SAMU - Statistiska centralbyrån

Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1
För rätt till förtidspension/sjukbidrag från folkpension gäller, i början av
90-talet, samma regler som vid ålderspension – i princip att man är bosatt i
Sverige, för utländska medborgare att man varit bosatt i Sverige i minst
fem år.
Från och med 1993 bedöms rätten till folkpension och folkpensionens storlek
enligt två alternativa regler:
• I förhållande till bosättningstiden i Sverige (bosättningsregeln)
• I förhållande till antalet intjänade ATP-poängår (ATP-poängsregeln)
Samma regler gäller nu för både svenska och utländska medborgare. Den
regel som ger förmånligast resultat tillämpas.
För att ha rätt till folkpension enligt bosättningsregeln krävs att man varit
bosatt i Sverige under minst tre år. Då får man tre fyrtiondelar av hel folkpension.
För att få hel folkpension krävs 40 års bosättningstid. Bosättningstid
kan tillgodoräknas från 16 till 64 år.
För att ha rätt till folkpension enligt ATP-poängsregeln krävs tre år med
ATP-poäng, vilket ger tre trettiondelar av hel folkpension. För förtidspension/sjukbidrag
får förutom intjänade ATP-poängår också antagandepoäng
för ATP tas med. Den som är född 1937 eller tidigare kan få rätt till
hel folkpension enligt övergångsbestämmelserna till bosättningsregeln.
Svenska medborgare, som har rätt till folkpension enligt ATP-poängsregeln,
har rätt att behålla folkpensionen när man bosätter sig utomlands.
Däremot har man ej rätt till pensionstillskott.
Om man inte har bott tre år i Sverige eller tjänat in ATP-poäng för tre år
kan man ändock, under vissa omständigheter, ha rätt till folkpension,
genom den s.k. sammanläggningsprincipen enligt EU:s förordningar om
social trygghet.
1990 utgör folkpensionen 96 procent av basbeloppet. För folkpensionär gift
med folkpensionär är folkpensionen 78,5 procent av basbeloppet.
Från och med 1993 används ett så kallat minskat basbelopp 120
som underlag
till pensionsbeloppen.
Från och med juli 1995 är hel folkpension i form av förtidspension/sjukbidrag
90 procent av det minskade basbeloppet (ogift pensionär) respektive
72,5 procent av det minskade basbeloppet (gift pensionär ). Från och
121
med 1996 har det inte längre någon betydelse om maken har pension eller
inte.
Från och med 1999 används det så kallade prisbasbeloppet
till pensionsbeloppen.
Från och med år 2003 upphör förtidspension och sjukbidrag som ersättningssystem.
I stället införs ersättningsslagen sjukersättning och aktivitetsersättning.
122
som underlag
120
Basbelopp, se bilaga 1.
121
Som make/maka räknas även den som stadigvarande bor tillsammans med pensionären,
om de antingen tidigare varit gifta med varandra eller om de har eller har haft barn tillsammans.
122
Från och med 1999 beräknas pensionen på det fulla basbeloppet som från och med nu
benämns prisbasbeloppet.
218 Statistiska centralbyrån