SAMU - Statistiska centralbyrån
SAMU - Statistiska centralbyrån SAMU - Statistiska centralbyrån
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 1999 används åter fullt basbelopp vid utbetalning av pensionerna. 2003 ersätts förtidspension av sjukersättning och sjukbidrag av tidsbegränsad sjukersättning alternativt aktivitetsersättning. Medan förtidspensionen och sjukbidraget var en del av det allmänna pensionssystemet är sjuk- och aktivitetsersättningen en del av sjukförsäkringssystemet. I samband med detta skiljer sig från tidigare även möjligheterna att redovisa de belopp som betalats ut. Före år 2003 redovisades det aktuella årets hela folkpensionsbelopp och ATP-belopp som förtidspension/sjukbidrag när folkpensions-/ATP-koden angav förtidspension/sjukbidrag vid sista utbetalning under året. Angav folkpensions-/ATP-koden däremot ålderspension vid årets sista utbetalning fördes hela beloppet till ålderspension. För person med förtidspension/sjuk-bidrag som även uppbar efterlevandeförmån från folkpension eller ATP redovisades även beloppet från efterlevandeförmånen som del av egenförmånen. Från och med 2003 finns inte detta samband mellan de två utbetalningssystemen längre. I samband med genomförandet av det nya pensionssystemet ändrades även skattereglerna för pensionärer m.fl. Sjukersättning och aktivitetsersättning beskattas därigenom på samma sätt som arbetsinkomst, vilket medför att den genomsnittliga ersättningen per person ökade med drygt 6 000 kronor. För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag. Förekomst av förtidspension/sjukbidrag /sjukersättning/aktivitetsersättning ForTidTyp Markering för om individ under aktuellt år erhållit förtidspension/sjukbidrag enligt ovan. Markeringen avser inkomståret oavsett år för händelse. Förändringar från och med 1990 som kan påverka förekomst av sjukbidrag/förtidspension: Avskaffandet av Kompletteringsregeln (förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl) bör innebära att ett något färre antal i åldern 60–65 år förtidspensioneras från och med slutet av 1991. Ett år senare och under något år framåt sker en allmän ökning av förtidspensioneringen, då ett antal ej rehabiliteringsbara långtidssjukskrivna förtidspensioneras. Även den utökade möjligheten till partiell förtidspensionering från och med 1993 kan ha ökat antalet förtidspensionärer. Från och med 1993 bedöms rätten till folkpension enligt nya kriterier, samma regler gäller nu för både svenska och utländska medborgare. Dessa regler har gjort det något lättare för utländska medborgare att erhålla folkpension. 1997 skärps kraven ytterligare vad avser rätt till förtidspension/sjukbidrag. Det ställs nu högre krav på att det finns ett samband mellan de medicinska orsakerna och nedsättningen av arbetsförmågan för rätt till förtidspension/ sjukbidrag. Detta starkare krav på medicinska orsaker bör innebära att färre personer från denna tidpunkt erhåller förtidspension/sjukbidrag. Tillfällig avgångsersättning (TAE) erbjuds under sista halvåret 1997 till långtidsarbetslösa personer mellan 60–65 år. Tillfällig avgångsersättning, som kan ses som ett slags förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl, redovisas inte under förtidspension. De som blivit beviljade TAE behåller 226 Statistiska centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 Inkomstvariabler ersättningen fram till ålderspension om de inte dessförinnan återgått till arbetsmarknaden. År 2000 införs nya regler om vilande förtidspension och samma år sker ett förtydligande i reglerna om minskning och indragning av förtidspension/ sjukbidrag. De förändrade reglerna innebär bl.a. att om arbetsförmågan väsentligt förbättras är den försäkrade skyldig att anmäla detta även om han eller hon inte börjat förvärvsarbeta. Om arbetsförmågan väsentligt förbättras för en försäkrad som uppbär förtidspension/sjukbidrag skall pensionen dras in eller minskas. 2003 ersätts förtidspension av sjukersättning och sjukbidrag av tidsbegränsad sjukersättning alternativt aktivitetsersättning. I samband med denna förändring höjs gränsen för att få ersättning vid långvarig nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom från 16 år till tidigast halvårsskiftet det år då personen fyller 19 år. Medan förtidspensionen och sjukbidraget var en del av det allmänna pensionssystemet är sjuk- och aktivitetsersättningen en del av sjukförsäkringssystemet. I samband med detta skiljer sig från tidigare även möjligheterna att redovisa de belopp som betalats ut. Före år 2003 redovisades det aktuella årets hela folkpensionsbelopp och ATP-belopp som förtidspension/sjukbidrag när folkpensions-/ATP-koden angav förtidspension/sjukbidrag vid sista utbetalning under året. Angav folkpensions-/ATP-koden däremot ålderspension vid årets sista utbetalning fördes hela beloppet till ålderspension. Från och med 2003 finns inte detta samband mellan de två utbetalningssystemen längre. Förändringen år 2003 innebär främst att ett antal 65-åringar från och med 2003 redovisar förekomst av förtidspension. En förekomst som har funnits även sedan tidigare men då inte kunnat redovisas som förtidspension/sjukbidrag. Den 1/7 2003 införs bestämmelsen att försäkringskassan senast ett år efter sjukanmälningsdagen skall ha utrett om det finns förutsättningar för att tillerkänna den försäkrade sjukersättning eller aktivitetsersättning istället för sjukpenning, trots att den försäkrade inte ansökt om ersättningen. För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag. Förtidspension, antal bruttomånader FortPens_Bman (1994–2002) Antalet månader under ett år som en person haft förtidspension, kan maximalt bli 12 bruttomånader. Förtidspension, antal nettomånader FortPens_Nman (1994–2002) Antalet nettomånader är antalet bruttomånader * omfattning under ett år som en person haft förtidspension, kan maximalt bli 12 nettomånader. Alltid 1 månad gånger omfattning. T ex; Statistiska centralbyrån 227
- Page 178 and 179: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 180 and 181: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 182 and 183: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 184 and 185: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 186 and 187: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 188 and 189: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 190 and 191: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 192 and 193: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 194 and 195: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 196 and 197: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 198 and 199: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 200 and 201: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 202 and 203: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 204 and 205: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 206 and 207: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 208 and 209: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 210 and 211: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 212 and 213: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 214 and 215: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 216 and 217: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 218 and 219: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 220 and 221: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 222 and 223: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 224 and 225: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 226 and 227: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 230 and 231: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 232 and 233: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 234 and 235: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
- Page 236 and 237: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 238 and 239: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 240 and 241: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 242 and 243: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 244 and 245: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 246 and 247: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 248 and 249: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 250 and 251: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 252 and 253: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 254 and 255: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 256 and 257: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 258 and 259: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 260 and 261: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 262 and 263: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 264 and 265: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 266 and 267: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 268 and 269: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
- Page 270 and 271: Disponibel inkomst Bakgrundsfakta f
- Page 272 and 273: Disponibel inkomst Bakgrundsfakta f
- Page 274 and 275: Disponibel inkomst Bakgrundsfakta f
- Page 276 and 277: Disponibel inkomst Bakgrundsfakta f
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1<br />
1999 används åter fullt basbelopp vid utbetalning av pensionerna.<br />
2003 ersätts förtidspension av sjukersättning och sjukbidrag av tidsbegränsad<br />
sjukersättning alternativt aktivitetsersättning. Medan förtidspensionen<br />
och sjukbidraget var en del av det allmänna pensionssystemet<br />
är sjuk- och aktivitetsersättningen en del av sjukförsäkringssystemet. I<br />
samband med detta skiljer sig från tidigare även möjligheterna att redovisa<br />
de belopp som betalats ut. Före år 2003 redovisades det aktuella årets hela<br />
folkpensionsbelopp och ATP-belopp som förtidspension/sjukbidrag när<br />
folkpensions-/ATP-koden angav förtidspension/sjukbidrag vid sista utbetalning<br />
under året. Angav folkpensions-/ATP-koden däremot ålderspension<br />
vid årets sista utbetalning fördes hela beloppet till ålderspension.<br />
För person med förtidspension/sjuk-bidrag som även uppbar efterlevandeförmån<br />
från folkpension eller ATP redovisades även beloppet från efterlevandeförmånen<br />
som del av egenförmånen. Från och med 2003 finns inte<br />
detta samband mellan de två utbetalningssystemen längre.<br />
I samband med genomförandet av det nya pensionssystemet ändrades<br />
även skattereglerna för pensionärer m.fl. Sjukersättning och aktivitetsersättning<br />
beskattas därigenom på samma sätt som arbetsinkomst, vilket<br />
medför att den genomsnittliga ersättningen per person ökade med drygt<br />
6 000 kronor.<br />
För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.<br />
Förekomst av förtidspension/sjukbidrag<br />
/sjukersättning/aktivitetsersättning<br />
ForTidTyp<br />
Markering för om individ under aktuellt år erhållit förtidspension/sjukbidrag<br />
enligt ovan. Markeringen avser inkomståret oavsett år för händelse.<br />
Förändringar från och med 1990 som kan påverka förekomst av sjukbidrag/förtidspension:<br />
Avskaffandet av Kompletteringsregeln (förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl)<br />
bör innebära att ett något färre antal i åldern 60–65 år förtidspensioneras<br />
från och med slutet av 1991. Ett år senare och under något<br />
år framåt sker en allmän ökning av förtidspensioneringen, då ett antal ej<br />
rehabiliteringsbara långtidssjukskrivna förtidspensioneras. Även den<br />
utökade möjligheten till partiell förtidspensionering från och med 1993 kan<br />
ha ökat antalet förtidspensionärer.<br />
Från och med 1993 bedöms rätten till folkpension enligt nya kriterier, samma<br />
regler gäller nu för både svenska och utländska medborgare. Dessa regler<br />
har gjort det något lättare för utländska medborgare att erhålla folkpension.<br />
1997 skärps kraven ytterligare vad avser rätt till förtidspension/sjukbidrag.<br />
Det ställs nu högre krav på att det finns ett samband mellan de medicinska<br />
orsakerna och nedsättningen av arbetsförmågan för rätt till förtidspension/<br />
sjukbidrag. Detta starkare krav på medicinska orsaker bör innebära att<br />
färre personer från denna tidpunkt erhåller förtidspension/sjukbidrag.<br />
Tillfällig avgångsersättning (TAE) erbjuds under sista halvåret 1997 till<br />
långtidsarbetslösa personer mellan 60–65 år. Tillfällig avgångsersättning,<br />
som kan ses som ett slags förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl,<br />
redovisas inte under förtidspension. De som blivit beviljade TAE behåller<br />
226 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån