SAMU - Statistiska centralbyrÃ¥n

More documents

Recommendations

Info

Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 egna och divideras med familjens totala konsumtionsvikt. Bostadsbidraget anges i hundratal kronor. Exempel. En familj 2004, bestående av en vuxen, ett barn 0-3 år och ett barn 4–10 år. Familjens totala konsumtionsvikt = 1,00 (vuxen) + 0,42 (barn 0-3 år) + 0,52 (barn 4–10 år) =1,94 Familjens bostadsbidrag = 20 000 kr Individens (den vuxnes) bostadsbidrag = 20 000 * 1,00 / 1,94 = 10 310 kr Statistiken försvagas av att RTB-familjen i vissa fall skiljer sig från det faktiska hushållet. I övrigt se under Bostadsbidrag. Bostadstillägg 1990 ingår i bostadstilläggsvariablerna 154 beloppet för Kommunalt bostadstillägg (KBT). 1991–1994 summeras beloppen för Kommunalt bostadstillägg (KBT) och Särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT). 1995–1998 summeras beloppen för Bostadstillägg till pensionärer (BTP), Särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP) och Kommunalt kompletteringsbelopp (KKB). Kommunalt bostadstillägg (KBT), 1990–1994 Fram till och med 1994 är det den egna kommunen som bestämmer högsta möjliga KBT och tilläggets storlek varierar mellan kommunerna. Beräkningen av hur inkomsten påverkar KBT sker däremot enligt samma regler över hela landet. Från den 1 mars 1993 måste alla kommuner lämna KBT med minst 85 procent av bostadskostnaden mellan 150 och 3 000 kr/mån. Folkpensionär som har ålderspension (ej förtida uttag), förtidspension, änkepension eller hustrutillägg kan få KBT. Bostadstillägget är inkomstprövat men skattefritt. Särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT), 1991–1994 Särskilt kommunalt bostadstillägg kan lämnas till den som har kommunalt bostadstillägg. SKBT är inkomstprövat och lämnas till den som uppfyller kraven utan att ansökan behöver göras. En hög bostadskostnad och en låg pension är en förutsättning för att få tillägget. Bostadstillägg (BTP), 1995– Från och med 1995 är det staten som svarar för bostadstillägg till pensionärer och reglerna är därför från och med 1995 lika över hela landet. 154 Bostadstilläggsvariablerna i LOUISE är Bostadstillägg (hushåll) 1990–1997, Bostadstillägg (individualiserat från hushåll) 1991–1997, Bostadstillägg (familj) samt Bostadstillägg (individualiserat från familj). 260 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 Kapitalinkomst Försäkringskassan räknar ut om man har rätt till BTP. Mot bakgrund av bostadskostnaderna fastställer kassan först vad som är högsta möjliga BTP. Därifrån dras en viss del 155 av inkomsten 156 . Vad som då blir över är det BTP som betalas ut. Enligt reglerna för BTP lämnas BTP med 93 procent 157 av bostadskostnaden upp till 5 000 kronor per månad. Detta gäller före inkomstprövningen. BTP kan lämnas till den som har ålderspension, förtidspension, sjukbidrag, efterlevandepension eller pension från annat EU/EES-land. BTP betalas ut tillsammans med pensionen och är skattefri. Kommunalt kompletteringsbelopp (KKB), 1995– Kommunerna kan fram till och med år 2002 lämna ett kompletterande belopp till BTP om de så önskar. Det kompletterande beloppet kan innebära att över 93 procent av bostadskostnaderna täcks och/eller att även del av bostadskostnad över 5 000 kronor per månad ersätts 158 . Särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP), 1995– Den som har BTP kan också få så kallat särskilt bostadstillägg till pensionärer. Det särskilda bostadstillägget för pensionärer är inkomstprövat och lämnas utan ansökan om man uppfyller kraven. Exempel på sådana förutsättningar är höga bostadskostnader och låg pension. Som inkomst vid inkomstprövning för SBTP räknas folkpension, pensionstillskott eller så stor del av ATP som motsvarar pensionstillskottet. Som inkomst räknas också den BTP man får och hälften av den årsinkomst som försäkringskassan har fastställt vid inkomstprövningen för BTP. Från dessa inkomster dras bostadskostnaden. Det belopp som blir kvar ska uppgå till ett fastställt minimibelopp. Om inkomsten efter avdrag för bostadskostnaden är lägre, betalas mellanskillnaden ut som SBTP. Som bostadskostnad räknas den faktiska bostadskostnad som man har. Den begränsas till ett belopp som anses vara skäligt. SBTP är skattefritt. 155 35 procent av den inkomst som minskar BTP. Om den inkomsten är högre än ett och ett halvt basbelopp så minskas BTP med 40 procent av den delen av inkomsten. 156 Alla tjänstepensioner, delpension, yrkes- och arbetsskadelivränta, privat pension, utländsk pension samt del av ATP som överstiger pensionstillskottet räknas som inkomst. Särskilda regler gäller om man har tre fjärdedels, halv och en fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag. Arbetsinkomst, efter avdrag för bland annat arbetsresor, räknas som inkomst om man har annan pension än ålderspension. För ålderspensionärer tas inte arbetsinkomsten med som inkomst. Sjukpenning, arbetslöshetsersättning liksom inkomster från t ex AMF räknas också med i inkomsten. Därutöver räknas viss andel av tillgångar i vissa fall som inkomst. Folkpension, pensionstillskott eller motsvarande del av ATP, barnbidrag m.m. räknas inte med som inkomst och minskar inte BTP. För makar räknas den sammanlagda inkomsten även om bara den ena har folkpension. 157 1995, 1996 och 1998 lämnades BTP med 85 procent av bostadskostnaden mellan 100 kronor och 4 000 kronor, 1997 med 83 procent och 1999–2000 med 90 procent av bostadskostnaden. 2001 lämnas BTP med 90 procent av bostadskostnaden upp till 4 500 kr/mån. 2002–31/6 2005 lämnas BTP med 91 procent av bostadskostnaden upp till 4 500 kr. Från och med 1/7 2006 lämnas BTP med 93 procent av bostadskosnaden upp till 5 000 kronor för personer som fyllt 65 år. 158 Eller motsvarande ersättningsnivå/takbelopp för åren innan 2006. <strong>Statistiska</strong> centralbyrån 261
Page 1 and 2:
Bakgrundsfakta Longitudinell Integr
Page 3 and 4:
Bakgrundsfakta Longitudinell Integr
Page 5:
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads-
Page 8 and 9:
Innehåll Bakgrundsfakta för arbet
Page 10 and 11:
8 Statistiska centralbyrån
Page 12 and 13:
Omfattning - innehåll Bakgrundsfak
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Kopplingsidentiteter Bakgrundsfakta
Page 32 and 33:
Kopplingsidentiteter Bakgrundsfakta
Page 34 and 35:
Databasen Bakgrundsfakta för arbet
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Sysselsättning Bakgrundsfakta för
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
Page 236 and 237: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
Page 270 and 271: Disponibel inkomst Bakgrundsfakta f
Page 278 and 279: 276 Statistiska centralbyrån
Page 280 and 281: Bilaga 1 Bakgrundsfakta för arbets
Page 312 and 313:
Bilaga 9 Bakgrundsfakta för arbets
Page 314 and 315:
Variabelförteckning Bakgrundsfakta
Page 316 and 317:
Page 318 and 319:
Page 320 and 321:
Page 322 and 323:
Page 324 and 325:
Page 326 and 327:
Page 328 and 329:
Page 330 and 331:
Källförteckning Bakgrundsfakta f
Page 332:
ISSN 1654-465X (online) ISSN 1103-7
show all

SAMU - Statistiska centralbyrÃ¥n

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?