Industrins arbetskraftskostnader internationellt - TeknikfÃ¶retagen

Industrins 

arbetskraftskostnader 

internationellt 

– Teknikföretagens analys våren 2011

Förord 

Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska 

konkurrensförutsättningar i relation till förutsättningarna i omvärlden. Denna typ 

av analyser brukar ibland också användas i argumentationen i samband med avtalsrörelser. 

Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att uppgifterna är behäftade med 

betydande osäkerhet och att olika källor och beräkningsmodeller ger varierande 

resultat. 

I denna rapport presenterar vi uppgifter över både arbetskraftskostnadernas nivå 

och ökningstakt från ett antal källor med internationell statistik. Syftet är att ge 

läsaren möjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter som finns. När inget annat 

anges avser uppgifterna samtliga anställda inom tillverkningsindustrin. 

Några av våra slutsatser utifrån uppgifterna i rapporten är att arbetskraftskostnaderna 

i Sverige ökat snabbare än i euroområdet och flera OECD-länder under 

senare år. Prognoser indikerar även en relativt blygsam ökningstakt under 2011 i 

viktiga konkurrentländer. Vi kan även konstatera att uppgifterna för 2009 är svårtolkade 

på grund av olika krisåtgärder runt om i världen. 

Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius i samarbete med 

Anders Rune och Bengt Lindqvist. 

Stockholm i april 2011 

Anders Rune 

Chefekonom 

1

Innehåll 

Sammanfattning ................................................................................................................ 4 

Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustri ..................................................... 7 

Högre ökningstakt i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer ....................................... 7 

Varierande ökningstakter enligt olika källor ..................................................................... 10 

Låg löneökningstakt 2011 i flera viktiga konkurrentländer .............................................. 11 

Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustri .................................................. 13 

Växelkurser har stor betydelse vid kostnadsjämförelser internationellt .......................... 13 

Svenska arbetskraftskostnader ligger högt vid internationell jämförelse ......................... 14 

Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa ........................ 14 

Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader .......................................... 17 

Bilagor .............................................................................................................................. 19 

Förteckning över bilagor ..................................................................................................... 19 

Bilaga 1-3: Utveckling av arbetskraftskostnad 2000-2010 ................................................ 20 

Bilaga 4-6: Arbetskraftskostnad per timme, nivåer ........................................................... 26 

Bilaga 7-9: Prognos för utveckling av arbetskraftskostnad ............................................... 30 

3

Sammanfattning 

Svenska arbetskraftskostnader har ökat något snabbare än i flera viktiga konkurrentländer 

under senare år. Enligt Eurostats Labour Cost Index (LCI) var ökningstakten 

inom tillverkningsindustrin i Sverige 3,6 procent per år i genomsnitt under 

femårsperioden 2005-2009. Under motsvarande period var ökningstakten i euroområdet 

2,8 procent. Begränsade kostnadsökningar i Tyskland har bidragit till 

detta. Under 2010 var ökningstakten 2,0 procent i Sverige medan den var 1,1 procent 

i euroområdet enligt LCI. 

Olika källor med internationell statistik skiljer sig väsentligt åt – i synnerhet för 

enskilda länder och år. Det gör att analyser bör göras med försiktighet. Finanskrisen 

och systemen för korttidsarbete i olika länder har dessutom påverkat siffrorna som 

redovisas i både LCI och andra källor för åren 2009 och 2010. Vår bedömning är att 

LCI i första hand bör användas för internationell jämförelse av arbetskraftskostnadernas 

ökningstakt inom EU. Som komplement kan även ökningstakt analyseras 

med hjälp av amerikanska Bureau of Labour Statistics och via uppgifter från 

OECD. Dessa källor indikerar en något snabbare ökningstakt i Sverige än i USA och 

övriga OECD-området under perioden 2005 till 2009. 

Prognoser pekar på en låg ökningstakt i flera av våra konkurrentländer även fortsättningsvis. 

IMF uppskattar att lön per timme för industrin i euroområdet kommer 

att öka med 0,7 procent 2011 och 1,8 procent 2012. För Tyskland är motsvarande 

siffror 0,0 respektive 1,6 procent. Låga ökningstakter indikeras även av prognoser 

från EU-kommissionen och OECD, men dessa prognoser gäller ökningstakter 

per anställd i hela ekonomin respektive privat sektor. Denna typ av prognoser är 

givetvis osäkra och utfallet kan bli ett helt annat. 

Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta det 

svenska kostnadsläget i relation till kostnadsläget i omvärlden. Relativt kraftiga 

växelkursförändringar gör samtidigt kostnadsläget internationellt till ett rörligt mål. 

Dessutom skiljer sig även uppgifter om kostnadsnivå beroende på val av källa. 

Enligt Teknikföretagens kalkyl av läget 2010 kan vi konstatera att den svenska arbetskraftskostnadsnivån 

för både arbetare och samtliga anställda ligger över medelnivån 

vid jämförelse med andra euro- och OECD-länder. Kostnaden för en medarbetare 

i svensk tillverkningsindustri är 310 SEK per timme enligt vår kalkyl. Uppgiften 

avser samtliga anställda. Motsvarande kostnad för en arbetare är 247 SEK per 

timme. Därmed är arbetskraftskostnaden i Sverige högre än i exempelvis USA, 

Storbritannien och Frankrike men lägre än i Belgien, Danmark och Norge. På nya 

växande marknader som Kina och Indien är kostnaden betydligt lägre än den är i 

Sverige. 

4

Arbetskraftskostnaderna har ökat snabbare i Sverige än i 

euro- och OECD-området under senare år. 

 

Prognoser indikerar fortsatt låg löneökningstakt i de 

flesta konkurrentländer under 2011. 

 

Den svenska arbetskraftskostnadsnivån för både 

arbetare och samtliga anställda ligger över medelnivån 

vid jämförelse med andra euro- och OECD-länder. 

 

På nya växande marknader är arbetskraftskostnaderna 

betydligt lägre än de är i Sverige. 

 

Olika källor med internationell statistik skiljer sig väsentligt 

åt, vilket gör att analyser bör göras med försiktighet. 

 

Krisåtgärder i olika länder gör att uppgifterna om arbetskraftskostnadsökningar 

under 2009 och 2010 är svårtolkade. 

5

Ökning av arbetskostnader 

inom tillverkningsindustri 

Högre ökningstakt i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer 

Jämförelser av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt görs bl.a. för att 

säkerställa att svenska kostnadsökningar inte försämrar landets konkurrenskraft i 

förhållande till viktiga konkurrentländer. Denna typ av analyser är vanliga inför 

avtalsförhandlingar. De görs vanligtvis i lokal valuta eftersom växelkurser förändras 

snabbt. 

Arbetskraftskostnaderna i Sverige har ökat snabbare än i euroområdet 

Eurostats Labour Cost Index (LCI) är den mest använda källa vid jämförelser av 

ökningstakt för arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI har arbetskraftskostnaden 

inom tillverkningsindustrin i Sverige ökat med 3,6 procent per år i genomsnitt 

under femårsperioden 2005-2009. 1 Under motsvarande period var 

ökningstakten i euroområdet 2,8 procent. Begränsade kostnadsökningar i Tyskland 

har bidragit till lägre ökningstakt i euroområdet än i Sverige. 

HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET ENLIGT EUROSTAT 

Ökning av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (årlig procentuell förändring) 

6% 

5% 

4% 

3% 

2% 

1% 

0% 

Sverige 

Euroområdet 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Källa: Eurostat Labor Cost Index (LCI) 

1 Vid analys av ökningstakten över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna 2000-2004 

samt 2005-2009. Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutets 

årsrapport och dels för att Bureau of Labor Statistics i skrivande stund inte presenterat statistik för 2010 samt för att de 

uppgifter som finns för 2010 i många fall är preliminära. 

7

HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET ENLIGT EUROSTAT 


Eurostat LCI 2000-2004 2005-2009 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Belgien* 3,1 3,6 3,2 2,6 4,4 3,0 4,8 1,5 

Danmark 4,0 3,2 1,9 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3 

Estland 10,3 12,8 12,9 17,1 21,5 13,3 0,4 -0,8 

Finland 4,3 4,8 4,2 3,4 8,0 2,5 6,3 1,8 

Frankrike 3,7 2,6 3,4 3,2 3,2 3,1 0,3 3,9 

Italien* 3,1 4,2 3,1 2,1 3,5 4,9 7,3 1,6 

Lettland 6,6 17,7 13,2 24,2 31,1 21,7 0,9 -3,6 

Litauen 1,2 13,0 9,7 20,5 22,8 19,2 -4,9 -2,3 

Nederländerna* 4,7 2,8 1,1 3,0 2,9 4,3 2,7 1,4 

Norge 5,7 6,1 5,1 6,2 7,7 6,3 5,1 4,1 

Polen 6,7 7,3 3,6 7,0 11,1 10,4 4,5 1,3 

Spanien 4,4 4,7 4,8 4,1 4,0 4,9 5,9 0,4 

Storbritannien 5,1 3,3 3,1 4,4 3,1 4,2 1,6 2,5 

Sverige 4,0 3,6 3,2 0,7 5,1 4,2 4,9 2,0 

Tjeckien 8,5 6,1 2,9 6,8 7,6 6,9 6,3 2,7 

Tyskland 2,8 1,9 0,5 3,1 0,5 3,0 2,3 0,4 

Ungern 11,2 6,9 6,9 7,8 10,0 6,7 3,2 -0,3 

Euroområdet 3,3% 2,8% 2,0% 2,9% 2,3% 3,6% 3,3% 1,1% 

EU (27 länder) 3,8% 3,2% 2,3% 3,4% 3,0% 4,2% 3,3% 1,4% 

Källa: Eurostat Labor Cost Index (LCI) 

* För 2010 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009 använts för 

dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. 

Samtidigt som arbetskraftskostnaderna ökat långsammare i bl.a. Nederländerna, 

Frankrike och Tyskland än i Sverige har de ökat något snabbare i exempelvis Italien 

och Spanien under femårsperioden 2005-2009. Även i Norge och Finland har ökningstakten 

varit högre än i Sverige medan den varit något lägre i Danmark. Under 

2010 var ökningstakten 2,0 procent i Sverige medan den var 1,1 procent i euroområdet. 

I samband med finanskrisen växlade löneökningstakten ner snabbt i många 

länder. Den svenska löneökningstakten minskade samtidigt relativt lite under 2009 

och 2010 och mindre än i exempelvis euroområdet. Åren innan finanskrisen ökade 

arbetskraftskostnaderna snabbt i de nya EU-länderna. I flera av dessa länder har nu 

arbetskraftskostnaderna minskat eftersom ökningarna åren före krisen inte motsvarades 

av produktivitetsökningar. 

Finanskrisen och olika system för korttidsarbete har påverkat siffrorna i både LCI 

och annan statistik för åren 2009 och 2010. Den ekonomiska krisen drabbade EUländerna 

olika vilket innebar att antal arbetade timmar minskade mer i vissa länder 

än i andra. Dessutom har även minskningen av antalet arbetade timmar hanterats 

på olika sätt i statistiken i olika länder. 2 I flera fall registrerades minskad arbetstid 

under 2009 som en tilltagande ökningstakt av arbetskraftskostnad per timme. Motsatt 

effekt inträffade när antal arbetade timmar återigen ökade under 2010. 

2 Se Medlingsinstitutets årsrapport för en mer detaljerad genomgång av detta, d.v.s. Medlingsinstitutet (2011) Avtalsrörelsen 

och lönebildningen 2010, Medlingsinstitutet, Stockholm. 

8

STORA SKILLNADER MELLAN BLS OCH EUROSTAT FÖR ENSKILDA LÄNDER OCH ÅR 


BLS 2000-2004 2005-2009 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Australien 3,8% 5,7% 6,4% 6,9% 4,4% 1,3% 9,5% 

Belgien 2,5% 3,8% 1,8% 3,2% 4,0% 3,3% 6,5% 

Canada 3,4% 2,4% 4,4% 3,9% 3,6% 0,2% -0,2% 

Danmark 4,3% 4,0% 5,7% 3,8% 5,5% 2,3% 2,8% 

Finland 3,9% 3,9% 4,4% 3,5% 2,8% 4,5% 4,2% 

Frankrike 3,9% 2,9% 3,6% 3,9% 2,6% 2,7% 1,8% 

Italien 3,2% 3,4% 3,2% 2,2% 2,8% 3,4% 5,3% 

Japan 0,0% -0,2% 0,8% -1,1% -1,5% 1,9% -1,0% 

Nederländerna 4,6% 3,0% 1,5% 2,8% 3,1% 3,8% 3,6% 

Norge 5,0% 5,3% 4,7% 6,1% 4,6% 5,7% 5,5% 

Singapore 2,6% -1,1% -0,7% -1,1% -0,2% 1,0% -4,3% 

Spanien 3,4% 4,7% 4,8% 4,8% 6,3% 5,4% 2,0% 

Storbritannien 5,2% 3,9% 5,8% 5,5% 3,5% 2,0% 2,7% 

Sverige 4,2% 3,8% 3,4% 2,9% 5,3% 3,2% 4,0% 

Sydkorea 8,6% 7,7% 16,2% 9,7% 6,7% 0,8% 5,8% 

Taiwan 2,7% 2,4% 5,9% 6,0% 1,0% 2,5% -3,1% 

Tjeckien 8,2% 3,8% 3,1% 5,4% 7,1% 5,0% -1,1% 

Tyskland 2,7% 2,8% 1,3% 4,1% 1,0% 2,6% 5,1% 

USA 5,1% 3,5% 3,3% 2,0% 3,3% 4,0% 5,2% 

Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) 

: Uppgift saknas. 

: 

: 

: 

: 

: 

: 

: 

: 

: 

: 

: 

: 

: 

: 

: 

: 

: 

: 

: 

För svensk del har inte krisavtalen inom industrin påverkat LCI i någon större utsträckning. 

3 Den låga svenska ökningstakten 2006 enligt LCI förklaras i stor utsträckning 

av tillfälligt sänkt avgift till avtalsförsäkringen för arbetarna detta år. 

Högre ökningstakt i Sverige än i USA och övriga OECD-området 

Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) redovisar ökningstakt för arbetskraftskostnader 

i andra konkurrentländer än EU-länderna. I skrivande stund finns 

uppgifter t.o.m. 2009 via BLS. Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med 3,8 

procent per år i genomsnitt under femårsperioden 2005-2009 enligt BLS. I USA var 

motsvarande ökningstakt 3,5 procent – d.v.s. något lägre än i Sverige. De japanska 

arbetskraftskostnaderna har inte alls ökat under perioden. 

OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användas 

för internationella jämförelser, men uppgifterna avser löneökningar och inte ökningar 

av total arbetskraftskostnad. I OECD-området har löneökningstakten varit 

2,4 procent per år under femårsperioden 2005-2009. Motsvarande löneökningstakt 

i Sverige har varit 3,1 procent. Även om statistiken är osäker indikerar uppgifterna 

att löneökningstakten i Sverige varit några tiondedels procentenheter högre än i 

OECD-området. Bl.a. låg löneökningstakt i Tyskland och löneminskningar i Japan 

har bidragit till detta. 

3 SCB presenterar en detaljerad beskrivning av de svenska krisåtgärdernas effekter på lönestatistik och nationalräkenskaper 

i en av publikationerna Sveriges ekonomi. Se SCB (2010) Sveriges Ekonomi – Statistiskt perspektiv, nummer 4 2010, 

SCB Stockholm. 

9

HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I FLERA OECD-LÄNDER 

Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustri (årlig procentuell förändring) 

OECD MEI 2000-2004 2005-2009 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Australien 5,1 3,3 3,2 4,0 3,0 5,7 1,0 3,1 

Belgien 2,3 2,4 2,4 2,3 1,7 2,9 2,6 1,1 

Canada 2,4 0,8 2,7 -0,3 5,4 1,7 -5,1 4,9 

Danmark 3,8 3,6 3,7 3,1 4,0 4,2 2,9 2,6 

Finland 4,3 3,6 3,9 2,6 3,5 4,7 3,4 1,9 

Frankrike* 3,6 2,7 2,8 2,8 2,8 3,1 2,1 1,8 

Italien 2,3 3,1 2,7 3,4 2,8 3,4 3,2 2,8 

Japan 0,9 -1,1 0,6 1,1 -0,2 0,3 -7,1 3,8 

Mexico 9,4 5,5 3,7 5,1 5,0 7,5 6,0 2,9 

Nederländerna 3,1 2,2 0,9 1,8 1,7 3,8 2,8 1,3 

Norge 4,6 4,8 3,9 4,1 6,3 5,6 4,3 3,7 

Polen 5,6 6,1 2,8 5,9 9,5 9,7 2,5 5,2 

Spanien* 4,1 4,5 4,2 4,1 4,4 4,8 5,0 1,0 

Storbritannien* 3,9 3,4 3,7 5,1 3,5 3,0 1,8 5,2 

Sverige 3,1 3,1 3,0 3,0 3,7 3,9 1,9 3,2 

Sydkorea 9,1 3,4 7,8 5,6 6,9 -3,5 0,9 6,3 

Tjeckien* 6,6 5,8 5,4 7,3 7,6 7,7 1,1 3,0 

Turkiet 29,1 11,0 12,5 10,9 9,8 11,7 9,9 10,8 

Tyskland* 2,1 1,8 1,1 0,8 2,4 2,8 1,7 2,2 

Ungern 12,4 6,9 7,1 8,5 8,7 6,3 4,0 5,3 

USA 3,1 2,5 2,6 1,5 2,7 2,8 2,8 2,0 

OECD – Europa* 3,9 3,3 2,9 3,2 3,6 3,9 2,6 2,9 

OECD - Totalt 3,6 2,4 2,7 2,5 3,1 2,8 1,1 2,9 

Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI) 

* För 2010 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009 använts för 

dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. 

Varierande ökningstakter enligt olika källor 

För enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifterna 

harmoniserar däremot bättre över längre tidsperioder. Speciellt uppgifterna 

för 2009 framstår som osäkra när man betraktar flera källor. En viktig slutsats är 

alltså att analys av arbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet 

och med ett sinne för vad som är rimligt och rättvisande. Sammantaget 

bedömer vi att Eurostats Labor Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att 

jämföra ökningstakter inom EU. I rapportens bilagor redovisas uppgifter för fler 

länder och år från de olika källorna. 

LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definierad 

metod. Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartalsoch 

årsdata för ökningstakt av både total arbetskraftskostnad och lön för EUländerna. 

Nationalräkenskaper används av vissa länders statistikinstitut som utgångspunkt 

för LCI medan andra länder använder lönestatistik. För svensk del baseras 

uppgifterna på konjunkturlönestatistiken och statistiken är preliminär i upp 

till ett år. 

10

Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) använder nationalräkenskaper som 

underlag för att beskriva arbetskraftskostnadernas ökningstakt, enligt metodbeskrivningen. 

Underlaget till Main Economic Indicators (MEI) från OECD är i första 

hand arbetsmarknadsundersökningar och i andra hand nationalräkenskaper. 

Det bör även noteras att Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder 

eftersom definitionerna skiljer sig åt. 

Analys av arbetskraftskostnaders ökningstakt internationellt kan även göras direkt 

utifrån nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnad 

divideras då med antal arbetade timmar varefter förändring över tid 

beräknas. Dock bör man ha i åtanke att det är nationalräkenskapsaggregat man 

studerar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följa 

FN:s rekommendationer. Att serier med stora tal divideras vid denna typ av kalkyler, 

varefter förändringstakt beräknas, innebär dessutom att resultatet blir behäftat 

med osäkerhet. 

RELATIVT LÅG LÖNEÖKNINGSTAKT I EUROOMRÅDET 2011 OCH 2012 ENLIGT IMF:S PROGNOS 

Prognos för utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin (procent) 

2011 2012 

Canada 3,0 3,3 

Frankrike 2,6 3,1 

Italien -0,6 1,9 

Japan 0,6 1,3 

Spanien 1,2 1,7 

Storbritannien 1,1 2,3 

Tyskland 0,0 1,6 

USA 2,8 3,2 

Euroområdet 0,7 1,8 

Avancerade ekonomier 2,2 2,8 

Källa: International Monetary Fund – World Economic Outlook April 2011 

Låg löneökningstakt 2011 i flera viktiga konkurrentländer 

Prognoser för arbetskraftskostnads- och löneutveckling görs av flera organisationer 

däribland EU-kommissionen, OECD och International Monetary Fund (IMF). I de 

flesta fall prognostiseras utvecklingen för näringslivet eller hela ekonomin. Oftast är 

det dessutom ökningstakt per anställd och inte per timme som prognostiseras. I 

IMF:s senaste World Economic Outlook (WEO) finns däremot löneökningstakt per 

timme för tillverkningsindustrin prognostiserad. Inga uppgifter finns däremot för 

Sverige. Denna typ av prognoser är givetvis osäkra och utfallet kan bli ett helt annat. 

Prognosen från IMF indikerar relativt låg ökningstakt i flera viktiga konkurrentländer 

framöver. Prognosen för euroområdet är 0,7 procent 2011 och 1,8 procent 

2012. För Tyskland är motsvarande siffror 0,0 respektive 1,6 procent. Löneökningstakten 

förväntas vara fortsatt låg i Japan medan den beräknas bli något högre i en 

del andra euro och OECD-länder. Andra källor indikerar motsvarande löneökningstakter 

i viktiga konkurrentländer. I rapportens bilagor finns prognoser för 

hela ekonomin respektive privat sektor från EU-kommissionen och OECD. 

11

Arbetskraftskostnadsnivåer 

inom tillverkningsindustri 

Växelkurser har stor betydelse vid kostnadsjämförelser internationellt 

Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att analysera 

konkurrensförutsättningar i olika länder. Kraftiga växelkursförändringar under 

senare år gör samtidigt kostnadsläget internationellt till ett rörligt mål. Förändringar 

mellan olika år beror alltså snarare på växelkursförändringar än på kostnadsökningstakt 

i lokal valuta. Mellan 2008 och 2009 försvagades kronan mot euron 

med drygt 10 procent för att sedan stärkas ungefär lika mycket under 2010. Kronkursen 

för helåret 2010 mot både euron och dollarn låg ganska nära genomsnittet 

de senaste tio åren. Under slutet av 2010 och början av 2011 har kronan däremot 

stärkts rejält, vilket gör att de svenska arbetskraftskostnaderna i dagsläget skulle 

hamna högre än vad som redovisas i denna studie. 

KRAFTIGT VARIERANDE ARBETSKRAFTSKOSTNAD BEROENDE PÅ VÄXELKURSFÖRÄNDRINGAR 

Valutakursutveckling för euro och dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar)* 

12 

Euro 

Dollar 

10 

8 

6 

4 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Källa: Europeiska Centralbanken (ECB) 

* Senaste månadsuppgiften i diagrammet avser mars 2011. 

13

Svenska arbetskraftskostnader ligger högt vid internationell jämförelse 

Uppgifter som erhålls via källor med internationell statistik visar i dagsläget endast 

kostnadsnivå fram till 2008 eller 2009. Med hjälp av indexserier över kostnadsutveckling 

i lokal valuta och växelkursförändringar kan aktuell kostnadsnivå kalkyleras. 

En sådan kalkyl presenteras i detta avsnitt. Uppgifter från amerikanska Bureau 

of Labor Statistics (BLS) med basår 2009 används som utgångspunkt för beräkningarna. 

4 Läsaren rekommenderas samtidigt att bilda sig en egen uppfattning utifrån 

flera källor genom att studera rapportens bilagor. 

310 SEK i timmen är arbetskraftskostnaden i svensk tillverkningsindustri 

En medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar 310 SEK per timme enligt vår 

kalkyl. Uppgiften avser samtliga anställda. Arbetskraftskostnaden är därmed högre i 

Sverige än i de flesta andra länder i Europa och OECD-området, däribland Frankrike, 

Nederländerna, Storbritannien och USA. Den finska kostnadsnivån är närmast 

identisk med den svenska medan kostnaden är högre i Tyskland, Belgien, Danmark 

och Norge. Oljelandet Norge hamnar alltid högt medan Sverige traditionellt brukar 

hamna ungefär i mitten i denna typ av jämförelser. En kombination av relativt hög 

ökningstakt i Sverige och stark krona har nu placerat Sverige högt. Senare års strukturomvandling 

som innebär att en allt större del av medarbetarna inom industrin 

är tjänstemän har också bidragit till att kostnaden för ”samtliga anställda” ökat. 

Detta eftersom tjänstemännens lönesumma utgör en större del av den totala lönesumman 

inom industrin än tidigare. 

Den svenska kostnaden för en arbetare i tillverkningsindustrin är 247 SEK per 

timme enligt vår kalkyl. Därmed är kostnaden högre i Sverige än i Tyskland. Tidigare 

har förhållandet vanligtvis varit det motsatta. I Tyskland är kostnaden för en 

industriarbetare 239 SEK per timme. Den svenska arbetarkostnaden är samtidigt 

lägre än i de övriga nordiska länderna men högre än i södra Europa och i de anglosaxiska 

länderna. Även nya konkurrentländer som Brasilien, Indien, Kina och Ryssland 

har betydligt lägre arbetskraftskostnader inom industrin än Sverige, vilket vi 

återkommer till på nästa uppslag. 

Den sammanvägda kostnaden i konkurrentländerna är klart lägre än i Sverige 

För att jämföra svenska arbetskraftskostnader med de nivåer som presenteras i 

diagrammen på nästa uppslag, kan olika typer av viktningar göras. Vi har valt att 

använda Riksbankens TCW-index för att väga samman arbetskraftskostnaderna. 

Även andra modeller kan användas med liknande nivåer som följd. Den sammanvägda 

kostnaden för samtliga anställda i de aktuella konkurrentländerna är 274 SEK 

per timme, vid viktning med Riksbankens TCW-index. Motsvarande kostnad för 

arbetare är 222 SEK per timme. Dessa kostnadsnivåer är alltså klart lägre än motsvarande 

nivåer i Sverige. 

Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa 

Internationella jämförelser av kostnadsnivå ger olika resultat beroende på val av 

källa. Det gör att uppgifterna bör användas med eftertanke och försiktighet. Utöver 

amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) används ofta Eurostat till denna typ 

av jämförelser. Eurostats Labour Cost Survey (LCS) görs vart fjärde år och 

4 För kalkylering av arbetskraftskostnad 2010 utifrån uppgifterna från Bureau of Labor Statistics med basår 2009 har i 

första hand Eurostats Labor Cost Index (LCI) använts. När detta inte varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) 

använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiska centralbanken. 

14

SVENSK ARBETSKRAFTSKOSTNAD I TOPP BLAND EU- OCH OECD-LÄNDERNA 

Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustri 2010 (SEK per timme)* 

500 

400 

300 

200 

Samtliga anställda 2010 – tillverkningsindustrin 

343 347 

285 302 305 310 319 

242 243 246 

224 

190 

418 

121 

100 

43 

56 60 

82 

0 

Källa: Teknikföretagen – i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD använts 

* Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida. 

KOSTNADEN FÖR EN ARBETARE I SVERIGE ÄR HÖGRE ÄN I TYSKLAND 

Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustri 2010 (SEK per timme)* 

500 

Arbetare 2010 – tillverkningsindustrin 

400 

300 

200 

163 170 192 202 213 216 

239 247 257 270 297 315 353 

100 

30 

45 46 

70 

105 

0 


* Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida. 

15

RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLA 

Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustri 2008 enligt olika källor (SEK per timme) 

Bureau of Labor 

Statistics 2008 

Eurostat – Labour Cost 

Survey (LCS) 2008 

Nationalräkenskaper 

2008 

Belgien* 332 353 345 

Danmark 327 334 316 

Finland 292 290 285 

Frankrike 276 : : 

Italien 234 : 209 

Japan 182 : : 

Mexico 40 : : 

Nederländerna 292 291 289 

Norge 381 354 374 

Polen 61 66 45 

Spanien 181 195 185 

Storbritannien 234 207 : 

Sverige 288 332 262 

Sydkorea* 106 : 95 

Tjeckien 80 84 72 

Tyskland 315 321 315 

Ungern 64 72 55 

USA 211 : : 

Källa: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD, bearbetning Teknikföretagen 


* Nationalräkenskapsdata för dessa länder är hämtade från OECD STAN Database medan övriga uppgifter är från Eurostat. 

de senaste uppgifterna avser 2008. Statistiska centralbyrån lämnar uppgifter för 

Sverige. Enligt metodbeskrivningen är detta gjort på ett harmoniserat och genomarbetat 

sätt – vilket förvisso inte utesluter felkällor i underlaget. Kostnadsnivån som 

resovisas i LCS för tillverkningsindustri i Sverige under 2008 är 332 SEK per timme. 

Vi anser att denna nivå är aningen hög jämfört med andra källor. Uppgifterna i LCS 

känns samtidigt rimliga för de flesta andra europeiska länderna. 

Amerikanska Bureau of Labor Statistics gör både egna undersökningar och använder 

offentlig statistik. Kostnadsnivån inom svensk tillverkningsindustri var 283 SEK 

per timme 2008 enligt BLS. Det stämmer bra överens med Teknikföretagens egna 

bedömningar samt med uppgifter från andra källor. Såväl Teknikföretagen som 

Facken inom industrin brukar använda denna källa vid internationella kostnadsjämförelser, 

inte minst för att uppgifter redovisas för både arbetare och samtliga 

anställda. 

Som ett komplement till BLS och LCS kan även nationalräkenskaper användas. 

Arbetskraftskostnad per timme utifrån nationalräkenskaper beräknas genom att 

årlig arbetskraftskostnad divideras med årligt antal arbetade timmar. Enligt svenska 

nationalräkenskaper var arbetskraftskostnaden inom industrin 277 SEK per timme 

2008. Motsvarande enligt Eurostat var 262 SEK per timme. Statistiska centralbyrån 

presenterar även sitt så kallade arbetskraftsindex med tillhörande kostnadsnivå. 

Enligt detta var arbetskraftskostnaden per timme under 2008 några kronor lägre än 

enligt de svenska nationalräkenskaperna. 

16

Även International Labour Organization (ILO) samlar in statistik över arbetskraftskostnader 

– men uppgifterna är dessvärre inte harmoniserade enligt någon specifik 

standard. Därmed anser vi inte att det är relevant att redovisa dessa uppgifter för de 

länder som presenterats utifrån andra källor. ILO har dock data för fler länder än 

BLS och Eurostat. 

Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader 

Växande marknader som Brasilien, Indien, Kina, Mexico, Ryssland och östra Europa 

är minst lika relevanta att betrakta vid kostnadsjämförelser som de gamla industriländerna. 

Dessvärre är tillgången till statistik för dessa nya konkurrentländer 

ofta begränsad. Utifrån olika källor och egna undersökningar kan vi dock göra grova 

uppskattningar av kostnadsläget. 5 

Arbetskraftskostnaden i Kina är knappt en tiondel av vad den är i västra Europa och 

Sverige. I Indien är den ännu något lägre än i Kina. I Brasilien är arbetskraftskostnaden 

ungefär en fjärdedel av den västeuropeiska och samma sak gäller för östra 

Europa. I östra Europa är samtidigt skillnaden stor mellan de enskilda nya EUländerna. 

Exempelvis är kostnaden fortfarande bara omkring en tiondedel av den 

västeuropeiska i Bulgarien och Rumänien. I Ryssland är kostnaden ungefär en femtedel 

av den väseuropeiska medan den är ca 1/7 i Mexico. På växande marknader är 

skillnaderna överlag stora mellan olika områden och företag. I urbana områden är 

lönerna vanligtvis högre än på landsbygden. 

KOSTNADEN I KINA OCH INDIEN ÄR MINDRE ÄN EN TIONDEL AV VAD DEN ÄR I SVERIGE 

Arbetskraftskostnad per timme i relation till kostnaden i västra Europa 

1/1 

1/4 1/4 

1/5 

1/7 

Bilagor 

Förteckning över bilagor 

Utveckling av arbetskraftskostnad 2000-2010 

Bilaga 1: Eurostat Labor Cost Index (LCI) – Utveckling av total arbetskraftskostnad 2000-2010 

Bilaga 2: Bureau of Labor Statistics (BLS) – Utveckling av total arbetskraftskostnad 2000-2009 

Bilaga 3: OECD Main Economic Indicators (MEI) – Löneutveckling 2000-2010 

Arbetskraftskostnad per timme, nivåer 

Bilaga 4: Teknikföretagens kalkyl – Arbetskraftskostnad per timme 2010 

Bilaga 5: Bureau of Labor Statistics (BLS) – Arbetskraftskostnad per timme 2000-2009 

Bilaga 6: Eurostats årliga kostnadsstatistik (LCS) – Arbetskraftskostnad per timme 2008 

Prognos för utveckling av arbetskraftskostnad 

Bilaga 7: IMF World Economic Outlook (WEO) – Prognos för utveckling av lön per timme 2011-2012 

Bilaga 8: OECD Economic Outlook – Prognos för kostnadsutveckling per anställd (privat sektor) 2011-2012 

Bilaga 9: EU-kommissionens prognoser – Prognos för kostnadsutv. per anställd (hela ekonomin) 2011-2012 

19

BILAGA 1 (sid 1 av 2) 

EUROSTAT LABOR COST INDEX (LCI) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2000-2010 

Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri räknat i lokal valuta (procent) 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Belgien* 1,5 4,8 4,8 2,0 2,3 3,2 2,6 4,4 3,0 4,8 1,5 

Bulgarien 6,6 4,5 2,9 2,2 4,3 6,4 4,9 16,9 20,1 11,8 6,0 

Cypern 5,3 3,9 6,0 6,3 4,0 3,6 4,4 0,9 6,3 2,6 1,9 

Danmark 3,8 4,3 4,0 4,4 3,3 1,9 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3 

Estland 15,2 10,6 9,1 9,8 7,0 12,9 17,1 21,5 13,3 0,4 -0,8 

Finland 3,6 5,4 4,9 3,5 4,4 4,2 3,4 8,0 2,5 6,3 1,8 

Frankrike 3,7 3,5 3,5 3,3 4,3 3,4 3,2 3,2 3,1 0,3 3,9 

Grekland 6,0 -1,8 14,3 4,3 5,4 -12,6 1,7 4,1 3,4 3,3 1,7 

Irland 6,6 8,0 3,4 5,9 4,8 4,4 2,8 6,5 2,9 7,3 -1,8 

Italien* 1,4 3,6 3,3 3,6 3,9 3,1 2,1 3,5 4,9 7,3 1,6 

Lettland 0,8 6,1 6,6 9,5 10,1 13,2 24,2 31,1 21,7 0,9 -3,6 

Litauen -4,0 0,6 1,5 5,2 3,0 9,7 20,5 22,8 19,2 -4,9 -2,3 

Luxemburg 2,1 4,0 3,0 3,9 2,4 -0,4 3,1 3,5 4,1 6,8 -0,2 

Malta 5,8 6,5 2,3 8,1 4,9 2,0 6,2 0,6 2,2 5,9 -1,1 

Nederländerna* 3,8 5,1 5,5 4,9 4,1 1,1 3,0 2,9 4,3 2,7 1,4 

Norge 5,4 6,1 6,2 3,7 7,1 5,1 6,2 7,7 6,3 5,1 4,1 

Polen 3,2 23,0 1,5 3,5 3,6 3,6 7,0 11,1 10,4 4,5 1,3 

Portugal 5,3 5,9 3,0 2,0 2,8 2,5 0,1 6,2 2,6 3,4 2,3 

Rumänien 42,5 49,0 23,1 13,2 18,0 15,2 18,9 19,4 21,1 13,6 7,4 

Slovakien 9,1 5,7 15,2 9,2 2,5 11,0 6,9 7,7 5,5 3,9 1,0 

Slovenien 11,0 14,2 4,6 7,5 9,2 8,0 3,6 5,1 10,6 5,7 3,1 

Spanien 3,7 4,8 5,0 5,4 3,1 4,8 4,1 4,0 4,9 5,9 0,4 

Storbritannien 5,4 4,1 5,8 4,7 5,6 3,1 4,4 3,1 4,2 1,6 2,5 

Sverige 4,7 4,5 3,3 4,9 2,8 3,2 0,7 5,1 4,2 4,9 2,0 

Tjeckien 7,1 12,5 9,2 6,5 7,4 2,9 6,8 7,6 6,9 6,3 2,7 

Tyskland 4,5 2,9 2,4 2,3 1,7 0,5 3,1 0,5 3,0 2,3 0,4 

Ungern 13,9 14,1 10,2 8,0 10,0 6,9 7,8 10,0 6,7 3,2 -0,3 

Österrike 1,6 2,9 3,1 0,9 1,2 3,1 2,1 3,4 5,6 5,2 -1,4 

Euroområdet 3,6 3,5 3,4 3,1 2,7 2,0 2,9 2,3 3,6 3,3 1,1 

EU (27 länder) 4,1 4,1 4,0 3,4 3,4 2,3 3,4 3,0 4,2 3,3 1,4 

Källa: Eurostat – Labour Cost Index (LCI) 

* För 2010 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009 använts för dessa länder eftersom 

årsdata ännu inte publicerats. 

20


EUROSTAT LABOR COST INDEX (LCI) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD – PERIODGENOMSNITT 

Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustri i lokal valuta (årlig procentuell förändring) 

2000-2004 2005-2009 2000-2009 

Belgien 3,1 3,6 3,3 

Bulgarien 4,1 11,9 7,9 

Cypern 5,1 3,5 4,3 

Danmark 4,0 3,2 3,6 

Estland 10,3 12,8 11,5 

Finland 4,3 4,8 4,6 

Frankrike 3,7 2,6 3,2 

Grekland 5,5 -0,2 2,6 

Irland 5,7 4,8 5,2 

Italien 3,1 4,2 3,7 

Lettland 6,6 17,7 12,0 

Litauen 1,2 13,0 6,9 

Luxemburg 3,1 3,4 3,2 

Malta 5,5 3,4 4,4 

Nederländerna 4,7 2,8 3,7 

Norge 5,7 6,1 5,9 

Polen 6,7 7,3 7,0 

Portugal 3,8 2,9 3,3 

Rumänien 28,4 17,6 22,9 

Slovakien 8,2 7,0 7,6 

Slovenien 9,2 6,6 7,9 

Spanien 4,4 4,7 4,6 

Storbritannien 5,1 3,3 4,2 

Sverige 4,0 3,6 3,8 

Tjeckien 8,5 6,1 7,3 

Tyskland 2,8 1,9 2,3 

Ungern 11,2 6,9 9,0 

Österrike 1,9 3,9 2,9 

Euroområdet 3,3 2,8 3,1 

EU (27 länder) 3,8 3,2 3,5 

Källa: Eurostat – Labour Cost Index (LCI) 

21


BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2000-2009 

Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri räknat i lokal valuta (procent) 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Australien -1,0 6,1 4,2 6,0 3,9 6,4 6,9 4,4 1,3 9,5 

: 

Belgien 1,9 3,3 3,8 2,2 1,3 1,8 3,2 4,0 3,3 6,5 

: 

Canada 3,3 2,7 3,4 4,0 3,8 4,4 3,9 3,6 0,2 -0,2 

: 

Danmark 2,0 4,7 4,3 6,8 3,8 5,7 3,8 5,5 2,3 2,8 

: 

Finland 4,1 6,9 1,9 2,8 3,8 4,4 3,5 2,8 4,5 4,2 

: 

Frankrike 5,3 2,7 6,0 2,3 3,1 3,6 3,9 2,6 2,7 1,8 

: 

Italien 2,6 3,3 2,9 3,8 3,5 3,2 2,2 2,8 3,4 5,3 

: 

Japan -0,6 1,3 0,7 -2,2 1,0 0,8 -1,1 -1,5 1,9 -1,0 

: 

Korea 7,2 4,5 12,4 5,5 13,9 16,2 9,7 6,7 0,8 5,8 

: 

Nederländerna 4,8 4,3 5,5 4,0 4,2 1,5 2,8 3,1 3,8 3,6 

: 

Norge 5,7 6,1 5,9 4,1 3,3 4,7 6,1 4,6 5,7 5,5 

: 

Singapore 5,2 3,0 4,0 0,6 0,6 -0,7 -1,1 -0,2 1,0 -4,3 

: 

Spanien 1,5 4,0 2,9 5,0 3,5 4,8 4,8 6,3 5,4 2,0 

: 

Storbritannien 5,7 4,9 5,7 5,0 4,5 5,8 5,5 3,5 2,0 2,7 

: 

Sverige 3,9 4,7 5,4 4,5 2,7 3,4 2,9 5,3 3,2 4,0 

: 

Taiwan 1,7 6,4 -1,0 3,1 3,2 5,9 6,0 1,0 2,5 -3,1 

: 

Tjeckien 5,9 11,7 9,2 8,1 6,0 3,1 5,4 7,1 5,0 -1,1 

: 

Tyskland 5,2 3,1 2,5 2,2 0,6 1,3 4,1 1,0 2,6 5,1 

: 

USA 7,7 3,8 5,5 8,0 0,8 3,3 2,0 3,3 4,0 5,2 

: 



22


BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD – PERIODGENOMSNITT 

Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustri i lokal valuta (årlig procentuell förändring) 

2000-2004 2005-2009 2000-2009 

Australien 3,8 5,7 4,7 

Belgien 2,5 3,8 3,1 

Canada 3,4 2,4 2,9 

Danmark 4,3 4,0 4,2 

Finland 3,9 3,9 3,9 


Italien 3,2 3,4 3,3 

Japan 0,0 -0,2 -0,1 

Korea 8,6 7,7 8,2 


Norge 5,0 5,3 5,2 

Singapore 2,6 -1,1 0,8 

Spanien 3,4 4,7 4,0 


Sverige 4,2 3,8 4,0 

Taiwan 2,7 2,4 2,5 

Tjeckien 8,2 3,8 6,0 

Tyskland 2,7 2,8 2,7 

USA 5,1 3,5 4,3 


23


OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) – UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD 2000-2010 

Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustri räknat i lokal valuta (procent) 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Australien 1,9 2,4 9,2 7,8 4,3 3,2 4,0 3,0 5,7 1,0 3,1 

Belgien 2,1 2,8 2,5 1,9 2,2 2,4 2,3 1,7 2,9 2,6 1,1 

Canada 2,6 0,5 1,3 4,2 3,2 2,7 -0,3 5,4 1,7 -5,1 4,9 

Danmark 3,5 4,3 4,0 4,2 3,1 3,7 3,1 4,0 4,2 2,9 2,6 

Finland 4,5 4,8 3,9 4,3 4,1 3,9 2,6 3,5 4,7 3,4 1,9 

Frankrike* 4,9 4,4 3,3 2,7 2,7 2,8 2,8 2,8 3,1 2,1 1,8 

Irland* 5,5 8,7 5,8 5,0 4,6 4,4 3,1 4,9 4,9 4,7 1,4 

Island* : : : : : : 9,6 8,9 7,5 2,8 8,9 

Italien 2,1 1,5 2,7 2,6 2,9 2,7 3,4 2,8 3,4 3,2 2,8 

Japan 1,8 -0,1 -1,0 2,1 1,7 0,6 1,1 -0,2 0,3 -7,1 3,8 

Korea 8,6 6,4 12,0 8,7 10,0 7,8 5,6 6,9 -3,5 0,9 6,3 

Luxemburg 5,2 5,5 1,4 1,7 1,8 1,6 3,1 2,5 1,2 -3,6 3,0 

Mexico 16,0 13,5 7,0 6,0 5,0 3,7 5,1 5,0 7,5 6,0 2,9 

Nederländerna 3,6 3,9 3,6 2,6 1,6 0,9 1,8 1,7 3,8 2,8 1,3 

Norge 4,1 4,7 5,6 4,4 4,1 3,9 4,1 6,3 5,6 4,3 3,7 

Nya Zeeland 2,8 3,1 3,6 2,9 2,8 3,6 4,6 4,3 4,5 2,9 3,4 

Polen 11,3 6,4 3,1 3,1 4,6 2,8 5,9 9,5 9,7 2,5 5,2 

Portugal : 4,7 0,4 -2,3 -0,3 -0,7 1,0 2,2 2,3 -5,3 -0,3 

Slovakien 8,8 10,2 7,1 7,5 10,0 7,6 6,8 6,4 7,6 2,6 5,1 

Spanien* 2,9 4,1 5,1 5,0 3,4 4,2 4,1 4,4 4,8 5,0 1,0 

Storbritannien* 4,6 4,3 3,5 3,6 3,6 3,7 5,1 3,5 3,0 1,8 5,2 

Sverige 3,4 2,9 3,4 2,9 2,7 3,0 3,0 3,7 3,9 1,9 3,2 

Tjeckien* 7,4 7,1 6,1 4,8 7,8 5,4 7,3 7,6 7,7 1,1 3,0 

Turkiet 55,6 35,1 32,1 17,3 10,2 12,5 10,9 9,8 11,7 9,9 10,8 

Tyskland* 2,7 1,5 1,7 2,4 2,0 1,1 0,8 2,4 2,8 1,7 2,2 

Ungern 15,5 14,8 12,5 9,0 10,0 7,1 8,5 8,7 6,3 4,0 5,3 

USA 3,4 3,1 3,6 2,9 2,6 2,6 1,5 2,7 2,8 2,8 2,0 

Österrike 2,4 3,2 2,3 2,4 2,3 2,9 3,0 3,0 : : : 

OECD-Europa* 5,0 4,2 3,9 3,4 3,1 2,9 3,2 3,6 3,9 2,6 2,9 

OECD - Totalt 4,2 3,5 3,5 3,6 3,0 2,7 2,5 3,1 2,8 1,1 2,9 



* För 2010 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009 använts för dessa länder eftersom 

årsdata ännu inte publicerats. 

Säsongsrensad data har använts. 

Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras att 

Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan. 

24


OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) – UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD – PERIODGENOMSNITT 

Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustri räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring) 

2000-2004 2005-2009 2000-2009 

Australien 5,1 3,3 4,2 

Belgien 2,3 2,4 2,3 

Canada 2,4 0,8 1,6 

Danmark 3,8 3,6 3,7 

Finland 4,3 3,6 4,0 


Irland 5,9 4,4 5,2 

Island : : : 

Italien 2,3 3,1 2,7 

Japan 0,9 -1,1 -0,1 

Korea 9,1 3,4 6,2 

Luxemburg 3,1 0,9 2,0 

Mexico 9,4 5,5 7,4 


Norge 4,6 4,8 4,7 

Nya Zeeland 3,1 4,0 3,5 

Polen 5,6 6,1 5,9 

Portugal : : : 

Slovakien 8,7 6,2 7,5 

Spanien 4,1 4,5 4,3 


Sverige 3,1 3,1 3,1 

Tjeckien 6,6 5,8 6,2 

Turkiet 29,1 11,0 19,7 

Tyskland 2,1 1,8 1,9 

Ungern 12,4 6,9 9,6 

USA 3,1 2,5 2,8 

Österrike : : : 

OECD-Europa 3,9 3,3 3,6 

OECD - Totalt 3,6 2,4 3,0 



Säsongsrensad data har använts. 

Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras att 

Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan. 

25

BILAGA 4 

TEKNIKFÖRETAGENS KALKYL – ARBETSKRAFTSKOSTNAD PER TIMME 

Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (SEK) 

Samtliga anställda 

Arbetare 

2010 2010 

Australien 300 264 

Belgien 343 297 

Canada 244 218 

Danmark 347 315 

Estland 67 : 

Finland 305 257 

Frankrike 285 216 

Grekland 134 : 

Irland 306 244 

Italien 243 213 

Japan 242 202 

Mexico 43 30 

Nederländerna 302 270 

Norge 418 353 

Nya Zeeland 148 134 

Polen 56 46 

Portugal 84 67 

Slovakien 78 : 

Spanien 190 163 

Storbritannien 224 170 

Sverige 310 247 

Sydkorea 121 105 

Tjeckien 82 70 

Tyskland 319 239 

Ungern 60 45 

USA 246 192 

Österrike 324 264 



Uppgifter från Bureau of Labor Statistics med basår 2009 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost 

Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden 2010. 

Europeiska Centralbankens genomsnittskurs för det aktuella året har använts i kalkylerna. 

26


BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) – ARBETSKRAFTSKOSTNAD PER TIMME – SAMTLIGA ANSTÄLLDA 


Samtliga anställda 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Argentina 74 84 29 29 33 41 48 54 65 77 

Australien 152 158 171 185 199 215 218 230 241 264 

Belgien 233 260 263 277 288 298 302 305 332 376 

Brasilien 40 38 30 26 28 38 44 48 55 63 

Canada 171 187 178 173 177 200 215 215 214 225 

Danmark 213 248 255 263 267 283 290 308 327 377 

Estland 23 28 30 33 35 41 47 57 68 75 

Filippinerna 8 9 9 7 7 8 9 9 10 11 

Finland 182 211 219 227 238 252 260 266 292 333 

Frankrike 197 220 222 226 231 243 250 258 276 305 

Grekland 73 76 89 99 111 109 116 120 128 146 

Hong Kong : : : : : : : : : : 

Irland 146 179 187 196 206 217 224 236 257 297 

Israel 119 143 122 107 101 105 106 108 128 140 

Italien 152 172 179 188 198 207 212 217 234 266 

Japan 232 235 211 191 188 191 179 162 182 231 

Luxemburg : : : : : : : : : : 

Mexico 41 53 52 41 37 40 41 40 40 41 

Nederländerna 192 228 235 246 250 260 264 268 292 331 

Norge 229 268 300 293 295 320 335 358 381 410 

Nya Zeeland 85 91 98 105 111 124 118 129 125 133 

Polen 31 40 39 35 34 41 44 50 61 57 

Portugal 53 62 64 65 67 70 72 74 80 91 

Schweiz 227 264 273 264 259 269 269 262 286 337 

Singapore 107 126 118 103 97 99 101 106 123 133 

Slovakien 24 28 31 35 38 43 49 57 71 86 

Spanien 113 129 134 140 145 154 160 167 181 211 

Sri Lanka : : : : : : : : : : 

Storbritannien 187 214 212 202 223 236 243 250 234 234 

Sverige 215 228 240 252 257 265 269 285 288 304 

Sydkorea 90 94 100 92 93 113 129 131 106 108 

Taiwan 67 74 66 56 53 59 59 55 57 59 

Tjeckien 31 39 45 45 48 54 60 65 80 85 

Tyskland 233 262 268 275 277 285 293 296 315 354 

Ungern 27 35 41 42 45 50 50 58 64 66 

USA 225 268 262 227 212 222 221 213 211 255 

Österrike 221 247 251 254 255 270 277 287 313 366 

Källa: Bureau of Labor Statistics 


Europeiska Centralbankens genomsnittskurs för det aktuella året har använts vid omräkning till SEK. 

27


BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) – ARBETSKRAFTSKOSTNAD PER TIMME – ARBETARE 


Arbetare 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Argentina : : : : : : : : : : 

Australien 129 136 149 160 171 187 191 202 213 232 

Belgien 204 227 231 242 250 255 260 266 288 326 

Brasilien 33 31 25 22 23 31 37 40 45 52 

Canada 153 169 161 158 161 181 193 195 195 201 

Danmark 196 228 237 246 246 259 266 279 298 343 

Estland : : : : : : : : : : 

Finland 162 186 192 198 206 214 222 227 246 281 

Frankrike 146 166 170 173 177 186 190 195 210 232 

Grekland : : : : : : : : : : 

Hong Kong 50 60 55 44 41 42 42 39 39 44 

Irland 124 150 158 165 173 183 189 194 206 237 

Israel 104 125 106 94 88 92 92 94 111 122 

Italien 133 151 157 165 174 182 186 191 205 234 

Japan 198 199 178 162 159 159 147 133 151 193 

Luxemburg 160 177 180 185 193 204 205 206 218 243 

Mexico 8 10 9 8 7 8 29 28 28 29 

Nederländerna 171 203 209 220 224 233 237 240 262 297 

Norge 203 238 263 255 256 278 290 310 326 346 

Nya Zeeland 76 82 88 94 100 111 106 116 112 119 

Filippinerna 6 7 7 6 6 6 7 7 8 9 

Polen 25 32 31 28 28 33 36 41 50 47 

Portugal 46 52 53 53 55 56 58 59 64 73 

Schweiz 195 226 234 226 222 231 231 224 245 289 

Singapore 68 73 66 59 55 55 64 57 65 70 

Slovakien : : : : : : : : : : 

Spanien 97 110 114 120 124 132 137 142 154 180 

Sri Lanka 4 5 5 4 4 4 4 4 4 : 

Storbritannien 152 169 167 159 176 183 189 196 182 178 

Sverige 185 191 198 207 213 219 218 234 240 242 

Sydkorea 78 82 88 81 81 98 113 114 93 94 

Taiwan 56 62 55 46 44 48 48 45 45 47 

Tjeckien 26 33 37 38 40 45 50 55 68 72 

Tyskland 179 201 203 208 209 214 219 222 236 265 

Ungern 22 28 32 33 35 39 39 45 49 49 

USA 180 213 208 180 168 176 176 170 168 199 

Österrike 183 205 209 212 213 224 229 238 258 298 

Källa: Bureau of Labor Statistics 



28

BILAGA 6 

EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) – ARBETSKRAFTSKOSTNAD PER TIMME 


2008 

Belgien 353 

Bulgarien 21 

Cypern 119 

Danmark 334 

Estland 69 

Finland 290 

Grekland 152 

Irland 269 

Island 195 

Lettland 50 

Litauen 53 

Luxemburg 272 

Malta 109 

Nederländerna 291 

Norge 354 

Polen 66 

Portugal 95 

Rumänien 32 

Slovakien 70 

Slovenien 119 

Spanien 195 

Storbritannien 207 

Sverige 332 

Tjeckien 84 

Tyskland 321 

Ungern 72 

Österrike 288 

Källa: Eurostat – Labor Cost Survey (LCS) 


29

BILAGA 7 

IMF WORLD ECONOMIC OUTLOOK (WEO) – PROGNOS FÖR LÖNEUTVECKLING 2011-2012 

Prognos för utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin (procent) 

2011 2012 



Italien -0,6 1,9 

Japan 0,6 1,3 




USA 2,8 3,2 


Avancerade ekonomier 2,2 2,8 

Stora avancerade ekonomier 1,9 2,6 

Övriga avancerade ekonomier 4,3 4,5 

Nyligen industrialiserade asiatiska ekonomier 5,6 5,4 

Källa: International Monetary Fund – World Economic Outlook April 2011 

30

BILAGA 8 

OECD ECONOMIC OUTLOOK – PROGNOS FÖR KOSTNADSUTVECKLING 2011-2012 (PRIVAT SEKTOR) 

Prognos för utveckling av arbetskraftskostnad per anställd i privat sektor (procent) 

2011 2012 

Australien 4,8 5,0 

Belgien 2,5 2,6 


Danmark 1,7 3,2 

Finland 2,2 1,7 


Grekland 0,9 0,9 

Irland -1,0 -0,5 

Island 5,9 5,2 

Israel 2,9 3,7 

Italien 2,8 2,0 

Japan 1,2 1,3 

Luxemburg 3,3 2,9 

Mexico 4,9 4,9 

Nederländerna 2,6 2,2 

Norge 3,9 4,6 

Polen 6,0 6,6 

Portugal 0,8 1,6 

Schweiz 1,1 1,2 

Slovakien 3,7 4,7 

Slovenien 3,7 3,4 



Sverige 2,6 2,8 

Sydkorea 6,4 7,3 

Tjeckien 3,1 4,0 


Ungern 2,2 4,4 

USA 2,5 2,6 

Österrike 1,9 2,1 


OECD-området 2,8 3,0 

Källa: OECD Economic Outlook November 2010 

31

BILAGA 9 

EU-KOMMISSIONEN – PROGNOS FÖR KOSTNADSUTVECKLING 2011-2012 (HELA EKONOMIN) 

Prognos för utveckling av arbetskraftskostnad per anställd i hela ekonomin (procent) 

2011 2012 

Belgien 2,3 2,3 

Bulgarien 5,7 5,5 

Cypern 3,1 3,2 

Danmark 3,1 3,1 

Estland 2,2 3,5 

Finland 2,7 2,8 


Grekland -0,2 0,1 

Irland 0,5 0,1 

Island 2,5 2,9 

Italien 1,5 1,8 

Japan 1,1 1,2 

Kroatien 0,4 0,6 

Lettland 0,7 1,8 

Litauen 1,2 4,4 

Luxemburg 2,0 2,5 

Makedonien 3,4 5,1 

Malta 2,0 3,0 

Nederländerna 2,3 2,1 

Polen 4,0 5,9 

Portugal -1,3 0,7 

Rumänen 3,3 4,2 

Slovakien 3,7 4,5 

Slovenien 2,8 3,3 



Sverige 2,6 3,0 

Tjeckien 2,9 4,7 

Turkiet 7,0 4,9 


Ungern 3,1 4,8 

USA 1,0 0,5 

Österrike 2,2 2,1 

Euroområdet (17-länder) 1,8 2,1 

Euroområdet (12-länder) 1,8 2,0 

EU (27-länder) 2,1 2,5 

EU (15-länder) 2,0 2,4 

Källa: Europeiska kommissionen – European Economy Autumn 2010 

32

www.teknikforetagen.se 

Form: Tagg, Stockholm TRYCK: EO Grafiska, 2011-04

Industrins arbetskraftskostnader internationellt - TeknikfÃ¶retagen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?