SAMU - Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1
Kapitalinkomst
Försäkringskassan räknar ut om man har rätt till BTP. Mot bakgrund av
bostadskostnaderna fastställer kassan först vad som är högsta möjliga BTP.
Därifrån dras en viss del 155 av inkomsten 156 . Vad som då blir över är det BTP
som betalas ut. Enligt reglerna för BTP lämnas BTP med 93 procent 157
av
bostadskostnaden upp till 5 000 kronor per månad. Detta gäller före
inkomstprövningen.
BTP kan lämnas till den som har ålderspension, förtidspension, sjukbidrag,
efterlevandepension eller pension från annat EU/EES-land. BTP betalas ut
tillsammans med pensionen och är skattefri.
Kommunalt kompletteringsbelopp (KKB), 1995–
Kommunerna kan fram till och med år 2002 lämna ett kompletterande
belopp till BTP om de så önskar. Det kompletterande beloppet kan
innebära att över 93 procent av bostadskostnaderna täcks och/eller att
även del av bostadskostnad över 5 000 kronor per månad ersätts 158
.
Särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP), 1995–
Den som har BTP kan också få så kallat särskilt bostadstillägg till pensionärer.
Det särskilda bostadstillägget för pensionärer är inkomstprövat och
lämnas utan ansökan om man uppfyller kraven. Exempel på sådana förutsättningar
är höga bostadskostnader och låg pension.
Som inkomst vid inkomstprövning för SBTP räknas folkpension, pensionstillskott
eller så stor del av ATP som motsvarar pensionstillskottet. Som
inkomst räknas också den BTP man får och hälften av den årsinkomst som
försäkringskassan har fastställt vid inkomstprövningen för BTP. Från dessa
inkomster dras bostadskostnaden. Det belopp som blir kvar ska uppgå till
ett fastställt minimibelopp. Om inkomsten efter avdrag för bostadskostnaden
är lägre, betalas mellanskillnaden ut som SBTP.
Som bostadskostnad räknas den faktiska bostadskostnad som man har.
Den begränsas till ett belopp som anses vara skäligt. SBTP är skattefritt.
155
35 procent av den inkomst som minskar BTP. Om den inkomsten är högre än ett och ett
halvt basbelopp så minskas BTP med 40 procent av den delen av inkomsten.
156
Alla tjänstepensioner, delpension, yrkes- och arbetsskadelivränta, privat pension, utländsk
pension samt del av ATP som överstiger pensionstillskottet räknas som inkomst. Särskilda
regler gäller om man har tre fjärdedels, halv och en fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag.
Arbetsinkomst, efter avdrag för bland annat arbetsresor, räknas som inkomst om man har
annan pension än ålderspension. För ålderspensionärer tas inte arbetsinkomsten med som
inkomst. Sjukpenning, arbetslöshetsersättning liksom inkomster från t ex AMF räknas också
med i inkomsten. Därutöver räknas viss andel av tillgångar i vissa fall som inkomst.
Folkpension, pensionstillskott eller motsvarande del av ATP, barnbidrag m.m. räknas inte
med som inkomst och minskar inte BTP.
För makar räknas den sammanlagda inkomsten även om bara den ena har folkpension.
157
1995, 1996 och 1998 lämnades BTP med 85 procent av bostadskostnaden mellan 100 kronor
och 4 000 kronor, 1997 med 83 procent och 1999–2000 med 90 procent av bostadskostnaden.
2001 lämnas BTP med 90 procent av bostadskostnaden upp till 4 500 kr/mån.
2002–31/6 2005 lämnas BTP med 91 procent av bostadskostnaden upp till 4 500 kr. Från och
med 1/7 2006 lämnas BTP med 93 procent av bostadskosnaden upp till 5 000 kronor för
personer som fyllt 65 år.
158
Eller motsvarande ersättningsnivå/takbelopp för åren innan 2006.
Statistiska centralbyrån 261