I variationsteorins kölvatten

Anna Vikström
Luleå tekniska
universitet
I variationsteorins
kölvatten

Pendeln och språket
• Kunskap eller flum?
• Lärarens professionella uppdrag?
• Relationen undervisning –lärande?
Variationsteorin ger oss möjligheten m
att tala
om det vi gör g r på p ett sätt s
som kan frigöra
ra
oss från n pendlandet.

Avhandlingen
Ett frö för r lärandel
-En variationsteoretisk studie av undervisning och lärande l
i
grundskolans biologi
Luleå Tekniska universitet 2005:14
http://epubl.ltu.se/1402-1544/2005/14/LTU
1544/2005/14/LTU-DT-0514-
SE.pdf

Fyra viktiga frågor för f r en lärarel
Var är r mitt fokus?
Vad innebär r det att kunna något? n
Vad skiljer ett sätt s
att se på p något från n ett
annat sätt s
att se på p samma sak?
Vad är r möjligt m
(eller omöjligt) att lära l
i just
den här h r lärandesituationen?
l

Göra eller lära l
naturvetenskap?
För r givet taganden-
Kanske särskilt s
tydligt inom de tidiga
skolårens naturvetenskap?

Utgångspunkten
Lärandets objekt, att fokusera flera saker
samtidigt:
-det som ska läras, l
den förmf
rmåga som ska
utvecklas
-den som lärl
-relationen mellan det som ska läras l
och den som
lär
Som lärare l
siktar vi alltid på p ett rörligt r rligt mål! m

Kontraster lyfter fram det
generella
Naturvetenskap beskriver och förklarar f
världen på p ett generellt giltigt sätt. s
Variation som påvisar p
likheter och skillnader
öppnar för f r begreppsbildning.
Marita: Det finns ju sånt s
som kokar när n r det
är r kallt!

Lärandeobjektets kritiska aspekter
Vad skiljer ett sätt s
att se på p något från n ett
annat sätt s
att se på p samma sak?
Kvalitativa skillnader-handlar inte om rätt r
eller fel utan om att kunskap och
förståelse kan värderas v
i relation till ett
visst syfte.

Vad händer h
då d ett frö gror och en
planta växer? v
Olika sätt s
att se på p fotosyntes och respiration
Beatrice: Socker är r mat, syre är r viktigt (s.105)
Camilla: Socker är r byggnadsmaterial, syre är
viktigt (s. 109)
Anna: Socker är r bränsle, syre behövs för f
förbränningen (s. 116)
Erik, Emil: Socker är r både b
bränsle och
byggnadsmaterial, syre är r till för f r förbrf
rbränning (s.
122, 123, 103, 126)

Relationen undervisning-lärande
rande
Lärandets objekt är r något n
undflyende…
Avsikter och intentioner
Iscensättande och manifesterande-lärandets
randets
rum
Erfarande och lärandel

Ärtan i vattenglaset
Alla lyckades, på p sitt sätts
tt…
BIRGIT ville att eleverna skulle veta att
socker och syre var viktigt (men i hennes
läranderum var funktionen osynlig) (s. 106)
CAJSA ville att eleverna skulle veta att
socker var ett byggnadsmaterial och att
solen gav energi till byggnadsarbetet (men
syrets funktion förblev f
osynlig)

Och…
• ANNIKA ville att eleverna skulle förstf
rstå att
sockret var ett bränsle, och att syret
behövdes till förbrf
rbränningen
(men att sockret
användes ndes som byggnadsmaterial förblev f
osynligt för f r hennes elever)
(s. 118)
• EVA ville att eleverna skulle förstf
rstå att
sockret var både b
ett bränsle och ett
byggnadsmaterial
byggnadsmaterial (och bara i hennes klassrum var detta
möjligt att urskilja) (s. 125)

Trots gemensamma intentioner
formades olika läranderuml
Lärarens individuella sätt s
att se på p och
behandla lärandeobjektet l
spelade en
avgörande roll (Kan styrdokument styra skolan?)
För r att en elev ska förstf
rstå något på p ett
särskilt sätt s
förutsf
rutsätts tts (bl a) att läraren l
själv har förmf
rmågan att förstf
rstå detta något n
på ett särskilt s
sätt s
och tilltro till elevernas
förmåga att uppnå denna förstf
rståelse.

Slutsatser
Även mycket unga elever kan utveckla sin
förståelse för f r tämligen t
abstrakt
naturvetenskap om möjligheterna m
erbjuds
dem.
Lärare kan lyckas!
(även om det finns någon n
enkel orsak-
verkan relation)

Lärare måste m
också erbjudas
lärande
Lena, förskollf
rskollärare: rare: Vad är r vatten?
Inez, skolledare: Vad är r naturvetenskap?
Kan Anna träna Luleå Hockey eller sitta som
expertkommentator i TV?

Samarbetet universitet-skola
skola
Ska vi forskare/lärarutbildare rarutbildare tala om för f r er
hur ni lärare l
ska göra? g
Hur kan forskning göra g
skolan bättre? b
Hur utvecklar lärare l
egen kunskap och
kompetens?
Katarina: Kom och hjälp oss med
evolutionen!
För r att veta vad något n
är r måste m
man också
veta vad det inte är.

Kollektivt problematiserande av
lärandets objekt
”För r att hjälpa eleverna med att utveckla alla de förmf
rmågor,
insikter, färdigheter f
som skolan är r till för f r att hjälpa dem
att utveckla , måste m
lärarna l
förstf
rstå elevernas sätt s
att
tänka och resonera. De måste m
fatta vad som inte får f r tas
för r givet, vad som måste m
visas och samt hur detta kan
ske. Det innebär r att lärare l
tillsammans med andra lärarel
måste begrunda vad som är r svårt för f r eleverna , vad de
redan kan och vad som skall till för f r att ta nästa n
steg. De
måste kunna planera och följa f
upp undervisningen
tillsammans; ; diskutera vad som är r lärandets l
syfte och i
vilken utsträckning som dessa syften uppnås.
”
( Ference Marton, ”Den forskande lärarenl
raren” Sep.2009)

Tack för mig!