SAMU - Statistiska centralbyrån

Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1
Den officiella avgränsningen av förvärvsarbetande i RAMS 20
redovisas som
variabeln Sysselsättningsstatus i Sysselsättningsregistret. De metoder som
tillämpas bygger på att man försöker få en avgränsning som i så stor utsträckning
som möjligt efterliknar ILO:s definition. Den innebär att alla
som utfört ett inkomstbringande arbete minst en timme under en mätvecka
ska betraktas som förvärvsarbetande.
I den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken finns inte möjlighet att
fråga personer om de arbetat en viss tid en viss vecka. Man är här hänvisad
till operationella metoder och regler för att genomföra individuella avgränsningar
huruvida personen förvärvsarbetat minst en timme per vecka eller
inte.
Riktlinjer för de operationella avgränsningsmetoderna:
I RAMS är november den månad för vilken man vill ha uppgift om hur
många och vilka som varit förvärvsarbetande minst en timme per vecka.
Man arbetar med två kategorier förvärvsarbetande, egna företagare och
anställda. Ytterligare en kategori, ”medhjälpande familjemedlemmar”
ingår i ILO:s definition men har måst uteslutas i RAMS eftersom registerdata
helt saknas för dessa.
Den operationella avgränsning som tillämpades från RAMS start 1985
ändrades 1993 med syftet att öka kvaliteten i den individuella avgränsningen
och få samma definition som arbetskraftsundersökningarna (AKU).
För året 1993 redovisades uppgifter enligt de två metoderna samtidigt för
att belysa tidsbrottets betydelse.
Nedan beskrivs den metod som används nu samt den metod som tillämpades
under perioden 1985–1993.
Avgränsningen av förvärvsarbetande 1993–
Inför årgång 1993 utvecklades en ny metod för att avgränsa förvärvsarbetande
i RAMS, som tillämpats sedan dess. Det fanns flera orsaker till
att en ny metod togs i bruk. De främsta var:
• att definitionen av förvärvsarbetande ska överensstämma med AKU och
att de operationella reglerna följer denna definition (undantaget är medhjälpande
familjemedlemmar).
• att minimera klassifikationsfelen gentemot AKU
• att minska systematiska fel genom att lönegränser och regressionssamband
varierar och anpassas för olika grupper av personer.
• att ge en sysselsättningsutveckling i RAMS över tiden som säkrare följer
utvecklingen i AKU (även om sysselsättningsnivån skiljer sig från AKU).
• att redovisningen på regional nivå och för små redovisningsgrupper blir
mer tillförlitlig (bruttofelen minskar).
Det bör påpekas att den nya metoden inte eftersträvar att ge samma skattningar
som redovisas i AKU vad gäller sysselsättningsnivå utan strävar
efter att få en likartad definition av begreppet sysselsatt och ge en teoretisk
grund som ger jämförbarhet över tiden även nedbrutet på delgrupper.
20
Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.
74 Statistiska centralbyrån