27.11.2014 Views

Hitlers elit övergav Königsberg - Krigsmyter

Hitlers elit övergav Königsberg - Krigsmyter

Hitlers elit övergav Königsberg - Krigsmyter

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Hitlers</strong> <strong>elit</strong> <strong>övergav</strong> <strong>Königsberg</strong><br />

Text: Anders Frankson, militärhistorisk författare<br />

Generalöverste Georg-Hans Reinhardt, vars<br />

stridsvagnar nästan intog Moskva 1941, blickade<br />

ut över stabskartan där hans stabschef, generallöjtnant<br />

Otto Heidkämper, förklarade läget efter<br />

morgonens storanfall mot armégrupp Mitt som de sovjetiska<br />

fronterna, 2. vitryska och 3. vitryska, hade inlett.<br />

Anfallet hade dels träffat hans norra flank och var där<br />

riktad mot <strong>Königsberg</strong> samt hans södra flank där målet<br />

verkade vara Danzig-området.<br />

Löjtnant Karl Knoblauch, den förre observatören i<br />

Junkers Ju-88, hade marktjänst efter en lungskada,<br />

vaknade av ett öronbedövande smällande den 13 januari<br />

1945. Han tittade på sin klocka: 07.01! Han förstod<br />

att det var ett sovjetiskt storanfall på gång. Den 2.<br />

fallskärmspansarfysiljärbataljonen ”Hermann Göring”<br />

tillhörde reserven hos 2. fallskärmspansargrenadjärdivisionen<br />

”Hermann Göring” vid Reinhardts norra flank.,<br />

strax söder om Insterburg. Avståndet till <strong>Königsberg</strong> var<br />

mindre än 100 km.<br />

Flitens lampa lyser<br />

Bataljonen kom snart i strid och det fanns inte längre<br />

någon tysk försvarslinje att tala om. Sovjetiska pansarstyrkor<br />

hade brutit igenom på flera ställen. Bataljonchefen<br />

kapten August Wolf såg sin adjutant Knoblauch ta<br />

fram sin fickkalender i en stridspaus och anteckna. Wolf<br />

Tyskarnas motvapen var bland<br />

annat Panzerschreck. Vid träff<br />

slog dessa infanterivapen ofta<br />

ut en sovjetisk stridsvagn,<br />

även de tunga vagnarna. Men<br />

skottvidden var kort så det<br />

krävdes mod och nerver av<br />

stål och ett fördelaktigt läge<br />

för att kunna avfyra vapnet<br />

alldeles i närheten av fientliga<br />

stridsvagnar på slagfältet.<br />

Foto: Bundesarchive<br />

1


Det tyska försvaret av Ostpreussen<br />

var svagt, Hitler valde att satsa<br />

sina resurser på södra delen av<br />

östfronten, Ungern, istället. På<br />

bilden den tyska Volksturmen gör<br />

sig redo. Foto: Bundesarchive<br />

kunde denna gång inte låta bli att fråga om detta. Han<br />

hade sett Knoblauch med kalender flera gånger sedan<br />

han hade tagit över bataljonen, och varje gång var det<br />

som om flitens lampa lyste.<br />

”Jag har fört dagbok sedan 1938 för jag tycker det<br />

rätt att dokumentera händelserna i denna tid, förvisso<br />

ur den lilla mannens perspektiv”, svarade Knoblauch<br />

och fortsatte med att det senare skulle bli ett krigshistoriskt<br />

verk. Wolf svarade: ”Och ni tror att ni kommer få<br />

ut era anteckningar från Ostpreussen? Ni känner till läget.<br />

” Knoblauch stod på sig men Wolf lät inte sig övertygas.<br />

Striderna fortsatte och bataljonen tillsammans<br />

med divisionen retirerade mot Friedland, sydöst från<br />

<strong>Königsberg</strong>, och inte mot staden.<br />

Waffen-SS till Ungern<br />

Reinhardt hade egentligen inga reserver att tala om, det<br />

var egentligen bara enstaka pansardivisioner som 5.<br />

pansardivisionen och 7. pansardivisionen samt pansargrenadjärdivision<br />

”Grossdeutschland”. Hitler beslutade<br />

att efter den misslyckade Ardenneroffensiven i väst under<br />

december 1944 att skicka sin SS-<strong>elit</strong>pansarstyrka<br />

bestående av pansardivisionerna Leibstandarte, Das<br />

Reich, Hohenstaufen och Hitlerjugend till Ungern, slaget<br />

om Budapest, inte till slaget om Ostpreussen och<br />

<strong>Königsberg</strong>.<br />

Endast 50 man kvar<br />

Den 25 januari 1945 rapporterade Knoblauch till Wolf att<br />

bataljonen numera hade en stridsstyrka på mindre än<br />

Frisches Haff<br />

Hela<br />

Gotenhafen<br />

Danzig<br />

Pillau<br />

Memel<br />

Warszawa<br />

Tilsit<br />

<strong>Königsberg</strong><br />

Insterburg<br />

Heiligenbeil<br />

Elbing<br />

Preussisch Holland<br />

OSTPREUSSEN<br />

Tannenberg<br />

2. VITRYSKA<br />

FRONTEN<br />

13 januari 1945<br />

18 januari 1945<br />

26 januari 1945<br />

3. VITRYSKA<br />

FRONTEN<br />

11 februari 1945<br />

1. BALTISKA<br />

FRONTEN<br />

Gumbinnen<br />

2


50 man och ammunitionen var på upphällningen. När<br />

det sovjetiska storanfallet inleddes bestod bataljonen<br />

av 600 man. Plötsligt hördes stridslarm och Wolf gick<br />

fram till fönstret för att se ut när ett skott splittrade glaset<br />

och träffade Wolf i axelpartiet. Sjukvårdare kallades<br />

fram och Wolf plåstrades om. Knoblauch fick ta över<br />

befälet av bataljonen. Men innan dagens slut hade ock-<br />

Staben för 2. fallskärmspansarfysiljärbataljonen ”Hermann<br />

Göring” där Knoblauch är längst till vänster och kapten<br />

Wolf är tredje man från vänster. Foto: Karl Knoblauch<br />

3


Det sovjetiska pansaret, på bilden tunga IS-2 stridsvagnar<br />

med 12,2 cm kanoner, knäckte de tyska försvarslinjerna<br />

och började rycka fram på djupet. Foto: Wikipedia<br />

så Knoblauch sårats samtidigt som hans lungskada från<br />

1943 hade slagits upp i den ansträngande reträttstriden<br />

till fots. Han hostade blod. Bataljonen splittrades under<br />

striderna och Knoblauch kunde bara anmäla sig själv<br />

och en till för befälhavaren för 45. grenadjärregementet<br />

som bataljonen för tillfället var underställd innan han<br />

svimmade.<br />

En österrikare tar över<br />

Dagen efter fick Reinhardt lämna sin befattning, eftersom<br />

Hitler ansåg att han hade misslyckats med försvaret.<br />

Österrikaren generalöverste Lothar Rendulic fick ta<br />

över. Han sattes direkt i en svår position då han kom hit<br />

från norra Norge. Rendulic hade tidigare varit befälhavare<br />

för 20. bergsarmén i norr och hela situationen var<br />

helt ny för honom. Hitler gav honom inga fler resurser,<br />

läget var också prekärt då hans armégrupp hade ryggen<br />

mot havet och var avskuren från resten av Tyskland.<br />

Läget blev inte bättre när Röda armén slog in en kil mellan<br />

hans två kvarvarande arméer, 3. pansar- och 4. armén.<br />

Knoblauch skickas bakåt och anländer till Bartenstein<br />

där han lastas på ett tåg på väg till kusten, norrut, medan<br />

Knoblauch hade hoppats på västerut. Tåget stan-<br />

Generalöverste Lothar Rendulic fick ta över en omöjlig<br />

situation. Röda armén hade fler stridsvagnar, fler kanoner,<br />

fler soldater och fler stridsflygplan.<br />

4


nade helt i Braunsberg, det gick inte vidare. Knoblauch<br />

ville bli evakuerad och till slut gav en överläkare honom<br />

en uppgift den 2 februari: ”Ni har kommit helt rätt och<br />

ni ska leda gruppen. Det är 40 sårade. Avmarsch mot<br />

Frauenburg, när solen har gått ner, det blir klockan 18.<br />

Vi hoppas att isen fortfarande håller.”<br />

Knoblauch var inringad tillsammans med tyska 4. armén<br />

och enda sättet att ta sig ut var över isen på strandsjön<br />

Frisches Haff. Att ta sig de nio kilometerna till Frauenburg<br />

tog tre timmar för de ”marscherande” sårade<br />

soldaterna som vuxit till 43, eller som Knoblauch anmärkte”<br />

Något marscherande kan det inte talas om då<br />

det fanns många ben- och fotskadade bland de sårade”.<br />

15 km i iskallt vatten<br />

Väl framme i Frauenburg fick de en kort rast på några<br />

timmar. Därefter kom beskedet att de skulle ta sig över<br />

isen till Kahlberg, 15 km därifrån. De måste komma fram<br />

innan gryningen annars skulle ryssarna se dem och<br />

öppna eld med artilleri . På isen låg det iskallt vatten och<br />

det blåste friskt. ”Jag satte ner första benet i det iskalla<br />

vattnet som nådde mig till knäet”. ’<br />

Att orientera sig över isen mot Kahlberg underlättades<br />

av döda människor, hästar, övergivna fordon, bagage<br />

med mera som visade vägen till andra sidan och<br />

friheten. Efter många timmars kamp mot vädrets makter<br />

Generalöverste Georg-Hans Reinhardt hade få stridsvagnar<br />

att möta den sovjetiska offensiven. Röda armén som<br />

anföll Ostpreussen hade tillgång till 3 850 stridsvagnar och<br />

stormkanonvagnar medan Reinhardt kunde skramla ihop<br />

700. På bilden medeltunga Panzer IV. Foto: Bundesarchive<br />

nådde man fram. Knoblauch kunde räkna in 19 man den<br />

3 februari 1945 och han kunde lämna Ostpreussen bakom<br />

sig. Den 10 februari anlände han till Hamburg.<br />

Sjuhundra års närvaro försvann<br />

Även Knoblauchs divison, 2. fallskärmspansargrenadjärdivisionen<br />

”Hermann Göring”, kom senare att dra sig<br />

ut och evakueras över Frisches Haff och bort från Ostpreussen.<br />

Däremot skulle tyska 4. armén gå under i sin<br />

inringning med ryggen mot strandsjön Frisches Haff.<br />

General Otto Lasch, fästningskommendant <strong>Königsberg</strong>,<br />

ville slå upp en korridor mellan <strong>Königsberg</strong> och tyska 4.<br />

armén så den senare skulle kunna dra sig ur mot <strong>Königsberg</strong><br />

istället för över strandsjön, men Hitler sade<br />

nej, inte en meter tysk jord skulle ges upp. Trots denna<br />

bestämda åsikt valde Hitler att skicka sin <strong>elit</strong> att försvara<br />

Ungern istället för <strong>Königsberg</strong> och Ostpreussen.<br />

Över sjuhundra års tysk närvaro vid sydöstra Östersjön<br />

raderades ut med Tredje rikets nederlag 1945 och försvann<br />

ur historien.<br />

5

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!