SAMU - Statistiska centralbyrån
SAMU - Statistiska centralbyrån
SAMU - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1<br />
Sjuklön och sjukpenning med arbetsgivarinträde<br />
I och med att sjuklön införs den 1/1 1992 kan personer som tidigare skulle<br />
ha klassificerats som ”ej förvärvsarbetande” (inte haft någon kontrolluppgift<br />
från arbetsgivare under året) nu komma att klassificeras som ”förvärvsarbetande”<br />
(sjuklön, d.v.s. kontrolluppgift från arbetsgivare under<br />
året). Från och med 1/1 1997 till och med 31/3 1998 ökas sjuklöneperiodens<br />
längd från de 14 första dagarna av en sjukperiod till de 28 första<br />
dagarna av en sjukperiod. Från och med den 1/4 1998 återgår sjuklöneperioden<br />
till 14 dagar.<br />
Fram till och med 1992 omfattar kontrolluppgiften från arbetsgivare (för<br />
statsanställda och vissa andra) även sjukpenning med arbetsgivarinträde.<br />
Sjukpenning för sjukperioder med start före 1/1 1992 redovisas för denna<br />
grupp tillsammans med eventuell löneuppgift på kontrolluppgiften. Den<br />
1/7 1992 upphör arbetsgivarinträdet. Fram till och med 1992 kan således<br />
långtidssjukskrivna statsanställda ha klassificerats som ”förvärvsarbetande”<br />
(sjukpenning med arbetsgivarinträde, d.v.s. kontrolluppgift från<br />
arbetsgivare under året).<br />
Bortfall i förmånstidsuppgift<br />
I KU-registret saknas tidsmarkering (förmånstid) på många poster. Avsaknaden<br />
av tidsmarkering samt det faktum att markeringarna ofta är behäftade<br />
med felaktigheter samt vid riktig markering inte tillåter annat än<br />
markering för årets första och sista arbetade månad påverkar kvaliteten vid<br />
framräkning av sysselsättningsstatus.<br />
Täckningsproblem<br />
I registret över kontrolluppgifter från arbetsgivare (KU-registret) finns två<br />
huvudtyper av täckningsproblem. Den första typen består av undertäckning<br />
i form av att arbete utförs mot ”svart betalning”, dvs. att arbetsgivaren<br />
inte utfärdar någon kontrolluppgift. Den andra typen består av<br />
täckningsfel som uppstår när löneutbetalning och arbete inte sker under<br />
samma år. Detta täckningsfel bedöms främst påverka personer med låg<br />
anknytning till arbetsmarknaden som t.ex. feriearbetande ungdomar.<br />
Ytterligare ett exempel på undertäckning utgör den grupp av personer som<br />
bor i<br />
Sverige men har sitt arbete i utlandet. Någon kontrolluppgift för det arbete<br />
dessa personer utför i utlandet finns inte i KU-registret, vilket leder till att<br />
dessa blir klassade som ”ej förvärvsarbetande”.<br />
Avseende klassificeringen som förvärvsarbetande/ej förvärvsarbetande i<br />
november har evalveringsundersökningar som gjorts visat att störst risk att<br />
bli felaktigt klassificerade löper grupper med lös anknytning till arbetsmarknaden.<br />
78 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Change language