Konkurrens inom valfrihetssystem - Konkurrensverket

234
Hur fungerar ett valfrihetssystem?
När ett valfrihetssystem införs är det främst tre aktörer som samspelar
och interagerar med varandra: den upphandlande myndigheten
och dess egenregi, de externa leverantörerna och brukarna.
Den upphandlande myndighet som beslutat att införa ett valfrihetssystem
ska annonsera detta på Valfrihetswebben. 44 Utöver
annonsen ska även förfrågningsunderlaget finnas tillgängligt på
Valfrihetswebben. En privat leverantör som vill ansluta sig till
valfrihetssystemet ansöker om detta hos den upphandlande
myndigheten. Om den externa leverantören uppfyller kraven i
förfrågningsunderlaget och tillhörande handlingar ska den upphandlande
myndigheten godkänna den externa leverantören.
Därefter tecknas avtal mellan parterna. Efter att avtalet tecknats blir
den externa leverantören valbar för brukaren.
Brukaren kan välja utförare mellan upphandlade myndighets egenregi
och de externa leverantörerna om sådana förekommer. Enligt
LOV har även brukaren rätt att byta utförare om denne inte är nöjd.
Om brukaren inte gör ett aktivt val så ska det enligt 9 kap. 2 § LOV
finnas ett ickevalsalternativ. I kommunerna är egenregin det vanligaste
ickevalsalternativet (Konkurrensverket 2013:1). När vårdvalssystemet
infördes valde de flesta landsting att lista samtliga
invånare på de vårdcentraler som fanns etablerade. Listningen
skedde enligt ett ickevalsalternativ, exempelvis tidigare listor,
områdesansvar, besöksstatistik och närhetsprincip. Nu listas enbart
nyinflyttade, nyfödda och de som flyttat inom landstinget enligt
ickevalsalternativet. Det har förekommit att landsting haft egenregin
som ickevalsalternativ och ändrat detta till närhetsprincipen
(Konkurrensverket 2012:2).
44
www.valfrihetswebben.se.