SAMU - Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1
Inkomstvariabler
skada), dels skärps kravet på orsakssambandet mellan skadlig inverkan i
arbetet och den försäkrades skada, så att samband anses föreligga endast
om övervägande skäl talar för detta (bedöms av försäkringskassan).
1990–1991: Arbetsskadeersättningen motsvarar sjukpenningen under de
första 90 dagarna (samordningstid), fr.o.m. dag 91 ersätts hela inkomstförlusten
upp till 7,5 basbelopp om skadan blir godkänd som arbetsskada
(redovisas under sjukpenning).
1/1 1992 – 30/6 1993 är samordningstiden 180 dagar. Om arbetsförmågan
efter samordningstiden är nedsatt med minst hälften får man en sjukpenning
som i princip täcker hela inkomstbortfallet. Med vissa undantag
prövade försäkringskassan endast arbetsskadeanmälda sjukfall som pågått
längre än 180 dagar.
Arbetstagare med godkänd arbetsskada som råkar ut för ett recidiv erhåller
ingen sjukpenning under sjuklöneperioden, eftersom arbetsgivaren
skall svara för sjuklön enligt nya bestämmelser i Sjuklönelagen.
Från och med 1/7 1993 är arbetsskadeersättningen helt samordnad med sjukförsäkringen,
vilket innebär att den särskilda arbetsskadesjukpenningen,
som dittills gett högre ersättning vid sjukskrivning, slopas, vilket i sin tur
innebär att ersättning i form av arbetsskadesjukpenning inte längre betalas
ut efter detta datum. Undantaget de som inte är berättigade till sjukpenning
från sjukförsäkringen alternativt inte är sjuk-försäkrade enligt lagen om
allmän försäkring. Även studerande utan eller med låg SGI har efter 180
dagar rätt till arbetsskadesjukpenning, liksom de som har arbetsskadesjukpenning
i förebyggande syfte. Försäkringskassan prövar endast arbetsskador
som kan föranleda ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring.
Enligt särskilda övergångsregler bedöms skador som inträffat före 1/1
1993 och som anmälts före 1/7 1993 enligt de tidigare bestämmelserna.
Om skadan är förorsakad av olycksfall i arbetet ges fr.o.m. 1/7 1993, oavsett
vem som vållat skadan, 10 procent ersättning utöver sjukpenningen
från TFA, dock tidigast fr.o.m. 91:a dagen efter olyckan. Om skadan klassas
som arbetsskada och det kan bevisas att arbetsgivaren vållat skadan (av
Vållandenämnd) ges full ersättning från TFA för inkomstförlusten inklusive
karensdagen. Bevisbördan ligger helt och hållet på arbetstagaren.
Ersättningen från TFA redovisas i variabeln Ersättning från AGS och TFA.
Den 1/7 2002 ändras bevisregeln i Lagen om arbetsskadeförsäkringen. Till
skillnad från tidigare bevisregel med uppdelning av bedömningen i två led
görs nu en sammanfattande bedömning.
Den 1/1 2003 införs en särskild arbetsskadeersättning som syftar till att
vara en kompensation för karensdagar i sjukförsäkringen. Den betalas till
den som beviljats ersättning för inkomstbortfall till följd av arbetsskada
och ska vara kompensation för inkomstförlust som avser två karensdagar.
Den 1/7 2006 höjs inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundande
inkomsten (SGI) från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet,
vilket för år 2006 motsvarar en årsinkomst på 397 000 kronor. Det höjda
inkomsttaket skall tillämpas vid beräkning av.
Statistiska centralbyrån 155