26.11.2014 Views

SAMU - Statistiska centralbyrån

SAMU - Statistiska centralbyrån

SAMU - Statistiska centralbyrån

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2009:1<br />

verksamhet som är mest omfattande 27<br />

. I vissa fall kan ett arbetsställes olika<br />

verksamheter (näringsgrenar) vara av nästan samma omfattning. Detta<br />

medför att ett år kan den ena koden väljas som huvudsaklig verksamhet,<br />

medan det nästa år är den andra koden som blir huvudsaklig verksamhet.<br />

För personer som inte kan hänföras till något arbetsställe används företagets<br />

näringsgrenskod. Ovan nämnda orsaker gör att koden kan avvika från<br />

vad varje enskild person i verkligheten arbetar med.<br />

Personer som inte kan hänföras till ett specifikt arbetsställe, men där uppgift<br />

finns om vilken kategori anställda denne tillhör (se variabeln AstNr),<br />

erhåller företagets näringsgrenskod:<br />

• Anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, i de fall dessa personer<br />

inte naturligt kan redovisas under ett av arbetsgivarens fasta arbetsställen<br />

28<br />

• Arbetstagare utan normalt anställningsförhållande (t.ex. artister och<br />

styrelseledamöter) 28<br />

• Anställda utanför de egna arbetsställena eller med växlande<br />

arbetsställen (t.ex. anställda vid byggarbetsplatser, försäljare och<br />

bevakningspersonal) 28<br />

• Sjömän och utlandsstationerade<br />

• Anställda som har den egna bostaden som arbetsplats<br />

• Övriga anställda som inte kan hänföras till ett bestämt arbetsställe 29<br />

De ovan nämnda gruppernas andel av det totala antalet förvärvsarbetande<br />

(november) är 1990: 7,9 procent, 1991: 6,7 procent, 1992: 7,1 procent, 1993:<br />

6,6 procent, 1994: 5,8 procent, 1995: 5,3 procent, 1996: 4,8 procent, 1997: 5,6<br />

procent, 1998: 5,0 procent, 1999: 3,2 procent, 2000: 3,1 procent, 2001: 3,2<br />

procent, 2002: 3,1 procent, 2003 3,0 procent, 2004: 3,1 procent. Dessa andelar<br />

inkluderar även de som erhåller SNI-kod = 00000.<br />

Personer som inte kan hänföras till ett specifikt arbetsställe, men där<br />

uppgift finns om vilken kategori anställda denne tillhör (se variabeln<br />

AstNr), erhåller näringsgrenskod utifrån den verksamhet kategorin<br />

omfattar:<br />

• Anställda inom kommunal gatuförvaltning (SNI = 45230)<br />

• Anställda i kommunal hemtjänst (SNI = 85327, SNI92: 85323)<br />

• Av kommun anställda lokalvårdare (SNI = 74701)<br />

• Säsongsanställda inom kommunal ferieverksamhet för barn och ungdom<br />

• (SNI = 92729)<br />

• Lärare som omväxlande vikarierar vid olika skolor (SNI = 80102, SNI92:<br />

80100)<br />

• Förskollärare/barnskötare som omväxlande vikarierar vid olika förskolor/daghem<br />

(SNI = 80101, SNI92: 85321)<br />

27<br />

För de flesta arbetsställen innebär mest omfattande, flest antal sysselsatta. För industriarbetsställen<br />

med fler än 19 sysselsatta sorteras näringsgrenarna efter förädlingsvärde från<br />

den årliga Industristatistiken<br />

28<br />

Från och med 1995 för de kommunalt anställda av dessa SNIkod = 00000.<br />

29<br />

Företagare i denna kategori får SNIkod = 00000. Från och med 1995 för de kommunalt<br />

anställda av dessa SNIkod = 00000.<br />

98 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!