Bilaga 1 - SÃ¶derhamns kommun

Söderhamns kommun 

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING - 

SPONTNING 

Sundsvall 2009-03-17 

SWECO Environment AB 

Åke Westman 

Uppdragsnummer 1654530100 

ra02s 2008-06-03 

SWECO 

VATTEN & MILJÖ 

Södra Järnvägsgatan 37 

Box 259, 851 04 Sundsvall 

Telefon 060-16 99 00 

Telefax 060-61 30 07 

Uppdrag 1654530100; 

p:\1584\1654530_stugsundsudden\19 

original\vattenverksamhet\anmälan spontning\leverans 

090318\bilaga 1 090317 genomförandebeskrivning spontning 

mm.doc

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1 INLEDNING 3 

2 PLANERADE ARBETEN 5 

2.1 Rivning av befintlig pålkaj 5 

2.2 Uppförandet av en tät spont 6 

2.3 Kompensationsmuddring 8 

2.4 Grävning bakom spont 9 

3 Tekniska förutsättningar 10 

3.1 Höjdsystem 10 

3.2 Koordinatsystem 10 

3.3 Vattenstånd och landhöjning 10 

3.4 Topografiska förhållanden 11 

3.5 Geotekniska förhållanden 12 

3.6 Sedimentens karaktär 13 

3.7 Vattenströmmar 15 

3.8 Hinder 15 

4 FÖRVÄNTAD MILJÖPÅVERKAN 17 

4.1 Vattenmiljö 17 

4.1.1 Potentiell påverkan 17 

4.1.2 Skyddsåtgärder 17 

4.1.3 Bedömning 17 

4.2 Buller 18 

4.2.1 Potentiell påverkan 18 

4.2.2 Skyddsåtgärder 18 

4.2.3 Bedömning 19 

4.3 Övrigt 19 

Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 


2 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

1 INLEDNING 

På Stugsundsudden har impregnering med CCA (koppar, krom och arsenik) 

och kreosot förekommit samt lagring av impregnerat virke och kreosotolja. 

Impregneringsområdet ligger omkring tre kilometer öster om centrala 

Söderhamn (se Figur 1). 

© Copyright: Bakgrundskartor Lantmäteriet (M2006/1022) 

Figur 1. Visar en översiktsbild över Söderhamns kommun och Söderhamnsfjärden där det 

aktuella området är inringat. 

För att kunna genomföra sanering av anslutande landområde (med djupt 

liggande föroreningar under grundvattenytan) kommer en tät spont att behöva 

slås längs delar av strandlinjen med syfte att minimera omfattningen av 

inträngande vatten under saneringstiden. Sponten kommer även att avskärma 

de mest förorenade sedimenten vilka i princip kommer att kunna grävas bort 

under ”torrhet”. 


Den utökade markprovtagningen i aktuellt område, visade att föroreningarna 

ligger djupare än vad som tidigare angivits. I detta område förekommer bland 

annat höga halter av kreosot under grundvattenytan ned till ca 5 m under 

marknivån. De djupt liggande föroreningarna innebär att kommande 

schaktning på land kommer att ske under grundvattenytan. Eftersom 

landområdet till stor del består av fyllmaterial bedöms marken vara 

genomsläpplig. 

SÖDERHAMNS KOMMUN 

2009-03-17 

Genomförandebeskrivning - spontning 

3 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

Närheten till Söderhamnsfjärden medför att mängden inströmmande vatten vid 

schaktning under grundvattenytan kommer vara ett problem eftersom 

länshållningskapaciteten måste vara stor. Detta ställer även höga krav på 

reningen av länsvattnet. 

Utöver problemen med inträngande grundvatten medför de djupt liggande 

föroreningarna djupa schakt invid strandkanten eftersom föroreningarna 

förekommer ända fram tillstrandlinjen. Föroreningarna medför en risk för 

kraftig grumling i Söderhamnsfjärden i samband med schaktarbetena. För att 

undvika problem med grumling och problemet med inträngande grundvatten 

under kommande schaktarbeten kommer en tät spont (s.k. spontlåda) att 

sättas längs område. Sponten kommer även att fortsätta söderut längs hela 

den befintliga träkajen (som enkelspont). Längs strandlinjen finns även de 

mest förorenade sedimenten. För att kunna utföra en sanering av dessa under 

torrhet, kommer spontlådan att placeras som mest ca 5 m ut från befintlig 

strandlinje. 

Parallellt med denna anmälan pågår ett tillståndsärende avseende muddring 

av ca 3 900 m 3 förorenade sediment. Saneringen av landområdet kommer att 

påbörjas under våren 2009. Beroende av saneringsprojektets förutsättningar, 

behöver saneringen av landområdet utföras innan sedimenten i sundet 

saneras. För att klara tidsplaner och andra tekniska förutsättningar för det 

större saneringsprojektet, har Söderhamns kommun beslutat att göra en 

anmälan om vattenverksamhet avseende uppförandet av en tät spont. 



2009-03-17 


4 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

2 PLANERADE ARBETEN 

2.1 Rivning av befintlig pålkaj 

Strandlinjen består delvis av en pålkaj med träöverbyggnad. För att kunna 

genomföra saneringsarbetet kommer träkajen att behöva rivas. Kajens läge 

framgår av figuren nedan. 

Figur 2. Visar träkajen och ribbotten längs stranden inom föreslaget arbetsområde. 




2009-03-17 


5 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc


Figur 3. Visar ett foto sett mot söder där träkajen framgår tillsammans med kajens överbyggnad. 

Kajkonstruktionen kommer att rivas med grävare från land. Med hjälp av 

grävare kan stolparna dras upp ur sedimenten. Arbetet förväntas ta ca en 

vecka i anspråk och kommer att utföras under perioden maj till och med 

september beroende av entreprenaden fortskridande. 

2.2 Uppförandet av en tät spont 


Sponten planeras att vibreras ned som mest ca 5 m ut från befintlig 

strandlinje. Sponten kommer att lämnas efter utförd sanering och kommer att 

fungera som grund för kommande upprustning av kaj/strand-området. 

Spontens placering framgår som principskiss nedan. Den norra delen av 

sponten kommer att utgöras en så kallad dubbelspont (ca 100 m lång) medan 

den södra delen av sponten kommer att utgöras av en enkelspont (ca 100 m 

lång). 


2009-03-17 


6 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

Figur 4. Visar en principiell skiss över spontens placering. 


Sponten (stålspont) kommer att vibreras ned till berg och sedan tätas med 

behövligt material (spån, injektering mm). I bilaga 4 till anmälan framgår 

sektionsritningar för den planerade sponten (se även figuren nedan). 



2009-03-17 


7 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

Markytan 

Bedömd 

gvy 

Medelvatten 

stånd 

Figur 5. Visar en sektionsritning för spont. Se även bilaga 4 till anmälan. 

Innan sponten kan uppföras kommer hinder i form av block och större stenar 

att behöva rensas bort längs strandlinjen. Rensningen kommer att ske genom 

grävning från land alternativt en pråm/flotte. Arbetet kommer att vara 

grumlande vilket gör att siltgardiner och länsar kommer att sättas upp för att 

avskärma det grumlande arbetet. 

Arbetet beräknas ta ca 1-2 månader i anspråk varav bullrande arbeten 

bedöms ta halva arbetstiden i anspråk. Arbetet kommer att genomföras någon 

gång under perioden maj till och med september beroende av framskridandet 

av den övriga saneringen på industriområdet. 

2.3 Kompensationsmuddring 

För att upprätthålla den begränsande sektionen genom sundet kan 

kompensationsmuddring komma att bli nödvändig. Den beräknade 

begränsande snittarean vid sundet är 215 m 2 (sektion A-A) Efter uppförandet 

av spont beräknas arean bli ca 213 m 2 . Sektionernas läge framgår av Figur 6 

nedan. 



2009-03-17 


8 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

A 

A 

Figur 6. Visar sektion med den minsta tvärsnittsarean vid Stugsundsudden. 

En minskad av tvärsnittsarea medför en risk att vattenutbytet mellan Flaket 

och Söderhamnsfjärden minskar. För att undvika denna följdeffekt kommer en 

kompensationsmuddring vid behov att genomföras. För att klargöra behovet 

av kompensationsmuddring kommer en ekolodning att utföras när sponten är 

på plats och området har sanerats. Om det vid ekolodningen framkommer att 

den beräknade tvärsnittsarean har minskat genomförs 

kompensationsmuddringen. 

Muddringen utförs i så fall som en grävmuddring med miljöskopa. Läge och 

omfattning avgörs efter att området har ekolodats efter utförd sanering. En 

kompensationsmuddring skulle kunna innebära att ett skikt om ca 0,5 m 

muddras inom ett område om ca 100 m 2 (motsvarande ett område med 20 m 

bredd och ca 5 m längd). 

2.4 Grävning bakom spont 


Efter det att sponten är på plats kommer förorenade massor bakom sponten 

att grävas upp. Arbetet kommer i princip att kunna ske i torrhet. 

Överskottsvattnet som kommer att uppstå när spontlådan är på plats kommer 

att pumpas till en reningsanläggning, även eventuellt länsvatten kommer att 

pumpas till en reningsanläggning. Utformnigen av reningsanläggningen för 

förorenat vatten är inte klarlagd. Följande krav har dock ställt i den pågående 

upphandlingen av entreprenaden: 


2009-03-17 


9 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

PAH Cancerogena 0,005 mg/l 

PAH övriga 0,10 mg/l 

Suspenderande ämnen 30 mg/l 

Riktvärdena är hämtade från SPIMFAB 1 vilka även bedöms vara tillämpliga i 

detta fall. Mängden förorenade sediment som beräknas kunna avskärmas 

med sponten uppgår till ca 350 m 3 motsvarande ca 400 ton fördelat på en yta 

om 500 m 2 . Föroreningsmängden beräknas uppgå till ca 1 000 kg 

kreosot/PAH. 

3 Tekniska förutsättningar 

3.1 Höjdsystem 

Nivåer ges i rikets höjdsystem RH 00 om inget annat anges. 

3.2 Koordinatsystem 

Koordinater ges i RT90 2,5 gon V - reg 10. 

3.3 Vattenstånd och landhöjning 

Karaktäristiska vattenståndsdata saknas för den aktuella platsen. Data har 

inhämtats från Spikarna och Forsmarks stationer vilka redovisas i 

nedanstående Tabell 1. I tabellen framgår även beräknade värden för 

Stugsundsudden. 

Tabell 1. Beräknade havsvattenstånd enligt SMHI, 2008 (RH 00). 


VATTENSTÅND STUGSUND* FORSMARK SPIKARNA 

Högsta högvattenstånd [HHW] +0,63 m +0,84 m +0,42m 

Medelhögvattenstånd [MHW] -0,015 m +0,16 m -0,19 m 

Medelvattenstånd [MW] -0,75 m -0,62 m -0,88 m 

Medellågvattenstånd [MLW] -1,28 m -1,13 m -1,43 m 

Lägsta lågvattenstånd [LLW] -1,6 m -1,45 m -1,75 m 

Landhöjning** 6,6 mm/år 6,4 mm/år 6,8 mm/år 

*Beräknad 

**Apparent landhöjning, d.v.s. inkluderar en eventuell vattenståndshöjning 

1 Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. Kemakta AR 2005-31 


2009-03-17 


10 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

3.4 Topografiska förhållanden 

Djupet i Söderhamnsfjärden varierar ned till drygt 7 meter enligt sjökorten för 

fjärden. Vid området för Stugsundsudden uppgår vattendjupet till ca 4,5 m. 

Aktuellt vattenområde har karterats avseende vattendjup. Mätningen utfördes 

med ekolod och DGPS-utrustning försedd med EPOS-korrigering. Ekolodets 

mätnoggrannhet är ca 0,01-0,1 m i djupled och mätnoggrannheten i plan är ca 

1-2 m. 

Vid mätning kördes båten med en hastighet av ca 5 km/h och varannan 

sekund mättes djup och läge vilka lagrades som x-, y- och z- koordinat i den 

handdator som ingår i utrustningen. 

Bottenkurvorna beräknades och plottades i SURFER 8. Resultaten från 

sjökarteringen presenteras i Figur 7 nedan och i Ritning M03. Nivåer har 

relaterats till aktuellt medelvattenstånd (medelvärde för stationerna Spikarna 

och Forsmark). 


Figur 7. Visar bottenkurvor för det aktuella området relaterat till aktuellt 

medelvattenstånd. 

© Copyright: Bakgrundskartor 

Lantmäteriet (M2006/1022) 


2009-03-17 


11 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

3.5 Geotekniska förhållanden 

I huvudstudien har det förorenade landområdet delats in i 4 delar (se Figur 8). 

Nya undersökningsresultat från 2008 har lett till att arbetsområdet utökats 

både mot väster och öster. Områdesindelningen visas i nedanstående figur. 

Figur 8. Arbetsområde och områdesindelning avseende det förorenade landområdet. 

Markområdet är relativt plant och ligger till största del på nivåer mellan + 2 och 

+ 1 m över havsnivå. Södra delen av området är generellt högre. 

Industriområdet Stugsund består i markytan av sand och grus. Området är 

utfyllt med diverse material såsom kisaska, stockar, block, tegel, makadam 

mm. Fyllningens mäktighet varierar mellan 0,5 till tre meter, med de största 

fyllningsmäktigheterna i de yttre (norra) delarna av landområdet. Utfyllnaderna 

har gjorts successivt, men det är inte exakt klarlagt när de har utförts. Äldre 

kartmaterial visar att utfyllnader påbörjades efter 1811. 


Kompletterande provtagning av delområde 2 har genomförts under 2008. 

Undersökningen visade att jordprofilen överst består av en fyllning av i 

huvudsak grus och sand med inslag av silt och block. Fyllningen, vars 

mäktighet varierar mellan 1,5 – 3 m, har en relativ fasthet som varierar mellan 

mycket låg till hög. Fyllningens mäktighet bedöms öka i riktning mot vattnet. 


2009-03-17 


12 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

Under fyllningen återfinns finkorniga sediment som huvudsakligen bestå av 

lera, siltig lera och lerig silt. Den lerdominerade jorden bedöms ha mycket låg 

till låg odränerad skjuvhållfasthet. De finkorniga sedimenten har, i undersökta 

punkter, en mäktighet från tunna skikt till lager på 2,5 m. De finkorniga 

sedimenten vilar ovan morän, huvudsakligen siltmorän. Moränen bedöms vara 

av minst hög relativ fasthet. Bergöverytan har i den strandnära delen 

påträffats på nivå -3 m till -5 m (RH00). Längre söderut i området påträffas 

bergöverytan vid sondering på nivåer varierandes mellan -2 m till -5 m. 

I detta område så har även seismik utförts för att ge en större vetskap om hur 

bergöverytan varierar. Dessa undersökningar visar på att bergöverytan sluttar 

från järnvägen där den ligger mellan på -3 till -5 m ned mot vattnet där den 

bedöms ligga på mellan -5 och -7 m. 

Inom vattenområdet vid delområde 2 utgörs jordprofilen av gyttja och gyttjig 

lera med en mäktighet av ca 2-3 m ovan vad som bedöms vara fast 

friktionsjord. Lösjorden bedöms ha extremt låg odränerad skjuvhållfasthet. 

3.6 Sedimentens karaktär 

Provtagning av sedimenten i det aktuella området har genomförts vid ett flertal 

tillfällen. Kompletterande prover har även uttagits av Sweco i samband med 

projekteringen av saneringsåtgärden. 

I resultaten från huvudstudien framgår att det förekommer förhöjda halter av 

metaller och kreosot (mätt som PAH) i sedimenten (Tabell 2) där halterna av 

kreosot bedömdes vara så pass höga att en saneringsåtgärd var motiverad. I 

huvudstudien gjordes en preliminär avgränsning av två stycken delområden – 

ett mindre i industriområdets norra ände och ett större längs sundet vid 

industriområdet. 

Tabell 2. Sammanställning över utförda sedimentanalyser (WSP 2007-11-27). 

Alla halter i mg/kg TS. 


As Cr Cu Pb Zn Cd ∑PAH16 PAHc PAHö 

Antal 43 42 42 36 36 36 96 79 79 

Max 61 132 367 137 540 2,1 67 620 770 

67 

0000 

90:e percentil 24 84 96 89 354 2,0 725 52 393 

Medel 16 55 68 54 240 1,1 1 253 38 1 190 

Stdev 12 25 62 29 109 0,6 7 175 121 7 610 

Median 13 50 52 53 239 1,1 9 3 4 

10:e percentil 7 25 25 21 117 0,3 0,8 0,2 0,4 

Min 2 14 16 14 73 0,1 0,03 0,01 0,02 


2009-03-17 


13 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

Kompletterande provtagning har utförts under 2008 med syfte att avgränsa 

föroreningarna i ytled och djupled. Utbredningen av kreosot (mätt som 

∑PAH16) i ytled framgår av Figur 9. 

Figur 9. Visar utbredningen av kreosot (mätt som ∑PAH16) i ytled. 



2009-03-17 


14 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

3.7 Vattenströmmar 

Vattenströmmen genom sundet styrs dels av flödet från tillrinnande åar (Lötån 

och Söderalaån) och dels av väder och vind i kombination med 

vattenståndsvariationer. Den större av ån, Lötån, har ett avrinningsområde på 

319 km 2 och en medelvattenföring på ca 3,5 m 3 /s. Detta flöde torde till största 

del generera ett skiktat flöde genom sundet eftersom Lötåns vatten är något 

mindre salt än vattnet i fjärden. Flödet från åarna torde skapa ett flöde i 

ytskiktet med en sydostlig riktning och ett returflöde i bottenvattnet i motsatt 

riktning. 

Det beräknade medelflödet genom sundet är 4,6 m 3 /s. Tvärsnittsarean vid 

sundet är som lägst ca 215 m 2 (Ritning M02), vilket ger en beräknad 

medelhastighet på vattnet om ca 0,02 m/s. Denna beräknade medelhastighet 

ger dock inte en korrekt bild över flödeshastigheten i ytskiktet. Vid ett fältbesök 

2008-10-22 uppskattades flödet i ytan till ca 0,2 m/s. Enligt uppgift lägger sig 

isen sent i området (ibland är det öppet vatten även vintertid). 

3.8 Hinder 

Inom det aktuella arbetsområdet finns två ledningar, en vattenledning och en 

el/tele-ledning. Ledningarnas nuvarande läge framgår av bilden nedan. 

Vattenledningen går rakt igenom det förorenade området och behöver därför 

flyttas för att saneringen skall kunna genomföras. En tillfällig lösning måste 

upprättas under saneringsgenomförandet. En ny permanent dragning kommer 

att göras efter saneringen. 

Befintliga el- och teleledningar kommer inte att kunna ersättas under 

saneringen. Runt dessa ledningar kommer att skyddsavstånd om 5 m att 

gälla. Ledningarnas läge kommer att fastställas med hjälp av utsättning innan 

muddringen startar. 



2009-03-17 


15 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

Figur 10. Visar vattenledning och el/tele-ledning inom arbetsområdet. 

Under december månad 2008 undersöktes saneringsområdet även med en 

side scan sonar. Den allmänna bilden är att hinder så som större stenar, 

timmer mm förekommer i området. 

Muddring bedöms dock som genomförbar även om delar måste rensas på 

hinder. 



2009-03-17 


16 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

4 FÖRVÄNTAD MILJÖPÅVERKAN 

4.1 Vattenmiljö 

4.1.1 Potentiell påverkan 

Den planerade verksamheten kan ge upphov till spridning av förorenat 

sediment eller grumling av vattenmassan. Denna spridning eller grumling kan 

påverka fisk, bottenfauna eller andra organismer i vattenmassan. 

Påverkan kan ge akuta eller kroniska toxiska effekter. Utöver toxiska effekter 

kan grumling i sig även påverka exempelvis plankton och andra organismer i 

och med att ljusinsläppet blir mindre i vattenmassan. 

4.1.2 Skyddsåtgärder 

Bottenförankrade dukar med oljeabsorberande länsar kommer att användas i 

samband med grumlande arbeten. Vid behov kommer dubbla system att 

användas. 

Skyddsanordningarnas (länsar och geotextilier) status och funktion skall 

dagligen okulärbesiktigas. Grumlingsmätning (mätt som NTU) skall ske 

regelbundet vid sex provpunkter varav två punkter är att betrakta som 

referenspunkter. Grumlingen mäts i tre nivåer – en vid ytan, en mitt i 

vattenpelaren och en strax ovan botten. Vid en grumlingsnivå om >2 ggr 

bakgrundhalt skall noggrann kontroll utföras av skyddsanordningarna och 

deras funktion samt orsaken till grumlingsspridningen utvärderas och 

redovisas. Vid >3 ggr bakgrundhalt skall alla grumlande arbeten avbrytas och 

åtgärder snabbt vidtas. 

Föroreningsanalys av vattnet både innanför och utanför skyddsanordningarna 

kan vara påkallad vid ogynnsam föroreningssituation för att verifiera deras 

funktion. 

4.1.3 Bedömning 


I PAH-förorenade sediment kommer den största andelen av PAH att 

återfinnas bundet till organiskt material i sediment pga. att PAH har en låg 

vattenlöslighet. Vattenlösligheten varierar mellan olika PAH-föreningar där 

lättare PAH-er (exemeplvis naftalen) har en högre vattenlöslighet jämfört med 

tyngre PAH-er (exempelvis bens(a)pyren). 


2009-03-17 


17 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

Generellt kan dock sägas att PAH är en grupp av föreningar med låg 

vattenlöslighet och en hög affinitet för organiskt material i sedimenten. PAHerna 

kommer därför i stor utsträckning att binda till sedimenten. 

Den huvudsakliga påverkan på vattenmiljön bedöms ske innanför det 

avgränsade området eftersom PAH-er generellt sett är knutna till det 

organiska materialet i sedimenten. Denna påverkan kommer att bestå så 

länge som grävarbetet pågår. Efter avslutat arbete (under dagen och efter den 

genomförda entreprenaden) kommer grumlingen att avklinga. 

Det kan dock inte uteslutas att lösta PAH-er kommer att sprida sig till 

vattenmassan under arbetets gång. Beroende av förutsättningar på plats vid 

givet tillfälle kommer PAH-erna att röra sig in mot Flaket eller ut i 

Söderhamnsfjärden. PAH-halten i vattnet kommer att avta med avståndet från 

muddringsplatsen. En del av föroreningarna som förekommer i ytan kommer 

även att absorberas av ytlänsarna. 

Påverkan på fisk och bottenfauna bedöms utifrån resonemanget ovan att i 

första hand begränsas till det avgränsade området innanför skyddslänsarna. 

Den biologiska aktiviteten och skyddsvärdet för dessa biotoper bedöms som 

låga med anledning av förekomsten av föroreningarna. En viss påverkan 

utanför avskärmade områden kan inte uteslutas. Denna påverkan bedöms 

dock vara av mindre betydelse. Den förbättring som saneringen kommer att 

innebära i ett längre perspektiv bedöms vara av större vikt än den påverkan 

som kan komma att ske under själva saneringsarbetet. 

4.2 Buller 

4.2.1 Potentiell påverkan 

Vibrering av spont och arbetsmaskiner kommer att medföra buller under 

arbetstiden. 

4.2.2 Skyddsåtgärder 

Bullrande verksamhet kommer att endast ske vardagar dagtid mellan 07-19. 



2009-03-17 


18 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

4.2.3 Bedömning 

Bullrande arbete kommer att ske dagtid under vardagar (07-19) under en 

begränsad period. 

Omfattningen av bullrande arbete i samband med spontningen bedöms inte 

vara av den omfattningen att någon betydande negativ miljöpåverkan förutses. 

Ekvivalenta bullernivåer bedöms inte påverkas i närområdet. 

Spontningsarbetet kan dock uppfattas som störande av boende i närområdet. 

4.3 Övrigt 

Den nya sponten kan förändra landskapsbilden i om orådet. Sponten kommer 

dock att kläs med en nedgjuten krönbalk vilket ger sträckan en hamnkaraktär 

och ansluter till småbåtshamnen söder om det aktuella området. 


Åke Westman 

Maria Åström 



2009-03-17 


19 (19) 

Uppdrag 1654530100; 




mm.doc

Bilaga 1 - SÃ¶derhamns kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?