Nummer 5 2009 - Intelligent Logistik

annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik a n n o n s 

Intelligent Logistik 

Nummer 1 2008 

www.intelligentlogistik.se Nummer 5 2009 

INKÖP LOGISTIK PRODUKTION AFFÄRER 

”Ökade utsläpp från 

godstransporter ett 

skrämmande undantag” 

Foto: Holger Staffansson. 

Foto: lena sonne 

Medföljer som bilaga i Dagens Industri september 2009 

Maria Huge Brodin, docent i logistik vid 

Linköpings universitet är ansvarig för ett 

stort program för forskning om hållbara 

transporter. 

Logistik- och transportsektorn står 

i fokus när regeringen ställer upp 

klimatmål inför det viktiga klimatmötet 

i Köpenhamn i december. 

– När andra områden börjat 

stabilisera och till och med minska 

sina utsläppsnivåer, framstår godstransporterna 

som ett skrämmande 

undantag, där utsläppen ökar, säger 

Maria Huge Brodin, docent i logistik 

vid Linköpings universitet och ansvarig 

för ett av de största programmen 

för forskning om hur vi ska uppnå 

hållbara transporter. 

– Syftet är att skapa och överföra 

kunskap om hur logistikföretag kan 

öka sin konkurrenskraft och samtidigt 

bli mer hållbara. 

Projektet fokuserar på att föra 

samman miljö med övriga, affärsmässiga 

mål. 

– Det är full möjligt, anser Maria 

Huge Brodin. 

sid 8 

foto: lena sonne 

Lean ger effektivare jobb 

och nöjdare medarbetare 

Alla tjänar på att jaga tidstjuvar, tycker man på Skanska Affärsstöd. 

På bilden Sarah Pehrs, Johanna Nyysti, Richard Weimer och Åsa Lundegren. sid 9 

Bymejeriet har utvecklat 

en genial logistik 

– Vår transportlösning är avgörande för framgången, 

säger Roland Norrman Svensson delägare 

i Skärvångens bymejeri i Jämtland. sid 6 

foto: scania 

Så kapar Scania ledtiden 

ut till kunderna 

Förbättringsgrupperna har gjort Scania effektivt. 

Nu tar cheferna efter verkstadsgolvet, för att 

minska ledtiden till kund. sid 10 

www.consafelogistics.se 


Från IKEA till Försvarsmaktens 

centrallager 

– I princip skulle vi kunna packa och leverera 

på individnivå, säger Anders Malmström, chef 

för Försvarets nya lager i Arboga. sid 11 

Seeing is believing 

Med vårt analysverktyg Warehouse 3D kan du ta en virtuell tur på lagret 

istället för att grunda dina beslut på svårgenomträngliga datatabeller. 

Vilka möjligheter ser du? 

Läs mer på www.consafelogistics.se/wh3d eller sms:a ”kontakt” till 

telefonnummer 72456 så ringer vi upp dig.

2 annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons 

Vi ses på Tekniska Mässan 

och Elmia Future Transport 

Höstens första nummer av Intelligent Logistik, kommer här som 

vanligt som temabilaga i Dagens Industri. Det handlar bl a om 

hållbar logistik, logistikfastigheter, logistiklägen, logistikeffektivitet, 

om ett växande inköpsland och om etiskt hållbart inköp. 

Med den stora uppmärksamheten på finanskris, klimatkris och 

andra kriser glömmer man bort att kriser också skapar möjligheter. 

Vi skriver om hur både miljöfrågan och konjunkturen också kan 

utveckla logistiken. 

Sedan fem år publicerar vår tidning Intelligent Logistik 

den uppmärksammade listan över Sveriges bästa logistiklägen. 

I år är den utvidgad från 20 till 25 orter och regioner. 

Läs om årets förändringar och den nya listan under Logistiklägen 

på vår nyhetshemsida www.intelligentlogistik.se 

Läs också om nya hamnsatsningar och nya kombiterminaler 

som på sikt kan vända trenden med ökade emissioner från godstransporter 

på väg och t o m göra Sverige till föregångsland för 

klimatomställning. 

Du vet väl att Intelligent Logistik är den logistiktidning som 

når flest läsare, genom nyhetswebben, affärsmagasinet och våra 

tre årliga temabilagor i Dagens Industri. 

Den stora upplagan ger också lägst kontaktkostnad för Dig 

som verkligen vill nå ut med ditt budskap till hela vår dynamiska 

bransch. 

Intelligent Logistik är den ledande och naturliga mötesplatsen 

och kunskapskällan för alla som intresserar sig för nya logistiketableringar 

och logistiklägen. Det visar sig också genom våra 

samarbeten i form av seminarier på höstens två viktiga mässor 

för branschen; Elmia Future Transport den 6–8 oktober och 

Tekniska Mässan Logistics den 13–16 oktober. Läs mer om dem 

på sidorna 12–13 och 22. 

Vi ses där. 

Gösta Hultén, 

Redaktör 

Gustaf Berencreutz, 

Marknadsanvarig 

Intelligent Logistik ägs och 

produceras av 

Intelligent Logistik HB 

Redaktion 

Gösta Hultén, redaktör 

Bastugatan 6 

118 20 Stockholm 

Tel: 08-641 54 08 

gh@intelligentlogistik.se 

Lena Sonne, reporter 

ls@intelligentlogistik.se 

Skribent i detta nummer: 

Martina Frisk 

Layout: Karin Sundin, 

Cypress reklamstudio 

Repro: Stefan Karlsson 

TRYCK: BOLD/DNEX Tryckeri AB, 

Akalla, V-TAB Aröd AB, Göteborg, 

MittMedia Print, Örnsködsvik 

Ekonomi & MARKNAD 

Marknadsansvarig: 

Gustaf Berencreutz 


Vämlinge 4115, 761 73 Norrtälje 

Tel: 0176-22 83 50 

Fax: 0176-22 83 49 

gb@intelligentlogistik.se 

Hemsida 

www.intelligentlogistik.se 

Nästa nummer av affärsmagasinet Intelligent Logistik kommer i oktober. 

scp reklambyrå


Sverige bäst logistikval i norra Europa 

– Från augusti har man börjat 

ringa och fråga om att bygga 

nya logistikanläggningar, säger 

Christian Berglund, Sverigechef 

för marknadsledande 

uthyraren Northern Logistic 

Property. 

Av Gösta Hultén 

Från september 2008 till sommaren 2009 

var marknaden för nya logistikanläggningar 

död. Men nu har det vänt. 

Northern Logistic Property, med totalt 

över 800 000 kvm uthyrd logistikyta i 

större städer i Sverige, har tydligt märkt av 

vändningen. 

–Den senaste månaden har företagen 

börjat ringa igen. Det har inte kommit 

ända fram till några nya affärer ännu, men 

under nästan ett år var det ju i stort sett tyst, 

säger Christian Berglund, Sverigechef för 

Northern Logistic Property. 

De som ringt under krisen har heller inte 

varit så intresserade av nya logistikytor, 

utan velat komma ur sina kontrakt. 

Långa kontrakt 

Men när det gäller logistikfastigheter är 

kontrakten långa, ofta 5 år eller längre och 

hyrorna är knutna till KPI. Northern Logistic 

Property ASA, NLP, är ledande som 

renodlat logistikfastighetsbolag i Norden, 

med totalt 24 logistikfastigheter i större 

städer i Sverige och med stora företag som 

ICA och DHL bland hyresgästerna. 

Trots fastighetskrisen förbättrades NLPs 

resultat under andra kvartalet i år, jämfört 

med samma period förra året. 

Butikskedjan Dukas konkurs gjorde 

visserligen att 15 000 kvm lagerytor i 

Linköping plötsligt stod utan hyresgäst. 

Men intresset från andra företag att ta över 

lokalerna har visat sig så stort att vakansen, 

enligt Christian Berglund, nog inte behöver 

bli så långvarig. 

Sverige bäst för logistik 

Trots att NLP är norskägt och noterat på 

Oslobörsen, så har företagets strategi varit 

helt inriktad på att äga logistikfastigheter i 

Sverige. I Norge äger man inga fastigheter 

och i Danmark bara en. 

– I Norge är markpriserna höga, det är 

svårt att nå någon större del av befolkningen 

från någon plats, men från t ex Karlstad 

kan man ju nå en stor del av både Sverige 

och Norge. 

Christian Berglund tror att den nu beslutade 

Fehmern Bältbron kan öka intresset för 

västra Skåne ytterligare. 

– Alternativen när det gäller nya logistikanläggningar 

blir Sverige eller norra 

Tyskland. Den trenden kan man spåra redan 

nu, när danska DSV väljer att bygga sin nya 

jätteanläggning i Landskrona i Sverige och 

inte i Danmark. 

Sverige är bästa logistikval i norra Europa 

– Den nya bron 

över Fehmern Bält 

mellan Tyskland 

och Danmark 

kommer ytterligare 

att gynna 

Sverige och särskilt 

västra Skåne 

som logistikläge, 

menar Christian 

Berglund. 

Kortsiktig kostnadsfokus 

– Det finns en ökad medvetenhet om 

logistikfastigheters betydelse för en kostnadseffektiv 

varuförsörjningskedja. Men i 

dagsläget är det få företag som vågar fatta 

strategiska beslut som leder till långsiktiga 

avtal. Läget är exceptionellt och det vi upplevt 

nu är en parentes i utvecklingen, säger 

Christer Holmqvist, Manager Logistics & 

Industrial, Colliers International AB. 

Hösten 2008 övergav många företag sina 

affärsplaner och började i stället koncentrera 

sig på att övervintra krisen. Colliers 

upplever att alla är kortsiktigt kostnadsfokuserade 

idag och att många vill dra ner 

sina ytor i stället för att expandera. Då finns 

det heller inget utrymme för logistikutveckling 

trots att det betalar sig i längden. 

– I stället blir det billiga nödlösningar 

för en kort tid. Det finns vakanser i B-lägen 

och många fastighetsägare hyr ut billigt i 

tolv månader för att rädda kassaflödet fram 

till bokslut, konstaterar Christer Holmqvist. 

Fortsatt behov 

Sedan starten 2002 har det globala logistikfastighetsbolaget 

ProLogis etablerat 

logistikbyggnader med en total yta på 

nästan 300 000 kvm. Investeringarna i nya 

fastigheter har uppgått till cirka 2 miljarder 

SEK. Trots finanskris och lågkonjunktur är 

nästan allt uthyrt. 

– Det kommer in förfrågningar även om 

de är färre än för ett år sedan. Vi har flera 

objekt som snart kan komma till avslut. 

Det är tydligt att marknaden har ett fortsatt 

behov av moderna logistikbyggnader i 

strategiska lägen, men beslutsprocessen 

fram till avtal är betydligt längre idag, säger 

Allan Lavén, regiondirektör för ProLogis 

Norden. 

Nyckelkriterier: Sverige Holland Danmark Finland Tyskland Norge Polen Estland Lettland Litauen Ryssland* 

Tillgänglighet 5 5 3 3 3 3 2 1 1 1 1 

Marknadsstorlek 5 3 4 3 4 3 3 2 2 2 1 

Logistisk expertis 4 5 4 4 3 3 2 1 1 1 1 

Servicekapacitet 5 3 3 4 3 3 4 2 2 2 1 

Infrastruktur 5 5 5 4 5 4 3 2 2 2 1 

Kostnadsbild 4 4 4 4 3 3 5 5 5 5 5 

Affärsklimat 5 4 5 5 5 4 3 2 2 2 1 

Miljöaspekter 5 5 5 5 4 5 3 3 3 3 2 

Totalt: 38 34 33 32 30 28 25 1 8 18 18 13 

Källa A.T Kearney, intervjuer med varuägare 

Sverige hamnar i topp med 38 poäng av 40 möjliga när stora varuägare i norra Europa, inklusive Tyskland, får sätta betyg. 

Jönköpingsregionen i topp två år i rad 

För hela perioden 2002-2009 ligger Jönköping, Mälardalen, Stockholm och Göteborg 

i topp i statistiken när det gäller etablering av nya logistikanläggningar. Jönköping 

hamnar högst med 324 000 kvm, följt av Mälardalen med 320 000 kvm, Stockholm 

med 249 000 kvm och Göteborg med 240 000 kvm. 

Totalt tillkom 1700 000 kvm ny lager- och 

logistikytor på den svenska marknaden 

under perioden 2002–2009 om man bara 

räknar anläggningar över 10 000 kvm. 

Andelen hyrda anläggningar ökade till 

83 procent. Allt färre logistikfastigheter 

ägs alltså av de företag som använder 

anläggningarna. Trenden att alltfler hyr sina 

anläggningar har etablerats under 2000-talet 

och väntas fortsätta. 

Hyreskontrakten är långa, i del flesta fall 

upp till fem år och i vissa fall åtta år. Hyrorna 

är knutna till konsumentprisindex och 

förening med de långa kontrakten så slår 

inte krisen i den övriga fastighetssektorn 

mot branschen. 

Intresset för att köpa industrimark och särskilt 

mark för logistikändamål ökar nu. 

Nytt intresse för industrimark 

Under lågkonjunkturen har intresset för 

att köpa industrimark i stort sett varit noll. 

Men nu har många kommuner nya propåer 

och även börjat ta fram ny mark. 

I augusti presenterade Nässjö en stor 

satsning på ny industrimark för nya etableringar 

när det vänder. 

– Företagare vill utöka sina befintliga 

tomter, eller så vill nya intressenter komma 

in på marknaden, säger Monika Skoog, 

som ansvarar för industrimarkförsäljning i 

Gislaved. 

– För en dryg månad sen började de 

kunder som vi hade fått förra året höra av 

sig, och deras bankkontakter ser lovande ut, 

säger Monika Skoog. 

Det är dock ingen rusning och få nya 

köpeavtal har skrivits, men telefonen har 

börjat ringa igen och intresset har ökat. 

– Det är ett begynnande intresse igen, 

säger också Evert Friberg, fastighetschef i 

Jönköping. 

Stort projekt i Småland 

Jönköpings och Vaggeryds kommuner har 

tillsammans bildat bolaget Log Point South 

Sweden AB för utveckling av Torsviksområdet. 

Log Point South Sweden omfattar nuvarande 

Torsvik och området 17 km söderut, 

ner till Vaggeryds travbana på E4:ans 

västra sida. 

Som jämförelse mäter nuvarande 

Torsviksområdet, ett av landets största 

logistikområden, i dag cirka tre kilometer, i 

nord-sydlig riktning. 

– Det är ovanligt att två kommuner 

jobbar ihop med både detaljplaner och 

marknadsföring av ett helt område, säger 

Acko Ankarberg Johansson kommunalråd i 

Jönköping. 

De bägge kommunerna har redan börjat 

köpa mark. Enligt visionen för området 

ska det gigantiska logistikområdet få en 

rikskombiterminal på östra sidan av E4, i 

höjd med ElGiganten – för omlastning av 

gods mellan väg och järnväg. En ny järnväg 

till Tenhult planeras. 

Först om ett år står det dock klart vilka 

områden och projekt som länet prioriterar.

Falun 

Gävle 

Borlänge 

Sandviken 

Oslo 

Uppsala 

Örebro 

Kumla 

Hallsberg 

E 18 

Arboga 

E 18 Karlstad 

E 20 

Stockholm 

E 20 

Norrköping 

Vänersborg 

Linköping 

Göteborg 

Borås 

Jönköping 

Visby 

Växjö 

Mitt i prick! 

Oslo 

Helsingfors 

Vad är egentligen ett bra logistikläge? Naturligtvis är det 

Köpenhamn 

många faktorer som styr. Men för vår del tycker vi att det är 

London 

ganska enkelt. Hos oss ligger Sveriges befolkningsmässiga mittpunkt. 

Inom en trettiomilsradie bor det 6,5 miljoner människor. Här 

Berlin 

Paris 

möts två Europavägar, här finns torrhamn, kombiterminaler och en av 

Nordens största järnvägsknutar. Dessutom har vi Sveriges fjärde största 

fraktflygplats. 

Vi är Örebro, Arboga, Hallsberg och Kumla och tillsammans bildar vi 

Logistikregionen. Redan idag är det många som upptäckt de fördelar vårt läge 

kan ge. Flera centrallager har etablerats i vår region och nyligen blev vi också 

centrum för Försvarsmaktens logistikfunktioner. 

Vår långa erfarenhet inom området logistik gör också att vi har god tillgång 

på utbildad personal, mycket tack vare logistikutbildningar inom ramen för 

gymnasieskolan, kvalificerad yrkesutbildning och vid Örebro universitet. 

Kortare avstånd ger nöjdare kunder, nöjdare medarbetare, bättre lönsamhet 

och mindre miljöpåverkan. Läs mer på www.logistikregionen.se och kontakta oss, 

så hittar vi den optimala etableringsplatsen utifrån dina önskemål och behov. 

www.logistikregionen.se


Mer närproducerat ger miljövinst 

Intresset för närproducerad mat 

ökar. Kortare transporter minskar 

också klimatpåverkan. 

Av Lena Sonne 

Många har upptäckt att dagens globala handel 

ibland har orimliga effekter. Fortfarande 

transporteras fisk från Skandinavien till 

Asien tur och retur för att rensas och äpplen 

från England till Sydafrika och tillbaka för 

att vaxas. Medan den svenska äppelskörden 

ruttnar, importerar vi äpplen från Argentina. 

– Klimatdebatten och den ökade 

efterfrågan på närproducerat har lett till 

att konsumenter vill veta varifrån maten 

kommer och hur den är producerad. Det har 

helt klart gynnat Svenskt Sigill, säger Sören 

Persson, VD. 

Svenskt Sigill garanterar att varorna med 

märket har producerats på svenska, kontrollerade 

gårdar i odling som lever upp till 

krav på säkra livsmedel, god djuromsorg, 

miljöansvar och öppna landskap. 

– Vi har arbetat aktivt tillsammans med 

KRAV för att klimatcertifiera livsmedel. 

Vi är i princip framme och räknar med att 

kunna presentera ett förslag i oktober, säger 

Sören Persson. 

Transportsätt viktigare än avstånd 

Det har inte varit lätt att få fram en märkning. 

Många faktorer ska vägas samman. 

– Det är inte alltid avståndet som spelar 

störst roll, utan transportsättet. Bulk på båt 

t ex har en ganska låg påverkan på miljön 

jämfört med lastbil. Animaliska produkter 

har ofta stor klimatpåverkan i produktionsledet, 

men transportledet påverkar inte lika 

mycket. 

– Vegetabiliska produkter har däremot 

ofta låga koldioxidutsläpp i produktionsledet, 

men kan flerdubblas i transportledet. 

Närproducerad frukt och grönt ger därför 

Bonnakött är en ekonomisk förening i 

Småland med ett 30-tal medlemmar som 

i stort sett fördubblat sin omsättning varje 

år sedan starten för fem år sen. Det föddes 

efter slakteridöden och frånvaron av en 

småländsk aktör intresserad av att slakta, 

stycka och marknadsföra ekologiskt kött. 

Grundtanken var att sälja köttlådor till 

privatpersoner. Men det var svårt att få 

avsättning på hela djur, direkt mot konsument. 

Ett eget slakteri diskuterades, men 

man fastnade först för lösningen att slakta 

på KLS i Kalmar. Där fanns dock ingen 

möjlighet att hålla isär styckningen av 

Bonnakötts djur. Istället valde man en liten 

KRAV-certifierad styckare i Virserum, norr 

om Växjö. 

För transporten från styckaren till kunder 

och utlämningsställen i Växjö anlitas en 

transportfirma. 

Man samarbetar med fyra matbutiker i 

Växjö. Utlämning sker varannan fredag. 

Butikerna tar ingen avgift för att sköta 

utlämningen, utan får istället fler kunder 

– Efterfrågan på närproducerat har ökat, säger Andreas Bergström, som säljer kött från 

Faringe i Uppland. 

stora miljövinster. 

Transportmärkningen blir en tilläggsmärkning 

till KRAV. Den märkningen är 

resultat av ett långvarigt arbete för att bena 

upp i snårskogen av kriterier för matens 

logistikkedja. KRAV och Svenskt Sigill har 

samarbetat i projektet sedan 2006. 

Men kritiska röster har höjts. Naturskyddsföreningen, 

SNF, som äger Bra Miljöval, 

anser att tilläggsmärkning för klimat 

inte är rätt väg 

För en konsument är valet mellan olika 

livsmedelskategorier, t ex kött och grönsaker, 

viktigare än en tilläggsmärkning, 

eftersom de stora utsläppsskillnaderna finns 

mellan olika livsmedel, anser SNF. 

Närproducerad mjölk 

Milko har i år lanserat den nya Landskapsmjölken 

och resultaten är positiva. Många 

konsumenter vill stödja lokal mjölkproduktion 

och bland mjölkbönder växer intresset. 

Sju uppländska bönder har valt att bryta 

Smart logistik för lokal mat 

Att producera småskaligt för 

en lokal marknad blir ofta 

dyrare. En viktig orsak är de 

höga transportkostnaderna. 

Av Lena Sonne 

och goodwill av samarbetet. 

Genom utlämning i butik kan man leverera 

där folk ändå är, istället för att de ska 

behöva köra ut till gårdsbutiker. 

I Närke har 25 lokala producenter gått 

samman för att sälja sina produkter i en 

fantasifullt målad butiksbuss. Försäljningen 

har gått så bra att föreningen bestämde sig 

för att lämna samarbetet med en gårdsbutik. 

Från basen i Fjugesta görs dagliga turer. 

På vägen passar man på att lasta varor från 

producenter, eller så kommer de själva till 

bussen. I bussen finns allt från torrvaror och 

grönsaker till chark, mejeriprodukter och 

färskt och fryst kött. 

Geniala samtransporter 

Skärvångens bymejeri är en annan framgångssaga. 

På 50 år gick byn från 500 till 

53 invånare. När projektet startade fanns 

bara tre mjölkgårdar kvar. Tre familjer 

har lyckats göra bymejerit till kommunens 

största turistmål och största arbetsplats, 

med 25 anställda. Här tillverkas över 20 

olika sorters ostar på mjölk från 400 getter 

och 70 kor. Komjölken och hälften av 

getmjölken hämtas inom en kilometers 

avstånd. 

Osten säljs nu i nästan hela landet. På 

sajten Food of Jamtland hoppas man kunna 

sälja via e-handel också i södra Sverige. 

De flesta ostar kräver lång lagring i 

sig ur Arlas nätverk under namnet ”Sju 

gårdar”. De producerar bl a ekologisk 

närproducerad mjölk för butiker i Uppsalatrakten. 

De har fått logistiken att fungera, 

en avgörande punkt för småproducenter. 

Men det är svårt att bryta storskaliga 

mönster. Trenden i Arlas upptagningsområde 

går snarare i motsatt riktning. Låga 

producentpriser gör att mjölkbönder slutar 

och mjölk skickas längre när mejerier läggs 

ner. I somras besökte vi en mjölkbonde i 

Blekinge som nu skickar sin mjölk över 20 

mil, till Jönköping. 

Munkbrohallen i Stockholm, en nystartad 

livsmedelsbutik, har satsat på närproducerat. 

– Efterfrågan på närproducerat har ökat, 

säger butikschef Andreas Bergström, som 

tidigare hade butiker tillsammans med 

sin far i Uppsala, och nu har kvar samma 

leverantörer. Han får kött från slakteriet i 

Faringe i Uppland, som bara slaktar djur 

från närområdet. 


kyllager innan försäljning. Till en början 

skedde det i anslutning till mejeriet. 

– Men för fem år sedan flyttade vi istället 

lager, försäljning och paketering de nio 

milen till Östersund. Så nu räcker det med 

en välfylld lastbil i veckan från mejeriet in 

till lagret, säger Roland Norrman Svensson, 

en av grundarna och ägarna. 

Transporten körs med en egen lastbil, 

som har en mindre mjölktank. Samma bil 

kan därför även köra mjölken från gårdarna 

in till mejeriet i veckorna. Leveranser till 

butiker i Jämtland och Västernorrland går 

med Milko. 

Smarta logistiklösningar behövs 

En del småproducenter har gått i konkurs 

på grund av olösta problem med förpackningar 

och transporter. 


4 myter om mat och klimat 

1. ”Svenska tomater är klimatvärstingar!” 

– FEL! 

Förr värmdes i stort sett alla svenska 

växthus där tomater odlades med olja 

och fossilgas. De tomaterna jämfördes 

med tomater som odlats på 

friland i varma länder. 

Idag är det inte så. År 

2008 kom två av tre 

svenska tomater från 

växthus som värms 

upp med förnyelsebara 

biobränslen. Det 

minskar klimatpåverkan 

med upp till 80 %. 

2. ”Transporterna avgör hur mycket 

ett livsmedel belastar klimatet” – FEL! 

För potatis och färska grönsaker står 

transporterna för en stor del av klimatpåverkan 

av hela produkten. Men för 

några andra livsmedel är transporten en 

förhållandevis liten del av produktens 

klimatbelastning – t ex för kött och 

mjölkprodukter. 

3. ”Förpackningar är alltid dåliga 

för miljön” – FEL! 

Smart utformade förpackningar förlänger 

hållbarheten. Det är viktigt för klimatet 

att minska svinnet. Det är slöseri att 

producera varor som sedan förstörs på 

grund av att de inte är förpackade rätt 

när de transporteras till konsumenten. 

4. ”Brasilianskt naturbeteskött är 

bättre för klimatet än svenskt” – FEL! 

Brasiliansk köttproduktion bygger på 

att djuren lever länge, upp till tre år. 

Kornas klimatbelastning är framför allt 

att de släpper ut metan – lever de länge 

så blir det mer klimatgaser per djur. I 

Sverige har vi kortare uppfödningstider 

och kortare transporter, vilket är bra för 

klimatet. 

källa svenskt sigill 

Intresset ökar för närproducerat kött från svenska naturbeten. 

Men en färsk rapport från LRF och 

Ekologiska Lantbrukare ger exempel på 

småproducenter som hittat smarta logistiklösningar. 

Att själv sköta sina leveranser är ineffektivt 

jämfört med storskaliga logistiksystem. 

Dåligt fyllda bilar kan göra att en 

lokal producent som kör några mil in till 

Stockholm orsakar större koldioxidutsläpp 

per kilo än en fullastad långtradare från 

Skåne. 

Ny mässa om närproducerat 

Intresset för närproducerat växer. Elmia 

i Jönköping lanserar i oktober en helt ny 

mässa på temat. Den går 26–27 oktober 

– Småproducenter ser nya affärsmöjligheter 

i kombinationen mat och turism, säger 

Maria Lindsäth, programansvarig.

annons hela denna bilaga är en annons från intelligent logistik annons 7 

”Etiskt hållbart inköp en fråga om överlevnad” 

Ledande europeiska företags inköpsorganisationer 

vill satsa på etiskt hållbara 

inköpsprogram trots lågkonjunkturen, 

enligt en färsk undersökning. 

För några år sedan var etiskt hållbara inköpsstrategier 

ett helt nytt område. Idag är 

det ett avgörande fokusområde för inköpsansvariga 

på många av Europas ledande 

största företag. 

– Några undrar om etisk upphandling 

drabbats av den pågående ekonomiska 

krisen, säger Pierre-Francois Thaler, VD 

för EcoVadis. 

Men enkäten tyder på att tillämpningen 

av CSR fortsätter öka, trots krisen. 

EcoVadis driver den första plattformen 

där företag kan utvärdera sina leverantörer 

utifrån ett etiskt hållbart perspektiv på 

global nivå. EcoVadis kombinerar expertis 

inom teknologi och CSR för att leverera 

enkla digitala mätverktyg för 150 olika 

inköpskategorier och 21 kriterier. 

– Intervjuer med inköpsdirektörer på 

Europas ledande företag, visar att etiskt 

hållbara kriterier snabbare integreras i de 

operativa inköpsprocesserna. Vi tror att 

många organisationer kommer att använda 

dem för att förbättra sin verksamhet under 

lågkonjunkturen och skaffa sig konkurrensfördelar 

inför en ekonomisk uppgång, säger 

Pierre-Francois Thaler. 

Enligt den 4:e årliga undersökningen: 

Sustainable Procurement Benchmark 

Report, från HEC i Paris och EcoVadis, 

är hållbara inköp av högsta prioritet för 

inköpsansvariga i Europa idag. Trots 

lågkonjunkturen fortsätter de att investera i 

verktyg och processer som driver program 

för miljöinnovation och initiativ inom CSR. 

CSR står för Corporate Social Responsibility 

d v s att ta ett socialt ansvar för hela sin 

försörjningskedja. 

Belyser även CSR 

– Etiskt hållbara inköp är en integrerad del 

i den nya modell som företag måste införa 

för att överleva och gå bra i dagens globala 

ekonomi, säger professor Olivier Bruel, ass. 

professor och koordinator för avdelningen 

Operations Management & Information 

Technology på HEC Paris. Han är huvudförfattare 

till den nya rapporten “Sustainable 

Procurement Benchmark Report”, som 

kom i augusti. 

HEC Paris är en av de ledande europeiska 

handelshögskolorna. 

– Vår undersökning visar tydligt att den 

ekonomiska dimensionen av etiskt hållbara 

initiativ – d v s minskning av den totala 

ägarkostnaden och att stödja leverantörer 

som befinner sig i en tuff finansiell position 

– är avgörande för företag när de försöker 

ta sig igenom lågkonjunkturen och samtidigt 

driva sina företag på ett socialt och 

miljövänligt sätt. 

Totalt omfattar undersökningen inköpsansvariga 

på 95 av Europas största företag 

och belyser deras CSR och miljöprocesser. 

Undersökningen fann att: 

• Etiskt hållbara inköp anses som ett ”viktigt” 

eller “avgörande” mål av 90 % av 

inköpsdirektörerna. 

• Varumärkesskydd och kostnadshantering 

är fortfarande de pådrivande faktorerna 

bakom initiativ för hållbara inköp, men 

vikten av att leva upp till miljökrav har 

ökat. 

• Majoriteten av de svarande har övergått 

till att implementera etiskt hållbara 

inköpsprogram, och över 80 % av dessa 

säger att de har initierat program under 

2008. 

• 35 % av företagen som undersökts avser 

att öka sina investeringar inom hållbara 

inköp, trots att budgeten minskat på grund 

av lågkonjunkturen. 

• 37 % av företagen har inrättat en särskild 

avdelning för hållbara inköp och hälften 

har gjort sina underleverantörer medvetna 

om vilka krav man ställer genom 

att utbilda dem i hållbara inköp och vilka 

rutiner de kan använda. 

• Användningen av verktyg specifikt för 

hållbara inköp har utvecklats avsevärt, 

med särskild fokus på lösningar för leverantörsutvärderingar 

och riskanalys inom 

olika inköpskategorier. 

• 75 % av företagen som intervjuats integrerar 

nu CSR i sin sourcingprocess och 

30 % lägger särskild vikt vid dessa kriterier 

i graderings- och urvalssystem. 

• 75 % av företagen använder etiskt hållbara 

inköpskriterier i sina kontinuerliga 

verksamhetsutvärderingar av existerande 

leverantörer. 

– Miljö- och sociala skäl har blivit 

viktiga faktorer i ledande företags sourcing- 

Intresset för etiskt hållbara inköp fortsätter 

öka, trots lågkonjunkturen visar en ny 

undersökning. Foto: Fair Trade Center. 

och upphandlingsprocesser, säger Charles 

Royon, på Ariba, som stött undersökningen. 

Ariba erbjuder verktyg och processer 

för att integrera dessa faktorer i spend 

mangementprogram och förbättra och 

snabba upp resultaten inom etiskt hållbar 

upphandling. 

– Efter 4–5 års intensiv satsning på etiskt 

hållbar upphandling, har nu företaget de 

verktyg och processer som krävs för att 

aktivt se till att CSR-programmet levererar 

mätbara resultat, säger Olivier Menuet, direktör 

med ansvar för hållbart inköp vid det 

franska nationella järnvägsbolaget SNCF. 

– Nu är det dags att gå framåt och börja 

realisera de fördelar dessa lösningar kan ge. 

FINNES: EFFEKTIVA LOGISTIKANLÄGGNINGAR 

I UTVALDA, STRATEGISKA OMRÅDEN.


Samarbete är vägen till 

minskade utsläpp 

Mer än en fjärdedel av världens energiresurser 

används för transporter. Vägtransporter 

står för huvuddelen energiförbrukningen 

och därmed för utsläpp 

i samma storleksordning. 


Europas transporter är till 98 % beroende av fossila bränslen. 

EU har bundit sig för att minska utsläppen av växthusgaser 

med 30 % till 2020. Sverige ska eliminera utsläppen 

av växthusgaser till 2050. 

– Men om trenden fortsätter som hittills, skulle vi istället 

få en ökning fram till år 2050 på 150 % säger, Maria Huge 

Brodin, docent i logistik vid Linköpings universitet. 

I Sverige är transporternas andel av utsläppen av växthusgaser 

mer än 40 %. De totala koldioxidutsläppen från 

transporter har fortsatt växa, trots förbättrade motorer, även 

om konjunkturen just nu gjort ett litet hack i den stigande 

kurvan. 

Varje liter diesel som förbränns ger ca 2,5 kg koldioxid. 

En långtradare som drar 4 liter diesel per mil, släpper alltså 

ut ca 10 kg koldioxid per mil. 

– När andra områden börjat stabilisera och till och med 

minska sina utsläppsnivåer, framstår godstransporterna som 

ett skrämmande undantag, där utsläppen ökar, säger Maria 

Huge Brodin. 

– Att utsläppen ökar beror både på trendmässigt ökande 

godsvolymer och en ökad andel landsvägs- och flygtransporter. 

Dyrare vägtransporter 

Allt tyder alltså på att transportsektorn står inför ökade 

kostnader för vägtransporter. 

Det kan gälla kilometeravgifter och ytterligare dieselskattehöjningar. 

Handel med utsläppsrätter för transporter 

är en väg som EU pekat ut. 

Efter att ha skjutits på framtiden flera gånger beräknas 

handeln med utsläppsrätter utvidgas till transportsektorn 

inom ett par år. 

Fler trafikregleringar, som förbud mot trafik vissa 

tider eller transporter i rusningstid, snäva tidsfönster för 

distribution i cityområden, fler miljözoner och trängselskatter 

kommer. Nu har Göteborg beslutat följa Stockholms 

exempel och införa trängselskatt som ska bekosta lokala 

infrastrukturprojekt. 

Utvecklingen ställer logistik- och transportsektorn i 

fokus när regeringen ställt upp klimatmålet inför det viktiga 

klimatmötet i Köpenhamn i december. 

Utsläppsrätter inte populära 

EU har sedan ett par år satt tak för koldioxidutsläpp från 

kraft- och värmeverk och energiintensiv industri och infört 

ett system för handel med utsläppsrätter. Något sådant tak 

finns ännu inte för transportsektorns utsläpp. Men vägtrafikens 

emissioner hålls tillbaka av förhållandevis höga 

skatter på drivmedel. 

Det pågår en diskussion i EU om nya styrmedel för 

att minska utsläppen från transporter. En möjlighet är att 

utvidga systemet för handel med utsläppsrätter till transportsektorn. 

Erfarenheterna från handeln med utsläppsrätter i industrin 

är inte entydigt positiva. Effekterna i EU är relativt 

små. 

– Det behövs tuffa politiska beslut. Men utsläppsrätter 

för transportsektorn är inte populära,varken bland varuägare 

eller transportföretag, säger Maria Huge Brodin. 

De befarar ökade kostnader men små effekter. Men inte 

heller forskarna är entusiastiska: 

– Det finns mätproblem och en osäkerhet om hur emissionskostnaderna 

ska fördelas. 

–Ta t ex en flaska schampo och dess miljöpåverkan i 

hela livscykeln. Där kan slutförbrukaren/konsumenten 


”Börja jobba tillsammans med dina konkurrenter” 

”Det behövs tuffa 

politiska beslut. Men 

utsläppsrätter för transportsektorn 

är inte populära, 

varken bland varuägare eller 

transportföretag.” 

stå för över 90 % av klimatbelastningen när man tittar på 

produktens hela livscykel, exemplifierar hon. 

– Jag tror inte man har tänkt igenom de fördelningstekniska 

frågorna tillräckligt. 

Tankesmedjor där aktörerna möts 

Maria Huge Brodin är ansvarig för ett av de största 

programmen för forskning om hållbara transporter och 

logistik(system). Det startade förra året och gäller c:a 

12 MSEK, varav 8 miljoner SEK från VINNOVA, fram 

till 2011. 

– Syftet är att skapa och överföra kunskap om hur 

logistikföretag kan öka sin konkurrenskraft och bidra till 

ökad hållbarhet. För att få underlag för vad som kräver mer 

forskning, leder hon ”tankesmedjor” där logistikforskare 

mött varuägande företag, transportföretag och samhällsaktörer 

som politiker och offentliga beslutsfattare. 

– Diskussionen gällde framför allt framtidsscenarier i 

form av ”framtidsbilder” och förutsättningarna för att nå 

dit. 

– Logistiken blir allt viktigare för att uppnå de klimatmål 

som satts upp. Projektet fokuserar på att föra samman 

miljö med övriga affärsmässiga mål. Det är full möjligt, 

anser hon. 

Receptet för transportköpare är inte minst ökat samarbete 

och samtransporter mellan konkurrerande företag. 

Inte bara transportföretagens problem 

Transportsektorn är ju samtidigt en nödvändig del av ett 

modernt samhälle. 

– Därför är de miljöproblem som den orsakar något 

som i högsta grad angår också producerande företag och 


”Det går att utforma logistiksystem som är ”miljöbra” utan 

att kostnaderna ökar och leveransservicen försämras.” 

handelsföretag som behöver transporterna. 

– Varuägarna vill ha mer samplanering mellan de olika 

aktörerna i logistikkedjan. 

Maria Huge Brodin har tidigare bl a studerat telekomföretag, 

verkstadsindustri och livsmedelsbranschen. 

Hon menar att förbättringspotentialen är stor t ex inom 

dagligvarubranschen. 

– Det går att utforma logistiksystem som är ”miljöbra” 

utan att kostnaderna ökar och leveransservicen försämras. 

”Samarbeta med konkurrenterna” 

– Det handlar ofta om strukturella förändringar, som i sin 

tur kan ge möjlighet till taktiska och operativa förändringar 

som både är bra för miljö, lönsamhet och service. 

Börja jobba tillsammans med dina konkurrenter, är hennes 

råd. 

Vägverkets varuägargrupper är ett bra initiativ. 

För transporterna av mjölk till övre Norrland samarbetar 

t ex Coop och ICA med Norrmejerier som kör de bägge 

konkurrenternas varor i samma lastbil. 

– De kan ju sätta bägge loggorna på bilarna om de vill. 

Maria Huge Brodin tror att sådana samarbeten inte är 

något att smussla undan, utan tvärtom något som kunderna 

skulle gilla. 

På Intelligent Logistiks seminarieserie på Tekniska 

Mässan är Maria Huge Brodin en av föredragshållarna 

den 14/10 och ”expertkommentator” under dagen. 

Transitlandet Sverige 

Svenska långväga lastbilar, de som främst kan ersättas 

med järnvägstransporter, rullar 750 miljoner mil 

om året. De utländska lastbilarna i Sverige antas rulla 

minst lika många mil, men här finns ingen statistik. 

De kör ofta rakt genom Sverige, utan att betala vare sig 

fordons- bränsle- eller löneskatter här, skatter som i någon 

mån kan betala de samhällskostnader som utsläpp 

och vägslitage orsakar. 

En stor del av Norges och Finlands utrikeshandel rullar 

också gratis genom Sverige. Även en del av Danmarks 

transittrafik till Polen tar numera samma väg, för att det 

blir billigare så. 

För att komma åt dessa obalanser krävs det internationella, 

gemensamma åtgärder.


Så hittar du tidstjuvarna 

i din organisation 

Målet för leanarbetet på Skanska: 

att hitta tidstjuvarna och 

jobba bort dem. Resultatet: 

en effektivare organisation med 

nöjdare medarbetare. 

Av Martina Frisk 

På Skanska Affärsstöd har man sedan i 

slutet av 2007 arbetat med Lean för att 

finna tidstjuvar. Att uppmärksamma det 

där som tar tid, men inte skapar mervärde. 

Sporren för personalen är inte besparingar i 

kronor och ören, även om högre chefer kan 

ha det som mål, berättar Richard Weimer, 

gruppchef på avdelningen. Är det uttalade 

målet att spara pengar ses det lätt som ett 

påtvingat verktyg. Drivkraften är istället 

förbättrade rutiner – och i förlängningen 

också en god arbetsmiljö. 

– Vårt arbete med att få bort tidstjuvar 

startade på gräsrotsnivå, det är medarbetarna 

som driver det. Det handlar inte om att 

göra avdelningen anorektisk utan stringent, 

säger Richard Weimer. 

Studera processer och flöden 

Det första klivet mot en tidseffektiv organisation 

var att utbilda personalen. Därefter 

började man studera processer och flöden. 

Här var personalen en stor kunskapskälla, 

eller som Richard Weimer uttrycker det: 

– Det är ju de som jobbar med de 

dagliga uppgifterna som har störst kunskap 

om hur man kan förändra och förbättra 

verksamheten. 

Engagemanget ledde till att personalens 

nyfikenhet sökte sig utanför de egna 

arbetsuppgifterna. Hur påverkar mitt arbete 

världen utanför? Den nyfikenheten, tillsammans 

med förbättringsviljan, spiller också 

över på andra avdelningar, betonar Richard 

Weimer. 

Flera medarbetare uppmärksammade 

tidstjuvar som påverkade arbetet, men som 

hade sitt ursprung utanför företaget, t ex 

leverantörer som jobbar på ett annat sätt, 

men också andra delar av Skanska. 

Ganska snart fann man den största tidsboven, 

som gömde sig i kärnverksamheten: 

att ta emot, hantera och skicka fakturor. 

Richard Weimer, gruppchef på Skanska 

Affärsstöd, menar att jakten på tidstjuvar 

har gett smidigare rutiner och en bättre 

arbetsmiljö. 


Mer än hälften e-fakturor nu 

Skanska Affärsstöd sköter nu Skanskas 

administrativa behov, som löneutbetalningar 

och fakturahantering. Årligen strömmar 

över en miljon fakturor in på kontoret, både 

från externa leverantörer och från övriga 

Skanskas. Det förde med sig en hel del 

tidsödande kuvertsprättande, frankering och 

arkivering. 

Idag är drygt hälften av alla leverantörsfakturor 

elektroniska. De är smidiga att 

hantera, lätta att överblicka och billigare än 

en pappersfaktura för de avdelningar som 

ska kostnadsbeläggas. 

Dessutom har företaget infört ett kontrollsystem. 

Uppfyller fakturan inte kraven 

när den anländer till Skanska Affärsstöds 

IT-partner, skickas den direkt tillbaka till 

leverantören, något som både minskat antal 

fel i hanteringen och sparat tid. 

– Tidigare kunde vi få en ofullständig 

faktura för köpta semlor, du kan ju tänka 

dig hur lång tid det kunde ta att leta reda på 

vilka av våra 11 000 medarbetare som köpt 

dem, säger Richard Weimer och skrattar. 

Kortare ledtider 

Bland vinsterna med elektroniska fakturor 

lyfter han även fram kortare ledtider. Tidigare 

kunde det ta en månad innan fakturan 

rasslat igenom systemet. Idag tar det två till 

tre arbetsdagar från att den tas emot till att 

den är redo för betalning. Vilket leder in på 

den affärsmässiga förtjänsten: flera miljoner 

i minskade dröjsmålsräntor. 

Elektroniseringen har också sjasat bort 

andra tidsskurkar. När medarbetarna mätte 

hur mycket tid som las på att gå fram och 

tillbaka till skrivaren och att fixa skrivarkrångel, 

insåg de att det var många betydelsefulla 

minuter dagligen. 

– Nu försöker vi istället hålla dokumenten 

i datorn. Vi skiljer på vad som måste 

arkiveras fysiskt på grund av bokföringslagen 

och vad som sparats av gammal vana. 

Tidigare var något tillförlitligt bara för att 

det satt i en pärm, säger Richard Weimer. 

Arkiveringen har även blivit smidigare. 

I ärendehanteringssystemet Footprint räcker 

med att trycka på en knapp för att dokumentet 

ska hamna i rätt mapp. Istället för 

att, som tidigare, behöva spara ner, kopiera 

och flytta filen. Det kan tyckas som en 

fjuttig förändring, men att se förändringspotential 

i det lilla är något som har blivit ett 

framgångskoncept och en del av arbetskulturen 

på Skanska Affärsstöd. 

– Förbättringsarbetet har utvecklats organiskt 

och fått växa efter behov. Vi trodde 

lite naivt att det var de stora förändringarna 

som kunde räknas hem snabbt. Men efter 

15 månader ser vi att många små förändringar 

är det som ger de stora besparingarna. 

Bra idéer sökes 

I bästa Lean-anda har avdelningen infört 

tavelmöten och en förslagstavla för att 

samla in bra idéer på hur processer kan bli 

mer följsamma. 

Förslag tas så gott som genast tas upp till 

diskussion. I början tog mötena längre tid, 

eftersom arbetssättet var nytt. Nu har man 

fått en bättre möteskultur. 


På Skanska Affärsstöd har alla medarbetarna varit delaktiga i arbetet med Lean. Genom elektroniska 

fakturor, ett nytt ärendehanteringssystem och en bättre mejlpolicy lyckas man jaga bort 

många tidstjuvar. Från vänster: Sarah Pehrs, Johanna Nyysti, Richard Weimer och Åsa Lundegren. 

Richard Weimer: 

– Nu är vi mer fokuserade på problem 

och lösningar. Framöver ska vi klargöra 

redan innan om mötet är ett besluts-, diskussions- 

eller informationsmöte. Det är så 

lätt att tid går åt till att ventilera tankar om 

världen och företaget i allmänhet. 

Även onödigt mejlande nämns ofta i 

tidstjuvsdebatten. På Skanska Affärsstöd 

försöker man undvika onödigt cc:ande, 

alltså att man skickar en kopia på ett mejl 

till medarbetare som inte behöver ta del 

av det. Även utskickslistor har setts över, 

så att personer som inte längre jobbar med 

en fråga slipper få vad som i deras ögon är 

skräpmejl. 

Delaktighet lyfter arbetet 

Att olja processerna är inte något som automatiskt 

får tummen upp i en verksamhet. 

Richard Weimer menar att det finns en risk 

att standardiserat arbete får lägre status och 

inte möts av någon entusiasm bland medarbetarna. 

Här tror han att delaktigheten har 

lyft arbetet. 

– Vi har lyckats hittills om man ser till 

nöjdhetsindex, där anställda fått svara på 

vad de tycker om arbetet och cheferna. Det 

var ganska lågt vid starten, men nu är vi i 

nivå med Skanskas snitt. 

180 lokalkontor blev ett centralt 

Skanska Affärsstöd startades 2005, 

efter att Skanskakoncernen beslutat 

att skapa en mer kostnadseffektiv och 

smidig organisation. Tidigare skötte 

160 lokalkontor administrativa uppgifter 

som löneutbetalningar, prognoser, utredningar, 

fakturahantering, fackliga avtal 

och föräldraledighet. 

Nu är de centraliserade och sker under 

ett och samma tak, en modell som 

kallas Shared Service Center. Skanska 

Affärsstöd är uppdelat i två delar: ekonomitjänster 

och HR-tjänster. 


Han drar sig till minnes ett gott exempel: 

Semestern började närma sig och en 

arbetsuppgift som tidigare hade varit svår 

att lämna över till semestervikarierna blev 

genom en pedagogisk manual möjlig för 

dem att genomföra. När de ordinarie medarbetarna 

kom tillbaka var arbetshögarna 

mindre än vanligt. 

– Där fick vi med oss en hel grupp i leantänket. 

Och när de anställda kan påverka 

sin egen vardag kommer tidseffektiviteten, 

engagemanget och viljan av sig självt, säger 

Richard Weimer. 

Förslagstavlor samlar in medarbetarnas 

idéer. 

– Det är ju de som jobbar med de dagliga 

uppgifterna som har störst kunskap om 

hur man kan förändra och förbättra verksamheten, 

säger Richard Weimer. 

Fyra råd från Richard Weimer: 

1. Se till helheten. Hur påverkas andra 

i organisationen om vår avdelning 

förändrar våra processer? 

2. Dokumentera och följ upp. Vem är 

ansvarig, vad ska göras och när är 

deadline? 

3. Våga bryt mot gamla tankebanor och 

arbetssätt. Ifrågasätt t ex behovet 

av en rapport: Vem läser den? Är det 

vad mottagaren efterfrågar? 

4. Få med ledningen. Bra förslag kräver 

snabb och tydlig återkoppling.


Förbättringsgrupper på chefsnivå 

kortar Scanias ledtider till kund 

Tvärfunktionella förbättringsgrupper på chefsnivå, med kundernas behov i fokus ska minska 

Scanias ledtid från sälj till leverans. Det som började som ett experiment rullas nu ut globalt. 


Scania har länge arbetat med förbättringsgrupper 

på verkstadsgolvet. Men nu vill 

företagsledningen gå vidare och arbeta med 

tvärfunktionella förbättringsgrupper på 

chefsnivå. Allt för att leva upp till Scanias 

eget mål - att lyssna på kunden och att flest 

möjliga bilar ska tillverkas på kundorder. 

Det nya arbetssättet började på försök 

i det schweiziska säljbolaget 2005. Men 

det har nu utvidgats från Scanias fabrik i 

Zwolle i Holland, huvudkontoret i Södertälje 

till det italienska säljbolaget, med bas i 

Trento i norra Italien. 

– Det här är det mest spännande sedan 

jag började på Scania för 15 år sedan, säger 

Christian Levin, chef för Scanias säljbolag 

i Italien. 

Att alla bilar ska vara beställda innan de 

börjar tillverkas är ju en av Scanias grundprinciper. 

Men så har det inte alltid fungerat 

ute i praktiken och särskilt inte under högkonjunkturen, 

när de sålda volymerna låg 

nära (eller över) fabrikernas kapacitetstak. 

– Särskilt under de senaste årens högkonjunktur 

har vi nog tyvärr fjärmat oss 

från det här fina idealet, medger Christian 

Levin. 

Att alla tillverkare gick in med så stora 

lager när lågkonjunkturen plötsligt slog 

till förra hösten, berodde också delvis på 

säljbolagens dåliga vana att lägga ordrar på 

spekulation. 

Order på spekulation 

Det värsta som kan hända ett säljbolag är ju 

att inte ha bilar att sälja. Medvetna om detta 

och med vetskap om att det var underkapacitet 

i tillverkningen, valde många säljbolag 

under högkonjunkturen att på spekulation 

lägga order på bilar som inte var beställda 

av någon kund. 

– Man var t ex rädda att inte kunna få 

vissa kritiska komponenter eller varianter. 

I Italien var det t ex särskilt stor efterfrågan 

på V8-motorer, där produktionstrycket 

också var hårt. 

Scanias lastbilar kan fås i en oändlig 

mängd olika utföranden vad gäller motorer, 

inredning, extrautrustning och påbyggnader. 

Det gör att de lastbilar som tillverkats 

inte är några massprodukter som lätt kan 

säljas till vilken köpare som helst. 

– Så när de här spekulationsbeställda 

lastbilar, som inte var sålda, kom fram till 

Scanias fabrik i Zwolle i Holland (bilden) förser bl a den schweiziska marknaden med 

lastbilar. Lastbilarna till Italien kommer främst från Angers i Frankrike. 

Foto: scania 

– Vi är duktiga i produktionen, men vi har inte lyckats koppla ihop flödet så att de kortade 

ledtiderna verkligen kommer våra kunder till godo, säger Christian Levin. 

säljbolagen, tvingades de ofta bygga om 

dem, anpassa dem eller sälja dem med 

rabatt. Den här orderkarusellen av bilar som 

beställts på spekulation bidrog naturligtvis 

också till att skapa stora lager av osålda 

bilar när konjunkturen gick i botten. 

Leveranstiden för en färdigutrustad 

lastbil kan vara från 3 till 6 månader. Av 

den ledtiden kan hälften eller mer finnas i 

säljbolaget. 

– På så där lång tid hinner det hända 

mycket för köparen. 

– De som köper en ny lastbil gör det 

ofta för att de fått ett nytt uppdrag och vill 

därför ha bilen levererad så snabbt som 

möjligt. Det kan gälla ett nytt entreprenadkontrakt 

som ska börja direkt och då är det 

inte roligt att få bilen levererad först när 

uppdraget är nästan färdigt. 

Inspirerad av Toyota 

Inspirerade främst av Toyota och Toyota 

Production System, men även av Dell, har 

Scania länge arbetat med städiga förbättringar 

i sin produktion. Men det sista, och 

ofta avgörande ledet ut till kunden, har inte 

riktigt kommit med. 

– Nu är vi ganska duktiga i produktionen, 

men vi har inte lyckats koppla ihop 

flödena så att de kortade ledtiderna verkligen 

kommer våra kunder till godo, säger 

Christian Levin. 

I Schweiz, där Christian Levin tidigare 

var säljbolagschef, var den lokala ledtiden i 

snitt totalt hela sex månader. De långa ledtiderna 

skapade ofta problem för kunderna. 

Med början i Zurich började man prata 

med säljarna och även direkt med kunderna 

och ställde frågan ”Vad kan Scania göra för 

er?” 

Svaret var entydigt. 

– Det främsta kravet från kunderna var 

kortare och mer flexibla ledtider. Det händer 

väldigt ofta saker för en åkare som gör 

att man vill ändra leveransdatum. Man kan 

plötsligt få ett akut behov, ett nytt uppdrag 

eller få loss ett tillstånd och behöver bilarna 

snabbare. Då behöver man bilen direkt. Om 

sex månader är det kanske för sent. Vi lärde 

oss alltså att: 

– I vår bransch har ledtiden alltså stort 

värde för kunden. 

Ett experiment 

Man beslöt därför att göra ett experiment. 

– Vi simulerade att det fanns fri kapacitet 

och kunderna fick lägga in sin beställning 

direkt, utan att köa i produktionen. Det 

visade sig att försäljningen gick upp med 

50 %. 

Efter den erfarenheten fick Christian Levin 

klartecken att som ny chef för det stora 

italienska säljbolaget starta en första tvärfunktionell 

kundfokusgrupp på chefsnivå, 

med det direkta syftet att korta ledtiden ut 

till kund. 

I vad som internt kallas en Customer 

Viewpoint Improvment Group träffas de 

ansvariga från hela produktionsflödet, från 

fabrikschefen i holländska Zwolle eller 

franska Angers till planeringschefen och 

orderchefen på huvudkontoret i Södertälje, 

logistikansvariga i de lokala säljbolageen, 

outbound leveransansvarig till säljbolagschefer. 

– Utan ordförande möts man, ibland per 

tele, en gång i månaden, går igenom läget, 

vad som behöver förbättras och vem som 

gör vad till nästa möte. 

Det som började som ett experiment i 

Schweiz och Italien har slagit så väl ut att 

företagsledningen i Södertälje nu beslutat 

att rulla ut arbetssättet också på Scanias 

övriga marknader. 

– Ledningen i Södertälje har skapat en 

global styrgrupp som ska se till att erfarenheterna 

sprids i hela Scania. 

– Och egentligen är det ju bara ett steg 

mot att förverkliga Scanias gamla fina 

ideal – att varje lastbil verkligen ska vara 

beställd innan den börjar tillverkas. På så 

sätt kan Scania återfinna sin ursprungliga 

specialitet att leverera kundspecifika produkter 

med kort ledtid tack vare kontinuerlig 

enstycksproduktion och modulär 

konstruktion.


Militärens nya centrallager har öppnats 

Försvarets nya centrala lager i 

Arboga är ett av de 10 största 

centrallagren i Sverige. Den 

1 september öppnades det. 

De första produkterna var en 

sändning med ståltermosar 

från Norge 

Av Lena Sonne 

Efter en hård dragkamp tog Arboga hem 

spelet om Försvarsmaktens nya centrallager. 

I januari 2007 togs första spadtaget 

och nu är det invigt. Ca 550 miljoner 

SEK kostade bygget, men det går inte på 

försvarsanslagen, utan Försvarsmakten hyr 

lokalerna på 15 år. 

Det rymmer såväl ett avancerat automatiserat 

höglager som ett konventionellt 

pallager. Här finns speciallösningar som 

Göran Dahlén i samspråk med Ulf 

Nordlander. 


tälttork, containertvätt, kylrum för livsmedel 

och möjligheter för teknisk kontroll och 

provning av material. I lagerhallen finns 

paternosterverk och lagerhiss för tyngre 

material. 

Chefsrekryterad från Ikea 

Här finns stora öppna ytor för att provlasta 

flygtransporter. 

Nya systemstödet Astra ska ersätta det 

gamla systemet. Consafe Logistics står 

för mjukvaran, Swisslog för det helautomatiserade 

höglagret och Constructor för 

hyllsystem. 

– Det nya systemstödet klarar hela 

försörjningskedjan från leverantör ut till 

slutanvändare i förbanden runt om i landet. 

I princip skulle vi kunna packa och leverera 

rätt utrustning t o m på individnivå, om 

kroppslängd, vikt och skostorlek lades in 

i systemet, säger Anders Malmström, chef 

för Försvarsmaktens lager. Han är rekryterade 

från Ikea. 

– Det kommer att bli en resurssnål verksamhet 

vid full drift 2011 som sparar 100 

miljoner kr. 

Då ska all lokal lagerhantering ha ersatts 

med central. 

Inga vapen 

Lagret kommer i första hand att användas 

för lagring och distribution av förnödenheter 

som kläder, personlig utrustning och 

gruppmaterial. Inga vapen eller ammunition 

kommer att finnas här. 

De lokala lager som nu finns runt om 


– Ståltermosar från Norge är det första materialet i försvarets nya centrallager, berättar 

Dan Johansson. 

i Sverige ska nu börja packa och leverera 

till Arboga. Än så länge med lastbil, men 

man har ett stickspår in i centrallagret från 

stambanan. 

– Än så länge klarar inte Green Cargo 

tidskraven, säger Ulf Nordlander, ny chef 

för FMLog. 

Ännu står hyllorna tomma. Först om två 

år är allt flyttat hit. 

– Först ut att leverera material till centrallagret 

är lagret i Karlsborg. Det servar 

de svenska utlandsstyrkorna , säger Dan 

Johansson, gruppchef och logistikansvarig 

som visar runt på lagret. 

Ännu är bara 37 anställda men ska bli 

81 och extra personal ska tas in vid toppar. 

– Vi är glada att Logistikregionen med 

Arboga, Hallsberg, Örebro och Kumla nu 

ses som ett viktigt logistiknav. Försvarets 

centrallager drar till sig annan verksamhet 

och fler arbetstillfällen, säger Göran 

Dahlén, näringslivschef i Arboga. 

Vi vet allt om 

Sveriges alla 

smultronställen. 

Ring oss på 020-33 90 00 så 

berättar vi vilket som passar dig. 

Beställ Lilla Logistikguiden 

på skanska.se/logistik 

skanska.se/logistik 

048-0339_Annons_252x176.indd 1 09-09-09 09.10.04


Tredje året med Intelligent Logistiks 

miniseminarier på Tekniska Mässan 

I samarbete mellan Tekniska Mässan och Intelligent Logistik 

hålls i år ett 20-tal miniseminarier från scen i Intelligent 

Logistiks aktivitetsmonter. 


Av Lena Sonne 

I det första numret varje år publicerar tidningen Intelligent Logistik den uppmärksammade 

listan över Sveriges bästa logistiklägen. Där listas de regioner och städer som är bäst 

lämpade för etablering av centrallager för distribution av konsumentvaror till hela Sverige, 

utifrån sex avgörande kriterier. 

På avdelningen Logistik på årets Tekniska Mässan finns Intelligent Logistiks aktivitetsmonter. 

Där genomförs ett 20-tal halvtimmeslånga miniseminarier där representanter från 

olika universitet, kommuner, logistikregioner, hamnar och logistikföretag berättar om vad 

som är på gång och svarar på frågor. 

Programmet är ett samarbete mellan Tekniska Mässan och tidningen Intelligent Logistik. 

Seminarierna är gratis att delta i och ingen föranmälan krävs. 

Plats: Aktivitetsmonter Logistiklägen Moderator: Gösta Hultén, chefredaktör Intelligent 

Logistik. 

Så här ser årets program ut. 

Tisdag 13/10 

14.00 Lars Ekevärn Logistikregionen 

14.30 Anders Malmström Försvarsmaktens nya centrallager, Arboga 

15.00 Helmer Larsson Västerås stad 

15.30 Bernt Arehäll Eskilstuna kommun 

Onsdag 14/10 

10.00 Staffan Ekerlind Norrköping 

10.30 Carsten Bjärbo Arlanda 

11.00 Roger Andersson, Katrineholms Logistikcentrum 

11.30 Maria Huge Brodin Linköpings universitet 

12.00 Lunchpaus 

14.00 Henrik Widerståhl Stockholms hamnar 

14.30 Ilija Batljan Nynäshamn 

15.00 Marcus Adler Södertälje 

15.30 Rickard Bergquist Göteborgs universitet 

I Intelligent Logistiks aktivitetsmonter hålls ett 20-tal miniseminarier. 

Torsdag 15/10 

10.00 Arlanda Logistic Network. Presentation av de nominerade företagen till 

Arlanda Ecologistical Award 


14.00 Johan Callin Stockholm Business Region 

14.30 Ingemar Westin Gävle Container Terminal GCT 

15.00 Jacob Rheborg Schenker Logistic Park 

Fredag 16/10 

10.00 Christer Beijbom Nordic Logistic Center, Umeå 

10.30 Palle Sjölander Sundsvallsregionen 

11.00 Martin Berg terminal West, Varberg 


14.00 Lars Sahlin Log Point South Sweden 

14.30 Lars Rudström Vänersborg 

15.00 Olle Huusko Jernhusen 

15.30 Avslutningsdebatt. Alliansen mot oppositionen om framtidens transporter och 

infrastruktur 

Utställare inom avdelningen Logistics: 

Adage a24:14 

Arlanda Logistics Network (ALN) A21:38 

Civil Id Systems a24:10 

Constructor a21:20 

Dlog Norden a18:02 

EAB AB a22:10 

EHC teknik a25:28 

Eskilstuna Marknadsföring A21:30 

GBD Lagersystem a21:18 

Logistikregionen – Hallsberg, 

Kumla, Örebro, Arboga A20:29 

Intelligent logistik/ 

scen Logistiklägen a20:30 

ITMC a21:01 

Kortsystem a25:28 

Linde Material Handling AB A18:20 

Lundwalls a21:10 

MA-System a22:38 

Max Truck AB a20:20 

Opticon a25:13 

PLAN a15:04 

Runa a18:01 

Smart Storing a21:02 

Stenborgs Truckar AB 

A25:10, 

a25:20 

Stockholm Business Region A12:28 

Teknologisk Institut a18:04 

TransportNytt A22:38 

Weland Lagersystem A20:10 

Wenco Lagerteknik AB A20:18 

World Courier A18:28 

A20:30 

Här finns Intelligent Logistiks aktivitetsmonter 

med dagliga miniseminarier 

kring Sveriges bästa logistiklägen.


Största industrimässan har 

fokus på automation 

Tekniska Mässan och Scanautomatic 

den 13–16 oktober 

går i år samtidigt och parallellt 

på Stockholmsmässan i Älvsjö. 

Av Lena Sonne 

– Att Stockholmsmässans industriella 

huvudattraktion Tekniska Mässan och 

Göteborgsbaserade Svenska Mässans 

Scanautomatic i år går samtidigt på samma 

plats, är ett starkt önskemål från utställare 

och mässdeltagare, säger Björn Lindforss, 

från Tekniska Mässan och Pia Nyzell, från 

Scanautomatic. 

Fokus ligger på båda mässorna i årets 

upplaga på innovationer och innovatörer. 

Världsledande ABB Robotic visar det 

senaste inom robottekniken och lanserar sin 

nya lättare robot, som också har fördelen att 

ta mindre plats på golvet. 

-Scanautomatic har teknikvandringar 

för att skapa ett ökat intresse och höja 

kunskapsnivån. Våra seminarier handlar 

bl a om energieffektiv produktion, Ethernet 

i automation och om simulering, berättar 

Pia Nyzell. 

Tekniska Mässans seminarier handlar 

bl a om logistiklägen, RFID och innovationer 

på andra korta expertseminarier inom 

de olika delområdena. 

Seminarierna som i regel är öppna och 

inte kräver någon föranmälan är en utmärkt 

chans för teknikstudenter att lära känna nya 

områden och nya företag. Annars är produktions- 

och inköpsansvariga i industrin 

stora besökskategorier. 

Kunskapshöjare 

2009 går till historien som ett av de tuffaste 

åren någonsin för svensk verkstadsindustri. 

Trots detta ser många företag möjligheter 

inför framtiden och optimism och nya idéer 

frodas bland företagen. 

– Försiktigheten bland företagen har 

varit stor under hela det senaste året, säger 

Björn Lindforss, projektledare. 

– Trots det är intresset för mässan stort 

bland utställarna och vi kommer att genomföra 

en innehållsrik mässa. Besökarna kommer 

att kunna ta del av kunskapshöjande 

expertseminarier och en stor mängd nyheter 

från de utställande företagen. 

Över 22 000 besökare förra året 

Förra årets Tekniska Mässan samlade över 

22 000 besökare och är därmed den överlägset 

största svenska industrimässan, sett 

till antalet besökare. 


I år samarbetar Stockholm och Göteborg. 

Det är ett önskemål från utställare och 

mässdeltagare, säger Björn Lindforss, 

Tekniska Mässan och Pia Nyzell, Scanautomatic. 


Den 13 oktober inviger Stockholms 

finansborgarråd Sten Nordin året mässa. 

Den 13 oktober hålls också ett panelsamtal 

om villkoren för forskning och utveckling 

för framtidens innovatörer. Senare 

samma dag delas elektronikbranschens 

stora innovationspris Swedish Embedded 

Award ut. Totalt har elva kandidater 

nominerats, sex studentprojekt och fem 

projekt från företag. Samtliga är baserade 

på inbyggda intelligenta system. 

På mässan visas även det senaste inom 

produktutveckling, plåtbearbetning, lean 

production, logistik, kontroll/test och 

mät, identifikation-märkning-spårbarhet, 

driftsäker produktion och underhåll och 

industriteknik. 

Även i år kommer Tekniska Mässan att 

besökas av ett stort antal skolungdomar från 

olika gymnasieskolor runt om i Sverige. 

– Vi räknar med att ha runt 2000 elever 

på plats under de fyra dagar mässan pågår 

och de kommer att guidas runt till olika 

utställare för att få ökad kunskap om svensk 

verkstadsindustri och de arbetsmöjligheter 

som finns, förklarar Björn Lindforss. 

Industrin kommer att behöva mycket 

ny kvalificerad arbetskraft i framtiden, trots 

det senaste årets nedgång. 

Tidningen Intelligent Logistik är liksom 

tidigare år mediapartner till Tekniska 

Mässan. 

n 

Motalaföretag tävlar med 

automatisk medicindoserare 

Motalaföretaget Pharma Cell AB är ett av 

de nominerade företagen till Swedish Embedded 

Award. Ingemar Hägerbro och Mats 

Eriksson visar den smarta medicindosan, 

som påminner när det är dags att ta medicin 

och automatiskt matar fram rätt dos. Dosan 

kan även skicka sms till anhöriga och vårdgivare, 

om patienten glömmer att ta sin 

– Vi ska leverera till den stora apotekskedjan 

Boots i Storbritannien, säger 

Ingemar Hägerbro och Mats Eriksson. 

medicin. Dosan har en inbyggd GSMmodul 

och har en engångskasett som kan 

skickas färdigfylld från ett apotek. 

I England startar ett pilotprojekt i september. 

– Vi kommer att leverera 650 Careousel 

och 30 000 engångskasetter till den stora 

apotekskedjan Boots, berättar Ingemar 

Hägerbro och Mats Eriksson som hoppas 

på att deras system för medicindistribution 

ska bli standard i hela Storbritannien. 

De tror också att apoteken i Sverige 

kommer att bli intresserade. 

NU BLIR DIN 

LAGERHANTERING 

EFFEKTIVARE 

Weland Lagersystem AB med produktion och utveckling 

i Gislaved, konstruerar, tillverkar och marknadsför lagersystem. 

Vi arbetar nära våra kunder med ett personligt engagemang 

för att tillsammans skapa de effektivaste lösningarna. 

Vi åtar oss att lösa hela ditt företags lagerhanteringsfunktion 

och erbjuder svensktillverkade, driftsäkra kvalitetsprodukter. 

welandlagersystem.se


Intelligenta bilar kan undvika olyckor 

Både last- och personbilar blir 

alltmer intelligenta. För Volvo 

är målsättningen att framtidens 

bilar skall kunna undvika 

olyckor. 

Olyckor som orsakas av trötthet eller av att 

föraren somnar är vanliga på svenska vägar. 

Press för att överskrida tillåtna körtider 

är tyvärr inte ovanlig i lastbilstrafik. Men 

redan i dag finns smart teknik som varnar 

föraren eller till och med griper in och 

bromsar bilen för att undvika en olycka. 

Volvo Personvagnar har utvecklat en 

teknik som kan varna en trött förare, långt 

innan han eller hon är på väg att somna 

bakom ratten. Tekniken heter Driver Alert 

Control( TM) och ser direkt om bilen körs 

på ett kontrollerat sätt genom att läsa av 

hur bilen rör sig på vägen mellan de målade 

väglinjerna. 

Varningssystemet riktar främst in sig på 

situationer där risken för att förlora koncentrationen 

är störst och där en eventuell 

olycka kan få svåra konsekvenser. Det kan 

t ex vara en rak, lättkörd vägsträcka, där 

föraren känner sig avslappnad och risken 

att somna ökar. 

Enligt amerikanska trafiksäkerhetsverket, 

NHTSA orsakas varje år cirka 100 000 

olyckor i USA av förare som somnar. Ca 

1 500 förare och passagerare dödas och 

70 000 skadas i sådana olyckor. 

Situationen i Europa är liknande. Den 

tyska försäkringsorganisationen GDV:s 

statistik visar att cirka 25 procent av alla 

Autobahn-olyckor med dödlig utgång orsakas 

av trötta förare. 

Avkörningar står för drygt 20 procent av 

alla krockar och närmare 40 procent av alla 

olyckor med dödlig utgång enligt amerikansk 

statistik. 

Förare distraheras 

En annan vanlig olycksorsak är att en 

förare blir distraherad. Det kan vara en 

mobiltelefon som ringer eller att föraren 

tappar något i bilen som man börjar leta 

efter. Distraherade förare är orsak till 40 

procent av alla avkörningsolyckor. 

För att minska risken för avkörningsolyckor 

har Volvo utvecklat en teknik för 

filvarning, som övervakar vägen med en 

kamera under backspegeln. Om något av 

hjulen oavsiktligt hamnar utanför filmarkeringarna 

talar en varningssignal om det 

för föraren. 

En annan teknik som kan minska just 

avkörningsolyckor är ett ”nödsystem för 

filhållning” som övervakar även mötande 

fordon med hjälp av både kamera och radar. 

Om föraren inte reagerar på varningssignalen, 

styr systemet tillbaka fordonet i 

ursprungsfilen. 

Bilen styr själv 

Frontalkrock är en svår olycka som ofta ger 

mycket allvarliga personskador. I Tyskland 

utgör frontalkollisionen 5 procent av alla 

Trötta förare orsakar många olyckor. Men 

nu finns teknik som varnar en trött förare 

innan han eller hon somnar bakom ratten. 

olyckor och 20 procent av alla dödsolyckor. 

Även när det gäller frontalkollisioner 

kan systemet kallat Collisi hjälpa till att 

minska dessa olyckor. Tekniken kommer i 

att finnas i framtida Volvomodeller. 

Även bakifrån 

Kollisioner bakifrån är särskilt vanliga 

olyckor i USA. Vid omkring hälften av 

påkörningarna bakifrån har föraren inte 

bromsat alls före kollisionen. 

Dessa olyckor sker ofta i låga hastigheter 

och ger inte alltid allvarliga skador. De 

kan däremot ge upphov till nackskador som 

kan bli långvariga – med stora kostnader 

för samhället. Här kan den nya tekniken 

som Volvo kallar City Safety, som är aktiv 

upp till 30 km/tim, bidra till att undvika 


eller minska konsekvenserna av kollisioner 

bakifrån. 

Systemet bromsar bilen automatiskt och 

slår samtidigt av gaspådraget. Dessutom 

tänds bromsljusen för att varna bakomvarande. 

City Safety finns idag som standard 

i nyaVolvo XC60. 

Beräknar bromskraften 

Tekniken är programmerad för att reagera 

på framförvarande fordon som antingen är 

stillastående eller rör sig i samma riktning 

som den egna bilen. Med utgångspunkt 

från bilens egen hastighet samt avståndet 

till föremålet framför, beräknar tekniken 

vilken inbromsningshastighet som behövs 

för att undvika en kollision. Om den 

beräknade bromskraften överstiger en viss 

nivå, utan att föraren agerar, anses faran för 

en krock vara överhängande, och systemet 

griper in. 

Att en fotgängare plötsligt stiger rätt ut 

i gatan är en vanlig olycksorsak i storstäder. 

I USA är över 11 procent av alla 

dödade i trafiken fotgängare och i Japan 

står dessa olyckor för cirka 30 procent av 

alla dödsolyckor. Volvo arbetar nu med 

ny, avancerad teknik som skall dämpa eller 

helt undvika kollisioner med fotgängare i 

våra städer. 

Den nya tekniken utnyttjar både radar 

och kamera. Målet är att upptäcka fotgängare 

och varna föraren, så att han eller hon 

själv kan undvika en olycka och med automatikbromsa 

bilen om föraren inte hinner. 

T H O R N R E K L A M BY R Å 

En ny öppning 

I Katrineholm möts västra och södra stambanorna. De perfekta järnvägsförbindelserna 

med bland annat Göteborgs hamn, kommer att göra Katrineholm 

till en del av Railport Scandinavia. 

Här förbinds även E4, E18 och E20 med ett antal riksvägar. Alltså en perfekt 

plats för effektiv och miljövänlig logistik – med en tredjedel av Sveriges 

befolkning inom 15 mil. 

Här utvecklar vi Katrineholms Logistikcentrum, i samarbete med Katrineholms 

kommun, till en attraktiv logistikposition i östra Mellansverige. 

Kan det bli er nya öppning mot marknaden? 

Läs mer på katrineholmslogistikcentrum.se eller brinova.se 

KATRINEHOLMS LOGISTIKCENTRUM ÄR EN DEL AV BRINOVAS LOGISTIKPOSITIONER.


Influensavaccin till alla 

en logistisk utmaning 

Snart ska alla svenskar som 

vill kunna få två doser vaccin 

mot den nya svininfluensan. 

Posten Logistik ska se till 

att den skickas ut över hela 

Sverige. 

Av lena sonne 

18 miljoner doser, d v s två doser per invånare 

kan komma att gå åt för att vaccinera 

Sveriges befolkning mot den nya svininfluensan 

A(H1N1). 

Att nå alla och att se till att vaccinet 

hålls nedkylt under hela transporten, är ett 

logistiskts uppdrag utan tidigare motstycke. 

Om någon vecka ska vaccinet börja 

distribueras till Sveriges alla regioner och 

landsting och vidare till vårdcentraler, 

skolor, förskolor och kanske också till 

större arbetsplatser. Det gäller ju att hejda 

en spridning av den elaka influensan. Både 

i Sverige och övriga världen pågår världens 

första globala massvaccineringskampanj. 

Sverige är ett av få länder som beslutat 

att alla ska vaccineras och att vaccineringen 

ska vara gratis. Kostnaden beräknas till 2–3 

miljarder SEK. Men en fullskalig pandemi 

kan bli betydligt dyrare i form av produktionsbortfall 

p g a sjukskrivning och i ökade 

vårdkostnader. 

Posten Logistik har fått uppdraget 

Fördelning till landstingen sker efter 

befolkningsstorlek. Efter en ny beräknad 

leveranstid, p g a utökad kapacitet ska man 

försöka klara 1 384 615 doser per vecka 

under tre månader. Faktisk sammanlagd 

leveranstid är ännu inte fastställd, men 

hamnar troligen mellan 3–6 månader. 

Sveriges Kommuner och Landsting har 

utsett Stockholms läns landsting, SLL, att 

ansvara för att vaccinleveranserna ska fungera. 

Posten Logistik vann SLLs upphandling 

av uppdraget att sköta distributionen i 

hela landet, i hård konkurrens från andra 

stora logistikaktörer och blir därmed 

logistikleverantör av influensavaccinet. 

SLL är också beställare av vaccinleveranserna, 

på uppdrag av Sveriges Kommuner 

och Landsting. 

Kraven är höga på distributionen av 

vaccinet. Utmaningen gäller både den 

enormt stora volymen, kravet på snabb 

hantering, säkra transporter och förmåga 

att hålla godset kylt genom hela logistikkedjan. 

– Vi har den kapacitet som behövs, 

både när det gäller kvalitet, geografisk 

täckning och snabbhet och därför vann 

vi upphandlingen, säger Max Ahlstedt, 

försäljnings- och marknadschef på Posten 

Logistik. 

Obruten kylkedja 

Varje dag hanterar Posten över 20 miljoner 

olika försändelser. 

– Vi tar hand om både lagring, plockning, 

packning och distribution. 

– Vi kommer att sköta distributionen av 

vaccin till alla landsting, sjukhus och vårdcentraler 

i vårt vanliga distributionssystem 

och via våra sex stora distributionscentraler 

och en del mindre centraler, berättar Max 

Ahlstedt. 

Just nu pågår tillverkning av vaccinet 

hos läkemedelsjätten GlaxoSmithKline, 

som ska leverera vaccinet till Sverige. 

– Det kommer till Sverige med lastbil 

till ett kyllager, där vi tar emot, säger Max 

Ahlstedt. 

Det är nödvändigt att säkerställa en 

obruten kylkedja för hela transporten och 

lagringen. 

– Först packar vi om vaccinet från större 

sändningar på pall till mindre kyllådor av 

frigolit. Vaccinet måste förvaras i kyllager 

som håller 2–8°C. 

Media kan ge intrycket att vaccineringen kommer väl sent, 

men distributionen i Sverige är inte flaskhalsen. 

– Inom 48 timmar 

ska vi nå 

alla Sveriges 

hörn, lovar Max 

Ahlstedt, försäljnings- 

och marknadschef 

på 

Posten Logistik 

som ska distribuera 

vaccinet över 

hela Sverige. 

Känsligt uppdrag 

Temperaturen i lagret måste övervakas 

noga och protokoll arkiveras under lagringsperioden. 

Det finns temperaturindikatorer 

på varje transportkartong. Mätarna 

fortsätter att övervaka temperaturen under 

lagringstiden (övervakning är möjlig under 

5 år). Det rekommenderas också att låta 

dessa temperatur-indikatorer sitta kvar på 

lådorna och att kontrollera dem då kartongerna 

ska transporteras vidare. 

– Eftersom det här är ett extra känsligt 

uppdrag har vi en mängd kontrollpunkter 

och en specialmärkning. Hela kedjan 

övervakas timme för timme, säger Max 

Ahlstedt. 

Alla i Sverige ska vaccineras 

Regering har beslutat att bidra med 

1 miljard SEK till landstingen för att alla 

svenskar ska få gratis vaccinering. Med 

start i oktober kommer alla invånare, 

även gömda flyktingar, gästarbetare och 

papperslösa att erbjudas gratis vaccination 

mot den nya influensan. Stockholms 

läns landsting får ett tillskott på 

drygt 200 miljoner kronor. Det innebär 

att man inte ska behöva ta resurser 

från andra verksamheter. 

Vaccinet kommer att ges på vårdcentraler, 

husläkarmottagningar, barnmorskemottagningar, 

barnavårdscentraler, inom 

skolhälsovård, företagshälsovård och på 

vaccinationsmottagningar. 

Med lastbil från Belgien och Tyskland till Malmö 

Brittiska Glaxo Smithkline, världens näst 

största läkemedelsbolag efter amerikanska 

Pfizer, har hittills tecknat kontrakt för ca 

200 miljoner vaccindoser mot den nya influensan. 

Därutöver pågår diskussioner med 

över 50 regeringar i både i- och u-länder. 

Sverige har inte längre någon egen 

vaccintillverkningskapacitet.Vaccinet som 

Sverige behöver tillverkas i Belgien och 

Tyskland. Varje lastbil med vaccin tar upp 

till 33 pallar. Eftersom varje pall rymmer ca 

120 000 doser vaccin krävs det 150 latsbilstransporter 

till Sverige. 


Snabb distribution 

Det går 30 transportkartonger per pall och 

8 pack per transportkartong med 500 doser 

per pack. En transportkartong innehåller 8 

förpackningar, alltså med 4000 doser vilket 

är ca 22 liter. 

Preliminärt börjar vaccinet rullas ut i 

tredje veckan i september till Sveriges alla 

hörn. Då sker distributionen inom 48 timmar, 

även till Norrland med lastbil, tåg eller 

flyg. Huben för distributionen i Sverige 

finns i Malmö. 

Posten Logistiks uppdrag består också i 

ompaketering till kylbevarande frigolitlådor 

med 500 vaccindoser i varje, så snart vaccinet 

kommer till Malmö. 

Så här ser t ex planeringen ut i Jämtlands 

läns landsting: 

För att vaccinera hela Jämtlands befolkning 

med två doser under ca 3 månader 

krävs det 250 000 doser på ca 13 veckor, 

Posten Logistik ska sköta distributionen i sitt vanliga distributionssystem. 

d v s ca 19 000 doser per vecka. För en 

kommun med 10 000 invånare vaccineras 

ca 1 500 personer/vecka eller 300 per dag. 

Distributionen av influensavaccin är 

alltså inte flaskhalsen om man tycker att 

vaccinet kommer väl sent. 

Mycket känsligt vaccin 

Vaccinet består av två flaskor med 

adjuvans och antigen. De ska mixas 

före vaccinering. 

Oblandat adjuvans och antigen har en 

hållbarhet på 18 månader, men måste 

användas inom 24 timmar efter beredning. 

Den färdiga blandningen är stabil 

i 24 timmar vid 25°C. 

Oblandat adjuvans och antigen måste 

förvaras i kylskåp (2– 8°C) men får 

inte frysas och måste förvaras i 

originalförpackningen Vaccinet är också 

ljuskänsligt.


Ny containerlinje Varberg-Riga öppnad 

Ett holländskt containerrederi 

trotsar finanskrisen i Baltikum 

och startar en ny containerlinje 

från Varberg till Riga. 


Det holländska rederiet Harlingen North 

Connect Lines (HNCL) har i sommar startat 

en ny containerlinje mellan Varberg och 

Riga. Linjen är veckobaserad och anlöper i 

ordningen Harlingen i Holland - Varberg - 

Riga och åter till Harlingen. 

– Den nya linjen kommer att innebära en 

mycket god exportmöjlighet för företag i 

regionen, inte bara till Lettland utan till hela 

Baltikum och via järnväg även till Ryssland, 

säger Martin Berg, marknadschef för 

Terminal West i Varbergs hamn. 

– Vi har stabila exportflöden av kemikalier 

och papper bl a för Ikeas räkning. 

Agent för HNCL i Sverige är Samskip 

AB, Varberg. 

Till Island 

Samskip, som har sitt svenska kontor i 

Varberg, har sedan tidigare en containerlinje 

till Reykjavik. Lettland och Island är 

ju två av de länder son drabbats hårdast av 

finanskrisen. Är det inte äventyrligt för att 

ha trafik just på dessa länder? 

– Nej, islänningarna fortsätter ju konsumera 

livsmedel och andra förbrukningsvaror, 

som till stor del måste importeras till 

landet. Volymerna till Island har t o m vuxit 

den senaste tiden, säger Martin Berg. 

Och Baltikum kan snart vara ur den 

värsta vågdalen. 

Särskilt efter stormarna Gudrun och Per, 

som drabbade sydvästra Sverige speciellt 

hårt, etablerade sig Varberg som Sveriges 

största exporthamn för sågade trävaror. 

Toppåret 2005 lastades 825 000 kbm 

sågade trävaror, 234 000 kbm massaved 

och 217 000 kbm timmer i hamnen. Det är 

troligen ett oslagbart rekord. 

Totalt minskade dock volymerna i 

Varberg liksom i de flesta hamnar förra 

året, men bara med 6 procent. Det berodde 

främst på att Samskip i februari tvingades 

lägga ner en containerlinje. Men färjetrafiken 

ökade däremot med 10 procent. 

Störst på trävaror 

Efterfrågan på sågade trävaror har varit 

förvånansvärt hög, även under lågkonjunkturen. 

Den låga svenska valutakursen, 

samtidigt som t ex Finland dragit ned sin 

produktion och i vissa fall helt stängt ner 

sågverk, har gynnat den svenska exporten 

och därmed Varbergs hamn. 

Ännu förra året lastades när 700 000 

kbm sågat trä i hamnen. 

– Lågkonjunkturen har inte drabbade 

hamnens viktigaste exportvara – sågade trävaror 

– särskilt hårt. Hittills i år har vi haft 

nästan samma volymer som motsvarande 

tid förra året. 

Skogsprodukter svarar för 65 procent av 

hamnens volym. Sågade trävaror är största 

delen, men flis blir allt viktigare. 

Att Varberg stått sig så väl i lågkonjunkturer 

beror, enligt Martin Berg, bl a på det 

goda rykte hamnen har. 

–Vi håller hög service, vi är snabba och 

Varberg har efter stormen Gudrun etablerat sig som Sveriges största exporthamn för 

sågade trävaror. 

ju större vi blir på sågade trävaror, ju bättre 

har vi också blivit, säger han. 

Terminal West Logistics AB erbjuder bl a 

lagring, orderhantering, distribution och 

kundanpassade förädlingsprocesser. 

Man erbjuder också tredjepartsservice, 

främst i form av hantering av board och 

gips för byggindustrin. 

Terminal West AB startades redan 

1972 med bl a Södra, PLM och Gyproc 

som delägare. Men sedan 2002 är Varbergs 

kommun ensam ägare. 

Nyligen fördjupades inloppet och den 

nya Farehamnen längst ut i väster byggdes 

ut med 400 meter kaj och ett kajdjup på 11 

meter. 

Farehamnen används för större tonnage, 

som idag främst fraktar biobränsle. 

Biobränsle är just nu en starkt växande 

produkt. Redan idag försörjs flera värmeverk 

med biobränsle, via Varbergs hamn. 

För Varbergs hamn börjar nu bristen på 

råvara göra sig påmind. Det är brist på 

bränsleflis, som normalt exporteras, men 

som nu behövs i Sverige, för att klara klimatomställningen. 

– Nu har vi t o m haft några importlaster 

av bränsleflis, säger Martin Berg. 

Uppsala 

Ovland and Friends 

Hallstahammar 

Västerås 

Enköping 

Arlanda 

Köping 

Örebro 

Arboga 

Kungsör 

Eskilstuna 

Strängnäs 

Mariefred 

E4 

Stockholm 

Flen 

Södertälje 

Var med och utveckla en ny logistikpark. Helt naturligt. 

Katrineholm 

Eskilstunas geografiska läge är gynnsamt för företag med 

inriktning på lager, logistik och effektiv distribution. Tydliga 

bevis på detta är de senaste årens etableringar av H&M, 

Meca, Lidl och Skanlog. Nu öppnar vi också upp det helt 

nya området Eskilstuna Logistikpark. Här sammanflätas 

motorväg, tåg och flyg till ett nytt logistikcenter med stark 

miljöprofil. Och det bästa är att logistikparken fortfarande 

är i planeringsstadiet, vilket medför att du som är intressent 

E4 

Nyköping 

E4 

Oxelösund 

har alla möjligheter att vara med och påverka framtiden. 

På ett helt naturligt sätt. Mer information hittar du på 

www.eskilstunalogistik.se eller slå en signal till Mikael 

Jonsson, 016-710 84 04. 

Eskilstuna Logistik 

Fågelvägen till bättre affärer.


Nya direktlinjer Rotterdam- 

Stockholm ger miljövinst 

Två nya direktlinjer öppnas för 

containertrafik Stockholms- 

Rotterdam. Ett resultat av 

att en av världens ledande 

hamnoperatörer nu driver CTF, 

Container Terminal Frihamnen i 

Stockholm. 

Av Lena Sonne 

De bägge feederrederierna Unifeeder 

och Teamlines startar direktlinjer mellan 

Rotterdam-Stockholm. 

Unifeeder hade sitt första anlöp i Stockholm 

26 augusti och Teamlines 7 september. 

Hutchison Port Holdings, HPH, som är 

dotterbolag till det multinationella Hutchison 

Wampoa Limited, är en världsledande 

terminaloperatör med verksamhet i 49 hamnar 

i 25 länder i hela världen. HPH äger 

också ett antal transportrelaterade företag, 

– Vi ser fram mot och hoppas på byggstart 

i Norvik 2010, säger Henrik Widerståhl. 

bl.a. som järnvägsoperatör. 

HPH tog i mars i år över driften av 

Container Terminal Frihamnen, CFT, i 

Stockholm. 

Första steget för HPH är att öka volymerna 

här, för att sedan, när blivande Container 

Terminal, Nynäshamn är förhoppningsvis 

i drift, utveckla en framtida hamn 

som ska säkra försörjningen och de ökade 

godsvolymerna till Stockholm/Mälardalsregionen 

på lång sikt. 

– Vid investeringar i hamnar, precis som 

flygplatser, talar vi om långa investeringshorisonter 

+50 år, säger Henrik Widerståhl, 

vVd, Stockholms Hamnar. Han är mycket 

glad att ha fått en global hamnoperatör som 

partner. 

– HPH har goda relationer och nära 

samarbete med de stora oceanrederierna. 

Stockholms Hamnar blir i och med samarbetet 

med HPH en integrerad del i HPH´s 

globala nätverk, vilket kunderna värderar 

och det leder till ökade volymer. 

– Med direktlinjer mellan containerterminalen 

i Stockholm och Europas största 

hamn, Rotterdam, kan vi möta kundernas 

behov av större valmöjlighet av hamn för 

transporter av lastade och tomma containrar, 

säger Henrik Widerståhl. 

Utökar nätverket 

Det är feederrederierna Unifeeder och 

Teamlines, som nu utökar sitt nätverk och 

erbjuder ny trafik, som sammanlänkar 

European Container Terminal, ECT i 

Rotterdam med Stockholm. 

Stuveriarbetet sköts av samma personal 

som tidigare. HPH köper den tjänsten av 

hamnen. 

– Ingen personal har behövt sägas upp, 

utan vi har kunnat minska med naturlig 

avgång. 

Samverkan mellan fartyg och järnväg är 

mycket viktig för hamnars konkurrenskraft. 

– Vi för därför också diskussioner med 

Foto: per erik Adamsson 

Feederrederierna Unifeeder och Teamlines utökar sitt nätverk och erbjuder nu ny trafik, 

som sammanlänkar European Container Terminal, ECT i Rotterdam med 

Stockholms hamn. 

flera järnvägsoperatörer för att utöka tillgängligheten 

mellan containerterminalen i 

Stockholm och järnvägsnätet. 

Förra året minskade containervolymerna 

med 15 %. 

– Vi hoppas nu att botten är nådd och vi 

får signaler från de stora oceanrederierna 

och HPH att volymerna nu ökar från bl.a. 

Asien. 

Klartecken från Nynäshamn 

I juni i år gav Nynäshamns kommun klartecken 

till detaljplanen för bygget av hamnen 

Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden. 

Kritiska röster har höjts mot Norvikudden. 

Kritikerna har dels ansett att det blir 

för dyrt, ca 2 miljarder, dels att hamnen 

innebär för stora ingrepp i miljön och dels 

att andra mellansvenska 

Östersjöhamnar kan ta hand om dessa 

volymer. 

Södertälje hamn har t ex redovisat att de 

för en lägre kostnad kan klara Stockholms 

Hamnars beräknade volymer, både dagens 

och en ökning upp till 300 000 TEU per år 

2020. 

Terminalen i Norvik skulle täcka ett 

område på 25 hektar och byggs i tre faser 

med en kajlängd på 800 meter och ett djup 

på 16,5 meter. 

Stockholms stad har tidigare godkänt 

planen. Nu återstår miljöprövningen. 

Miljödomstolen har kallat till förhandling 

nu i september. 

– Vi ser fram emot och hoppas på byggstart 

2010, säger Henrik Widerståhl. 

”Vi kommer att öka volymerna i år” 

Martin Allison, VD för 

Hutchison Ports Sweden AB, 

sedan mars 2009, har jobbat 

i Sverige tidigare. 

Martin Allison har jobbat 35 år inom hamnverksamhet, 

bl a 26 år i företaget Sea-Land 

Service, som nu är en del av Maersk. Sedan 

2004 har han jobbat för HPH, de senaste 

fyra åren som ansvarig för containerdivisionen 

vid HPH:s terminal i Felixstowe, den 

största containerhamnen i Storbritannien. 

”Stor miljövinst” 

Martin Allison har tidigare jobbat med containerverksamhet 

i Sverige. Förra gången 

var åren 1988–1990 inom Sea-land Service 

i Göteborg. Han är från Skottland och har 

nyligen flyttat till Stockholm. 

– I dag går stora flöden av gods via 

Rotterdam, Hamburg och Bremerhaven till 

Göteborgs hamn och med järnväg och lastbil 

därifrån till Stockholmsregionen, säger 

Martin Allison. 

Det blir en stor miljövinst när kunderna 

kan ta containrarna direkt från Rotterdam 

till Stockholm, som ju är det klart största 

konsumtionsområdet i Sverige. Den totala 

– Det blir en 

stor miljövinst 

när kunderna 

kan ta containrarna 

direkt från 

Rotterdam till 

Stockholm. Den 

totala transportkostnaden 

kommer 

också att 

minska, säger 


transportkostnaden kommer också att 

minska, säger Martin Allison. 

Det är egentligen bara en sak som 

Martin Allison inte är nöjd med i Stockholm, 

mängden containers som går genom 

hamnen. 

–Vi kommer successivt att öka volymerna 

detta och kommande år, säger han. 

Det finns kapacitet för mer än det dubbla 

mot vad hamnen hanterar idag och dit 

borde vi nå, säger han. 

– Ökar volymen kommer det att göra oss 

mer konkurrenskraftiga. 

Vill ha fler tåg 

Det gäller framför allt när hamnen i Nynäshamn 

står klar, då Stockholm kan få en 

storhamn som är knuten till de internationella 

rutterna. Det är utvecklingsmöjligheterna 

i Nynäshamn som han ser fram emot. 

– Nu vill vi framför allt utveckla servicen 

på land. Vi försöker få fler tåg att 

komma ner till Frihamnen. 

– Vi har samtal med ett antal järnvägsoperatörer 

i denna viktiga fråga. Ju närmare 

slutdestinationen man kan ta varorna med 

tåg, desto effektivare och billigare blir 

det. Dessutom är det bra för miljön, säger 


Göteborg aktuellt 

Göteborgs hamn vill ju också lägga ut 

åtminstone en del av sin containerhantering 

på en privat operatör. Är Hutchison 

intresserad av att även ta över där? 

– Hutchison följer noggrant utvecklingen 

inom det här området, svarar han. 

– Min uppgift är främst att utveckla 

flödena i Östersjön och jag vill inte uttala 

mig om Göteborg. 

I Östersjön driver HPH sedan några år 

också terminalverksamhet i Gdynia i Polen. 

I den långsiktiga strategin ingår att i 

framtiden driva hamnverksamhet i Norvik.


”IKEA är en av Turkiets största exportörer” 

Som EU-ordförande har Sverige 

förväntningar att föra Turkiet 

närmare EU-medlemskap. Just 

Sverige har mycket att vinna. 

– Ikea är idag i praktiken en 

av Turkiets största exportörer, 

säger Ekin Ergun, chef för 

svenska Exportrådet i Istanbul. 

Av Lena Sonne 

För Turkiet pekar nu nästan alla kurvor uppåt 

– export och import ökar efter ett kraftigt 

fall hösten 2008. Turkish Airlines öppnade 

i somras en ny linje Göteborg- Istanbul. 

Turkish Airlines Cargo, som flyger helfrakt 

till 20 destinationer, ökade t o m volymerna 

med 6 % under första halvåret. 

Det strategiska läget gör att Turkiet 

fungerar som hub för hela Mellanöstern, 

Kaukasus och Centralasien. 

– Intresset för direktinvesteringar har 

ökat stadigt från 2002. De var ca 25 miljarder 

SEK 2008, säger Ekin Ergun, chef för 

Exportrådets avdelning i Istanbul och själv 

med rötter i Turkiet. 

Hon hjälper svenska företag att etablera 

sig på den turkiska marknaden. Och från 

Exportrådets kontor i Istanbul täcks stora 

delar av Centralasien. 

Maskiner, utrustning, stål och järnprodukter 

är största exportprodukter. Livsmedel 

och textil är också viktiga. 

Bl a Sandvik, H&M, Autoliv, ABB, 

Electrolux, Astra Zeneca, Tetra Pak, Ikea, 

Gambro, Duni, Alfa Laval och Atlas Copco 

har verksamhet i Turkiet. 

– Ikea är idag i praktiken en av Turkiets 

största exportörer, säger Ekin Ergun. 

– Här finns stora affärsmöjligheter för 

svenska leverantörer och inköpare, säger 

Ekin Ergun. 

Lokal inköpsagent behövs 

Handeln mellan Sverige och Turkiet har 

lång tradition – ja t o m före Carl XII s 

dagar. Att svenskarna den gången var dåliga 

betalare är glömt. 


– Här finns stora 

affärsmöjligheter 

för svenska 

leverantörer och 

inköpare, säger 

Ekin Ergun. 

– När man väl klarat av vissa kulturskillnader, 

brukar det gå utmärkt att göra 

affärer, menar Ekin Ergun. Det är viktigt att 

mötas på halva vägen 

Men det finns svårigheter, medger hon. 

Betalningstidern kan bli lång, från 90–120 

dagar. 

– Men svenska företag är övertygade 

om Turkiets fördelar och vill vara kvar och 

växa. Det visar en undersökning av Svenska 

Handelskammaren, säger Ekin Ergun. 

En populär form vid nyetablering är s k 

liaison office. Det innebär att man har en 

lokal representant för inköp, som bl a gör 

marknadskartläggning. 

– Men det är nästan nödvändigt att ha en 

lokal kontakt, menar Ekin Ergun. 

Blocktågen ökar 

Jerry Holm, marknadsansvarig på Schenker 

AB med bl.a. Turkiet som specialitet, har 

lång erfarenhet av transporter från, till och 

i Turkiet. 

– 58 % av volymerna mellan Sverige och 

Turkiet går till sjöss, 38 % med lastbil. Bara 

3 % går med järnväg. Men blocktågen är i 

starkt ökning. 

De vanligaste transportvägarna med lastbil 

till Sverige går genom Polen, Slovakien, 

Ungern, Rumänien alternativt Serbien, 

Bulgarien eller via Slovenien, Kroatien, 

Serbien. RoRo-färja från Trieste i norra Italien 

till Istanbul eller Izmir är ett alternativ. 

Blocktåg går från Sopron och går via 

Serbien och Bulgarien eller via Rumänien, 

Bulgarien till Istanbul och övriga destinationer 

i Turkiet. Sjötransporter går ofta 

via egyptiska eller italienska hamnar till 

Istanbul, Izmir och Mersin. 

Många byråkratiska handelshinder 

Fortfarande finns det många 

byråkratiska handelshinder i 

Turkiet. 

Av Lena Sonne 

Snabbt ökande handel 

Turkiet har 73 miljoner invånare. Hela 

14 miljoner bor i Istanbul, en av världens 

största städer. Andra storstäder är 

Ankara med 4,5 miljoner och Izmir med 

3,8 miljoner. 

Turkiet är medlem i G20, som en av 

världens 20 största ekonomier. 

Turkiet är idag Sveriges 22:a största 

exportmarknad och på stark tillväxt. 

Sveriges export till Turkiet uppgår till 

ca 10 miljarder SEK per år. Sverige 

hade 2008 en ökad import från Turkiet, 

med plus 9 %. Turkiet har länge haft 

snabbast tillväxt inom hela OECD. 

I oktober 2005 beslöt EU att starta 

medlemsförhandlingar med Turkiet. 

Främst Frankrike under Sarkozy har 

motarbetat medlemskap. Sverige är det 

land som starkast drivit på för medlemskap 

i EU. 

En förtullning på plats i Turkiet måste göras 

av en tullagent, som länge var ett eget skrå. 

– Importörerna har oftast en egen utsedd 

tullagent. Denna tjänst kan bli mycket dyr. 

Därför ska man som svenskt företag aldrig 

ta på sig förtullningskostnaderna, råder 

Avståndet är bara ett par kilometer mellan de två kontinenterna. På bilden Topkapipalatset 

och längst bort fraktfartyg som väntar på ”grönt ljus” i den enkelriktade farleden. 

Foto: gisle dueland 

Jerry Holm. 

– Transportdokument, handelsfaktura 

samt övriga handelsdokument måste vara 

korrekta. Felaktigheter innebär alltid att 

godset förblir oförtullat och inte levereras. 

Systemet håller dock sakta på att förändras. 

Det är vanligt att ”hubba” gods som ska 

vidare till hela Mellanöstern via Turkiet. 

Turkiet har frihandelsavtal med EU, vilket 

ger tullfrihet. Men det finns olika typer 

av skatter, som skall betalas av importören, 

t ex ”dumpningsskatt” om man misstänker 

att godsvärdet är för lågt. 

Det är vanligt att inrikes transporter 

sköts av lokala åkerier. 

– I Halkali, på europeiska sidan av Istanbul, 

har jag själv bevittnat hur importörer, 

Nya tunnlar mellan Europa och Asien 

efter förtullningen, förhandlar om priset 

med åkare direkt på gatan, säger Jerry 

Holm. 

Det finns tre tullregioner där varor 

lagras tills alla papper är klara och varorna 

betalda. 

Systemet är långsamt och inte särskilt 

smidigt. 

– Det beror även på nätverken med ofta 

hierarkiskt styrda familjeföretag, som ger 

släkt och vänner transporterna. 

För att transportera gods till och från 

Turkiet krävs särskilt internationellt tillstånd 

som tilldelas årsvis. 

– Men flertalet stora logistikföretag är 

etablerade i Turkiet, med bra service. 

En ny järnvägstunnel byggs under Bosporen och en ny vägtunnel planeras här. 

Järnvägstunneln är färdigbyggd 2011-2012. 

Istanbul har varit en stor handelstad i mer än 1000 år. 

Ett 30-tal gamla skepp och gods från Bysans glansperiod mellan 600 och 1200–talet 

har hittats vid grävningarna. De ligger i vägen för tunneln och har försenat bygget. 

Nu fungerar två broar som förbindelselänkar utöver färjorna och de är ofta hårt 

överbelastade. 

”Onödigt klaga över brist på tågtransporter” 

Bara 3 procent av transporterna 

mellan Turkiet och Sverige 

går idag på tåg. De tidigare 

problemen kring tågtransporter 

är till stor del lösta idag. 

Trots det tvekar företagen. 

Av Lena Sonne 

Det svenska järnvägsbolaget UBQ kör tre 

tåg från Istanbul till Sverige i veckan. 

– Det tar ca 5 dagar från Istanbul, 

ungefär detsamma som med lastbil men 

säkrare och mer miljövänligt. Vi har ellok 

och använder inte diesel, säger Sven-Erik 

Andersson, VD för UBQ. 

Det går i samtransporter till Skandinavien 

via Öresundsbron. Många vagnar 

hakas av i Tyskland, EUs största importör 

av varor från Turkiet. 

Intresset ökar för järnvägstransporter 

och det är nästan aldrig problem nu. 

– Med hjälp av EU-bidrag i Marco 

Polo-projektet har vi löst de tre viktigaste 

problemen för tågtransporter. Vi har lok 

som automatiskt klarar olika elsystem, 

integrerade system för punktlighet och för 

att spåra gods. 

– Vi har kapacitet att ta mer gods, vilket 

vi gör tillsammans med vår samarbetspartner 

det holländsk/isländskaVan Dieren 

under det gemensamma taket Scandinavian 

Shuttle. 

– Projektet är det näst största i Marco 

Polo-programmet och ska bidra till minskad 

trängsel på vägarna, ökad trafiksäkerhet och 

bättre miljö. 

– För att hålla leveranstider har vi också 

intermodala transporter, där vi tar ansvar 

för hela kedjan. Det tar inte mer än 10 

minuter att lasta om till lastbil för den sista 

biten, säger Sven-Erik Andersson. 

Trög process 

Sven-Erik Andersson tycker ibland att företag 

och logistikchefer klagar i onödan på 

bristen på tågtransporter när de ska förklara 

varför de fortsätter att välja lastbil. 

–Trots den höjda tyska ”mauten” och 

nya miljötillägg för lastbilar är det fortfarande 

svårt att få många företag att lägga 

om till järnväg. Det är en trög process innan 

företag ändrar, säger Sven-Erik Andersson.


Nu kommer den utvikbara järnvägsvagnen 

En ny lösning för järnvägstransporter 

kan kanske snart konkurrera med lastbil 

när det gäller pris, transporttider och 

leveranssäkerhet. 

Att flytta containers mellan tåg och lastbil 

är en välkänd och rätt enkel teknik. Det 

görs i ett växande antal kombiterminaler. 

Men av- och pålastning av växelflak och 

trailers är krångligt och dyrt. 

För att börja flytta över större godsmängder 

från lastbil till järnväg, krävs 

enklare och smidigare teknik. I ett kommande 

system med utvikbara transporteras 

lastbilarna på tåg genom att de helt enkelt 

själva kör upp på vagnen. Varje vagnände 

kan vridas till höger och vänster om spåret. 

Hela tågsättet kan därmed lastas och lossas 

samtidigt, vilket ger korta stopptider. Även 

personbilar och bussar kan enkelt köra 

ombord. 

Visades för EU-ministrar 

FlexiWaggon startades år 2000 av Jan 

Eriksson. Han har erfarenhet bl a som 

produktutvecklare inom Electrolux. Bolaget 

har ett starkt patent, som täcker de tekniska 

lösningarna. I utvecklingen har företaget 

bl a samarbetat med SSAB, Banverket och 

Inlandsgods. 

Den rullande prototypen var klar i maj 

förra året. 

I somras kunde han presentera Flexi- 

Waggon på EUs ministermöte i Åre i juli. 

Vagnen kan ta 18,75 meter långa bilar. 

Den är 3 meter bred utvändigt och 2,9 meter 

invändigt. Den väger 40 ton, kan ta 50 

Med FlexiWaggon kör lastbilarna 

själva upp på järnvägsvagnen. 

ton last, och kan köras i 160 km/tim. 

Lastbilen med trailer kan köras på vagnen 

var som helst där det är ett tillräckligt 

fast underlag. Med en enkel knapptryckning 

kan järnvägsvagnens lastplan vikas ut 

i bakkant eller framkant och en påkörningsramp 

fälls ut. När bilen kör av vagnen, viks 

rampen ut i andra änden. 

Sveaskogs VD Gunnar Olofsson, som 

var med på pressvisningen, vill börja 

använda på Inlandsbanan, som går mellan 

Kristinehamn och Gällivare, för timmertransporter. 

Han ser även en framtid där allt 

virke inte körs till kusten, utan stannar kvar 

i inlandet för bearbetning. 

Svårt locka investerare 

Det har dock visat sig förvånansvärt svårt 

att få medel för utvecklingskostnaderna 

för Flexiwaggon. Riskkapitalister satsar 

helst när framgången är nära. Energimyndigheten 

och länsstyrelsen i Jämtland har 

sponsrat en del. 

Banverket och Green Cargo som borde 

legat nära till, har inte velat satsa. Man har 

varit inriktade mot stora kombiterminaler, 

men dit är det ofta så lång väg för lastbilarna, 

särskilt i norra Sverige, att de då hellre 

fortsätter att köra på väg. Det har t o m 

varit svårt att få tillstånd för testkörning 

från Banverket. Men misstänksamheten och 

motståndet tycks nu ha brutits. 

När ICA gick in som delägare blev det 

en vägröjare. Av miljöskäl vill man gärna 

köra sina lastbilar på järnväg där det går, 

men de försök som gjorts har inte varit 

framgångsrika. Då erbjuder Flexiwaggon 

ett mycket mer flexibelt system. 

Nu är också IKEA, Arla och Axfood intresserade 

av att köra lastbil på tåg. 

– I USA och Kina finns också intresse. 

Nu börjar även riskkapitalisterna höra av 

sig. Hittills har Flexiwaggon förbrukat 32 

miljoner SEK i utvecklingskostnader och 

vi har nu tagit in 12 miljoner till för testperioden, 

säger Jan Eriksson. 

Ett åkeri kan enligt FlexiWaggon spara 

minst 20 kronor milen på att låta lastbilen 

ta tåg. 

Priset för att hyra vagnen blir 60 kronor 

milen, beräknat på 60 procents beläggning. 

Om lastbilen kan gå på tåg sparas driftskostnader 

för bilen på 35 kr/mil och lönekostnader 

på 44 kr/mil. Släpet kan lämnas 

av en dragbil och hämtas av en annan. Det 

blir heller inga slitagekostnader på vägarna. 

Nu återstår ett halvårs tillförlitlighetstest. 

Nästa år hoppas Jan Eriksson få se de 

första lastbilarna åka tåg. 

Sedan kan serietillverkningen börja. 

Priset blir 3,5–4 miljoner SEK per vagn. 

Coop:s lastbilar ska ta tåget 

Coop bygger en ny effektivare logistiklösning, 

med mer gods på järnväg. 

Idag går bara 5 % med tåg, men om 

några år väntas ca 30 % gå på järnväg. 

KF:s lastbilar ska nu börja gå på tåg. 

Den 1 september startade första 

Coop-tåget Helsingborg-Stockholm. 

– Vi konsoliderar volymerna till ett 

fåtal punkter i Sverige, säger Fredrik 

Persson, VD Coop Logistik AB. Varuflöden 

styrs över till terminaler i Bro och 

Västerås. Antalet omlastningsterminaler 

ska också öka. 

Nymålat 

Klart hösten 2009 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi ses på Elmia Future Transport 6-8 oktober! Monter: C 01:40

Västerås – ett logiskt val! 

Högrankad logistikstad 

Mötesplats – väg, flyg, tåg och sjöfart 

Etableringmöjligheter för logistikkrävade företag 

Hacksta logistikby – ert nästa utvecklingsområde 

Kombiterminal – utvecklas i riksnätet 

Nya investeringar i motorvägar både öster och väster om Västerås 

Mitt i Mälardalsregionen – med stark tillväxt 

Regionhandelsstad med höga handelsindex, tre stormarknadsplatser 

och ett koncentrerat city 

Välkommen med Er förfrågan till Etablering Västerås AB 

Näringslivschef Helmer Larsson 

021-39 13 05 

helmer.larsson@vasteras.se 

www.vasteras.se/naringsliv 

Infrastrukturstrateg Håkan Johansson 

021-39 19 59 

hakan.johansson@vasteras.se 

1 strategisk lagerplats 

5 järnvägar 

6 riksvägar 

1 kombiterminal 

Nu bygger vi ett centrum för varuförsörjning 

till Skandinaviens 4 storstadscentra 

(Köpenhamn/Malmö, Stockholm/Mälardalen, Göteborg, Oslo) 

2012 invigs Hässleholm Nord – 

1,5 miljoner m 2 kostnadseffektivitet i ett av Sveriges bästa logistiklägen!* 

Var med från början och påverka utformningen av verksamhetsområdet 

www.hassleholm.se/hassleholmnord 

Kontakta 

per-olof.johansson@hassleholm.se 

HässleholmNord 

*tidningen Intelligent Logistik


Stockholms nya kombiterminal 

fjärrstyrs från Gävle 

Byggstarten närmar sig för en 

ny kombiterminal i logistikcentret 

Stockholm Nord i 

Rosersberg. En av de största 

i Sverige, ett projekt på en 

halv miljard kronor. 

Av Lena Sonne 

Kombiterminalen blir navet för containertrafiken 

i Stockholm och Mälardalen. 

Containrar till och från Stockholmsområdet 

kommer att gå på järnväg bl a från Göteborg 

i stället för med lastbil. Det avlastar 

vägarna. 

Nu återstår ett beslut om statsbidrag 

innan bygget av terminalen i Rosersberg 

kan sätta igång. Det handlar om 100 miljoner 

SEK från Banverket. Om allt går som 

planerat är terminalen i Rosersberg klar 

2011. 

Ett samarbetsavtal har tecknats mellan 

de parter som ska projektera, finansiera, 

bygga och driva den färdiga terminalen. 

Det är markägaren KilenKrysset AB, NCC 

Construction Sverige AB, Gävle Containerterminal 

AB, och Scandinavian Ports 

& Terminals AB, som ska sköta driften av 

terminalen på distans från Gävle. 

DHLs utbyggda terminal blir klar 1 november 

och lokal för truckföretaget Linde 

blir klar första kvartalet 2010. Det blir 

också lokaler för tyska BASF och fler är på 

Läkemedelsföretag 

till Stockholm Nord 

Läkemedels- och medicinteknikföretaget 

Baxters nordiska lager- och logistikcenter 

öppnas i Rosersberg i oktober. Den 

nya lagerbyggnaden klassas som Green- 

Building – en kvalitetsmärkning för 

energieffektiva byggnader och omfattar 

7200 kvm. NCC Property Development 

bygger och hyr ut. 

– Vi ser uthyrningen som ett bevis 

på att Rosersberg är ett eftertraktat 

logistikområde. När den nya avfarten är 

på plats blir Stockholms bästa logistikläge 

ännu attraktivare, säger Fredrik 

Hemborg, regionchef på NCC Property 

Development. 

gång, enligt KilenKrysset. Lidl har också 

köpt en tomt och bygger centrallager här 

med byggstart 2009 och klart 2010. 

–Det här är ett miljöprojekt. Alldeles 

för stora varumängder tvingas idag gå på 

långtradare. Med järnväg mellan den nya 

terminalen och containerhamnar kan vi 

lindra trafikinfarkten i huvudstadsregionen, 

säger KilenKryssets VD Jan Persson. 

Terminalen blir en tullfri zon – containern 

förtullas först när plomberingen bryts. 

Rosersberg ligger i Sigtuna kommun vid 

E4, Ostkustbanan och Arlanda. I Stockholm 

Nord finns redan nu DHL, Bonniers, Dustin 

m fl. 

Anders Johansson kommunalråd (S) i 

Sigtuna är nöjd men vill gärna få hit flera 

internationella etableringar. 

– Ur resursoptimeringssynpunkt är det 

här ett bra område för logistik och andra 

ytkrävande verksamheter. 

Ledningscentral i Gävle 

Den nya kombiterminalen i Rosersberg 

kommer att styras från Gävle, berättar 

Ingemar Westin, VD för Scandinavian Ports 

& Terminals och Gävle Containerterminal. 

Det är ett helt nytt koncept som lanseras. 

Operatörerna kan sitta vid bildskärmar i 

Gävle och hålla kontakt med truck- och 

kranförarna i Rosersberg med fjärrstyrda 

kameror till hjälp. 

– Från centralen i Gävle ska operatörer 

kunna styra kombiterminaler över hela 

landet dygnet runt. 

Norrköpings Hamn gör nu en omfattande 

utbyggnad i nya Pampushamnen. 

Med fördubblade lagringsytor, nya kranar 

och planer på nya RTG-truckar, skall 

hamnen kunna hantera väsentligt ökade 

volymer. Två nya containerkranar i Pampushamnen 

i Norrköping är på plats nästa år, 

en investering på totalt 250 miljoner. 

InPort Intelligent Port Systems AB & 

A/S har fått i uppdrag att komplettera och 

implementera ett heltäckande IT-stöd för 

den fullt integrerade, nya kombiterminalen. 

Satsningen kommer att fokusera på 

integration och optimering av kajer, fartyg, 

magasin och containerpark. 

Men för att den utbyggda hamnen ska 

– Det här är ett 

miljöprojekt som 

kan lindra trafikinfarkten 

i Stor- 

Stockholm, säger 

KilenKryssets VD 

Jan Persson. 

Foto: Lena Sonne. 

– Det kommer att bidra till en effektiv 

och miljövänligare hantering av containertrafiken 

till och från landets kanske mest 

expansiva område. 

– Än så länge är vi först i landet med att 

utveckla det här konceptet, säger Ingemar 

Westin. 

Vi hade ett mycket bra och modernt 

system byggt på ett holländskt affärssystem 

och såg möjligheter att kunna använda det 

Visas på ITS världskongress 

börja fungera som tänkt, krävs också att 

järnvägsanslutningen blir klar. Förhandlingarna 

nu gäller finansieringen. 

Kommunalrådet Mattias Ottosson (s): 

– Vi håller på att skriva en genomförandeplan 

med Banverket om Kardonbanan, 

så förhandlingarna rullar på rätt bra just nu. 

Även Banverket vill ju bygga Kardonbanan 

och de jobbar med frågan. 

Muddring i höst 

Kardonbanan anses inte bara viktig för 

Norrköping och företagen där, utan även i 

ett regionalt och nationellt perspektiv. 

En allt större containerhantering väntas 

i Pampushamnen. P g a värdet för transportsystemet 

i stort och landets miljömål 

Foto: Lena Sonne. 

Anders Johansson 

kommunalråd (S) 

i Sigtuna vill 

gärna få hit flera 

internationella 

etableringar. 

också för godshantering på distans på fler 

ställen. 

– Vi får en ledningscentral som är öppen 

24 timmar om dygnet och vi utvecklar vår 

logistikkompetens, säger Ingemar Westin. 

Ledningscentralen i Gävle hamn kommer 

att sköta flera terminaler runtom i landet. 

Vilka är ännu inte klart. 

Ingemar Westin hoppas på ett regeringsbeslut 

före årsskiftet. 

På ITS världskongress som går på Stockholmsmässan i Älvsjö den 21–25 september 

kommer den fjärrstyrda kombiterminalen att visas upp för deltagarna från hela världen. 

Då flyttas ledningscentralen till mässgolvet 

Nya containerkranar höjer Norrköpings hamnprofil 

vill kommunen att Banverket står för 100 

procent av byggkostnaden. 

Muddringen av en djupare inseglingsränna 

startar också i höst. 

De två nya containerkranarna höjer 

Norrköpings hamnprofil 


 

 

Reportage från 

Ericsson i Borås 

 

 

 

Citylogistik 

i Göteborg 


 

 

 

 

 

 


www.inte ligentlogistik.se Pris: 65 kr. Nr 4/5 maj 2008 


Sommarnummer 

Låt transporterna 

ta vattenvägen 

Lean på Scania, Volvo och i Vara 

Miljölogistik med förhinder 

Globaliseringens gränser 

Infrastruktur 

Huggsexa om 

Apotekets affärer 

 

Tema: Svenska 

logistiklägen 

 

Med PLAN-nytt 

Prenumerera på Intelligent Logistik! 

Logistik av idag är konsten att ständigt förbättra och förenkla 

flöden och processer oavsett om det gäller material, 

information, dagligvaror, människor eller pengar. 

Och oavsett om du är VD, logistik- eller inköpsansvarig, 

produktions- eller verksamhetschef vill du ha full insikt i 

och överblick över verksamhetens villkor. 

Denna insikt och överblick får du genom att läsa tidningen 

Intelligent Logistik. Håll dig ständigt uppdaterad 

och ligg steget före genom att prenumerera på branschens 

bästa tidning! 

Fyll i och sänd in talongen. Du får 7 nummer (fyra magasin 

och tre tema-bilagor) till priset 400:- inkl. moms. 

Du kan även faxa in den på 0176-22 83 49 eller gå in på 

www.intelligentlogistik.se och klicka på ”Prenumerera”. 

Nappar du på erbjudandet just nu bjuder vi dig på nästa nummer. Välkommen som prenumerant och trevlig läsning! 

Företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beställare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Org.nr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postnr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 


SVARSPOST 

20492681 

761 10 Norrtälje 

Frankeras ej 

mottagaren 

betalar portot


Logistik och samhälle på Elmia 

Logistik och samhällsutveckling 

är nytt seminarietema på 

Future Transport den 6–8 

oktober på Elmia i Jönköping 

Tisdag den 6 oktober samlas representanter 

från de ledande logistikregionerna i Sverige 

för att diskutera hur man skapar ett bra 

logistikläge och vilka krav logistiken ställer 

på samhällsutveckling och stadsplanering. 

– Logistikens behov behöver på ett helt 

nytt sätt komma in i kommunernas samhällsplanering 

från början, säger Bertil 

Gustavsson, som tidigare varit ansvarig för 

samhällsplanering inom Jönköpings kommun 

och som är en av idégivarna till det 

nya temat. 

”Går det att samordna industrins behov 

och statlig och kommunal panering?” 

Den frågan belyser Jan Bergstrand från 

banverket, Stefan Bodelind från AkzoNobel 

och Näringslivets Transportråd och 

Staffan Eklind, Norrköpings kommun på 

ett seminariepass kl 9.00 –10.45 tisdagen 

den 6 oktober. 

”Kombiterminaler: organisation, upphandling 

och ägare” är nästa seminarietema 

som startar senare under förmiddagen och 

går mellan kl 11.00 –12.45. 

Deltagare här är Olle Huusko, Jernhusen 

AB, Mats Åkerlund, Banverket, Mikael 

Jonsson, Eskilstuna kommun och Bernt 

Arehäll Eskilstuna Kommunfastigheter. 

Varje seminarieblock avslutas med en 

paneldebatt och det också ges möjlighet att 

ställa frågor till föreläsarna. 

Intelligent Logistiks chefredaktör Gösta 

Hultén är moderator för bägge seminarierna. 

En fråga som kan komma upp är behovet 

av ett nätverk eller en förening för kommuner 

och regioner för utbyte av erfarenheter 

av logistiketableringar. För ett par veckor 

sedan besökte också ISA, Invest in Sweden, 

de olika regionerna för att diskutera 

Skåne Nordväst vill ha bro eller tunnel till Danmark 

En fast förbindelse med Helsingör är en 

av många pusselbitar när båt, järnväg, flyg 

och väg ska knyta samman regionen. Det 

diskuterades vid ett seminarium i Helsingborg 

i september. 

– Det gäller att knyta ihop alla de olika 

trafikslagen på ett bra sätt. Vi ska gynna 

rörligheten för både människor och gods, 

både inom regionen och i våra förbindelser 

med omvärlden, säger Hans Nelson, strateg 

i Framtidskommittén Skåne Nordväst. 

Det behövs en omfattande satsning på 

infrastruktur, både i det korta och i det 

långa perspektivet, för att Nordvästra Skåne 

ska kunna behålla och öka sin attraktionskraft. 

I framtiden måste det bli lättare, snabbare 

och bekvämare att resa för invånare 

och besökare men även att transportera 

varor. 

möjligheterna att locka fler internationella 

logistikaktörer till Sverige. 

Mässorna Future Transport och Nordic 

Rail anordnas parallellt. Fokus ligger på 

framtidens transportbehov och transporter. 

Debatt om höghastighetståg 

Höghastighetståg är temat för årets huvudseminarium, 

som inleds med internationella 

erfarenheter från bl.a. Spanien och 

Frankrike. I paneldebatten utfrågas bl a 

generaldirektörerna för nordiska infrastrukturförvaltarna 

och Gunnar Malm, regeringens 

höghastighetsutredare, tillsammans 

med representanter för operatörer, fordonsindustrin 

och näringslivet om sin syn på 

höghastighetståg i Norden. 

Nytt för i år är en internationell konferens 

The Sustainable Railway, som Railway 

Gazette anordnar. Här talar bl a Banverkets 

generaldirektör Minoo Aktarzand och 

Europeiska järnvägsbyråns generaldirektör 

Marcel Verslype. 

– Elmia Future Transport har börjat 

hitta sin roll, säger projektledaren Jörgen 

Nyström. Vi känner igen oss i regeringens 

inriktning mot att transportbranschen ska 

ses som en helhet. Det finns ett stort behov 

av en arena, där hela transportbranschen 

kan mötas och diskutera den gemensamma 

framtiden. 

Elmia Future transport hoppas därför 

samla hela transportbranschen i norra 

Europa för att diskutera och värdera nya 

transportlösningar, intermodalitet och stora 

infrastrukturprojekt. Här träffas tågoperatörer, 

logistikchefer, politiker, representanter 

för hamnar och terminaler för att presentera 

sina produkter och tjänster, nya lösningar, 

innovationer och idéer. 

Nordic Rail arrangeras av Elmia AB i 

samarbete med Nordic Infrastructure Managers 

(NIM), Forum för Nordiskt Järnvägssamarbete, 

NJS, Branschföreningen Tågoperatörerna 

och Näringslivets Transportråd 

som representerar stora transportköpare. 

ITS Världskongress nu 

även för godstransporter 

Utländska besökare får bl a 

se Citybanebygget vid 

Söderström. 




Missa inte att synas i 

kommande nummer! 

Nr 6 av magasinet 

Utkommer vecka 42. Materialdag 30/9. 

Om: Industriell logistik • Lean i industrin 

(Mässupplaga) 

Nr 7 av magasinet 

Utkommer vecka 48. Materialdag 6/11. 

Om: Logistikfastigheter • Lager • 3PL 

Nr 1 2010 Tematidningen i Dagens Industri 

Utkommer vecka 7, 2010. 

Materialdag 2/2, 2010. 

Om: Sveriges bästa logistiklägen 2010 

För annonspriser och info, ring 0176-22 83 50 

eller maila på: gb@intelligentlogistik.se 

www.intelligentlogistik.se 

Köer och väntetid är dyra. 

Därför behövs intelligentare 

transportsystem. 

Av Lena Sonne 

Sverige är 2009 värd för den 16:e årliga 

internationella världskongressen inom ITS, 

Intelligent Transport System. Stockholmmässan 

i Älvsjö den 21–25 september blir 

mötesplats för ca 5000 beslutsfattare och 

forskare från hela världen. 

Talare är bl a Antonio Tajani, EU-kommissionär 

för transportfrågor, infrastrukturminister 

Åsa Torstensson. 

Världskongressen hålls för första gången 

i Sverige. Temat är ITS i det dagliga livet. 

Man kommer bl a att resonera om hur avancerad 

kommunikationsteknik kan användas 

för att främja tillväxt och miljö. 

Kärnfrågan under diskussionerna blir 

hur samhället, individer och näringslivet 

kan bidra till att nå mål som mindre 

klimatpåverkan, bättre miljö och effektivare 

transporter. 

– Tendensen har varit att olika transportsätt 

konkurrerat istället för att samverka. 

För miljön och klimatet är det viktigt med 

gemensamma och tydliga mål, säger Eva 

Tigerström, informationsansvarig. 

– Utgångspunkten att ITS är till för att 

förbättra vardagen och lösa viktiga problem 

i samhället och för individen är viktigare än 

någonsin. 

För första gången får godstransporter 

och logistik en plats. Det är också första 

gången alla fyra transportslag är med 

och första gången allmänheten bjuds in. 

Fredagen den 25 september är det nämligen 

”Allmänhetens dag” och fri entré. 

Världskongressen består av en stor 

utställning, seminarier, demonstrationer, 

studiebesök och kringaktiviteter som t ex 

Experience Park – där man bl a kan prova 

på att köra elbil. 

Sverige ledande 

Sverige är ledande inom trafiksäkerhetsarbetet. 

Inför kongressen har en plan för 

ITS-lösningar i Sverige tagits fram som nu 

ska visas upp. Det gäller bl a innovationer 

inom trafikledning, trafikantinformation, 

logistik/planering och e-betalningar. 

Vägverket deltar i olika internationella 

samarbetsprojekt för forskning, utveckling 

och utvärdering av lösningar inom 

ITS-området vars resultat också kommer 

att visas. Ett exempel är att de nordiska 

länderna tillsammans med tyska delstater 

tagit initiativ till ett gemensamt handlingsprogram, 

projekt Viking, för att utveckla 

och samordna system för vägtrafikledning 

och transporttelematik.

I SAMBAND MED 

DEN VIKTIGASTE KOMBITERMINALEN 

FINNS I JÖNKÖPING. DEN HÅLLER 

ÖPPET 6-8 OKTOBER 2009. 

www.elmia.se/futuretransport 

Läs och ladda hem konferensprogrammet 

på www.elmia.se/futuretransport

252x358_IntLogist:252x358_IntLogist 09-08-28 14.42 Sida 1 

Central 

P r o d u k t u t v e c k l i n g | A u t o m a t i o n | P r o d u k t i o n | L o g i s t i k 

Snart vänder det. 

Var förberedd! 

2009 genomförs Scanautomatic parallellt med Tekniska Mässan! 

SM 

FÖR 

TRUCKFÖRARE 2009 • 13-16 

OKT • STOCKHOLMSMÄSSAN 

Få kunskap som stärker företagets position? Utveckla flexiblare logistik? Möta kundernas krav på 

orderstyrd produktion? I tider som dessa är frågorna om hur logistikprocesserna kan utvecklas inom 

industrin många – på Tekniska Mässan 13–16 oktober 2009 hittar du svaren som gör dig förberedd 

när konjunkturen vänder! 

Hämta inspiration! Inom Logistics ställer ledande företag ut, bl a Linde, Constructor och Weland. Vi bjuder 

dessutom på Truckförar-SM, RFID Expo med utdelning av RFID-stipendiet samt miniseminarier om Sveriges 

bästa logistiklägen. Bland talarna finner du Maria Huge Brodin/Lindköpings Universitet, Rickard Bergquist/ 

Göteborgs Universitet och Johan Callin/Stockholm Business Region Development. Aktuellt program hittar 

du på webben. 

Läs mer på www.tekniskamassan.se eller i vår webbtidning www.proaffarer.se. 

På Tekniska Mässan leder det personliga mötet till goda relationer, lönsamma affärer och ökad konkurrenskraft. 

Här är du med och formar den industriella framtiden. 

Välkommen! 

I samarbete med: 

Huvudmediapartner: 

Registrera dig för kostnadsfri biljett på www.tekniskamassan.se • Fackmässa åldersgräns 18 år.

Nummer 5 2009 - Intelligent Logistik

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?