SAMU - Statistiska centralbyrån

SAMU - Statistiska centralbyrån SAMU - Statistiska centralbyrån

26.11.2014 Views

Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 Inkomstöverskott av aktiv näringsverksamhet FInk (1991–2003) Summa deklarerad inkomst från aktiv näringsverksamhet under året 41 . Anges i hundratal kronor. Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet anses som inkomst av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen kapital eller tjänst. De s.k. rörelsekriterierna ska föreligga; verksamheten ska kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Av dessa krav är vinstsyfte i första hand avgörande för gränsdragningen mot hobbyverksamhet som beskattas i inkomstslaget tjänst. Även kravet på självständighet har betydelse för gränsdragningen mot inkomstslaget tjänst. Varaktigheten utgör gränsen mot inkomstslaget kapital (bl.a. realisationsvinster). I en näringsverksamhet är driftsförluster avdragsgilla men inte kapitalförluster. Som kapitalförlust anses sådan förlust som inte har samband med någon förvärvskälla samt förlust som visserligen har sådant samband men inte kan anses normal för förvärvskällan i fråga. En verksamhet är aktiv om man i inte oväsentlig omfattning (minst 600 timmar) arbetat i verksamheten eller att verksamheten huvudsakligen bedrivits med egen arbetsinsats. Verksamheter som är aktiv näringsverksamhet bildar tillsamman en förvärvskälla, även om verksamheterna är av helt olika slag. 1991–1993: I inkomstslaget näringsverksamhet kan flera förvärvskällor förekomma. Uppdelningen på förvärvskällor får främst betydelse i de fall förvärvskällan ger underskott. Om inkomstberäkningen i viss förvärvskälla resulterar i underskott, får detta inte utan vidare avräknas från överskott i andra förvärvskällor. 1994–2003: Förvärvskällebegreppet har ändrats. Fysisk person och dödsbo behöver inte dela upp sin enskilda näringsverksamhet i förvärvskällor. Varje handelsbolags näringsverksamhet utgör hos delägaren en förvärvskälla. Den som är delägare i två handelsbolag har alltså två förvärvskällor. Även den som vid sidan av egen näringsverksamhet är delägare i ett handelsbolag har två förvärvskällor. Självständig näringsverksamhet i utlandet utgör alltid en särskild förvärvskälla. Uppdelningen på förvärvskällor får främst betydelse i de fall förvärvskällan ger underskott. Om inkomstberäkningen i viss förvärvskälla resulterar i underskott, får detta inte utan vidare avräknas från överskott i andra förvärvskällor. 41 Någon motsvarighet till Inkomst av aktiv näringsverksamhet finns inte för åren innan 1991. Approximativt omfattar variabeln de tidigare variablerna Inkomst av rörelse och Inkomst av jordbruksfastighet (brukad) plus den del av Inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet som kan hänföras till aktiv näringsverksamhet. Denna del av Inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet kan dock ej specificeras i inkomststatistiken före 1991. 122 Statistiska centralbyrån

Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1 Inkomstvariabler Nettoinkomst av näringsverksamhet InkFNetto (2003–) Nettoinkomst från näringsverksamhet under året. Anges i hundratal kronor. Även negativa värden kan förekomma. Utifrån uppgifterna i de Standardiserade räkenskapsutdragen (SRU) som avser personens näringsverksamhet beräknas företagsinkomsten enligt följande: Resultat (över- eller underskott) + betalda pensionsförsäkringspremier + föregående års underskott + reseavdrag − sjukpenning för företagare = Justerat över- eller underskott Nettoinkomst av aktiv näringsverksamhet InkFNettoA (2004–) Nettoinkomst från aktiv näringsverksamhet under året. Anges i hundratal kronor. Även negativa värden kan förekomma. Utifrån uppgifterna i de Standardiserade räkenskapsutdragen (SRU) som avser den näringsverksamhet som betraktas som aktiv beräknas företagsinkomsten enligt följande: Resultat (över- eller underskott) + betalda pensionsförsäkringspremier + föregående års underskott + reseavdrag − sjukpenning för företagare = Justerat över- eller underskott För att betraktas som aktiv ska verksamheten motsvara minst en tredjedel av den tid som åtgår för en vanlig anställning på heltid. Summa inkomst av förvärvskälla, exkl. underskott ForvInk (1990–) 1990 summerar variabeln Kontant bruttolön och Inkomst av rörelse/Inkomst av jordbruksfastighet (brukad). 1991– summerar variabeln Kontant bruttolön och Inkomst av aktiv näringsverksamhet under förutsättning att Inkomst av aktiv näringsverksamhet är positiv, i annat fall redovisar variabeln endast Kontant bruttolön. Summa inkomst av förvärvskälla anges i hundratal kronor. Statistiska centralbyrån 123

Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1<br />

Inkomstöverskott av aktiv näringsverksamhet<br />

FInk<br />

(1991–2003)<br />

Summa deklarerad inkomst från aktiv näringsverksamhet under året 41<br />

.<br />

Anges i hundratal kronor.<br />

Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet anses som inkomst<br />

av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen<br />

kapital eller tjänst. De s.k. rörelsekriterierna ska föreligga; verksamheten<br />

ska kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Av dessa<br />

krav är vinstsyfte i första hand avgörande för gränsdragningen mot hobbyverksamhet<br />

som beskattas i inkomstslaget tjänst. Även kravet på självständighet<br />

har betydelse för gränsdragningen mot inkomstslaget tjänst.<br />

Varaktigheten utgör gränsen mot inkomstslaget kapital (bl.a. realisationsvinster).<br />

I en näringsverksamhet är driftsförluster avdragsgilla men inte<br />

kapitalförluster. Som kapitalförlust anses sådan förlust som inte har<br />

samband med någon förvärvskälla samt förlust som visserligen har sådant<br />

samband men inte kan anses normal för förvärvskällan i fråga.<br />

En verksamhet är aktiv om man i inte oväsentlig omfattning (minst 600<br />

timmar) arbetat i verksamheten eller att verksamheten huvudsakligen<br />

bedrivits med egen arbetsinsats. Verksamheter som är aktiv näringsverksamhet<br />

bildar tillsamman en förvärvskälla, även om verksamheterna är av<br />

helt olika slag.<br />

1991–1993: I inkomstslaget näringsverksamhet kan flera förvärvskällor<br />

förekomma. Uppdelningen på förvärvskällor får främst betydelse i de fall<br />

förvärvskällan ger underskott. Om inkomstberäkningen i viss förvärvskälla<br />

resulterar i underskott, får detta inte utan vidare avräknas från<br />

överskott i andra förvärvskällor.<br />

1994–2003: Förvärvskällebegreppet har ändrats. Fysisk person och dödsbo<br />

behöver inte dela upp sin enskilda näringsverksamhet i förvärvskällor.<br />

Varje handelsbolags näringsverksamhet utgör hos delägaren en förvärvskälla.<br />

Den som är delägare i två handelsbolag har alltså två förvärvskällor.<br />

Även den som vid sidan av egen näringsverksamhet är delägare i ett<br />

handelsbolag har två förvärvskällor. Självständig näringsverksamhet i<br />

utlandet utgör alltid en särskild förvärvskälla. Uppdelningen på förvärvskällor<br />

får främst betydelse i de fall förvärvskällan ger underskott. Om<br />

inkomstberäkningen i viss förvärvskälla resulterar i underskott, får detta<br />

inte utan vidare avräknas från överskott i andra förvärvskällor.<br />

41<br />

Någon motsvarighet till Inkomst av aktiv näringsverksamhet finns inte för åren innan<br />

1991. Approximativt omfattar variabeln de tidigare variablerna Inkomst av rörelse och<br />

Inkomst av jordbruksfastighet (brukad) plus den del av Inkomst av annan fastighet än<br />

jordbruksfastighet som kan hänföras till aktiv näringsverksamhet. Denna del av Inkomst av<br />

annan fastighet än jordbruksfastighet kan dock ej specificeras i inkomststatistiken före 1991.<br />

122 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!