Konkurrens inom valfrihetssystem - Konkurrensverket

More documents

Recommendations

Info

242 När det gäller konkurrensneutralitet i valfrihetssystemen är ersättningen till externa leverantörer och hur denna bestäms av central betydelse. Av förarbetena framgår att upphandlande myndighet vid beräkningen av ersättningsnivåerna ska utgå från egenregins faktiska kostnader. Vidare bör en utgångspunkt vara att de externa leverantörerna erhåller samma ersättning som egenregin, eftersom konkurrensneutralitet mellan de två då uppstår (prop. 2008/09:29, s. 81). En överprissättning av ersättningen, dvs. att upphandlande myndighet betalar för mycket för tjänsten, riskerar att strida mot EU:s statsstödsregler och en underprissättning kan riskera valfrihetssystemets funktion. Det förekommer att egenregin och externa leverantörer ges likvärdig ersättning men att egenregin går med underskott som på något sätt täcks av den upphandlande myndigheten. Enligt Konkurrensverkets mening ska underskott normalt betraktas som en konkurrensfördel. Upphandlande myndighet bör analysera ett underskott för att förstå dess orsaker. Faktorer som har inverkan kan vara att: • egenregiverksamheten inte är tillräckligt effektiv, • ersättningsnivån till egenregin är för låg, • egenregin inte har specificerat kostnader för särskilda kostnadsdrivande förutsättningar i efterkalkylen, eller • egenregin inte har specificerat kostnader för ett utvidgat uppdrag inom valfrihetssystemet i efterkalkylen. Om upphandlande myndighet kan visa att egenregiverksamheten har särskilda kostnadsdrivande förutsättningar, alternativt ett
243 utvidgat uppdrag, kan detta ställas mot den presumtiva konkurrensfördelen. Det är enligt Konkurrensverkets mening upp till upphandlande myndighet att synliggöra sådana faktorer. Konkurrensverket har uppmärksammat att det kan vara svårt att upptäcka subventioner av egenregin. Exempelvis kan kommunens egen verksamhet inom valfrihetssystemet bedrivas integrerad med annan anslagsfinansierad verksamhet. Därmed belastas den inte fullt ut med de faktiska kostnader som den konkurrensutsatta verksamheten ger upphov till. Detta kan medföra svårigheter att bedöma om det råder konkurrensneutralitet mellan egenregin och externa leverantörer. Det ska påpekas att enbart den omständigheten att egenregin går med underskott inte behöver innebära att ersättningen till externa leverantörer är för låg i sig. Det kan dock inte anses konkurrensneutralt. Det kan förvisso finnas förklaringar till skillnader mellan förutsättningarna för egenregin och externa leverantörer. Dessa måste beaktas. Egenregins uppdrag kan t.ex. vara mer omfattande än vad det är för externa leverantörer. Vidare har upphandlande myndighet alltid det yttersta ansvaret för att brukarna tillgodoses den vård och omsorg som följer av hälso-, sjukvårds- och sociallagsstiftningen. Det kan också tänkas att egenregin systematiskt får ansvar för mer vårdtunga och kostnadskrävande brukare, eftersom upphandlande myndighet har det yttersta ansvaret för brukarna. Detta kan medföra att egenregin blir mer kostnadskrävande. För att avgöra om egenregin och externa leverantörer ges likvärdiga förutsättningar är det därmed avgörande att definiera uppdraget för egenregin respektive de externa leverantörerna.
Page 1 and 2: Konkurrensen i Sverige 2013 Rapport
Page 3 and 4: 233 Konkurrensverket är tillsynsmy
Page 5 and 6: 235 Valfrihetssystemens utbredning
Page 7 and 8: 237 6.4 Konkurrensverkets roll som
Page 9 and 10: 239 huvudregel inte reglerna om off
Page 11: 241 Vad det gäller de obligatorisk
Page 15 and 16: 245 Vidare har de externa leverant
Page 17 and 18: 247 av öppenhetsskäl finnas anled
Page 19 and 20: 249 I förarbetena anges att en god
Page 21 and 22: 251 Återspegla skillnader mellan o
Page 23 and 24: 253 Uppföljning och öppen redovis

Konkurrens inom valfrihetssystem - Konkurrensverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?