KURSEN INVÄRTESMEDICIN - Sahlgrenska akademin

More documents

Recommendations

Info

Rapport från dialoggruppen för invärtesmedicin 6 (16) • Det finns goda fördjupningsmöjligheter.  Kursens svagheter  Här framkommer mer kärva erfarenheter i arbetet som lärare. En strävan att förbättra villkoren samt den egna lärar- och handledarkompetensen ligger implicit i flera inlägg: • Dålig överblick som lärare, man vet ej vad de andra gör  • Att vara duktig på undervisning är en svag merit, det är en varierande delaktighet  • Saknas forum för lärarna att bli bättre  • Inte tillräcklig klinisk handledning – hur organisera undervisningen?  • Dålig undervisningsmiljö/lokaler  • Högt kliniskt tempo/pressad situation i slutenvården  • Svårt att få gehör för utbildningsaspekterna från sjukhusledningen  • Splittrat schema med olika miljöer, olika lärare, bristande kontakt  • Undervisningen ej knuten till individ, finns ej plats för eldsjälarna  • Specialveckorna blir mer kunskapsinriktade än inriktade på professionell  utveckling  • Kandidaterna känner sig rotlösa  • Studenterna är oförberedda på att inhämta kunskap själva  Vad skall en student lära sig under kursen i internmedicin?  Delkursansvariga lärare fick också i gruppdiskussioner resonera kring kursens övergripande lärandemål. • Hantera en invärtesmedicinsk patient  • Skilja vanligt från farligt och ge studenterna kunskapen att hantera typiska  allvarliga och akuta situationer  • Kunna bedöma en patients allmäntillstånd och veta att man ibland måste  behandla innan man vet vad det är som är fel  • Sammanfoga mängder av information till ett intellektuellt destillat  • Integration: få ihop kartan med verkligheten   • Prioritering: kunna avgöra vårdnivå  • Sunt förnuft – kliniskt omdöme  • Få möjlighet att hitta förebilder; då krävs att man får mer tid med sin handledare  • Praktiska färdigheter  Synpunkter från kursledningen  • Viktiga principer i kursen är kompetensbaserad kunskapsutveckling,  studentaktivering, en naturvetenskaplig kärna och tydliga mål.  • Den ram som är lagd i kursen innebär en balans mellan   a) vad en färdig doktor behöver kunna för AT – ca 50% och   b) akademisk internmedicin – ca 50%  • Studenterna skall kunna träffa exempelpatienter på olika internmedicinska  tillstånd och se hela verksamheten inom internmedicin trots att nästan ingen  undervisning sker i helklass. 
Rapport från dialoggruppen för invärtesmedicin 7 (16) • Jourerna och undervisningen i akutmedicin är uppskattade. Det är en mycket stor  kurs och man behöver därför alltmer hjälp från sjukhusen i regionen med AIMmomenten.  • Bemötande av anhöriga till patienter och hur man som läkare arbetar med andra  yrkesgrupper i vården skall också ingå i kursen.   • Nyhet våren 2008 är att moment med EKG‐koppling och sjukvårdsteknik införts på  akuten med anställda sjuksköterskor. En önskan för framtiden är fler amanuenser,  handledarutbildning och att få till stånd en ökad tjänstgöring i primärvården.   DISKUSSION OCH FRAMTIDA MÖJLIGHETER  I vår funktion som utvärderande dialoggrupp har vi under ett halvårs tid försökt att skaffa oss en representativ bild av kursen i invärtesmedicin. Följande redogörelse och diskussion baserar sig på våra intryck, resonemang och slutsatser, och givetvis våra egna erfarenheter som kursledare, lärare, läkare och studenter. Vi har för tillgänglighetens skull samlat vår diskussion under de fyra frågeområden som vårt uppdrag skulle kretsa kring. Utöver dessa områden har vi under arbetets gång även stött på aspekter av kursen av mer övergripande karaktär, vilka vi har samlat under två egna stycken, dels kring målbeskrivningar och examination, dels kring primärvårdens plats i kursen. Till sist avslutar vi med våra övergripande slutsatser och förslag. Aktivt lärande och förståelse  Målbeskrivningar  I nuläget har de programgemensamma lärandemålen i läkarprogrammets utbildningsplan endast delvis kommit till uttryck i invärtesmedicinkursens lärandemål och hur kursen är organiserad. En tydligare länk mellan utbildningens programmål, de övergripande kursmålen och delkursernas målbeskrivningar är klart önskvärd [1-3]. En övergripande målbeskrivning för hela kursen har utarbetats och finns i kursens självvärdering. Denna målbeskrivning behöver bolognaanpassas. I sin nuvarande utformning framstår målbeskrivningarna för specialveckorna som sjukdomsinriktade och detaljerade i relation till den tid som står till förfogande (Bilaga 4). De upplevs av flera studenter som alltför extensiva, ibland svårgenomträngliga. Lärandemålen är talrika och framför allt inriktade på medicinska faktakunskaper för respektive sjukdomsgrupp; mer ”veta att” än att ”veta hur”/ha kompetens eller ”kunna visa”/performance [4]. Lärarna i vårt material uttrycker att färdigheter och ännu mer komplexa kunskapsformer, som t ex kliniskt omdöme och en förmåga att integrera, bör ingå i lärandemålen. Dessutom framhåller de att undervisningen bör fokuseras på att kunna hantera det som är vanligt och det som kan vara livshotande. Detta bör uppmärksammas i den förestående omarbetningen av lärandemålen enligt bolognaprinciperna.
Page 1 and 2: KURSEN INVÄRTESMEDICIN  Läkar
Page 3 and 4: Rapport från dialoggruppen för in
Page 5: Rapport från dialoggruppen för in

KURSEN INVÄRTESMEDICIN - Sahlgrenska akademin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?