2011 - Sveriges läkarförbund
2011 - Sveriges läkarförbund
2011 - Sveriges läkarförbund
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
VERKSAMHETSBERÄTTELSEN<br />
<strong>2011</strong><br />
Svenska Distriktsläkarföreningen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
Sida<br />
Inledande faktaredovisning __________________________________________________ 3<br />
Aktuella hälso- och sjukvårdsfrågor<br />
Allmänt _________________________________________________________________ 11<br />
Vårdvalen________________________________________________________________12<br />
Det allmänmedicinska uppdraget____________________________________________14<br />
Vården av de mest sjuka äldre_______________________________________________14<br />
Europaläkarfrågan________________________________________________________15<br />
Sjukskrivningsfrågan och SFLF-projektet______________________________________16<br />
Den goda arbetsplatsen____________________________________________________16<br />
Förbundsfrågor<br />
Läkarförbundets fullmäktige________________________________________________16<br />
Förhandlingsfrågor _______________________________________________________16<br />
Utbildning och forskning___________________________________________________17<br />
Grundutbildning och AT ___________________________________________________17<br />
Vidareutbildning_________________________________________________________18<br />
Fortbildning_____________________________________________________________18<br />
Forskning ______________________________________________________________18<br />
Arbetsmiljöfrågor _________________________________________________________19<br />
CS _____________________________________________________________________19<br />
Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik ____________________________________19<br />
Internationella kontakter<br />
UEMO _________________________________________________________________ 20<br />
Nordiskt allmänläkarseminarium ___________________________________________ 20<br />
Föreningsaktiviteter<br />
Ordförandekonferensen __________________________________________________ 20<br />
DLF:s fullmäktigemöte ____________________________________________________ 22<br />
Fackligt seminarium ______________________________________________________ 23<br />
Lokalföreningar/Lokalavdelningar __________________________________________ 24<br />
Kontakter med andra organisationer<br />
SFAM__________________________________________________________________ 24<br />
SFLF___________________________________________________________________ 25<br />
Övriga yrkesföreningar____________________________________________________ 25<br />
Övriga kontakter ________________________________________________________ 25<br />
Information<br />
Samhällsdebatt _________________________________________________________ 25<br />
Distriktsläkaren _________________________________________________________ 25<br />
Ombudsmannabrev ______________________________________________________ 26<br />
Hemsidan ______________________________________________________________ 26<br />
Rekrytering _____________________________________________________________ 26<br />
Provinsialläkarstiftelsen ___________________________________________________ 26<br />
Stiftelsen Svenska Distriktsläkarföreningens Samfond __________________________ 26<br />
Kassörens redogörelse ____________________________________________________ 27<br />
Förteckning över förekommande förkortningar ______________________________ 27<br />
DLF arbetar för___________________________________________________________ 28<br />
Resultat och balansräkning ________________________________________________ 29<br />
Protokoll från fullmäktigemötet <strong>2011</strong> ________________________________________ 30<br />
2
VERKSAMHETSBERÄTTELSE<br />
Styrelsen för Svenska distriktsläkarföreningen (DLF) får i enlighet med föreningens stadgar avge följande berättelse<br />
över verksamheten och förvaltningen under tiden 1 januari till 31 december <strong>2011</strong>.<br />
<strong>2011</strong>-01-01–<strong>2011</strong>-04-08 <strong>2011</strong>-04-08–<strong>2011</strong>-12-31<br />
Styrelseledamöter Styrelseledamöter Mandattiden utgår<br />
Ove Andersson, ordförande Ove Andersson, ordförande 2012<br />
Ann-Christine Sjöblom, vice ordförande Agneta Sikvall, vice ordf. 2013<br />
Christer Olofsson, sekreterare Christer Olofsson, sekreterare 2013<br />
Anders Nilsson, kassör Anders Nilsson, kassör 2012<br />
Britt Bergström Britt Bergström 2012<br />
Gunilla Boström Anna Segernäs Kvitting 2012<br />
Ulf Wahllöf Svante Svenson 2013<br />
Björn Widlund Ulf Wahllöf 2013<br />
Revisorer<br />
Lennart Spång<br />
Carl-Eric Thors<br />
Revisorssuppleanter<br />
Sten Stenberg<br />
Sven-Axel Andersson<br />
Auktoriserade revisorer<br />
Mats Fridblom<br />
Stefan Norell (suppl.)<br />
Ledamöter i valnämnden<br />
Kerstin Ermebrant<br />
Rune Kaalhus<br />
Leif Martén<br />
Eva Fägerskjöld (suppl.)<br />
Revisorer<br />
Lennart Spång<br />
Carl-Eric Thors<br />
Revisorssuppleanter<br />
Sten Stenberg<br />
Gunilla Boström<br />
Auktoriserade revisorer<br />
Mats Fridblom<br />
Stefan Norell (suppl.)<br />
Ledamöter i valnämnden<br />
Eva Fägerskjöld<br />
Rune Kaalhus<br />
Björn Widlund<br />
Ann-Christine Sjöblom (suppl.)<br />
FULLMÄKTIGEREPRESENTANTER I SVERIGES LÄKARFÖRBUND<br />
<strong>2011</strong>-01-01–04-08 <strong>2011</strong>-04-08–12-31<br />
Ordinarie Ersättare Ordinarie Ersättare<br />
Ove Andersson Leif Martén Britt Bergström Per Nordlund<br />
Britt Bergström Per Nordlund Anders Nilsson Moa Vlastós<br />
Gunilla Boström Daga Byfors Christer Olofsson Gunilla Boström<br />
Anders Nilsson Kerstin Ermebrant Anna Segernäs Kvitting Lorenz Risk-Plotzki<br />
Christer Olofsson Agneta Sikvall Agneta Sikvall Ann-Christine Sjöblom<br />
Ann-Christine Sjöblom Lena Mattsson Svante Svenson Eva Fägerskjöld<br />
Ulf Wahllöf Rune Kaalhus Ulf Wahllöf Susanne Sparre<br />
Björn Widlund Moa Vlastós Kerstin Ermebrant Staffan Skobe<br />
Susanne Wikman<br />
Sven-Axel Andersson<br />
3
SAMMANTRÄDEN<br />
Styrelsen har under året haft 22 sammanträdesdagar; 18–19 januari, 3–4 mars, 5–6 april,<br />
7 april (ordförandekonferens), 8 april (FM och konstituerande möte), 19 maj, 17–19 augusti,<br />
25 september–1 oktober, 15–16 november, 17 november (symposium), 18 november (fackligt<br />
seminarium), 7 december.<br />
ANTAL MEDLEMMAR <strong>2011</strong><br />
Antalet yrkesverksamma medlemmar vid årets början 4 481<br />
Antalet yrkesverksamma medlemmar vid årets slut 4 483<br />
Antalet pensionerade medlemmar vid årets början 632<br />
Antalet pensionerade medlemmar vid årets slut 625<br />
UNDER ÅR <strong>2011</strong> AVLIDNA MEDLEMMAR<br />
Namn<br />
Född<br />
Carl Erik Bergstrand 1914<br />
Bo Brodelius 1925<br />
Eric Bäärnhielm 1927<br />
Louise Dageborn-Öhrn 1958<br />
Ivan Fischer 1916<br />
Inger Hartman 1956<br />
Lars-Olov Larsson 1945<br />
Karl-Erik Lindquist 1922<br />
Karl-Magnus Lundgren 1937<br />
Ingegerd Nieburg 1956<br />
Hans Söderlund 1928<br />
Matz Tidén 1956<br />
Mats Törner 1948<br />
HEDERSLEDAMÖTER<br />
Pensionerade distriktsläkaren Bengt Berg<br />
Distriktsläkaren Christina Fabian<br />
Pensionerade distriktsläkaren August Schneider<br />
Pensionerade distriktsläkaren Per G Swartling<br />
4
FÖRTECKNING ÖVER ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE I LOKALAVDELNINGARNA<br />
Avdelning Ordförande Sekreterare<br />
Blekinge<br />
Christer Olofsson<br />
Valkyriavägen 5<br />
371 41 KARLSKRONA<br />
Tel: 0455-73 17 69<br />
Fax: 0455-73 17 75<br />
E-mail: christer.olofsson@ltblekinge.se<br />
Bohus<br />
Agneta Sikvall<br />
Åby vårdcentral<br />
431 21 MÖLNDAL<br />
Tel: 07034-03 99 59<br />
Fax: 031-86 27 07<br />
E-mail: agneta.sikvall@vgregion.se<br />
Jennifer Rudolph<br />
Ålegårdsgatan 199<br />
431 50 MÖLNDAL<br />
E-mail: jennifer.rudolph@vgregion.se<br />
Dalarna Vakant Björn Ställberg<br />
Barkarbacken 5<br />
791 93 FALUN<br />
E-mail: b.stallberg@salem.mail.telia.com<br />
Fyrbodal Vilande förening Kontaktperson<br />
Margareta Kristensson<br />
Tel 0703-32 71 13<br />
E-mail: margareta.h.kristensson@vgregion.se<br />
Gotland Vakant Per Jörneus<br />
Söderhagsv 12<br />
621 50 VISBY<br />
Tel: 0498-26 85 17<br />
Fax: 0498-20 35 41<br />
E-mail: per.jorneus@hsf.gotland.se<br />
Gävleborg Vilande förening Tina Dahlin (kanslist)<br />
Gästrike Hälsinge läkarförening<br />
Bud nr 73, Länssjukhuset<br />
801 87 GÄVLE<br />
Tel: 026-15 50 10<br />
Fax: 026-15 45 04<br />
E-mail: tina.h.dahlin@lg.se<br />
Göteborg<br />
Eva Fägerskjöld<br />
Fjällbruden 44<br />
424 50 ANGERED<br />
Tel: 0705-74 86 20<br />
E-mail: eva.fagerskjold@gmail.com<br />
Vakant<br />
5
Avdelning Ordförande Sekreterare<br />
Halland<br />
Jämtland<br />
Jönköping<br />
Kalmar<br />
Kronoberg<br />
Mellersta Skåne<br />
Norrbotten<br />
Gunnar Claësson<br />
Klängrosstigen 1<br />
432 36 VARBERG<br />
Tel: 0346-562 34<br />
Fax: 0346-821 03<br />
E-mail: gunnar.claesson@lthalland.se<br />
Kerstin Ermebrant<br />
Jolesvägen 13<br />
840 94 TÄNNÄS<br />
Tel: 0684-243 09<br />
Tel: 070-326 94 08<br />
E-mail: kermebrant@gmail.se<br />
Malin Andersson<br />
Tel: 0740-46 96 94<br />
E-mail: malin.andersson@lj.se<br />
Staffan Skobe<br />
Esplanadens VC<br />
Box 14, 591 21 VÄSTERVIK<br />
Tel: 0490-870 00<br />
Fax: 04890-58 68 95<br />
E-mail: staffan.s@ltkalmar.se<br />
Kai-Christian Reck<br />
Vårdcentralen, Storgatan 8<br />
7362 01 TINGSRYD<br />
Tel 0477-79 48 36<br />
E-mail: kai-christian.reck@ltkronoberg.se<br />
Kontaktpersoner<br />
Olof Lindqvist<br />
Vårdcentralen<br />
Råbyvägen 41<br />
242 34 HÖRBY<br />
Tel 0415-521 39<br />
E-mail: olof.lindqvist@skane.se<br />
Robert Svartholm<br />
Kornvägen 5<br />
954 32 GAMMELSTAD<br />
Tel: 070-623 45 09<br />
E-mail: polarull.svartholm@telia.com<br />
Bengt Augustsson<br />
Vårdcentralen<br />
Ringvägen 15<br />
310 58 VESSINGEBRO<br />
Tel 0346-571 00<br />
E-mail: bengt.augustsson@lthalland.se<br />
Lennart Sjöberg<br />
Hälsocentralen Myrviken<br />
Box 57, 830 24 OVIKEN<br />
Tel 0643-108 06<br />
Fax 0643-102 38<br />
E-mail: lennart.sjoberg@jll.se<br />
Aradhana Bachher<br />
Vårdcentralen<br />
Esmarksgatan 1<br />
570 30 MARIANNELUND<br />
Tel: 496-501 21<br />
E-mail: aradhana.bachher @lj.se<br />
Erica McCarthy<br />
Esplanadens VC<br />
Box 14, 591 21 VÄSTERVIK<br />
Tel: 0490-879 64<br />
Fax: 04890-58 68 95<br />
E-mail: camcw@ltkalmar.se<br />
Karin Johansson<br />
Vårdcentralen<br />
360 44 INGELSTAD<br />
Tel: 0470-58 94 20<br />
Fax: 0470-58 94 05<br />
E-mail: karin.e.johansson@ltkronoberg.se<br />
Jan Nalepa<br />
VC Västra Fäladen<br />
Pjäsgatan 4<br />
261 45 LANDSKRONA<br />
Tel 0418-45 65 76<br />
Fax 0418-45 65 50<br />
E-mail: jan.nalepa@skane.se<br />
Jan Hennix<br />
Mjölkuddens VC<br />
Mjörkuddsvägen 75<br />
973 41 LULEÅ<br />
Tel: 070-636 89 49<br />
E-mail: jan.hennix@nll.se<br />
6
Avdelning Ordförande Sekreterare<br />
Skaraborg<br />
Vilande förening<br />
Stockholm<br />
Sydvästra Skåne<br />
Hassan Samadi (t.f. ordförande)<br />
Ulriksdals vårdcentral<br />
Karlsrogatan 2<br />
170 65 SOLNA<br />
Tel 08-587 310 37<br />
E-mail: hassan.samadi-ahadi@sll.se<br />
Bengt Jönsson<br />
Sorgenfrimottagningen<br />
Nobelvägen 56B<br />
214 33 MALMÖ<br />
Tel: 040-623 46 60<br />
Fax: 040-20 77 16<br />
E-mail: bengt.g.jonsson@skane.se<br />
Maria Lütkeman<br />
Boo vårdcentral<br />
Edövägen 2<br />
132 23 SALTSJÖ-BOO<br />
Tel 08-747 57 00<br />
Fax 08-747 57 01<br />
E-mail: marialutkeman@hotmail.com<br />
Gustav Sundberg<br />
VC Bokskogen<br />
Biblioteksg 22<br />
230 40 BARA<br />
Tel: 040-58 60 77<br />
Fax: 040-50 60 80<br />
E-mail: gustav.sundberg@skane.se<br />
Södermanland Vilande förening Kontaktperson<br />
Ulf Glitterstam<br />
E-mail: ulf.glitterstam@dll.se<br />
Uppsala<br />
Värmland<br />
Mats Gulliksson<br />
Kungsgärdets Vårdcentral<br />
St Johannesgatan 28A<br />
752 33 Uppsala<br />
Tel: 070-631 90 96<br />
Fax: 018-55 06 67<br />
E-mail: mats.gulliksson@lul.se<br />
Vilande förening<br />
Eva Gal Garadnai<br />
Svartbäckens HLM<br />
Svartbäcksg 52A<br />
750 16 UPPSALA<br />
Tel: 018-611 74 28<br />
Fax: 018-25 64 09<br />
E-mail: eva.gal.garadnai@lul.se<br />
Västerbotten<br />
Västernorrland<br />
Nino Bracin<br />
Ersboda hälsocentral<br />
Hälsogränd 3<br />
906 25 UMEÅ<br />
Tel 090-785 81 86<br />
Fax 090-785 81 61<br />
E-mail: nino.bracin@vll.se<br />
Vilande förening<br />
Bengt Lunnergård<br />
Hälsocentralen<br />
Box 27<br />
922 51 VINDELN<br />
Tel 070-351 38 02<br />
E-mail: bengt.lunnergard@vll.se<br />
Västmanland<br />
Rune Kaalhus<br />
Läkargruppen<br />
Källgatan 10<br />
722 11 VÄSTERÅS<br />
Tel: 0221-264 45<br />
Fax: 0221-266 55<br />
E-mail: rune.kaalhus@ptj.se<br />
Ann Sofi Räms<br />
Sala Norra<br />
Box 399<br />
733 25 SALA<br />
Tel 0224-584 84<br />
Fax 0224-771 50<br />
E-mail: anna.sofia.rams@ltv.se<br />
7
Avdelning Ordförande Sekreterare<br />
Älvsborgs södra Vilande förening Kontaktperson<br />
Antonina Tagajeva<br />
Slättängsvägen 16<br />
507 71 GÅNGHESTER<br />
Tel: 033-616 21 13<br />
E-mail: antonina.tagajeva@vgregion.se<br />
Örebro<br />
Ann-Marie Terner<br />
Brickegårdens VC<br />
Österleden 10<br />
691 81 KARLSKOGA<br />
Tel: 0586-660 00<br />
Fax: 0586-357 96<br />
E-mail: ann-marie.terner@orebroll.se<br />
Mogens Schou<br />
Storå VC<br />
Kopparbergsv 17<br />
711 76 STORÅ<br />
Tel: 0581-408 40<br />
Fax: 0581-848 60<br />
E-mail: mogens.schou@orebroll.se<br />
Östergötland Vilande förening Kontaktperson<br />
Ebba Curman<br />
E-mail: ebba.curman@lio.se<br />
Östra Skåne<br />
Björn Widlund<br />
Sjöbo Vårdcentral<br />
Björkvägen 3<br />
275 31 SJÖBO<br />
Tel: 076-266 48 04<br />
Fax: 0416-49 77 37<br />
E-mail: bjorn.widlund@skane.se<br />
Karin Minnhagen<br />
Vårdcentralen<br />
Sandvaktareg 15<br />
296 36 ÅHUS<br />
Tel 044-24 97 52<br />
Fax 044-24 75 81<br />
E-mail: karin.minnhagen@skane.se<br />
Kansli:<br />
Anne-Marie Johansson<br />
<strong>Sveriges</strong> läkarförbund<br />
Box 5610, 114 86 STOCKHOLM<br />
Tel: 08-790 33 91<br />
Fax: 08-790 33 95<br />
E-mail: anne-marie.johansson@slf.se<br />
DLFs hemsida: www.svdlf.se<br />
8
REMISSER OCH AVGIVNA SKRIVELSER<br />
• Ledningssystem för systematiska kvalitetsarbete<br />
• Guldgruva i hälso- och sjukvården – Översyn av de nationella kvalitetsregistren.<br />
Förslag till gemensam satsning <strong>2011</strong>–2015<br />
• Rehabiliteringsrådets slutbetänkande<br />
• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling<br />
• Översyn av sjukförsäkringen – förslag till förbättringar<br />
• Ökad patientsäkerhet genom förbättrade läkemedelsförpackningar – förslag från nätverk<br />
för patientsäkerhet<br />
• Avtalsrörelsen<br />
• Kompetensutveckling för bakjoursansvariga – en patientsäkerhetsfråga<br />
• Nya föreskrifter om kliniska läkemedelsprövningar på människor<br />
• Nationellt vårdprogram för palliativ vård – Kommunaliserad hemsjukvård<br />
• Överklagande av Socialstyrelsens beslut om kritik enligt patientsäkerhetslagen<br />
• En modern akademisk läkarutbildning<br />
9
STYRELSENS OCH FÖRENINGSMEDLEMMARS REPRESENTATION<br />
<strong>2011</strong>-01-01–04-08 2010-04-08–12-31<br />
Centralstyrelsen (CS)<br />
Ove Andersson<br />
Rune Kaalhus<br />
Ove Andersson<br />
Rune Kaalhus<br />
Läkarförbundets valberedning Caroline Asplund Caroline Asplund<br />
Förhandlingsdelegationen (FD) Ove Andersson Ove Andersson<br />
Delegationen för utbildning och forskning (UFO) Ann-Christine Sjöblom Britt Bergström<br />
AT-arbetsgrupp Britt Bergström Britt Bergström<br />
Arbetsgrupp för fortbildningsinspektioner<br />
Britt Bergström<br />
SPUREX<br />
Britt Bergström<br />
Arbetslivsgruppen (ALG) Christer Olofsson Christer Olofsson<br />
Etik- och ansvarsrådet (EAR) Nino Bracin Nino Bracin<br />
Provinsialläkarstiftelsens styrelse<br />
Allmänläkares europeiska organisation (UEMO)<br />
Union Européenne des Médecins Omnipraticiens)<br />
Nils Hafstens stiftelse<br />
Stiftelsen Henning och Greta Anderssons minne<br />
Christer Olofsson<br />
Britt Bergström<br />
Sandra af Winklerfelt, suppl.<br />
Ann-Christine Sjöblom, suppl.<br />
Ann-Christine Sjöblom<br />
Anna Källkvist<br />
Carl-Eric Thors suppl.<br />
Anna Källkvist<br />
Carl-Eric Thors suppl.<br />
Christer Olofsson<br />
Britt Bergström<br />
Sandra af Winklerfelt, suppl.<br />
Ann-Christine Sjöblom, suppl<br />
Ann-Christine Sjöblom<br />
Agneta Sikvall<br />
Anna Källkvist<br />
Carl-Eric Thors suppl.<br />
Anna Källkvist<br />
Carl-Eric Thors suppl.<br />
Rådet för Läkemedel, IT och Medicin-teknik (RLIM) Ingmarie Skoglund Anders Nilsson<br />
Ingmarie Skoglund<br />
BraVå (Bra Vård för äldre) Ove Andersson Ove Andersson<br />
Projekt Regionalt skyddsombud (RSO)<br />
Gunilla Augustsson<br />
Per Nordlund<br />
Agneta Sikvall<br />
Robert Svartholm<br />
10
Svenska Distriktsläkarföreningen<br />
VERKSAMHETEN <strong>2011</strong><br />
AKTUELLA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFRÅGOR<br />
ALLMÄNT<br />
<strong>2011</strong> har varit ett, för de allmänmedicinska professionella frågorna<br />
år, präglat av diskussioner kring organisatoriska och professionella<br />
förändringar av vårt uppdrag och vår organisation. Den<br />
nationella styrningen av vårt uppdrag har blivit allt starkare, ofta<br />
kopplat till ekonomiska incitament för att driva utvecklingen åt<br />
politiskt önskat håll. Primärvården och i den det allmänmedicinska<br />
åtagandet har fått nya uppgifter som oftast har haft organisatoriska<br />
eller administrativa bakomliggande behov och där<br />
den rent professionella allmänmedicinska utvecklingen tydligt<br />
har fått stå tillbaka.<br />
Vi kan också utifrån DLFs horisont klart konstatera att våra<br />
huvudmän inte har sett sambandet mellan åtagandet och kvaliteten<br />
i detta och den uppenbara bristen på specialister i allmänmedicin<br />
och resurser. Vid genomgång av resursutvecklingen<br />
av de olika lokala vårdvalssystemen de senaste åren kan vi ofta<br />
konstatera att de ekonomiska årliga uppräkningarna har varit<br />
mindre än till slutenvården och återigen konstatera att ökningen<br />
av antalet läkare inom hälso- och sjukvården har varit betydligt<br />
kraftigare inom slutenvården än inom allmänmedicinen. Det<br />
absoluta antalet verksamma specialister i allmänmedicin och<br />
inom vårdvalet är svårt att beräkna exakt, främst på grund av den<br />
ökande mängden av olika vårdgivare som formar sin verksamhet<br />
olika. Det finns dock uppgifter som indikerar att vi sedan mitten<br />
på 90-talet troligen endast marginellt har ökat antalet specialister<br />
i allmänmedicin medan antalet slutenvårdsläkare under samma<br />
period i vissa fall har ökat med upp till 30%. För styrelsen har det<br />
därför varit en av de viktigaste uppgifterna i vår kommunikation<br />
och våra politiska kontakter, att verka för att resurserna ökar<br />
och att främst antalet ST-tjänster i allmänmedicin måste öka<br />
och prioriteras.<br />
Det som ytterligare accentuerar denna problematik är också<br />
det faktum att antalet pensionsavgångar ökar kraftigt på en<br />
arbetsmarknad där färdiga specialister i allmänmedicin redan<br />
idag är en bristvara. Vid en genomgång av aktuella data så förefaller<br />
det dock som att pensionsavgångarna uppvägs av antalet<br />
färdiga ST-läkare de närmaste åren. Under <strong>2011</strong> har bristfrågan<br />
speciellt lyfts i samband med diskussionen om allmänmedicinens<br />
ansvar i vården av de mest sjuka äldre. I de politiska analyser som<br />
gjorts så har man noterat att primärvården och specialisten i<br />
allmänmedicin bör kunna ta ett större ansvar i denna vård. Med<br />
utgångspunkt från detta så har styrelsen via Läkarförbundets<br />
kontakter med regeringen och SKL påbörjat en dialog gällande<br />
allmänmedicinens position och betydelse inom svensk sjukvård.<br />
Målsättningen är att göra allmänmedicin lockande för kommande<br />
kollegor och frågan kommer att diskuteras mera under<br />
de närmaste åren.<br />
Utökat ansvar för folkhälsoarbetet och införandet av kvalitetsregister<br />
har varit viktiga frågor som påverkat den enskilde<br />
distriktsläkarens arbetssituation. Vi anser att införande skett på<br />
ett allt för okritiskt sätt. I remissvar och politiska uppvaktningar<br />
har vi arbetat för att förslagen och de nationella riktlinjerna<br />
måste anpassas till de patienter vi möter och den verklighet,<br />
inkluderande resurs- och läkarbrist, som vi måste verka inom.<br />
Vårdvalsutvecklingen har fortgått och årets arbete har varit att<br />
följa utvecklingen gällande mångfald, uppdrag, ersättningssystem<br />
m.m. DLF har verkat tillsammans med Läkarförbundets<br />
avdelning för politik och profession för att förbereda den vårdvalsuppföljning<br />
under 2012 som Läkarförbundet tog beslut om<br />
på fullmäktige 2009. I den så kommer vi att få svar på många av<br />
de viktigaste fackliga frågorna. Vi kan konstatera att olika aktörer<br />
under <strong>2011</strong> genomfört olika former av ”vårdvalsanalyser”. Vi kan<br />
också konstatera gällande vårdvalens innehåll och konstruktion<br />
att det varierar oerhört i olika delar av landet.<br />
IT-reformer och nationella IT-utvecklingsprojekt har varit en<br />
stor del av de förändringar som vi ser i hög grad påverkar den<br />
enskilde läkaren och vederbörandes arbetsmiljö. Bland de projekt<br />
och frågor som diskuterats mest kan nämnas ”Din journal på<br />
nätet” och läkemedelsfrågor. Föreningen har i IT-frågorna valt att<br />
verka genom att förmedla information via befintliga kollegiala<br />
nätverk och genom Läkarförbundets organ där vi kunnat nå fram.<br />
Initialt genom CS, men också sedan <strong>2011</strong>-07-01 genom Läkarförbundets,<br />
Rådet för läkemedel, IT samt medicinteknik (RLIM) där<br />
styrelsen nu sedan <strong>2011</strong>-07-01 fått en direkt representation och<br />
där det nu finns flera aktiva distriktsläkarkollegor.<br />
Grundutbildning, AT och vidareutbildning har under året tagit<br />
stort engagemang i anspråk då det inom EU samt nationell pågått<br />
processer som var ämnade att förändra och utveckla läkarutbildningen.<br />
Frågorna har hanterats inom förbundets utbildnings- och<br />
forskningsråd (UFO) där bl.a. ett förslag och ställningstagande till<br />
en modernisering av AT och årlig kartläggning av fortbildning<br />
11
har diskuterats. Styrelsen har valt att som tidigare agera inom<br />
förbundets organ i dessa frågor förutom i fortbildningsfrågan<br />
där vi har reviderat vår fortbildningspolitiska skrift och haft ett<br />
tätt utbyte med SFAM i dessa frågor. I dessa och många viktiga<br />
frågor, som är gemensamma med övriga delar av förbundet och<br />
där bedömningen varit att vi får bäst utbyte genom att arbeta<br />
genom förbundsstrukturen har styrelsen precis som tidigare år<br />
valt att inte ha en egen politik i många av dessa frågor.<br />
Styrelsen noterar i dessa övergripande nationella fackliga,<br />
organisatoriska samt politiska frågor att bristen på specialister<br />
i allmänmedicin är den viktigaste orsaken till svårigheterna<br />
med att kunna genomföra den förstärkning och utveckling<br />
av primärvård som krävs för att motsvara professionella och<br />
politiska krav.<br />
Internationellt så har frågan om specialist i allmänmedicin vs<br />
europaläkarens/allmänpraktikerns roll inom svensk och europeisk<br />
lagstiftning dominerat föreningens arbete. Detta dels genom<br />
en juridisk prövning av svensk lagstiftning inom området samt<br />
genom ett aktivt deltagande i remissarbetet kring det s.k. yrkeserkännandedirektivet<br />
i europeisk lagstiftning som reglerar förutsättningar<br />
för ömsesidigt yrkeskompetenserkännande inom<br />
EU och bl.a. definierar hur detta ska hanteras. I allt fler frågor så<br />
noterar vi att EU-frågor och europeiska förutsättningar påverkar<br />
de nationella fackliga frågorna. Som exempel kan nämnas terminologi<br />
och dokumentationsfrågor, utbildningsfrågor, IT-frågor<br />
inkluderande journal- och läkemedelshantering samt fortbildningsfrågor.<br />
Under året har därför styrelsen beslutat att öka vårt<br />
fackliga europeiska engagemang och fr.o.m. 2012 kommer vi<br />
också att ta över det ekonomiska ansvaret för detta åtagande<br />
från Läkarförbundet.<br />
I frågor gällande lön, anställningsförhållanden, lokalfackligt<br />
arbete har det bevakats inom förbundets organ för dessa frågor,<br />
förhandlingsdelegationen (FD) samt arbetslivsgruppen (ALG).<br />
Styrelsen har i arbetsmiljöfrågor på egen hand på uppdrag från<br />
vårt fullmäktige <strong>2011</strong> fortsatt arbetet med att utveckla tankar<br />
kring ”Den goda arbetsplatsen” samt verka för att våra privata<br />
kollegors fackliga behov tillgodoses via förbundet och dess lokalavdelningar.<br />
Arbetet med ”Den goda arbetsplatsen” har tagit sin<br />
utgångspunkt i en kartläggning bland kollegor och blivande<br />
kollegor vad det är som gör att arbetsplatser fungerar och att<br />
allmänläkare trivs på arbetsplatsen samt fortsätter arbetet med<br />
att sammanställa detta som konkreta tips inför framtiden.<br />
De interna föreningsfrågor som fått störst fokus har precis som<br />
tidigare legat på att stimulera till ett ökat intresse och en ökad<br />
dialog mellan styrelsen och medlemmarna plus att rekrytera<br />
nya medlemmar. Medlemsantalet har legat stabilt med en svag<br />
ökning de senaste åren, men vi ser ändå ett behov av att öka<br />
intresset för vår förening och vårt arbete främst riktat mot blivande<br />
specialister. Vi har arbetat fram informationsmaterial och<br />
inventerat de forum för ST-läkare och specialister i allmänmedicin<br />
där DLF bör närvara och synas.<br />
Styrelsens arbetssätt och arbetsformer inklusive externa åtaganden<br />
har diskuterats enligt de idéer som drogs upp under 2010<br />
års verksamhetsår. Vi kan återigen notera att vårt styrelsearbete<br />
växer och kräver allt mer tid och arbetsinsatser vilket nuvarande<br />
styrelse ser som positivt. Som tidigare nämnts så tar vi också<br />
2012-01-01 över ansvaret för vårt europeiska engagemang inom<br />
den europeiska allmänläkarorganisationen UEMO och har beslutat<br />
att utöka antalet delegater för att mer aktivt kunna arbeta<br />
på EU-nivå då vi ser att allt fler nationella sjukvårdsfrågor har en<br />
koppling till EU och påverkas av processer och beslut på EU-nivå.<br />
Vi har också sett ett kommande behov av att utöka arbetsuppgifterna<br />
gällande våra externa allmänna kommunikationskanaler,<br />
vår tidning Distriktsläkaren och utvecklandet av en bättre och<br />
nyare hemsida.<br />
Under <strong>2011</strong> så genomförde styrelsen för första gången också<br />
två nya utåtriktade projekt för att visa upp allmänmedicin. Vi<br />
delade för första gången ut ett pris ”Årets allmänläkarvän” till den<br />
person som genom sitt agerande stärkt bilden av primärvård och<br />
distriktsläkare under året.<br />
Vi genomförde i november ett nationellt symposium ”Ett besök<br />
vid medicinens yttre gränser...” som rönte uppskattning och positiv<br />
uppmärksamhet. Vår uppföljning av det intresse som skapades<br />
av bägge dessa aktiviteter har stärkt oss i att fortsätta med detta<br />
arbete de närmaste åren. Konsekvenserna av ovan beskrivna<br />
aktivitetsökning plus en allmän ekonomisk instabilitet har gjort<br />
att styrelsen har sett att det ekonomiska utfallet är mer svårvärderat<br />
och rymt en ökad grad av osäkerhet. Vi vill också fortsätta<br />
vårt utåtriktade arbete framöver vilket också gör att vi har sett<br />
över och analyserat det framtida ekonomiska behovet gällande<br />
styrelsearbetet.<br />
Vårt engagemang i och samarbete med Läkarförbundet har<br />
under året utvecklats. Ett tätt samarbete med Läkarförbundets<br />
avdelningar för arbetsliv och juridik, politik och profession samt<br />
medlemsrekrytering har skett under året. Föreningen har som<br />
tidigare haft en god representation inom Läkarförbundets presidium,<br />
centralstyrelse, delegationer och råd och har under <strong>2011</strong><br />
utökat sitt engagemang genom att vi nu också har en ledamot<br />
i RLIM. Styrelsen har träffat förbundets presidium och utökat<br />
kontakten med övriga yrkesföreningar för att diskutera gemensamma<br />
intresseområden. Som tidigare har föreningen motionerat<br />
i Läkarförbundets fullmäktige i viktiga frågor och fått ett gott<br />
stöd för dessa motioner.<br />
DLF arbetar för<br />
• att utöka antalet specialister i allmänmedicin till minst 6 300<br />
(1 specialist/1 500 invånare) för att möjliggöra för primärvården<br />
att med god medicinsk kvalitet och tillgänglighet axla<br />
sitt uppdrag.<br />
VÅRDVALEN<br />
Vårdval i primärvården är nu infört i alla landsting. Läkarförbundet<br />
har på uppdrag av fullmäktige påbörjat en uppföljning av<br />
vilka effekter vårdvalet inneburit. DLF är representerat i arbetsgruppen.<br />
Vi har i förberedande möten kunnat konstatera att det<br />
inte rör sig om ett, utan snarare 21 olika vårdvalssystem som kraftigt<br />
skiljer sig åt både vad gäller ersättningssystem och uppdragets<br />
omfattning. Andra aktörer har gjort en mängd uppföljningar<br />
vad gäller antal nya vårdcentraler, antal besök och framförallt<br />
tillgänglighet.<br />
12
DLFs styrelse har bevakat och följt upp positiva och negativa<br />
effekter av vårdvalet.<br />
Styrelsen har skickat en enkät till lokalföreningarna, där sex svar<br />
har inkommit. Man kan inte utifrån dessa dra några slutsatser, men<br />
svaren bekräftar att vårdvalen och ersättningssystemen varierar.<br />
Vårdvalsfrågan var en huvudpunkt på vårt fackliga seminarium,<br />
först i diskussion i bikupor därefter i plenum. Även här framkom<br />
att effekterna av vårdvalet varierade mellan landstingen.<br />
En sammanfattning om vad som är gjort i uppföljningsväg<br />
av andra aktörer, och vad Läkarförbundet i samarbete med DLF<br />
planerar gavs.<br />
DLF har under året motionerat till Läkarförbundets fullmäktige<br />
om att Läkarförbundet skall verka för att fortbildning skall<br />
regleras i regelverken för vårdvalen, efter diskussion och viss<br />
omformulering biföll fullmäktige motionen.<br />
Potentiella negativa effekter och risker med vårdvalen diskuteras<br />
fortlöpande vid styrelsens möten. Riskfaktorer, som<br />
särskilt måste bevakas har identifierats;<br />
• Stort, kanske för stort fokus på kundorientering/patientmakt.<br />
Risk för att listade använder sin patientpeng som ”utpressning”-<br />
hot om att lista om sig om man inte får önskad undersökning<br />
t.ex. MRT, recept på sömntablett, sjukskrivning etc.<br />
• Risken för oligopol av vårdbolag med stark ekonomi via riskkapitalbolag,<br />
som konkurrerar ut landstingsdrivna vårcentraler<br />
och läkarledda egenföretag.<br />
• Tendenser finns att allt fler läkare utan specialistkompetens i<br />
allmänmedicin arbetar inom vårdvalen, och risken är påtaglig<br />
att landstingen försöker sänka kraven på hur många specialister<br />
i allmänmedicin som måste finnas på en mottagning inom<br />
vårdvalet.<br />
• Risk för ”Svarte Petter” spel med multisjuka och vårdkrävande<br />
”dyra” patienter. Flera magisteruppsatser har beskrivit ”creamskimming”<br />
där de vårdtunga väljs bort.<br />
• Oseriös marknadsföring tenderar att öka, exempel finns på<br />
mottagningar som erbjuder gratis influensavaccinering om<br />
man listar sig, hälsokontroll av friska till samma pris som vid<br />
sjukdomsorsakat besök, samt tillgång till gym, SPA och liknande.<br />
• Tid för fortbildning riskerar att minska från en redan skrämmande<br />
låg nivå p.g.a. ökande krav på produktivitet.<br />
• Påverkas ST-tjänster? Kan handledningens kvalité garanteras?<br />
Kommer ST-tjänsterna att fortsatt vara tillsvidareanställning?<br />
• Möjligheter för fackligt arbete såväl lokalt som centralt försvåras<br />
med flera arbetsgivare.<br />
• Forskningsmöjligheter för distriktsläkare kan försämras.<br />
Styrelsen kan givetvis också se möjligheter med vårdvalen:<br />
• Konkurrensen om specialister i allmänmedicin ökar, och med<br />
fler arbetsgivare kan löneutvecklingen förbättras.<br />
• Möjligheten att starta eget företag förbättras.<br />
• Mångfald av utförare är positivt för allmänmedicinens utveckling<br />
och attraktionskraft på unga läkare.<br />
• Klokt utformade regelböcker ökar möjligheterna för enskilda<br />
mottagningar att själva utforma sin verksamhet jämfört med<br />
den för dagen gällande landstingspolitiskt styrda verksamheten.<br />
• Fokus på värdet av en väl fungerande primärvård ökar hos<br />
såväl politiker, vårdgrannar och befolkning.<br />
• Fler arbetsgivare ökar möjligheterna att ”rösta med fötterna”.<br />
Sammanfattning av uppföljningar av andra aktörer.<br />
Från politiska uppföljningar är den samlade bilden att primärvårdens<br />
vårdval beskrivs som en stor framgång – det kan t.o.m.<br />
hävdas att den bild som tonar fram är att vårvalet i primärvården<br />
anses vara den kanske mest framgångsrika reformen i den<br />
svenska hälso- och sjukvårdspolitiken på många år.<br />
Utbudet i form av antalet vårdcentraler har ökat med mer än<br />
200 eller drygt 20%. Produktionen av framför allt läkarbesök har<br />
ökat. Tillgängligheten – som tidigare uppfattades vara ett kroniskt<br />
problem i primärvården har tagit rejäla kliv framåt på bara<br />
några få år. De attitydundersökningar som gjorts bland patienterna<br />
visar att befolkningen rapporterar positiva erfarenheter av<br />
de ökade valmöjligheterna. Farhågorna att vissa landsting skulle<br />
kringgå lagen kom i allt väsentligt på skam.<br />
Politiker och administration uppfattar att möjligheterna till<br />
styrning har ökat och det förefaller som man på en del håll<br />
t.ex. uppnått större följsamheten till läkemedelskommittéernas<br />
rekommendationer och att ökningstakten för läkemedelskostnaderna<br />
har avtagit.<br />
En viktig framgång i reformen – och där det finns en tydlig<br />
överensstämmelse med målen – är att mångfalden av producenter<br />
ökat. I stort sett alla 200 nya vårdcentraler drivs i privat<br />
regi och flera landsting som släpat efter i utvecklingen har fått<br />
en dynamisk utveckling. I och med vårdvalet drivs 25% av landstingets<br />
primärvård i privata driftsformer.<br />
Utvärderingarna visar att det finns tendenser till ägarkoncentration.<br />
Nästan hälften av de privata vårdcentralerna ingår i en<br />
lokal, regional eller nationell kedja med fem eller fler enheter. Det<br />
är tre stora företag som tillsammans äger omkring en tredjedel<br />
av de vårdmottagningar som bedrivs i privat regi. Bland dessa<br />
nationella aktörer är Praktikertjänst den enskilt största. Praktikertjänst<br />
äger fler vårdmottagningar än de av riskkapitalbolag ägda<br />
Carema och Capio tillsammans. Konstruktionen av Praktikertjänst<br />
gör dock att det kan anses att andelen verksamheter som leds av<br />
de läkare som arbetar i verksamheten är högre än vad framgår<br />
av vissa redovisningar.<br />
Det har funnits en tanke om att vårdvalet skulle kunna innebära<br />
en produktutveckling där olika enheter nischades inom<br />
olika områden som ett led i att konkurrensen i vårdvalet – t.ex. att<br />
en bra diabetesvård skulle göra att patienter med denna sjukdom<br />
valde en specifik vårdcentral. Någon egentlig sådan utveckling<br />
har inte skett och flertalet landsting har inte ersättningssystem<br />
som gynnar en sådan utveckling. Tvärtom skulle vårdcentralerna<br />
i många landsting dra på sig stora problem om de började få en<br />
övervikt av vårdtunga patienter.<br />
En effekt av att reformen uppfattas som framgångsrik är att det<br />
nu förefaller vara en politisk enighet kring primärvårdens vårdval.<br />
Mycket litet eller ingenting är gjort för att belysa effekter för<br />
professionen, t.ex. löneutveckling, antal nya distriktsläkartjänster<br />
och ST-tjänster, behov av stafettläkare och andra arbetsmiljöfrågor.<br />
Den uppföljning som Läkarförbundet och DLF planerar skall<br />
försöka belysa dessa frågor.<br />
13
DLF avser<br />
• att fortsätta att bevaka vårdvalens utveckling,<br />
• att verka för att det är specialist i allmänmedicin som är kompetenskrav<br />
för fast tjänst som läkare i primärvårdens vårdval,<br />
• att följa upp eventuell negativ påverkan av arbetsmiljön,<br />
• att arbeta för att krav på fortbildning skrivs in i vårdvalens<br />
regelböcker.<br />
DET ALLMÄNMEDICINSKA UPPDRAGET<br />
Huvudinriktningen i arbetet med det allmänmedicinska uppdraget<br />
har varit förberedelsearbetet med symposiet ”Ett besök<br />
vid medicinens yttre gränser…” Detta gick av stapeln den 17<br />
november i direkt anslutning till det fackliga seminariet. 150<br />
deltagande åhörare, mestadels kollegor fick höra mycket intressanta<br />
föreläsningar på dagens tema ur olika aspekter. Katarina<br />
Hultling modererade symposiet på ett utmärkt sätt. Föreläsare<br />
var Christer Olofsson, Karin Johannisson, Birgitta Hovelius och<br />
Ingrid Fioretos.<br />
Fokus var inställt på frågor som sjukdomsbegreppet, medikalisering,<br />
risk och riskbedömning och optimalt användande av<br />
de allmänmedicinska resurserna. Vad ska primärvården ta hand<br />
om? Vem ska ta hand om den problematik som inte direkt kan<br />
rubriceras som medicinsk? Frågor som är intimt förknippade med<br />
vilka resurser som finns i primärvården och vad dessa resurser<br />
ska använda till.<br />
Symposiet avslutades med en paneldebatt under ledning av<br />
Katarina Hultling där följande personer deltog: Teres Lindberg<br />
(s), Ingrid Lennerwald (s), Birgitta Rydberg (fp) Marie Wedin,<br />
Lf, Mats Rydberg, SFAM och Christer Olofsson.<br />
Symposiet togs mycket väl emot och gav eko i massmedia<br />
vilket också var meningen med arbetet. Huvudmålsättningen var<br />
att föra fram allmänmedicinens villkor och dessa belystes på ett<br />
allsidigt och initierat sätt. Symposiet gav mersmak.<br />
Årets allmänläkarvän utsågs för första gången och mycket<br />
välförtjänt var det Magnus Eriksson som erhöll det nyinstiftade<br />
priset. Magnus fick sin utmärkelse i samband med föregående<br />
fullmäktige. Detta pris har uppmärksammats positivt.<br />
Styrelsen har under arbetet med det allmänmedicinska uppdraget<br />
funnit det nödvändigt att ta fram ett koncentrat av det<br />
DLF ska arbeta med och för. Detta har publicerats i tidningen i<br />
årets sista nummer.<br />
DLF avser<br />
• att på olika sätt driva debatten om det allmänmedicinska<br />
åtagandet med kraft,<br />
• att arrangera symposier om ämnen som har avgörande<br />
inflytande på vårdens utveckling och vår arbetsmiljö,<br />
• att utse Årets Allmänläkarvän,<br />
• att förnya kommunikationsplanen kontinuerligt.<br />
VÅRDEN AV DE MEST SJUKA ÄLDRE<br />
Vården av de mest sjuka äldre i behov av kontinuerlig vård och<br />
omsorg är en av de största utmaningarna i den svenska sjukvården<br />
de närmaste åren. Allt fler kommer att leva allt längre<br />
med stora medicinska behov och ställa allt större krav på den<br />
vård som kommer att erbjudas. Äldres vård, vårdskador, läkemedelsfrågor<br />
m.m. har allt oftare synts i debatten. För att förbättra<br />
situationen så lämnade också den styrande borgerliga alliansens<br />
arbetsgrupp för äldrepolitik en rapport i maj 2010 med förslag och<br />
idéer om bl.a. ett specificerat äldreuppdrag för primärvården och<br />
ett generellt behov av kompetensutveckling inom äldrevården<br />
och geriatriken.<br />
Efter valet 2010 utsåg regeringen två utredare för att bevaka<br />
och påskynda utvecklingen i äldrevårdsfrågorna. Dels ett uppdrag<br />
att överföra ansvaret för vård och omsorg till kommunerna<br />
dels också ett uppdrag att se över vården av de mest sjuka äldre<br />
och göra en inventering av vilka brister och problem som finns<br />
och komma med förslag. I det arbete som regeringens utredare<br />
gjorde under första delen av <strong>2011</strong> och som DLF fick möjligheter<br />
att lämna synpunkter kring, konstaterades bl.a. ”en avsaknad av<br />
kontinuitet och problem med tillgängligheten i primärvården”<br />
samt att ”hembesök av läkare nästan inte förekommer alls” och<br />
att det saknades någon med ansvaret för ”det samlade utfallet<br />
för en individ”. Utredaren har därefter lämnat ut uppdrag<br />
för det fortsatta arbetet vilket bl.a. inkluderar ett uppdrag till<br />
Socialstyrelsen att ”kartlägga primärvårdens ansvar och insatser<br />
m.m. samt arbeta fram förslag till en sammanhållen vård- och<br />
omsorgstjänst för de mest sjuka äldre”.<br />
Professionen har som en del i detta arbete tidigare utarbetat ett<br />
policyprogram ”Bästa möjliga vård för de mest sjuka äldre” från 2008<br />
där SFAM, Svensk geriatrisk förening samt Svensk internmedicinsk<br />
förening tillsammans la fram förslag kring hur vården av de mest<br />
sjuka äldre borde organiseras. 2010 formade också Läkarförbundet<br />
ett åtgärdsförslag ”Läkarförbundets förslag för en god äldrevård” där<br />
man slår fast att basen i den framtida vården av de mest sjuka äldre<br />
är primärvården och den fasta läkarkontakten inom primärvården<br />
och vårdvalen, d.v.s. specialisten i allmänmedicin.<br />
Allt detta ledde till att styrelsen under <strong>2011</strong> påbörjat ett arbete<br />
gällande vår roll i frågan om vården av de mest sjuka äldre. Som<br />
en del i detta arbete har styrelsen uppvaktat regeringens speciella<br />
utsedda gällande arbetet med probleminventeringen av<br />
området. Till detta tog styrelsen fram ett åtgärdsförslag gällande<br />
vården av de mest sjuka äldre ”En säker nära vård” som presenterades<br />
för föreningen i samband med årets ordförandekonferens<br />
och senare överlämnades till regeringens utredare. Styrelsen<br />
har också fått möjlighet att delta i en hearing av Socialstyrelsen<br />
gällande rekrytering och kompetensutveckling till äldrevården.<br />
Frågan har också diskuterats med SFAM vid våra återkommande<br />
möten. Under hösten gjordes också en inventering till våra lokalavdelningar<br />
gällande de idéer kring hur vården skulle kunna<br />
bedrivas och vilka förutsättningar och vilket ansvar som i så fall<br />
är viktiga för att få vården att fungera. Detta debatterades också<br />
under det fackliga seminariet i november <strong>2011</strong> som en grund för<br />
det fortsatta arbetet.<br />
Under <strong>2011</strong> så har också denna fråga tydliggjort bristen på<br />
allmänläkare då regering och huvudmän (SKL) gett uttryck för att<br />
man tillsammans bör börja arbeta på hur man ska kunna stärka<br />
”allmänmedicinens varumärke”. Hur kan man locka blivande<br />
läkare att bli specialister i allmänmedicin? Kontakter med SKL har<br />
i samråd med styrelsen tagits av företrädare för Läkarförbundet i<br />
dessa frågor. Styrelsen har också under året, i samråd med SFAM,<br />
påbörjat arbetet med att ta fram ett åtgärdspaket.<br />
14
DLF avser<br />
• att under de kommande åren verka för att specialisten i<br />
allmänmedicin är den naturliga fasta läkarkontakten för de<br />
mest sjuka äldre,<br />
• att fortsätta arbetet med att förstärka specialisten i allmänmedicins<br />
betydelse i svensk sjukvård.<br />
EUROPALÄKARFRÅGAN<br />
DLF har sedan sommaren 2010 drivit frågan om att specialiteten<br />
i allmänmedicin måste särskiljas från den i europeisk<br />
lagstiftning grundläggande professionella definitionen av allmänpraktiserande<br />
läkare, den s.k. EU-läkarkompetensen. Titeln<br />
allmänpraktiserande läkare beskrivs i artikel 28 i EUs yrkeskvalifikationsdirektiv,<br />
Direktiv 2005/36/EG och i bilaga V punkt 5.1.4<br />
till direktivet. En allmänpraktiserande läkare är en läkare med<br />
medicinsk grundutbildning och tre års vidareutbildning.<br />
Vidareutbildningen ska innefatta handledarledd tjänstgöring<br />
om dels minst sex månader på ett godkänt sjukhus med utrustning<br />
och avdelningar för allmänmedicin, dels minst sex månader<br />
hos godkänd allmänpraktiserande läkare eller vid godkänd vårdcentral<br />
för primärvård. I svensk författning regleras Europaläkare i<br />
3 kap. förordningen (1998:1 513) om yrkesverksamhet på hälso- och<br />
sjukvårdens område och SoSs föreskrifter (2007:23) om erkännande<br />
av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården.<br />
Ansökan om kompetensbevis som allmänpraktiserande läkare<br />
görs hos SoS. Europaläkare från annat EU-land får Europaläkarkompetensbevis<br />
per automatik i Sverige. Specialistnivån beskrivs<br />
i artikel 25 i Yrkeskvalifikationsdirektivet. På specialistnivån har<br />
Sverige anmält 39 av de sammanlagt 52 specialiteter som finns<br />
upptagna i direktivet (listas i bilaga V till direktivet). De specialiteter<br />
som faller under direktivet är indelade i tre grupper som<br />
förutsätter minst tre, fyra eller fem års utbildning. Ett svenskt<br />
specialistkompetensbevis i någon av dessa specialiteter godkänns<br />
automatiskt i övriga medlemsstater. På motsvarande sätt<br />
godkänner Sverige specialistbevis från de andra medlemsstaterna.<br />
Specialiteten allmänmedicin omfattas inte av direktivet<br />
(finns inte angivet i bilaga V till direktivet). En läkare från ett EU/<br />
EES-land som har liknande specialitet som allmänmedicin, får<br />
därmed inte ett automatiskt erkännande som specialist i allmänmedicin<br />
i Sverige.<br />
Däremot kan en prövning enligt den generella ordningen<br />
göras, då får läkaren uppvisa olika intyg att sådan kompetens<br />
har förvärvats, den enskilde måste visa att han/hon når specialistkompetens<br />
motsvarande kraven i artikel 25 i direktivet. En<br />
europaläkare från Holland ansökte om att få specialistbevis i<br />
allmänmedicin hos SoS. SoS prövade läkaren, men ansåg inte att<br />
nivån för specialistbevis var uppnådd. Läkaren klagade hos EUkommissionen.<br />
EU-kommissionen hanterar frågan inom ramen<br />
för det s.k. Pilotprojektet 1, ett informellt sätt att hantera klagomål.<br />
Kommissionen ställde i december 2009 frågor till Sverige<br />
(Regeringskansliet) om europaläkarnivån och specialiteten allmänmedicin.<br />
Därefter har Kommissionen ställt kompletterande<br />
frågor. Under 2010 startade DLF och SFAM ett arbete att genom<br />
en arbetsgrupp inom Läkarförbundet verka för att Sverige drev<br />
frågan om att vår specialitet i allmänmedicin måste särskiljas från<br />
EU-läkarens och jämställas med övriga specialiteter in om artikel<br />
25. Kontakter med regering, SKL och Socialstyrelsen skedde<br />
under året i frågan.<br />
Kommissionen beslutade inleda överträdelseärende mot<br />
Sverige och i september 2010 skickades formell underrättelse<br />
till svenska regeringen. Kommissionen anser att användningen<br />
av två olika yrkeskvalifikationer för allmänmedicin strider mot<br />
direktivet 2005/36/EU. Denna överträdelse skulle enligt Kommissionen<br />
undanröjas, om de svenska myndigheterna väljer en av<br />
de två yrkeskvalifikationerna och avvecklar den andra.<br />
Socialdepartementet lämnade regeringens svar till EU-kommissionen<br />
i december 2010. I korthet bestred man kommissionens<br />
krav och hänvisade till medlemsstaternas rätt att organisera<br />
sin egen hälso- och sjukvård. Samtidigt påbörjades under 2010,<br />
via EU-kommissionen, en revision av ovan nämnda yrkeserkännandedirektiv<br />
vilken har pågått parallellt med den juridiska processen<br />
gällande den holländska europaläkarens klagan.<br />
I mars <strong>2011</strong> delgav kommissionen, genom ett motiverat yttrande,<br />
sin ståndpunkt där man vidmakthöll sin åsikt att <strong>Sveriges</strong><br />
ståndpunkt är oförenlig med europeisk lagstiftning och att<br />
direktivets artikel 28 är den del av direktivet där varje EU-land<br />
obligatoriskt måste anmäla den kompetensbeskrivning för allmänmedicin<br />
som gäller i respektive land. I samband med detta så<br />
bedömde arbetsgruppen att vår hållning var politiskt ogenomförbar.<br />
Den bedömning som då gjordes tillsammans med Läkarförbundets<br />
jurister var att verka för att Europaläkarkompetensen<br />
bör tas bort från direktivets artikel 28 bilaga V punkt 5.1.4 och<br />
ersättas med den svenska definitionen av specialistkompetens<br />
i allmänmedicin.<br />
Denna förändrade politiska hållning lyftes vid en direkt kontakt<br />
med Socialdepartementet i maj <strong>2011</strong> inför regeringens svar<br />
gällande det motiverade yttrandet. Trots vår ändrade hållning så<br />
bestred regeringen i juni <strong>2011</strong> återigen kommissionens yttrande<br />
och hänvisade till den nationella suveräniteten i första hand. Efter<br />
att EU-kommissonen vidmakthållit sin ståndpunkt efter ytterligare<br />
kontakter med den svenska regeringen så informerades<br />
arbetsgruppen i oktober att regeringen inte kommer att fortsätta<br />
att bestrida EU-kommissionens krav. Detta innebar att svenska<br />
regeringen i december enligt tillgänglig skriftlig förhandsinformation<br />
meddelade EU-kommissionen att man kommer att ta<br />
bort EU-läkarkompetensen ur artikel 28 och ersätta den med vår<br />
svenska definition av specialistkompetens.<br />
Parallellt med denna process så har under året en revision av<br />
yrkeserkännandedirektivet pågått. I remissvar och på annat sätt<br />
så har styrelsen och Läkarförbundet verkat för att innehållet i<br />
specialistkompetensen i allmänmedicin ur ett europeiskt perspektiv<br />
måste förstärkas och lyftas. I alla remissvar från berörda<br />
fackliga organisationer i Sverige samt medicinska europeiska<br />
fackliga organisationer i Europa (CPME, UEMO) påtalades behovet<br />
av att utveckla specialistkompetensen i allmänmedicin ur ett<br />
europeiskt perspektiv. Det dokument som de nordiska allmänmedicinska<br />
yrkesföreningarna författade och skrev under på det<br />
nordiska allmänmedicinska föreningsmötet i augusti kom att<br />
ligga till grund för de europeiska läkarföreningarnas agerande.<br />
Arbetet med den juridiska frågan kommer att fortsätta under<br />
2012 och där kommer DLF att agera. Frågan om definitionen av<br />
15
och innehållet i en framtida europeisk definition av specialistkompetensen<br />
kommer också långsiktigt att fortsätta genom<br />
våra nordiska och europeiska professionella och fackliga sammanslutningar<br />
främst.<br />
DLF arbetar för<br />
• att specialistkompetensen i allmänmedicin skall bevaras<br />
och förstärkas både nationellt och inom den europeiska<br />
gemenskapen.<br />
SJUKSKRIVNINGSFRÅGAN OCH SFLF-PROJEKTET<br />
Utöver införandet av möjligheterna till elektronisk överföring av<br />
sjukintygen har det inte genomförts några större förändringar i<br />
den allmänna sjukförsäkringen under verksamhetsåret. Konsekvenserna<br />
av tidigare genomförda förändringar har dock alltmer<br />
börjat ge effekt inte minst för långtidssjukskrivna. Detta har<br />
därmed alltmer utvecklats till ett arbetsmiljöproblem för läkarna.<br />
Problemet har uppmärksammats i en debattartikel i Läkartidningen<br />
som DLFs och Läkarförbundets ordförande skrivit.<br />
Under verksamhetsåret har det tidigare påbörjade arbetet<br />
tillsammans med SFLF för att utveckla en kontaktremiss färdigställts.<br />
Det har sedan länge funnits ett behov av någon form av<br />
remiss att använda för oss i primärvården när vi behöver remittera<br />
våra patienter till företagshälsovården. Detta eftersom företagshälsovård<br />
numera ”upphandlas” vid behov och inte som<br />
tidigare att företag var knutna till speciell företagshälsovård.<br />
Det som nu behövs är att SKL hjälper till med att förankra och<br />
implementera remissen i hela landet.<br />
DLF avser<br />
• att under kommande verksamhetsår noggrant följa utvecklingen<br />
av sjukförsäkringen inte minst från ett arbetsmiljöperspektiv<br />
gällande sjukskrivande läkare,<br />
• att under kommande verksamhetsår fortsätta samarbetet<br />
med SFLF för att implementera den gemensamt framtagna<br />
företagshälsovårdsremissen.<br />
DEN GODA ARBETSPLATSEN<br />
Projektet Den goda arbetsplatsen har fortsatt under verksamhetsåret.<br />
Resultatet från enkäten publicerades i Läkartidningen<br />
och har väckt mycket uppmärksamhet. Något som tydligt visar på<br />
behovet av ett fortsatt arbete gällande arbetsmiljön i primärvården.<br />
Mot slutet av <strong>2011</strong> har en ny, något modifierad enkät skickats<br />
ut. Denna gång till våra ST-läkare i allmänmedicin. Tankegången<br />
har varit att få en bild av hur kommande generationer av allmänmedicinare<br />
vill att arbetsplatsen skall utformas och vad som är<br />
viktigt för att skapa en god arbetsmiljö. Enligt FM-beslut skall<br />
detta leda till ett konkret stöd för att den goda arbetsplatsen<br />
utformas.<br />
DLF avser<br />
• att fortsätta det viktiga arbetet med att verka för goda arbetsplatser<br />
i primärvården.<br />
FÖRBUNDSFRÅGOR<br />
LÄKARFÖRBUNDETS FULLMÄKTIGE<br />
Läkarförbundets fullmäktigemöte i december var denna gång<br />
förlagt till Täby. 141 fullmäktigeledamöter representerande förbundets<br />
lokal- och yrkesföreningar deltog tillsammans med<br />
observatörer, inbjudna gäster och förbundets tjänstemän. DLF<br />
deltog med åtta fullmäktigeledamöter.<br />
Efter inledningsanförande av Läkarförbundets ordförande<br />
Marie Wedin följde ett gästanförande av centerpartiets 1:e vice<br />
ordförande Anders W Jonsson, barnläkare, med efterföljande<br />
frågestund.<br />
Därefter följde sedvanliga mötesförhandlingar med genomgång<br />
av verksamhetsberättelse etc. samt revisionsrapport. Förtroendemannarevisorerna<br />
har som vanligt gjort ett grannlaga<br />
arbete och presentationen var tydlig och effektiv. Deras granskning<br />
omfattar sedan några år inte bara den ekonomiska förvaltningen<br />
och bokslutet, utan även hur centralstyrelse och VD med<br />
kansli har verkställt de beslut som fattats av fullmäktige.<br />
Organisationsutredningens arbete presenterades av dess ordförande<br />
Johan Ljungberg. Man är inte färdig med sitt uppdrag att<br />
se över hur Läkarförbundet skall förändras för att mer stämma<br />
med dagens verklighet. Man ville ha en diskussion om gruppens<br />
fortsatta arbete. Organisationsutredningen kommer att skickas<br />
på remiss till Läkarförbundet delföreningar. Färdigt förslag kan<br />
förhoppningsvis presenteras på nästa fullmäktige i vår.<br />
Totalt 39 motioner hade inkommit inför fullmäktige <strong>2011</strong>. DLF<br />
hade lämnat fyra egna motioner angående ”Fortbildning”, ”Konsekvenser<br />
av den nya patientsäkerhetslagen”, Stärkt förbundspolitik<br />
för distriktsläkare inom privat näringsverksamhet” samt ”Hotet<br />
mot läkares möjligheter till effektivt patientomhändertagande”.<br />
Motioner och verksamhetsplan behandlades även detta år i<br />
olika utskott där DLF deltog i debatten i alla utskott. Beslut avseende<br />
motionerna togs sedan i gemensamt plenum. Det rådde<br />
i de flesta fall relativt stor enighet efter utskottsberedningen,<br />
vilket bidrog till att det på andra dagens förmiddag gick fort<br />
att klubba besluten. Den enda motion, som det blev en längre<br />
plenumdiskussion om var DLFs motion om fortbildning, som<br />
dock gick igenom med en smärre förändring av att-satsen. Våra<br />
tre övriga motioner bifölls i princip helt.<br />
Heidi Stensmyren omvaldes till förste vice ordförande. Två<br />
ledamöter avgick när deras mandattid går ut. Fyra ställde upp till<br />
omval och ytterligare tre var nominerade till CS. Eva Engström,<br />
Mikael Rolfs och Johan Ljungberg omvaldes och nya i CS blev<br />
Adina Welander, Staffan Henriksson och Tomas Brännström.<br />
FÖRHANDLINGSFRÅGOR<br />
<strong>2011</strong> års aktiviteter inom Läkarförbundets förhandlingsdelegation<br />
(FD) har präglats av förberedelserna för ett nytt centralt avtal<br />
under 2012. Yrkandet har beretts och DLF har haft möjlighet att<br />
avge sina synpunkter i den sedvanliga yrkanderemissen. I styrelsens<br />
diskussioner lyftes frågan om att via dialog med motparten<br />
försöka att reglera förutsättningarna för fortbildning, dels innehåll<br />
och mängd. Denna fråga lyftes senare fram i Läkarförbundets<br />
yrkande i december som prioriterad. I övriga frågor som kom att<br />
prägla det centrala avtalet var i linje med DLF-styrelsens resone-<br />
16
mang i frågorna. Arbetstidsfrågan bedömdes kunna vara viktig<br />
för motparten varför denna fråga, tillsammans med pensionsfrågan<br />
analyserades specifikt. FD har också aktivt diskuterat och<br />
följt upp åtgärder efter 2010 års avtalsrörelse. Partsgemensamma<br />
diskussioner om löneavtalets tillämpning (förhandlingsmodell<br />
m.m.), uppföljning av AT-läkarnas lönesättningsförhållanden<br />
samt möjligheten att via lokala avtal tillskapa möjlighet till att<br />
erhålla extra semesterdagar följdes upp.<br />
Nationella taxan har omförhandlats med en uppräkning<br />
motsvarande samhällsutvecklingen. Detta bör jämföras med<br />
att på väldigt många håll i Sverige så har inte ersättningen inom<br />
vårdvalen skrivits upp under motsvarande år. Ersättningsfrågan<br />
gällande vårdval bygger ju på helt affärsmässiga regler och värderingar<br />
varför vi tvingas konstatera att dessa frågor inte kan<br />
regleras parterna emellan.<br />
Pensionsavtalet för offentliganställda och anställda hos privata<br />
arbetsgivare med Pacta-avtal (KAP-KL) har arbetsgivarsidan<br />
velat ompröva under flera år. Under <strong>2011</strong> har inga aktiva kontakter<br />
tagits från motparten i frågan. Vi har dock noterat rapporter<br />
från allt fler delar av landet där kommunala arbetsgivare velat<br />
erbjuda en ”alternativ KAP-KL” vid nyanställningar. Denna nya<br />
pensionslösning har i de allra flesta fall inte följt avtalets anda<br />
och oftast inneburit att individens pensionsförutsättningar försämrats.<br />
Kontakter med SKL har tagits under året. FD kunde<br />
rent generellt konstatera att effekterna av och interaktionerna<br />
mellan de olika pensionssystemen är omöjliga att beräkna varför<br />
det behövs en tredje part som beräknar effekter utifrån olika<br />
scenarior och möjliga utvecklingar framöver. FD kommer att<br />
lägga ut detta arbete till expertis på området inför framtida<br />
diskussioner i frågan.<br />
FD fick också ta ställning till en upparbetad policy gällande villkor<br />
för introduktion av anställning av läkare med legitimation från<br />
övriga EU/EES. Alla anställningar skall utformas från ett individperspektiv<br />
för att inte vara diskriminerande enligt rådande lagstiftning<br />
och europeiskt yrkeserkännande. Läkarförbundet behöver arbeta<br />
lokalt för att bevaka dessa frågor gällande introduktionsprinciper,<br />
anställningsformer, lönesättning m.m. Policyn togs av CS i mars<br />
och presenteras på en planerad studierektorskonferens i maj.<br />
I flera år har förbundet arbetat med att ta fram en handlingsplan<br />
för fackligt förtroendevalda. En arbetsgrupp inom FD har<br />
försökt bereda frågan om hur vi kan få kollegor att börja arbeta<br />
fackligt. Hur kan ett fackligt engagemang upplevas som konstruktivt<br />
och meriterande av arbetsgivaren och medlemmen?<br />
Vilka principer ska gälla för värdering, meritering och arvodering<br />
på enskild klinik, förvaltning, lokalförening och nationellt. Synen<br />
på det fackliga arbetet måste göras tydligare och mera positiv<br />
och konstruktiv. Ombudsrollen måste moderniseras. Det fackliga<br />
arbetet ska inte vara en ”hobbysyssla” vid sidan av utan en integrerad<br />
del av arbetslivet och anpassad till de förutsättningar som<br />
yngre läkare har då det är där rekryteringsbasen finns och måste<br />
stimuleras. Utifrån arbetsgruppens probleminventering bereddes<br />
ärendet integrerat med det arbete i dessa frågor, som sker i övrigt<br />
inom förbundet främst genom ersättningskommitténs arbete.<br />
Dispensreglerna för mertid/övertid för anställda förändrades<br />
från och med <strong>2011</strong>-07-01 (Arbetstid prop. 2010/11:89). Arbetsgivaren<br />
kan inte söka om dispens för >200 timmars övertid längre.<br />
Arbetsgivaren kan själv lägga på 150 timmar om det finns särskilda<br />
skäl och det inte har gått att lösa problemet på annat<br />
”rimligt” sätt. Föreligger inte det så kommer det att krävas kollektivavtal<br />
som tidigare, men man måste inte pröva frågan i förhand<br />
som reglerna tidigare krävt. Skyddsombud får ett utökat ansvar i<br />
dessa frågor och se till att regelverket efterlevs med ökade möjligheter<br />
att agera inom arbetsmiljölagens (AML) samt arbetstidslagens<br />
(ATL) ramar. Man förutspår dock en del tolkningsproblem<br />
och tvister om den nya regleringen och FD kommer att följa<br />
utvecklingen framöver.<br />
DLF avser<br />
• att via representationen i FD, för offentliga och privata<br />
medlemmar, fortsätta att bevaka och aktivt arbeta med förhandlingsfrågor<br />
relaterade till arbetsmiljö, löner, och andra<br />
förutsättningar som berör medlemmens anställning.<br />
UTBILDNING OCH FORSKNING<br />
Grundutbildning och AT<br />
På uppdrag av UFO har en arbetsgrupp, där DLF varit representerat,<br />
analyserat AT ur ett legitimationsperspektiv, gjort en internationell<br />
genomgång av AT:s motsvarighet i andra länder och<br />
övervägt hur läkare med legitimation från andra länder ska kunna<br />
erbjudas motsvarande kompetensutveckling. I arbetsgruppens<br />
uppdrag ingick även att lämna förslag på hur universiteten, för<br />
att säkerställa kvaliteten på den teoretiska delen av utbildningen,<br />
kan knytas närmare AT och att utreda konsekvenser av en förlängning<br />
av läkarutbildningen till sex år. Programmet ”En modern<br />
akademisk läkarutbildning” som färdigställdes i slutet på november<br />
är nu ute på internremiss till Läkarförbundets delföreningar.<br />
I korthet föreslås att grundutbildningen utökas till sex år för att<br />
harmoniera med övriga EU-länder och att den leder fram till en<br />
legitimation. Efter legitimationen införs en obligatorisk ettårig<br />
introduktion till fortsatt specialiseringstjänstgöring benämnd<br />
AT. Även läkare med legitimation från annat EU/EES-land måste<br />
genomgå denna introduktion för att kunna påbörja en ST. Man<br />
föreslår inrättande av ett nationellt råd för läkares AT, mer ändamålsenliga<br />
examinationsmetoder, ökade krav på god handledning,<br />
krav på extern granskning av AT och att vårdgivaren får<br />
ett tydligare ansvar för att det finns rutiner som borgar för en<br />
god kvalité på AT.<br />
Under hösten har regeringen tillsatt en utredning som ska<br />
se över hur läkare utbildas i Sverige. I direktivet ”En förändrad<br />
läkarutbildning” <strong>2011</strong>:96” framgår att en utredare ska föreslå en<br />
läkarutbildning, som är minst sex år och som inkluderar både<br />
teoretiska och praktisk kunskap och färdigheter, föreslå vilken<br />
kompetens nyutexaminerade läkare ska ha och ta fram en modell<br />
för hur kompetensen ska beskrivas, föreslå anpassade krav för<br />
att få legitimation som läkare och utarbeta de författningsförslag<br />
som behövs. Uppdraget ska redovisas senast den 2012-12-30.<br />
DLF avser verka för<br />
• att primärvårdstjänstgöring ingår som en självklar del i framtidens<br />
grundutbildning/AT,<br />
• att specialister i allmänmedicin ingår som resurs i grundutbildningen<br />
av läkare och får skälig ersättning för sitt uppdrag.<br />
17
Vidareutbildning<br />
Sedan 2008 har vi en ny målbeskrivning för specialiseringstjänstgöringen<br />
(SOSFS 2008:17) som gäller retroaktivt för alla som är<br />
legitimerade efter den 1 juli 2006. Alla handledare skall ha genomgått<br />
handledarutbildning och det är ökade krav på ST-läkarna<br />
att dokumentera genomförd utbildning. De nya föreskrifterna<br />
innebär att alla ska ha utfört ett vetenskapligt arbete och genomgått<br />
ett antal obligatoriska kurser, för allmänmedicin är det sex<br />
sådana kurser. ST-utbildningen skall regelbundet genomgå<br />
extern granskning av typ SPUR-inspektioner och SoS har tillsatt<br />
externa bedömare, som skall granska alla specialistansökningar.<br />
Ipuls tog vid förra årsskiftet över ansvaret för SPUR-inspektioner<br />
och är numera representerad i SPUREX. DLF hade under första<br />
halvåret <strong>2011</strong> en representant i SPUREX, men lämnade sedan över<br />
uppdraget till SFAM som tidigare innehaft denna post.<br />
Statsmakternas mål 6 000 heltidsarbetande allmänläkare år<br />
2008 har inte infriats. Det beräknas för närvarande finnas drygt<br />
4 000 heltidsarbetande distriktsläkare i Sverige och de stora<br />
pensionsavgångarna börjar nu göra sig märkbara. Rekryteringen<br />
in i specialiteten måste kraftigt ökas genom tillsättning<br />
av fler ST-tjänster i allmänmedicin. Det är viktigt att vårdvalsmodellerna<br />
i de olika landstingen och regionerna gör det attraktivt<br />
för unga läkare att söka sig till specialiteten allmänmedicin<br />
och att ett hållbart attraktivt arbetsliv erbjuds med möjlighet<br />
till eget driftansvar och alternativa attraktiva arbetsgivare att<br />
välja mellan.<br />
DLF avser verka för<br />
• att den allmänmedicinska specialiteten bibehåller sin höga<br />
kvalitét,<br />
• att rekryteringen in i specialiteten kraftigt ökas genom tillsättning<br />
av fler ST-tjänster i allmänmedicin för att uppnå målet en<br />
heltids allmänläkare per 1500 invånare.<br />
Fortbildning<br />
Att distriktsläkare får möjlighet till kompetensutveckling borde<br />
vara en självklarhet och inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv<br />
är det viktigt att vi fortbildar oss. Läkarförbundet gör årligen<br />
fortbildningsenkäter och vid den senaste undersökningen<br />
2010 hade antalet externa fortbildningsdagar sjunkit från 6,3<br />
dagar/år till 5,9 dagar/år och andelen distriktsläkare som ägnar<br />
noll timmar/vecka åt egen fortbildning hade ökat från 26% 2007<br />
till 47% . Denna fortsatt negativa trend är oroande och vi befarar<br />
att införandet av vårdval ytterligare försvårat för våra medlemmar<br />
att fortbilda sig. Fortbildningen har varit en prioriterad fråga för<br />
DLF under de senaste åren. I början av 2010 presenterade DLF en<br />
programskrift gällande vår fortbildning innehållande bl.a. förslag<br />
på kvalitetsdokument avseende fortbildning för specialister i allmänmedicin<br />
och förslag på individuellt avtal avseende fortbildning.<br />
Programskriften har hösten <strong>2011</strong> uppdaterats och kommer<br />
att skickas ut till våra medlemmar under 2012. Vår förhoppning<br />
är att den ska vara ett stöd vid förhandlingar med beställare/<br />
huvudmän och att man får in krav på fortbildning i landstingens<br />
regelböcker för vårdval. Idag är det endast ett fåtal landsting som<br />
ställer några som helst krav på att läkarna fortbildar sig och det<br />
måste vi ändra på.<br />
Vid Läkarförbundets fullmäktige motionerade DLF om fortbildning<br />
och yrkade på att Läkarförbundet verkar för att nödvändig<br />
fortbildning regleras i kravspecifikationerna inom vårdval.<br />
CS biföll inte vårt yrkande, men efter diskussion enades man om<br />
följande formulering som sedan beslutades av fullmäktige: ”att<br />
Läkarförbundet verkar för att vårdvalets regelverk utformas så<br />
att genomförd fortbildning ska redovisas”.<br />
DLF är representerad i den av UFO tillsatta arbetsgrupp som<br />
har till uppgift att ta fram en modell för fortbildningsinspektioner<br />
med SPUR som förebild. IPULS har sedan årsskiftet 2010/<strong>2011</strong> tagit<br />
över ansvaret för SPUR-inspektioner och finns representerade i<br />
denna arbetsgrupp som i slutet av året inledde sitt arbete.<br />
Läkarförbundet startade hösten 2010 ett nätverk för fortbildningsfrågor.<br />
DLF var representerad vid mötet i oktober då man<br />
bl.a. diskuterade viktiga framgångsfaktorer för bra fortbildning,<br />
hur god lärandemiljö ser ut och hur kan man säkerställa lärande<br />
under hela yrkeslivet. DLF har för avsikt att fortsätta delta såväl<br />
i detta nätverk som i den planerade fortbildningskonferensen i<br />
mars 2012.<br />
DLF avser verka för<br />
• att den negativa utvecklingen vad det gäller läkares fortbildning<br />
måste vändas,<br />
• att krav avseende tillräcklig fortbildning ska vara tydligt angivet<br />
i vårdvalens regelverk och kopplat till mät- och märkbara<br />
ekonomiska incitament,<br />
• att arbetsgivaren utan vidare fördröjande måste tillse att läkare<br />
får tillräcklig fortbildning,<br />
• att arbetsgivaren i budget beaktar nödvändig fortbildning,<br />
• att sjukvårdshuvudmännen i respektive vårdvalssystem<br />
måste garantera tillgång på en välfungerande fortbildning<br />
för distriktsläkarna,<br />
• att varje distriktsläkare har ett eget ansvar för sin kontinuerliga<br />
professionella utveckling,<br />
• att ett synsätt innebärande att produktion och tillgänglighet<br />
för stunden övertrumfar strategin för att en långsiktig kompetensutveckling<br />
måste mötas på alla nivåer.<br />
Forskning<br />
Inför regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition<br />
2012 har Läkarförbundet sammanställt ett antal förslag och<br />
förväntningar och dessa skickades till Utbildningsdepartementet<br />
i slutet av november. Svensk medicinsk forskning har i en internationell<br />
jämförelse på senare år tappat mark och det krävs en<br />
rad åtgärder för att vända denna trend. Läkarförbundet föreslår<br />
bl.a. att man avsätter medel för riktade statliga satsningar till<br />
yngre forskare så att unga läkare får möjlighet att kombinera<br />
forskning och klinisk tjänstgöring t.ex. genom inrättande av<br />
forskar-AT och forskar-ST. Man föreslår vidare ökat antal kombinationsanställningar<br />
som gör det möjligt för specialistutbildade<br />
att kombinera forskning, undervisning och klinisk tjänstgöring.<br />
De statliga ALF-medlen är en viktig finansieringskälla för klinisk<br />
forskning och ett nytt ALF-avtal ska förhandlas inom ett par år.<br />
I det nya avtalet vill Läkarförbundet att det liksom tidigare ska<br />
vara ett gemensamt avtal för grundutbildning och forskning, en<br />
utökning av ALF riktade till yngre forskare, insatser på verksam-<br />
18
hetsnivå för att säkra forskningstiden, forskning på undervisande<br />
enheter såväl på universitetssjukhus som inom primärvård och<br />
en fortsatt regional fördelning av medlen. Kontakten mellan<br />
universitetssjukhus och primärvårdsenheter måste stärkas eftersom<br />
de stora sjukdomsgrupperna till övervägande del hanteras i<br />
primärvården. ALF-anslaget har i relation till den totala hälso- och<br />
sjukvårdsbudgeten nästan halverats sedan mitten av 80-talet och<br />
Läkarförbundet föreslår att ALF-medlen åter motsvarar minst<br />
en procent av den totala budgeten för hälso- och sjukvården.<br />
Man kräver även en tydlig uppföljning och utvärdering av såväl<br />
ALF- som FoU-medel.<br />
DLF avser verka för<br />
• att distriktsläkare ska ges goda möjligheter till forskning inom<br />
sitt uppdrag,<br />
• att inrättande av forskar-ST i allmänmedicin.<br />
ARBETSMILJÖFRÅGOR<br />
DLF har varit representerat i ALG. De frågor som har diskuterats<br />
har bl.a. varit den nyligen genomförda arbetsmiljöenkäten som<br />
gjorts tillsammans med forskare på Stockholms universitet. Resultaten<br />
har börjat publicerats på olika håll och innehåller många<br />
intressanta resultat inte minst kring läkares alltmer begränsade<br />
möjlighet till att påverka sin arbetssituation. Det har även inletts<br />
en diskussion kring behovet av att slutenvård och primärvård<br />
gemensamt måste verka för ett bra samarbete och med detta<br />
även en god arbetsmiljö.<br />
DLF avser<br />
• att under kommande verksamhetsår fortsätta med att aktualisera<br />
och bevaka för primärvården viktiga frågor i ALG.<br />
CS<br />
Föreningen har under arbetsåret fortsatt varit representerad i<br />
CS genom föreningens ordförande. Vi har kunnat påverka och<br />
samarbeta med förbundet i många frågor.<br />
Internt har arbetet med den interna organisationsanalysen<br />
fortsatt för att förändra Läkarförbundets interna struktur så att<br />
det bättre motsvarar en arbetsmarknad med en allt större del<br />
privatanställda, privata entreprenörer och en förändrad huvudmannaorganisation.<br />
Externt har en sjukvårdpolitisk grupp tillsatts av CS där frågorna<br />
gällande äldrevård, vårdplatsfrågor samt vårdvalsutvecklingen<br />
hanterats. Äldrevårdsfrågorna har även under detta år haft<br />
fortsatt stor sjukvårdpolitisk betydelse främst gällande vården<br />
av de mest sjuka äldre.<br />
Som en del av detta arbete har genom förbundets förslag till<br />
äldrevårdspolitik resursfrågan i primärvården lyfts och poängterats.<br />
Under året har arbetet med att följa upp vårdvalet påbörjats<br />
i nära samarbete med föreningens styrelse. Föreningens resursmål<br />
på 1 distriktsläkare på 1500 invånare har genom de senaste<br />
årens motioner varit förbundspolitik gällande bl.a. vårdval och<br />
äldrevård. Efter beslut i CS så kommer DLF att fr.o.m. 2012-01-01<br />
överta ansvaret för engagemanget inom den europeiska fackliga<br />
allmänläkarorganisationen, UEMO. Gällande Europafrågor så har<br />
CS stött den politik i EU-läkarfrågan, som tagits fram och bedrivits<br />
av en arbetsgrupp under ledning av föreningens ordförande.<br />
Andra frågar som berört distriktsläkarkåren har bl.a. varit<br />
frågan om hur man skall få läkare att bli chef i vården, integrationen<br />
av läkare med utländsk utbildning, service till privata<br />
egenföretagare samt utbildning och fortbildning i alla dess<br />
aspekter allt från den nya grundutbildningen till fortbildning<br />
för färdiga specialister.<br />
DLF avser<br />
• att under kommande verksamhetsår fortsätta med att aktualisera<br />
och bevaka för primärvården viktiga frågor i CS.<br />
RLIM<br />
Läkarförbundets råd för IT, läkemedel och medicinteknik (RLIM)<br />
har som uppgift att bevaka läkarnas intressen i den aktuella<br />
utvecklingen. RLIM deltar i en rad frågor både som remissinstans,<br />
men också som aktiv medlem i olika styrelser, referenser och<br />
arbetsgrupper. RLIM har i samband med internat tillsammans<br />
med Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor träffat<br />
generaldirektörerna för Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Tandvårds-<br />
och läkemedelsförmånsverket samt SBU och diskuterat<br />
gemensamma frågor.<br />
Både IT och läkemedel är högt prioriterade områden inom<br />
hälso- och sjukvårdspolitiken. Landstingens årliga satsning på<br />
IT uppgår idag kanske till 7 miljarder. Regeringen har lagt fast<br />
särskilda strategier för arbetet med IT och läkemedel och flera<br />
överenskommelser har träffats med SKL och där olika nationella<br />
satsningar är på gång att sjösättas under 2012. DLF är numera<br />
representerat i RLIM. Det pågår mycket inom området, nedan<br />
följer en sammanställning om aktuella frågor.<br />
Regeringens övergripande strategier:<br />
• Digital agenda för Sverige, eHälsostrategin, Läkemedels -<br />
strategin.<br />
• Statliga utredningar: Patientmaktsutredningen, Förbättrad<br />
tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvården<br />
och socialtjänsten m.m.<br />
Landstingens gemensamma organisationer<br />
• CEHIS – Centrum för E-hälsa – landstingens gemensamma ITstruktur<br />
med en budget från landstingen på ca 250 miljoner<br />
per år och ytterligare 50 från departementet, leds av en styrelse<br />
med landstingsdirektörer.<br />
• INERA – SKL-bolag som svarar för de utvecklingsuppdrag som<br />
CeHIS inte själv väljer att driva. Under 2012 beräknas intäkterna<br />
vara ca. 370 miljoner kr.<br />
Statliga myndigheter/bolag<br />
• Socialstyrelsen har flera olika områden där man är aktiva i<br />
fråga om vård IT. Den mest omfattande aktiviteten avser NI –<br />
nationell informationsstuktur och NF – nationellt fackspråk där<br />
man sedan ett antal år har genomfört ett omfattande grundläggande<br />
arbete.<br />
19
Apoteket service AB<br />
• Nationellt dosregister, -EES Elektroniskt expertstöd,<br />
- NEF Nationell e-receptförvaltning.<br />
Vinnova<br />
• en statlig myndighet med uppdraget att främja tillväxt m.m.<br />
genom att stödja forskning och utveckling av innovationssystem.<br />
Samlad budget är cirka 2 miljarder kr varje år och där<br />
Vårdutveckling är en del av verksamhetsområdet.<br />
Datainspektionen – tillsyn över patientdatalagen<br />
Läkemedelsverket – tillsyn över patientjournaler<br />
Centrum för bättre läkemedelsanvändning<br />
Nationella Kvalitetsregister<br />
Ett nätverk av läkemedel/IT intresserade läkare har bildats i<br />
RLIM:s regi. Ett 80-tal kollegor från hela landet med spridning<br />
i både ålder och kunskap/intresse finns numera. Avsikten är att<br />
stärka läkares inflytande och möjligheter till påverkan i frågor<br />
som berör oss alla och har mycket stor inverkan på vår arbetsmiljö.<br />
DLF avser att<br />
• medverka i RLIMs fortsatta arbete och aktivt förmedla viktiga<br />
frågor till medlemmarna –frågor som i högsta grad berör vår<br />
arbetsmiljö.<br />
INTERNATIONELLA KONTAKTER<br />
UEMO<br />
DLF har tagit beslutet att ta över ansvaret för UEMO från Läkarförbundet<br />
från och med 2012, detta då förbundet har avvecklat<br />
det internationella utskottet, för att bevaka allmänmedicinens<br />
roll i europasamarbetet. De internationella influenserna blir<br />
allt påtagligare och integration mellan nationellt och internationellt<br />
krävs.<br />
UEMO har haft två möten under året. Läkarförbundet representeras<br />
av två styrelserepresentanter från DLF och de deltog<br />
båda i höstens möte i Torino, Italien.<br />
De centrala frågorna inom UEMO är:<br />
• att GP/FM blir erkänd specialitet i Europa,<br />
• att samarbeta runt gemensam metod för ackrediterad fortbildning,<br />
samt aktivt arbeta för allmänläkarens roll/åtaganden i<br />
hälso- och sjukvårdens utveckling.<br />
• att bli den organisation, som EU vänder sig till i första hand i<br />
primärvårdsfrågor.<br />
DLF avser<br />
• att verka för att allmänmedicin blir en erkänd specialitet<br />
i Europa utan att sänka de kvalifikationskrav som gäller för<br />
specialistkompetens i Sverige,<br />
• att driva och samarbeta på europeisk nivå runt metoder<br />
för CPD,<br />
• att medverka att utvärdera vilka och hur kvalitetsindikatorer<br />
används som styrinstrument i ersättningssystemen,<br />
• att göra UEMO mer känt bland våra medlemmar.<br />
NORDISKT ALLMÄNLÄKARSAMARBETE<br />
Samarbetet med övriga nordiska allmänmedicinska fackliga<br />
och professionella intresseföreningar har under året fortsatt på<br />
oförändrat sätt. Föreningarna träffades, under vår ledning, i samband<br />
med den nordiska allmänmedicinska kongressen i Tromsö<br />
i juni <strong>2011</strong>. Detta för att diskutera det fortsatta samarbetet och<br />
planlägga nästa års nordiska allmänläkarseminarium, som skall<br />
arrangeras av DLF i september 2012. Preliminärt kommer detta<br />
möte att ägna sig åt hur kvalitetsfrågan hanteras professionellt<br />
och organisatoriskt samt att diskutera med vad som händer<br />
nationellt gällande grundutbildning, specialiseringsutbildning<br />
och fortbildning just nu. Föreningarna kom också överens om att<br />
i högre grad utnyttja de kommande nordiska mötena för att om<br />
möjligt driva gemensamma politiska och professionella frågor.<br />
Under året har också informella kontakter skett gällande EUläkarfrågan<br />
samt organisering och finansiering av forskning och<br />
fortbildning.<br />
DLF avser att<br />
• delta i och bidra till utvecklandet av de nordiska allmänmedicinska<br />
föreningarnas återkommande möten,<br />
• bevaka och diskutera fackliga och professionella allmänmedicinska<br />
frågor med ömsesidiga och internationella aspekter<br />
genom dessa möten.<br />
FÖRENINGSAKTIVITETER<br />
ORDFÖRANDEKONFERENSEN<br />
Ordförande hälsade alla välkomna till årets Ordförandekonferens<br />
som helt traditionsenligt hölls dagen innan Fullmäktigemötet.<br />
Under dagen diskuterades arbetet med prioriteringar och vad<br />
det får för konsekvenser samt vad som bör känneteckna den<br />
goda arbetsplatsen.<br />
Prioriteringar var det ämne som stod först på dagordningen.<br />
Mari Broqvist, arbetar på PrioriteringsCentrum i Linköping, vars<br />
uppgift är att arbeta med forskning om prioriteringar – ur vårdens,<br />
politikens samt ett etiskt perspektiv. Riksdagens riktlinjer<br />
för prioriteringar är grunden för arbetet på PrioriteringsCentrum.<br />
Definitionen på en öppen prioritering innebär att den är resultatet<br />
av medvetna, kända val där grunderna och principerna är<br />
kända, samt även konsekvenserna – och tillgängliga för alla som<br />
önskar ta del av dem. Den etiska plattformen omfattar människovärdesprincipen,<br />
behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.<br />
Den nationella modellen för öppna<br />
prioriteringar lanserades i version 1 år 2006, och <strong>2011</strong> är det dags<br />
för version 2.<br />
Socialstyrelsen, PrioriteringsCentrum, Läkaresällskapet, svensk<br />
sjuksköterskeförening och flera andra aktörer har skapat modellen.<br />
Det mest kända exemplet är de nationella riktlinjerna. Att<br />
prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt. Vi kommer aldrig<br />
att kunna välja huruvida vi ska arbeta med prioriteringar eller<br />
ej – vi kommer inte ifrån det. Det val vi har står mellan öppna<br />
eller dolda prioriteringar. Vem äger då frågan? Är det politiker,<br />
professionen eller tjänstemän? Arbetet måste bygga på gemensam<br />
grund – att verksamheten tar fram underlag för politiker att<br />
besluta om. Dialog och gemensamt beslutsfattande kommer att<br />
20
vara nyckelord. Mari passade också på att tipsa om nätverket<br />
PrioNet. Alla kan vara med! Man får rapporter och man genomför<br />
även seminarier på olika håll i landet.<br />
Börje Svensson från SFAM talade därefter om prioriteringar i<br />
primärvården. Det går inte att jämföra med organspecialister som<br />
har ett begränsat sjukvårdsuppdrag. Det finns ett gap mellan de<br />
behov som patienten efterfrågar (som är högre) och det verkliga –<br />
grundläggande behovet av vård. Här finns det en risk att vårdvalet<br />
inte handlar om de grundläggande behoven. Det blev diskussion<br />
om detta runt bordet. Prioriteringsarbetet tar sin utgångspunkt i<br />
mötet med patienten. Han tror att vi behöver öka tillgängligheten<br />
för att hitta alla dem som inte kan verbalisera sina behov i telefon<br />
– vilket också ledde till diskussion. Han ansåg att det man trodde<br />
man skulle få ut av det prioriteringsarbete – som han varit med om<br />
att genomföra – hade detta arbete inte resulterat i. Ändå tyckte<br />
han inte att det varit meningslöst. Det är den bästa studiecirkel<br />
ett landsting kan ha! Plötsligt så måste alla samverka – vilket leder<br />
till att politikerna får helt ny kunskap. Arbetet fokuserar på vad vi<br />
i primärvården egentligen vill göra. Prioriteringsdiskussioner och<br />
seminarier är gyllene tillfällen för detta, menade Börje.<br />
Men det finns naturligtvis nackdelar också. En sådan är att<br />
primärvården riskerar att bli en subklinik till den övriga vården.<br />
Paradigmet primärvård drunknar lätt i diskussioner kring exempelvis<br />
pacemaker vid arytmi, exemplifierade han.<br />
Vårt uppdrag är individualiserat och ska innebära trygghet<br />
för patienten. Därför måste vi distansera oss från att vara slutenvårdens<br />
”små organspecialister”. Vi måste våga ta oss an primärvårdens<br />
unika uppdrag – inte se oss som närbesläktade med<br />
annan specialistvård.<br />
Saskia Bengtsson är distriktsläkare på Bankeryds vårdcentral,<br />
utanför Jönköping. Dessutom belönad med Dagens Medicins<br />
Brandfackla 2010, som hon tilldelades i januari <strong>2011</strong>. Priset fick<br />
Saskia för den debatt hon har skapat om primärvården. Det hela<br />
började med att Saskia skickade ett mail där hon uttryckte sin<br />
stora frustration över sin arbetsmiljö, och de villkor hon arbetade<br />
under. Responsen blev massiv från hennes kollegor, och resulterade<br />
bl.a. i möten med landstingsledningen. På Ordförandekonferensen<br />
läste Saskia upp vad hon hade skrivit, och dessutom<br />
flera av de svar hon fått. Det viktigaste är att vi behöver fler<br />
distriktsläkare – Men vad ska vi göra under tiden? Svaret ligger i<br />
att sortera bland arbetsuppgifterna, att organisera teamarbete<br />
och att ha bra rutiner – för att skapa en bra arbetsmiljö. I dag<br />
arbetar Saskia i lokala DLF-föreningen, och hon tycker att det<br />
finns en anledning att vara optimistisk inför framtiden. Vi har så<br />
många fantastiska unga kollegor som är på väg. Det är via dem<br />
som hon också tror att de förändringar som är nödvändiga för<br />
vår arbetsmiljö kommer att genomföras.<br />
Efter hennes personliga – och stundtals rejält personligt<br />
utlämnande berättelse, presenterade sekreteraren DLF:s perspektiv<br />
på frågan om arbetsmiljön. Han redovisade resultat från<br />
den enkät som skickats ut 2010. Där ca. 1 200 svar hade kommit<br />
in. Enligt de svar vi har fått så är det viktigaste att värna om den<br />
dagliga, kliniska verksamheten. Flera faktorer som är viktiga är<br />
möjligheten att påverka sin egen situation – autonomi och handlingsutrymme,<br />
samt att verksamheten är anpassad till läkares förutsättningar<br />
– att man har tillräckligt med tid samt fortbildning.<br />
Arbetet har gett DLF blodad tand, en ny enkät är på väg. Man<br />
har en ny tanke med denna. Vanligtvis utgår enkäten från den<br />
vårdcentral man har. Men nu vänder vi på det och frågar ”Vårdcentralen<br />
Utopia – hur ser den ut”? Hur skulle våra medlemmar<br />
önska att en vårdcentral optimalt ska vara organiserad och vara<br />
utformad. Det blev en lång diskussion efter detta. Här är några<br />
av de synpunkter som framfördes: Man bör ta med de resurser<br />
som faktiskt finns i en sådan undersökning. Det är inga problem<br />
att vara en bra kock om man har obegränsade mängder med<br />
grädde. Är det någon mening med att driva ett krav på en doktor<br />
till 1 500 listade om det inte finns tillräckligt med distriktsläkare så<br />
att det räcker för att uppfylla det? Det brinner i knutarna – nu går<br />
40-talisterna i pension. I något län försvinner 18 stycken nästa år.<br />
Även Läkarförbundet genomförde en enkät under 2010 där man<br />
har gjort en jämförelse med en liknande som genomfördes 1992.<br />
Denna jämförelse pekar tydligt på att läkare i Sverige allmänt<br />
anser att man idag har ett minskat inflytande över den egna<br />
arbetssituationen jämfört med 1992. Andra data som framkommer<br />
i denna undersökning är att det idag finns en ökad misstro<br />
mot ledningen – på alla nivåer, samt att arbetet inte upplevs lika<br />
meningsfullt som tidigare.<br />
De strukturförändringar som genomförts i svensk sjukvård<br />
– med många privata utförare och småskaliga verksamheter<br />
– ger en begränsad möjlighet till facklig verksamhet på arbetsplatsen.<br />
Ulrika Edwinson, avdelningschef för AJ på Läkarförbundet<br />
redogjorde för en verksamhet där LF ska satsa på regionala<br />
skyddsombud (RSO). RSO har samma rättigheter och status som<br />
andra skyddsombud, men har rätt att vaka och verka för en bättre<br />
arbetsmiljö utanför den egna arbetsplatsen. Projektet omfattar<br />
samtliga lokalföreningar, som tillsammans får utse sex RSO. Dessa<br />
sex ska delta i nationella aktiviteter och planera samt genomföra<br />
aktiv bearbetning av företag.<br />
Aktiviteterna kommer huvudsakligen att äga rum under<br />
hösten <strong>2011</strong>. En utvecklad relation till läkare anställda inom den<br />
privata sektorn, och en ökad kunskap om arbetsmiljön och verksamheten<br />
i denna sektor, är några av de resultat man hoppas få<br />
via projektet.<br />
Den sista punkten på dagordningen rörde äldrevården.<br />
Regeringen har satsat mycket på detta och har utsett Eva Nilsson<br />
Bågenholm till nationell samordnare. DLF vill vara med och<br />
vara aktiv i den här debatten, förklarade Ordföranden.<br />
DLF har tagit fram ett dokument – ”En säker nära vård” – som<br />
definierar föreningens syn på den medicinska kvaliteten i vården<br />
av de mest sjuka äldre. Ska vi bygga upp en säker vård för denna<br />
patientgrupp, bör primärvårdsläkaren vara navet i den verksamheten.<br />
DLF anser att det ska vara ett tilläggsuppdrag. Det blev<br />
diskussion på mötet om primärvården är rätt administratör för<br />
vården av dessa patienter. Det fanns synpunkter både för och<br />
emot.<br />
DLF avser<br />
• att fortsätta med ordförandekonferenserna då dessa utgör<br />
en värdefull direkt länk mellan lokalavdelningarna och DLFs<br />
styrelse.<br />
21
DLFs FULLMÄKTIGE<br />
DLFs Fullmäktigemöte hölls den 8 april på Spårvagnshallarnas<br />
Konferens i Stockholm.<br />
Ordförande hälsade alla välkomna och påminde deltagarna<br />
om förra årets möte då vi inledde med en debatt mellan Alliansen<br />
och de rödgröna inför höstens val. Frågan var då vad de ville<br />
göra för svensk primärvård. Nu vet vi vem som vann – därför har<br />
Anders Andersson, representant för Alliansen, bjudits hit för att<br />
berätta vad de ska göra.<br />
Anders är riksdagsledamot för KD och partiets sjukvårdspolitiske<br />
talesman. Inför valet var han ordförande i Alliansens nationella<br />
hälso- och sjukvårdsgrupp.<br />
Han inledde med att förklara att regeringens sjukvårdspolitik<br />
vilar på fyra hörnpelare. Den första av dessa är att vi ska ha en<br />
hälso- och sjukvård som präglas av valfrihet för patienten. Den<br />
andra är att den ska präglas av patientsäkerhet. Den tredje hörnpelaren<br />
är att vården ska vara jämlik.<br />
Sverige har i jämförelse med andra länder inom OECD en ojämlik<br />
sjukvård. Därför måste vi satsa extra på det – arbetet med<br />
öppna jämförelser är en del av detta arbete. Den fjärde pelaren<br />
är en köfri sjukvård.<br />
Inriktningen i regeringens politik är solklar – primärvården<br />
är första linjens sjukvård. Vårdvalet är en viktig del i detta – det<br />
handlar om tillit – från patienter och alla medborgare. Därför<br />
måste vi se till att organisera primärvården så att vi skapar denna<br />
tillit, fortsatte Anders. Han tillade att han insåg att vårdvalet i sig<br />
inte är en garant för att så ska ske, men han hävdade samtidigt<br />
att det har visat sig fungera bättre än mycket annat. Vårdvalet<br />
har i alla fall skapat tillgänglighet. Det vi behöver arbeta med<br />
nu är ersättningssystemen, och vi behöver ta fram ”öppna jämförelser”<br />
även mellan landstingens politiker. Anders påpekade<br />
att de även måste hitta metoder att värdera – och ersätta – det<br />
förebyggande arbetet.<br />
Fortbildningen är också en oerhört betydelsefull fråga. Kompetens<br />
– är svensk sjukvårds signum! Det är nödvändigt att markera<br />
in den i ersättningssystemet. Frågan om Europaläkare har<br />
vållat stora diskussioner. Regeringens linje idag är att nu när vi<br />
har infört en vårdvalsreform, så får det inte vara hugget som<br />
stucket vilken kompetens som ska finnas i primärvården. Det<br />
är arbetsgivaren som definierar själva kraven på kompetens.<br />
Regeringen kan inte diskriminera – men kan påverka via ersättningssystemen.<br />
Patienterna ska kunna känna sig trygga i att de<br />
ska få den kvalitet som vi har satt upp som krav!<br />
Anders framhöll också att regeringen nu tillsatt en särskild äldresamordnare<br />
för att säkerställa att de äldre, multisjuka patienterna<br />
får den vård de behöver. Under den här mandatperioden<br />
har alliansen avsatt 3,75 miljarder kronor för detta. Detta arbete<br />
är ett processarbete där man idag inte exakt och konkret kan<br />
säga hur det kommer att utkristalliseras.<br />
Efter denna inledning, öppnades själva fullmäktigemötet rent<br />
formellt. Det första som stod på dagordningen var en festlig<br />
högtidlighet – för första gången skulle priset Årets allmänläkarvän,<br />
som delas ut till en person som genom sitt agerande och<br />
renommé stärker bilden av svensk primärvård och distriktsläkare,<br />
utdelas. Det gick till distriktsläkare Magnus Eriksson i Stockholm<br />
– känd från dokumentärserien Kvartersdoktorn på SVT med motiveringen<br />
– Magnus har i dokumentärserien Kvartersdoktorn visat<br />
hur bra primärvård kan bedrivas och han arbetar ständigt med<br />
att lyfta frågor kring framtidens primärvård och är en stark motivationskälla<br />
för yngre kollegor. Han är en inspirerande förebild<br />
för ST- läkare liksom för många kandidater och AT-läkare, vilket<br />
leder till att fler väljer allmänmedicin som specialitet!<br />
Carl-Eric Thors valdes till ordförande för fullmäktigemötet, som<br />
fortsatte med att verksamhetsberättelsen gicks igenom. Under<br />
genomgången behandlades de två motioner som inkommit.<br />
Den första av dessa var ställd av DLF Sydvästra Skåne, och den<br />
presenterades på mötet av Per Nordlund. Den handlade om en<br />
lathund för den goda arbetsplatsen. Sekreteraren redogjorde<br />
för styrelsens svar, som konstaterar att man delar motionärernas<br />
uppfattning om att goda arbetsplatser bör visas fram, inte<br />
minst för att kunna fungera som föredömen och modeller för<br />
andra mottagningar. Att ta fram en lathund som omfattar allt som<br />
bidrar till en god arbetsplats låter sig knappast göras. DLF avser<br />
dock att fortsätta arbetet med att kartlägga vilka faktorer som<br />
uppfattas som positiva för en god arbetsplats och även försöka<br />
hitta arbetsplatser som upplevs som positiva. Efterhand hoppas<br />
vi kunna sammanställa en beskrivning av vad som utmärker den<br />
goda arbetsplatsen. Styrelsen föreslog därför fullmäktige att<br />
besluta att motionen skall anses besvarad med vad som beskrivits<br />
ovan, vilket också blev det beslut som togs.<br />
Den andra motionen berörde distriktsläkares arbetskläder,<br />
och var ställd av DLF i Kalmar. Staffan Skobe presenterade den<br />
på mötet och motionerade om att DLF tillsammans med Läkarförbundet<br />
driver frågan rörande bättre och mer ändamålsenliga<br />
arbetskläder. Speciellt bör kravet om att likartade kortärmade<br />
kläder skall bäras under allt mottagningsarbete för distriktsläkaren<br />
tas bort från de regler som idag råder i våra landsting.<br />
Klädkoderna bör i stället möjliggöra mer flexibla lösningar vilka<br />
samtidigt också bör innehålla rekommendationer om arbetskläder<br />
där läkarens profession tydligt framgår. I sitt svar konstaterade<br />
styrelsen bl.a. att det bärande argumentet för kortärmat är<br />
att det är en förutsättning för en adekvat handdesinfektion före<br />
och efter fysisk kontakt med varje patient. Därför föreslog man<br />
att fullmäktige beslutar att avslå motionen i denna del. När det<br />
gäller yrkandet om att det skall finnas möjlighet till flexibilitet<br />
samt yrkesidentifikation, har Läkarförbundet redan publicerat sin<br />
hållning i dessa frågor. Detta är ett resultat av att Läkarförbundets<br />
fullmäktige 2009 antog en motion avseende läkares arbetskläder.<br />
Resultatet av detta arbete presenteras i skriften ”Läkares<br />
arbetskläder”. Den finns att läsa via Läkarförbundets hemsida<br />
alternativt går den att beställa i tryck. DLFs styrelse föreslog att<br />
fullmäktige beslutar att anse att motionen även i denna del är<br />
besvarad. Fullmäktige antog styrelsens svar.<br />
På mötet avgick vice ordförande Ann-Christine Sjöblom, samt<br />
ledamöterna Gunilla Boström och Björn Widlund ur DLFs styrelse.<br />
Kerstin Ermebrant presenterade valberedningens förslag<br />
till deras ersättare – först Agneta Sikvall, som är specialist i allmänmedicin<br />
sedan år 2004, och arbetar i Mölndal utsågs till ny<br />
vice ordförande. Till ledamot föreslogs Svante Svenson, som blev<br />
specialist i allmänmedicin år 1993 och arbetar i Uppsala.<br />
Den andra ledamoten blev det sluten omröstning om. Det<br />
berodde på att det sent – efter valberedningens slutliga för-<br />
22
slag – dykt upp ytterligare en kandidat som presenterades av<br />
Ebba Curman: Anna Segernäs Kvitting, specialist i allmänmedicin<br />
år 2010. Omröstningen mellan Anna och valberedningens<br />
ursprungliga förslag Runa Liedén-Karlsson slutade med att Anna<br />
blev invald.<br />
Dessutom omvaldes Ulf Wahllöf och Christer Olofsson. Till<br />
ny valberedning valdes Rune Kaalhus, Eva Fägerskjöld samt<br />
avgående ledamot Björn Widlund – som även utsågs till sammankallande.<br />
Ann-Christine Sjöblom utsågs till suppleant i valberedningen.<br />
DLFs ordförande avslutade mötet med att tacka alla som<br />
kommit, och gladdes åt att vi fått en föryngring i styrelsen.<br />
DLF avser<br />
• att fortsätta med fullmäktigemöten på våren och presentera<br />
verksamhetsberättelse och verksamhetsplan i nuvarande form.<br />
FACKLIGT SEMINARIUM<br />
DLFs fackliga seminarium hölls traditionsenligt på Steningevik<br />
utanför Märsta. I år fokuserade man i första hand på konsekvenserna<br />
av vårdvalet, men även på frågor som vården av de mest<br />
sjuka äldre och kommunikationen mellan primärvården och<br />
landstingens politiker och tjänstemän.<br />
Ordföranden hälsade välkomna och inledde dagen med att<br />
bjuda in till bikupediskussioner kring hur vårdvalet påverkat<br />
arbetssituationen för medlemmarna. Bland de ämnen som diskuterades<br />
fanns det allmänmedicinska uppdraget, arbetsmiljö,<br />
fortbildning och ekonomi.<br />
Vårdvalet förefaller inte ha medfört några större skillnader<br />
när det gäller det allmänmedicinska uppdraget. Möjligen har<br />
uppdraget ökat något och blivit större på vissa håll. Det har gett<br />
en ökad tydlighet i uppdraget, det är t.ex. enklare att vara liten<br />
företagare i LOU än i LOV. Styrningen har ökat, vilket gjort det<br />
svårare att påverka arbetssituationen. Bemanningen är alltjämt<br />
problematisk. Pressen på primärvården har ökat. Nya uppgifter<br />
tenderar att tillkomma utan att nya resurser tillförs. Mot bakgrund<br />
av läkarbristen är förväntningarna på vad primärvården<br />
ska kunna uträtta orimliga. Stressen har ökat och samarbetet<br />
mellan kolleger har minskat, och antalet arbetsmiljöärenden har<br />
ökat på flera håll. Rekryteringen av ST är fortsatt ett bekymmer,<br />
de fångas upp av slutenvården. Dessutom skräms AT-läkarna bort<br />
av det missnöje som finns bland specialisterna i allmänmedicin.<br />
Glädjen och entusiasmen måste bli tydligare! Fortbildningen är<br />
fortsatt dålig.<br />
Det informerades om Läkarförbundets uppdrag att utreda<br />
vårdvalet och DLFs vilja att delta i det arbetet med betoning på<br />
fackliga frågor. Det man sett redan nu är att det egentligen inte<br />
är en fråga som ska utredas utan 21. Svante Pettersson, utredare<br />
på avdelningen för politik och profession på Läkarförbundet,<br />
berättade att förbundets sjukvårdspolitiska arbetsgrupp ser<br />
vårdvalet som en av de absolut viktigaste frågorna. En utredning<br />
av vårdvalet kommer att ta fart efter nyår och rapporten<br />
ska presenteras till hösten. Det finns även en diskussion kring<br />
att sprida information om läkarbristen inom primärvården och<br />
vilka effekterna skulle bli om målet med en specialist i allmänmedicin<br />
per 1 500 invånare skulle uppnås. Detta skulle kunna bli<br />
en samordnad aktivitet under hösten 2012.<br />
Genomgående för de rapporter som hittills presenterats kring<br />
vårdvalet är att det har varit väldigt framgångsrikt i förhållande<br />
till de mål man har satt upp. Grundmodellen fungerar och enkäter<br />
visar att befolkningen har blivit mer nöjd med primärvården.<br />
Det är naturligtvis svårt att veta vad som är vårdvalet och vad<br />
som är kömiljarden och vårdgarantin, men tillgängligheten har<br />
i alla fall tagit ett rejält skutt framåt. En hel del kritik framfördes<br />
mot dessa resultat från seminariets deltagare – man tyckte att<br />
det kändes som ett beställningsverk. Utvecklingen på vissa håll<br />
har gått mot oligopol med stora vårdföretag i spetsen. Det har<br />
också visat sig vara svårt att ta sig in på marknaden, i synnerhet<br />
på de håll i landet där de passivt listade patienterna står<br />
för en stor andel av ersättningen. Intressant att notera är att<br />
utvärderingen inte innefattar den medicinska kvaliteten. Svante<br />
Pettersson framhöll att vissa delar av vårdvalet är bra för primärvården,<br />
men att mycket kan bli bättre. Det förefaller t.ex. som att<br />
vårdvalet medfört större skillnader i vårdresurser mellan olika<br />
befolkningsgrupper. Förbättringsarbetet bör därför utgå ifrån<br />
Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om primärvård på lika<br />
villkor. Ett viktigt budskap när det gäller ekonomin är att primärvårdens<br />
andel av hälso- och sjukvårdens resurser inte får minska.<br />
Läkarförbundet avser att utifrån de här resultaten inte göra en<br />
bred kartläggning utan att försöka hitta den pusselbit som driver<br />
utvecklingen i den riktning som specialisterna i allmänmedicin<br />
tycker är allra viktigast. Själva basen för diskussionen måste vara<br />
en väl utbyggd primärvård.<br />
En fråga kring konkurrensen från de så kallade Europaläkarna<br />
besvarades av Heidi Stensmyren, Läkarförbundets förste vice<br />
ordförande. Hon berättade att majoriteten av dem som tagit<br />
ut europaläkarkompetens i Sverige är svenska läkare som ska<br />
jobba utomlands. Ordförande informerade om att i Tyskland,<br />
som genomgått en liknande utveckling, finns Europaläkarna<br />
idag framför allt i glesbygden.<br />
Nästa punkt rörde utvärderingen av DLFs nyligen genomförda<br />
symposium. Kassören berättade att syftet med symposiet - ”Ett<br />
besök vid medicinens yttre gränser…” var dels att belysa själva<br />
ämnet och dels att profilera DLF. Arrangemanget innebar ett visst<br />
ekonomiskt risktagande, men även om slutnotan tyder på en<br />
liten förlust så är DLF-styrelsen nöjda med resultatet. Seminariets<br />
deltagare var positiva till att DLF arrangerat en aktivitet som även<br />
vände sig till andra medlemmar. Positivt var också att många<br />
yngre läkare deltog i debatten. Någon framhöll hur viktigt det<br />
är för andra specialiteter att förstå de problem allmänmedicinen<br />
möter – symposiet var öppet för alla, men kanske skulle man<br />
ha skickat särskilda inbjudningar till de andra specialiteterna.<br />
Tonläget var rätt, innehållet intressant och moderatorn duktig.<br />
Deltagarna verkade också vara eniga om att man borde genomföra<br />
flera liknande evenemang.<br />
I ämnet äldrevårdsfrågan berättade ordföranden att regeringen<br />
beslutat att satsa 3,75 miljarder på vården av de mest sjuka<br />
äldre under de närmaste åren. En del av dessa borde kunna gå<br />
till primärvården. I Läkarförbundets förslag för en god äldrevård<br />
slår man fast att primärvården är basen. Läkarförbundet har gett<br />
Handelshögskolan i uppdrag att formulera ett bra ersättnings-<br />
23
system för dessa patienter och även bett Socialstyrelsen att se<br />
över primärvårdens roll. Här behöver DLF vara aktiva.<br />
”En säker nära vård” är ett policyprogram som togs fram 2008<br />
av Svensk Geriatrisk förening, SFAM och Svensk Internmedicinsk<br />
förening. Här slås fast att bästa möjliga vård för multisjuka äldre<br />
bland annat innefattar en fast läkare inom både primärvård och<br />
slutenvård. DLF har påbörjat arbetet med att ta fram ett förslag<br />
för primärvårdens roll i vården av de mest sjuka äldre, baserat<br />
på de svar man fått in på en enkät bland medlemmarna. Det<br />
som enligt denna enkät behövs för att de mest sjuka äldre ska<br />
få sina behov tillgodosedda är fler läkare, mer fortbildning, att<br />
patientgruppen prioriteras och införandet av ett ersättningssystem<br />
som premierar åtagande för särskilt intresserade läkare.<br />
Läkarförbundets vd, Håkan Wittgren berättade att antalet<br />
allmänläkare inte har ökat sedan 1995, trots den nationella<br />
handlingsplanen från 2001 som skulle råda bot på bristen på<br />
specialister i allmänmedicin till år 2008. Däremot har det totala<br />
antalet yrkesverksamma läkare ökat med nästan 9 000 under<br />
samma period. Om vi ska kunna ändra på det måste vi återskapa<br />
en positiv aura runt allmänmedicinen. Läkarförbundet har också<br />
varit i kontakt med Socialdepartementet, som uttryckt att de<br />
gärna ville se en projektidé eller plan för allmänmedicinens roll<br />
i vården av de multisjuka äldre. De skulle eventuellt kunna bidra<br />
ekonomiskt till ett varumärkes- och resursstärkande projekt.<br />
Ordförande i DLF Örebro, Ann-Marie Terner, berättade att man<br />
i Örebro län varit framgångsrik med att nå fram till och samverka<br />
med politikerna när det gäller utvecklingen av vårdvalet.<br />
Efter flera larm om att patientsäkerheten var hotad på flera håll<br />
bjöd DLF och SFAM gemensamt in till flera möten. Man bildade<br />
en arbetsgrupp och tog fram ett manifest för hur primärvården<br />
bör utformas. Manifestet skickades ut till distriktsläkarna i<br />
länet och fick snabbt ett hundratal namnunderskrifter. Tillsammans<br />
med dessa skickades manifestet sedan till landstingsrådet<br />
och andra landstingspolitiker. Detta togs mycket väl emot,<br />
och när budgeten lades fram hade man avsatt 53 miljoner extra<br />
till primärvården, varav 25 miljoner till att få fler läkare. En av<br />
framgångsfaktorerna var att arbetsgruppen inte bara var en lobbygrupp<br />
utan att både SFAM och DLF stod bakom förslagen, det<br />
gav legitimitet. Andra viktiga komponenter var att manifestet<br />
innehöll förslag på förbättringar snarare än att redovisa de problem<br />
som finns och att det skrivits från ett patientperspektiv.<br />
DLF Norrbotten har startat ett upprop kring felaktigt utnyttjande<br />
av vårdens resurser, som DLF beslutat ställa sig bakom på<br />
nationell nivå, kallat ”Låt vården vårda”. Uppropet kom till som<br />
en reaktion på att registrering av livsstilsfaktorer ska krävas för<br />
full ersättning i vårdvalssystemet. Patienter söker vård för att de<br />
behöver hjälp, inte för att bli kartlagda. En internet-site håller<br />
för närvarande på att konstrueras, där man kommer att kunna<br />
delta i uppropet. När sidan är klar kommer DLFs medlemmar att<br />
informeras via e-post. Om uppslutningen blir bra kommer DLFstyrelsen<br />
att gå ut med information till allmänheten.<br />
Ordföranden avslutade med att tacka för ett givande seminarium<br />
och berättade att styrelsen under senare tid ägnat sig åt<br />
frågan om hur förbundet ska kunna öka medlemsantalet. Man<br />
har haft kontakter med Läkarförbundets rekryteringsansvarige<br />
och inlett ett arbete med att ta fram informationsmaterial om<br />
allmänmedicin och om DLF. Materialet bör finnas tillgängligt i alla<br />
större ST-sammanhang och för att klara det måste alla hjälpas åt!<br />
En bra väg in, även på små arbetsplatser, är att driva frågan om<br />
skyddsombud. Vidare måste lokalföreningarna formas utifrån den<br />
moderna arbetsgivarkartan. En annan förutsättning för att förbundet<br />
ska kunna växa är att det hålls levande. En viktig åtgärd är att<br />
man inom kort kommer att kontakta samtliga medlemmar via<br />
e-post med information om hur man kan hantera olika typer av<br />
problem i arbetssituationen och vart man ska vända sig.<br />
DLF avser<br />
• att fortsätta med de fackliga seminarierna och låta diskussionerna<br />
i smågrupper ske kring specifika frågeställningar,<br />
• att stimulera deltagandet i seminariet genom att bland annat<br />
inbjuda distriktsläkare från Läkarförbundets lokalföreningars<br />
styrelser i områden där DLFs lokalavdelningar är vilande.<br />
LOKALFÖRENINGAR/LOKALAVDELNINGAR<br />
Föreningens ordförande deltog i Västerbottens DLFs årsmöte i mars.<br />
Distriktsläkare från lokalföreningarnas styrelser där lokalavdelningarna<br />
är vilande har också inbjudits till det fackliga seminariet<br />
och vårt fullmäktigemöte.<br />
DLF avser<br />
• att genom deltagande i möten i lokalföreningar och lokalavdelningar<br />
informera om och diskutera frågor av värde för<br />
medlemmarna.<br />
KONTAKTER MED ANDRA ORGANISATIONER<br />
SFAM<br />
Formella möten med SFAM har som de senaste åren skett två<br />
gånger under året. Informellt har kontakter också skett vid behov<br />
via mail- eller telefonledes i viktiga frågor. DLF representerades<br />
i SFAMs årliga höstmöte.<br />
EU-läkarfrågan har fortsatt att vara den viktigaste gemensamma<br />
frågan där föreningarna tillsammans med Läkarförbundet<br />
och Läkaresällskapet agerat tillsammans. I övrigt så har en<br />
fortsatt diskussion kring vårt åtagande, folkhälsoarbetet, kvalitetsregister<br />
och fortbildning varit exempel på frågor som hanterats<br />
under året.<br />
DLF avser<br />
• att fortsätta med samverkan och regelbundna kontakter med<br />
SFAM i gemensamma frågor.<br />
SFLF<br />
Under våren 2010 startade en arbetsgrupp, bestående av representanter<br />
från DLF resp. SFLF, arbetet med att ta fram ett dokument<br />
på temat – Bättre samverkan mellan företagshälsovård och<br />
primärvård. Dokumentet förankrades därefter i respektive föreningar<br />
under hösten 2010.<br />
Under <strong>2011</strong> har arbetet fortsatt med att föra ut detta förslag<br />
till ett bättre omhändertagande av sjukskrivna patienter med<br />
uppenbara rehabiliteringsbehov. Dokumentet har introducerats<br />
inom förbundet, till regering och arbetsgivarföreträdare inom<br />
företagshälsovårdssektorn samt SKL.<br />
24
DLF avser<br />
• att fortsätta ett nära samarbete med SFLF för att åstadkomma<br />
en bättre samverkan mellan företagshälsovård och primärvård<br />
utifrån det gemensamma dokumentet.<br />
ÖVRIGA YRKESFÖRENINGAR<br />
DLF har deltagit i de flesta yrkesföreningars årsmöten. Under<br />
året deltog också föreningen i ett representationsmöte för alla<br />
yrkesföreningar i Läkarförbundet. Detta som ett led att på ett<br />
formaliserat sätt diskutera yrkesföreningsfrågor. Ett nytt rep.skap<br />
planeras preliminärt till 2012.<br />
ÖVRIGA KONTAKTER<br />
Året inleddes med kontakter med Socialstyrelsen gällande EUläkarfrågan,<br />
patientsäkerhet samt äldrevårdsfrågor. Föreningen<br />
har också haft en fortsatt dialog med försäkringskassan gällande<br />
sjukskrivningsfrågor, speciellt hantering och bedömning efter<br />
180 dagar. Ett informellt möte ordnades också med försäkringskassans<br />
generaldirektör och kollegor i dessa frågor. Föreningen<br />
fick också möjlighet att påverka utformandet av Dagens Medicins<br />
primärvårdsdag som ägde rum i februari med gott deltagande.<br />
Som en del av det politiska arbetet har också regeringens<br />
och Socialstyrelsens speciella utredare gällande kvalitetsregister,<br />
nationella patientdataregister och äldrevårdsfrågor uppvaktats<br />
under året.<br />
Föreningens ordförande har i egenskap av andre vice ordförande<br />
i Läkarförbundet haft möjlighet att framföra föreningens<br />
åsikter i kontakter med bl.a. socialförsäkringsministern, Socialstyrelsen,<br />
SKL, SACO, Läkaresällskapet och Vårdförbundet.<br />
Föreningen har fortsatt att prioritera att vara närvarande vid<br />
större fristående nationella kurser eller konferenser för ST-läkare<br />
eller färdiga specialister i allmänmedicin. Exempel på detta är till<br />
exempel Allmänläkardagarna, SFAMs nationella möten för specialister<br />
och ST-läkare, Framtidens läkare. Styrelsen har också arbetat<br />
med att ställa samman och definiera vilka evenemang som vi<br />
bör närvara på. Vi har också arbetat med att ta fram ett bredare<br />
och uppdaterat informationsmaterial som en del av detta arbete.<br />
Föreningens ordförande deltog under våren, tillsammans med<br />
SPLF-företrädare, också på ett möte med Praktikertjänsts fackklubb.<br />
Detta för att presentera föreningens politik och arbete.<br />
DLF avser<br />
• att fortsatt närvara vid större årligen återkommande nationella<br />
sammankomster riktade till ST-läkare eller specialister i<br />
allmänmedicin.<br />
INFORMATION<br />
SAMHÄLLSDEBATT<br />
Under året har DLF varit synlig i pressen i ett flertal artiklar författade<br />
av styrelsemedlemmar. Nedan ett urval.<br />
• ”Primärvården har aldrig fått chans att spela sin tänkta roll”,<br />
Björn Widlund, Dagens Medicin.<br />
. ”Den goda arbetsplatsen i primärvården”, Anders Nilsson,<br />
Christer Olofsson, Läkartidningen.<br />
. ”Folkhälsoarbete bör inte vara primärvårdens uppgift”,<br />
Ove Andersson, Dagens Medicin.<br />
. ”Bygg ut den svenska allmänmedicinen!”, Ove Andersson,<br />
Distriktsläkaren<br />
. ”Sjukskrivning påverkar arbetsmiljön”, Marie Wedin,<br />
Christer Olofsson, Läkartidningen.<br />
DISTRIKTSLÄKAREN<br />
Mediahuset i Göteborg har liksom tidigare år producerat och distribuerat<br />
vår tidning Distriktsläkaren. Under <strong>2011</strong> har det kommit<br />
ut 6 nummer av tidningen varav 4 temanummer.<br />
Satsningen på ”temanummer” vars innehåll är tänkt att mera<br />
vara organisatoriskt inriktade än rent faktainriktade har fallit väl<br />
ut då vi sett ett ökande intresse från annonsörerna. Under <strong>2011</strong><br />
har teman varit Diabetes i nr 1, Artros i nr 2, Hjärta/kärl i nr 4<br />
samt KOL i nr 5.<br />
Vi har till vår stora glädje noterat att genomförd ändring renderat<br />
eko bland läsarna som återkopplat med positiva kommentarer<br />
och omdömen.<br />
Under året har vi rapporterat från styrelsens arbete, lämnade<br />
remissvar samt speglat distriktsläkarens vardag genom<br />
olika reportage och krönikor. Vi skrev bl.a. om skyddsombud<br />
för läkare, trivsamma arbetsplatser, primärvårdens dag, vårdval<br />
2.0, vårdvalet och specialistkompetens, arbetsmiljöprojekt för<br />
privat primärvård, ”bygg ut den svenska allmänmedicinen”, tid<br />
för det goda arbetet, DLFs symposium ”Ett besök vid medicinens<br />
yttre gränser…”, stöd och hjälp i arbetet som distriktsläkare, vad<br />
DLF arbetar för m.m.<br />
Vi skulle mer än gärna se fler artiklar, bidrag från lokalföreningarna<br />
eller enskilda skribenter. Vill Du inte skriva själv så kontakta<br />
redaktionen med Dina idéer – så skriver vi!<br />
DLF avser att<br />
• att producera en kostnadsfri medlemstidning med fokus på<br />
facklig information,<br />
• att stimulera läsare och lokalavdelningar till en ökad delaktighet<br />
i tidningen,<br />
• att via tidningen Distriktsläkaren bevaka och debattera olika<br />
vårdvalsmodeller i primärvården,<br />
• att via tidningen Distriktsläkaren bevaka och debattera fortbildning,<br />
• att via tidningen Distriktsläkaren bevaka och debattera allmänmedicinens<br />
uppdrag,<br />
• att via tidningen Distriktsläkaren bevaka och debattera specialistkompetensens<br />
i allmänmedicinens ställning,<br />
• att via tidningen Distriktsläkaren lyfta och debattera arbetsmiljöfrågor<br />
för distriktsläkare.<br />
OMBUDSMANNABREV<br />
Ombudsmannabrevet är för styrelsen ett viktigt instrument för<br />
kontinuerlig information till lokalföreningarna i viktiga frågor.<br />
Styrelsen har ett stort önskemål om ökad interaktivitet med DLFs<br />
medlemmar. Vi ser gärna att lokalföreningarna och enskilda medlemmar<br />
kontaktar styrelsen med synpunkter på styrelsens arbete,<br />
viktiga frågor vi bör belysa bättre samt rapportera om vad som<br />
sker i lokalföreningarna, det viktigaste fackliga arbetet sker på<br />
det lokala planet. Finns förslag till reportage eller eget material i<br />
25
form av debattartiklar, bokrecensioner, kåserier och liknande till<br />
tidningen Distriktsläkaren så tveka inte att skicka in ditt bidrag.<br />
Under <strong>2011</strong> har 6 Ombudsmannabrev skickats ut per mail och<br />
de finns även på vår hemsida.<br />
DLF avser<br />
• att via Ombudsmannabrevet regelbundet informera lokalföreningarna<br />
om styrelsens aktiviteter,<br />
• att med Ombudsmannabrevet fortsätta sträva efter ökad interaktivitet<br />
med lokalavdelningarna.<br />
HEMSIDAN – www.svdlf.se<br />
Under året har vi fortsatt arbetet med att förnya och uppdatera<br />
hemsidan. Man kan exempelvis anmäla sig till Provinsialläkarstiftelsens<br />
kurser direkt via hemsidan.<br />
Använd gärna ”Tyck till”-knappen för att förmedla era idéer,<br />
åsikter och tips till oss i styrelsen.<br />
Det finns på hemsidan ett diskussionsforum. Här ges tillfälle<br />
att ta upp och diskutera olika aktuella ämnen. Detta forum blir<br />
dock så bra eller så dåligt som vi alla gör det till. Ska detta bli<br />
ett aktivt och attraktivt diskussionsforum förutsätts också att vi<br />
använder det aktivt.<br />
Under den senare delen av året inleddes ett arbete med att<br />
göra en ytterligare utveckling mot en mera interaktiv hemsida.<br />
DLF avser<br />
• att även fortsättningsvis utveckla hemsidan, med ambitionen<br />
att nå ut till medlemmarna med facklig information och att<br />
underlätta och främja kommunikation med och mellan medlemmarna.<br />
REKRYTERING<br />
Styrelsen har fortsatt sitt ständiga arbete med att rekrytera nya<br />
medlemmar. Detta är en nödvändighet för att förbli en kraftfull<br />
part i den sjukvårdspolitiska debatten och för att på ett bra sätt<br />
kunna tillgodose medlemmarnas intressen. Utöver sedvanliga<br />
insatser som består i att verka via lokalavdelningar genom fackliga<br />
seminariet och ordförandekonferensen, synas i den nationella<br />
debatten och tidskriften Distriktsläkaren, så har styrelsen<br />
påbörjat en särskild dialog inom förbundet gällande medlemsrekrytering.<br />
Kontakt har därför tagits med Fredrik Eklöf för tjänstemannastöd<br />
i arbetet med kartläggning av medlemsstatistik samt<br />
vårt eget kansli för översyn av de vilande lokalavdelningarna.<br />
Vården och det fackliga arbetet står inför ständiga förändringar<br />
och utmaningar. Vi ser ett växande behov av att nå de personer<br />
som har sin utbildning från ett annat land, våra nyfärdiga<br />
allmänmedicinspecialister samt de kollegor som är verksamma<br />
inom privat vårdverksamhet. Styrelsens arbete med att uppdatera<br />
hemsidefunktionen och se över tidningens layout, innehåll<br />
och funktion är också en del i det här arbetet. En översyn av<br />
aktuellt rekryteringsmaterial har påbörjats och kommer att fortgå<br />
under 2012. Liksom tidigare verksamhetsår har styrelsen deltagit<br />
vid flera allmänmedicinska fortbildningsdagar, nationella<br />
allmänmedicinska konferenser samt andra riksutbildningstillfällen.<br />
Styrelsen har inför verksamhetsåret 2012 som målsättning<br />
att ytterligare öka sitt aktiva deltagande inom olika nationella<br />
politiska arenor samt kollegiala mötesplatser. En del består i att<br />
för första gången vara representerade under Almedalsveckan.<br />
DLF avser<br />
• att intensifiera arbetet med medlemsrekrytering genom att<br />
involvera lokalavdelningarna samt fortsatt dialogen inom förbundet<br />
gällande framtida rekryteringsinsatser,<br />
• att ytterligare öka sitt deltagande vid viktiga allmänmedicinska<br />
mötesplatser och arenor för sjukvårdspolitisk diskussion.<br />
PROVINSIALLÄKARSTIFTELSEN<br />
Provinsialläkarstiftelsens verksamhetsår inleddes med arbetet<br />
att få verksamheten att fungera enligt stiftelsens ursprungliga<br />
intentioner. En ny ordförande tillträdde vid årsskiftet och efter<br />
ett omfattande arbete, inte minst tillsammans med revisor och<br />
ny kassör, har verksamheten nu strukturerats upp och fungerar<br />
bra. Det finns dock en rad förändringar som måste genomföras<br />
framöver. En sådan är att kursverksamheten måste frigöras från<br />
stiftelsen för att vi skall kunna uppfylla de regler som gäller för<br />
stiftelseverksamhet.<br />
DLF avser<br />
• att fortsätta samarbetet med Provinsialläkarstiftelsen för att<br />
utveckla en verksamhet som gagnar våra medlemmar på bästa<br />
sätt.<br />
STIFTELSEN SVENSKA DISTRIKTSLÄKARFÖRENINGENS<br />
SAMFOND<br />
DLF förvaltar Samfonden. Denna skall dela ut medel till behövande<br />
medlemmar eller medlemmars efterlevande. Fonden skall<br />
även bereda distriktsläkare medel för utbildnings-, utvecklingsoch<br />
forskningsverksamhet. Medlen i fonden är placerade till låg<br />
risk. <strong>2011</strong> har varit ett uruselt börsår. Trots detta har värdeförändringen<br />
varit mycket begränsad på grund.av försiktig placeringspolitik.<br />
Styrelsen har sedan <strong>2011</strong> beslutat att dela ut medel<br />
endast en gång om året då de medel som kan delas ut är ganska<br />
begränsade. Medel har delats ut till tre personer. Vi har fått bra,<br />
men få ansökningar. Styrelsen delar i princip ut föregående års<br />
avkastning, en princip vi avser att fortsätta med för att inte skatta<br />
bort pengarna.<br />
DLF avser<br />
• att bevaka den ekonomiska utvecklingen i fonden,<br />
• att vidmakthålla och ytterligare förbättra kunskapen hos våra<br />
medlemmar om möjlighet att erhålla medel härifrån.<br />
KASSÖRENS REDOGÖRELSE<br />
DLF har en stabil ekonomi. Intäkter och kostnader följer i stort<br />
sett vad som budgeterats. Föreningens tidning Distriktsläkaren<br />
ges ut utan kostnad för föreningen och tillför istället nettoinkomster,<br />
detta trots en krympande annonsmarknad.<br />
Föreningen har gjort ett förväntat resultat och ligger något<br />
bättre jämfört med föregående år. Anledningen till detta är försäljning<br />
av värdepapper. Resultatet av själva verksamheten följer<br />
i stort budget.<br />
26
Börsen har haft sitt fjärde sämsta år i Sverige sedan 1980-talet.<br />
Den har backat med 18%. DLFs försiktiga hållning med lågriskprofil<br />
och aktieplaceringar i form av aktieindexobligationer har<br />
visat sig vara en riktig strategi.<br />
Av DLFs ekonomiska tillgångar är ca. 32% placerade i aktier<br />
och 61% i räntebärande tillgångar. Observera att aktieindexobligationsfonder<br />
s.k. Spaxar i dessa sammanhang räknas som<br />
räntebärande tillgångar.<br />
Styrelsen har valt att ha en försiktig strategi eftersom vi ser<br />
att uppgångar snabbt kan förbytas i nedgångar. Några omdispositioner<br />
har gjorts i portföljen för att DLF skall ha ett så gott<br />
resultat som möjligt. DLF har för närvarande en kassa som är<br />
betryggande.<br />
Medlemsavgiften har ända sedan 1999 varit oförändrad. Att<br />
denna behöver höjas blir allt tydligare för att DLF ska kunna<br />
verka på ett ändamålsenligt och kraftfullt sätt. Börsutvecklingen<br />
kommer vi naturligtvis att fortsatt följa. Styrelsen kommer även<br />
framöver att göra så säkra placeringar som möjligt. Medlemsutvecklingen<br />
är A och O för föreningens fortsatta ekonomi och<br />
möjlighet att verka, varför stor uppmärksamhet måste ägnas åt<br />
denna utveckling.<br />
DLF avser<br />
• att även fortsättningsvis noggrant följa den ekonomiska<br />
utvecklingen och avser att agera så att medlemmarnas medel<br />
hanteras så säkert och ekonomiskt klokt som möjligt. Målsättningen<br />
är att föreningen skall ha en trygg ekonomisk grund<br />
att stå på och som dessutom är långsiktig.<br />
FÖRTECKNING ÖVER FÖREKOMMANDE<br />
FÖRKORTNINGAR<br />
AB<br />
AJ<br />
ALF<br />
ALG<br />
AT<br />
CPD<br />
CPME<br />
CS<br />
DLF<br />
EAR<br />
FD<br />
GP/FM<br />
IPULS<br />
LOU<br />
LOV<br />
MSF<br />
OFR<br />
Allmänna Bestämmelser<br />
Avdelningen för Arbetsliv och Juridik<br />
Avtal om läkarutbildning och forskning<br />
Arbetslivsgruppen<br />
Allmäntjänstgöring<br />
Continuing Professional Developement<br />
Standing Committee of European Doctors<br />
Centralstyrelsen<br />
Svenska Distriktsläkarföreningen<br />
Etik- och Ansvarsråd<br />
Förhandlingsdelegationen<br />
General Practice/Family Medicine<br />
Institutet för Professionell Utveckling av<br />
Läkare i Sverige<br />
Lagen om Offentlig Upphandling<br />
Lagen om Valfrihetssystem<br />
Medicine Studerandes Förbund<br />
Offentliganställdas förhandlingsråd<br />
Vi kommer därför att föreslå en medlemsavgiftsförhöjning<br />
för fullmäktige från 2013 för att säkra DLFs ekonomi. Detta beror<br />
bland annat på ett utökat ekonomiskt åtagande i och med att<br />
DLF tar över det ekonomiska ansvaret för <strong>Sveriges</strong> representation<br />
i UEMO. Dessutom kommer redaktören att få en fast månatlig<br />
ersättning för att tidningen ska behålla sin höga kvalitét och<br />
hemsidan skall utvecklas på ett ändamålsenligt och användarvänligt<br />
sätt.<br />
PP<br />
RLIM<br />
RSO<br />
SACO<br />
SBU<br />
SFAM<br />
SFLF<br />
SKL<br />
SLCF<br />
SoS<br />
SPUR<br />
ST<br />
SYLF<br />
UEMO<br />
UEMS<br />
UFO<br />
WONCA<br />
Avdelningen för Politik och Profession<br />
Rådet för Läkemedel, IT och Medicinteknik<br />
Regionalt skyddsombud<br />
<strong>Sveriges</strong> akademikers centralorganisation<br />
Statens beredning för medicinsk utvärdering<br />
Svensk förening för allmänmedicin<br />
Svenska företagsläkarföreningen<br />
<strong>Sveriges</strong> Kommuner och Landsting<br />
Chefsläkarföreningen<br />
Socialstyrelsen<br />
Läkarförbundets och Läkaresällskapets stiftelse<br />
för utbildningskvalitet<br />
Specialiseringstjänstgöring<br />
<strong>Sveriges</strong> Yngre Läkares Förening<br />
Union Européenne des Médecins<br />
Omnipracticiens<br />
The European Union of Medical Specialists<br />
Utbildnings- och forskningsdelegationen<br />
World Organization of Family Doctors<br />
27
SVENSKA DISTRIKTSLÄKARFÖRENINGEN<br />
ARBETAR FÖR<br />
MEDLEMMAR<br />
• att vara en yrkesförening för alla specialister i allmänmedicin<br />
i Sverige oberoende av anställningsform.<br />
• att specialister i allmänmedicin ska ha hög status.<br />
• att specialister i allmänmedicin ska ha goda ekonomiska<br />
villkor.<br />
• att skapa förutsättningar att arbeta i egen regi.<br />
• att producera en medlemstidning med fokus på facklig<br />
information.<br />
• att befrämja facklig interaktiv kommunikation både med<br />
och mellan medlemmarna.<br />
• att via Provinsialläkarstiftelsen och Samfonden uppmuntra<br />
och bidra till medlemmars kompetensutveckling.<br />
• att ständigt öka antalet medlemmar – fler kan påverka mer.<br />
• att möjliggöra fackligt engagemang/uppdrag oberoende<br />
av anställningsform.<br />
ARBETSMILJÖ OCH ARBETSLIV<br />
• att arbeta för att alla specialister i allmänmedicin ska ha en<br />
god arbetsplats.<br />
• att belysa arbetsmiljöproblem.<br />
• att belysa och följa upp resultat från aktuella arbetsmiljöundersökningar.<br />
• att minimera det administrativa arbetet till förmån för det<br />
patientnära.<br />
• att delta i utvecklandet av skyddsombudsorganisationen<br />
oberoende av verksamhetsform.<br />
• att verka för att specialister i allmänmedicin tar på sig uppdrag<br />
som chefer och får resurser för detta.<br />
SJUKVÅRDSPOLITIK OCH SJUKVÅRDSORGANISATION<br />
• att ökat antal specialister i allmänmedicin, till minst 1/1 500<br />
invånare.<br />
• att resursförstärkning till allmänmedicinska uppdraget.<br />
• att lyfta fram specialisten i allmänmedicins kompetens och<br />
kvalitet.<br />
• att specialisten i allmänmedicin ska vara det primära vårdalternativet.<br />
• att visa på den hälsoekonomiska nyttan med en stark kår<br />
av specialister i allmänmedicin.<br />
• att möjliggöra för en mångfald av självständiga personalägda<br />
mottagningar med allmänmedicinska utförare.<br />
• att beställaren skiljs från utföraren i konkurrensneutralitetens<br />
tecken.<br />
• att bevaka och följa upp vårdvalssystemen.<br />
• att bevaka utvärderingen av hur kvalitetsindikatorer<br />
används som styrinstrument i ersättningssystem.<br />
UTBILDNING OCH FORSKNING<br />
• att verka för att den allmänmedicinska specialiteten behåller<br />
sin höga kvalitet.<br />
• att allmänläkaren har tillgång till garanterad fortbildning<br />
med rätt till minst 10 dagars betald, extern fortbildning<br />
per år.<br />
• att allmänläkaren ingår som en resurs i grundutbildningen<br />
och får skälig ersättning för sitt uppdrag.<br />
• att fler ST-tjänster tillsätts i allmänmedicin för att uppnå<br />
Läkarförbundets mål med en heltids allmänläkare per minst<br />
1 500 invånare.<br />
• att arbeta för att specialister i allmänmedicin ska ha möjlighet<br />
till forskning i sitt uppdrag med ersatt forskningstid.<br />
• att verka för årliga, personliga dokumenterade kompetensutvecklingssamtal.<br />
INTERNATIONELLT<br />
• att allmänmedicin blir en erkänd specialitet i Europa med<br />
minimum fem års specialistutbildning.<br />
• att driva och samarbeta på europeisk nivå runt metoder för<br />
fortbildning.<br />
• att medverka i att utvärdera vilka och hur kvalitetsindikatorer<br />
används som styrinstrument i ersättningssystem.<br />
• att arbeta med de gemensamma Europafrågorna via UEMO,<br />
den europeiska allmänmedicinska fackliga organisationen.<br />
• att göra UEMO känt bland medlemmarna.<br />
• att delta i och utveckla det gemensamma nordiska fackliga<br />
samarbetet,<br />
• att följa forskning och utveckling av allmänmedicinska organisationsformer<br />
internationellt.<br />
OPINIONSBILDNING<br />
• att vara aktiva i sjukvårdsdebatten.<br />
• att utveckla och förnya kommunikationsstrategier.<br />
• att utveckla tidningen Distriktsläkaren som språkrör för<br />
våra frågor.<br />
• att utveckla den interaktiva kommunikationen på nätet och<br />
få detta att bli en mötesplats för alla medlemmar.<br />
• att ordna symposier med ett synnerligt allmänmedicinskt<br />
fokus och intresse.<br />
• att kora Årets Allmänläkarvän.<br />
OM VÅRT ARBETE INOM LÄKARFÖRBUNDET<br />
• DLF arbetar kontinuerligt för att de allmänmedicinska frågorna<br />
beaktas och lyfts inom Läkarförbundets råd och organ.<br />
• DLF har fasta mandat i FD, ALG och UFO.<br />
• DLF är en yrkesförening och har påverkansmöjlighet, men<br />
har ej förhandlingsrätt och är ej avtalsslutande part.<br />
28
Change language