SAMU - Statistiska centralbyrån
SAMU - Statistiska centralbyrån SAMU - Statistiska centralbyrån
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 det ändå flera brister i arbetsställeredovisningen som inte upptäcks eller kan åtgärdas i granskningsarbetet. I konsekvens med den referensperiod, kalenderåret, som LISA-databasen och dess variabler till väsentliga delar omfattar, finns som komplement till Sysselsättningsregistrets novembersysselsättning motsvarande uppgifter avseende de största förvärvskällorna under året. Yrke Yrke enligt Folk- och bostadsräkningen NYK (1990) Yrkeskod enligt Nordisk yrkesklassificering, FoB-85’ schema (NYK-kod) Se ”Yrkesklassificeringar i FoB 85 enligt Nordisk yrkesklassificering (NYK) och Socioekonomisk indelning (SEI)” (MIS 1989:5) Yrkeskodningen bygger på den förvärvsarbetande befolkningens yrkesuppgift till Folk- och Bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och avser i princip november månad 1990. Principen vid inplacering av olika yrken i det använda klassificeringssystemet har varit att sammanföra likartade yrken utan att i allmänhet ta hänsyn till utbildning, yrkesställning (anställd/företagare), tjänsteställning eller branschtillhörighet. I Folk och Bostadsräkningen 1990 kan 8-9 procent av samtliga förvärvsarbetande ej kodas enligt NYK då uppgift om yrke saknas alternativt ej går att klassificera (t.ex. personer som klassats som förvärvsarbetande i det registerbaserade sysselsättningsregistret, men som själva klassar sig som studerande). Yrke enligt SSYK, 3-siffernivå, för förvärvsarbetande Ssyk3 (2001–) Yrkeskod på tresiffernivå enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996. Se ”SSYK 96. Standard för svensk yrkesklassificering 1996.” (MIS 1998:3) Den svenska standarden bygger på en internationell yrkesindelning; ISCO-88. SSYK är en hierarkisk indelning med fyra nivåer, som indelas i klasser enligt följande: Kod SSYK 96 Ensifferkod Yrkesområde (10 st) Tvåsifferkod Huvudgrupp (27 st) Tresifferkod Yrkesgrupp (113 st) Fyrsifferkod Undergrupp (355 st) 84 Statistiska centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 Sysselsättning Den grövsta nivån på SSYK, som anger yrkesområde, hänger ihop med fyra kvalifikationsnivåer. Dessa kvalifikationsnivåer bygger på den internationella utbildningsstandarden ISCED 1976. Dessa är: 1) Normalt krävs inga eller små krav på utbildning 2) Normalt krävs gymnasiekompetens 3) Normalt krävs gymnasieskola med påbyggnad eller en kortare högskoleutbildning (högst ca tre år) 4) Normalt krävs en längre högskoleutbildning (tre-fyra år eller mer) och en akademisk examen Följande tablå visar hur kvalifikationsnivåerna hänger ihop med yrkesområdena i SSYK: Yrkesområde Kvalifikationsnivå 1 Ledningsarbete - 2 Arbete som kräver teoretisk specialkompetens 4 3 Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 3 4 Kontors- och kundservicearbete 2 5 Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 2 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 2 7 Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 2 8 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. 2 9 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 1 0 Militärt arbete - Det bör observeras att det faktum att en utbildningsnomenklatur används som riktmärke för att bestämma kvalifikationsnivån inte innebär att de kunskaper och färdigheter som erfordras för ett visst arbete behöver inhämtas genom formell utbildning. De kan lika gärna inhämtas genom arbetserfarenhet. Yrket kopplas i första hand ihop med novembersysselsättningen (se nedan om SsykStatus). Yrke samlas in på tresiffrig SSYK-kod i ett uppbyggnadsskede och finns heltäckande 2001-2007. Ett visst bortfall finns, ca 4 procent i 2007 års uppgifter för de sysselsatta anställda. Utöver det naturliga bortfall bestående av de företag som helt enkelt inte svarar finns ytterligare förklaringar: i lönestatistikens lönepopulation ingår inte arvodesanställda, 16-17-åringar, betingsanställda, ombordanställda, förtroendevalda och projektanställda. Yrke för egenföretagare har hittills inte samlats in i någon undersökning, vilket gör att bortfallet för denna grupp är stort: 42 procent för de sysselsatta 2007. I den officiella statistiken redovisas därför endast yrkesuppgift för anställda 16-64 år. I anställda ingår även anställda i eget AB. Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå, för förvärvsarbetande Ssyk4 (2001–) Yrkeskod på fyrsiffernivå enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996. Se ”SSYK 96. Standard för svensk yrkesklassificering 1996.” (MIS 1998:3) Statistiska centralbyrån 85
- Page 36 and 37: Databasen Bakgrundsfakta för arbet
- Page 38 and 39: Databasen Bakgrundsfakta för arbet
- Page 40 and 41: Databasen Bakgrundsfakta för arbet
- Page 42 and 43: Databasen Bakgrundsfakta för arbet
- Page 44 and 45: Databasen Bakgrundsfakta för arbet
- Page 46 and 47: Databasen Bakgrundsfakta för arbet
- Page 48 and 49: Databasen Bakgrundsfakta för arbet
- Page 50 and 51: Databasen Bakgrundsfakta för arbet
- Page 52 and 53: Databasen Bakgrundsfakta för arbet
- Page 54 and 55: Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta
- Page 56 and 57: Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta
- Page 58 and 59: Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta
- Page 60 and 61: Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta
- Page 62 and 63: Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta
- Page 64 and 65: Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta
- Page 66 and 67: Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta
- Page 68 and 69: Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta
- Page 70 and 71: Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta
- Page 72 and 73: Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta
- Page 74 and 75: 72 Statistiska centralbyrån
- Page 76 and 77: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 78 and 79: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 80 and 81: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 82 and 83: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 84 and 85: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 88 and 89: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 90 and 91: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 92 and 93: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 94 and 95: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 96 and 97: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 98 and 99: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 100 and 101: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 102 and 103: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 104 and 105: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 106 and 107: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 108 and 109: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 110 and 111: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 112 and 113: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 114 and 115: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 116 and 117: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 118 and 119: Sysselsättning Bakgrundsfakta för
- Page 120 and 121: 118 Statistiska centralbyrån
- Page 122 and 123: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 124 and 125: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 126 and 127: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 128 and 129: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 130 and 131: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 132 and 133: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 134 and 135: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1<br />
det ändå flera brister i arbetsställeredovisningen som inte upptäcks eller<br />
kan åtgärdas i granskningsarbetet.<br />
I konsekvens med den referensperiod, kalenderåret, som LISA-databasen och dess<br />
variabler till väsentliga delar omfattar, finns som komplement till Sysselsättningsregistrets<br />
novembersysselsättning motsvarande uppgifter avseende de största<br />
förvärvskällorna under året.<br />
Yrke<br />
Yrke enligt Folk- och bostadsräkningen<br />
NYK<br />
(1990)<br />
Yrkeskod enligt Nordisk yrkesklassificering, FoB-85’ schema (NYK-kod)<br />
Se ”Yrkesklassificeringar i FoB 85 enligt Nordisk yrkesklassificering (NYK) och<br />
Socioekonomisk indelning (SEI)” (MIS 1989:5)<br />
Yrkeskodningen bygger på den förvärvsarbetande befolkningens yrkesuppgift<br />
till Folk- och Bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och avser i princip<br />
november månad 1990.<br />
Principen vid inplacering av olika yrken i det använda klassificeringssystemet<br />
har varit att sammanföra likartade yrken utan att i allmänhet ta<br />
hänsyn till utbildning, yrkesställning (anställd/företagare), tjänsteställning<br />
eller branschtillhörighet.<br />
I Folk och Bostadsräkningen 1990 kan 8-9 procent av samtliga förvärvsarbetande<br />
ej kodas enligt NYK då uppgift om yrke saknas alternativt ej går<br />
att klassificera (t.ex. personer som klassats som förvärvsarbetande i det<br />
registerbaserade sysselsättningsregistret, men som själva klassar sig som<br />
studerande).<br />
Yrke enligt SSYK, 3-siffernivå, för förvärvsarbetande<br />
Ssyk3<br />
(2001–)<br />
Yrkeskod på tresiffernivå enligt Standard för svensk yrkesklassificering<br />
1996. Se ”SSYK 96. Standard för svensk yrkesklassificering 1996.”<br />
(MIS 1998:3)<br />
Den svenska standarden bygger på en internationell yrkesindelning;<br />
ISCO-88. SSYK är en hierarkisk indelning med fyra nivåer, som indelas i<br />
klasser enligt följande:<br />
Kod SSYK 96<br />
Ensifferkod<br />
Yrkesområde (10 st)<br />
Tvåsifferkod<br />
Huvudgrupp (27 st)<br />
Tresifferkod<br />
Yrkesgrupp (113 st)<br />
Fyrsifferkod<br />
Undergrupp (355 st)<br />
84 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Change language