong>in</strong>gsmöjligheterna där det är två<br />
satslogiska variabler är det endast i ett fall att konjunktionen<br />
är sann. Detta <strong>in</strong>träffar när båda variablerna är sanna. Detta<br />
stämmer med regeln i Tabell II.<br />
5
TABELL V :<br />
-----------------<br />
B. DISJUNKTION : V = eller :<br />
---------------------------------------<br />
p q p v q<br />
------------------------------------<br />
1. s s s<br />
2. s f s<br />
3. f s s<br />
4. f f f<br />
Vi ser här att disjunktionen är sann, om och endast om<br />
“ p ” eller “ q “ eller båda är sanna. Disjunktionen kan ha<br />
en uteslutande eller en icke - uteslutande betydelse.<br />
Satsen: “ Han eller hon ljuger”, kan betyda (a)<br />
uteslutande: att en av den ljuger, men <strong>in</strong>te båda. I den icke<br />
- uteslutande betydelsen (b) att åtm<strong>in</strong>stone en av dem<br />
ljuger, och möjligen att båda ljuger. I satslogiken används<br />
den icke - uteslutande tolkn<strong>in</strong>gen. Vi får då regeln:<br />
EN DISJUKTION AV UTSAGOR ÄR SANN, OM<br />
ÅTMINSTONE EN AV DE DISJUNGERADE<br />
UTSAGORNA ÄR SANN.<br />
Har vi satsen: Han eller hon ljuger; så får vi skriva om<br />
den till en icke - uteslutande sats, enligt följande modell:<br />
Han ljuger eller hon ljuger. Vi formulerar satsen:<br />
p v q<br />
----------------------<br />
s s s<br />
s s f<br />
f s s<br />
f f f<br />
Vi ser här att disjunktionen är sann i tre fall. I första fallet<br />
är båda utsagorna sanna. I andra fallet är första satsen<br />
sann och i tredje fallet är andra satsen sann. Detta<br />
stämmer överens med regel här ovan.<br />
6
TABELL VI :<br />
----------------<br />
C. IMPLIKATION: = “ om - så “<br />
---------------------------------------------<br />
p q p q<br />
---------------------------------<br />
1. s s s<br />
2. s f f<br />
3. f s s<br />
4. f f s<br />
Vi ser att implikationen är falsk, om och endast om “ p “ är<br />
sann och “ q “ samtidigt är falsk. Vi ser att detta är fallet i<br />
sann<strong>in</strong>gstabellens andra moment.<br />
Ex.: “ Om du kommer, så kommer jag”. I satslogiken<br />
används implikationen enligt följande regel: “ Det är icke<br />
fallet , att försatsen (“du kommer”) är sann, och samtidigt att<br />
eftersatsen (“jag kommer”) är falsk.<br />
Regel: EN IMPLIKATION ÄR FALSK ENDAST NÄR EN<br />
SANN UTSAGA IMPLICERAR EN FALSK UTSAGA.<br />
Vi tar ett exempel där vi använder oss av sann<strong>in</strong>gsvärdes<br />
tabellen:<br />
Om du kommer , så kommer jag.<br />
P q<br />
---------------------------------<br />
1. s s s<br />
2. s f f<br />
3. f s s<br />
4. f s f<br />
Vi ser här att implikationen är falsk endast i punkt två<br />
där en sann försats implicerar en falsk eftersats. I alla<br />
andra fall är implikationen sann. Detta stämmer<br />
överens med regeln här ovan. Det kanske kan förvåna<br />
dig att punkt 3 är sann ? Om det är falsk att “ du<br />
kommer”, så sägs det <strong>in</strong>te något om vad jag kommer<br />
att göra. Eftersatsen kan då vara sann.<br />
7
TABELL VII :<br />
-------------------<br />
D. EKVIVALENS : = “ om och blott om, så “<br />
-------------------------------------------------------------<br />
p q p q<br />
-----------------------------------------<br />
1. s s s<br />
2. s f f<br />
3. f s f<br />
4. f f s<br />
Vi ser att ekvivalensen är sann, om och blott om “ p “ ^ “ q ”<br />
båda är sanna eller båda är falska. Detta <strong>in</strong>träffar i punkterna<br />
1 och 4.<br />
Vi ser också att ekvivalensen är en omvändbar implikation.<br />
Vi kan formulera följande regel:<br />
EN EKVIVALENS MELLAN UTSAGOR ÄR SANN, OM<br />
VAR OCH EN AV DE EKVIVALERADE UTSAGORNA<br />
ÄR SANN ELLER OM VAR OCH EN AV DE<br />
EKVIVALERADE UTSAGORNA ÄR FALSK.<br />
Ex.: “ Om och endast om du är logisk, så är du logisk”.<br />
p p<br />
----------------------<br />
1. s s s<br />
2. f s f<br />
----<br />
Det är två saker vi lägger märke till här. Där är endast en<br />
olik variabel “ p “, så det blir att upphöja 2 i n=1, så det blir endast två<br />
sann<strong>in</strong>gsmöjligheter. I båda fallen 1 och två är variablerna av samma<br />
sann<strong>in</strong>gsvärde. I fallet 1 är båda sanna och i 2 är båda falska; så båda<br />
fallen blir sanna. Det andra vi lägger märke till är att när vi har en alltid<br />
sann sats, så säger vi att den är tautologisk eller tavtologisk, vilket är<br />
fallet i vårt exempel.<br />
8
Vi kan nu sätta upp följande tumregler :<br />
A. Konjunktionen är sann endast om både variablerna p och q är sanna.<br />
B. Disjunktionen är falsk endast om båda variablerna p och q är falska.<br />
C. Implikationen är falsk endast om en sann försats (p) implicerar en<br />
falsk eftersats (q).<br />
D. Ekvivalensen är sann om både variablerna p och q är sanna eller båda<br />
är falska.<br />
NÅGRA LOGISKA REGLER :<br />
---------------------------------------<br />
EN TAUTOLOG UTSAGA ÄR EN ALLTID SANN UTSAGA<br />
Om utsagan har två variabler får den fyra sann<strong>in</strong>gsmöjligheter :<br />
s<br />
s<br />
s<br />
s<br />
Har utsagan endast en variabel blir det två sann<strong>in</strong>gsmöjligheter:<br />
Om och endast om du är logisk , så är du logisk<br />
p p<br />
----------------------<br />
1. s s s<br />
2. f s f<br />
----<br />
De tautologiska utsagorna uttrycker logiska förhållanden, liksom i<br />
de deduktiva syllogismerna.<br />
Om vi negerar en tautologisk utsaga, så får vi en kontradiktorisk utsaga.<br />
EN KONTRADIKTORISK UTSAGA ÄR EN ALLTID FALSK<br />
UTSAGA. Vi kan illustrera detta på följande sätt:<br />
( )<br />
f s<br />
f s<br />
f s<br />
f s<br />
----<br />
9
Det är <strong>in</strong>te så att, om och endast om du är logisk, så är du logisk.<br />
( p p )<br />
-------------------------------------<br />
f s s s<br />
f f s f<br />
--<br />
Om du på samma sätt negerar en<br />
kontradiktorisk utsaga får du en tautolog<br />
utsaga.<br />
En kontradiktorisk (motsägelsefull) utsaga kan<br />
också ha följande formuler<strong>in</strong>g:<br />
Han är på en gång rysk och icke - rysk.<br />
p p<br />
-----------------------<br />
s f f s<br />
f f s f<br />
--<br />
Vi ser här att konjunktionen är kontradiktorisk.<br />
EN SYNTETISK ELLER KONTINGENT UTSAGA ÄR EN<br />
BLANDNING AV SANNA (s) OCH FALSKA (f) UTSAGOR.<br />
Dessa utsagorna utsäger verkliga förhållanden och måste prövas<br />
empiriskt. Utsagorna är <strong>in</strong>duktiva i motsats till de tautologiska, som är<br />
deduktiva. Vi kan ge ett mönster på teor<strong>in</strong>:<br />
( )<br />
----------------<br />
f s<br />
s f<br />
s f<br />
f s<br />
----<br />
Om du kommer, så går jag<br />
( p q )<br />
-----------------------<br />
s s s<br />
s f f<br />
f s s<br />
f s f<br />
----<br />
10
I led nr. 2 sägs det <strong>in</strong>get om eftersatsen. Jag kan ju<br />
komma även om du kommer.<br />
EN KONTRÄR UTSAGA ÄR OCKSÅ EN SYNTETISK UTSAGA.<br />
Följande sats kan vara ett exempel på en konträr sats:<br />
Han är stark och svag<br />
p q<br />
s s s<br />
s f f<br />
f f s<br />
f f f<br />
--<br />
Vi ser att konjunktionen som är en konträr utsaga är syntetisk med sanna<br />
och falska värden.<br />
SATSLOGISKA VARIABLER OCH KONSTANTER<br />
När vi skall översätta språkliga satser till logiska formuler<strong>in</strong>gar, så<br />
använder vi oss av satslogiska variabler för att markera satserna.<br />
Variablerna blir satsmarker<strong>in</strong>gar. Som variabler använder vi oss av små<br />
bokstäver, som p, q, r. Behöver vi flera variabler kan vi gå vidare i<br />
alfabetet eller vi kan markera variablerna p1, q1, eller r1.<br />
Vi får komma ihåg att när vi översätter satserna måste de vara<br />
atomära och ej molekylära. Här följer ett exempel på en molekylär sats:<br />
“ Du och jag är vita”.<br />
Här följer ett exempel på översättn<strong>in</strong>g av den molekylära satsen till<br />
en atomär sats, som kan behandlas i logiken:<br />
“ Du är vit och jag är vit”.<br />
Här följer exempel på översättn<strong>in</strong>g av de atomära satserna till<br />
satslogiska formuler<strong>in</strong>gar med hjälp av satslogiska variabler och en<br />
konstant eller konnektiv:<br />
1. Du är vit och jag är vit.<br />
2. (Du är vit) och (jag är vit) (Här är två atomära satser.)<br />
variabler och p q<br />
konstant.<br />
Vi får den satslogiska formuler<strong>in</strong>gen:<br />
3. p q<br />
11
Vi ser att vi får en konjunktion med 2 olika variabler. Antalet<br />
sann<strong>in</strong>gsmöjligheter blir här 2 upphöjd i n=2. Det blir 2x2=4. Alltså fyra<br />
sann<strong>in</strong>gsmöjligheter enligt följande modell :<br />
p q<br />
------------<br />
1. s s<br />
2. s f<br />
3. f s<br />
4. f f<br />
Om vi nu sätter sann<strong>in</strong>gsvärden <strong>in</strong> under p och q i konjunktionen<br />
här ovan, så får vi följande formuler<strong>in</strong>g:<br />
p q<br />
--------------<br />
1. s s s<br />
2. s f f<br />
3. f f s<br />
4. f f f<br />
---<br />
Vi ser att konjunktionen är en syntetisk eller kont<strong>in</strong>gent sats vilket<br />
<strong>in</strong>nebär att den är en blandn<strong>in</strong>g av sanna och falska moment. Det är<br />
endast i första fallet att den är sann medan den i alla andra fall är falsk.<br />
De atomära satserna uttrycker ett empiriskt förhållande och de måste<br />
därför undersökas i varje sakförhållande.<br />
De paradigmiska (mönster) exemplen har vist oss<br />
tillvägagångssättet i översättn<strong>in</strong>gsarbetet från molekylära satser till<br />
atomära satser. Vi skall nu samla arbetets gång i följande steg:<br />
1. Översätt satserna från språklig till<br />
satslogisk formuler<strong>in</strong>g.<br />
2. Sätt ut sann<strong>in</strong>gsvärden vid<br />
prövn<strong>in</strong>gen av satserna.<br />
3. Negera det som skall negeras.<br />
4. Arbeta <strong>in</strong>ifrån parentesen och ut.<br />
5. Arbeta fram mot slutoperationen.<br />
När vi översätter, så får vi vara uppmärksamma på att i satsen kan<br />
komma, eller samt och betyda det samma och konjunktions tecknet “ ”<br />
måste användas. Ibland kan “ om - så “ vara underförstådd och saknas i<br />
texten . Vi får då sätta <strong>in</strong> konnektiv eller konstant.<br />
Parenteser kan hjälpa oss att hålla reda på vilka satser som hör<br />
ihop och vilka satser som skall negeras.<br />
Vi skall ta som exempel en syllogism av kyrkofadern Origenes. En<br />
syllogism är en logisk deduktion, där vi får vara uppmär0ksamma på att<br />
12
mellan premisserna skall vi ha konjunktions tecknet “ “. Mellan sista<br />
premissen och slutsatsen använder vi implikations tecknet “ “. För<br />
premisserna använder vi tecknen: p1, p2, o s v, samt för slutledn<strong>in</strong>gen<br />
använder vi “ s ” eller, “ “ eller alltså , eller “ / “ , eller “ “ .<br />
KYRKOFADERN ORIGENES:<br />
---------------------------------------<br />
P1: Om ( jag vet att jag är död) , så (är jag död).<br />
P q<br />
p2: Om ( jag vet att jag är död) , så (är jag icke död)<br />
p q<br />
____________________<br />
S alltså: ( jag vet icke att jag är död)<br />
p<br />
Vi översätter nu till satslogiska formuler<strong>in</strong>gar och prövar<br />
resonemanget med sann<strong>in</strong>gsvärdes tabellen.<br />
( p q ) ( p q ) p<br />
s s s f s f f s s f s<br />
s f f f s s s f s f s<br />
f s s s f s f s s s f<br />
f s f s f s s f s s f<br />
---<br />
När vi har satt ut sann<strong>in</strong>gsvärden, så negerar vi alla variablerna,<br />
Därefter går vi <strong>in</strong> i parenteserna och får fram deras sann<strong>in</strong>gs värden samt<br />
sann<strong>in</strong>gsvärden av konjunktionen mellan premiss ett och två. Om<br />
hakeparentesen hade varit negera, så måste vi negera den <strong>in</strong>nan<br />
slutoperationen företas. Detta är <strong>in</strong>te aktuellt i föreliggande syllogisk.<br />
Slutligen f<strong>in</strong>ner vi sann<strong>in</strong>gsvärdet av implikationen mellan<br />
konjunktionen och slutsatsens negation. Vi ser här att deduktionen är en<br />
tautologi d.v.s. ett alltid sant slutresultat. Detta <strong>in</strong>nebär att det logiska<br />
resonemanget är korrekt.<br />
Istället för parenteser, som klargör i vilken ordn<strong>in</strong>g en<br />
komb<strong>in</strong>ation av tecken skall utläsas, så kan vi följa regeln, som säger att :<br />
“ “ b<strong>in</strong>der starkare än “ “,<br />
“ “ b<strong>in</strong>der starkare än “ V “.<br />
13
“ V “ b<strong>in</strong>der starkare än “ “ ,<br />
“ “ b<strong>in</strong>der starkare än “ “<br />
Jag kan ge två exempel på det, som har sagts här ovan:<br />
Ex.1: p q V r ; betyder det samma som<br />
( p q ) V r<br />
Ex.2 : p q V r p1 p2 ,<br />
Satsen betyder detsamma som :<br />
( ( p q ) V r ) p1 <br />
p2<br />
ATT ÖVERSÄTTA SATSFÖRBINDELSER TILL<br />
SATSLOGISKA FORMULERINGAR:<br />
Vi skall nu visa hur vi översätter satser till logiska formuler<strong>in</strong>gar :<br />
1. Jag kom , såg och segrade.<br />
P q r .<br />
Den molekylära satsen har med logiska tecken gjorts om till tre<br />
atomära satser enligt följande schema:<br />
Jag kom och jag såg och jag segrade.<br />
2. Han kommer i dag eller i morgon men <strong>in</strong>te senare.<br />
P V q r<br />
Översatt till satslogisk formuler<strong>in</strong>g vill den molekylära<br />
satsen bli till tre atomära satser enligt följande :<br />
Han kommer i dag eller han kommer i morgon och han<br />
kommer <strong>in</strong>te senare.<br />
Skall vi ha parenteser så får det bli runt disjunktionen samt<br />
den konjungerade negerade slutsatsen:<br />
( p V q ) ( r )<br />
Konjunktionen är syntetisk med tre sanna utsagor av de åtta<br />
sann<strong>in</strong>gsmöjligheterna.<br />
3. Hade du tegat, så hade du förblivit filosof.<br />
14
P q . Översatt:<br />
( Om ) du hade tegat, så hade du förblivit filosof .<br />
Här har vi nu sedd att “ , “ och “ men “ står för “ och “, samt att<br />
“ om “ i implikationen har utelämnats, men måste tas med när vi<br />
översätter den till en atomär sats.<br />
4. Om rökn<strong>in</strong>g är tillåten här, tänder jag en cigarett, om <strong>in</strong>te, så får<br />
jag behärska m<strong>in</strong> röklust.<br />
I denna molekylära satsen är många faktorer underförstådd,<br />
så det är bäst att översätta den till atomära satser, så vi kan se<br />
variablerna och konstanterna. Satsen lyder i översättn<strong>in</strong>g :<br />
Om rökn<strong>in</strong>g är tillåten här, så tänder jag en cigarett, och om<br />
rökn<strong>in</strong>g<br />
p q <br />
<strong>in</strong>te är tillåten, så får jag behärska m<strong>in</strong> röklust.<br />
p r<br />
( p q ) ( p r )<br />
Vi ser här att komma <strong>in</strong>nan “ så “ står <strong>in</strong>te för något<br />
konnektiv utan är endast en satsmarker<strong>in</strong>g ; ty konnektivet eller<br />
konstanten är en implikation.<br />
5. Jag följer med endast om jag får betala själv eller bjuder<br />
igen en annan gång. Vi översätter satsen:<br />
Jag följer med, om och endast om, jag får betala själv<br />
p ( q<br />
eller jag bjuder igen en annan gång.<br />
V r<br />
Formuler<strong>in</strong>gen blir:<br />
p ( q V r )<br />
15
6. Om Anders braskar, jul slaskar, och om Anders slaskar,<br />
jul braskar.<br />
Vi får översätta satsen, så vi kan se den logiska formuler<strong>in</strong>gen.<br />
Om Anders braskar, så jul slaskar , och om Anders slaskar,<br />
p q r<br />
så jul braskar.<br />
p1.<br />
Vi skriver formeln:<br />
( p q ) ( r p1 )<br />
Vi har nu fått exempel på alla konnektiven eller konstanter, samt<br />
dolda tecken och parenteser.<br />
Vi skall nu ge exempel på en satslogisk deduktion, som är<br />
syntetisk och en som är tautologisk :<br />
EXEMPEL 1 :<br />
------------------<br />
p1 : Det blir <strong>in</strong>te kallare, eller också blir det regn.<br />
p V q<br />
<br />
p2 : Det blir <strong>in</strong>te regn.<br />
q<br />
___________________<br />
S:, , alltså blir det kallare.<br />
P<br />
(Lägg märke till att vi har konjunktions tecknet<br />
mellan sats p1 och sats p2 samt implikations<br />
tecknet mellan sats p2 och slutsatsen S).<br />
16
Vi sätter upp den satslogiska formuler<strong>in</strong>gen och prövar<br />
sann<strong>in</strong>gsvärdet med sann<strong>in</strong>gsvärdes tabellen.<br />
( p V q ) q p<br />
f s s s f f s s s<br />
f s f f f s f s s<br />
s f s s f f s s f<br />
s f s f s s f f f<br />
---<br />
Vi ser här att implikationen är en blandn<strong>in</strong>g av sant och falskt och<br />
slutoperationen är därför syntetisk. Det <strong>in</strong>nebär att slutledn<strong>in</strong>gen är <strong>in</strong>te<br />
korrekt. Låt oss nu se på en tautologisk slutledn<strong>in</strong>g :<br />
EXEMPEL 2:<br />
p1 : Det blir <strong>in</strong>te kallare, eller också blir det regn.<br />
p V q<br />
<br />
p2 : Det blir <strong>in</strong>te regn.<br />
q<br />
___________________<br />
S : , , Alltså blir det <strong>in</strong>te kallare.<br />
p<br />
Vi ställer upp syllogismen och prövar den med sann<strong>in</strong>gs tabellen :<br />
( p V q ) q p<br />
f s s s f f s s f s<br />
f s f f f f s s f s<br />
s f s s f f s s s f<br />
s f s f s s f s s f<br />
-----<br />
Vi ser att implikationen är tautologisk vilket <strong>in</strong>nebär att det är en<br />
logisk korrekt slutledn<strong>in</strong>g.<br />
Vi kan omvandla deduktionen till en kontradiktorisk,<br />
motsägelsefull, slutledn<strong>in</strong>g genom att negera hela satsen. Detta gör vi<br />
med hjälp av en negerad parentes enligt följande exempel:<br />
( p V q ) q p <br />
17
Du kan nu pröva satsen med sann<strong>in</strong>gsvärdes tabellen.<br />
Slutoperationen skall ske under negationstecknet som står före första<br />
parentesen. Lycka till !<br />
Vi kan, när satsernas sann<strong>in</strong>gsvärde är känd, sätta ut<br />
sann<strong>in</strong>gsvärden direkt under satsen och använda tumreglerna för de fyra<br />
konnektiven eller konstanterna.<br />
p = s : “ Stockholm är större än Göteborg.”<br />
q = s : “ Stockholm ligger norr om Örebro.”<br />
r = f : “ Göteborg är större än Stockholm.”<br />
Vi kan undersöka tre möjligheter av “ p “ och “ r “ . Vi sätter ut<br />
sann<strong>in</strong>gsvärdet under variablerna och använder tumregeln enligt följande<br />
:<br />
1) p V r 2) p r 3) p r<br />
s f s f s s f<br />
s f s <br />
Vi ser här att disjunktionen av variabler i ( 1 ) är sann medan<br />
variablerna i konjunktionen ( 2 ) är falsk. Däremot är den falska<br />
variabeln i ( 3 ) negerat och vi får två sanna variabler, som enligt<br />
tumregeln är det enda fallet då en konjunktion är sann.<br />
Vi skall undersöka mer komplicerade utsagor och se hur<br />
enkelt sann<strong>in</strong>gshalten kan avgöras när vi vet sann<strong>in</strong>gsvärdet i de<br />
olika leden.<br />
( q p ) ( p r )<br />
s fs s s f<br />
f s <br />
f <br />
Vi ser här att sann<strong>in</strong>gsvärdet av ekvivalensen mellan de två<br />
ekvivalerade satserna är falsk därför att en falsk sats är <strong>in</strong>te ekvivalent<br />
med en sann sats. Har däremot de båda satserna ant<strong>in</strong>gen varit sanna eller<br />
falska, så hade ekvivalensen varit sann.<br />
18
Vi ta ett exempel där vi har både konnektiven: konjunktion,<br />
implikation och ekvivalens med i operationen.<br />
( q r ) ( p q )<br />
s f s f s<br />
s f <br />
f <br />
---<br />
Vi ser här att slutoperationen i implikationen är falsk därför att en<br />
sann försats <strong>in</strong>te kan implicera en falsk efter sats. Detta är enligt<br />
tumregeln det enda fallet då implikationen är falsk.<br />
Vi kan repetera tumreglerna här och nu:<br />
KONJUNKTIONEN “ och “ är sann när båda variablerna<br />
p och q är sanna.<br />
DISJUNKTIONEN “ V “ är falsk endast när båda variablerna<br />
p och q falska.<br />
IMPLIKATIONEN “ “ är falsk endast när en sann för<br />
sats p implicerar en falsk efter sats q.<br />
EKVIVALENSEN “ “ är sann endast när både variablerna<br />
p och q är sanna eller falska.<br />
PREDIKATSLOGIK<br />
Vi skall nu ge en <strong>in</strong>troduktion till predikats logik, som behandlar<br />
predikats logiska utsagor , som är det samma som egenskapsutsagor. Låt<br />
oss först presentera logikens predikat och subjekt, samt kopula, som<br />
b<strong>in</strong>der samman subjektet och predikatet.<br />
Ex.: ( John ) ( är ) (engelsman)<br />
s k p<br />
s = subjektet , k = kopula, som b<strong>in</strong>der ihop s och p ; p = predikat,<br />
som berättar vilken egenskap subjektet har.<br />
Vi skall nu steg för steg visa hur satserna uttrycker egenskaper<br />
eller predikat samt hur vi översätter satserna till predikats logiska<br />
formuler<strong>in</strong>gar.<br />
( 1 ) Stolen är ny ) Vi kan ersätta subjektet med<br />
( 2 ) Filmen är rolig ) med “ x “ som vi kallar<br />
( 3 ) Boken är lätt ) subjektsvariabel, och får då följande satser:<br />
( 4 ) x är ny Eftersom “ x “ endast är en subjekt<br />
marker<strong>in</strong>g,<br />
19
( 5 ) x är rolig så kan vi få tre olika typer av utsagor,<br />
( 6 ) x är lätt enligt följande a, b, och c :<br />
( a ) falska utsagor.<br />
( b ) sanna utsagor, och<br />
( c ) men<strong>in</strong>gslösa eller nonsens utsagor.<br />
Sätter vi <strong>in</strong> följande ord för subjektet i (4 ): jorden, så får vi en ( a )<br />
utsaga eller bilen, så får vi en ( b ) utsaga. Ersätter vi subjektet i ( 5 ) med<br />
ordet kålsoppa, så får vi en ( c ) utsaga. Byter vi ut subjektet i ( 6 ) med<br />
ordet relativitets teor<strong>in</strong>, så får vi en ( a ) utsaga.<br />
PREDIKATSKONSTANTER :<br />
Vi använder stora bokstäver för predikat eller de egenskaper som<br />
predikaten markerar. Vi kan ha - N - R - L osv., som predikat -marker<strong>in</strong>g.<br />
Vi ordnar satserna här ovan enligt följande modeller:<br />
( 7 ) x är N Vi ordnar därefter den logiska<br />
( 8 ) x är R formeln genom att sätta predikat<br />
( 9 ) x är L först, och subjekt omedelbart efter ,<br />
på följande sätt :<br />
( 10 ) N x Vi läser: x har egenskapen N = att vara ny.<br />
( 11 ) R x x har egenskapen R = att vara rolig.<br />
( 12 ) L x x har egenskapen L = att vara lätt.<br />
Nu kan vi skriva fullständiga satser med samtliga fyra sats<br />
konnektiv, enligt följande modeller:<br />
( 13 ) Om x är rolig, så är x lätt : ( R x L x )<br />
( 14 ) x är ny eller rolig : ( N x v R x )<br />
( 15 ) x är ny och rolig : ( N x R x )<br />
( 16 ) Om och endast om x är ny, så är x rolig :( N x R x )<br />
KVANTIFIKATORER<br />
Predikat logiska omdömen kan ha olik kvantitet . Det <strong>in</strong>nebär att<br />
omdömet kan vara universellt eller partikulärt.<br />
Omdömet kan också ha olik kvalitet. Det betyder att omdömet kan<br />
ant<strong>in</strong>gen vara positivt eller negativt. Vi säger ofta om det positiva<br />
omdömet att det är affirmativt eller bejakande. Det negativa omdömet är<br />
nekande.<br />
20
KVANTITET :<br />
------------------------<br />
( 1 ) ( Alla ) träd fälles i dag. ( Alla ) är en universell utsaga .<br />
( 2 ) ( Några ) träd fälles i dag. ( Några ) är ett partikulärt<br />
omdöme.<br />
KVANTIFIKATORER :<br />
--------------------------------------<br />
( a ) ( x ) = Existens kvantifikator eller kvantor.<br />
Utläses: “Det existerar åtm<strong>in</strong>stone ett x sådant, att…<br />
( b ) ( x ) Universal kvantifikator eller allkvantor.<br />
Utläses : “ Det gäller för alla x, att….”<br />
Lägg märke till att när vi har en existens utsaga, så brukar vi<br />
ha “ och “ - tecknet <strong>in</strong>ne i parentesen : ( x ) ( ).<br />
Har vi universal kvantifikatorn, så har vi implikations<br />
tecknet <strong>in</strong>ne i parentesen : ( x ) ( )<br />
( 3 ) ( x ) = x är ett träd, och x fälles i dag. ( T x F x ).<br />
“ T “ = att vara ett träd. “ F “ = att fällas i dag.<br />
( 4 ) ( x ) = Om x är ett träd, så fälles x i dag. ( T x F x ).<br />
“ T “ = att vara ett träd. “ F “ = att fälles i dag.<br />
Vi översätter nu predikats utsagor till predikats logiska formuler<strong>in</strong>gar:<br />
( 5 ) Alla träd fälles i dag : ( x) ( T x F x )<br />
( 6 ) Det existerar <strong>in</strong>te ett träd, som <strong>in</strong>te fälles i dag.<br />
( x ) ( T x F x ).<br />
Nu kan vi undersöka om satserna 5 och 6 är ekvivalenta d.v.s. om de<br />
utsäger samma sak :<br />
( 7 ) ( x ) ( T x F x ) ( x ) ( T x F x ).<br />
För att pröva och se om satserna är ekvivalenta eller om de utsäger<br />
samma sak måste vi översätta de predikats logiska satserna till sats<br />
logiska formuler<strong>in</strong>gar och pröva dem med sann<strong>in</strong>gsvärdes tabellen. Blir<br />
resultatet en tautologi, så säger satserna samma sak.<br />
21
Vi multiplicerar ut kvantifikatorerna och behåller alla andra<br />
tecken.<br />
( 8 ) ( x ) ( x ) ( T x F x ) ( T x F x ) <br />
( 9 ) ( p q ) ( p q )<br />
s s s s s s f f s<br />
s f f s f s s s f<br />
f s s s s f f f s<br />
f s f s s f f s f<br />
---<br />
Vi ser här att den implicerade för satsen skall ekvivaleras med den<br />
negerade efter satsen. Resultatet blir en tautologi vilket säger oss att de<br />
två satserna 5 och 6 är ekvivalenta och utsäger samma sak.<br />
PREDIKATSLOGISK KVALITET<br />
Kvaliteten gäller satsernas positiva, affirmativa eller negativa eller<br />
nekande utsaga. Härigenom får vi fyra olika kvaliteter. Dessa är “ A “<br />
omdöme, som är universellt och affirmativt. “ I “ omdöme, som är<br />
partikulärt och affirmativt. “ E “ omdömet , som är universellt och<br />
negativt. “ O “ omdömet, som är partikulärt och negativt.<br />
O - OMDÖME :<br />
--------------------<br />
O- Omdömet är partikulärt negativt.<br />
Ex.: ( Några ) av ( de utbjudna tavlorna ) är ( icke förfalskade ).<br />
( x ) ( T x F x ) (x ) ( T x F x )<br />
Vi ser här att vi kan ekvivalera det partikulära negativa “ O “<br />
omdömet med ett negerat universellt affirmativt omdöme.<br />
E - OMDÖME:<br />
--------------------<br />
E - omdömet är universellt negativt. Det kan ekvivaleras med en<br />
universell utsaga där andra ledet i parentesen negeras.<br />
Ex.: Inga människor är fullkomliga:<br />
( x ) (Mx F x ) ( x ) (Mx F x )<br />
22
A - OMDÖME :<br />
--------------------<br />
A - omdömet är universellt och affirmativt. Det kan ekvivaleras<br />
med ett dubbelt negerat partikulärt omdöme.<br />
Ex.: Alla människor är dödliga.<br />
( x ) ( Mx D x ) (x ) D x )<br />
I - OMDÖME:<br />
-------------------<br />
I - omdömet är partikulärt affirmativt. Det kan ekvivaleras med ett<br />
dubbelt negerat affirmativt omdöme.<br />
Ex.: Några människor är lyckliga.<br />
( x ) ( Mx L x ) (x) ( Mx L x )<br />
Vi skall i nästa avsnittet visa med hjälp av sann<strong>in</strong>gs värdes<br />
tabellerna att de ekvivalenser som har nämnts här ovan är tautologiska<br />
och att de alltså utsäger samma sak. Det gäller ekvivalensen, , mellan<br />
existens kvantifikatoren, (x ) , och , ,universal kvantifikatoren, (x ).<br />
EKVIVALENSEN MELLAN<br />
KVANTITATIVA UTSAGOR :<br />
( 1 ) A - omdömen är universella och affirmativa :<br />
-------------------------------------------------------------<br />
( x ) (f x) ( x ) ( f x )<br />
f = funktionen av x.<br />
( a ) Alla människor är dödliga. (x ) ( Mx D x )<br />
( b ) Det f<strong>in</strong>ns <strong>in</strong>te en människa som <strong>in</strong>te är dödlig.<br />
( x ) ( Mx D x )<br />
Vi ekvivalerar ( a ) och ( b ) :<br />
( x ) ( Mx D x ) ( x ) ( Mx D x )<br />
23
Vi multiplicerar ut kvantifikatorerna och låter allt annat stå kvar.<br />
Därefter översätter vi den predikatslogiska formuler<strong>in</strong>gen till satslogiska<br />
formuler<strong>in</strong>gar och prövar sann<strong>in</strong>gshalten med sann<strong>in</strong>gsvärdestabellen :<br />
( x ) ( x ) ( Mx Dx ) ( Mx Dx )<br />
( p q ) ( p q )<br />
s s s s s s f f s<br />
s f f s f s s s f<br />
f s s s s f f f s<br />
f s f s s f f s f<br />
----<br />
Vi ser här att ekvivalensen mellan de två predikatslogiska<br />
utsagorna är tautologa vilket <strong>in</strong>nebär att de två satserna utsäger samma<br />
sak.<br />
( 2 ) E - omdömen är universella och negativa :<br />
---------------------------------------------------------<br />
( x ) ( f x ) ( x ) ( f x )<br />
(a) Det f<strong>in</strong>ns <strong>in</strong>te en människa som är fullkomlig.<br />
( x ) ( Mx F x )<br />
(b) Inga människor är fullkomliga.<br />
( x ) ( Mx F x ) Vi ekvivalerar (a) och (b):<br />
( x ) (Mx F x ) ( x ) ( Mx F x )<br />
Vi multiplicerar ut kvantifikatorerna och låter konstanterna stå<br />
kvar. Därefter prövar vi satserna med sann<strong>in</strong>gsvärdes tabellerna för<br />
att se om satserna är ekvivalenta.<br />
( x ) ( x ) ( Mx F x ) ( Mx F x ) <br />
( p q ) ( p q )<br />
f s s s s s f f s<br />
s s f f s s s s f<br />
s f f s s f s f s<br />
s f f f s f s s f<br />
---<br />
24
( 3 ) I - Omdömen är partikulära och affirmativa :<br />
-------------------------------------------------------------<br />
( x ) ( f x ) ( x ) ( f x ) . Funktionen.<br />
( a ) Några människor är lyckliga. ( x ) ( Mx L x )<br />
( b ) Icke alla människor är lyckliga. ( x ) ( Mx L x )<br />
( x ) ( Mx L x ) ( x ) ( Mx L x )<br />
( x ) ( x ) ( Mx L x ) ( Mx L x ) <br />
( p q ) ( p q )<br />
s s s s s s f f s<br />
s f f s f s s s f<br />
f f s s f f s f s<br />
f f f s f f s s f<br />
----<br />
Vi ser att ekvivalensen är en tautologi vilket <strong>in</strong>nebär att de två satserna<br />
säger samma sak.<br />
( 4 ) O - omdömen är partikulära och negativa :<br />
----------------------------------------------------------<br />
( x ) ( f x ) ( x ) ( f x ). Funktionen.<br />
( a ) Några av de utbjudna tavlorna är icke förfalskade.<br />
( x ) ( UT x F x )<br />
( b ) Icke alla utbjudna tavlorna är förfalskade.<br />
( x ) ( UT x F x )<br />
( x ) ( UT x F x ) ( x ) (UT x F x )<br />
( X ) ( x ) ( UT x F x ) ( UT x F x ) <br />
( p q ) ( p q )<br />
s f f s s f s s s<br />
s s s f s s s f f<br />
f f f s s f f s s<br />
f f s f s f f s f<br />
-----<br />
25
Vi ser här att de två satserna ( a ) och ( b ) är ekvivalenta och<br />
utsäger samma sak. De fyra exemplen visar oss att vi kan omvandla<br />
universalomdömen till partikulär omdömen och vise versa.<br />
De fyra satserna kan utläsas på följande sätt :<br />
( 1 ) Det gäller för alla x , att ……..<br />
( 2 ) Det gäller <strong>in</strong>te för alla x , att ……<br />
( 3 ) Det gäller åtm<strong>in</strong>stone för att x , att ……..<br />
( 4 ) Det gäller <strong>in</strong>te för ett x , att …………..<br />
********<br />
DEDUKTIVA SLUTLEDNINGAR :<br />
---------------------------------------------<br />
Vid en deduktiv slutledn<strong>in</strong>g är slutsatsen en logisk följd av<br />
premissen eller premisserna. Här följer två exempel på korrekta logiska<br />
slutledn<strong>in</strong>gar. Exemplen är två giltiga arter eller modi av<br />
HYPOTETISKA slutledn<strong>in</strong>gar : MODUS PONENS och MODUS<br />
TOLLENS.<br />
( 1 ) MODUS PONENS :<br />
--------------------------------<br />
p1 : Om läsaren läst länge i en logisk lärobok, så är han trött.<br />
^<br />
P2 : Läsaren har läst länge i en logisk lärobok.<br />
____________<br />
S = Läsaren är trött.<br />
Modellen är : p1 : Om p, så q<br />
p2 : p<br />
-----------------<br />
S = q<br />
Du kan nu översätta de språkliga satserna i den logiska<br />
slutledn<strong>in</strong>gen till sats logiska formuler<strong>in</strong>gar, så skall du se att du får en<br />
tautologisk implikation i slutsatsen.<br />
26
( 2 ) MODUS TOLLENS :<br />
----------------------------------<br />
p1 : Om läsaren läst länge i en logisk lärobok, så är han trött.<br />
P2 : Läsaren är <strong>in</strong>te trött.<br />
___________________<br />
S= Läsaren har <strong>in</strong>te läst länge i en logisk lärobok.<br />
Modell : p1 : Om p, så q<br />
p2 : icke q<br />
-------------<br />
S = icke p.<br />
Du kan också här översätta premisserna och slutledn<strong>in</strong>gen till<br />
satslogiska formuler<strong>in</strong>gar och pröva dem med sann<strong>in</strong>gs värdetabellerna<br />
och se att implikationen av de konjungerade premisserna blir en tautologi<br />
vilket utsäger att slutledn<strong>in</strong>gen är korrekt. Det utmärkande för relationen<br />
mellan premisserna och slutsatsen i de två korrekta slutledn<strong>in</strong>garna är<br />
följande : IMPLIKATIONEN MELLAN UTTRYCKEN FÖR<br />
PREMISSERNAS OCH SLUTSATSENS LOGISKA FORM ÄR EN<br />
TAUTOLOGI.<br />
DE ARISTOTELISKA SYLLOGISMERNA :<br />
---------------------------------------------------------<br />
Aristoteles räknas som logikens fader. Vi skall därför nämna<br />
honom här och de figurer som han skapade i den klassiska logiken. Han<br />
har tre figurer och Galenos har den fjärde figuren. Syllogismerna<br />
utmärker sig med två premisser och en slutsats. Den första premissen<br />
kallar vi för översats, premiss två är undersats och resultatet är slutsatsen.<br />
Slutsatsens subjekt kallas UNDERTERM ( S ). Slutsatsens predikat<br />
benämner vi ÖVERTERM ( P ) . Det som förb<strong>in</strong>der premisserna kallar vi<br />
MEDELTERM ( M ) . De universella affirmativa satserna utmärkas med<br />
a. De universella negativa satserna markeras med e. De partikulära<br />
affirmativa satserna utmärkas med i, och de partikulära negativa satserna<br />
kännetecknas med ett litet o. Med denna korta teori skulle vi vara redo att<br />
presentera syllogismerna, och motsvarande figurer.<br />
27
De 3 Aristoteliska syllogismer och figurer :<br />
-----------------------------------------------------<br />
FIGUR I :<br />
( 1 ) Alla däggdjur äro ryggradsdjur. -------------<br />
M P M a P<br />
Alla rovdjur äro däggdjur.<br />
S a M<br />
S M ----------<br />
------------------ S a P<br />
Alltså äro rovdjur ryggradsdjur. ======<br />
S P<br />
P( 2 ) Alla rovdjur äro köttätande djur. FIGUR II :<br />
P M -------------<br />
Några däggdjur äro köttätande djur P a M<br />
S M S o M<br />
------------------ -------------<br />
Alltså äro några däggdjur icke rovdjur S o P<br />
S P ========<br />
( 3 ) Alla rovdjur äro köttätande djur- FIGUR III :<br />
M P ---------------<br />
Alla rovdjur äro däggdjur. M a P<br />
M S M a S<br />
-------------------- -------------<br />
Alltså äro några däggdjur köttätande djur . S i P<br />
S P ========<br />
GALENOS SYLLOGISM OCH FIGUR :<br />
---------------------------------------------------<br />
Alla rovdjur äro däggdjur. FIGUR IV :<br />
P M ---------------<br />
Alla däggdjur äro ryggradsdjur P a M<br />
M S M a S<br />
----------------- ---------------<br />
Alltså äro några ryggradsdjur rovdjur. S i P<br />
S P =========’<br />
De aristoteliska predikats logiska syllogismerna kan vi också<br />
pröva med den moderna matematiska logiken . Om slutsatsen är en<br />
tautologi, så är det en korrekt deduktion. Låt oss pröva figur I :<br />
28
p1 : Alla däggdjur äro ryggradsdjur. ( x ) ( D x R x )<br />
<br />
p2 : Alla rovdjur äro däggdjur. ( x ) ( Ro x D x )<br />
<br />
S : Alltså äro alla rovdjur ryggradsdjur.<br />
( x ) ( Ro x R x ) ( x ) ( D x R x ) ( x ) ( Ro x D x ) <br />
( x ) ( Ro x R x )<br />
( p q ) ( r p ) ( r q )<br />
s s s s s s s s s s s<br />
s s s s f s s s f s s<br />
s f f f s s s s s f f<br />
s f f f f s s s f s f<br />
f s s f s f f s s s s<br />
f s s s f s f s f s s<br />
f s f f s f f s s f f<br />
f s f s f s f s f s f<br />
-----<br />
Vi ser här att implikationen mellan de två premisserna och<br />
slutsatsen är en tautologi vilket <strong>in</strong>nebär att deduktionen är logiskt<br />
korrekt. M<strong>in</strong>a läsare kan själva öva sig på att förvandla de språkliga<br />
satserna till predikatslogiska formuler<strong>in</strong>gar och översätta dessa till<br />
satslogiska formuler<strong>in</strong>gar, och pröva dem med sann<strong>in</strong>gsvärdes tabellerna<br />
för att se om det är en tautologi, en syntetisk eller kontradiktorisk<br />
slutsats, som är resultatet av den logiska operationen.<br />
Innan vi går vidare skall vi samla våra erfarenheter i en<br />
oppositionskvadrat.<br />
Låt oss markera hörnen i kvadraten för därefter att förklara<br />
<strong>in</strong>nebörden i kvadraten.<br />
A<br />
E<br />
I<br />
O<br />
Mellan A och E kan vi skriva konträrt motsatta. På diagonalen<br />
mellan I och E kan vi skriva kontradiktoriskt motsatta. På diagonalen<br />
mellan A och O skriver vi kontradiktoriskt motsatta. Mellan I och O<br />
29
skriver vi subkonträrt motsatta. Mellan A och I subalternativa motsatser,<br />
och mellan E och O skriver vi också subalternalternativa motsatser. Tar<br />
vi för oss de aristoteliska syllogistiska figurerna och prövar dem mot<br />
oppositionskvadraten, så får vi fram de olika motsatserna :<br />
DE ARISTOTELISKA LOGISKA FIGURERNA :<br />
--------------------------------------------------------------<br />
A. Alla S är P. E. Inga S är P.<br />
I. Några S är P. O. Några S är icke P.<br />
PREDIKATSLOGISKA UTSAGOR :<br />
-----------------------------------------------<br />
Sätter vi <strong>in</strong> följande kvalitativa satser i oppositionskvadraten, så<br />
får vi fram de olika motsatserna :<br />
A. Alla människor är lyckliga.<br />
B. Inga människor är lyckliga.<br />
I. Några människor är lyckliga.<br />
O. Några människor är icke lyckliga.<br />
De kontradiktoriska satserna får vi fram genom diagonalerna.<br />
Satserna A och O är kontradiktoriska. Det samma gäller för satserna<br />
I och E.<br />
( 1 ) Två satser är kontradiktoriska när båda <strong>in</strong>te kan vara sanna<br />
och båda <strong>in</strong>te kan vara falska samtidigt.<br />
( 2 ) Satserna A och E är konträrt motsatta. De konträra satserna<br />
kan <strong>in</strong>te båda vara sanna, men båda kan vara falska.<br />
( 3 ) Satserna I och O är subkonträrt motsatta satser. Det <strong>in</strong>nebär<br />
att båda satserna kan vara sanna, men båda kan <strong>in</strong>te vara falska.<br />
( 4 ) Relationen mellan satserna A och I samt mellan E och O<br />
uttrycker subalternativa förhållanden. Den subalternativa relationen skall<br />
möjliggöra förhållandet mellan A och I samt mellan E och O.<br />
Relationerna i punkt ( 2 ) och ( 3 ) och ( 4 ) gäller endast om vi<br />
förutsätter att klassen S <strong>in</strong>te är tom. EN TOM KLASS ÄR EN KLASS<br />
SOM INTE INNEHÅLLER NÅGRA ELEMENT.<br />
30
( 5 ) Där F<strong>in</strong>ns en implikation mellan satserna A och I : A I<br />
samt mellan E och O : E O<br />
INDUKTIVA SLUTLEDNINGAR :<br />
---------------------------------------------<br />
Vi kan <strong>in</strong>te använda deduktiva slutledn<strong>in</strong>gar i de empiriska<br />
vetenskaperna där vi måste undersöka erfarenheternas fakta.<br />
Den engelska filosofen John Stuart Mill (d.1873) undersökte de<br />
tillämpade <strong>in</strong>duktionsmetoderna <strong>in</strong>om de empiriska vetenskaperna. Dessa<br />
metoder kallas också generaliser<strong>in</strong>gs metoder. I de empiriska<br />
vetenskaperna opererar vi med statistiska normalitetsbegrepp och<br />
sannolikhetskalkyler samt tillnärmelsevisa resultat och <strong>in</strong>te med absoluta<br />
slutsatser, som i de deduktiva vetenskaperna. Filosofen Mill kom att<br />
skilja mellan fyra metoder. Dessa är :<br />
(1) ÖVERENSSTÄMMELSEMETODEN :<br />
-----------------------------------------------------<br />
En företeelse b <strong>in</strong>träffar under omständigheterna, förhållanden, a,<br />
x, och y. Om vi ersätter x och y först med y och z, sedan med z<br />
o.s.v.. Om b fortfarande <strong>in</strong>träffar, kan vi sluta oss till att a<br />
sannolikt orsakar b. Schematiskt får vi följande modell :<br />
a, x, y ………………………b<br />
a, y, z……………………….b<br />
a, z, ……………………….. b<br />
a,……………………………b<br />
-------------------------------------<br />
a är sannolikt orsak till b<br />
==================<br />
31
(2 ) DIFFERENSMETODEN :<br />
--------------------------------------<br />
Vi antar som ovan, att b <strong>in</strong>träffar under omständigheterna a, x, och<br />
y. Om vi utesluter a, och om b <strong>in</strong>te <strong>in</strong>träffar, f<strong>in</strong>ns det goda skäl att<br />
anta, att a är orsak till b. Schematiskt framställt :<br />
a, x, y ………………………..b<br />
-, x, y ……………………… .c<br />
-, y, z ……………………… .d<br />
-, z,.. ……………………….. e<br />
---------------------------------------<br />
a är sannolikt orsak till b<br />
==================<br />
( 3 ) VARIATIONSMETODEN :<br />
----------------------------------------<br />
Om det visar sig , att en kvantitativ förändr<strong>in</strong>g av a åtföljs av en<br />
motsvarande förändr<strong>in</strong>g av b och de övriga bet<strong>in</strong>gelserna är oförändrade,<br />
kan vi sluta oss till att a troligen är orsak till b. Schematiskt framställt :<br />
a, x, z …….……………………. b<br />
a a , x, y, …..……………………b<br />
a a a , x, y, ……………………..b<br />
----------------------------------------<br />
a är sannolikt orsak till b<br />
==================<br />
( 4 ) RESTMETODEN :<br />
------------------------------<br />
Vi vet genom tidigare försök, att x orsakar c och att y<br />
orsakar d. Om omständigheterna a, x, och y orsakar b, c och d, kan vi<br />
sluta oss till att a sannolikt orsakar b. Schematiskt framställt :<br />
x ……………………………. c<br />
y ……………………………. d<br />
a, x, y ……………………b, c, d.<br />
-----------------------------------------<br />
a är sannolikt orsak till b<br />
==================<br />
32
Mill hävdade, att dessa metoder dels var metoder för att upptäcka<br />
kausala samband, dels var metoder för att bevisa kausala samband. Båda<br />
dessa teser - i synnerhet den första - kan kritiseras, och Mills teorier har<br />
på olika sätt fått preciseras genom noggrannare analys av<br />
naturvetenskapernas metodik.<br />
Vi kan <strong>in</strong>te formulera regler för hur vi skall göra vetenskapliga<br />
upptäckter. Men Mills metoder kan användas för att pröva hypoteser om<br />
kausala samband. Detta är <strong>in</strong>te detsamma som att upptäcka eller bevisa<br />
kausala samband.<br />
RELATIONSLOGIK.<br />
--------------------------<br />
I relationslogiken undersöker vi relationen mellan subjekt och<br />
predikat eller mellan utsagor. Relationssatserna kan också översättas till<br />
predikats logiska relationer.<br />
Lägg märke till att grammatikens subjekt kan översättas till logiska<br />
predikat. Relationerna kan också vara egenskapsutsagor. I<br />
relationslogiken använder vi oss också av konstanter och variabler.<br />
( 1 ) Som predikats konstanter använder vi F, G, H, osv..<br />
( 2 ) Som predikats variabler använder vi f , g, h , osv..<br />
( 3 ) Som subjekt konstant använder vi a.<br />
( 4 ) Som subjekt variabler använder vi x, y, z, osv..<br />
Låt oss ta några exempel som belyser översättn<strong>in</strong>gen från språkliga satser<br />
till relations logiska formuler<strong>in</strong>gar.<br />
(Erik) är ( stor ) <br />
( 1 ) med subjekt - och predikats konstanter: a F<br />
( 2 ) med subjekt - och predikats variabler : x f<br />
När vi formulerar satserna, så sätter vi predikatet först och sedan<br />
<strong>in</strong>dividen. Vi får då:<br />
Med ( 1 )´s variabler Fa och med ( 2 )´s variabler fx . Vi kan ant<strong>in</strong>gen<br />
skriva F (a ) v f ( x ). Vi kan läsa formeln, som att där f<strong>in</strong>ns en relation<br />
mellan a och F sådan att a är stor, om vi använder konstanter. Använder<br />
vi däremot variabler kan vi säga att där råder en relation mellan x och f<br />
sådan att x är stor.<br />
Vi kan också använda subjekt variabel och predikats konstant,<br />
eller subjekts konstant och predikats variabel. Vi väljer själva vad vi vill<br />
använda och så håller vi oss till det vi har valt; så att det icke blir kaos i<br />
vårt tänkande, när vi skall formulera satserna.<br />
33
Vi tar ett exempel :<br />
( Någon ) har ( en egenskap )<br />
x<br />
F<br />
a<br />
f<br />
Enligt vad jag har sagt här ovan, så kan vi skriva detta på fyra<br />
olika sätt enligt följande :<br />
F(x) v f(x)<br />
F(a) v f(a) v= eller.<br />
Egenskapen kan också översättas till predikatslogisk formuler<strong>in</strong>g<br />
enligt följande exempel :<br />
(Ryle) är ( en filosof ) F(a) v f(x) v f(a) v F(x)<br />
a<br />
F<br />
x<br />
f<br />
Vi kan också ha egenskapsvariabler:<br />
R<br />
F<br />
R= egenskapen att vara Ryle<br />
F= egenskapen att vara en filosof.<br />
Vi får då formeln: R x ^ F x, som vi utläser : x har egenskapen att<br />
vara Ryle och x har egenskapen att vara en filosof. Relationerna eller<br />
egenskaperna kan vi göra om till PREDIKATSLOGISKA<br />
RELATIONER. Vi tar åter ett exempel :<br />
( Kungen ) är ( enväldig ) s= subjekt, k= kopula och<br />
s k p p= predikat.<br />
b G b= subjekt variabel<br />
eller <strong>in</strong>divid variabel , G=<br />
predikats konstant.<br />
G ( b )<br />
Predikatet ställs först och efter det subjektet. Vi läser : b har<br />
egenskapen G. Det <strong>in</strong>nebär att kungen har egenskapen att vara enväldig.<br />
Vi kan skriva uttrycket som en predikats logisk formel, där det<br />
grammatikaska subjektet har översatts till ett logiskt predikat :<br />
( K x ^ Ex ).<br />
Vi läser: x har egenskapen att vara kung och x har egenskapen att<br />
vara enväldig. Vi tar ännu ett par exempel :<br />
( Att sjunga ) är ( fult ) F(a) v F(x) v f(x) v f(a)<br />
a F<br />
x f<br />
S x ^ F x = egenskapen att sjunga<br />
och att det är fult.<br />
34
Vi tar ett nytt exempel :<br />
( Hus ) är (vackra )<br />
H x ^ V x Egenskapen att vara hus och vacker.<br />
Vi har alternativa möjligheter.<br />
a F Vi får :<br />
F a Vi ser här att grammatikens subjekt<br />
“ hus “ har egenskaper. Saker kan alltså<br />
ha egenskaper.<br />
( Vackra ) ( Hus )<br />
F a<br />
F a Variablerna “a” och “b” är<br />
platsmarker<strong>in</strong>gar medan “ F “ är en konstant. Vi har tre typer av predikat<br />
:<br />
( att vara stor ) = ett enställigt predikat.<br />
( att vara större ) = ett tvåställigt predikat.<br />
( att ligga mellan ) = ett treställigt predikat.<br />
Vi började vår framställn<strong>in</strong>g med ett ENSTÄLLIGT predikat då vi<br />
analyserade satsen : Erik är stor.<br />
Nu skall vi visa en relationssats med TVÅSTÄLLIGT predikats<br />
relationer. I följande sats f<strong>in</strong>ner vi en bestämt relation mellan Stockholm<br />
och Göteborg.<br />
( a ) ( Stockholm ) är ( större än ) ( Göteborg ).<br />
s p s s = subjekt.<br />
P= predikat.<br />
Vi multiplicerar ut predikatet och låter övriga satsdelar vara orörda <strong>in</strong>ne i<br />
parentesen. Vi får då följande symboler :<br />
( b ) ( större än ) ( Stockholm, Göteborg ).<br />
p s s<br />
Vi ser här att predikatet är en relationsbestämn<strong>in</strong>g mellan subjekten<br />
Stockholm och Göteborg. Som subjekt variabler använder vi : “ x “, “ y “,<br />
“ z “ osv.. Vi använder “ R “, “ S “, “ T “ osv. För att markera predikats<br />
variabler. Ersätter vi nu subjekt orden i sats ( a ) eller ( b ) med subjekt<br />
variabler, så erhåller vi uttrycket :<br />
( c ) ( större än ) ( x, y )<br />
Ersätter vi även predikats ordet med en predikats variabel, så får vi<br />
följande uttryck för vår sats logiska form.<br />
( d ) R ( x, y ).<br />
Vi utläser formeln: “ relationsbestämn<strong>in</strong>gen R tillkommer x, y ”, eller<br />
“ R består eller råder mellan x ^ y.” Parentesen omkr<strong>in</strong>g ( x, y )<br />
utelämnar vi <strong>in</strong>te.<br />
35
Denna relationsbestämn<strong>in</strong>g kallas tvåställig. “större än “ är en<br />
tvåställig relationsbestämn<strong>in</strong>g. Relationen består mellan två led; t.ex.<br />
Stockholm och Göteborg, som i vårt exempel.<br />
Vi skall nu visa en TRESTÄLLIG RELATION . “ Att ligga<br />
emellan “ är ett treställigt predikat.<br />
Om Hallsberg kan vi säga :<br />
( a ) “ Hallsberg ligger emellan Stockholm och Göteborg”.<br />
Relationsbestämn<strong>in</strong>gen “ ligga emellan “ förb<strong>in</strong>der här tre led :<br />
Hallsberg, Stockholm, Göteborg. Satsen kan då återges med :<br />
( b ) ligga emellan ( Halsberg, Stockholm, Göteborg )<br />
x y z<br />
ett uttryck för dess logiska form är :<br />
( c ) R ( x, y, z )<br />
Ordn<strong>in</strong>gsföljden mellan subjekt variablerna “ x “, “ y “ eller “ x “,<br />
“ y “, “ z “ är viktig för formlerna. Vi kan ordna formeln .<br />
( ligga emellan ) ( Stockholm, Hallsberg, Göteborg )<br />
R y x z<br />
Formeln blir då: R ( y, x, z ) Vi ser nu direkt att x ligger emellan y och z.<br />
Satserna :<br />
------------<br />
( 1 ) Stockholm är större än Göteborg. R ( x, y )<br />
( 2 ) Göteborg är större än Stockholm. R ( y, x ).<br />
Vi ser nu att sats ( 1 ) är sann och sats ( 2 ) är falsk beroende av<br />
relationsledens ordn<strong>in</strong>gsföljd. Relationsbestämn<strong>in</strong>gen har en viss<br />
riktn<strong>in</strong>g. I ( 1 ) är riktn<strong>in</strong>gen Stockholm Göteborg.<br />
I ( 2 ) är riktn<strong>in</strong>gen Göteborg Stockholm.<br />
Det är relationens riktn<strong>in</strong>g som subjekt variablerna i ordn<strong>in</strong>gsföljden<br />
mellan “ x “ ^ “ y “ i formeln avser att återge.<br />
ANDRA PREDIKATSLOGISKA RELATIONER :<br />
---------------------------------------------------------------<br />
Vi går vidare med de predikats logiska relationerna, och tar ett<br />
exempel :<br />
Karl ( ger ) boken i Stockholm åt Sven.<br />
a Pred .F c d b<br />
x y z x1<br />
F ( a, c, d, b ) ; med variabler R ( x, y, z, x1 ) .<br />
36
Vi kan ordna riktn<strong>in</strong>gen på konstanterna och variablerna, och får då :<br />
F ( a, c, d, b ) ; R ( x, x1, y, z ).<br />
Vi kan läsa den ordnade versionen på följande sätt : Relationen R råder<br />
mellan x, x1, y och z ; sådan att x ger x1 åt y i z<br />
Ett nytt exempel :<br />
---------------------<br />
( Russell ) och ( Moore ) är ( filosofer ).<br />
R ^ M x<br />
a b F Vi kan skriva resultatet på<br />
följande sätt:<br />
( 1 ) R (x) ^ M (x ) eller<br />
( 2 ) F ( a ) ^ F ( b )<br />
Vi skall nu visa att predikat kan uppfattas som <strong>in</strong>divid. Vi tar som<br />
exempel en ny språklig sats;<br />
( 3 ) ( Hus ) är ( Stora )<br />
a, b, c F, G, H .<br />
x, y, z f, g, h .<br />
Subjektet kan markeras med egenskapsvariabler, a, b, c . Predikatet kan<br />
markeras med predikat konstanter, F, G, H. Variablerna x, y, z , och f, g,<br />
h, är platsmarker<strong>in</strong>gar. Vi visar i följande exempel att predikatet kan<br />
uppfattas som <strong>in</strong>divid med egenskaper.<br />
( 4 ) F ( a ) ; G ( b ) ; H ( c ).<br />
Med variablerna , som platsmarker<strong>in</strong>gar :<br />
( 5 ) f ( x ) ; g ( y ) : h ( z ).<br />
Vi tar ett exempel som visar att där kan f<strong>in</strong>nas implikationer<br />
mellan relationer :<br />
Om (Aust<strong>in</strong>) är ( filosof ) , så är (Ryle) ( redaktör för M<strong>in</strong>d ).<br />
a F b G<br />
x f x g<br />
F ( a ) G ( b ), eller f ( x ) g (y )<br />
37
( Lund ) ( ligger mellan ) ( Eslöv ) och ( Malmö )<br />
a L b c<br />
x L y z<br />
L ( a, b, c ) eller ordnad , L ( b, a, c ),<br />
L ( x, y, z ) eller ordnad, L ( y, x, z ), i de två senare relationslogiska<br />
formlerna kan vi med en gång se att Lund ligger mellan Eslöv<br />
och Malmö.<br />
<strong>OLIKA</strong> RELATIONER:<br />
------------------------------<br />
SYMETRISKA RELATIONER:<br />
----------------------------------------<br />
Relationen “kus<strong>in</strong> till “ :<br />
Om A är kus<strong>in</strong> till B, så är B kus<strong>in</strong> till A.<br />
kus<strong>in</strong> till ( x, y ) kus<strong>in</strong> till ( y, x )<br />
R ( x, y ) R ( y, x ).<br />
Vi läser formeln: Om relationen R råder mellan x och y<br />
sådan att x är kus<strong>in</strong> till y, så råder relationen R mellan y och x<br />
sådan att y är kus<strong>in</strong> till x.<br />
Regel : Relationen R är symetrisk om och endast om vi av<br />
R (x, y ) kan sluta oss till relationen R ( y, x ).<br />
R ( x, y ) R ( y, x )<br />
=================<br />
Om och endast om relationen R råder mellan x och y sådan<br />
att x är kus<strong>in</strong> till y, så råder relationen R mellan y och x sådan att y<br />
är kus<strong>in</strong> till x.<br />
ASYMETRISK RELATION:<br />
------------------------------------<br />
Relationen: “ Far till “ :<br />
A är far till B<br />
x y Far till ( x, y ), R ( x, y )<br />
B är <strong>in</strong>te far till A<br />
y x <strong>in</strong>te far til ( y, x ) R ( y, x )<br />
38
R ( x, y ) ^ R ( y, x )<br />
==================<br />
Läses: Relationen R råder mellan x och y sådan att x är far till y och<br />
relationen R råder mellan y och x sådan att y <strong>in</strong>te är far till x.<br />
Regel : Relationen R är asymetrisk om och endast om vi från R ( x, y )<br />
kan sluta oss till R ( y, x<br />
R ( x, y ) R ( y, x )<br />
===================<br />
Om och endast om relationen R råder mellan x och y sådan att x är<br />
far till y, så råder relationen R mellan y och x sådan att y <strong>in</strong>te är far till x.<br />
transitiv relation :<br />
----------------------<br />
Relation: Bror till :<br />
(1) A är bror till B bror till ( x, y )<br />
(2) B är bror till C bror till ( y, z )<br />
_________________<br />
(3) A är bror till C bror till ( x, z )<br />
R ( x, y ) R ( y, z ) R ( x, z )<br />
===================================<br />
Om relationen R råder mellan x och y sådan att x är bror till y, så<br />
råder relationen R mellan x och z sådan att x är bror till z.<br />
Regel : Relationen R är transitiv om och endast om vi från R ( x, y ) och<br />
R ( y, z ) kan sluta oss till R ( x, z ).<br />
R ( x, y ) R ( y, z ) R ( x, y )<br />
=============================<br />
Om och endast om relationen R råder mellan x och y sådan att x är<br />
bror till y och relationen R råder mellan y och sådan att y är bror<br />
till z, så råder relationen R mellan x och y sådan att x är bror till y.<br />
39
INTRANSITIV RELATION :<br />
-----------------------------------<br />
Relationen: Far till :<br />
-------------------------<br />
( 1 ) A är far till B far till ( x, y )<br />
( 2 ) B är far till C far till ( y, x )<br />
________________________________<br />
( 3 ) A är <strong>in</strong>te far till C ej far till ( x, z )<br />
eller A är farfar till C<br />
R (x, y ) R ( y, z ) R ( x, z )<br />
============================<br />
Om relationen R råder mellan x och y sådan att x är far till y, och<br />
relationen R råder mellan y och z sådan att y är far till z, så råder<br />
relatione R mellan x och z sådan att x <strong>in</strong>te är far till z.<br />
Regel : Relationen R är <strong>in</strong>transitiv om och endast om vi från<br />
relationen R ( x, y ) och relationen R ( y, z ) kan sluta oss till R ( x, z )<br />
R (x, y ) R ( y, z ) R ( x, z )<br />
Om och endast om relationen R råder mellan x och y sådan att x är far till<br />
y och relationen R råder mellan y och z sådan att y är far till z, så råder<br />
relationen R mellan x och z sådan att x <strong>in</strong>te är far till z.<br />
REFLEXIV RELATION :<br />
-------------------------------<br />
Relationen : att vara identisk med.<br />
-----------------------------------------<br />
Varje <strong>in</strong>divid står i denna relation till sig själv.<br />
A är identisk med A. R ( x, x )<br />
R ( x, x ) R ( x, x )<br />
Om och endast om relationen R råder mellan x och x sådan att x är<br />
identisk med x, så råder relationen R mellan x och x sådan att x är<br />
identisk med x.<br />
40
IRREFLEXIBILITET:<br />
---------------------------<br />
Relationen: far till.<br />
-----------------------<br />
A är far till B R ( x , y )<br />
A är ej far till A R ( x, x )<br />
R ( x, y ) R ( x, x )<br />
Om och endast om relationen R råder mellan x och y sådan att x är<br />
far till y, så råder relationen R mellan x och x sådan att x <strong>in</strong>te är far till x.<br />
icke - transitivt eller meso - transitivt :<br />
----------------------------------------------<br />
Relationen: vän till någon:<br />
----------------------------------<br />
A är vän till B ; vän till ( a, b ) , R ( a, b ) eller R ( x, y )<br />
B är vän till C ; vän till ( b, c ) , R ( b, c ) eller R ( y, z )<br />
____________<br />
Vi får två alternativ:<br />
A kan , men behöver (1) vän till ( a, c ), R ( a, c ) eller R ( x, z )<br />
nödvändigtvis <strong>in</strong>te (2) ej vän till ( a, c ), R ( a, c ) eller R ( x, z )<br />
vara vän till C.<br />
R ( a, b ) R ( b, c ) R ( a, c ) R ( a, c ) ; eller<br />
R ( x, y ) R ( x, z ) R ( x, z ) R ( x, z )<br />
Utläses : Om relationen R råder mellan x och y sådan att x är vän<br />
till y, och om relationen R råder mellan x och z sådan att x är vän till z;<br />
så råder relationen R mellan x och z sådan att x är vän till z eller<br />
relationen R råder mellan x och z sådan att x <strong>in</strong>te är vän till z.<br />
KLASSLOGIK MED VENNS DIAGRAM<br />
-----------------------------------------------------<br />
Klasslogik är studiet av den logiska relationen mellan klasser. Den<br />
engelska logikern John Venn ( d.1923 ) har fått sitt namn förknippat med<br />
klasslogiken genom att vi använder V för all klassen.<br />
41
“VENNS DIAGRAM” = V:<br />
-----------------------------------<br />
Låt oss tänka oss att:<br />
_________________<br />
( 1 ) T = egenskapen att vara trekantig.<br />
( 2 ) Alla objekt som har egenskapen T tillhör då klassen t.<br />
( 3 ) Alla objekt som <strong>in</strong>te har egenskapen T tillhör då ej<br />
klassen t och det skrivs t´ = icke - t .<br />
Vi kan nu skriva detta i ett diagram :<br />
--------------------------------------------<br />
All klassen :<br />
t och<br />
t´= icke -t<br />
t<br />
t´<br />
Vi ritar en cirkel kr<strong>in</strong>g t och ett rektangel omsluter t och t´. Vi har<br />
nu fått fram en formel som vi kallar all klassen och som består av alla<br />
föremål i universum. Som beteckn<strong>in</strong>g för all klassen använder vi V eller<br />
1. Vad som står i all klassen kan vi skriva på följande formel :<br />
V = 1 = t + t´ = universum eller all klassen.<br />
==============<br />
Om vi vill uttrycka klassen av allt som f<strong>in</strong>ns i universum med<br />
utgångspunkt från det som är rött, så får vi följande :<br />
t = klassen av röda föremål.<br />
t´= klassen av allt som icke är rött.<br />
Nu kan vi föra det över i all klassen, och vi får då :<br />
V = 1 = t + t´<br />
==========<br />
Allklassen kan illustreras med Venns diagram :<br />
t´ Den rektangulära ramen runt<br />
t t och t´ symboliserar V .<br />
Du får rita en liten cirkel runt t och en rektangel som omsluter både t och<br />
t´ .<br />
42
Nollklassen = en tom klass :<br />
----------------------------------<br />
Där f<strong>in</strong>ns också en nollklass, och för denna klass används<br />
beteckn<strong>in</strong>gen “ O “ eller “ “, Denna symbol betecknar att det är en tom<br />
klass, som saknar element.<br />
V O = kentaurer ; V O = eldsprutande drakar.<br />
Båda dessa språkliga uttryck tillhör nollklassen. Lägg märke till att det<br />
kan endast f<strong>in</strong>nas en nollklass.<br />
Vi får nu följande formel :<br />
V = t + t´+ <br />
===========<br />
Här har vi i all klassen också fått med den tomma klassen:<br />
<br />
t<br />
t´<br />
Vi får nu rita en cirkel runt t och en rektangel runt de tre tecknen så att <br />
bef<strong>in</strong>ner sig i nedre hörnet av rektangeln och t´ placeras i övre hörnet i<br />
samma rektangel.<br />
RELATIONEN MELLAN KLASSER:<br />
----------------------------------------------<br />
Exempel 1:<br />
--------------<br />
I detta exempel är <strong>in</strong>get utsagt om relationen mellan två klasser. Vi<br />
ritar en rektangel med två cirklar i mitten, som skär varandra där<br />
cirklarnas bågar går <strong>in</strong> i varandras cirkel. Båda cirklarna är blanka utan<br />
några symboler. I det övre vänstra hörnet skriver vi f och i det övre högra<br />
hörnet skriver vi g . Vi har nu två klasser f och g där det <strong>in</strong>te är utsagt<br />
något om relationen mellan dessa två klasserna.<br />
43
Exempel 2 :<br />
-------------<br />
I detta exempel har vi två klasser som <strong>in</strong>te har något gemensamt.<br />
Vi ritar också här två cirklar i mitten av en rektangel. Cirklarna skär<br />
varandra som i exempel 1. Cirklarnas bågar, som går över i varandra,<br />
sned streckar vi och kallar det gemensamma området för a. Uppe i<br />
vänstra hörnet skriver vi m och i högre hörnet v. Vi tolkar bokstäverna:<br />
m = klassen av män, och v = klassen av velocipeder. Här har vi nu två<br />
klasser m och v som utesluter varandra. De två klasserna har <strong>in</strong>te några<br />
element gemensamt. Vi får nu en regel, som säger, att klasser som <strong>in</strong>te<br />
<strong>in</strong>nehåller några gemensamma element markerar vi genom att sned<br />
strecka (a ).<br />
Exempel 3:<br />
--------------<br />
Nu tar vi ett exempel där två klasser har ett element gemensamt.<br />
Som tidigare ritar vi en rektangel med två cirklar i mitten som skär<br />
varandra, som i exempel 1 och 2. I cirklarna bågar, som skär varandra<br />
ritar vi <strong>in</strong> ett x. I rektangelns vänstra övre hörn ritar vi <strong>in</strong> ett S och i högra<br />
hörnet ett L. Bokstäverna står för följande: S= klassen av skån<strong>in</strong>gar, och<br />
L= klassen av lantbrukare. Bokstaven x, som vi ritade <strong>in</strong> i cirklarnas<br />
gemensamma utrymme står för att de två klasserna har åtm<strong>in</strong>stone ett<br />
gemensamt element. Där är åtm<strong>in</strong>stone en skån<strong>in</strong>g som är lantbrukare.<br />
Exempel 4:<br />
--------------<br />
Vi tar nu två klasser där en klass uppgår i den andra. Som vanligt<br />
ritar vi en rektangel med två cirklar, som skär varandra som i förra<br />
exemplet. Uppe i vänstra hörnet skriver vi <strong>in</strong> ett f och i högra hörnet ett<br />
g. Bokstäverna står för f= klassen av geometriska figurer, och f= ej en<br />
nollklass; f = O , eller f = ; och g= klassen av trianglar. Vi sned<br />
streckar den del av cirkeln g , som ligger utanför cirkeln f. Vi har nu<br />
illustrerad två klasser f och g, där g <strong>in</strong>nehålls i f. Alla element i g är<br />
element i f.<br />
44
Exempel 5:<br />
--------------<br />
Vi ritar en rektangel och cirklar som i exempel 4. Vi skriver<br />
bokstaven f i vänstra hörnet av rektangeln och g i högra hörnet.<br />
Bokstaven f = K = klassen av kvadrat medan g =G = klassen av<br />
geometriska figurer. Vi ser nu tydligt med hjälp av Venn´ s diagram att<br />
alla f <strong>in</strong>nehålls i klassen g. Det vill säga att alla k= klassen av kvadrat<br />
<strong>in</strong>nehålls i klassen av f = klassen av geometriska figurer.<br />
Exempel 6:<br />
--------------<br />
Vi skall nu illustrera två klasser som sammanfaller. Vi ritar som<br />
vanligt en rektangel med två cirklar, som skär varandra. I övre vänstra<br />
hörnet skriver vi <strong>in</strong> f och i högra hörnet g. Vi låter f vara klassen av<br />
figurer med tre sidor och g klassen av figurer med tre v<strong>in</strong>klar.<br />
Vi streckar nu den del av cirkel f som ligger utanfor cirkeln g. På<br />
samma sätt streckar vi den del av cirkeln g som ligger utanför cirkeln f.<br />
Vi har nu två klasser som sammanfaller med varandra.<br />
Ibland när vi får flera klasser än två, så tycker jag att det är lättare<br />
att använda klasslogiken även om det skulle bli åtta eller sexton sann<strong>in</strong>gs<br />
möjligheter.<br />
TANKELAGARNA:<br />
---------------------------<br />
De tankelagarna som följer här är alla tautologiska. Vi kan därför<br />
använda dem som övn<strong>in</strong>gsexempel för att träna i användn<strong>in</strong>gen av<br />
sann<strong>in</strong>gsvärdes tabellerna och tumreglerna för lösn<strong>in</strong>g av konjunktioner,<br />
disjunktioner, implikationer och ekvivalenser. Eftersom alla uppgifter är<br />
tautologiska, så har vi facit och vet då att om våra övn<strong>in</strong>gsexempel <strong>in</strong>te<br />
blir tautologiska, så har vi gjort fel någonstans och får då rätta till vår<br />
övn<strong>in</strong>g.<br />
Kom ihåg att hur många sann<strong>in</strong>gsmöjligheter en uppgift har beror på<br />
antalet olika variabler enligt formeln: 2 n , där n = antalet olika variabler :<br />
45
IDENTITETSLAGEN:<br />
-----------------------------<br />
p = p , p p och p p<br />
MOTSÄGELSELAGEN:<br />
--------------------------------<br />
( p p )<br />
LAGEN OM DET UTESLUTNA TREDJE:<br />
-------------------------------------------------------<br />
( p v p )<br />
DUBBLA NEGATIONENS LAG:<br />
-------------------------------------------<br />
( p p ) ; ( p p )<br />
ANDRA TAUTOLOGIER OCH LAGAR:<br />
-----------------------------------------------------<br />
p ( p p ) ; p ( p p ) ; ( p p ) p<br />
p ( p p ) ; p ( p p ) ; ( p p ) p<br />
REDUCTIO AD ABSURDUM:<br />
----------------------------------------<br />
Detta är en återförande till det orimliga:<br />
( p p ) p<br />
46
ANDRA TAUTOLOGIER:<br />
-----------------------------------<br />
( p q ) p ; ( p p ) q<br />
p ( p q ) ; ( p q ) ( p q )<br />
( p v q ) ( p q )<br />
( p q ) ( p q ) ; ( p q ) ( p q )<br />
( p q ) ( p q ) ( q p ) <br />
DE MORGANS LAGAR :<br />
---------------------------------<br />
( p q ) ( p q ) ; ( p q ) ( p q )<br />
TRE KOMMUTATIVA LAGAR :<br />
------------------------------------------<br />
( p q ) ( q p ) ; ( p q ) ( q p ) ; ( p q ) ( q p )<br />
OMVÄNDNINGSLAGEN :<br />
-----------------------------------<br />
********<br />
********<br />
( p q ) ( q p )<br />
( p q ) ( q p ) ; ( p q ) ( p q )<br />
47
Vi kan f<strong>in</strong>na ekvivalens mellan konjunktion, disjunktion och<br />
implikation. Här följer några exempel :<br />
( 1 ) ( p q ) ( p q ) ( p q )<br />
Som vi ser är första ledet en konjunktion, som är ekvivalent med<br />
andra ledet som är en disjunktion, som är ekvivalent med en implikation.<br />
( 2 ) ( p q ) ( p q ) ( p q )<br />
( 3 ) ( p q ) ( p q ) ( p q )<br />
( 4 ) ( p q ) ( p q ) ( p q )<br />
De givna exemplen kan vara tillräckligt för att visa att vi kan ha<br />
ekvivalenser mellan konjunktioner, disjunktioner och implikationer.<br />
********<br />
Jag hoppas att de logiska exemplen kan hjälpa dig att bättre förstå<br />
det logiska språket och den nytta som vi har av logiken för att klarlägga<br />
den språkliga vetenskapen, som är ett mångtydigt för- vetenskapligt<br />
symbolspråk. Med logikens hjälp kan vi få en mer exakt vetenskaplig<br />
förståelse av vad vi vill ha sagt i vår kommunikation.<br />
********<br />
48