SAMU - Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1
Inkomstvariabler
1990 och 1991 ingår Sjukpenning vid arbetsskada (Arbetsskadeersättning) i
variabeln Skattepliktig sjukpenning, vilket innebär att för dem som efter
samordningstiden (90 dagar) får ersättning p.g.a. arbetsskada behålls
ersättning till 100 procent även efter den 1/3 1991.
Fr.o.m. 1992 återfinns Arbetsskadeersättning som egen variabel i LISA.
Den 1/1 1992 införs Sjukpenning i förebyggande syfte. Denna ersättning ges
vid medicinsk behandling/medicinsk rehabilitering som förebygger sjukdom,
förkortar sjukdomstid eller ger arbetsförmåga tillbaka.
1990 utbetalas sjukpenning från första dagen med motsvarande 90 procent
(ett avtalspåslag höjer nivån till 100 procent) av den sjukpenninggrundande
inkomsten. Maximalt uppgår den sjukpenninggrundande inkomsten
till 7,5 basbelopp.
Den 1/7 1990 kommer regeln om en fjärdedels och tre fjärdedels sjukpenning
till de tidigare nivåerna, hel och halv sjukpenning. Gäller även
havandeskaps- och smittbärarpenning.
1/1 1991: Som SGI räknas all kostnadsersättning som inte undantas vid
beräkning av preliminär skatt. Viss justering gjordes redan 1/1 1990.
Den 1/3 1991 sänks kompensationsnivån i sjukpenningen, som dittills varit
90 procent (+10 procent från avtal) i hela sjukfallet, till 65 procent (+10 procent
från avtal) för de tre första dagarna i sjukfallet och till 80 procent (+10
procent från avtal) från dag 4 till och med dag 90. Från och med dag 91 i
sjukfallet är ersättningen fortfarande 90 procent (+10 procent från avtal).
Den som ofta är sjuk kan ansöka hos försäkringskassan om att få sjukpenning
med 80 procent redan från första dagen i varje sjukperiod.
Den 1/1 1992 införs sjuklön vilket medför att de första fjorton dagarna i en
sjuk-period, fr.o.m. detta år, ej länge registreras. När sjukfallet påbörjats
före den 1/1 1992 ges dock sjukpenning från första sjukdagen. Rätten till
sjuklön gäller från första dagen av anställningen om avtalad anställningstid
är minst en månad. Om en ny sjuk-period börjar inom fem dagar ska
den anses som en fortsättning på den förra.
Sjuklön kan endast ges till anställda. Är man egen företagare, uppdragstagare
eller arbetslös och arbetssökande hos arbetsförmedlingen får man
sjukpenning från försäkringskassan. Detsamma gäller om man ej har rätt
till sjuklön från arbetsgivaren (korta anställningar).
Vid tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare om rätt till sjuklön kan försäkringskassa
betala ersättningen; sjuklönegaranti. Belopp utbetalt i form av
sjuklönegaranti ingår i denna variabel.
Lagen om sjuklön är tvingande. Ersättningsnivån kan inte avtalas bort.
Sjuklönen beräknas på den lön och de andra anställningsförmåner man
normalt skulle ha fått om man arbetat.
Samtidigt med sjuklönens införande sänks ersättningen fr.o.m. den 91:a
sjukdagen då möjligheten till det tioprocentiga avtalspåslaget tas bort.
Sjuklönen för de första tre ersättningsdagarna i varje sjuklöneperiod är 75
procent av lön och anställningsförmåner som den anställde går miste om
till följd av sjukdomen. För återstående dagar i sjukperioden är sjuklönen
90 procent. Anställda med särskilt omfattande korttidsfrånvaro på grund
Statistiska centralbyrån 151