SAMU - Statistiska centralbyrån
SAMU - Statistiska centralbyrån SAMU - Statistiska centralbyrån
Bilaga 2 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 Skälen till ovanstående problematik torde vara att man antingen korrigerat tidigare inmatade uppgifter eller att man matat in fel datum. Då data från Datalagret inte på ett tillfredsställande sätt kan användas när de omfattar dessa överlappande och negativa perioder har data bearbetats innan de lagts in i LISA. Den princip som har använts följer det betraktelsesätt som Arbetsförmedlingen har – att senast inrapporterade händelse är den riktiga händelsen. Detta innebär att orsaken ”korrigering av tidigare inmatade uppgifter” prioriterats framför ”felaktigt inmatat startdatum för den efterkommande perioden”. I LISA plockas period som helt överlappas av senare period bort, period som delvis överlappas av senare period får den senare periodens startdatum som slutdatum, negativa perioder plockas bort. Vid kontroll gentemot ca 2 500 årssekvenser (= sökandekategoriperiod/ grupp av sökandekategoriperiod som sträcker sig över ett år) befanns ca 4 procent av dessa vara problemgrupper (= händelser grupperade kring en minuspost). I ca 40 procent av problemfallen överlappas tidigare period helt av en senare (samma startdatum), vilket torde indikera att en korrigering av tidigare uppgift/uppgifter skett. Om så är fallet, löser ovanstående metod problemet på rätt sätt i dessa fall. I ca 40 procent av problemfallen överlappas tidigare period endast delvis av en senare. Genom kontroll gentemot transaktionsdatum görs här, för tre av fyra fall, bedömningen att en korrigering av tidigare uppgift/uppgifter skett. I ett av fyra fall (ca 10 procent av problemfallen) görs bedömningen att ett felaktigt startdatum angivits. I ca 10 procent av problemfallen finns ingen koppling mellan minuspost och övriga poster, medan minusposterna i resterande ca 10 procent borde få påverka andra poster, men inte gör detta med ovanstående metod (minuspost plockas ju bort). Sammanfattningsvis görs bedömningen att ovanstående metod på bästa sätt löser problemen i ca 80 procent av problemfallen. I ca 10 procent (utebliven önskad effekt av minuspost) överskattas antalet dagar något (överskattningen är dock ofta mycket marginell – några enstaka dagar). I ca 10 procent (felaktigt startdatum) är över/underskattningen av större mått. Bearbetningen innebär således att ca 99 procent av antalet årssekvenser (förutsatt att det urval av poster som analyserats är representativt), efter bearbetning, nu bedöms vara riktiga (avseende det vi kan kontrollera för). Samtidigt innebär denna bearbetning att materialet blir hanterbart för att kunna göra de beräkningar som täcker behovet i LISA-databasen. 280 Statistiska centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 Bilaga 3 Bilaga 3 Justerad metod för framställning av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken Med syfte att minska framställningstiden och att bättre redovisa egenföretagarna har vissa justeringar genomförts i framställningen av den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) fr.o.m. årgång 2004. Förändringarna består dels i att en ny källa används för att identifiera företagare, dels i att metoden för att klassificera anställda setts över. Företagarpopulationen Tidigare hämtades uppgifter avseende företagare från SCB:s taxeringsstatistik som var tillgänglig drygt ett år efter inkomståret. Fr.o.m. årgång 2004 används Skatteverkets insamlade "Standardiserade räkenskapsutdrag" (SRU) som SCB får ta del av redan tre månader innan den slutliga taxeringen är färdig Från detta material kan SCB identifiera företagarna och beräkna deras inkomster. Personliga företagare och delägare i bolag klassificerades tidigare som företagare enbart när man redovisade överskott i sin näringsverksamhet. I samband med övergången till att inhämta uppgifter om företagare från SRU inkluderas även verksamheter med underskott vid klassificering av sysselsatta företagare. Anställda I samband med den förändrade bearbetningen för företagarpopulationen har, efter en metodöversyn, även vissa mindre justeringar gjorts avseende klassificering av sysselsatta anställda. Den största förändringen gäller den äldsta åldersgruppen (65-84 år) där betydligt fler än tidigare klassificeras som förvärvsarbetande. Resultat De förändringar som beskrivits ovan medför att ytterligare c:a 75 000 personer redovisas som sysselsatta, vilket motsvarar en ökning med 1,8 procent. För åldersgruppen 20-64 år blir ökningen av antalet sysselsatta knappt 47 000 eller 1,2 procent, vilket kan ses som en relativt liten förändring för gruppen som helhet. Skillnaderna blir dock mer markanta i vissa redovisningsgrupper. Det gäller t.ex. redovisning efter näringsgren och åldersgrupper. – Antalet personliga företagare ökar med cirka 30 000. För redovisning på näringsgrenar medför detta framförallt att i de näringsgrenar som domineras av personliga företagare, som t.ex. jordbruk och fiske ökar antalet sysselsatta företagare. – Antalet sysselsatta i åldersgruppen 65-84 år ökar med drygt 26 000 personer. Knappt tre fjärdedelar av denna ökning (ca. 19 000 individer eller 0,46 procent av samtliga sysselsatta) beror på justeringen av metoden för att klassificera sysselsatta och resterande del hänför sig till förändringen i företagarpopulationen. Statistiska centralbyrån 281
- Page 232 and 233: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 234 and 235: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 236 and 237: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 238 and 239: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 240 and 241: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 242 and 243: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 244 and 245: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 246 and 247: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 248 and 249: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 250 and 251: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 252 and 253: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 254 and 255: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 256 and 257: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 258 and 259: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 260 and 261: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 262 and 263: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 264 and 265: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 266 and 267: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 268 and 269: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 270 and 271: Disponibel inkomst Bakgrundsfakta f
- Page 272 and 273: Disponibel inkomst Bakgrundsfakta f
- Page 274 and 275: Disponibel inkomst Bakgrundsfakta f
- Page 276 and 277: Disponibel inkomst Bakgrundsfakta f
- Page 278 and 279: 276 Statistiska centralbyrån
- Page 280 and 281: Bilaga 1 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 284 and 285: Bilaga 3 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 286 and 287: Bilaga 4 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 288 and 289: Bilaga 5 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 290 and 291: Bilaga 5 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 292 and 293: Bilaga 5 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 294 and 295: 292 Statistiska centralbyrån
- Page 296 and 297: 294 Statistiska centralbyrån
- Page 298 and 299: 296 Statistiska centralbyrån
- Page 300 and 301: Bilaga 8 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 302 and 303: Bilaga 8 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 304 and 305: 302 Statistiska centralbyrån
- Page 306 and 307: Bilaga 9 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 308 and 309: Bilaga 9 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 310 and 311: Bilaga 9 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 312 and 313: Bilaga 9 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 314 and 315: Variabelförteckning Bakgrundsfakta
- Page 316 and 317: Variabelförteckning Bakgrundsfakta
- Page 318 and 319: Variabelförteckning Bakgrundsfakta
- Page 320 and 321: Variabelförteckning Bakgrundsfakta
- Page 322 and 323: Variabelförteckning Bakgrundsfakta
- Page 324 and 325: Variabelförteckning Bakgrundsfakta
- Page 326 and 327: Variabelförteckning Bakgrundsfakta
- Page 328 and 329: Variabelförteckning Bakgrundsfakta
- Page 330 and 331: Källförteckning Bakgrundsfakta f
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 Bilaga 3<br />
Bilaga 3<br />
Justerad metod för framställning av den<br />
Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken<br />
Med syfte att minska framställningstiden och att bättre redovisa egenföretagarna<br />
har vissa justeringar genomförts i framställningen av den registerbaserade<br />
arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) fr.o.m. årgång 2004. Förändringarna<br />
består dels i att en ny källa används för att identifiera företagare,<br />
dels i att metoden för att klassificera anställda setts över.<br />
Företagarpopulationen<br />
Tidigare hämtades uppgifter avseende företagare från SCB:s taxeringsstatistik<br />
som var tillgänglig drygt ett år efter inkomståret. Fr.o.m. årgång 2004<br />
används Skatteverkets insamlade "Standardiserade räkenskapsutdrag"<br />
(SRU) som SCB får ta del av redan tre månader innan den slutliga taxeringen<br />
är färdig Från detta material kan SCB identifiera företagarna och<br />
beräkna deras inkomster.<br />
Personliga företagare och delägare i bolag klassificerades tidigare som företagare<br />
enbart när man redovisade överskott i sin näringsverksamhet. I<br />
samband med övergången till att inhämta uppgifter om företagare från<br />
SRU inkluderas även verksamheter med underskott vid klassificering av<br />
sysselsatta företagare.<br />
Anställda<br />
I samband med den förändrade bearbetningen för företagarpopulationen<br />
har, efter en metodöversyn, även vissa mindre justeringar gjorts avseende<br />
klassificering av sysselsatta anställda. Den största förändringen gäller den<br />
äldsta åldersgruppen (65-84 år) där betydligt fler än tidigare klassificeras<br />
som förvärvsarbetande.<br />
Resultat<br />
De förändringar som beskrivits ovan medför att ytterligare c:a 75 000 personer<br />
redovisas som sysselsatta, vilket motsvarar en ökning med 1,8 procent.<br />
För åldersgruppen 20-64 år blir ökningen av antalet sysselsatta<br />
knappt 47 000 eller 1,2 procent, vilket kan ses som en relativt liten förändring<br />
för gruppen som helhet.<br />
Skillnaderna blir dock mer markanta i vissa redovisningsgrupper. Det<br />
gäller t.ex. redovisning efter näringsgren och åldersgrupper.<br />
– Antalet personliga företagare ökar med cirka 30 000. För redovisning på<br />
näringsgrenar medför detta framförallt att i de näringsgrenar som domineras<br />
av personliga företagare, som t.ex. jordbruk och fiske ökar antalet<br />
sysselsatta företagare.<br />
– Antalet sysselsatta i åldersgruppen 65-84 år ökar med drygt 26 000 personer.<br />
Knappt tre fjärdedelar av denna ökning (ca. 19 000 individer eller<br />
0,46 procent av samtliga sysselsatta) beror på justeringen av metoden<br />
för att klassificera sysselsatta och resterande del hänför sig till förändringen<br />
i företagarpopulationen.<br />
<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 281