SAMU - Statistiska centralbyrån
SAMU - Statistiska centralbyrån
SAMU - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1<br />
Varje enskild försäkrad har rätt att ställa krav på att rehabiliteringsresurser<br />
ställs till förfogande. Arbetsgivaren har ett förstahandsansvar för att ta<br />
reda på om det behövs särskilda rehabiliteringsåtgärder. Detta gäller om<br />
man varit borta från arbetet p.g.a. sjukdom mer än fyra veckor eller om<br />
man haft hög frånvaro i form av korta sjukperioder (sex gånger eller fler<br />
under en tolvmånadersperiod) eller om man själv begär det. Försäkringskassorna<br />
har till uppgift att samordna och se till att de rehabiliteringsåtgärder<br />
vidtas, som behövs för en effektiv rehabilitering. Om rehabiliteringsåtgärder<br />
inte kan förbättra möjligheterna att få eller behålla ett arbete<br />
eller när alla möjligheterna uttömts utan resultat, kan Försäkringskassan<br />
bevilja sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att man själv behöver<br />
ansöka om detta.<br />
Rehabiliteringsersättningen består dels av rehabiliteringspenning, som ska<br />
täcka större delen av den inkomstförlust som uppstår när man genomgår<br />
rehabilitering, dels av ett särskilt bidrag som ska täcka vissa merkostnader i<br />
samband med rehabilitering. Ersättningen ges sällan till personer över 60 år.<br />
De arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan bli aktuella är t.ex.<br />
arbetsprövning, arbetsträning, utredning vid arbetsmarknadsinstitut, ett<br />
nytt arbete, utbildning inom AMU, reguljära utbildningsväsendet, studieförbund<br />
eller företag.<br />
Om man för samma tid får studiehjälp, icke återbetalningspliktiga studiemedel,<br />
korttidsstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd eller<br />
utbildningsarvode, minskas rehabiliteringspenningen. Om man får<br />
sjukpenning, föräldrapenning eller yrkes-/arbetsskadelivränta minskas<br />
rehabiliteringspenningen med det belopp man får för samma tid.<br />
Rehabiliteringspenning kan vara hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels.<br />
1992 är rehabiliteringspenningen 100 procent av den sjukpenninggrundande<br />
inkomsten.<br />
Den 1/4 1993 sänks rehabiliteringspenningen till 95 procent av den sjukpenninggrundande<br />
inkomsten.<br />
Den 1/1 1996 sänks nivån i rehabiliteringspenningen till 75 procent av den<br />
sjukpenninggrundande inkomsten och är därmed densamma som för<br />
sjukpenning.<br />
Den 1/1 1998 höjs nivån i rehabiliteringspenningen till 80 procent av den<br />
sjuk-penninggrundande inkomsten.<br />
1/1 2005. En arbetsgivare skall göra en rehabiliteringsutredning när en<br />
anställd varit frånvarande på grund av sjukdom i mer än fyra veckor i<br />
följd, haft upprepad korttidsfrånvaro eller personen själv begär det. Om<br />
personen behöver en rehabiliteringsåtgärd som ger rätt till rehabiliteringsersättning<br />
ska Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan senast två<br />
veckor efter att rehabiliteringsutredningen kommit in.<br />
Den 1/7 2006 höjs inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundande<br />
inkomsten (SGI) från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet, vilket<br />
för år 2006 motsvarar en årsinkomst på 397 000 kronor. Det höjda inkomsttaket<br />
skall tillämpas vid beräkning av rehabiliteringspenning.<br />
158 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Change language