SAMU - Statistiska centralbyrån

Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1
av sjukdom, kan hos försäkringskassan ansöka om att sjuklönen skall vara
90 procent redan från första dagen i sjuklöneperioden.
Sjuklönen är dagberäknad (vid månadslön) eller timberäknad (vid timlön).
För 1992 fångar variabeln Sjukpenning med arbetsgivarinträde upp sjukpenning
för sjukperiod som påbörjats före den 1/1. Variabeln anger det
belopp som betalats från försäkringskassa till arbetsgivare p.g.a. arbetstagares
erhållna sjuklön. Arbetsgivarinträdet är giltigt för statsanställda
och vissa andra. Sjukpenning med arbetsgivarinträde upphör från och med
den 1/7 1992.
Den 1/7 1992 ändras reglerna för utbyte av föräldrapenning mot sjukpenning
så att utbyte av föräldrapenning mot sjukpenning endast kan ske om
föräldern p.g.a. sjukdom inte kan vårda barnet.
Under hösten 1992 och våren 1993 ändras bedömningen av de långtidssjuka;
de icke rehabiliteringsbara förtidspensioneras, andra långtidssjuka erbjuds
rehabiliteringsinsatser (sjukpenning ersätts av rehabiliteringsersättning).
Den 1/4 1993 införs en karensdag vid sjukfrånvaro och ersättningsnivån
fr.o.m. dag 91 sänks till 80 procent (fortfarande utan möjlighet till avtalspåslag).
Om man insjuknar igen inom fem dagar från det att en tidigare
sjukperiod avslutats, införs ej ny karensdag. Sjukperioden räknas då som
sammanhängande med tidigare period avseende såväl karensdag, ersättningens
storlek som sjuklöneperiodens längd. Personer som har en sjukdom
eller ett handikapp som leder till många upprepade sjukperioder kan
ansöka om att få sjukpenning även för karensdagen. (Sedan 1993 har vid
olika tidpunkter mellan 7 500 och 8 800 personer berörts av detta särskilda högriskskydd.)
För övriga är karensdagarna max tio under en tolvmånadersperiod.
Karensdag gäller även för egenföretagare, uppdragstagare och andra som
har sjukpenning från sjukpenningförsäkringen.
Karensdag införs ej vid förmånerna smittbärarpenning, havandeskapspenning
och sjukpenning i förebyggande syfte.
Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning (företagare)
kan nu ha en karenstid på 1, 3 eller 30 dagar.
Den 1/7 1993 sänks ersättningen fr.o.m. dag 366 till 70 procent av SGI.
Den 1/7 1994 ändras reglerna avseende SGI; skattepliktiga förmåner i form
av fri bil, fri bostad och helt fri kost avräknas från sjukpenningen.
Den 1/1 1996 sänks ersättningsnivåerna för sjuklön och sjukpenning till
75% av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Den 1/1 1997 skärps kriterierna för rätt till sjukpenning. Rätten till sjukpenning
baseras nu enbart på medicinska grunder. Detta innebär att försäkringskassan
först gör en bedömning om och hur sjukdomen påverkar
förmågan att utföra det ordinarie arbetet. Kan man utföra det egna arbetet
efter konvalescens betalas sjukpenning ut. Om man bedöms att efter konvalescens
inte kunna utföra sitt ordinarie arbete skall rehabilitering och
andra åtgärder vidtas. Man skall till exempel pröva om arbetsgivaren har
andra arbetsuppgifter som man kan utföra. Finns inget sådant arbete skall
prövning ske mot annat normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden.
152 Statistiska centralbyrån