SAMU - Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1
Sysselsättning
Samma källor som i den tidigare metoden används, dvs. kontrolluppgifter
från arbetsgivare, ”sociala” kontrolluppgifter samt uppgifter från taxeringsmaterialet
(för företagare). Därutöver utnyttjas uppgifter från AKU
(för månaderna oktober och november). Fr.o.m. årgång 2004 används en ny
källa, Standardiserade räkenskapsutdrag (SRU) för att definiera populationen
företagare. I och med denna förändring kan såväl personer med överskott
som underskott i förvärvskällan näringsverksamhet skattas som förvärvsarbetande
företagare. Enbart uppgifter avseende aktiv näringsverksamhet
beaktas. Se även bilaga 3 "Justerad metod för framställning av den
Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken"
Metod
Klassificering av förvärvsarbetande sker med en modellbaserad metod där
arbetskraftsundersökningen (AKU) från november används som dataunderlag.
Sambandet mellan enkätsvaret om sysselsättning i AKU och
administrativa variabler som lönebelopp, inkomst av aktiv förvärvsverksamhet,
transfereringar med anknytning till arbete samt kön och ålder
nyttjas. På detta sätt får vi samma definition av sysselsatt som i AKU.
Modellskattningarna av sysselsatta genomförs för cirka 25 olika grupper.
Indelning sker efter ålder, kön, tidsmarkeringar på kontrolluppgiften och
ålderspension. Klassificering gruppvis medger och resulterar i olika
inkomstgränser vid avgränsningen.
För gruppen företagare används inte modellskattning för att bestämma
sysselsättningsstatus. Personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet
räknas alltid som förvärvsarbetande. Undantag är personer som är över 64
år gamla. Här används modellskattning.
Ålderspensionärer, 65–84 år, avgränsas på samma sätt som anställda med
den skillnaden att även inkomst av aktiv näringsverksamhet för företagare
summeras med lönebelopp till en inkomstvariabel. Denna grupp i sin helhet,
oavsett inkomstslag, utgör en gemensam grupp vid modellskattningen.
Barn under 16 år räknas alltid som ej förvärvsarbetande. Detta
gäller också, fr.o.m. RAMS 2002, ålderspensionärer över 84 år.
Avgränsningsförfarande
Som ett led i den slutliga bestämningen av sysselsättningsstatus matchas
registret mot AKU:s oktober- och novemberundersökningar. De två AKUurvalen
bildar tillsammans populationen och bidrar med uppgifter om
sysselsättning. På detta sätt kan regressionsekvationerna bildas och ge
värden för de ca. 25 grupperna.
Nästa steg är att utnyttja de framräknade värdena, översatta till lönebelopp,
och applicera dem på hela den aktuella populationen i Sysselsättningsregistret.
De individer vars lönebelopp motsvarar lägst gränsvärdet
betraktas som förvärvsarbetande.
Exempel på resultatet från regressionsekvationer som resulterar i ett enkelt
lönesummebelopp för årgång 2005 visar att bland män 25–54 år med helårsmarkering
var gränsen för de summerade lönebeloppen per person
50 036 kronor. Motsvarande belopp för kvinnor var 45 261 kronor.
I samband med framställningen av RAMS avseende årgång 2004 gjordes en
mindre justering i avgränsningsförfarandet. Justeringen innebar att gränsvärdena
för att klassas som förvärvsarbetande blev något lägre för perso-
Statistiska centralbyrån 75