Naturvärdesinventering - Ängelholms kommun

RAPPORT 

Detaljplan för fastigheterna Ängelholm 3:55 och 

3:28 m.fl. (Klippanvägens förlängning) Centrum- 

Nybroområdet, Ängelholms kommun, Skåne län 

Naturvärdesinventering 

2013-11-04 Status: Samrådshandling 

Upprättad av: Mathias Öster 

Godkänd av: Jessica Gilbertsson 

Granskad av: Christina Borg

L:\3159\Ängelholm\10182544 - MKB och naturinventering av Klippanvägens 

förlängning\3_Dokument\38_Rapporter\Naturvärdesinventering\Naturvärdesinventering_13 

1101_Samråd.docx 

Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 

Uppdragsnr: 10182544 

Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 

Handläggare: Mathias Öster 

Projekt Klippanvägens förlängning 


Status: Samrådshandling 

RAPPORT 

Detaljplan för fastigheterna Ängelholm 3:55 och 

3:28 m.fl. (Klippanvägens förlängning) Centrum- 

Nybroområdet, Ängelholms kommun, Skåne län 


Kund 

Ängelholms kommun 

Tekniska kontoret 

Konsult 

WSP Sverige AB 

Box 714 

251 07 Helsingborg 

Besök: Järnvägsgatan 13 

WSP Sverige AB 

Org nr: 556057-4880 

Styrelsens säte: Stockholm 

www.wspgroup.se 

Kontaktpersoner 

Kund: Anders Ericsson, Tekniska kontoret, 0431-46 89 80 

Konsult: Mathias Öster, WSP, 010-722 54 24 

Jessica Gilbertsson, WSP, 070-722 53 75 

2 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





SAMMANFATTNING 

En översiktlig naturvärdesinventering och naturvärdesbedömning av projektområdet 

för föreslagen detaljplan för fastigheterna Ängelholm 3:55 och 3:28 

m.fl.(Klippanvägens förlängning) har genomförts av konsultföretaget WSP på uppdrag 

av Ängelholms kommun. Syftet med naturvärdesinventeringen är att lokalisera 

värdefulla naturmiljöer inom och angränsande till projektområdet. Identifierade områden 

redovisas i rapporten tillsammans med deras naturvärdesklass. 

Rapportens mål är att belysa naturvärdena och ge rekommendationer för att minimera 

risken att negativa konsekvenser uppstår. 

Vid inventeringen identifierades fyra naturvärdesobjekt inom området, två områden 

med visst naturvärde och två områden med den högre klassen påtagligt naturvärde. 

Övriga delar av inventeringsområdet bedömdes ha lågt naturvärde. 

De områden som bedömdes ha högre naturvärde låg angränsande till Rönne å. Inga 

rödlistade arter, och bara ett fåtal naturvårdsarter, hittades under inventeringen. Sexton 

särskilt skyddsvärda träd, dvs. gamla, grova eller hålträd, fanns inom området 

och beskrivs i rapporten. 

Den samlade bedömningen är att det är möjligt att anpassa exploateringen av området 

så att man minimerar påverkan på den värdefulla naturen inom området. Detta 

förutsätter att hänsyn tas framför allt till de fyra naturvärdesobjekt och de sexton 

särskilt skyddsvärda träd som identifierats vid inventeringen. 

3 (25)






Daterad: 2013-11-04 



Reviderad: 



Innehåll 

1 Inledning 5 

1.1 Bakgrund 5 

1.2 Omfattning 5 

1.3 Geografisk avgränsning 5 

2 Metodik 6 

2.1 Bedömningsgrund arter 6 

2.2 Bedömningsgrund livsmiljö 6 

2.3 Samlad bedömning med avseende på både arter och livsmiljöer 7 

3 Resultat 8 

3.1 Tidigare kända naturvärden 8 

3.1.1 Rödlistade arter 10 

3.2 Inventeringsresultat 12 

3.2.1 Naturvärdesobjekt 12 

3.2.2 Skyddsvärda träd 21 

3.2.3 Hotade arter 22 

4 Bedömningar och rekommendationer 23 

4.1 Bedömningar 23 

4.2 Rekommendationer 24 

5 Referenser 25 

6 Bilagor 25 

Dokumentinformation 

Rapport: Naturvärdesinventering Förlängning Klippanvägen. 

Följande personer har medverkat: 

Mathias Öster, WSP – Inventering, bedömningar och rapportering 

Jessica Gilbertsson, WSP – Uppdragsledare, inventering och bedömning 

Christina Borg, WSP – Kvalitetsgranskning 

Omslagsbild: Häckande koltrast inom området. 

Samtliga foton i rapporten är tagna av Mathias Öster och Jessica Gilbertsson, WSP om inte 

annat anges. 

För bakgrundskartorna gäller Ängelholms kommuns copyright. 

4 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





1 Inledning 

1.1 Bakgrund 

Tillgängligheten till Ängelholms västra delar är begränsade bland annat genom att 

Rönne å och järnvägen (Västkustbanan) ligger som barriärer i staden. Kommunen 

har i en Trafikutredning tittat på vilka åtgärder som skulle kunna utveckla centrum, 

fördela trafiken mer jämt från motorvägen i öster in mot staden samt öka tillgängligheten 

till områdena väster om ån där målpunkter såsom hav, camping, bostäder 

och resecentrum finns placerade. Efter olika utredningar har kommunen kommit 

fram till att en förlängning av Klippanvägen är det alternativ som bäst uppfyller de 

mål som finns formulerade i kommunens trafikplan. En detaljplan för området håller 

nu på att utarbetas vars syfte är att möjliggöra för biltrafik i Klippanvägens förlängning, 

mellan korsningen med Östergatan till korsningen med Havsbadsvägen. Genom 

planen ges även möjlighet till bostadsbebyggelse invid gång- och cykelvägen 

på den fastighet som i dag används för plantering (växthus). 

WSP har bl.a. anlitats för att göra en naturmiljöinventering och naturmiljöbedömning 

över områdena som påverkas av detaljplanen. Denna rapport är en redovisning 

av resultatet av denna utredning. 

1.2 Omfattning 

Naturinventeringen och naturvärdesbedömningen omfattar: 

• En inventering av befintlig information rörande naturvärden inom området. Det 

inkluderar riksintressen, Natura 2000-områden, tidigare rapporterade skyddsvärda 

biotoper, rödlistade arter, naturreservat, nyckelbiotoper, m.m. Denna information 

har bland annat hämtats in från Länsstyrelsen i Skåne län, ArtDatabanken, 

Ängelholms kommun och Skogsstyrelsen. 

• En översiktlig naturvärdesinventering i fält som genomfördes den 17 juni samt 

den 12 september 2013. Utifrån naturvärdesinventeringen gjordes en systematisk 

naturvärdesbedömning samt klassificering med avseende på naturvärde av 

de intressanta områden som identifierats vid fältbesöket. 

Det är viktigt att poängtera att naturvärdesbedömningen inte utgör något ställningstagande 

av utredningsområdets lämplighet för en exploatering. Denna rapport innehåller 

bedömningar och rekommendationer ur naturhänseende. 

1.3 Geografisk avgränsning 

Den geografiska avgränsningen av denna naturinventering är plangränserna för föreslagen 

detaljplan. Detaljplanen kan dock komma att medföra konsekvenser utanför 

detaljplaneområdet, inom ett så kallat influensområde, vilket också ska beskrivas 

i den miljökonsekvensbeskrivning som hör till detaljplanen. Därför har naturinventeringen 

omfattat allmän mark i en buffertzon på minst 20 m från detaljplanens avgränsning. 

Rönne å har inte inkluderats vid fältinventeringen men har beaktats vid 

sökningar i bakgrundsdata och skyddsobjekt. Endast terrestra miljöer har inventerats 

och bedömts. 

5 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





2 Metodik 

Undersökningen omfattar dels allmän inventering av bakgrundsinformation och en 

systematisk bedömning av naturvärden enligt en ny standardiserad metod som håller 

på att tas fram gemensamt av SIS, naturvårdskonsulter och Trafikverket (SIS, 2013). 

I den allmänna inventering av bakgrundsinformation ingår inventering av befintliga 

data som beskriver området, bakgrundsmaterial ifrån berörda myndigheter och informationssök 

i öppna databaser. Aktuellt område inventeras sen i fält med avseende 

på förkommande biotoper (biotoper med naturvärde kallas naturvärdesobjekt), 

arter och markanvändning. 

Den systematiska naturvärdesbedömningen av förekommande naturvärdesobjekt 

syftar till att uppskatta deras betydelse för biologisk mångfald. Naturvärdesbedömningen 

baseras på: 

• Livsmiljön, vilket innefattar allt det som formar livsmiljön och ger ekologiska 

förutsättningar för biologisk mångfald – strukturer, åldersfördelning, 

avdöende, topografi, kontinuitet, naturlighet, kulturpåverkan, m.m. 

• Arter, att identifiera eventuella förekomster av naturvårdsarter samt artrikedom. 

Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp i SIS för skyddade arter, 

fridlysta arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter och signalarter. 

2.1 Bedömningsgrund arter 

Arterna som ingår i bedömningen enligt SIS standard för naturvärdesinventering 

(SIS, 2013) baseras på naturvårdsarter och artrikedom inom kärlväxter, lavar, mossor 

och svampar. Arter som observeras resulterar i en av följande fyra klasser för 

området: dåliga, vissa, goda och mycket goda artförekomster. 

2.2 Bedömningsgrund livsmiljö 

För att på ett systematiskt bedöma de skogliga naturvärdesobjektens förutsättning 

som livsmiljö, dvs. den ena aspekten naturvärdesbedömningen enligt figur 2.2, har 

en metodik utvecklad av Skogsbiologerna AB använts. Metodiken är en systematisk 

bedömning av skogliga biotoper med utgångspunkt från livsmiljön. Viktiga egenskaper 

i skogsmiljöer poängsätts såsom strukturer, åldersfördelning, avdöende, topografi, 

bördighet, kulturpåverkan, m.m. vilka är av betydelse biologisk mångfald. 

Dessa egenskaper i ett naturvärdesobjekt gås systematiskt igenom och kvantifieras 

var för sig och resulterar i en poängsumma. Ett större område med likvärdiga naturvärden 

som ett mindre får högre poäng, då storleken har betydelse för biologisk 

mångfald för vissa arealkrävande arter. Poängsumman har, i diskussion med författarna 

till metodiken, omsatts till ett värde på livsmiljön enligt följande: 

• Mycket goda förutsättningar som livsmiljö (>20 poäng) 

• Goda förutsättningar som livsmiljö (15-20 poäng) 

• Vissa förutsättningar som livsmiljö (5-15 poäng) 

• Dåliga förutsättningar som livsmiljö (0-5 poäng) 

Dessa gränsvärden ska ses som en grov tumregel och inte några absoluta tal. 

6 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





Figur 2.2 Naturvärdesbedömning av en naturvärdesinventering (NVI) enligt SIS standard. 

2.3 Samlad bedömning med avseende på både arter och livsmiljöer 

Den bedömningsgrund för livsmiljön som mynnar ut från Skogsbiologernas metodik 

jämförs sen med bedömningsgrunden för hittade arter för att få fram en slutlig naturvårdsklass 

enligt SIS standard (se figur 2.2). 

Ett naturvärdesobjekts betydelse för biologisk mångfald, d.v.s. graden av naturvärde 

bedöms enligt en fastställd skala (se figur 2.2) i olika naturvärdesklasser, där klasserna 

är: 

Naturvärdesklass 1 - Högre naturvärde: omfattar naturvärdesobjekt med särskilt 

stor betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område är av särskild betydelse 

för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. 

Denna naturvärdesklass motsvaras bl. a. av värdekärnor i naturreservat och våtmarksinventeringens 

klass 1 och 2. 

Naturvärdesklass 1 - högre naturvärde kan delas in i två underklasser: 

• naturvärdesklass 1a - högsta naturvärde 

• naturvärdesklass 1b - högt naturvärde 

7 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





Naturvärdesklass 2 - Påtagligt naturvärde: motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens 

klass restaurerbar ängs- och betesmark, Skogsstyrelsens naturvärdesobjekt, 

lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, 

skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 

samt skogsbrukets klass naturvatten. 

Varje enskilt område behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk 

mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av särskild betydelse 

att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras 

ekologiska kvalitéer upprätthålls eller förbättras. 

Naturvärdesklass 3 - Visst naturvärde: motsvarar ungefär sådana områden som bör 

omfattas av generell hänsyn. Till denna naturvärdesklass förs områden som: 

• har vissa förekomster av naturvårdsarter 

• har hög artrikedom 

• har vissa ekologiska förutsättningar 

• är av betydelse för variation av biotoper på lokal nivå (med lokal nivå avses 

inventeringsområdet och det omgivande landskapet) 

Lågt naturvärde är områden som i sitt nuvarande tillstånd inte eller endast i ringa 

omfattning bidrar till biologisk mångfald. Dessa områden räknas inte som naturvärdesobjekt 

och tilldelas inte någon naturvärdesklass. 

3 Resultat 

3.1 Tidigare kända naturvärden 

Inga landområden omfattas av riksintressen, områdesskydd, nyckelbiotop, naturvårdsavtal 

etc. Däremot är Rönneå utpekad som riksintresse för naturvård (se figur 

3.1), område Rönneåns dalgång – Ageröds mosse (N 40), vilket inkluderar hela 

Rönneå upp till Ringsjön. Rönneå är också utpekad som riksintresse för friluftslivet 

enligt 3 kap. 6§ MB (området kallas Bjärehalvön med Hallandsåsen och Rönneå). 

Gränsen för båda riksintressena, inom området som denna rapport omfattar, går vid 

strandlinjen. 

Rönne å i området, samt en del av stranden, ingår i ett 816 ha stort område kallat 

Ängelholms strandskogar, som i en rapport (Länsstyrelsen 2003) från 2003 pekats ut 

som ett område som ska skyddas från exploatering (se figur 3.1). Bakgrunden till 

rapporten var att Regeringen sommaren 2002 uppdrog åt Länsstyrelsen i Skåne län 

att ta fram ett program för varaktigt skydd och förvaltning av de för naturvård och 

friluftsliv mest värdefulla tätortsnära områdena. I inledningen till rapporten skriver 

länsstyrelsen att ” de föreslagna områdena är schablonmässigt avgränsade och det 

gäller särskilt stråken utmed vattendragen som markerats i den omfattning strandskydd 

gäller. En rimlig bedömning är att de arealer som anges är större än vad som 

kommer att genomföras skydd för”. I en efterföljande rapport från 2010 (Länsstyrelsen 

2010) reducerades omfattningen av områdena, och Ängelholms strandskog 

minskades ned från 816 ha till 219 ha. Området omfattar nu främst de kustnära delarna, 

som avses att avsättas som naturreservat av länsstyrelsen innan 2015. Det aktuella 

plan- och inventeringsområdet ingår inte i detta område. 

8 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





Den nordvästra delen av inventeringsområdet, mellan Reningsverksvägen och Rönneå, 

ingår i Nybroskogen (område 35) som finns i Ängelholm kommuns Naturvårdsprogram, 

antagen 2010-06-28 (se figur 3.1). Värdena som pekas ut är ”alsumpskogarnas 

biologiska mångfald och den tätortsnära naturen i övrigt”. 

Figur 3.1 Figuren visar ett flygfoto med de olika natur- och riksintressen som finns i närområdet. 

Under 2010 gjordes, på initiativ av miljökontoret, en inventering av Rönneå inom 

Ängelholms kommun, från Klitterhus till Starby. I rapporten (Saxeryd 2010) ingår 

det aktuella inventeringsområdet i delsträckan ”från Roddklubben till Pyttebron, 

södra sidan av ån”. Fuktig ädellövskog omnämns i området, liksom förekomst av 

grodor och reproduktionslokal för grodor. Dock kan utläsas att kärnområdet för 

dessa värden är knutna till området norr om det föreslagna planområdet, där det är 

mer låglänt och fuktigt till sin karaktär. Specifikt om det aktuella inventeringsområdet 

finns detta skrivet: Där den grusbelagda cykelstigen tar vid efter bilvägen, sluttar 

ån mycket brant, skyddsstaket finns. Vegetationen utgörs av fullvuxen ask, björk 

och skogslönn samt små ekar och almar. Där båtplatserna börjar tar större bokar 

över och efter båtplatserna till Pyttebron finns en stig nära ån kantad av bok, skogs- 

9 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





lönn, hägg, fågelbär, björk, ek, ask, hassel, kaprifol, klibbal, vitpil, blekbalsamin, 

samt små almar och ett dött träd. 

I rapporten (Saxeryd 2010) anges att långbensgroda (Rana dalmatina) ”med stor 

sannolikhet observerades” i inventeringen, men fyndplatsen är inte angiven. Denna 

art har dock en sydöstlig utbredning och förekommer i östra Skåne, Blekinge, östra 

Småland och Öland så om fyndet är riktigt är det nytt för regionen. Dock krävs det 

att trumhinnan på djuret kan observeras för en säker artbestämning. Arten kan nämligen 

väldigt lätt förväxlas med vanlig groda och åkergroda. Utan bildbevis är detta 

fynd omöjligt att verifiera och värdera. 

3.1.1 Rödlistade arter 

En sökning efter rödlistade arter inom det aktuella området gjordes i Artportalen och 

Musselportalen 2013-09-26. Sökningarna begränsades till perioden 2003-2013. Artportalen 

och Musselportalen är två oberoende databaser för fynd av arter som tagits 

fram i samarbete mellan Artdatabanken och Naturvårdsverket. Den enskilde rapportören 

bestämmer själv vad som skall inrapporteras. Alla fynd publiceras först och 

kvalitetsgranskas i efterhand av ansvariga inom respektive ideell förening. Huvuddelen 

av fynduppgifterna i Artportalen ligger öppet för fri visning. Ett mindre antal 

arter har bedömts vara så känsliga att de exakta lokaluppgifterna inte visas fritt på 

nätet, t.ex. häckningsplatser för rovfåglar och sällsynta orkidéer. Rödlistan är en 

redovisning av arters risk att dö ut från ett område (Artdatabanken, 2010). 

Inom inventeringsområdet finns få rödlistade arter registrerade i Artportalen, och 

inga i Musselportalen. Två rödlistade kärlväxter, desmeknopp (NT) och naverlönn 

finns rapporterade från Hembygdsparkens område (Tullakrok, samt NV om muséerna). 

För insekter finns inga fynd av rödlistade arter rapporterade för hela Ängelholms 

tätort och dess närområde. 

Ett antal observationer av rödlistade fåglar finns inlagda i Artportalen för åren 2003 

– 2013, se Tabell 3.1.1. Majoriteten av observationerna är registrerade på lokalen 

”Ängelholm” vilket inkluderar tätorten samt områdena strax utanför (t.ex. Råbocka, 

Haradal, Södra Utmarken mm.). Bara följande observationer är registrerade specifikt 

inom det aktuella utredningsområdet: kungsfiskare år 2013-2007 samt 2003, 

mindre hackspett 2003 och 2005, drillsnäppa 2008 och silltrut 2012. 

Tabell 3.1.1. Antal observationer av rödlistade fåglar i och omkring Ängelholm åren 2003- 

2013. Uppgifter hämtat från Artportalen 2013-09-26. 

Svenskt namn Rödlistad 13 12 11 10 09 08 07 06 05 04 03 

Backsvala NT 1 

Berguv NT 1 1 

Bivråk VU 2 1 7 1 3 

Blå kärrhök NT 1 2 4 1 1 

Brandkronad kungsfågel 

NT 2 

Drillsnäppa NT 1 2 

10 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





Ejder NT 1 5 

Fjällvråk NT 5 3 7 2 3 6 2 

Gråtrut NT 1 2 1 1 1 2 

Gulhämpling VU 1 

Havsörn NT 2 3 4 2 1 

Hämpling VU 4 

Jorduggla NT 1 1 

Kornknarr 

NT 

Kungsfiskare VU 4 6 1 16 9 2 3 4 3 1 

Kungsörn NT 2 2 1 

Lundsångare VU 1 

Mindre hackspett NT 1 1 2 2 3 6 4 4 3 

Nattskärra NT 1 

Pilgrimsfalk VU 1 2 2 1 2 

Rapphöna NT 7 1 2 1 

Rördrom NT 1 1 1 

Salskrake NT 2 

Silltrut NT 1 1 

Skräntärna VU 1 

Smålom NT 1 

Småtärna VU 1 

Sommargylling EN 1 

Storspov VU 1 1 

Svarttärna VU 1 

Svärta NT 1 

Sånglärka NT 1 2 5 1 1 

Sädgås NT 1 

Tofslärka RE 1 

Tornseglare NT 1 1 1 1 2 1 2 2 3 1 3 

Turkduva NT 2 1 6 2 2 2 2 4 3 2 

Vaktel NT 1 1 

Vinterhämpling EN 1 

Vit stork RE 1 

11 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





3.2 Inventeringsresultat 

3.2.1 Naturvärdesobjekt 

Under inventeringen avgränsades ett antal biotoper inom inventeringsområdet. 

Dessa biotoper finns beskrivna nedan och deras geografiska utbredning finns i figur 

3.2.1. och bilaga 1. Bara de biotoper som har ett naturvärde enligt klass 1, 2 eller 3 

omnämns i resultatdelen som naturvärdesobjekt i enlighet med SIS standard för naturvärdesinventering. 

Figur 3.2.1. Figuren visar ett flygfoto med identifierade biotoper inom området, inkl. växthusområdet. 

Siffrorna är hänvisningar till biotopsbeskrivningarna nedan. De 16 särskilt 

skyddsvärda träd som noterades inom området finns också markerade. 

3.2.1.1 Alsumpskog längs Rönneå vid Reningsverksvägen (1a) 

Beskrivning: I området mellan vägen och Rönneå finns en alsumpskog som är utpekad 

i Ängelholms naturvårdsprogram. Området ligger mellan en brant vägslänt 

och ån vilket skapar ett skyddat och fuktigt mikroklimat. Området är inte rensat eller 

gallrat och är ganska svårgenomträngligt med en hel del död ved i form av hela 

fallna träd samt grenar. Brutna träd förekommer också. Trädskiktet består främst av 

12 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





äldre klibbal, cirka 50 cm i diameter vid brösthöjd (fortsättningsvis ”dbh”). Övriga 

trädslag är lönn, rönn, pil och tysklönn. Lönn blir mer talrik närmare gång- och cykelvägen. 

Tysklönn är en införd exotisk art som är under snabb spridning i Sverige 

och som bl.a. bekämpas i naturreservat. Buskskiktet består av en hel del sly av alm 

men även hägg, olvon, brakved och hassel. Fältskiktet domineras av vitsippa på våren 

och blekbalsamin på sommaren. I övrigt finns arterna storrams, kirskål, flädervänderot, 

humleblomster, älgört, jättegröe, flenört, nordlundarv, ryssgubbe, brännässla, 

löktrav och skogsbräken. 

Utöver storrams så noterades inga andra naturvårdsarter. Området är en bra lokal för 

fågel och erbjuder skydd, boplatser samt mat i form av insekter, bär och nötter. 

Bland annat observerades större hackspett som det också finns spår efter. Övriga 

arter som observerades var ringduva, nötväcka, talgoxe och koltrast. 

Bedömning: Skogsbiologernas metodik gav 19 poäng vilket visar på goda förutsättningar 

som livsmiljö. Poängsumman beror bl.a. av det skyddade lokalklimatet, 

förekomsten av grov död ved, grövre träd i varierad ålder samt ett artrikt busk- och 

fältskikt. En naturvårdsart, storrams, hittades vid inventeringen. Artrikedomen är 

dessutom högre än det omgivande landskapet. Den samlade bedömningen är att 

området klassas som naturvärdesklass 2 – påtagligt naturvärde. 

Figur 3.2.1.1. Alsumpskogen vid Rönneå med grövre träd, en hel del död ved samt ett artrikt 

busk- och fältskikt. 

3.2.1.2 Alskog i hörnet mellan gångväg och Reningsverksvägen (1b) 

Beskrivning: På västra sidan av Reningsverksvägen finns en rest av alsumpskog 

med ett antal äldre klibbalar med en diameter (dbh) över 50 cm. En klibbal är bruten 

med en kvarvarande högstubbe. Död ved finns i form av en hel del grenar samt 

13 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





stammen från det brutna trädet. Fältskiktet består främst av kirskål, jättebalsamin 

och brännässla. 

De båda områdena med alsumpskog hörde troligtvis ihop förr men delades av Reningsverksvägen 

när den anlades. Vägen finns inte med på flygfoton från andra 

världskriget. Anläggandet av vägen har troligtvis förändrat hydrologin i området så 

det blivit torrare. 

Bedömning: Skogsbiologernas metodik gav 3 poäng vilket visar på dåliga förutsättningar 

för biologisk mångfald. Området är egentligen för litet för att kunna bedömas 

med metoden. Inga naturvårdsarter påträffades och artrikedomen är låg. 

Den samlade bedömningen är att området klassas som lågt naturvärde – vardagslandskap. 

Figur 3.2.1.2. En rest av alsumpskog i hörnan mellan Reningsverksvägen och gång- och 

cykelvägen. 

3.2.1.3 Lövskog vid Havsbadsvägen (2) 

Beskrivning: Lövskogsområde bestående främst av medelåldrig björk, ca 40-50 cm 

dbh. Övriga trädslag är asp, tall, rönn, bok samt några yngre ekar. Det finns knappt 

någon död ved i området. Det finns inget buskskikt förutom någon enstaka mindre 

idegran. Fältskiktet är något mer artrikt med ekorrbär, vitsippa, storrams, nejlikrot, 

blekbalsamin, nordlundarv, kirskål och diverse kulturväxter. 

Att skogsområdet ligger tätortsnära syns tydligt genom förekomsten av kojor och 

dumpat trädgårdsavfall. 


för biologisk mångfald. Två naturvårdsarter, storrams och idegran, hittades 

vid inventeringen men i liten mängd. Artrikedomen är låg och inte högre än 

14 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





omgivningen. Idegranen är troligtvis en trädgårdsrymling, med tanke på att trädgårdsavfall 

dumpats inom området. Den samlade bedömningen är att området klassas 

som lågt naturvärde – vardagslandskap. 

3.2.1.4 Lövskog längs Rönneå (3) 

Beskrivning: Området utgörs av ett smalt trädbevuxet område i slänten längs med 

Rönneå. Slänten är stensatt och är en rest från då järnvägen gick där det idag är en 

gång- och cykelväg. Trädskiktet består av främst björk och lönn där björk dominerar 

närmare småbåtsklubben. Något enstaka träd av sälg, alm, bok, rönn och fågelbär 

finns också även om det rör sig om relativt unga träd. Fältskiktet består av arter som 

tål den torra miljön på den gamla stensatta banvallen såsom stensöta, majbräken, 

stinknäva och läkevänderot. 


för biologisk mångfald. Inga naturvårdsarter påträffades och artrikedomen 

är låg och inte högre än omgivningen. Den samlade bedömningen är att området 

klassas som lågt naturvärde – vardagslandskap. 

3.2.1.5 Ädellövskog väster om scoutstugan nära förskolan (4) 

Beskrivning: Detta område är en ädellövskog med relativt varierad åldersstruktur. 

De äldre träden består av bok, fågelbär, ek samt någon enstaka björk och al. Fågelbärsträden 

är stora, det största är ca 70 cm i diameter (dbh). I området närmast gångoch 

cykelvägen finns en hel del sly i form av bok, rönn, lönn, tysklönn, ask, alm, 

hägg och al. I buskskiktet finns också hallon, fläder, idegran, kaprifol och skogstry. 

Fältskiktet är varierat och artrikt med arter som liljekonvalj, vitsippa, storrams, ekorrbär, 

mjölon, läkevänderot, stinknäva och nordlundarv. 

I områdets nordöstra del finns ett pumphus. Trädgårdsavfall har dumpats även i 

detta område. 

Området erbjuder bra förutsättningar för fågel med en del bärande träd och buskar, 

grövre träd samt områden med sly som ger skydd och erbjuder boplatser. Vid fältbesöket 

sågs häckande koltrast (figur 3.2.1.5.) samt arter som pilfink, rödstjärt, svarthätta, 

ringduva och rödhake. 

Bedömning: Skogsbiologernas metodik gav 5 poäng vilket är den undre gränsen för 

omdömet vissa förutsättningar för biologisk mångfald. Två naturvårdsarter, idegran 

och storrams, påträffades i något större mängd. Artrikedomen är medelhög och något 

högre än omgivande landskapet. Den samlade bedömningen blir att området 

klassas som naturvärdesklass 3 – visst naturvärde. 

15 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





Figur 3.2.1.5. Häckande koltrast i området. 

3.2.1.6 Bokskog vid scoutstugan (5) 

Beskrivning: Skogsområde som i huvudsak består av medelgrov bok (ca 40 cm 

dbh) med inslag av grövre fågelbär och björk. I nordvästra hörnet av området, vid 

pumphuset och gång- och cykelvägen, står en grupp grövre klibbalar (ca 40 cm dbh) 

som har begynnande socklar (figur 3.2.1.6). Vid gång- och cykelvägen finns också 

en gammal, grov bok som kvalificerar sig som ett särskilt skyddsvärt träd enligt 

länsstyrelsens definition. Se bilaga 2 för mer information. 

Något buskskikt finns i princip inte i området förutom någon ung bok. Fältskiktet 

liknar det i ädellövskogen närmare förskolan men här är arterna inte lika utbredda 

och i mycket lägre numerär. Kanske för att området används flitigt av både förskolebarn 

och scoutgrupper i sin verksamhet. 


för biologisk mångfald. Inga naturvårdsarter påträffades och artrikedomen 

är måttlig och inte högre än omgivningen. Den samlade bedömningen är att 

området klassas som lågt naturvärde – vardagslandskap. 

16 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





Figur 3.2.1.6. Flera klibbaar med begynnande socklar står i bokskogen vid scoutstugan, 

nära pumphuset och gång- och cykelvägen. 

3.2.1.7 Lövskog vid tennishallen (6) 

Beskrivning: Mindre lövskogsområde bestående av ek, lönn, björk och bok mestadels 

i klena dimensioner. Hägg förekommer också, samt en hel del murgröna som 

täcker vissa stammar och en del av marken (figur 3.2.1.7). Fältskiktet är artfattigt. 


för biologisk mångfald. Naturvårdsarten murgröna påträffades, men 

artrikedomen är för övrigt låg och inte högre än omgivningen. Den samlade bedömningen 

är att området klassas som lågt naturvärde – vardagslandskap. 

17 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





Figur 3.2.1.7. Lövskogsfragmentet vid tennisbanan. 

3.2.1.8 Bokskog öster om tennishallen (7) 

Beskrivning: Området består av grov (> 60 cm dbh) bok och ek, där två ekar är 

över 100 cm i diameter och därmed klassas som särskilt skyddsvärda träd. Yngre 

träd förekommer men sparsamt. Utöver nämnda trädarter förekommer även lönn, 

tysklönn samt någon tall och fågelbär. En del sly av lönn och tysklönn förekommer. 

Fältskiktet i området är relativt fattigt med vitsippa, storrams, blekbalsamin och 

skogsbräken. Blekbalsamin dominerar fältskiktet. Murgröna finns i ett träd ganska 

nära gångvägen. Området saknar dock död ved och ger ett städat och parklikt intryck. 

Mycket grova och gamla stubbar visar på en historisk avverkning av mycket 

grova träd. 


omdömet vissa förutsättningar för biologisk mångfald. Poängen kommer uteslutande 

från värden knutna till de grövre träden. Två naturvårdsarter, storrams och 

murgröna, påträffades i låg numerär och artrikedomen är låg och inte högre än 

omgivningen. Den samlade bedömningen är att området klassas som lågt naturvärde 

– vardagslandskap. De särskilt skyddsvärda träden är dock värdefulla och 

har ett naturvärde. 

18 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





Figur 3.2.1.8. Bokskogen öster om tennishallen. 

3.2.1.9 Ädellövskog mellan växthusen och gång- och cykelvägen (8) 

Beskrivning: Smalt trädbeklätt område mellan växthusområdet och gång- och cykelvägen. 

Trädskiktet är heterogent och artrikt med ek, bok, ask, alm, lönn och fågelbär. 

Lönn och bok finns i lite större mängd, men få träd är grova. Undantaget är 

två fågelbär (ca 50 cm dbh) samt någon bok och ek (ca 60 cm dbh). I buskskiktet 

förekommer hägg och hassel medan fältskiktet i huvudsak består av vitsippa och 

storrams vilka är ganska talrika. Även träjon och blekbalsamin växer i området. 

Mycket grova och gamla stubbar visar att en historisk avverkning av mycket grova 

träd har förekommit. Förutom de grova gamla stubbarna finns nästan ingen död ved 

i området. 


omdömet vissa förutsättningar för biologisk mångfald. En naturvårdsart, storrams, 

påträffades i lite större mängd. Artrikedomen är måttlig och inte högre än omgivningen. 

Den samlade bedömningen är att området klassas som naturvärdesklass 3 – 

visst naturvärde. Området ligger dock på den undre gränsen för att naturvärdesklassas, 

speciellt på grund av att området är litet. 

3.2.1.10 Fuktpåverkad ädellövskog mellan växthusen och Rönneå (9) 

Beskrivning: Fuktpåverkad strandskog av ädellövträd med en stor variation i ålder 

och med en hel del död ved, både stående och liggande inom området. Trädskiktet 

består av främst lönn, en del grova, men även grov ask, ek, fågelbär och al. Al utgör 

mellan 10-20 % av träden. Någon enstaka äldre björk och pil förekommer också. 

Föryngring av träd förekommer med ungträd och sly av främst lönn, men också av 

alm, bok och ask. I buskskiktet finns även brakved samt en hel del hassel och hägg. 

19 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





Marken är mullrik och verkar vara säsongvis fuktpåverkad, dock inte via översvämningar 

utan snarare av högt grundvatten. Topografin är ganska flack mellan en 

högre brant upp mot växthusen och en mindre slänt ner mot Rönneå. Fältskiktet var 

vid inventeringstillfället (2013-09-12) ganska fattigt vilket kan bero på att huvuddelen 

av arterna är vårblommande och redan vissnat. Ädellövskogar brukar oftast ha 

en utpräglad vårflora. De arter som påträffades var liljekonvalj, storrams, harsyra, 

lundgröe, ekorrbär, skogsstjärna, skogsbräken, nejlikrot och flenört. 

Strandkanten består mestadels av större sten (ca 10 cm) i en drygt 2 m bred remsa 

innan det flacka området ovanför. Vid inventeringstillfället var det lågvatten vilket 

blottade en smal bård av dy utanför stenarna. Vid strandkanten växte bland annat 

skogssäv, jättebalsamin och fackelblomster. 

Området har god potential att hysa en mångfald av arter. Närheten till vatten lockar 

till sig både fågel och fladdermöss som kan fånga insekter över vattnet. I området 

finns bärande träd och buskar som ger mat åt fågel. Områdets miljö erbjuder både 

skydd och boplatser. Koltrast, gärdsmyg och blåmes noterades vid fältbesöket, men 

tiden på året var inte optimal för att inventera fågel. Vid inventeringen sågs grävspår 

på ett par platsen, troligtvis från något däggdjur, vilken art är oklart. 

Bedömning: Skogsbiologernas metodik gav 19 poäng vilket visar på goda förutsättningar 

som livsmiljö. Poängsumman kommer bl.a. av det skyddade lokalklimatet, 

en hel del grov död ved, grövre träd i varierad ålder samt ett artrikt busk- och 

fältskikt. En naturvårdsart, storrams, hittades vid inventeringen. Artrikedomen är 

något högre än det omgivande landskapet. Den samlade bedömningen är att området 

klassas som naturvärdesklass 2 – påtagligt naturvärde. 

Figur 3.2.1.10. Ett fallet träd i ädellövskogen mellan Rönneå och växthusen. 

20 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





3.2.1.11 Växthusområdet (10) 

Beskrivning: Växthusområdet har under en längre tid använts för att skola fram 

plantor till planteringarna i Ängelholms kommun. Området har en utpräglad parkkaraktär 

med gräsmattor, exotiska busk- och trädarter samt olika planteringar. Vid 

gränsen mot ädellövskogen vid Rönneå finns ett område med flera komposter och 

jordhögar där det växer en hel del kulturväxter samt näringsgynnade växter som 

t.ex. brännässla. I östra änden av området växer ett lite äldre fågelbärsträd. 

Bedömning: Inom området finns inga livsmiljöer som bidrar till biologisk mångfald 

och inga naturvårdsarter hittades. Området har en utpräglad karaktär av park vilket 

dock kan vara värdefullt ur rekreationssynpunkt. Den samlade bedömningen är 

att området klassas som lågt naturvärde – vardagslandskap. 

Figur 3.2.1.11. Större fågelbärsträd vid växthusområdet 

3.2.2 Skyddsvärda träd 

Den sökning i databasen Trädportalen som gjordes 2013-09-11 visade att inga särskilt 

skyddsvärda träd inom området finns rapporterade. 

Vid fältbesöket 2013-09-12 identifierades 16 träd, som uppfyller Naturvårdsverkets 

definition (Naturvårdsverket 2009) av särskilt skyddsvärda träd, inom området. Ett 

träd är särskilt skyddsvärt om det är grovt (>1 m dbh), mycket gammalt eller har 

håligheter i stam/grenar (s.k. hålträd). Sådana träd är mycket viktiga för den biologiska 

mångfalden (framför allt för insekter, lavar och mossor) genom sin speciella 

21 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





barkkvalitet och att de ofta kan bilda stora ihåligheter. I inventeringen inkluderades 

inte utpräglade parkträd som t.ex. poppelarter och hybrider. Tre grova popplar finns 

bland annat vid stranden, sydöst om Pyttebron. 

Totalt identifierades sex ekar, sex bokar, två lönnar, en al och en ask som särskilt 

skyddsvärda. Information om dessa träd, bland annat deras stamdiameter och hålförekomster 

finns i bilaga 2. 

Eftersök gjordes efter lavar och mossor på träden inom inventeringsområdet, och 

framför allt på de skyddsvärda träden. Målet var att identifiera förekommande naturvårdsarter 

(vilket inkluderar rödlistade arter), men inga naturvårdsarter hittades. 

Lav- och mossfloran inom inventeringsområdet är generellt trivial och på träden 

förekommer lavarter som blemlav (Phlyctis argena), gul mjöllav (Chrysothrix candelaris), 

mjölig trattlav (Cladonia coniocraea) och glänsande sköldlav (Melanelia 

fuliginosa). Samtliga dessa arter är vanliga arter. 

Figur 3.2.2. Tre skyddsvärda ekar vid infarten till småbåtsområdet. 

3.2.3 Hotade arter 

Inga hotade arter hittades under fältbesöken. 

22 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





4 Bedömningar och rekommendationer 

Identifierade naturvärdesobjekt och dess naturvärdesklass samt också de skyddsvärda 

träd som hittades inom inventeringsområdet finns i figur 4 och bilaga 3. 

Figur 4. Identifierade naturvärdesobjekt inom inventeringsområdet och deras naturvärdesklass. 

De 16 särskilt skyddsvärda träd som noterades inom området finns också markerade. 

4.1 Bedömningar 

Naturområdena inom utredningsområdet består i huvudsak av medelålders, relativt 

gles skog med inslag av grövre träd. De flesta skogsytor är öppna och luftiga från 

tidigare röjningar vilket gjort att det överlag saknas död ved inom området samt att 

yngre träd och buskar förekommer endast sparsamt. Detta ger ett städat och parklikt 

intryck som också är negativt för förekomsten av t.ex. fågel. Undantaget är de fyra 

områden som pekats ut som naturvärdesobjekt (figur 4) som har ett tätare och artrikare 

fältskikt och mer artrikt och variationsrikt busk- och trädskikt. I de två naturvårdsobjektet 

som fått naturvärdesklass 2 – påtagligt naturvärde, finns dessutom 

rikligt med död ved och ett skyddat lokalklimat vilket ytterligare förstärker dessa 

områdens värde för biologisk mångfald. 

23 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





Få naturvårdsarter hittades inom inventeringsområdet vilket var lite förvånande med 

tanke på förekomsten av gamla, grova träd i området och det fuktiga lokalklimat 

som närheten till Rönneå ger. Eftersök har gjorts efter t.ex. lavar och mossor men 

inga naturvårdsarter kunde hittas. Storrams, vilket är en så kallad signalart i skogsmiljöer 

som indikerar skoglig kontinuitet, var dock ganska allmänt förekommande. 

Idegran, som också är en signalart för skog, förekom också fläckvis. Idegran kan 

dock ha kommit dit som trädgårdsrymling, antingen via trädgårdsavfall eller via 

spridning av frön. 

Samlad bedömning 

Den samlade bedömningen är att det är möjligt att anpassa exploateringen av området 

så att man minimerar påverkan på den värdefulla naturen inom området. 

Detta förutsätter att hänsyn tas framför allt till de fyra naturvärdesobjekt och de 

sexton särskilt skyddsvärda träd som identifierats vid inventeringen. 

4.2 Rekommendationer 

De två områdena med naturvärdesklass 2 bör undantas från exploateringen. 

De särskilt skyddsvärda träden bör, så långt det är möjligt, undantas från exploateringen, 

och deras rotsystem och bark bör skyddas från skador så långt det är möjligt. 

För mindre lövträd med en krondiameter om 2-6 m bör en skyddszon upprättas 1-2 

m utanför kronans dropplinje. Inom denna skyddszon får ingen kompaktering, 

grävning eller markhöjning ske, d.v.s. inga upplag eller traditionell schakt. Körplåtar 

kan användas för att minimera skador. 

För större lövträd med en krondiameter > 6 m bör en skyddszon upprättas 4-6 m 

utanför kronans dropplinje. 

Död ved bör inte tas bort från områdena eftersom de utgör en viktig struktur för 

biologisk mångfald. Om någon död ved måste tas bort, t.ex. vid anläggning av stigar, 

kan den döda veden istället flyttas inom området. 

Eventuella nertagna träd kan med fördel placeras inom något av de naturområden 

som inte kommer att omfattas av exploatering. Några av de biotoper som inte fått 

naturvärdesklass, t.ex. bokskog nr 2 i figur 3.2.1, skulle bli mer värdefull för biologisk 

mångfald om död hård ved tillförs. 

Nertagna träd bör ersättas med två liknande träd, i enlighet med kommunens 

trädplan (Ängelholm, 2010), så långt det är möjligt. 

Eventuell nyplantering av träd inom området bör vara av inhemska arter som 

förekommer naturligt inom området. Företrädesvis så kallade E-certifierade plantor. 

Dagvattendammar i området bör utformas så naturlika som möjligt för att bidra till 

den biologiska mångfalden. Det innebär till exempel flacka stränder och en naturlig 

flora. 

24 (25)






Daterad: 2013-11-04 

Reviderad: 





5 Referenser 

Artdatabanken, 2010, Svenska Rödlistan 2010 

Länsstyrelsen, 2003, Närmare till naturen i Skåne - skydd av tätortsnära områden för 

friluftsliv och naturvård. Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöenheten, rapport 2003:60 

Länsstyrelsen, 2010, Genomförandeplan för skydd av tätortsnära natur i Skåne 

2010-2015, Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2010:1001 

Naturvårdsverket, 2009, Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet, Vägledning, 

Version 1:0: 2009-04-06 

Saxeryd, A., 2010, Naturinventering längs Rönneå inom Ängelholms Kommun, 

sommaren 2010 

SIS, 2013: SVENSK STANDARD ftSS 199000. Version 2013-03-26. Utgåva 1 

(Remissversion) 

Ängelholms kommun, 2010, Trädplan för Ängelholm, Tekniska kontoret, Parkavdelningen 

6 Bilagor 

Bilaga 1 – Identifierade biotoper inom området 

Bilaga 2 – Skyddsvärda träd 

Bilaga 3 – Naturvärdesklassade naturvärdesobjekt inom området 

25 (25)

Naturvärdesinventering - Ängelholms kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?