KURSEN INVÄRTESMEDICIN - Sahlgrenska akademin

More documents

Recommendations

Info

Rapport från dialoggruppen för invärtesmedicin 12 (16) Handledning  Handledarutbildning  I studentintervjuer och kursenkäter framkommer att kvaliteten i undervisningen varierar beroende på var studenten gör sin AIMplacering, något som också kursledningen är medveten om. Brister i handledning, progression, kontinuitet och dålig återkoppling påtalas. En av anledningarna verkar vara att handledarfunktionen för studenten inte är tydligt definierad och knuten till en specifik utbildad handledare på de olika enheterna. Förutom en central samordning av AIM-sjukhusen från kursledningens sida, skulle upprättandet av en handledarmanual troligtvis åtminstone höja lägstanivån på handledningen. Detta kan även kombineras med exempelvis checklistor för studenterna, för att tydliggöra vilka moment och färdigheter som AIM ska innehålla. En tanke för att knyta AIM tydligare till hela avdelningen, och inte bara till handledaren, kan vara att utforma en AIM-certifiering, där hela personalstyrkan involveras. På så sätt blir handledarfunktionen inte lika sårbar med enskilda personers frånvaro eller närvaro och all personal görs medvetande om vad det innebär att vara en undervisande avdelning Utrymme behöver frigöras i den kliniska vardagen så att handledare och studenter får tid för handledning, återkoppling och reflektion. Idag följer studenterna ofta läkare som har krav på att producera vård, både under specialveckorna och på AIM. Organisationen av den kliniska handledningen fungerar fortfarande ad hoc på många ställen i den verksamhetsförlagda utbildningen. På vårdavdelningen är undervisningsansvaret delegerat från verksamhetschefen till överläkaren som ofta i sin tur delegerat ansvaret vidare till avdelningsläkare och ST-läkare som möter studenterna varje dag. Handledningen till studenterna är således kopplad till den som är i tjänst – funktionen – och är inte bunden till en person. Kursledningen har signalerat att den har ambitionen att tillsätta särskilda handledare på akutmottagningarna, som ska ta hand om kandidater som går jour. Finessen med denna idé är att dessa handledande läkare ska arbeta utöver den ordinarie bemanningen, och tydliggöras med en egen schemarad/position. Detta kommer förhoppningsvis skapa en situation där det plötsligt är en lättnad istället för en belastning att ha kandidater på plats. Detta är en modell som även kan tillämpas i avdelningsarbete, och i form av kandidatmottagningar Utbildning i klinisk handledning behöver erbjudas alla aktiva handledare. Studierektorn uppskattar att det i nuläget är cirka 20 % av lärarna som har genomgått handledarutbildning
Rapport från dialoggruppen för invärtesmedicin 13 (16) Kursens kärna – målbeskrivningar och examination  Studenterna vittnar ofta om att det är en utmaning att sålla i all information som presenteras under läkarutbildningens kurser, och hitta det som utgör kärnan av den kunskap och kompetens man behöver ha med sig in i AT och i det fortsatta arbetet som läkare. Inom läkarutbildningen råder det sällan brist på information, kursmaterial, böcker eller detaljerade beskrivningar av komplicerade förlopp – tvärtom. Lärarna behövs för att hjälpa studenterna att hitta essensen inom ett kunskapsområde, och lära dem att sålla och prioritera. Denna sållning, i formaliserad form, bör vara grunden för kursens målbeskrivningar. Om dessa skall vara användbara för studenten, behöver de refereras till och vara en praktisk hjälp vid inläsning. Annars är det gamla tentafrågor som avgör vad studenterna lägger fokus på - tentan blir målbeskrivningen. Tentamen som pedagogiskt verktyg  Drivkraften att klara tentan är dock en hävstång att ta vara på. Att använda tentamen som ett pedagogiskt verktyg i sig, och inte bara en checkpoint för uppnådd kunskapsmängd/- nivå kan ge ännu mer. Flera goda exempel på sådana examinationsformer återfinns i kursen i invärtesmedicin. Det praktiska provet, där resonerande med och feedback från en kliniker ger mer än bara en kontroll av förmågan att ta relevant anamnes och status, är ett exempel; det tydliga ”kunskapskvittot” som examinationen (duggan/seminariet/fallövningen) utgör i slutet av varje specialvecka är ett annat. Båda dessa moment bör tas tillvara, stärkas och utvecklas. Det praktiska provet kan exempelvis knytas tydligare till sit-in under AIM. Däremot anser dialoggruppen att det finns anledning att tänka över hur form och innehåll för de olika examinationsmomenten, särskilt den skriftliga avslutande tentamen, överensstämmer med vad som sägs i lärandemålen [2,5]. Man ska inte heller underskatta effekten av en väl genomförd och ”smart” schemalagd tentamensgenomgång (bäst är att lägga den innan resultaten kommit upp, insprängt i introduktionsdagen för nästa kurs, aldrig direkt efter tentan). Sedan länge har det funnits beslut från läkarprogrammets programkommitté att tentamensgenomgång alltid ska genomföras, men den lyser med sin frånvaro på medicinkursen. Vinsten är stor: en naturlig repetition av kursens kärna och en möjlighet för kursledningen att få direkt feedback på frågorna. Dialoggruppen anser också att all form av examination är en möjlighet att engagera lärarkollegiet, och medför en naturlig avstämning kring att målbeskrivningar och examination är rimliga och fångar kursens kärna. Primärvården och invärtesmedicinen  Kursen i invärtesmedicin leds och undervisas i stort sett uteslutande av specialister i invärtesmedicin och representanter för de integrerade prekliniska vetenskaperna. All praktik är förlagd till specialistavdelningar inom slutenvården. Den stora patientgrupp som studenterna möter är per definition de som kräver specialistvård, med undantag för akutintaget. Emellertid hanteras majoriteten av de invärtesmedicinska patienterna i primärvården. Detta är också något som Högskoleverket tagit upp i sin granskning, där de efterlyser en tydligare roll i undervisningen för primärvården inom läkarutbildningen. Dialoggruppen bedömer det som naturligt att ta upp detta inom kursen i invärtesmedicin, vilket också kursledningen har uppmärksammat. Följande uppslag får ses som dialoggruppens bidrag till den pågående diskussionen.
Page 1 and 2: KURSEN INVÄRTESMEDICIN  Läkar
Page 3 and 4: Rapport från dialoggruppen för in
Page 11: Rapport från dialoggruppen för in

KURSEN INVÄRTESMEDICIN - Sahlgrenska akademin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?