SAMU - Statistiska centralbyrÃ¥n

More documents

Recommendations

Info

Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 För rätt till förtidspension/sjukbidrag från folkpension gäller, i början av 90-talet, samma regler som vid ålderspension – i princip att man är bosatt i Sverige, för utländska medborgare att man varit bosatt i Sverige i minst fem år. Från och med 1993 bedöms rätten till folkpension och folkpensionens storlek enligt två alternativa regler: • I förhållande till bosättningstiden i Sverige (bosättningsregeln) • I förhållande till antalet intjänade ATP-poängår (ATP-poängsregeln) Samma regler gäller nu för både svenska och utländska medborgare. Den regel som ger förmånligast resultat tillämpas. För att ha rätt till folkpension enligt bosättningsregeln krävs att man varit bosatt i Sverige under minst tre år. Då får man tre fyrtiondelar av hel folkpension. För att få hel folkpension krävs 40 års bosättningstid. Bosättningstid kan tillgodoräknas från 16 till 64 år. För att ha rätt till folkpension enligt ATP-poängsregeln krävs tre år med ATP-poäng, vilket ger tre trettiondelar av hel folkpension. För förtidspension/sjukbidrag får förutom intjänade ATP-poängår också antagandepoäng för ATP tas med. Den som är född 1937 eller tidigare kan få rätt till hel folkpension enligt övergångsbestämmelserna till bosättningsregeln. Svenska medborgare, som har rätt till folkpension enligt ATP-poängsregeln, har rätt att behålla folkpensionen när man bosätter sig utomlands. Däremot har man ej rätt till pensionstillskott. Om man inte har bott tre år i Sverige eller tjänat in ATP-poäng för tre år kan man ändock, under vissa omständigheter, ha rätt till folkpension, genom den s.k. sammanläggningsprincipen enligt EU:s förordningar om social trygghet. 1990 utgör folkpensionen 96 procent av basbeloppet. För folkpensionär gift med folkpensionär är folkpensionen 78,5 procent av basbeloppet. Från och med 1993 används ett så kallat minskat basbelopp 120 som underlag till pensionsbeloppen. Från och med juli 1995 är hel folkpension i form av förtidspension/sjukbidrag 90 procent av det minskade basbeloppet (ogift pensionär) respektive 72,5 procent av det minskade basbeloppet (gift pensionär ). Från och 121 med 1996 har det inte längre någon betydelse om maken har pension eller inte. Från och med 1999 används det så kallade prisbasbeloppet till pensionsbeloppen. Från och med år 2003 upphör förtidspension och sjukbidrag som ersättningssystem. I stället införs ersättningsslagen sjukersättning och aktivitetsersättning. 122 som underlag 120 Basbelopp, se bilaga 1. 121 Som make/maka räknas även den som stadigvarande bor tillsammans med pensionären, om de antingen tidigare varit gifta med varandra eller om de har eller har haft barn tillsammans. 122 Från och med 1999 beräknas pensionen på det fulla basbeloppet som från och med nu benämns prisbasbeloppet. 218 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 Inkomstvariabler Pensionstillskott Om man saknar eller har låg ATP utgår pensionstillskott. Pensionstillskottet får ej, tillsammans med ATP-pensionen, vid hel pension överstiga 112,9 procent av pris-basbeloppet 123 . Pensionstillskottet är lika för ensamstående och gifta pensionärer. Pensionstillskottsbeloppet kan i variabeln inte särskiljas från folkpensionsbeloppet. Förtidspensionen/sjukbidrag från folkpension kan kompletteras med tilläggsförmånerna: Pensionstillskott (ingår här i folkpensionsbeloppet, se ovan), Handikappersättning, Bostadstillägg och från och med 1991 Särskilt pensionstillägg (se beskrivning under respektive variabel). Förtidspension från ATP, egenförmån ATPFort (1990–1992) Sjukbidrag från folkpension, egenförmån ATPSjuk (1990–1992) Förtidspension/Sjukbidrag från ATP, egenförmån ATPFortSjuk (1993–2002) Variabeln härleds utifrån det ATP-belopp som betalats ut under aktuellt år och den ATP-kod för egenförmån som anger typ av ATP-pension den 31/12 aktuellt år 124 (för beskrivning av ATP-kod se under ATP-kod för egenförmån sid. 221). Förtidspension/Sjukbidrag från ATP anges i hundratal kronor och avser inkomståret oavsett år för händelse. För att få förtidspension från ATP måste man dels uppfylla villkoren för rätt till förtidspension/sjukbidrag från folkpensioneringen, dels haft ATPgrundande inkomster under ett visst antal år. Förtidspension och sjukbidrag skall i princip motsvara den ålderspension som man skulle ha fått om man inte blivit invalidiserad före 65 års ålder. Från och med år 2003 upphör förtidspension och sjukbidrag som ersättningssystem. I stället införs ersättningsslagen sjukersättning och aktivitetsersättning. 123 1990 fick pensionstillskottet tillsammans med ATP-pensionen inte överstiga 100 procent av basbeloppet, 1991 höjdes nivån till 104 procent av basbeloppet, 1993 ändras den till 105,5 procent av det minskade basbeloppet för att i juli 1995 höjas till 111,5 procent av det minskade basbeloppet. Den 1/6 1999 höjs nivån till 112,9 procent av prisbasbeloppet. 124 Alternativt: Anger typ av ATP-pension vid sista utbetalning under året. <strong>Statistiska</strong> centralbyrån 219
Page 1 and 2:
Bakgrundsfakta Longitudinell Integr
Page 3 and 4:
Bakgrundsfakta Longitudinell Integr
Page 5:
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads-
Page 8 and 9:
Innehåll Bakgrundsfakta för arbet
Page 10 and 11:
8 Statistiska centralbyrån
Page 12 and 13:
Omfattning - innehåll Bakgrundsfak
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Kopplingsidentiteter Bakgrundsfakta
Page 32 and 33:
Kopplingsidentiteter Bakgrundsfakta
Page 34 and 35:
Databasen Bakgrundsfakta för arbet
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Sysselsättning Bakgrundsfakta för
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171: Inkomstvariabler Bakgrundsfakta fö
Page 236 and 237: Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för
Page 270 and 271:
Disponibel inkomst Bakgrundsfakta f
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Bilaga 1 Bakgrundsfakta för arbets
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294 and 295:
Page 296 and 297:
Page 298 and 299:
Page 300 and 301:
Page 302 and 303:
Page 304 and 305:
Page 306 and 307:
Page 308 and 309:
Page 310 and 311:
Page 312 and 313:
Page 314 and 315:
Variabelförteckning Bakgrundsfakta
Page 316 and 317:
Page 318 and 319:
Page 320 and 321:
Page 322 and 323:
Page 324 and 325:
Page 326 and 327:
Page 328 and 329:
Page 330 and 331:
Källförteckning Bakgrundsfakta f
Page 332:
ISSN 1654-465X (online) ISSN 1103-7
show all

SAMU - Statistiska centralbyrÃ¥n

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?