SAMU - Statistiska centralbyrån
SAMU - Statistiska centralbyrån SAMU - Statistiska centralbyrån
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 Från och med 1993 används ett så kallat minskat basbelopp som underlag till pensionsbeloppen. Från och med 1996 har det inte längre någon betydelse om maken har pension eller inte för att erhålla 78,5 procent av pensionsbeloppet i stället för 96 procent. Från och med 1999 används det så kallade prisbasbeloppet 133 som underlag till pensionsbeloppen. År 2002 är sista året då Ålderspension från folkpension betalas ut. Från och med 2003 ersätts den av garantipensionen i det nya pensionssystemet. Se under Nya pensionssystemet 2003. Pensionstillskott Om man saknar eller har låg ATP utgår pensionstillskott. Pensionstillskottet får ej, tillsammans med ATP-pensionen, vid hel ålderspension överstiga 56,9 procent av prisbasbeloppet 134 . Pensionstillskottet är lika för ensamstående och gifta pensionärer. Pensionstillskottsbeloppet kan i variabeln inte särskiljas från folkpensionsbeloppet. Ålderspension från folkpension kan kompletteras med tilläggsförmånerna: Pensionstillskott (ingår här i folkpensionsbeloppet, se ovan), Handikappersättning, Bostadstillägg och från och med 1991 Särskilt pensionstillägg (se beskrivning under respektive variabel). Ålderspension från ATP, egenförmån ATPAld (1990–2004) Variabeln härleds utifrån det ATP-belopp som betalats ut under aktuellt år och den ATP-kod för egenförmån som anger typ av ATP-pension den 31/12 aktuellt år 135 (för beskrivning av ATP-kod se under ATP-kod för egenförmån sid. 221). Ålderspension från ATP anges i hundratal kronor. För att ha rätt till ålderspension från ATP krävs att man haft en pensionsgrundande inkomst (en arbetsinkomst som under året varit minst 100 kronor högre än det förhöjda basbeloppet 136 ) i minst tre år 137 . Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) kan förvärvas i åldersintervallet 16 till 64 år. Full pension erhålls efter 30 års intjänad tid. ATP beräknas på den genomsnittliga inkomsten under de 15 bästa åren. 133 Från och med 1999 beräknas pensionen på det fulla basbeloppet som från och med nu benämns prisbasbeloppet. 134 1990 fick pensionstillskottet tillsammans med ATP-pensionen inte överstiga 50 procent av basbeloppet, 1991 höjdes nivån till 54 procent av basbeloppet, 1993 ändras nivån till 55,5 procent av det minskade basbeloppet. Den 1/6 1999 höjs nivån till 56,9 procent av prisbasbeloppet. 135 Alternativt: Anger typ av ATP-pension vid senast utbetalning under året. 136 Före 1995 beräknades PGI efter basbeloppet. Från och med 1999 kallas det förhöjda basbeloppet för förhöjt prisbasbelopp. 137 Även om man ej i Sverige tjänat in ATP-poäng för tre år, kan man ha rätt till ATP-pension genom sammanläggningsprincipen enligt EU:s förordningar. 236 Statistiska centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 Kapitalinkomst När man beräknar den pensionsgrundande inkomsten drar man ifrån ett förhöjt basbelopp samt den del av inkomsten som överstiger 7,5 förhöjt basbelopp. För varje år fastställs en pensionspoäng som sedan multipliceras med det aktuella basbeloppet. 60 procent av detta belopp utgör vid full pension storleken på ATP-pensionen. ATP för ålderspensionärer födda 1937 eller tidigare räknas år 2002 upp med ett nytt index som kallas följsamhetsindex. Detta index tar hänsyn till inkomstutvecklingen i samhället. Följsamhetsindexeringen för år 2002 innebär att tilläggspensionen räknas upp med 3,28 procent. Under 2003 och 2004 erhåller ett mindre antal (ca 15 000 personer år 2003) Åderspension från ATP. Övriga ersätts fullt ut enligt det nya pensionssystemet. Se under Nya pensionssystemet 2003. Särskilt pensionstillägg SPenTill (1991–) Ålderspensionärer som före pensioneringen vårdat sjukt eller handikappat barn under minst sex år och därför gått miste om pensionspoäng kan få ett särskilt pensionstillägg. Tillägget uppgår till mellan 5 och 50 procent av basbeloppet beroende på antalet vårdår. Det särskilda pensionstillägget är skattefritt och beviljas fr.o.m. 1991. Särskilt pensionstillägg anges i hundratal kronor. Summa ålderspension SumAld (1990–2002) Den under året summerade inkomsten av Ålderspension från folkpension (egenförmån) (FolkAld), Ålderspension från ATP (egenförmån) (ATPAld) och Särskilt pensionstillägg (1991–) (SPenTill). Summa ålderspension anges i hundratal kronor. För mer information, se under respektive inkomstslag. Nya pensionssystemet 2003 Ålderspension Pensionens olika delar; Ålderspensionen kan från och med 2003 bestå av fyra delar – Inkomstpension (ny) – Tilläggspension (motsv. ungefär. gamla ATP) – Premiepension (ny) – Garantipension (motsv. ungefär. gamla folkpensionen, men är nu skattepliktig för samtliga, även för de ca 80 000 som saknar tilläggspension) 2003 fanns det även de som fick ålderspension från ATP (ca 15 000 st.) Särskilt pensionstillägg finns i egen variabel även för år 2003 Statistiska centralbyrån 237
- Page 188 and 189: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 190 and 191: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 192 and 193: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 194 and 195: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 196 and 197: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 198 and 199: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 200 and 201: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 202 and 203: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 204 and 205: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 206 and 207: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 208 and 209: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 210 and 211: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 212 and 213: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 214 and 215: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 216 and 217: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 218 and 219: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 220 and 221: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 222 and 223: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 224 and 225: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 226 and 227: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 228 and 229: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 230 and 231: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 232 and 233: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 234 and 235: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 236 and 237: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 240 and 241: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 242 and 243: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 244 and 245: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 246 and 247: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 248 and 249: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 250 and 251: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 252 and 253: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 254 and 255: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 256 and 257: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 258 and 259: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 260 and 261: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 262 and 263: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 264 and 265: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 266 and 267: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 268 and 269: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 270 and 271: Disponibel inkomst Bakgrundsfakta f
- Page 272 and 273: Disponibel inkomst Bakgrundsfakta f
- Page 274 and 275: Disponibel inkomst Bakgrundsfakta f
- Page 276 and 277: Disponibel inkomst Bakgrundsfakta f
- Page 278 and 279: 276 Statistiska centralbyrån
- Page 280 and 281: Bilaga 1 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 282 and 283: Bilaga 2 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 284 and 285: Bilaga 3 Bakgrundsfakta för arbets
- Page 286 and 287: Bilaga 4 Bakgrundsfakta för arbets
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1<br />
Kapitalinkomst<br />
När man beräknar den pensionsgrundande inkomsten drar man ifrån ett<br />
förhöjt basbelopp samt den del av inkomsten som överstiger 7,5 förhöjt<br />
basbelopp. För varje år fastställs en pensionspoäng som sedan multipliceras<br />
med det aktuella basbeloppet. 60 procent av detta belopp utgör vid<br />
full pension storleken på ATP-pensionen.<br />
ATP för ålderspensionärer födda 1937 eller tidigare räknas år 2002 upp<br />
med ett nytt index som kallas följsamhetsindex. Detta index tar hänsyn till<br />
inkomstutvecklingen i samhället. Följsamhetsindexeringen för år 2002<br />
innebär att tilläggspensionen räknas upp med 3,28 procent.<br />
Under 2003 och 2004 erhåller ett mindre antal (ca 15 000 personer år 2003)<br />
Åderspension från ATP. Övriga ersätts fullt ut enligt det nya pensionssystemet.<br />
Se under Nya pensionssystemet 2003.<br />
Särskilt pensionstillägg<br />
SPenTill<br />
(1991–)<br />
Ålderspensionärer som före pensioneringen vårdat sjukt eller handikappat<br />
barn under minst sex år och därför gått miste om pensionspoäng kan få ett<br />
särskilt pensionstillägg. Tillägget uppgår till mellan 5 och 50 procent av<br />
basbeloppet beroende på antalet vårdår. Det särskilda pensionstillägget är<br />
skattefritt och beviljas fr.o.m. 1991.<br />
Särskilt pensionstillägg anges i hundratal kronor.<br />
Summa ålderspension<br />
SumAld<br />
(1990–2002)<br />
Den under året summerade inkomsten av Ålderspension från folkpension<br />
(egenförmån) (FolkAld), Ålderspension från ATP (egenförmån) (ATPAld) och<br />
Särskilt pensionstillägg (1991–) (SPenTill). Summa ålderspension anges i<br />
hundratal kronor.<br />
För mer information, se under respektive inkomstslag.<br />
Nya pensionssystemet 2003<br />
Ålderspension<br />
Pensionens olika delar;<br />
Ålderspensionen kan från och med 2003 bestå av fyra delar<br />
– Inkomstpension (ny)<br />
– Tilläggspension (motsv. ungefär. gamla ATP)<br />
– Premiepension (ny)<br />
– Garantipension (motsv. ungefär. gamla folkpensionen, men är nu<br />
skattepliktig för samtliga, även för de ca 80 000 som saknar tilläggspension)<br />
2003 fanns det även de som fick ålderspension från ATP (ca 15 000 st.)<br />
Särskilt pensionstillägg finns i egen variabel även för år 2003<br />
<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 237
Change language