SAMU - Statistiska centralbyrån

SAMU - Statistiska centralbyrån SAMU - Statistiska centralbyrån

26.11.2014 Views

Bilaga 2 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 Skälen till ovanstående problematik torde vara att man antingen korrigerat tidigare inmatade uppgifter eller att man matat in fel datum. Då data från Datalagret inte på ett tillfredsställande sätt kan användas när de omfattar dessa överlappande och negativa perioder har data bearbetats innan de lagts in i LISA. Den princip som har använts följer det betraktelsesätt som Arbetsförmedlingen har – att senast inrapporterade händelse är den riktiga händelsen. Detta innebär att orsaken ”korrigering av tidigare inmatade uppgifter” prioriterats framför ”felaktigt inmatat startdatum för den efterkommande perioden”. I LISA plockas period som helt överlappas av senare period bort, period som delvis överlappas av senare period får den senare periodens startdatum som slutdatum, negativa perioder plockas bort. Vid kontroll gentemot ca 2 500 årssekvenser (= sökandekategoriperiod/ grupp av sökandekategoriperiod som sträcker sig över ett år) befanns ca 4 procent av dessa vara problemgrupper (= händelser grupperade kring en minuspost). I ca 40 procent av problemfallen överlappas tidigare period helt av en senare (samma startdatum), vilket torde indikera att en korrigering av tidigare uppgift/uppgifter skett. Om så är fallet, löser ovanstående metod problemet på rätt sätt i dessa fall. I ca 40 procent av problemfallen överlappas tidigare period endast delvis av en senare. Genom kontroll gentemot transaktionsdatum görs här, för tre av fyra fall, bedömningen att en korrigering av tidigare uppgift/uppgifter skett. I ett av fyra fall (ca 10 procent av problemfallen) görs bedömningen att ett felaktigt startdatum angivits. I ca 10 procent av problemfallen finns ingen koppling mellan minuspost och övriga poster, medan minusposterna i resterande ca 10 procent borde få påverka andra poster, men inte gör detta med ovanstående metod (minuspost plockas ju bort). Sammanfattningsvis görs bedömningen att ovanstående metod på bästa sätt löser problemen i ca 80 procent av problemfallen. I ca 10 procent (utebliven önskad effekt av minuspost) överskattas antalet dagar något (överskattningen är dock ofta mycket marginell – några enstaka dagar). I ca 10 procent (felaktigt startdatum) är över/underskattningen av större mått. Bearbetningen innebär således att ca 99 procent av antalet årssekvenser (förutsatt att det urval av poster som analyserats är representativt), efter bearbetning, nu bedöms vara riktiga (avseende det vi kan kontrollera för). Samtidigt innebär denna bearbetning att materialet blir hanterbart för att kunna göra de beräkningar som täcker behovet i LISA-databasen. 280 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 Bilaga 3 Bilaga 3 Justerad metod för framställning av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken Med syfte att minska framställningstiden och att bättre redovisa egenföretagarna har vissa justeringar genomförts i framställningen av den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) fr.o.m. årgång 2004. Förändringarna består dels i att en ny källa används för att identifiera företagare, dels i att metoden för att klassificera anställda setts över. Företagarpopulationen Tidigare hämtades uppgifter avseende företagare från SCB:s taxeringsstatistik som var tillgänglig drygt ett år efter inkomståret. Fr.o.m. årgång 2004 används Skatteverkets insamlade "Standardiserade räkenskapsutdrag" (SRU) som SCB får ta del av redan tre månader innan den slutliga taxeringen är färdig Från detta material kan SCB identifiera företagarna och beräkna deras inkomster. Personliga företagare och delägare i bolag klassificerades tidigare som företagare enbart när man redovisade överskott i sin näringsverksamhet. I samband med övergången till att inhämta uppgifter om företagare från SRU inkluderas även verksamheter med underskott vid klassificering av sysselsatta företagare. Anställda I samband med den förändrade bearbetningen för företagarpopulationen har, efter en metodöversyn, även vissa mindre justeringar gjorts avseende klassificering av sysselsatta anställda. Den största förändringen gäller den äldsta åldersgruppen (65-84 år) där betydligt fler än tidigare klassificeras som förvärvsarbetande. Resultat De förändringar som beskrivits ovan medför att ytterligare c:a 75 000 personer redovisas som sysselsatta, vilket motsvarar en ökning med 1,8 procent. För åldersgruppen 20-64 år blir ökningen av antalet sysselsatta knappt 47 000 eller 1,2 procent, vilket kan ses som en relativt liten förändring för gruppen som helhet. Skillnaderna blir dock mer markanta i vissa redovisningsgrupper. Det gäller t.ex. redovisning efter näringsgren och åldersgrupper. – Antalet personliga företagare ökar med cirka 30 000. För redovisning på näringsgrenar medför detta framförallt att i de näringsgrenar som domineras av personliga företagare, som t.ex. jordbruk och fiske ökar antalet sysselsatta företagare. – Antalet sysselsatta i åldersgruppen 65-84 år ökar med drygt 26 000 personer. Knappt tre fjärdedelar av denna ökning (ca. 19 000 individer eller 0,46 procent av samtliga sysselsatta) beror på justeringen av metoden för att klassificera sysselsatta och resterande del hänför sig till förändringen i företagarpopulationen. Statistiska centralbyrån 281

Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 Bilaga 3<br />

Bilaga 3<br />

Justerad metod för framställning av den<br />

Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken<br />

Med syfte att minska framställningstiden och att bättre redovisa egenföretagarna<br />

har vissa justeringar genomförts i framställningen av den registerbaserade<br />

arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) fr.o.m. årgång 2004. Förändringarna<br />

består dels i att en ny källa används för att identifiera företagare,<br />

dels i att metoden för att klassificera anställda setts över.<br />

Företagarpopulationen<br />

Tidigare hämtades uppgifter avseende företagare från SCB:s taxeringsstatistik<br />

som var tillgänglig drygt ett år efter inkomståret. Fr.o.m. årgång 2004<br />

används Skatteverkets insamlade "Standardiserade räkenskapsutdrag"<br />

(SRU) som SCB får ta del av redan tre månader innan den slutliga taxeringen<br />

är färdig Från detta material kan SCB identifiera företagarna och<br />

beräkna deras inkomster.<br />

Personliga företagare och delägare i bolag klassificerades tidigare som företagare<br />

enbart när man redovisade överskott i sin näringsverksamhet. I<br />

samband med övergången till att inhämta uppgifter om företagare från<br />

SRU inkluderas även verksamheter med underskott vid klassificering av<br />

sysselsatta företagare.<br />

Anställda<br />

I samband med den förändrade bearbetningen för företagarpopulationen<br />

har, efter en metodöversyn, även vissa mindre justeringar gjorts avseende<br />

klassificering av sysselsatta anställda. Den största förändringen gäller den<br />

äldsta åldersgruppen (65-84 år) där betydligt fler än tidigare klassificeras<br />

som förvärvsarbetande.<br />

Resultat<br />

De förändringar som beskrivits ovan medför att ytterligare c:a 75 000 personer<br />

redovisas som sysselsatta, vilket motsvarar en ökning med 1,8 procent.<br />

För åldersgruppen 20-64 år blir ökningen av antalet sysselsatta<br />

knappt 47 000 eller 1,2 procent, vilket kan ses som en relativt liten förändring<br />

för gruppen som helhet.<br />

Skillnaderna blir dock mer markanta i vissa redovisningsgrupper. Det<br />

gäller t.ex. redovisning efter näringsgren och åldersgrupper.<br />

– Antalet personliga företagare ökar med cirka 30 000. För redovisning på<br />

näringsgrenar medför detta framförallt att i de näringsgrenar som domineras<br />

av personliga företagare, som t.ex. jordbruk och fiske ökar antalet<br />

sysselsatta företagare.<br />

– Antalet sysselsatta i åldersgruppen 65-84 år ökar med drygt 26 000 personer.<br />

Knappt tre fjärdedelar av denna ökning (ca. 19 000 individer eller<br />

0,46 procent av samtliga sysselsatta) beror på justeringen av metoden<br />

för att klassificera sysselsatta och resterande del hänför sig till förändringen<br />

i företagarpopulationen.<br />

<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 281

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!