Förorenade områden i Västmanlands län - Länsstyrelserna

Förorenade områden i Västmanlands län.
Förord
Denna rapport är en inventering av förorenade områden i Västmanland utförd 1997-98.
Inventeringen har genomförts i enlighet med Naturvårdsverkets MIFO-modell, Fas 1. Syftet
är att få ett prioriteringsunderlag för provtagning och sanering av förorenade områden. Detta
för att de stora resurser som sanering kräver ska kunna riktas dit behovet är som störst.
Länsstyrelsen i Västmanlands län har haft det övergripande ansvaret för inventeringen.
Arbetet har genomförts i samarbete med länets kommuner.
Fokus har varit på branscherna träimpregnering samt sågverk med doppning. För objekt inom
dessa branscher har ett omfattande material samlats in. Dessutom berörs branscherna järn,-
stål- och manufaktur, skjutbanor samt bensinstationer. Objekt inom övriga branscher har
endast registrerats.
Länsstyrelsen i december 1998
Lars Edenman
Tobias Robinson

Förorenade områden i Västmanlands län.
Sammanfattning
Totalt har 590 objekt från olika branscher identifierats och registrerats i en databas. För objekt
inom branscherna träimpregnering samt sågverk med doppning har uppgifter samlats in om
verksamhet, spridningsförutsättningar och påverkansområdets känslighet. Uppgifter har
samlats in från Länsstyrelsens databaser, gamla inventeringar, hembygdsföreningar, äldre
ekonomiska kartor, olika myndigheters arkiv, personal på de olika myndigheterna, företag
samt från allmänheten. Någon provtagning har inte gjorts inom ramen för denna inventering.
De insamlade uppgifterna har legat till grund för riskklassning, och även för en prioritering av
vilka objekt som bör genomgå Fas 2 enligt MIFO-modellen. Fas 2 inbegriper fördjupat
uppgiftssamlande samt provtagning. Branscherna järn- och stålverk samt sekundära
metallverk har föreslagits till fortsatta inventeringar enligt Fas 1.
Av länets 64 identifierade träindustriobjekt är 24 träimpregnerare, 27 sågverk, 10 sågverk
med doppning, två massa- och pappersindustrier och en plywoodtillverkare. 25 av dessa
objekt har riskklassats. Nio stycken fick riskklass 1, ett objekt fick riskklass 3 och övriga
riskklass 2. Förutom träindustrierna har åtta metallindustriobjekt klassats. Tre objekt har fått
riskklass 1, fyra objekt har fått riskklass 2 och ett (1) objekt har fått riskklass 3.
Den ursprungliga planen var att inventera fyra branscher samtidigt. Erfarenheterna från
inventeringen visar att det av praktiska skäl är lämpligt att koncentrera sig på en bransch, eller
ett fåtal branscher med liknande verksamhet. En annan erfarenhet är den tidsbesparing som
kan göras genom att vända sig direkt till företagen med förfrågan om uppgifter.

Förorenade områden i Västmanlands län.
1 BAKGRUND 1
1.1 MIFO-modellen 1
1.2 Branschkartläggningen och länets flerårsplan 2
1.3 Finansiering 3
1.4 Organisation 3
1.4.1 Länsstyrelsen 3
1.4.2 Arbetsfördelning Länsstyrelsen - kommunerna 3
1.5 Branschurval - metall eller trä? 4
1.6 Bakgrundsfakta-Träskyddsbehandling 5
1.6.1 Träskyddsmedel 5
1.6.2 Kort historik 6
1.6.3 Föroreningsbild 6
1.7 Bakgrundsfakta - Metallindustri 6
2 METODIK 7
2.1 Frågeställning 7
2.2 Källor 7
2.2.1 Sammanfattning 7
2.2.2 Länsstyrelsen 8
2.2.3 Kommunerna 8
2.2.4 Företagen 8
2.2.5 Hembygdsföreningar och allmänheten 9
2.2.6 Branschorganisationer 9
2.2.7 Övriga aktörer 9
2.3 Klassningsmetod 9
2.4 Databas 10
3 RESULTAT 11
3.1 Sammanfattning 11
3.2 Träindustri 11
3.3 Metallindustri 13
3.4 Skjutbanor 13
3.5 Bensinstationer och bilvårdsanläggningar 13
3.6 Prioriterade objekt till Fas 2 14
3.6.1 Prioriteringsgrunder för objekt 14
3.6 2 Prioriterade objekt 14
4 SYNPUNKTER PÅ FORTSATT INVENTERINGSARBETE 15
4.1 Ny flerårsplan 15
4.2 Prioriteringsgrunder för branscher 15
4.3 Prioriterade branscher 15
5 REFERENSER 17

Förorenade områden i Västmanlands län.
1(17)
1 Bakgrund
Naturvårdsverket fick 1990 regeringens uppdrag att genomföra ett program för
efterbehandling av förorenad mark. Det långsiktiga målet är att landets alla förorenade
områden (i fortsättningen kallade objekt) ska vara identifierade, undersökta och sanerade
inom en fyrtioårsperiod.
1.1 MIFO-modellen
För att arbetet ska ske på ett enhetligt sätt i hela landet har Naturvårdsverket tagit fram en
modell för arbetsgången kallad Metod för Inventering av Förorenade Områden (MIFO)
(Naturvårdsverket m fl, 1996). En utveckling av modellen finns i Naturvårsverkets
Bedömningsgrunder för förorenade områden, som för närvarande föreligger i en
remissversion (Naturvårdsverket, 1998). Enligt MIFO-modellen delas arbetet in i fem
moment (Figur 1):
1. Branschkartläggningen, vilket var en översiktlig inventering på riksnivå.
Branschkartläggningen genomfördes 1992-95.
2. Fas 1, vilket är en mer noggrann inventering på länsnivå. Fas 1 infattar identifiering och
uppgiftinssamlande av objekt, däremot görs inga provtagningar i detta skede. Prioritering
av objekt som ska undersökas i Fas 2.
3. Fas 2, innebär översiktlig provtagning och fördjupat uppgiftsamlande.
4. Detaljerade undersökningar.
5. Efterbehandling, d v s sanering av förorenade områden, samt efterföljande kontroll.
Figur 1 MIFO-modellen illustrerad som flödesschema. Källa: Naturvårdsverket m fl, 1996.

Förorenade områden i Västmanlands län.
2(17)
Under samtliga delmoment ska objektens miljö- och hälsorisker bedömas enligt en fyrgradig
skala:
Riskklass 1 Mycket stor risk,
Riskklass 2 Måttlig/stor risk,
Riskklass 3 Liten risk,
Riskklass 4 Mycket liten risk.
I riskklassningen ingår sådana faktorer som:
• Typ av kemikalier i råvaror, produkter och avfall, samt hur dessa kemikalier hanteras och
i vilka mängder de förekommer,
• Spridningsförutsättningar i mark, grundvatten och ytvatten,
• Omgivande områdens känslighet. Begreppet känslighet innefattar trolig påverkan på både
människa och miljö.
Riskklassningen ska göras under alla fem stegen i MIFO-modellen, d v s klassningen ska hela
tiden kunna ändras om nya uppgifter pekar på detta. Riskklassningen blir ett beslutsunderlag
för vilka objekt som ska undersökas närmare. Observera att inte alla objekt kommer genomgå
hela processen. Huvudsyftet med klassningen är att kunna välja ut de mest akuta
saneringsobjekten. Lika viktigt är också att successivt kunna gallra ut sådana objekt som man
inte anser kan innebära någon större miljöfara.
1.2 Branschkartläggningen och länets flerårsplan
Åren 1992-94 genomfördes i hela landet en översiktlig inventering av förorenad mark, den s k
Branschkartläggningen, av befintligt material på Naturvårdsverket, länsstyrelserna och
kommuner (Naturvårdsverket, 1995). På grundval av branschkartläggningen togs 1996 en
flerårsplan fram för länet (Länsstyrelsen, 1996a). I flerårsplanen, som följer MIFO-modellen,
läggs stor vikt vid noggranna inventeringar. Planen löper på fem år med 1997 som startår.
Startåret motsvarar MIFO-modellens Fas 1 och skulle innebära en ”heltäckande översiktlig
inventering av läget i Västmanland för alla branscher för riskklassning och prioritering”.
Målet var i slutändan att inventera alla branscher, men fyra branscher bedömdes som extra
viktiga:
• Järn-, stål- metall- och manufakturindustri (kommer i fortsättningen benämnas
metallindustri),
• Träimpregnering,
• Skjutbanor,
• Bensinstationer och bilvårdsanläggningar (förutom sådana bensinstationer som lagts ner
mellan 1 juli 1969 och 31 december 1994, eftersom dessa inventeras av Svenska
Petroleum Institutet genom dess bolag Spimfab 1 ).
1 För ytterligare upplysningar se http://www.spi.se/, eller kontakta Svenska Petroleum Institutet
Tel: 08 - 667 09 25, Fax: 08 - 667 09 54 .

Förorenade områden i Västmanlands län.
3(17)
Under arbetet med branschkartläggningen lyftes vissa objekt fram som s k riksobjekt, d v s
objekt där miljörisken bedömdes som så allvarlig att de gavs prioritet till fortsatt utredning för
eventuella åtgärder. Riksobjekten i Västmanland är:
1. Sala Aftersandsupplag. Objektet är delvis åtgärdat. Vissa kompletteringar återstår dock.
2. Metallhydroxiddeponin ”Lyckan” i Hallstahammars kommun. Pågående åtgärd
(kalkning).
3. F d Kohlswa Gjuteri, Köpings kommun. Utredning pågår.
1.3 Finansiering
Naturvårdsverket beviljade 1997 Länsstyrelsen i Västmanlands län 350.000 kr för att
genomföra en inventering av förorenad mark 2 . Förutom ekonomiska villkor ställdes som krav
att inventeringen skulle genomföras enligt Fas 1 i MIFO-modellen. Bensinstationer som
inventeras av Spimfab (se ovan) skulle inte ingå. Kommunala deponier utgick också eftersom
sådana inventeringar skall göras av kommunerna.
1.4 Organisation
1.4.1 Länsstyrelsen
Inventeringen påbörjades i oktober 1997. Projektledare har varit Lars Edenman och det
löpande inventeringsarbetet har utförts av Tobias Robinson. Ansvaret för projektbudget m m,
har legat på projektledaren, och ansvaret för klassning har legat på inventeraren och
projektledaren tillsammans.
I projektets början bildades en arbetsgrupp, som förutom projektledaren och inventeraren har
bestått av medarbetare från Länsstyrelsens samhällsbyggnadsenhet (däribland Länsstyrelsens
GIS-ansvarige) och kulturmiljöenhet. Arbetsgruppen har fungerat som en referensgrupp för
att kunna lämna synpunkter från andra intresseområden än just miljö. Gruppen har
sammanträtt tre gånger, och förutom dessa möten har en informell dialog förts mellan
inventeraren och medlemmarna i arbetsgruppen under arbetets gång
1.4.2 Arbetsfördelning Länsstyrelsen - kommunerna
Att identifiera alla objekt i länet, och dessutom bedriva efterforskningar på dessa är givetvis
ett alltför stort arbete för en enda person. Det är nödvändigt att samarbeta med personal på
kommunerna som besitter lokalkännedom.
I Älvsborgs län fanns redan en modell framtagen för samarbetet med kommunerna
(Länsstyrelsen i Älsvborgs län, 1996). Modellen går i korthet ut på att länsstyrelsen
tillsammans med kommunen inventerar sådana objekt där kunskapen finns samlad på
länsstyrelsen, d v s A- och B-objekt. Kommunerna inventerar själva sådana objekt där
kunskapen finns samlad på kommunen, d v s C-objekt samt A- och B-objekt där tillsynen
tagits över av kommunen. Denna arbetsfördelning har använts även vid inventeringen i
Västmanland.
2 Naturvårdsverkets diarienummer: 642-2175-97/Kf, Länsstyrelsens i Västmanland diarirenummer: 240-4358-
96.

Förorenade områden i Västmanlands län.
4(17)
I januari 1998 besöktes länets alla kommuner för att presentera projektet och förankra både
flerårsplanens branschprioritering och den föreslagna arbetsfördelningen, samt att utse en
kontaktperson i varje kommun. Samtliga kommuner var positiva till projektets utformning
och branschprioritering samt till den föreslagna arbetsfördelningen. Konkret innebar
arbetsfördelningen att två av branscherna (bensinstationer och skjutbanor) skulle inventeras
av kommunerna själva och de övriga två (metallindustri och träimpregnering) skulle
inventeras av kommunerna tillsammans med Länsstyrelsen. Kommunerna har även ombetts
lämna synpunkter på riskklassningen.
1.5 Branschurval - metall eller trä?
En viktig erfarenhet av arbetet är att man bör undvika att inventera flera branscher samtidigt.
Det är en fördel ifall man kan koncentrera sig på en enda, väl definerad bransch. Detta gäller
särskilt för ovana inventerare. Det är också viktigt att denna bransch inte är ”för stor”. Denna
inventering började med metallindustrin, vilken visade sig vara svårarbetad av två skäl:
• Metallindustrin i länet är mycket gammal och omfattande vilket kan göra det svårt att
begränsa uppgiften i tid och rum.
• Många industrier är fortfarande pågående vilket i sig medför två svårigheter; 1. Vissa
företag kan vara tveksamma till att lämna uppgifter, eftersom de fruktar ålägganden om dyr
sanering. Större företag är dock generellt mer samarbetsvilliga än de mindre. 2. Både bland
tjänstemän på myndigheterna och bland företagare råder det delade meningar om behovet
av en inventering eftersom man anser att miljökontrollen av industrin är bra idag.
Efter ca två månaders arbete med metallindustrin stod det klart att denna typ av stora, gamla
företag kräver en stor tidsåtgång för att nå upp till de höga kvalitetskraven i MIFO:s Fas 1.
Det är också tveksamt om metallindustrin är i mest akut behov av en grundläggande
inventering, då de flesta objekten är kända och i drift. Därför gjordes en omprioritering av
inventeringen, som i fortsättningen kom att inriktas på träimpregneringar och sågverk. Dessa
två branscher (som i fortsättningen kommer benämnas träindustri) har under de senaste 25
åren drabbats av mycket nedläggningar. Det är angeläget att samla in kunskapen om de
nedlagda objekten innan den försvinner.
De uppgifter som redan sammanställts om metallindustrin kommer att bli värdefulla i
eventuella framtida inventeringar. De flesta aktiva företag inom metallindustrin har
kontaktats, och av dessa har flertalet har fyllt i inventeringsblanketter om sina företag.
Dessutom har vissa företag redovisat egna markundersökningar och saneringsprojekt som i
vissa fall varit okända för Länsstyrelsen.
Fokus har varit på träimpregnering och sågverk med doppning. Branscherna ”Massa- och
pappersindustri”, ”Plywoodtillverkning” och ”Ytbehandling av trä” har också de räknats in i
begreppet träindustri. Detta eftersom misstanken fanns att vissa av dessa objekt kan ha haft
impregneringsverksamhet tidigare i sin verksamhet.
I inventeringen har också tagits med ett antal mindre sågar s k bondsågar, trots att dessa aldrig
har haft någon impregneringsverksamhet. De flesta har identifierats genom kartstudier och
tips från allmänheten. En bondsåg är ett litet sågföretag, oftast enmansföretag, som mest sågar
virke åt traktens bönder. Anledningen att de är med i inventeringen är att den ska vara så
komplett som möjligt. Bondsågarna finns trots allt på kartan och kommer därför i framtiden

Förorenade områden i Västmanlands län.
5(17)
ge upphov till nya frågetecken ifall de inte är dokumenterade. De kommer dock inte
rapporteras in till Naturvårdsverket, utan arkiveras internt på Länsstyrelsen 3 . Branschen
”Trähandel” har också inventerats eftersom vissa av dessa kan ha haft impregnering tidigare.
Trähandel registreras tillsammans med Bondsågar.
Träindustrierna har visat sig ge mer resultat i förhållande till arbetsinsatsen. I motsats till
metallindustrin där de allra flesta objekt redan var kända, fanns det inom träindustrin
åtskilliga objekt som var nedlagda och bortglömda. Detta gäller givetvis mest mindre objekt,
men även en del större sågverk, som t ex Bolagssågen i Östervåla och Jädersbruks såg, har
identifierats på detta sätt. Dessutom har ett (1) objekt med tidigare okänd träimpregnering
identifierats; Bolagssågen i Östervåla.
1.6 Bakgrundsfakta-Träskyddsbehandling
Många av dessa uppgifter har hämtats från Länsstyrelsens i Uppsala län rapport om
inventering av träimpregneringsanläggningar (Länsstyrelsen i Uppsala län, 1998),
Branschkartläggningen (Naturvårdsverket, 1995) samt Naturvårdsverkets branschfaktablad
(Naturvårdsverket, 1992).
1.6.1 Träskyddsmedel
Impregnering innebär att träets celler genom tryck fylls med bekämpningsmedel mot svampoch
rötangrepp. Tryckimpregnering utförs i s k trycktuber. Doppning i stora kar är tekniskt
sett inte en form av impregnering eftersom skyddsmedlet inte tränger lika djupt in i träet som
vid tryckimpregnering. Doppning ger därför inte ett lika långvarigt skydd, och görs för att
förhindra blånadsskador på fuktigt virke. Både de medel som används för tryckimpregnering
och för doppning är mycket giftiga och klassas som bekämpningsmedel.
Vid tryckimpregnering har främst vattenlösliga metallsalter samt det organiska medlet kreosot
använts. De vanligaste saltmedlen innehåller koppar, krom, arsenik (CCA-medel). Det finns
även saltmedel som innehåller krom, zink och arsenik (CZA-medel). Metallerna och de
organiska ämnen som används har olika påverkan på olika organismer:
• Arsenik tas lätt upp av människor, djur och växter och är dödligt i för höga doser.
• Krom förekommer i olika former som har olika giftverkan. Den giftigaste formen (sexvärt
krom), kan i lägre doser ge skador på andningsorganen, lever och njurar, och är i högre
doser dödligt.
• Koppar är giftigt främst för markorganismer och växter. Det är koppar som ger
impregnerat virke den karaktäristiska gröna färgtonen.
• Zink är giftigt främst för vattenlevande organismer.
• Kreosot framställs genom destillation av stenkolstjära och är en blandning av olika
polyaromatiska kolväten (PAH). Hudkontakt kan orsaka frätskador och hudcancer. Det är
också giftigt för vattenlevande organismer, och kan vara mutagent.
Vid doppning har pentaklorfenol (PCP) varit det mest använda ämnet. Att vara utsatt för lägre
doser av PCP under längre tid kan ge irritation av hud och andningsvägar, huvudvärk samt
skador på lever och njurar.
3 Bondsågar finns registrerade i dokumentet Bondsågar.xls. Se bilaga 5.

Förorenade områden i Västmanlands län.
6(17)
Exponeringsvägar för de olika ämnena är genom mag-tarmkanalen, inandning av ångor och
damm samt genom huden.
1.6.2 Kort historik
• Träimpregnering har förekommit i Sverige sedan 1850-talet. Kungliga Järnvägsstyrelsen
och Telegrafstyrelsen impregnerade stolpar och slipers med kopparvitriol fram till mitten
av 1940-talet. Två misstänkta platser i Västmanland.
• 1901 köpte Kungliga Järnvägsstyrelsen ett mobilt tryckimpregneringsverk för
kreosotimpregnering. Fyra kända platser i Västmanland.
• Impregnering med CZA-medel pågick mellan 1935-55.
• Under 1940-talet började metallsaltmedel användas mer allmänt som ersättning för
kreosot. Även doppningsmedel mot blånadsskador började användas.
• 1955 introducerades små tryckimpregneringsanläggningar av s k 5T-typ vilket ökade
antalet anläggningar med impregnering utan att volymen impregnerat trä ökade nämnvärt.
• 1970 introducerades virkestorkarna vilket minskade behovet av kemiskt blånadsskydd
(PCP).
• 1977 förbjöds pentaklorfenol.
1.6.3 Föroreningsbild
Fram till 1969 verkar de flesta träimpregneringsanläggningar ha saknat skydd för mark och
grundvatten mot dropp och läckage. Erfarenheter från tidigare markundersökningar vid
impregneringsanläggningar visar att de högsta föroreningshalterna finns vid lucköppningarna
till trycktuben och vid upplagsplatser för det impregnerade virket. Halterna avtar snabbt med
djupet och avståndet från föroreningskällan. Halterna kan variera kraftigt inom några få
decimeter.
1.7 Bakgrundsfakta - Metallindustri
Västmanland har varit säte för gruvbrytning och metallbearbetning sedan medeltiden. Flera av
de idag aktiva större metallbearbetningsindustrierna har rötter ända från 1500- och 1600-talen.
Föroreningarna i samband med metallförädling består mest av metaller. Järn finns i störst
mängd tillsammans med nickel och krom, vilka är viktiga legeringsmetaller i rostfritt stål.
Koppar och aluminium har förekommit på vissa objekt, och somliga har även använt
kadmium, tenn, bly m m. Metallanvändningen har varierat från plats till plats. Förutom
metaller förekommer även en mängd organiska ämnen med varierande miljöskadlighet som t
ex lösningsmedel, oljor, skärvätskor och fenolhartser. Sammanfattningsvis kan sägas att
metallindustrin (inklusive verkstäder) har använt en mängd olika miljöskadliga ämnen under
olika tidsperioder (Naturvårdsverket, 1995 och Naturvårdsverket, 1996).

Förorenade områden i Västmanlands län.
7(17)
2 Metodik
2.1 Frågeställning
För att kunna bedöma ett markområdes troliga miljöfarlighet är det nödvändigt att besvara
vissa frågor:
1. Vilka kemikalier har hanterats på platsen?
I begreppet kemikalier inräknas i det här fallet även råvaror och avfallsprodukter.
Utgångspunkten är påverkan på miljön, vilket i detta fall gör definitioner av begrepp som
”avfall” och ”kemisk produkt” irrelevanta.
2. I vilka mängder och under hur lång tid har kemikalierna hanterats?
3. Hur har de hanterats och förvarats?
Kemikalier som förvaras och hanteras utomhus utgör en större risk för markföroreningar än
om de hanterats inomhus.
4. Vilka är spridningsförutsättningarna till mark och grundvatten?
Genomsläpplig mark, diken och rörgravar underlättar spridning, medan tjocka lerlager är
effektiva barriärer.
5. Kan människor påverkas av föroreningarna?
Föroreningar kan påverka grundvatten, tas upp av växter eller damma, och kan på så sätt bli
tillgängliga för människor. Speciellt barn är i riskzonen, dels eftersom de är så påverkbara,
dels eftersom små barn får i sig jord via munnen. Bostadsområden, platser där barn vistas
mycket samt områden med grundvattenuttag är mer skyddsvärda än t ex industriområden.
6. Kan miljön påverkas av föroreningarna?
Vissa föroreningar påverkar växter och djur mer än människor och kan på så sätt vara
miljöskadliga även om påverkan på människor är liten. Vissa platser anses extra känsliga eller
skyddsvärda, vilket också måste vägas in i bedömningen.
2.2 Källor
2.2.1 Sammanfattning
Uppgifter har samlats in från KRUT 4 , gamla inventeringar, hembygdsföreningar, äldre
ekonomiska kartor, olika myndigheters arkiv, personal på de olika myndigheterna, företag,
branschorganisationer samt från allmänheten. Samtliga dessa har visat sig vara värdefulla
källor. Vad det gäller träindustrier har äldre ekonomiska kartor och personer med
lokalkännedom visat sig vara ovärderliga både för att identifiera objekten, och för att få
information om verksamheten. Av inventeringens drygt 150 träindustrier har runt 100
identifierats genom kartstudier och cirka 20 genom tips från personer med god
lokalkännedom. Inga speciella kvalitetskriterier har ställts upp för insamlade uppgifter, utan
trovärdigheten har bedömts från uppgift till uppgift.
4 KRUT (Kalkning, Recipientkontroll UTsläppskontroll.) är Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas databas för
miljöskyddsarbete.

Förorenade områden i Västmanlands län.
8(17)
2.2.2 Länsstyrelsen
De främsta källorna som funnits tillgängliga på Länsstyrelsen har varit miljöenhetens
medarbetare, databasen KRUT, Länsstyrelsens arkiv samt kartor. Äldre ekonomiska kartor
har varit extra värdefulla för att identifiera träindustrier. Det har mest gällt små s k bondsågar,
men även större sågverk har identifierats genom kartstudier.
2.2.3 Kommunerna
För samtliga objekt i de prioriterade branscherna har arkiven på kommunernas miljökontor
och byggnadskontor sökts igenom. Antalet objekt har dock gjort att det varit nödvändigt att
sätta en gräns för hur långt tillbaka i tiden man kan gå i dessa arkiv. Detta har varit en
bedömningsfråga från fall till fall.
I de flesta fall har kommunernas miljökontor inte de personalresurser som krävs för att
bedriva ett eget regelrätt inventeringsarbete (systematisk identifiering och uppgiftsinsamling),
men de kan däremot bistå med uppgifter om specifika objekt. Endast ett fåtal har dock haft
möjlighet att ta kontakt med och intervjua ortsbefolkning. I vissa fall har kommunerna egna
sammanställningar över vissa branscher, vilka har varit mycket värdefulla. Bensinstationer
har i flera kommuner blivit noggrant inventerade. Anledningen till detta är att branschen själv
har åtagit sig att sanera vissa bensinstationer, vilket har fungerat som en morot. I flera av
kommunerna har inspektörerna arbetat endast ett fåtal år. Detta gör att miljöinspektörerna inte
har personlig förankring och lokalkännedom om bygden. I sådana kommuner har annan
kommunal personal varit viktiga uppgiftslämnare, t ex assistenter, sekreterare och annan
personal på andra kommunala enheter än just miljökontoren. Lokalkännedom har visat sig
vara ett mycket viktigt komplement till bristfälliga arkiv, något som tyvärr är mycket vanligt.
2.2.4 Företagen
Det finns åtskilliga luckor i myndigheternas arkiv beroende på utrensningar och tidigare
uppfattningar om vilka uppgifter som ansetts väsentliga att spara. Dessutom är många företag
i Västmanland betydligt äldre än miljölagstiftningen, vilket gör att en stor del av
produktionshistorien är okänd för myndigheterna. På försök kontaktades därför dagens aktiva
företag, vilka ombads lämna uppgifter till inventeringen. Förutom den tidsbesparing detta
innebär för inventeraren innebär det också en öppnare dialog med företagen.
Med början i mars 1998 har förfrågningar skickats ut till 75 aktiva företag i de prioriterade
branscherna träindustri och metallindustri (Bilaga 1 och 2). De källor som använts för att
identifiera företagen är KRUT, gamla inventeringar samt telefonkatalogen. Företagen har
ombetts fylla i de tre MIFO-blanketterna A, B och C, eller motsvarande. 46 av de tillfrågade
företagen har bidragit med uppgifter per brev eller telefon, Sju företag har kontaktats per
telefon och lovat fylla i sina blanketter. 21 företag som inte fyllt i blanketterna har, p g a
tidsbrist, inte heller kontaktats per telefon. Endast ett (1) företag har nekat att lämna uppgifter
(Bilaga 3). Flera företag har även kunnat bidra med uppgifter om andra företag i samma
bransch, både nedlagda och verksamma. Somliga företag, speciellt inom metallindustrin, har
glädjande nog lagt ned åtskilligt arbete på att kartlägga sina verksamhet. Träindustrin har
överlag varit sämre på att svara.

Förorenade områden i Västmanlands län.
9(17)
När ett objekt har riskklassats har verksamhetsutövaren (eller fastighetsägaren om
verksamhetsutövare saknas) givits tillfälle att komma med ett utlåtande (Bilaga 4).
2.2.5 Hembygdsföreningar och allmänheten
Från februari 1998 skickades brev ut till samtliga länets hembygdsföreningar med förfrågan
om uppgifter om nedlagda företag i de prioriterade branscherna. Den inledande brevkontakten
med hembygdsföreningarna gav en ganska mager skörd. Mycket få brydde sig om att svara.
Däremot har de vid direkt förfrågan ofta kunnat ge tips på personer som har anknytning till ett
visst objekt.
För att få in upplysningar från allmänheten har olika metoder prövats. I början av projektet
gjordes planer om att efterlysa nedlagda företag via media. Detta prövades lokalt i t ex
Köping, vilket gav en del resultat i fråga om tips på bensinstationer. Det gjordes även ett
försök från Länsstyrelsens sida att intressera regionens dominerande tidning, Vestmanlands
Läns Tidning, som faktiskt gjorde en intervju, vilken tyvärr inte publicerades. Att via
annonser be allmänheten om upplysningar har inte provats.
De flesta kontakterna med allmänheten har varit i kedjeform, d v s någon känner någon, som
känner till ett visst objekt. Speciellt i fråga om träindustrierna har detta varit en viktig källa.
Att ta fram uppgifter på detta sätt tar lång tid, och givetvis kan kvaliteten på dessa muntliga
uppgifter ifrågasättas. En bedömning av trovärdigheten har gjorts från fall till fall.
2.2.6 Branschorganisationer
Den branschorganisation som har varit mest aktuell är Svenska Träskyddsinstitutet 5 , som har
varit en bra informationskälla för kunskap om äldre produktionsmetoder. Träskyddsinstitutet
har dessutom fört egna listor över medlemsföretag.
2.2.7 Övriga aktörer
Förutom Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Svenska Petroleum Institutet genomför också
Telia, SJ, Statens Oljelager, Försvaret samt Vattenfall inventeringar av förorenad mark på
sina respektive objekt. Banverket planerar att börja med inventeringar 1999.
2.3 Klassningsmetod
Klassningsmetoden som använts är en del av MIFO-modellen (Naturvårdsverket m fl, 1996
samt Naturvårdsverket, 1998.). Bedömning av kemikaliers farlighet bygger förutom på
MIFO-modellens förslag, även på ett förslag från länsstyrelsen i Östergötland (Länsstyrelsen i
Östergötland, 1997), OBS-listan (Kemikalieinspektionen, 1995a) och Begränsningslistan
(Kemikalieinspektionen, 1995b). SGU:s jordartskartor och hydrogeologiska kartor har
använts för att bedöma både spridningsförutsättningar och påverkansområdets känslighet.
Länsstyrelsens Naturvårdsplan har använts för att bedöma ett områdes miljökänslighet
(Länsstyrelsen, 1985).
5 Svenska Träskyddsinstitutet. Box 5673, 114 86 Stockholm. Tel: 08-791 23 50, fax: 08-791 22 15.

Förorenade områden i Västmanlands län.
10(17)
De olika uppgifterna om kemikaliers farlighet, spridningsförutsättningar, påverkansområdets
känslighet/skyddsvärde samt föroreningsnivå vägs samman i ett diagram (Figur 2).
Skärningspunkterna av parametrarna ger en antydan om vilken riskklass objektet bör hamna i.
Eftersom det finns fyra parametrar, men bara två axlar i diagrammet händer det givetvis att
skärningspunkterna hamnar i olika riskklassningsfält. I sådana fall blir klassningen en
bedömningsfråga för klassaren. Generellt ska då kemikaliernas farlighet och föroreningsnivå
väga tyngre än känslighet/skyddsvärde. Andra faktorer som områdets storlek och intrycket
från platsbesöket vägs också in i riksklassningen.
Figur 2 Diagram för riskklassning. Källa: Naturvårdsverket m fl, 1996.
2.4 Databas
Under januari och februari 1998 gjordes en omfattande databasläggning av uppgifter från
äldre inventeringar och KRUT. Efter denna uppstart lades nyinkomna uppgifter in löpande.
Databasen är gjord i programmet MS Access 97, och är skapad av Mikael Lindell på
länsstyrelsen i Stockholms län. Databasen har kopplats till digitalt kartmaterial, som
uppdateras automatiskt med databasen. Källdokumenten till databasen finns i pappersform på
Länsstyrelsen. Databasens olika delar finns redovisad i bilaga 5.

Förorenade områden i Västmanlands län.
10(17)
3 Resultat
3.1 Sammanfattning
Det har visat sig under inventeringen att ambitionsnivån i flerårsplanen från 1996 varit alltför
optimistisk. Den bransch som inventerats noggrannast är träindustrin, men även där finns det
enstaka objekt som inte kunnat lokaliseras, där uppgifter om verksamheten är mycket osäkra,
eller där andra viktiga uppgifter fattas. Vad det gäller metallindustrin har de flesta objekt
identifierats och uppgifter har samlats in för flera av objekten. Det går däremot inte att
utesluta förekomsten av enstaka oidentifierade objekt. De flesta skjutbanor är identifierade,
medan tvärtom de flesta bensinstationer och bilvårdsanläggningar saknas i inventeringen.
Totalt har 590 objekt identifierats. De 15 till antalet största branscherna redovisas i tabell 1.
Vid noggrannare inventeringar av vissa branscher kommer säkerligen både antal och
branschbeteckning behöva att ändras för vissa objekt.
Tabell 1. De 15 till antalet största branscherna och den generella riskklassen för branschen.
Branschbeteckning och generell riskklass enligt Branschkartläggningen (Naturvårdsverket, 1995)
Bransch Antal NV:s generella riskklass för branschen
Avfallsdeponi 124 Saknas
Skjutbana 105 Saknas
Verkstadsindustri 44 3
Gruvor (sulfid) 36 1
Bilskrot eller skrothandel 33 3
Ytbehandling av metaller 28 2
Sågverk utan doppning 27 4
Träimpregnering 24 2
Ytbehandling av trä 24 4
Gjuteri 15 2
Verkstad med ytbehandling 14 2
Sågverk med doppning 10 2
Asfaltsverk 10 3
Bensinstation 10 2
Järn,- stål- och manufaktur 10 1
3.2 Träindustri
I Västmanland har hittills 64 objekt inom träindustrin identifierats. Fördelningen inom olika
branscher redovisas i tabell 2. Objekten finns även redovisade i kartform (Bilaga 6).

Förorenade områden i Västmanlands län.
12(17)
Tabell 2. Fördelning inom olika branscher för träindustriobjekt. Branschdefinition enligt
Branschkartläggningen (Naturvårdsverket, 1995).
Bransch
Antal objekt
Träimpregnering 24
Sågverk med doppning 10
Sågverk utan doppning 27
Massa- och pappersindustri 2
Plywoodtillverkning 1
Hittills har 25 objekt klassats (Tabell 3). Att just dessa objekt har klassats beror på att det för
dessa objekt funnits ett tillräckligt dataunderlag.
Tabell 3. Riskklassning av objekt inom träindustrin.
Objektnamn Kommun Bransch Riskklass
Riddarhyttans Sågverk Skinnskatteberg Sågverk m doppning 1
Ramnässågen Surahammar Sågverk m doppning 1
Foldy Pac Skultuna Västerås Sågverk m doppning 1
Västanfors Impregnering Fagersta Träimpregnering 1
Bolagssågen i Åby Heby Träimpregnering 1
Tärnsjö Träimpregnering Heby Träimpregnering 1
Sands Såg & Kvarn Sala Träimpregnering 1
Impregneringsanl. i Ramnäs Surahammar Träimpregnering 1
Strömsholms Impregneringsanläggning Västerås Träimpregnering 1
Rödje Såg och Kvarn Heby Sågverk m doppning 2
Karbenning Såg Norberg Sågverk m doppning 2
Nordansjö Såg Norberg Sågverk m doppning 2
Hallstahammar Träimpregnering AB Hallstahammar Träimpregnering 2
Snickerifabrik i Valstalund Hallstahammar Träimpregnering 2
Fanerbolaget, Komponentfabriken Heby Träimpregnering 2
Heby Stakettjänst Heby Träimpregnering 2
Heby sågverk Heby Träimpregnering 2
P O Hiller Trävaror AB Heby Träimpregnering 2
Nordiska Byggträ Köping Träimpregnering 2
Näverkärret Impregnering Köping Träimpregnering 2
Jungfrubo Sala Träimpregnering 2
L Widén AB, Hedåker Sala Träimpregnering 2
Rosshyttan Sala Träimpregnering 2
Vansjö Snickerier AB Sala Träimpregnering 2
Slipersupplag i Högfors Norberg Träimpregnering 3

Förorenade områden i Västmanlands län.
13(17)
3.3 Metallindustri
Metallindustrin har dominerat länet under mycket lång tid. Dessutom har flera av industrierna
ändrat sin produktionsinriktning flera gånger under årens lopp. Detta gör det svårt att hitta
företag med en renodlad verksamhet som helt passar in i Branschkartläggningens
branschindelning (Naturvårdsverket, 1995). I begreppet metallindustrier har därför förutom
järn,- stål, och manufaktur även inkluderats sekundära metallverk, gjuterier och större
verkstadsindustrier (B-anläggningar). Flera av objekten spänner över fler än ett
branschområde, och de har då fått branschbeteckning efter den huvudverksamhet de har enligt
KRUT.
Sammanlagt har hittills 74 olika objekt inom metallindustrin identifierats. Fördelningen inom
olika branscher redovisas i tabell 4. Av de objekt där dataunderlaget varit tillräckligt har
endast fem stycken riskklassats. Detta p g a tidsskäl.
Tabell 4. Fördelning inom olika branscher för metallindustriobjekt. Branschdefinition enligt
Branschkartläggningen (Naturvårdsverket, 1995).
Bransch
Antal objekt
Järn,- stål, och manufaktur 10
Gjuterier 15
Sekundära metallverk 5
Verkstäder (B-anläggningar) 44
3.4 Skjutbanor
Inventeringen av skjutbanor har av tidsskäl begränsats till identifiering. Hittills har totalt 105
skjutbanor identifierats, vilket gör dem till inventeringens näst största bransch efter
avfallsdeponier som är 124 stycken. Insamlat material om skjutbanor finns förutom databasen
även i pärm nr 8.
3.5 Bensinstationer och bilvårdsanläggningar
Hittills har 10 stycken nedlagda bensinstationer identifierats i denna inventering. Insända
uppgifter finns förutom i databasen även i pärm nr 8. Somliga bensinstationer är också
inrapporterade till Spimfab. I Västmanlands län har markundersökningar i Spimfabs regi
påbörjats på endast ett (1) objekt i Heby kommun. I både Hallstahammars och i Köpings
kommun har två objekt blivit prioriterade för kommande undersökningar, och i Surahammars
kommun ett (1) objekt.
Antalet identifierade bilvårdsanläggningar är endast tre stycken.

Förorenade områden i Västmanlands län.
14(17)
3.6 Prioriterade objekt till Fas 2
3.6.1 Prioriteringsgrunder för objekt
En viktig del i Fas 1 i inventeringsarbetet är att sålla ut de objekt som är mest angelägna att
undersöka i Fas 2. Grunden till prioriteringen finns föreslagen i MIFO-modellen. Enligt denna
ska högst prioritet ges:
• Objekt med akut hälso-/miljörisk eller där det redan föreligger påtagligt negativa
miljöeffekter.
• Objekt med föroreningar som har hög prioritet i miljöarbetet och som förekommer i halter
och mängder av betydelse.
Lägre prioritet har:
• Objekt som innebär hot mot ekologiskt särskilt känsliga eller särskilt skyddsvärda
områden, s k skyddsobjekt.
• Objekt med en potential för långvarig och omfattande spridning av föroreningar.
• Objekt där åtgärderna är kostnadseffektiva med avseende på miljönyttan.
• Objekt som är akuta ur ansvarssynpunkt, d v s förestående förändringar som kan försvåra
kostnadstäckning, exempelvis företag som är på väg att lägga ner sin verksamhet.
3.6 2 Prioriterade objekt
Nedanstående objekt är föreslagna till fortsatta undersökningar i Fas 2. De har för
åskådlighetens skull delats i tre grupper. Grupp 1 är objekt med hög prioritet enligt ”3.6.1
Prioriteringsgrunder för objekt” ovan, och där risk föreligger för direktkontakt eller
grundvattenförorening eller påverkan på viktiga ytvattendrag. Grupp 2 har också hög prioritet
enligt ”3.6.1 Prioriteringsgrunder för objekt ”, men har bedömts ha mindre akut hälsorisk.
Grupp 3 är objekt där risk föreligger för påverkan av enskilda vattentäkter. Motivering för
varje objekt redovisas i Bilaga 7.
Prioriterade objekt. Grupp 1.
• Riddarhyttans Sågverk, Skinnskattebergs kommun.
• Ramnäs Impregnering, Surahammars kommun.
• Sands Såg och Kvarn, Sala kommun.
• L Widén, Sala kommun.
Prioriterade objekt. Grupp 2.
• Ramnässågen, Surahammars kommun.
• Bolagssågen, Heby kommun.
• Strömsholm, Västerås kommun.
• Sörstafors Pappersbruk, Hallstahammars kommun
• Hällby sliperi (pappersbruk), Arboga kommun.
Prioriterade objekt. Grupp 3.
• Jungfrubo, Sala kommun.
• Valstalund, Hallstahammars kommun.

Förorenade områden i Västmanlands län.
15(17)
4 Synpunkter på fortsatt inventeringsarbete
4.1 Ny flerårsplan
Det första steget för fortsatt inventering borde vara att revidera den gamla flerårsplanen från
1996. Som redan påpekats i avsnittet ”3.1 Sammanfattning” var ambitionsnivån i
flerårsplanen alltför optimistisk. Författaren föreslår att de ansvariga på Länsstyrelsens
miljöenhet diskuterar fram en ny och mer realistisk plan tillsammans med representanter för
kommunerna. Med tanke på de svårigheter kommunernas miljöinspektörer har haft att få tid
till denna inventering, borde ett fortsatt arbete även förankras hos kommunernas ansvariga
politiker.
4.2 Prioriteringsgrunder för branscher
Vad gäller träindustrier är Fas 1 avklarad, och somliga objekt från denna inventering har
föreslagits gå vidare till provtagning i Fas 2. I valet av bransch kan olika prioriteringsgrunder
användas. I detta fall har särskild vikt har lagts vid målen i Länsstyrelsens miljöstrategi
(Länsstyrelsen, 1996b) samt vid länets industriprofil.
I Länsstyrelsens miljöstrategi finns en uttalad vilja att minska utläckage av giftiga metaller
från förorenade markområden. Ett annat mål är att minska utläckaget av metaller till ytvatten.
Det finns däremot inga uttalade mål för mark som är förorenad av organiska miljögifter.
Enligt Länsstyrelsens miljöstrategi ska tillgången på grundvatten säkras och biologiskt viktiga
strand- och vattenområden skyddas. Kunskap om sådana objekt blir extra viktig i
planeringssammanhang. Exempel på branscher som ofta är lokaliserade så att de kan utgöra
ett hot mot grund- och ytvatten är metallindustrin, ytbehandlare och träimpregnering.
Skjutbanor, gruvavfall och avfallsdeponier ligger ofta lokaliserade så att risk föreligger för
förorening grundvatten.
4.3 Prioriterade branscher
I Länsstyrelsens miljöstrategi poängteras alltså metallföroreningar. Dessutom poängteras
vikten av skydda både yt- och grundvatten. Med dessa mål och länets industrihistoria som
bakgrund, föreslår författaren att följande branscher bör prioriteras i vidare inventeringar:
I första hand bör järn, -stål,- och manufaktur samt sekundära metallverk inventeras klart enligt
både Fas 1 och Fas 2. Det skulle vara otillfredställande att länets mest betydande industrier
inte är ordentligt genomgågna. Dessutom stämmer det överens med Länsstyrelsens miljömål
då en stor del av föroreningarna består av metaller, samt att de ofta ligger vid länets stora
vattendrag och viktiga grundvattenådror. Det stämmer dessutom överens med
Naturvårdsverkets prioriteringsgrunder inför Fas 2 (se ”3.6.1 Prioriteringsgrunder för objekt”
ovan) Man måste dock tänka på branschens speciella karaktär och lägga ner tillräcklig tid på
varje objekt (se ”1.5 Branschurval - metall eller trä?”).
I andra hand bör resten av metallindustrin (gjuterier, större verkstäder och ytbehandlare)
inventeras enligt Fas1. Verkstäder och ytbehandlare har relativt stor föroreningspotential
sammanlagt, och ligger även de ofta i närheten av vattendrag. De är en del av

Förorenade områden i Västmanlands län.
16(17)
metallindustrikomplexet, vilket borde göra det möjligt att inventera dem samtidigt som de
större järn- och metallverken.

Förorenade områden i Västmanlands län.
17(17)
5 Referenser
Kemikalieinspektionen, 1995 a. OBS-listan – en förteckning över ämnen som kräver särskild
uppmärksamhet.
Kemikalieinspektionen, 1995 b. Begränsningslistan – förteckning över ämnen som är
förbjudna eller vars användning är inskränkt.
Länsstyrelsen, 1985. Naturvårdsplan för Västmanlands län. Länsstyrelsens rapportserie,
1985:19.
Länsstyrelsen, 1996a. Förorenade områden – flerårsplan för Västmanlands län.
Länsstyrelsen, 1996b. Miljöstrategi för Västmanlands län. Länsstyrelsens rapportserie,
1996:8. ISSN 0284-8812.
Länsstyrelsen i Uppsala län, 1998. Förorenade områden vid anläggningar för träimpregnering
i Uppsala län, Länsstyrelsens meddelandeserie 1998:7.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län, 1996. Projektplan för inventering av förorenade områden i
Älvsborgs län.
Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1997. Kartläggning av förorenad mark och sediment i
Östergötland. Delrapport.
Naturvårdsverket, 1992. Branschfakta. Sågverk - doppning och lagring.
Naturvårdsverket, 1995. Branschkartläggningen. En översiktlig kartläggning av
efterbehandlingsbehovet i Sverige. Rapport 4393. ISBN 91-620-4393-5, ISSN 0282-7298.
Naturvårdsverket, 1996. Generering av avfall inom järn- och stålindustrin. Rapport Nr. 4613.
ISBN 91-620-4613-6, ISSN 0282-7298.
Naturvårdsverket, 1998. Bedömningsgrunder för förorenade områden. Remissversion 1998-
04-27.
Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Institutet för Tillämpad
Miljöforskning, Institutet för MiljöMedicin, 1996. Förorenade områden. Vägledning för
översiktliga inventeringar och riskklassningar. (Preliminär version).

Förorenade områden i Västmanlands län.
Bilageförteckning.
Bilaga 1. Förfrågan till företag om uppgifter. Två sidor.
Bilaga 2.
Bilaga 3.
Bilaga 4.
Bilaga 5.
Bilaga 6.
Bilaga 7.
Förfrågan till företag om uppgifter. Förenklad variant efter en modell från Malmö
Stad.
Sändlista för brev till företag. Två sidor.
Klassningsremiss till företagen inklusive sändlista. Två sidor.
Databasens delar.
Träindustrier i Västmanlands län. Kartor och tabeller. Två sidor.
Prioriterade objekt. Motivering. Två sidor.

Förorenade områden i Västmanlands län.
Bilaga 1. Förfrågan till företag om uppgifter. Sida 1 (2).
Länsstyrelsen inventerar industrimark
Sedan oktober 1997 driver Länsstyrelsen, i samverkan med kommunernas miljökontor, en
inventering av industrimarkområden i länet. Inventeringen genomförs med stöd av medel från
Naturvårdsverket, och är en del av ett mer långsiktigt arbete med målet att identifiera,
undersöka och, vid behov, sanera alla Sveriges förorenade markområden. Projektledare är
Lars Edenman och det löpande inventeringsarbetet sköts av Tobias Robinson.
Provtagning och sanering av mark är en kostsam historia, vilket gör det viktigt att resurserna
används där de gör mest miljönytta. Vi hoppas och tror att detta är av stort intresse även för
Er. Eftersom inga har bättre kännedom om företagen än företagarna själva, vill vi med detta
brev söka Ert stöd och hjälp med att göra inventeringen så effektiv som möjligt.
Inventeringen sker enligt en modell framtagen av Naturvårdsverket, kallad MIFO.
Västmanland befinner sig idag i Fas 1, vilket innebär en övergripande inventering med
tyngdpunkten lagd på arkivsök, intervjuer och fältbesök. Provtagning och sanering är alltså
inte aktuella i detta skede. Istället är meningen att skaffa ett underlag för att rätt kunna
prioritera vilka områden man bör gå vidare med i Fas 2.
För att förvissa sig om att inventeringen genomförs enhetligt i hela landet har
Naturvårdsverket tagit fram särskilda blanketter, och det är dessa blanketter som vi önskar
hjälp med att fylla i. Blanketterna kan verka mycket detaljrika, men vi väntar oss inte att Ni
fyller i alla uppgifter. I denna inventeringsomgång är vi särskilt är på jakt främst efter följande
typer av uppgifter:
Företagshistoria:
Processhistoria:
Vad har företaget hetat under olika perioder? Vilka har ägarna
varit?
Vilka processer har använts? Vilka råvaror och kemikalier har
använts, under vilken tidsperiod och i vilka mängder?
Föroreningshistoria: Finns det t ex gamla deponier, tippar, utfyllnader eller upplag
inom området? Vilka områden utanför industriområdet har
använts till deponering eller upplag? Var på området har olika
råvaror och kemikalier hanterats? Var kan man vänta sig spill?
När skedde deponeringen/spillet?

Förorenade områden i Västmanlands län.
Bilaga 1. Förfrågan till företag om uppgifter. Sida 2 (2).
Utrymmet på blanketterna är begränsat, men vi är givetvis angelägna om att få så kompletta
uppgifter som möjligt.
Vår förhoppning är att få in uppgifterna senast Datum.
Tack på förhand för Er medverkan.
Med vänlig hälsning,
Tobias Robinson
(Telefonnummer)
Om Ni har frågor eller synpunkter kan Ni även kontakta:
Lars Edenman (Telefonnummer), Ordinarie handläggare på Länsstyrelsen (Telefonnummer)
eller Kommunens kontaktperson (Telefonnummer).
Bilagor:
1. Inventeringsblanketter A,B och C
2. Anvisningar till inventeringsblanketterna

Förorenade områden i Västmanlands län.
Bilaga 2. Förfrågan till företag om uppgifter. Förenklad variant efter modell från Malmö Stad.
Vad vet Du om ditt företags historia?
Dina kunskaper kan visa sig bli värdefull insats för miljön i Västmanland.
Västmanland är mycket gammalt som industrilän. På de platser där industrierna ligger, eller
har legat, finns det en risk att marken är förorenad med miljöfarliga ämnen. Länsstyrelsen i
Västmanland, tillsammans med kommunerna, avser nu att undersöka om och var i länet
föroreningarna finns. I den här omgången har vi valt att kartlägga sågverk, impregneringsverk
och övrig träindustri.
Era kunskaper om områdena mycket viktiga för oss. Därför hoppas vi på ert stöd och hjälp att
göra denna kartläggning så komplett som möjligt. Om utrymmet är för litet, fortsätt gärna på
baksidan eller skriv på ett extra blad.
Vilken verksamhet bedriver företaget idag. Vilka kemikalier används?
Vilken verksamhet har företaget bedrivit tidigare. Vilka kemikalier användes då?
Har andra företag funnits tidigare på området? Känner Du till vilken verksamhet de har haft?
Har det förekommit bränder i området - i så fall när och var?
Har spill till mark, vatten eller avlopp inträffat - i så fall när och var?
Vid spill i samband med hantering, incidenter och olyckor m m - av vilket slag var spillet?
Vi vore tacksamma om Du ville ta Dig tid att svara på denna enkät, per brev eller per telefon.
Vi ser fram emot en kontakt senast Datum!
Med vänlig hälsning,
Tobias Robinson, Länsstyrelsen Tel: XXX-XXXX
Vid frågor går det även bra att ringa:
Kommunens miljöinspektör Tel: XXX-XXXXXX.

Förorenade områden i Västmanlands län.
Bilaga 3. Sändlista för brev till företag. Sida 1 (2).
Företagsnamn Datum Kommun Övrigt
Frid Metall AB 980406 Arboga Lämnat uppg.
FFV Aerotech 980422 Arboga Lämnat uppg.
Volvo Aero 980422 Arboga
Seco Tools, Arboga 980423 Arboga Lämnat uppg.
Hedin i Arboga 980520 Arboga
ABB Teknikservice AB 980422 Fagersta Lämnat uppg.
Avesta Sandvik Tube 980422 Fagersta Lämnat uppg.
Fagersta Stainless AB 980422 Fagersta Lämnat uppg.
Gradic Wire 980422 Fagersta Lämnat uppg.
IPS Steel Powder 980422 Fagersta
Mireco 980422 Fagersta Lämnat uppg.
Samhall i Fagersta 980422 Fagersta Kontakt
Seco Tools, Fagersta 980422 Fagersta
Uniroc 980422 Fagersta
Karl Segerström AB 980427 Fagersta
Hedin i Västanfors 980520 Fagersta Lämnat uppg.
Kanthal AB 980323 Hallstahammar Lämnat uppg.
Bulten AB 980403 Hallstahammar Lämnat uppg.
Calesco Foil 980403 Hallstahammar Lämnat uppg.
Fundia 980403 Hallstahammar Kontakt
Trustor Precision Components 980403 Hallstahammar Lämnat uppg.
Sv Magnetfabriken 980414 Hallstahammar Kontakt, lämnar ej uppg.
A G Johanssons Metallfabr 980422 Hallstahammar Lämnat uppg.
Gotthards Fragmentering 980422 Hallstahammar Kontakt
Intra Mölntorp 980422 Hallstahammar
Varnäsföretagen AB 980422 Hallstahammar
Hallstahammar Bygg & Trä 980520 Hallstahammar Uppgifter per tele.
Zetterbergs Produkt 980422 Heby Lämnat uppg.
Heby Stakettjänst 980427 Heby
Heby Sågverk 980427 Heby Lämnat uppg.
P.O. Hiller Trävaror 980427 Heby
Rödje Såg 980525 Heby
Sunnankils Såg & Hyvleri 980615 Heby Uppgifter per tele.
Sörberg Produktion 980414 Kungsör
Car-O-Liner 980422 Kungsör
Volvo Person- och Lastvagnar 980414 Köping Lämnat uppg.
Pressmetall AB 980422 Köping Lämnat uppg.
Tibnor AB 980422 Köping Lämnat uppg.
Ljungträ 980427 Köping
Hedin i Köping 980525 Köping
Munktorps Träförädling 980525 Köping Lämnat uppg.
Karbenning Såg 980427 Norberg
Sala Bly 980302 Sala Kontakt
Svedala Pump och Process 980422 Sala Lämnat uppg.
Bilaga 3. Sändlista för brev till företag. Sida 2 (2).

Förorenade områden i Västmanlands län.
Företagsnamn Datum Kommun Övrigt
Forneby Såg och Hyvleri 980427 Sala Lämnat uppg.
L. Widén AB 980427 Sala
Ransta Snickerifabrik 980525 Sala Uppgifter per tele.
Br Holm 980615 Sala Uppgifter per tele.
Mälarply 980427 Skinnskatteberg
Skinnskatteberg Trä AB 980427 Skinnskatteberg Lämnat uppg.
Berndt Nyvall 980615 Skinnskatteberg Uppgifter per tele.
Surahammars Bruks AB 980303 Surahammar Lämnat uppg.
Wirsbo Bruk AB 980403 Surahammar Lämnat uppg.
Gunnebo Industrier AB 980409 Surahammar Kontakt
JOT Components 980414 Surahammar Lämnat uppg.
Sura Magnets 980414 Surahammar
Wirsbo Stålrör 980414 Surahammar Kontakt
Lisjö Krom 980422 Surahammar Lämnat uppg.
Surahammars Bygg & Trä 980520 Surahammar Lämnat uppg.
Outokumpu Copper Partner 980302 Västerås Lämnat uppg.
Sedenborgs Metallgjuteri 980302 Västerås Kontakt
Gränges Industriservice 980404 Västerås Lämnat uppg.
Raufoss 980404 Västerås Lämnat uppg.
Skultuna Flexible 980404 Västerås Lämnat uppg.
Skultuna Folie 980404 Västerås Lämnat uppg.
Skultuna Ytbehandling 980404 Västerås Lämnat uppg.
SAPA 980409 Västerås Lämnat uppg.
Stacke AB 980409 Västerås Lämnat uppg.
Skultuna Gelbgjuteri 980414 Västerås Lämnat uppg.
SMT Machine 980422 Västerås
TGOJ Mälardalen 980422 Västerås Lämnat uppg.
Västerås Lokaltrafik AB 980422 Västerås Lämnat uppg.
Beijer Byggmaterial 980525 Västerås
Byggcenter & Byggshopen 980525 Västerås Uppgifter per tele.
Hedin i Västerås 980615 Västerås Lämnat uppg.

Förorenade områden i Västmanlands län.
Bilaga 4. Klassningsremiss till företagen. Sida 1 (2).
Riskklassning av Ert företag/mark
Länsstyrelsen i Västmanlands län har sedan oktober 1997 bedrivit en inventering av länets
industrier – pågående såväl som nedlagda – för att kunna bilda sig en uppfattning om var det
finns en risk för markföroreningar. Inventeringen görs enligt Naturvårdsverkets modell
MIFO, där uppgifter om kemikaliers farlighet, spridningsförutsättningar, föroreningsnivå
samt påverkansområdets känslighet och skyddsvärde vägs samman till riskklassning av
området. Det bör påpekas att MIFO-modellen är mycket sträng, och klassningen sker efter ett
”värsta fallet”-scenario.
Ert företag/mark är ett av de många områden Länsstyrelsen har samlat in uppgifter om, och
för vilket det även det finns ett förslag till riskklassning.
Länsstyrelsen är angelägen om Era synpunkter på detta klassningsförslag.
För att kunna beaktas i den slutgiltiga riskklassningen behöver Länsstyrelsen Era synpunkter
senast Datum.
Med vänlig hälsning,
Tobias Robinson
Direkttel. XXX-XXXXX
Bilaga: Klassningsförslag för Ert företag/mark.

Förorenade områden i Västmanlands län.
Bilaga 4. Klassningsremiss till företagen. Sida 2 (2).
Sändlista klassningsremiss till företag.
Kanthal AB, Hallstahammar
SJ Fastighet, Örebro
Heby Stakettjänst, Heby
Heby Sågverk, Mellanskog Industri AB, Heby
Mellanskog Industri AB, Uppsala
L Widén AB, Hedåker, Västerfärnebo
P O Carlsson, Kapellgatan 1D, Kolbäck
Arne Carlsson, Östergårdsvägen 14D, Salbohed
Telaris Förvaltning, Christina Ädelqvist, Stockholm
Stora AB, Falun (ang. Riddarhyttans sågverk, Nordansjö)
Karl Hedin AB, Fagersta
Östra Verken, Matti Uusitalo, Skultuna
Nordiska Byggträ, Köping
Surahammars Bruks AB, Surahammar
Rödje Såg & Kvarn, Heby
P O Hiller, Heby
Wallro i Västerås AB (ang. Nordiska Byggträ, Köping)
Banverket HK, Sören Dahlén (ang. Slipersupplag i Högfors)
Hagaköket AB, Heby (ang. Fanerbolaget)
Fanerbolaget, Peter Weil AB, Heby
Hedin-Karbenning AB, Norberg

Förorenade områden i Västmanlands län.
Bilaga 5. Databasens delar.
Elektronisk databas
Databasen finns i Access 97-format i filen EBH-U-län.mdb.
Samma uppgifter finns i Excel 97-format i filerna A-Stockholm2.xls, B-Stockholm.xls och
C-Stockholm.xls.
En förteckning över källor till vissa av objekten finns i Excel 97-format i filen A-
Litteraturförteckning.xls.
Bondsågar och Trähandel finns registrerade i Excel 97-format i filen Bondsågar.xls.
GIS
Filen EBH-U-län.mdb är länkad till ett ArcView-projekt i formatet ArcView GIS 3.0a. Filen
heter ebhkartor.apr och finns i mappen Kartor. ArcView-projektet uppdateras automatiskt
av EBH-U-län.mdb.
Källdokument
Vissa uppgifter är inte införda i databasen utan föreligger i pappersform i nio pärmar med
huvudrubriken Förorenad mark. Pärmarnas nummer och innehåll är:
Pärm 1. Flerårsplaner, MIFO Fas 1, GIS,
Pärm 2. Länsvisa inventeringar,
Pärm 3. Andra län: Kontakter, Rapporter,
Pärm 4. Objekt. Riksobjekt: Sala Aftersand, Kohlswa Jernverk, Lyckan, Semla Dammsjö,
Pärm 5a. Objekt. Träindustri. Arboga – Norberg,
Pärm 5b. Objekt. Träindustri. Sala – Västerås,
Pärm 6. Objekt. Diverse. Arboga – Kungsör,
Pärm 7. Objekt. Diverse. Köping – Västerås,
Pärm 8. Kommunkontakter, Bensinstationer, Bilskrotar, Skjutbanor, Hembygdsföreningar.

Förorenade områden i Västmanlands län.
Bilaga 6. Träindustrier i Västmanlands län. Sida 2 (2).
ID Objektnamn Kommun Bransch
160 Rödje Såg och Kvarn Heby Sågverk m doppning
162 L Widén AB, Hedåker Sala Träimpregnering
163 Foldy Pac Skultuna Västerås Sågverk m doppning
212 Mälarply Skinnskatteberg Plywood- eller spånskivetillverkning
241 P O Hiller Trävaror AB Heby Träimpregnering
262 Riddarhyttans Sågverk Skinnskatteberg Sågverk m doppning
265 Impregneringsanl. i Ramnäs Surahammar Träimpregnering
266
Heby Stakettjänst
Heby Träimpregnering
269 Tärnsjö Träimpregnering Heby Träimpregnering
273 Hallstahammar Träimpregnering AB Hallstahammar Träimpregnering
275 Depåimpregnering Hallstahammar Träimpregnering
277 Sörstafors Pappersbruk Hallstahammar Massa och pappersindustri
278 Karbenning Såg Norberg Sågverk m doppning
279 Nordansjö Såg Norberg Sågverk m doppning
285 Tillberga Impregnering Västerås Träimpregnering
292 Strömsholms Impregneringsanläggning Västerås Träimpregnering
294 Forneby Såg & Hyvleri Sala Träimpregnering
295 Jungfrubo Sala Träimpregnering
296 Rosshyttan Sala Träimpregnering
299 Hedins fd anl. syd Allév. Fagersta Sågverk m doppning
302 Karl Segerström AB Fagersta Sågverk m doppning
303 Västanfors Impregnering Fagersta Träimpregnering
308 Näverkärret Impregnering Köping Träimpregnering
317 Heby sågverk Heby Träimpregnering
320 Nordiska Byggträ Köping Träimpregnering
321 Vansjö Snickerier AB Sala Träimpregnering
322 Sands Såg & Kvarn Sala Träimpregnering
323 Hedins Trä & Bygg Västerås Träimpregnering
346 Bolagssågen i Åby Heby Träimpregnering
353 Ramnässågen Surahammar Sågverk m doppning
370 Snickerifabrik i Valstalund Hallstahammar Träimpregnering
418 Vittinge såg Heby Sågverk m doppning
488 Myggbo Såg Västerås Sågverk m doppning
497 Slipersupplag i Högfors Norberg Träimpregnering
525 Hällby Sliperi Arboga Massa och pappersindustri
526 Fanerbolaget, Komponentfabriken Heby Träimpregnering

Förorenade områden i Västmanlands län.
Bilaga 7. Prioriterade objekt. Motivering. Sida 1 (2).
Prioriterade objekt grupp 1.
Riddarhyttans Sågverk, Skinnskattebergs kommun.
Motivering: Verksamheten var sågverk med doppning och tryckimpregnering, hyvling av
doppat virke kan ej uteslutas. Jordarten är grus vilket gör att spill säkerligen har runnit ner i
grundvattnet och sjön Lien. Hyvelspån på sjöbotten nära campingplatsen kan vara
kontaminerade. Forsån, som rinner från sjön Lien, har högt biologiskt skyddsvärde. Mark,
grundvatten, sediment och ytvatten borde undersökas.
Ramnäs Impregnering, Surahammars kommun.
Motivering: Tryckimpregnering med CCA-medel. Objektet ligger på en ås som används som
grundvattentäkt. Grundvattendelaren är svagt markerad, vilket gör att risk finns att den kan
flyttas vid extrema tork- eller nederbördsförhållanden. Detta skulle kunna medföra att
grundvattnet ändrar riktning och strömmar mot grundvattentäkten. Både mark och
grundvatten har höga arsenikhalter.
Sands Såg och Kvarn, Sala kommun.
Motivering: Objektet ligger på åsmaterial där det finns flera vattentäkter norrut. Doppning i
pentaklorfenol har förekommit och under de första 10 åren skedde detta sannolikt utomhus.
Visserligen var verksamheten enligt uppgift i liten skala, men risken för förorening av
grundvattnet måste betraktas som stor tills man kan visa motsatsen. Det behövs en
noggrannare inventering och provtagning av närområdet för att se ifall några vattentäkter kan
vara påverkade.
L Widén, Sala kommun.
Motivering: Tryckimpregnering med kopparmedel och organiska impregneringsmedel. Enligt
kommunens miljöinspektör tycks verksamheten ha medfört en hel del spill. Dessutom ligger
objektet i anslutning till en viktig grundvattenåder.
Prioriterade objekt. Grupp 2.
Ramnässågen, Surahammars kommun.
Sågverk med doppning i pentaklorfenol, vilket finns i konstaterat extremt hög halt i marken.
Objektet ligger precis vid Kolbäcksån som uppmärksammats i saneringssammanhang nyligen
(i samband med statliga LIP-bidrag till bl a Fagersta kommun. Spridningen till Kolbäcksån
torde vara snabb i det höga grundvattnet som ligger på ett lerskikt. Dessutom är området
intressant för fritidsbebyggelse, men förekomsten av föroreningar gör fastigheten osäljbar.
Fastigheten ägs för närvarande av ett konkursbo.
Bolagssågen, Heby kommun.
Motivering: Objektet är en f d såg som haft tryckimpregnerning och doppning. CCA-medel
och kreosot har använts. Kemikalierna har hanterats utan fullgott skydd. Bostäder och
vattendrag finns mycket nära. Vattendraget mynnar i sjön Tämnaren som har högt
skyddsvärde. Omfattande grävningar i jorden har ökat risken för erosion till vattendraget, och
dessutom spridit föroreningarna i marken. Växtfria fläckar kunde konstateras på platsen.

Förorenade områden i Västmanlands län.
Bilaga 7. Prioriterade objekt. Motivering. Sida 2 (2).
Strömsholm, Västerås kommun.
Motivering: F d impregneringsanläggning som är beläget på lera som underlagras av
åsmaterial som är viktig grundvattentäkt. Området är inte inhägnat utan är åtkomligt för
allmänheten. Det används idag som husvagnsparkering. Vissa husvagnsägare "smygcampar"
och har t o m anlagt rabatter. Det värst förorenade området vid impregneringstuben saknar
vegetationstäcke. Området gränsar till ett område med högt naturvärde. Möjligheten av
övertäcka förgiftad mark och leda bort ytligt grundvatten borde utredas.
Sörstafors Pappersbruk, Hallstahammars kommun.
Motivering: Uppgift från kommunens miljöinspektör om kvicksilver i fiberbankar i
Sörstafors.
Prioriterade objekt. Grupp 2.
Hällby Sliperi, Arboga kommun.
Motivering: Framställning av mekanisk pappersmassa. Kan finnas fiberbankar innehållande
kvicksilver även här.
Prioriterade objekt. Grupp 3.
Jungfrubo, Sala kommun.
Motivering: Impregnering med kopparvitriol. Impregneringsområdet är "helt dött" trots att
närmare 80 år förflutit sedan verksamheten slutade. Det ligger ensligt till, men flera hushåll
tar sitt vatten från brunnar i anslutning till bäcken som avvattnar impregneringsområdet.
Brunnen hos närmaste grannen visar på måttligt höga Cu-halter (40µg/l), grundvattnet i själva
området visar däremot mycket höga halter Cu (2500-5200 µg/l). Området bör prioriteras för
provtagning av marken på impregneringsområdet och vattnet i samtliga brunnar i
påverkansområdet.
Valstalund, Hallstahammars kommun.
Motivering: Objektet är f d kabeltrummefabrik som enligt vissa källor även sysslat med
impregnering. Numera används platsen av brukshundsklubben. Platsen har dålig
växtettablering, och impregnerat virke förekommer. Grundvattenytan är mycket hög och
tillgängligheten för människor och hundar är också den stor. Grundvattnet, samt bäcken som
avvattnar området samt kan vara kontaminerade. Det är osäkert om privata vattentäkter kan
påverkas, vilket borde undersökas.