Insikt nr 1, 2010 (pdf 3,6 MB) - Falu Kommun

falun.se 

/Insikt/1 

Din egen personaltidning – om livet på Falu Kommun 

Februari 2010 

Gruppen 

65+ växer 

sid 5–7 

Sidan 4 

Intressepoolen 

öppnar nya dörrar 

Sidan 8–9 

Flyttkarusellen 

snurrar vidare 

Sidan 15 Sidan 17 

Lyckad satsning 

på rastaktiviteter 

Hemtjänsten 

gjorde kokbok 

Sidan 20 

Hektisk höst för 

skolsköterskorna

falun.se /Insikt 1/2010 

ledaren 

En skön blandning av 

kunskap, engagemang 

och arbetsglädje! 

Årets första nummer av Insikt är som alltid en skön blandning av artiklar 

från många delar av verksamheten. Jag fascineras varje gång av att 

det händer så mycket! Vi får in mycket tips och förslag från er läsare 

och vi försöker få med så mycket som möjligt av dessa i tidningen. Och 

de flesta av de tips vi får in från er och vårt redaktionsråd är faktiskt 

positiva händelser och ämnen! 

Det är också värt att notera och kanske inspireras av, att det är ju vi 

som jobbar här som bidrar till dessa positiva händelser och historier. Det 

ska vi verkligen vara stolta över och berätta om, tycker jag! 

Det är inte alla gånger som tidningens utgivning stämmer med ett 

artikelförslag och då kan det bli så att den får utgå för att den helt 

enkelt hinner bli lite för inaktuell. Men för det mesta så går det bra! 

Så fortsätt tipsa oss, ring eller maila oss på redaktionen@falun.se 

Redaktionen har besökt Hälsinggårdsskolan där fritidsledarna jobbar 

med aktiva raster med bra resultat för trivseln i skolan och studieron i 

klassrummen. Vi har också gjort en koll på vad olika förvaltningar gör 

för att möta behov och önskemål hos den växande gruppen aktiva, friska 

pensionärer. Läs också intervjun med kulturoch ungdomsförvaltningens 

nämndordförande och chef och så har tidningen besökt skolsköterskor 

för att höra hur det gick med vaccinering med den s.k. svininfluensan. 

Nytt för i år är att vi ändrar färgen på första sidan på Insikt. Det gör 

vi för att få lite mer variation och för att du ska uppmärksamma att 

det är ett nytt nummer som kommer i din brevlåda. Färgen kommer att 

anpassas till färgerna i förstasidesbilden. 

Vi önskar dig mycket läsnöje! 

Passa på att njuta av vintern och snön! 

Lena Säfström 

Informationschef 

Innehåll 

Nya kommunalrådet vill öka karriärmöjligheter......3 

Så tillsätts lediga jobb......................................4 

”Pensionering innebär omställning”.....................5 

Befolkningsstruktur i förändring.........................5 

Växande gruppen 65+ ger kommunen 

nya utmaningar ...............................................5 

Bostäder för alla...............................................6 

Kamp mot ensamhet är kamp för hälsa.................6 

Styrka, kost och gemenskap – recept för hälsa......7 

Kommunen flyttar närmare medborgarna..............8 

Kerstin Söderbaum Fletcher (fp), ord förande 

i kommunstyrelsens fastighetsutskott..................9 

Samförstånd är kultur hos kulturen....................10 

Seg start för digitala flexklockor.......................12 

Ali är kontaktperson och fler behövs..................12 

Nya utredningar om kommun service framtid........14 

Aktiva raster med engagerade vuxna..................15 

Gemensamt ansvar för säkerhet.........................16 

Matglädje för seniorer.....................................17 

Attityd 2010 – vad tycker du?..........................18 

Studenter får inblick i verkligheten...................19 

Massiv insats då 6 000 elever vaccinerades.........20 

”Ta på glasögonen för ökat dubbelseende!”........21 

Vinnare i rebustävlingen och kryssvinnare..........22 

Insiktskrysset................................................23 

Profilen: Therese Holst....................................24 

falun.se/insikt 

Falu Kommun, Stadskansliet 

791 83 Falun 

Tel 023–830 00, fax 023–832 02 

Chefredaktör och Lena Säfström 

ansvarig utgivare Tel 023–821 20 

E-post lena.safstrom@falun.se 

redaktör 

Redaktionsråd 

Layout 

Tryck 

Omslagsbilden 

Kerstin Lundin 

E-post kerstin.lundin@falun.se 

Sara Albinsson, IT/organisationskontoret 

Maria Boström, IT/organisationskontoret 

Pernilla Bremer, omvårdnadsförvaltningen 

Agneta Frisk, stadsbyggnadskontoret 

Lina Grandin, trafik- och fritidsförvaltningen 

Ingela Hörlin, kulturoch 

ungdomsförvaltningen 

Ulrica Jansson, personalkontoret 

Elisabeth Johansson, arbetsmarknadsoch 

integrationskontoret 

Ylva Johansson, skolförvaltningen 

Lars Lagerqvist, kommunfastigheter 

Elisabet Lundqvist, kommunservice 

Göran Rosenström, socialförvaltningen 

Thomas Sundin, miljöförvaltningen 

Ulrika Westin, näringslivskontoret 

Ryter kommunikationsbyrå AB 

www.ryter.se 

Mitt Media Print 

Olov Vesterberg gillar skidåkning 

i Stångtjärn. Foto: Håkan Edvardsson 

Nästa nummer 

Tips, synpunkter 

och idéer? 

Insikt 2 kommer 25 april 

Mejla redaktionen@falun.se 

2


Nya kommunalrådet vill 

öka karriärmöjligheter 

– Vi är Faluns största arbetsgivare 

med ansvar för en bra 

arbetsmiljö med möjlighet 

för människor att utvecklas 

i sina yrkeskarriärer. Jag tror 

att samarbete med Borlänge 

och andra kommuner i regionen 

kan öppna nya vägar för 

vår personal. 

Det säger Mats Dahlström, c, 

som blir kommunalråd efter 

Dan Westerberg som i sin tur 

tar över Mats post i byggnadsnämnden. 

Kommer kommunens anställda 

att märka att det gjorts en rockad på 

kommunalrådsposten? 

– Jag kommer att fortsätta Dans 

fina arbete, med viss fokusering på 

förtydligande av gemensamma mål för 

kommunens verksamhet och alla medarbetares 

förståelse för målen. Dock 

kommer förändringar i omvärlden att 

än mera förändra villkoren för arbetet 

med hur kommunen som organisation 

organiserar och effektiviserar resurserna 

för att på bästa sätt möta behov 

och förväntningar hos medborgarna. 

Vilka blir dina ansvarsområden? 

– Eftersom jag går in i ett sent skede i 

mandatperioden och det finns ett väl 

fungerande samarbete kommer jag att 

följa det sätt Dan och Mikael (Rosén, 

moderat kommunalråd, red:s anm) 

jobbat på. Det ger mig de ”mjuka” 

nämnderna och det interna arbetet, 

vår organisation. Eftersom jag bland 

annat arbetat med såna frågor i ett 

eget företag är det en utmaning jag är 

spänd på. 

– Alla som jobbar i kommunen 

är fantastiskt viktiga och jag högaktar 

dem som får basservicen med vård 

och omsorg att fungera. Utan dem 

fungerar inte vårt trygghetssystem, så 

enkelt är det. 

Vad fick dig att tacka ja till frågan 

från dina partikamrater? 

– Är man intresserad av politik och ser 

politikens kraft att förändra, baserat på 

Ingen glamour. Mats Dahlström justerarsittvinkel och höjd på kontorsstolen han ärver av den något kortare Dan Westerberg 

Röjsåg och längdskidor är två av Mats 

Dahlströms verktyg för att koppla av. 

vad medborgarna vill, tackar man ja till 

såna här fina uppdrag, om inte privata 

skäl föreligger. Jag kollade med familjen 

först. Men våra fyra barn har flyttat 

ut och är det någon gång i livet jag kan 

satsa heltid på politiken är det nu. 

Några hjärtefrågor? 

– Kan jag svara med en hjärtefråga 

i politiken och en ledstjärna genom 

yrkeslivet? Jag vill använda den stora 

omställningen till ett långsiktigt hållbart 

samhälle som en motor i tillväxtarbetet. 

Det är en fantastisk utmaning 

till oss politiker. 

– Från utbildningen till lantmätare, 

via mina olika jobb och politiska 

uppdrag har landsbygdsutveckling 

alltid intresserat mig, där finns kraft 

och möjligheter vi ännu inte utnyttjar 

fullt ut. 

Text och foto: Håkan Edvardsson 

Fakta Mats Dahlström 

Aktuell: Nytillträtt kommunalråd, 

vice ordförande i kommunstyrelsen, 

gruppledare för Centerpartiet. 

Ålder: 55. 

Bor: Villa i Aspeboda. 

Familj: Fru och fyra utflyttade barn. 

Fritidsintressen: Jobba i skogen, 

röjsågen är en favorit. Cyklar en del 

på sommaren och åker så mycket 

längd jag hinner på vintern. 

Karriär: Utbildad till lantmätare. 

LRF som lantmätare, konsult och 

biträdande medlemschef. Chef för 

hushållningssällskapet Dalarna- 

Gävleborg. Ordförande i miljönämnden. 

Ordförande i byggnadsnämnden. 

3


FRÅGOR & SVAR 

Intressepoolen 

Kan jag vara anonym i 

Intressepoolen? 

Ja, ända fram tills dess att du 

anmäler intresse för en tjänst. 

Hur går matchningen till? 

Matchningen sköts digitalt. Du 

klickar för det yrkesområde som 

du är intresserad av. När ett ledigt 

jobb matchar dina önskemål 

får du ett mejl. 

Christina Johansson trivs på miljöförvaltningen och har inte för avsikt att söka sig vidare, men tycker det är bra att möjligheten finns. 

Foto: Ulf Palm. 

Så tillsätts lediga jobb 

Sedan några år tillbaka 

använder Falu Kommun en 

särskild rekryteringsmodell 

när en vakans uppstår. 

Nu visar en utvärdering att 

modellen i stort sett fungerar 

bra, men att mer information 

behövs. 

Eva Andersson 

– Vi vet att många hört talas om 

rekryteringsmodellen och Intressepoolen 

via personaltidningen och 

därför vill vi nu passa på att reda ut 

lite frågetecken, säger Eva Andersson, 

personalkontoret. 

Generös matchning 

Rekryteringsmodellen används för alla 

vakanser, med undantag för semestervikariat. 

Modellen består av flera 

steg – ibland ska alla passeras, ibland 

blir en tillsättning klar redan efter två 

eller tre steg. 

– Rekryteringsmodellen ser till de 

arbetsrättsliga aspekterna, samtidigt 

som den säkerställer att vi tar tillvara 

på den kompetens som redan finns i 

organisationen, säger Eva. 

När en vakans uppstår är första 

steget att ta ställning till om tjänsten 

ska tillsättas eller inte. Kan arbetsuppgifterna 

till exempel fördelas på andra 

medarbetare? Vill någon deltidare gå 

upp i tid? 

Om det efter en så kallad verksamhetsprövning 

visar sig att tjänsten ska 

tillsättas är nästa steg att undersöka 

om det finns någon som exempelvis 

behöver byta jobb av hälsoskäl eller är 

övertalig och har rätt kompetens för 

tjänsten. Finns inte det går tjänsten 

vidare till Intressepoolen. 

– Alla som har en tillsvidareanställning 

och vill byta jobb kan anmäla sig 

till Intressepoolen anonymt, säger Eva. 

It-system sköter Intressepoolen 

När du anmäler dig till Intressepoolen 

anger du vilken typ av jobb du är intresserad 

av. Dyker en tjänst upp som 

matchar din intresseanmälan får du ett 

mejl om det. 

– Svarstiden är kort och det gäller 

att vara alert, säger Eva som också vill 

påpeka att matchningen görs digitalt, 

inte av en människa. 

– Om du anmält dig till Intressepoolen 

kan det hända att du får 

matchningar som inte riktigt stämmer 

med din profil. Det beror på att 

matchningen sker per yrkesgrupp. Vi 

vill ha en generös och bred matchning, 

så att vi inte missar någon. Får 

du mejl om en tjänst som inte passar 

dig lämnar du det bara därhän. Vill du 

däremot svara ska du vara noga med 

att skicka personligt brev och cv. Att 

bara svara på mejlet räcker inte. 

Eva berättar att det även finns 

önskemål om en jobb-bytar-pool – 

en pool där anställda inom samma 

yrkesområde skulle kunna byta jobb 

med varandra, under förutsättning att 

cheferna godkänner det. 

– Det kan komma senare, men 

just nu är det inte aktuellt. 

Utbildning finns 

Om rekryterande chef hittar rätt 

person för tjänsten via Intressepoolen 

behöver tjänsten inte annonseras ut. 

Skulle det däremot saknas lämpliga 

kandidater annonseras tjänsten ut 

internt och i vissa fall också externt. 

– Idag tillsätter vi ungefär två 

tredjedelar av tjänsterna internt och en 

tredjedel externt. 

Eva berättar att utvärderingen av 

rekryteringsmodellen har visat att 

många chefer vill ha mer information 

och utbildning. 

– Vi ordnar utbildningar i rekryteringsprocessen, 

arbetsrätt och LAS 

varje år. Håll utkik på Insidan under 

Personal och ITM-skolan. Genomgång 

av den datoriserade rekryteringsmodellen 

görs efter intresseanmälan till mig. 

Text: Kerstin Lundin 

Varför kommer inte alla 

tjänster till Intressepoolen? 

Alla lediga tjänster passerar 

genom Falu Kommuns rekryteringsmodell. 

Här är Intressepoolen 

steg 4, vilket innebär att 

tjänsten kan ha tillsatts tidigare. 

Varför är svarstiden så kort? 

Svarstiden måste vara kort för 

att rekryteringen inte ska dra 

ut på tiden. När ett ledigt jobb 

skickas ut till anmälda i Intressepoolen 

är svarstiden minst tre 

arbetsdagar. Rekryterande chef 

kan besluta om längre svarstid. 

Varför kom jag inte på 

intervju? 

Urvalsarbete och intervjuer från 

Intressepoolen sker på likartat 

sätt som vid intern och extern 

annonsering. Om flera personer 

från Intressepoolen anmält 

intresse av samma jobb kommer 

dessa att konkurrera med 

varandra. 

Jag är inte intresserad av 

det jobb jag matchats mot. 

Hur gör jag? 

Du behöver inte göra någonting. 

Inget registreras och inget 

händer. 

Läs mer om rekryteringsmodellen 

och Intressepoolen på Insidan. 

Du är också välkommen att kontakta 

Eva Andersson, personalkontoret, 

tfn 023-839 12. 

FAKTA 

Rekrytering 

2008: 55 % intern 

(varav 10 % från intressepoolen) 

45 % extern 

2009: 64 % intern 

(varav 18 % från intressepoolen) 

36 % extern 

4


Befolkningsstruktur i förändring 

Växande gruppen 

65+ ger kommunen 

nya utmaningar 

De äldre blir allt fler. Så ser det ut i hela Sverige och 

Falu kommun är inget undantag. Vad innebär den nya 

situationen för kommunen? Kan vi möta de behov och 

krav som den växande gruppen äldre har? Hur väl 

förberedda är förvaltningarna? Insikt har tagit pulsen 

på några av dem. 

Samlingsplatser och kulturutbud är viktiga för folkhälsan. Tidningsrummet vid Stadsbiblioteket är ofta välbesökt. 

”Pensionering innebär omställning” 

– Man ändras inte som individ 

för att man fyller 65 och 

klassas som ”pensionär”. Men 

pensionering innebär en stor 

förändring och för många en 

svår omställning. För många 

kan den nya livssituationen 

leda till både social och fysisk 

inaktivitet. Det konstaterar 

folkhälsostrateg Angela 

Poroli. 

Den som inte motionerat tidigare kanske 

inte ändrar sin livsstil bara för att 

han eller hon 

blir pensionär. 

Den som levt 

aktivt kanske 

vill fortsätta 

att göra det 

även som 

senior. Vissa Angela Poroli. 

till och med ökar sina aktiviteter när 

de får mer tid. Det samma gäller även 

sociala och kulturella aktiviteter. 

– Så är det, och för att nya grupper 

ska ha möjlighet att delta i olika 

fritidsverksamheter kan det behövas 

samordning och information om vad 

som finns och hur man tar kontakt 

med arrangörerna. 

Leder pensioneringen till både 

social och fysisk inaktivitet visar all 

forskning att sämre hälsa är att vänta. 

Seniorer som däremot deltar i aktiviteter 

av olika slag blir piggare och 

friskare längre upp i åldrarna. 

– En bra och tillgänglig miljö är 

en förutsättning för att kunna vara 

aktiv. Vad samhället kan bidra med 

är tillgänglighet i bostadsområden 

och samhället i övrigt. Bra kommunikationer 

och planering av friluftsområden 

även för seniorer, planering 

av motions- och idrottsanläggningar, 

parker och kulturlokaler är viktigt, 

säger Angela. 

Att kunna vistas utomhus har 

stor betydelse för hälsan. Promenader 

underlättas om gångvägar är asfalterade, 

nivåskillnader utjämnade och så 

vidare. 

Om det saknas grönområden nära 

bostaden är det av stor betydelse att 

det finns allmänna kommunikationer 

ut till grönområden. Kommunikationer 

är generellt viktigt i sammanhanget. 

– Ett aktivt liv som senior kan ge 

många friska och roliga år och skjuta 

upp en del ålderskrämpor. Därmed 

skjuts också vårdbehoven upp, vilket 

kan leda till minskade kostnader för 

äldreomsorg och sjukvård. 

Fortsättning på nästa uppslag 

5


Olov Vesterberg är 71 år och åker regelbundet skidor vid Stångtjärn. 

Gertrud Malmestrand tränar magmusklerna under överinseende av instruktör Mikael 

Forslund. 

Styrka, kost och gemenskap 

– recept för hälsa 

– Det drar i magen, högt upp i magen, 

– Så ska det vara. Du gör helt rätt. 

Det är Ulla Forsberg som får instruktioner av Mikael Forslund 

på Lugnets gym. Hon deltar i en nystartad satsning med 

styrketräning för seniorer. 

Malin Jonsson är friskvårdskonsulent 

på trafik- och fritidsförvaltningen. 

Det ger henne 

bland annat uppdraget att samordna 

mål nio i kommunens lokala folkhälsomål: 

ökad fysisk aktivitet. I den 

funktionen har hon stöttat initiativet 

att starta ett projekt där Friluftsfrämjandet, 

Nautilus och Lugnet tillsammans 

erbjuder pensionärer att lära sig 

mer om kost och styrketräning. Pengar 

från Folkhälsorådet har bidragit till att 

göra det möjligt. 

– Varje träff är på tre timmar och 

innehåller uppvärmning, styrketräning 

med instruktör och lunch med kostinformation. 

Tanken är att erbjuda 

både träning och umgänge. Falun har 

sällsynt goda förutsättningar för friskvård 

och motion i alla dess former. 

Vi har elljusspår, cykelvägar, skidspår, 

gångstigar och olika idrottshallar, 

konstaterar Malin och ansluter till det 

20-tal pensionärer som nu bekantar 

sig med gymmets alla maskiner. 

Samverkan behövs 

Ulla Forsberg och kompisen Gertrud 

Malmestrand visas en maskin 

där man sittande med armarna lyfta 

tränar magen genom att pressa en vikt 

framåt. Armarna ska vara avslappnade. 

– Att skapa ett bättre Falun för pigga 

pensionärer handlar inte om att bygga nya 

anläggningar eller liknande. Samordning 

räcker väldigt långt, konstaterar 

friskvårdskonsulent Malin Jonsson. 

Malin byter några ord med instruktör 

Forslund och eldsjälen Catharina Dicander, 

Friluftsfrämjandet och noterat 

att allt går som planerat. 

– Vi behöver inte skapa nya 

anläggningar för att det blir fler 

pensionärer som vill röra på sig på 

olika sätt. Att sluta jobba behöver inte 

betyda att du får hälsoproblem, men 

att inte vara behövd eller finnas med 

i ett sammanhang är inte hälsosamt. 

Det kan också vara så att man får tid 

och kraft att förbättra sin hälsa när 

man inte måste jobba. 

Malin menar att man bör 

undersöka och utveckla fler olika 

samverkansformer mellan kommunen, 

näringslivet och föreningslivet. Varför 

inte som i det nu aktuella projektet? 

Kanske kan fler föreningar starta sektioner 

och aktiviteter för pensionärer 

med verksamhet på dagtid? 

– Fysisk aktivitet som passar 

många och social samverkan. Där har 

du ett bra recept för att man också ska 

klara vardagslivet längre, med färre 

krämpor. Att våga satsa och investera 

i att hålla fler människor friska 

längre upp i åldrarna betyder större 

mänskligt kapital. Att vi får fler äldre 

i samhället ska därför inte ses som en 

belastning utan som en viktig resurs, 

avslutar Malin. 


6


Kamp mot ensamhet är 

kamp för hälsa 

En samverkan mellan Friluftsfrämjandet, 

Nautlius och Lugnet gym ger 20 

pensionärer möjlighet att lära sig mer om 

hälsosam kost och styrketräning. 

FEM PERSPEKTIV PÅ FRISKT 

ÅLDRANDE 

Boende: Flexibelt med möjlighet till 

gemenskap och stigande service och 

omvårdnad. 

Folkhälsa: Förebyggande arbete med 

motion/mat/kost/friluftsliv/kultur/ 

fritidsaktiviteter. 

Inflytande: Systematisk dialog med 

pensionärs- och handikapporganisationerna. 

Exempelvis i kommunala pensionärsrådet 

och handikapprådet. 

Valfrihet: Vem ska utföra vad, för vem 

och hur? Effektiva och enkla processer 

för personens val av service och vård. 

Anhörigstöd: Underlätta för den friske 

i ett förhållande att fortsätta vårda sin 

partner. 

FAKTA 

Lokala resurser: Föreningar, studieförbund, 

kommunens eget utbud till exempel simhallar 

och motionsanläggningar, bibliotek, museer, 

frivilligorganisationer, volontärverksamhet, 

kyrkor och samfund, privat utbud. 

Över 17 procent av Sveriges befolkning, 

1,6 miljoner människor, är 65 år eller äldre. 

De allra flesta har god hälsa när de går i 

pension. 

– Nästan alla har en mer 

bekymmersfri bild av sitt 

åldrande än vad statistiken 

spår. Samtidigt skjuts 

ålderskrämpor längre upp i 

åren. Det nya blir en större 

grupp som jobbat färdigt, 

har hälsan i behåll och har 

tid och resurser att vårda 

den. Och hur kan vi inom 

kommunen göra det bästa 

av det? Det frågar sig Pia 

Joelson, chef för omvårdnadsförvaltningen. 

Kommunens förvaltningschefer 

är som de flesta andra. 

De tror att deras ålderdom 

kommer innehålla gott om tid och 

kraft till fritidsaktiviteter, umgänge, 

motion och resor tills döden kommer 

smärtfritt och snabbt. Det 

visade sig när Pia Joelsson gjorde 

en snabb undersökning bland sina 

kollegor under en nätverksträff. 

– Dra nu inte för stora växlar 

på det. Men det var en intressant 

diskussion och all forskning pekar 

på samma sak: De flesta inser inte 

att åtta av tio dör ”den långsamma 

döden” med tilltagande besvär. Men 

det är också sant att fler och fler är 

piggare och piggare längre upp i åren. 

Lediga friska 

”Fysisk aktivitet som 

passar många och 

social samverkan” 

Pia menar att begreppet ”aktiva 

pensionärer” och andra etiketter 

är missvisande. Det handlar om 

vuxna människor som inte jobbar – 

punkt. Kommer sedan ledvärk, demens, 

sockersjuka eller något annat 

smygande är man en person som, 

exempelvis, behöver hemtjänst. 

Men ska kommunen driva 

”fritids” för friska vuxna med tid 

över? Kan man inte begära att även 

65-plussare tar ansvar för sig själva 

och håller sig friska? 

– De där smått provocerande 

frågorna är lättare att ställa än att 

besvara. Även om vi får bättre fysik 

och bättre mediciner sker det saker 

när man slutar jobba. Kopplingen 

mellan fysisk hälsa och mentala 

bitar som att känna sig behövd och 

höra till ett socialt nätverk är mycket 

tydlig. Ensamheten är oerhört 

farlig, den tjänar vi verkligen på att 

mot arbeta, konstaterar Pia. 

Träffpunkter 

Satsningen på träffpunkter för pensionärer 

är en satsning mot ensamhet. 

Denna öppna verksamhet finns 

nu på Källängsskolan i Svärdsjö, på 

Britsarvsgården och på Smedjan på 

Järnet. Härifrån ordnas en lång rad 

gemensamma aktiviteter, förutom 

det lika enkla som uppskattade 

småpratet över en kopp kaffe. 

– Börjar man räkna på det 

sparar kommunen enkelt in varje 

åtgärd som förebygger att någon 

får en höftledsfraktur, exempelvis. 

För att inte tala om det personliga 

lidandet. Att vi, bland annat via 

träffpunkterna och hembesök, 

fångar upp personer som behöver 

lite stöd är mycket bra, säger Pia 

och avslutar: 

– När forskning dessutom visar 

att även den som börjar träna vid 

80-årsålder får en bättre muskulatur 

och hälsa finns det mycket att 

vinna både för individen och för 

samhället. Vill vi skapa ett attraktivt 

Falun gäller som alltid samverkan 

med andra. Allt som behövs finns 

egentligen redan; idrottsföreningar, 

kulturföreningar, hantverksföreningar, 

olika service- och boendeformer 

med mera. Det handlar om 

att göra det mer tillgängligt för alla, 

att motverka ensamheten. 

Text: Håkan Edvardsson 

Foto: Trons 

Pia Joelsson, chef 

för omvårdnadsförvaltningen. 

Antal personer 65 år eller 

äldre i Falu kommun 

31/12 2008: 9 920. 

31/12 2015: 12 326. 

31/12 2018: 13 069. 

Källa: Staffan Wallin, Falu kommun 

I takt med att man blir äldre och får fler sjukdomar 

och funktionsnedsättningar upplever 

allt fler sin hälsa som dålig. Ett undantag är 

åldern 65–69 år, då människor i genomsnitt 

uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd som 

bättre än i åldern 60–64 år. Denna förbättring 

vid övergången till pensionsåldern är tydligare 

för kvinnor än för män och tydligare idag än 

för 20 år sedan. Källa: SCB 

Bostäder för alla 

Även stadsbyggnadskontoret 

planerar för ett Falun med fler 

pigga äldre. 

– Kraven på tillgänglighet i 

nyproduktion är numera så högt 

ställda att i princip all nyproduktion 

bör passa pigga pensionärer, 

konstaterar Margaretha 

Åslund, stadsbyggnadschef. 

Stadsbyggnadskontoret arbetar 

bland annat med planering av 

områden lämpliga för bostadsbebyggelse. 

Under 2009 gjorde man, 

tillsammans med bland andra 

kommunfastigheter och Kopparstaden, 

en utredning om ”Äldres 

boende i Falun – idag och i framtiden”. 

Utredningen konstaterade 

att utbyggnad av tillgänglighet i 

befintliga bostäder och byggande 

av nya seniorbostäder är viktigt. 

– Vi kan sälja mark till exploatörer 

som önskar bygga boende 

riktade särskilt till äldre. Kraven 

på tillgänglighet i nyproduktion 

är numera så högt ställda att 

i princip all nyproduktion bör 

passa pigga pensionärer. När 

man blir skruttigare finns det 

ibland en möjlighet att få bidrag 

till anpassning av bostaden, till 

exempel med att ta bort trösklar 

och det jobbar vi också med, 

säger Margaretha. 

Text och bild: Håkan Edvardsson 

7


Malin Croner, Karin Perers, Åsa Sundberg, Mats Reutherborg, Lars Hont, Björn Carlborg, Emma Jonsson, Anders Lundgren och Ulrika Westin trivs i Näringslivets hus på Ölandsgatan. 

Kommunen flyttar 

närmare medborgarna 

Näringslivskontoret har just 

flyttat från Dalregementet 

till Näringslivet Hus 

på Ölandsgatan. 

Skolförvaltningen flyttar 

från distriktskontoren 

till Kristinegymnasiet. 

Miljöförvaltningen flyttar 

från Stadshuset till Annexet 

på Slaggatan 4. 

Varför alla dessa flyttar? 

Det blir flyttkaruseller av och 

till. Ibland beror det på de 

olika verksamheternas behov 

av att komma närmare medborgarna, 

ibland beror det på ombyggnader. Det 

konstaterar Olle Wiking, kommunens 

fastighetschef. Det är ett pussel att fylla 

lokalerna så de nyttjas så effektivt som 

möjligt. Det gäller både kommunens 

egna fastigheter och ytor som hyrs. 

– Hela tiden pågår ett strategiskt 

arbete där vi ser över våra långsiktiga 

behov och upprättar en lokalförsörjningsplan. 

Vi har 290 000 kvadratmeter 

egna ytor och cirka 80 000 

kvadratmeter som vi hyr av andra fastighetsägare. 

Stadshuset ägs till exempel 

av Diös, berättar Olle Wiking. 

Anledningen till att näringslivskontoret 

flyttade från Dalregementet 

var i huvudsak att de ville komma närmare 

centrum så att alla företag kunde 

känna närheten till deras service. 

”Hela tiden pågår ett 

strategiskt arbete där 

vi ser över våra långsiktiga 

behov och upprättar 

en lokalförsörjningsplan” 

Skolförvaltningens flytt beror på 

att de omorganiserar och lägger ner 

distriktskontoren runt om i kommunen. 

Detta för att samla hela 

ledningen för skolfrågor på ett och 

samma ställe. 

Miljökontoret flyttar från Stadshuset 

för att frigöra ytor som socialoch 

omsorgsnämnden är i stort behov 

av då de utökar sin verksamhet. 

Inför näringslivskontorets flytt 

har en omfattande renovering och 

ombyggnad gjorts av lokalerna i 

Näringslivets Hus på Ölandsgatan. 

Lokalerna har öppnats upp och 

kontorslandskap skapats. 

– Flytten från Dalregementet gick 

riktigt smidigt. Alla hjälptes åt och 

flyttfirman som vi anlitade gjorde ett 

bra jobb. Nu har vi kommit tillrätta 

här på Ölandsgatan, sitter ihop med 

våra partners i samma hus och alla 

ser ut att trivas, säger näringslivschef 

Lars Hont och tillägger att det känns 

bra att befinna sig centralt så att alla 

företag har nära till servicen. 

Text och foto: Solveig Gezelius 

8


Arbetsmarknads- Arbetsmarknads- och 

och 

integrationskontoret integrationskontoret 

Kristinegatan 28 Kristinegatan 28 

Kommunfastigheter Kommunfastigheter 

Ölandsgatan 5 Ölandsgatan 5 

Arbetsmarknads- och integrationskontoret 

Stadsbyggnadskontoret 

Kristinegatan Stadsbyggnadskontoret 

28 


Kommunfastigheter 

Näringslivskontoret 

Ölandsgatan 


5 


Stadsbyggnadskontoret 

Ölandsgatan 5 

Ekonomikontoret Ekonomikontoret 

Stadshusgränd 4 / Stadshusgränd Slaggatan 4 4 / Slaggatan 4 


Ölandsgatan 6 

Personalkontoret Personalkontoret 

Slaggatan 4 Slaggatan 4 

Ekonomikontoret 

Stadshusgränd 4 / Slaggatan 4 


Personalkontoret 

Slaggatan 4 

Trafik- och fritidsförvaltningen 

Slaggatan 4 

Skolförvaltningen flyttar till Kristinegymnasiet under sportlovet. 

Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen 


IT/organisationskontoret IT/organisationskontoret 

Kristinegatan 8 Kristinegatan 8 

Miljöförvaltningen 

Stadskansliet 

Slaggatan 4 Stadskansliet 

Rådhuset, Stora Torget Rådhuset, Stora Torget 

IT/organisationskontoret 

Kultur- 

Kristinegatan 

och ungdomsförvaltningen 

8 

Kultur- och ungdomsförvaltningen 

Stadshuset Stadshuset 

Stadskansliet 

Rådhuset, Stora Torget 

Omvårdnadsförvaltningen 



Kultur- och ungdomsförvaltningen 

Stadshuset 

Skolförvaltningen Skolförvaltningen 



Stadshuset 

Socialförvaltningen Socialförvaltningen 


Skolförvaltningen 

Stadshuset 

Kommunservice Kommunservice 

Kyrkbacksvägen Socialförvaltningen 8Kyrkbacksvägen 8 

Stadshuset 

Kommunservice 

Kyrkbacksvägen 8 

Hallå där: 

Kerstin Söderbaum 

Fletcher 

(fp), ord förande i 

kommunstyrelsens 

fastighetsutskott 

Fastighetsutskottet är nytt för 

i år. Vad är det egentligen? 

– Utskottet 

har bildats i 

samförstånd 

mellan majoritet 

och 

opposition 

och kommer 

således att 

finnas kvar 

även om det 

skulle bli ändringar efter valet. 

Beslutet att bilda utskottet beror 

på att frågor kring kommunfastigheter 

tidigare behandlades i 

KSA, kommunstyrelsens allmänna 

utskott som har hand om hela 

kommunens allmänna ärenden. 

Kommunfastigheter är lika stora 

som Kopparstaden och därför 

tyckte vi att det behövs ett eget 

utskott, så att vi politiker kan följa 

verksamheten på ett bättre sätt. Vi 

blir som en styrelse för kommunfastigheter 

men är organisatoriskt 

placerade som ett utskott under 

kommunstyrelsen. 

Vilka sitter i styrelsen? 

– Jag är ordförande och Bo 

Jönsson (M) är vice ordförande. 

Dessutom är Krister Johnsson (S), 

Leif Löfberg (FAP) och Margareta 

Källgren (S) ordinarie ledamöter. 

Utöver dessa ingår fem ersättare. 

Hur många möten har ni haft? 

– Hittills har vi bara hunnit med 

ett möte som mest handlade om 

att informera alla i styrelsen så att 

alla har samma bakgrundshistoria. 

Dessutom konfirmerades beslutet 

om bygget av Västra Falun (Egnellska 

huset) där TV-huset ska byggas. 

Vad är ert mål? 

– Målet är att få den bästa kommunala 

nyttan av fastigheterna. 

Genom att ha fast dagordning 

där vi följer ekonomi, vakansläge, 

underhåll med mera får vi bättre 

kunskap om verksamheten och 

kan fatta de rätta besluten. 

Text: Solveig Gezelius 

9


Samförstånd 

är kultur hos 

kulturen 

Kontinuitet. Samförstånd. 

Något knappa resurser. 

Kultur- och ungdomsnämndens 

ordförande Jan-Olof 

Montelius och kulturchef 

Pelle Ahnlund är överens om 

vad som präglar styrningen 

för kommunens bibliotek, 

kulturverksamhet och fritidsgårdar. 

Ahnlund hann bara jobba några 

månader under sin första ordförande 

innan den borgerliga 

alliansen tog över styret av Falun i 

januari 2007. Då fattade Montelius 

(M) ordförandeklubban. 

– I teorin skulle vår verksamhet 

kunna förändras i grunden efter varje 

mandatperiod eftersom det enda lagen 

stipulerar inom vårt område är att 

kommunen ska ha ett bibliotek. Men 

verkligheten är, som så ofta, en annan. 

Det konstaterar Pelle Ahnlund. 

Jan-Olof Montelius är av samma 

åsikt. Nämndens ledamöter kan i 

princip alltid resonera sig fram till en 

kompromiss om öppettider, avgifter 

eller yttranden till andra förvaltningar. 

Misstänker man att en fråga kan orsaka 

debatt lyfter politikerna, eller tjänstemännen, 

upp den i nämnden långt 

innan det är dags för beslut. Det finns 

faktiskt en sådan fråga på bordet nu. 

Attraktiva fritidsgårdar 

– Nu diskuterar vi hur fritidsgårdsverksamheten 

ska drivas. Ungdomar 

träffas över nätet och under andra 

former nu än då fritidsgårdarna skapades. 

Vi ska inte ha en ”traditionell” 

Fakta kulturoch ungdomsnämnden 

Ordförande: Jan-Olof Montelius, Moderaterna. 

Förvaltningschef: Pelle Ahnlund. 

Budget 2010: 45 miljoner. 

Personal: 90. 

Verksamhet: Ansvarar för bibliotek, fritidsgårdar, vuxenkultur, fritids för 

funktionshindrade, bokbuss, Ungdomens Hus, barnkulturcentrum, med mera. 

Nämndledamöter: Mats Rudert (M), Britt-Marie Ahlenius-Romlin (C), Staffan 

Nilsson (S), Birgitta Gradén (S), Johan Eklund (S), Tommy Johansson (V) och 

Inger Strandmark (FP). 

fritidsgårdsverksamhet om den inte är 

intressant. Men vill vi göra något nytt 

måste vi samordna och effektivisera 

verksamheten, mer pengar får vi inte, 

säger Montelius. 

I det avseendet lever även kulturoch 

fritidsförvaltningen under samma 

villkor som andra i kommunen. Och 

diskussionen om vad som ska finnas 

i Falun, i Falu centrum och på landsbygden 

hörs även här. 

– Vi måste sannolikt skapa större 

enheter för att fritidsgårdarna ska 

bli mer attraktiva. Annars får vi helt 

orimliga lokal- och personalkostnader. 

Men frågan är inte enkel och därför 

diskuteras den tidigt i nämnden och vi 

på tjänstemannasidan får jobba fram 

olika förslag baserade på bland annat 

befolkningsunderlag, forskning och 

personalens egen erfarenhet, berättar 

Pelle Ahlund. 

”Vi är en kommun 

med ett rikt kulturliv 

och en rik 

kulturhistoria” 

Samordning och skola 

Ska något skyddas från nedskärningar 

på kultursidan är det biblioteksverk- 

10


Kulturchef Pelle Ahnlund och nämndordförande Jan-Olof Montelius vid IT-klacken på Stadsbiblioteket. Ahnlund är ute på nätet och Montelius håller i en dagbok av Ragnar Johansson, 

mer känd som Ernst Rolf. 

samheten. Biblioteken är nav för 

kunskap och lokaler som passar många 

kulturyttringar; utställningar, teater, 

musik. Om detta är Montelius och 

Ahnlund överens. Samma sak med 

kulturen för barn. Drömmen är större 

anslag som ger Faluns barn och unga 

mer personlig kontakt med kultur. 

Ahnlund utvecklar: 

– Vi är en kommun med ett rikt 

kulturliv och en rik kulturhistoria. 

Enklaste sättet att göra det större och 

mer tillgängligt är att samordna det vi 

gör med det alla olika kulturföreningar 

gör här. Samtidigt som vi samverkar 

med Musik i Dalarna, Dalateatern och 

Musikkonservatoriet, för att nämna 

något. 

Kultur och fritids valfråga? 

Med tanke på samförståndet mellan 

förvaltning och nämnd och mellan 

ledamöterna i nämnden är Jan-Olof 

Montelius svar på frågan om det finns 

någon het kulturell valfråga i Falun 

inte helt överraskande: 

– Jag har inte sett någon sådan. 

Det finns ärligt talat ingen vits i att 

tvista om de relativt små medel vi har 

när vi är så pass överens om grunderna 

för verksamheten. Men om någon 

gav sig tusan på att frågan om ett 

nytt Kulturhus i Falun är en valfråga 

kanske det kan bli en. Där är jag för 

övrigt för alternativet vid Kristineskolan. 

Även frågan om våra fritidsgårdar 

skulle det nog kunna hetta till kring. 


11


Seg start för 

digitala flexklockor 

Långsamt och omständligt eller praktiskt och enkelt? 

Åsikterna om det nya sättet att stämpla in och ut går 

isär. En del är kritiska, andra tycker att det är en vanesak. 

I 

oktober fick Falu Kommuns 

kontorsanställda ett nytt arbetstidsavtal 

baserat på årsarbetstid. 

Kontorens och förvaltningarnas 

öppettider är samma som tidigare, 

medan sommararbetstiden och 

flexreglerna försvann. 

– Nu är det istället upp till 

var och en att fördela arbetstiden 

över året. Givetvis med hänsyn till 

verksamheten och kollegorna, säger 

Jan Jansson, kommunens förhandlingschef. 

att nästa version av Tid ska räkna 

arbetsdagar. 

Samma årsarbetstid 

Helpdesk Lön har också fått många 

frågor från ett antal personer som 

alltid har noll i saldo, oavsett hur 

mycket de jobbar. 

Serverproblem 

Enligt Jan Jansson har det nya 

avtalet fått ett positivt mottagande. 

Däremot har den tekniska lösningen 

för att registrera arbetstiden fungerat 

mindre bra. 

Från 1 oktober ersattes de gamla 

flexklockorna med modulen Tid i 

PS Självservice. Det innebär att alla 

kontorsanställda numera stämplar in 

och ut via datorn. 

– Premiären för Tid råkade 

sammanfalla med ett serverbyte. 

Servern fungerade inget vidare och 

därför var Tid väldigt segt de första 

två veckorna, något som ledde till 

många klagomål. Man kan lugnt 

konstatera att systemet fick en dålig 

start, säger Jan. 

Alla dagar räknas 

Sedan IT/organisationskontoret bytt 

server går det nu relativt snabbt att 

logga in i Tid. Däremot återstår ett 

annat problem: att årsarbetstiden 

är baserad på kalenderdagar, inte 

faktiska arbetsdagar. 

– Systemet räknar även lördag, 

söndag och andra röda dagar. Det 

här är ett pedagogiskt dilemma, säger 

Cecilia Grahn, systemförvaltare. 

– Ett exempel är det som hände 

efter nyår. Då började många med 

att jobba full dag torsdag och 

fredag. Trots det visade Tid att de 

låg på minus när de kom tillbaka 

på måndagen och det gjorde att vi 

fick en hel del samtal till Helpdesk 

Lön, berättar Cecilia som hoppas 

– Det här är ett visningsfel som 

leverantören jobbar på att lösa. 

Det viktiga är att alla fortsätter att 

stämpla som vanligt, säger Cecilia. 

Trots en del barnsjukdomar och 

pedagogiska problem räknar systemet 

helt rätt, det är något som både 

Cecilia och Jan vill betona. 

– Årsarbetstiden för heltidsanställda 

är 1 948 timmar, vilket 

innebär ca 5,34 timmar per dag 

räknat på 365 dagar. En vanlig missuppfattning 

är att det nya avtalet 

innebär att vi nu jobbar mer, men 

faktum är att arbetstiden är exakt 

densamma som tidigare, säger Jan. 

Manualen för PS Tid hittar du på 

Insidan. På sidorna 10-14 finns 

vanliga frågor och svar. Listan fylls 

på efter hand. Har du en fråga, titta 

gärna i frågor och svar innan du 

kontaktar Helpdesk Lön. 

Foto: Göran Strand/Bildarkivet.se 


Ali är kont 

och fler beh 

Att se en medmänniska glad 

– det är motorn för Ali Zand 

och det som ger honom kraft 

att ta sig an andra människor 

och se deras speciella 

behov. 

Ali kom till Sverige för 18 år 

sedan. Jobbet som kontaktperson 

passar honom då han gillar 

att arbeta med människor. 

– Då jag började som kontaktperson 

i LSS blev jag kompis åt en 

medmänniska som hade speciella 

behov. Jag fick ny energi då jag märkte 

att någon blev glad över det jag 

gjorde, säger Ali som även arbetat i 

LSS-poolen i nio år. Just nu jobbar 

han heltid som personlig assistent och 

är kontaktperson åt tre brukare. 

Ali är uppskattad i kommunen. 

12


Prisvärd 

friskvård 

Du vet väl om att du som kommunanställd 

har rabatt på entrén 

till Lugnets simhall? Visa upp din 

legitimation, så betalar du endast 

10 kr. Ordinarie pris är 40 kr. 

Foto: Peter Fischer/Bildarkivet.se 

Från 1 januari har 

simhallen nya öppettider: 

Måndag 08.00–17.00 

Tisdag, torsdag 08.00–19.30 

Onsdag, fredag 06.30–19.30 

Lördag, söndag 09.00–15.30 

Även i simhallen i Bjursås simmar 

du till det rabatterade priset 10 kr. 

Här behöver du förutom legitimation 

även visa upp senaste månadens 

lönespecifikation. 

Alkolås blir 

standard 

aktperson 

övs 

– Jag vet inte hur vi skulle ha klarat 

oss utan Ali. Han är en klippa som 

alltid ställer upp, säger Britta Tysk 

som är den som sammanför brukare 

och personer som vill bli kontaktperson. 

Olika funktionshinder 

Både Britta och Ali är överens om 

att kontaktpersonens roll är att vara 

som en kompis. Alla har olika behov. 

Britta Tysk är den som sammanför brukare 

med kontaktpersoner. Ali Zand har varit 

kontaktperson i många år och trivs med 

sitt arbete. 

De som beviljats kontaktperson har 

skilda funktionshinder, till exempel 

ADHD, autism eller någon form av 

hjärnskada. En del behöver en kompis 

att gå ut med och fika, handla 

eller besöka något evenemang. Andra 

kanske bara vill ta en biltur, prata en 

stund eller bara sitta och lyssna på 

musik. 

– Det är LSS-handläggare som 

beslutar om någon ska få kontaktperson. 

Därefter är det min uppgift att 

inom tre månader hitta en passande 

uppdragstagare, säger Britta Tysk. 

Men det är inte alltid så lätt att 

snabbt hitta en kontaktperson som 

passar. Kommunen annonserar och 

gör reklam, men de flesta som hör av 

sig och vill bli kontaktperson har fått 

informationen från någon de känner. 


Nu dyker alkolåsen upp i alltfler 

av kommunens bilar. Efter beslut 

i kommunfullmäktige 2008 är 

alkolås ett krav i upphandlingar 

av fordon och leasingbilar. Kraven 

på alkolås är också en del i Falu 

Kommuns samverkansavtal med 

Vägverket Region Mitt. 

– Leasingbilarna byts ut efter hand 

och när nya kommer in är de försedda 

med alkolås. Kontrakten löper 

på tre år och det innebär att alla 

leasingbilar kommer att ha alkolås 

inom cirka två år. Idag finns låsen i 

ungefär 30–35 procent av leasingbilarna, 

berättar Claes Forsman, 

fordonsansvarig på kommunservice. 

När det gäller de fordon som 

kommunen äger är utvecklingen inte 

riktigt lika snabb. 

– De byts ju inte ut lika ofta som 

leasingbilarna, men den dag vi köper 

nya kommer också dessa att vara 

försedda med alkolås. 

För att kunna starta en bil med 

alkolås måste du först bevisa att du 

är helt nykter. Det gör du genom att 

blåsa i en liten dosa. 

– Visar det grönt är det bara att 

köra, medan rött innebär att du inte 

kan starta bilen. Hittills har det fungerat 

väldigt bra, säger Claes Forsman. 

13


Nya utredningar om 

kommun service framtid 

Hur ska de tjänster kommunservice 

utför i dag utföras i 

framtiden? Och av vem? Av 

kommunservice? Av någon 

eller några andra förvaltningar? 

Av andra? 

– Det utreds med start i vår, om kommunfullmäktige 

fattar det väntade 

beslutet. Rykten löper lätt men innan 

frågan är grundligt utredd förändras 

inget för personalen på kosten, städ, 

arbetscenter, post/repro eller förråd. 

Det är vad som gäller, konstaterar 

kommundirektör Torkel Birgersson 

och förvaltningschef Elisabet Florman. 

”En sådan utredning 

välkomnar vi med 

öppna armar” 

Tjänster kommunen behöver 

20 januari i år fattades det senaste 

beslutet i frågan. Kommunstyrelsens 

allmänna utskott ställde sig då bakom 

ett förslag från ordförande Dan 

Westerberg som säger att nämnden 

som styr kommunservice verksamheter, 

Servicenämnden, ska upphöra 

1 juli i år. Formellt betyder det att 

verksamheten ”förs över/inrättas som 

ett särskilt kontor under kommunstyrelseförvaltningen…” 

som det står 

i beslutet. Nu ska kommunstyrelsen 

Elisabeth Florman, förvaltningschef för kommunservice, välkomnar utredningar som verkligen 

belyser verksamheten och lämnar välgrundade förslag för framtiden. 

Frågan hur kosten, och andra funktioner inom kommunservice, ska utföras är föremål för utredning. 

ta sitt beslut om samma förslag innan 

ärendet kommer på kommunfullmäktiges 

bord. 

– För tjänstemännen på kontoret 

betyder det att deras jobb flyttas in 

under KS-förvaltningen, på samma 

sätt som ekonomikontoret eller personalkontoret 

finns under KS idag. För 

personalen ute i verksamheten ändras 

däremot ingenting genom beslutet, 

säger Torkel Birgersson. 

Han konstaterar, som nämnts 

ovan, att frågorna om hur kommunens 

matlagning eller städverksamhet 

ska organiseras, hur arbetscenter ska 

forma sin verksamhet, och så vidare, 

ska besvaras i nya och grundligare 

utredninger. För detta är tjänster kommunen 

behöver, oavsett organisatorisk 

lösning. 

– En sådan utredning välkomnar vi 

med öppna armar. Vi har klarat budget 

i tio år, hade ett resultat över medel i 

medarbetarundersökningen Attityd 

2008 och har, som krävts av oss, bantat 

ner verksamheten till 2008 års kostnadsnivå, 

säger Elisabeth Florman. 

Politisk enighet 

Elisabeth Florman gör ingen hemlighet 

av att de olika förslagen från den 

politiska sidan skapar en känsla av 

osäkerhet inom förvaltningen. 

– Vi behöver arbetsro för personalens 

skull. Vi har byggt upp en 

väl fungerande lagmaskin och vill 

man försäkra sig om att den ska 

fungera lika bra eller bättre än idag 

måste en eventuell omorganisation ske 

mycket genomtänkt, menar Elisabeth 

Florman. 

Torkel Birgersson är av samma 

åsikt och konstaterar att det faktiskt 

finns flera olika förslag när det gäller 

framtiden för kommunservice existens 

och utbud men att inget av dessa blir 

verklighet innan frågan är ordentligt 

belyst: 

– Det finns en politisk enighet för 

att utreda frågan. Med tanke på hur 

mycket debatt som förs omkring en 

gren av kommunservice verksamhet, 

kosten, känns det positivt att den 

politiska sidan är inställd på att frågan 

ska belysas från alla håll innan något 

beslut fattas. 


14


– Många vuxna är delaktiga i elevernas aktiviteter på rasterna. Det leder till att konflikter på rasterna minimeras och lektionerna flyter utan friktion. 

Aktiva raster med engagerade vuxna 

På Hälsinggårdsskolan finns 

180 aktiva barn med rosor 

på kinderna och glittrande 

blick. De spelar bandy, åker 

skridskor och skidor på 

rasterna och alla ser ut att 

trivas. 

Hemligheten bakom de 

aktiva barnen är engagerade 

vuxna som medvetet 

går in för att barnen ska ha 

meningsfull sysselsättning, 

även utanför klassrummet. 

För sex år sedan startade fritidspedagogerna 

Jonas Eriksson och 

Mats Hedström ett samarbete 

med lågstadielärarna på Hälsinggårdsskolan 

med styrda rastaktiviteter. 

Modellen har fungerat mycket bra. 

Stämningen på rasterna är uppsluppen 

och alla barn deltar i aktiviteterna där 

de vuxna fungerar som inspiratörer. 

Färre bråk 

Tidigare fick barnen själva hitta på 

sysselsättning och ofta var det eleverna 

i klass tre som bestämde. Nu är det de 

vuxna som hittar på aktiviteterna och 

engagerar sig, får vi veta. 

Skolpersonalen deltar efter ett 

uppgjort schema men fritidspedagogerna 

Jonas och Mats finns alltid på 

plats. 

– Då vi vuxna visar att vi tycker 

det är kul då får vi med oss eleverna. 

Ett par gånger i veckan spelar vi 

bandy och då är det ofta Mats och 

jag mot 50 elever. Vi spelar musik 

under matcherna och en av lärarna är 

speaker. Vi försöker göra det till en kul 

grej och de flesta vill vara med, säger 

Jonas Eriksson och berättar om hur de 

anlagt ett 200 meter långt skidspår i 

ett litet skogsparti jämte skolgården. 

Kul när vuxna deltar 

– All personal är med på det här. Då 

vuxna deltar i aktiviteterna på rasterna 

uppstår i regel inga bråk och lärarna 

slipper lösa konflikter på lektionstid 

som uppstått på rasterna. Det bidrar 

till att lärarna får lugnare barn och 

bättre flyt på lektionerna, säger Mats 

och påpekar att de fått mycket beröm 

av föräldrarna både för aktiviteterna 

på rasterna i skolan och för det aktiva 

innehållet i fritidsverksamheten. 

– Vi hittar på roliga saker, testar 

olika aktiviteter och får för det 

mesta eleverna med oss. Vi är mycket 

utomhus och vi har fantastiskt roligt 

tillsammans, säger Jonas som tillsammans 

med Mats aktiverar 180 barn 

på rasterna och cirka 130 barn på 

eftermiddagarna på fritids. 

– Vi har märkt att tjejerna hellre 

spelar fotboll än bandy men då förskolläraren 

Anna är med och spelar 

bandy då kommer fler tjejer. Eleverna 

uppskattar verkligen då många vuxna 

deltar, betonar Jonas. 

Alla elever från sexåringarna till 

tredjeklassarna samarbetar bra på 

bandyplanen, skridskobanan och i 

skidspåret och alla har mössor och 

rejäla vantar på händerna. 

– Varma vinterkläder är ett måste 

och vi har möss- och vanttvång på 

skolan, säger Mats och ger sig in i leken 

med bandyklubban i högsta hugg. 


Fritidspedagogerna Jonas Eriksson och Mats Hedström leder rastaktiviteterna på lågstadiet 

vid Hälsinggårdsskolan. 

15


Lars Lagerqvist och Niklas Lindholm har inte bara koll på utrustningen utan vet också hur man släcker. 

Brandsäkerheten gemensamt ansvar 

Alla har ansvar för att gripa 

in vid bränder eller olyckor 

genom att larma och göra en 

egen insats. Man ska också 

säga till om exempelvis 

brandsläckare eller brandstege 

saknas eller är ur funktion. 

Då ska den arbetsmiljöansvarige 

på arbetsplatsen 

se till att det åtgärdas. 

Detta är något av allt det 

som lärs ut i den brandskyddsutbildning 

alla ska gå. 

Olle Wiking, fastighetschef 

på kommunfastigheter, kan 

berätta mer om det viktigaste 

med utbildningen: 

– Med utbildningen möter vi kraven 

som finns i arbetsmiljölagen och i 

den nya lagen om skydd mot olyckor, 

som säger att vi själva måste ta ansvar 

för kontroll av vår brandskyddsutrustning, 

våra säkerhetsrutiner, våra 

larmsystem och våra utrymningsvägar, 

med mera. Det är inte räddningstjänstens 

ansvar. 

– Den som är arbetsmiljöansvarig 

på varje objekt/arbetsplats som har det 

övergripande ansvaret för brandskyddet. 

Men alla har också ett eget ansvar 

i vardagen. Man ska gripa in om det 

behövs och meddela ansvarig om man 

ser brister i säkerheten, berättar Olle 

Wiking. 

Tiden är viktig 

Alla anställda ska genomgå den grundläggande 

utbildningen i brandskydd 

och livräddning. Utbildningen 

innebär bland annat att man praktiskt 

lär sig använda brandsläckare, släcker 

eld med hjälp av brandfilt och provar 

evakuering från ett rökfyllt rum. 

– Då en brand startar är det de 

första tre till fyra minuterna som är 

avgörande för brandförloppet. Begränsar 

man branden i tid är den i regel 

lätt att släcka. Tar det längre tid går 

brandförloppet otroligt fort och man 

har inte en chans, säger Niklas Lindholm 

som varit med och samordnat 

utbildningarna. Han fortsätter: 

– Därför är det viktigt att så 

många, så snabbt som möjligt får 

lära sig hur den utrustning som finns 

fungerar. Och att alla tar ansvar för att 

den verkligen är i rätt skick. 

Text: Solveig Gezelius och Håkan Edvardsson 

Foto: Solveig Gezelius 

16


Matglädje för seniorer 

Lagom till jul kom receptoch 

inspirationsboken 

”Smaklig spis på hemtjänstens 

vis” från tryckeriet. 

Dietisten Maria Wahlström 

tror att det är den första 

och hittills enda kokboken i 

Sverige som är utvecklad av 

hemtjänstpersonal för hemtjänstpersonal. 

Förutom enkla och läckra recept 

innehåller den 48-sidiga boken 

fakta och tips kring äldres mat. 

Bakgrunden till receptboken är den 

utbildning som dietisten Maria Wahlström 

höll med all hemtjänstpersonal i 

Falu Kommun åren 2008–2009. 

Huldas kycklingfilé. Foto: Helén Sahlstrand. 

Fokus på det positiva 

Utbildningen gick under namnet 

”Mat för äldre” och det var här som 

tanken om en kokbok föddes. 

– Grupperna var relativt små, så 

det blev många och bra diskussioner. 

Hemtjänsten har så otroligt mycket 

kunskap och erfarenhet som är viktig 

att ta tillvara. 

En av diskussionsfrågorna var 

”Hur kan vi som hemtjänstpersonal 

bidra till en bra mathållning?” 

Vivekas frukostbullar. Foto: Helén Sahlstrand. 

– Det är lätt hänt att man mest 

pratar om bristen på tid, men grupperna 

lyckades fokusera på det positiva 

och det kom fram massor av tankar, 

tips och idéer. Nu finns en del av dem 

samlade i boken. 

Smak och utseende spelar roll 

Maria säger att det finns mycket att 

tänka på när det gäller mat för äldre 

människor. 

– Matlådan från Haraldsboköket 

är en viktig del i de äldres mathållning, 

men den är långtifrån allt. 

Utöver den behövs också frukost, 

mellanmål och middag. 

Många äldre har svårt att äta 

mycket eller har dålig aptit och äter 

därför små portioner. Det innebär att 

maten behöver vara extra energi- och 

näringsrik. Eftersom smaksinnet försämras 

med åldern är det också viktigt 

med kryddning och för aptitens skull 

har utseende och färger stor betydelse. 

– Ett stort problem är att många 

gamla äter ensamma och tycker det är 

trist. Därmed får de också sämre aptit. 

Det ställer självklart extra höga krav 

på att maten ser läcker ut och smakar 

gott. Personalen lägger till exempel 

alltid upp matlådans innehåll på en 

tallrik, det är viktigt. 

Gun Nordström, hemtjänsten Tisken Öst och 

Hulda Källberg, 99 år. Foto: Maria Wahlström. 

Inspirerande namn 

Recepten i boken är framtagna av 

hemtjänsten Tisken Öst och deras 

kunder som också fått ge namn till 

rätterna, till exempel Vivecas frukostbullar, 

Guns potatisplättar och Sixtens 

ädelostfläskfilé. 99-åriga Hulda är 

den som bidragit med flest recept, sju 

stycken. 

All hemtjänstpersonal i Falu kommun 

får ett exemplar av boken och 

den finns även att köpa till självkostnadspris 

i Stadshusets reception. 

”Smaklig spis på hemtjänstens vis” 

innehåller inspirerande bilder på alla 

rätter, tillagade och fotograferade av 

Helén Sahlstrand. Maria Wahlström 

har skrivit faktatexterna, sammanställt 

recepten och drivit projektet. För 

formen svarar Premin Beatrice Björk, 

informationsavdelningen. 


falun.se/ 

En receptoch 

inspirationsbok 

för dig som jobbar 

inom hemtjänsten 

Smaklig spis på 

Hemtjänstens vis 

Brukar du laga mat till en 

äldre anhörig? Vill du veta 

mer om äldres mat? 

Boken ”Smaklig spis på hemtjänstens 

vis” finns att köpa i Stadshusets 

reception, Stora Torget. Pris: 100 kr. 

1 

17


Attityd 2010 – 

vad tycker du? 

Nu är arbetet i full gång 

inför medarbetarenkäten 

Attityd 2010. 

Det är andra gången kommunen 

genomför denna undersökning. 

Förra gången var 

för två år sedan. 

Syftet med enkäten är att ta reda 

på vad du tycker och tänker om 

din arbetssituation. Varje medarbetares 

svar är mycket viktigt. Ju fler 

som svarar desto bättre blir underlaget 

och därmed också möjligheterna till 

förbättringar på jobbet. 

– Den här gången kommer vi 

också att kunna jämföra resultatet 

med Attityd 2008, säger Ulrica Jansson, 

som är projektledare för medarbetarundersökningen 

och jobbar på 

personalkontoret. 

Enkäten riktar sig till alla anställda 

som har fått minst en månadslön 

under 2009 och skickas ut i början 

av mars. Undersökningen görs av 

företaget ZonderaCom, som också 

analyserar resultatet. Du svarar helt 

anonymt. 

Resultatet av undersökningen 

presenteras för förvaltningschefer och 

övriga chefer i slutet av april. På arbetsplatsträffarna 

i maj och juni får du 

del av resultatet för att under hösten 

jobba vidare med förbättringar på din 

arbetsplats. Medarbetarundersökningen 

genomförs vartannat år. 

Text: Janna Betzén 

Foto: Tina Widén 

Tidplan 

Mars: Enkäten för Attityd 2010 ligger 

öppen 10–24 mars. 

April: Det övergripande resultatet 

redovisas för förvaltningschefsgruppen 

den 22 april och för övriga 

chefer under vecka 17. 

Maj: Förvaltnings- och kontorsspecifika 

resultat presenteras i 

början av maj i enskilda möten med 

förvaltnings- och kontorschefer. 

Förvaltnings- och kontorscheferna 

presenterar i sin tur resultatet för 

sina chefer under vecka 19 och 20. 

Maj/juni: Senast vecka 25 har alla 

medarbetare fått en återkoppling 

på resultatet. 

Ulrika Bonde-Simm, sittande, har nyligen gått sociala omsorgsprogrammet vid Högskolan Dalarna. 

Studenter får 

Socialarbetarprogrammet ger studenterna möjlighet att 

välja många olika yrken, allt från socialsekreterare till 

biståndshandläggare. Genom att delta i praktikverksamheten 

VFU, får studenterna se hela vidden av socialarbetarens 

vardag. 

Dessutom får studenterna kontakter som kan leda till 

framtida jobb. 

Kristina Knutsson Sjölund, 

omvårdnadsförvaltningen 

och Lisa Österling, socialförvaltningen, 

har varit med och 

utformat modellen för VFU-verksamheten. 

VFU står för verksamhetsförlagd 

utbildning. 

– Det är en verksamhet som 

fungerar mycket bra, säger Ulrika 

Bonde-Simm som själv hade VFU 

under sin studietid. 

Jobb efter praktik 

Ulrika fick ett vikariat som bistånds- 

18


Fakta VFU: 

VFU står för verksamhetsförlagd 

utbildning. 

Studenterna som läser det 3,5 år långa 

socialarbetarprogrammet vid Högskolan 

Dalarna har VFU under totalt 20 

veckor. 

Handledarna kallas VF-utbildare. De 

måste själva ha relevant utbildning 

och genomgår en speciell handledarutbildning 

vid högskolan om 7,5 

högskolepoäng. 

VF-utbildaren följer studentens utveckling 

under hela studietiden. 

Studenterna är mellan 20 år och 45+ 

och har många olika bakgrunder. 

Christina Johansson trivs på miljöförvaltningen och har inte för avsikt att söka sig vidare, men tycker det är bra att möjligheten finns. 

Målet är att studenterna ska få en 

helhetsbild av det sociala arbetsfältet. 

inblick i verkligheten 

handläggare direkt efter sin examen 

för ett år sedan. 

För studenterna som går på 

socialarbetarprogrammet vid Högskolan 

Dalarna ingår flera perioder med 

verksamhetsförlagd utbildning. Sedan 

fem år tillbaka samarbetar Högskolan 

Dalarna med olika kretsar runt om i 

länet. 

– Många av studenterna får jobb 

med hjälp av de kontakter de fått 

under VFU-perioderna, säger Lisa 

Österling som tillsammans med Kristina 

Knutsson Sjölund är samordnare i 

Falukretsen. 

Handledarna för studenterna 

kallas VF-utbildare, de finns främst i 

omvårdnads- och socialförvaltningen 

men även vid arbetsmarknad- och 

integrationskontoret och vid länsstyrelsen, 

arbetsförmedlingen, skolan och 

försäkringskassan. 

”Det bästa med VFU var 

att jag fick inblick i 

så många olika delar 

och förstod bredden av 

verksamhetsområdet” 

– Vi har arbetat fram en modell 

i samarbete med Högskolan och det 

fungerar riktigt bra. De som tar på sig 

uppgiften som VF-utbildare går en 

handledareutbildning om 7,5 högskolepoäng 

på arbetstid. Därefter får varje 

student en egen utbildare ute i verksamheten 

som de har kontakt med 

under alla sju terminerna. Kontakten 

hålls även utanför själva ”praktiktiden” 

och studenterna kan vända sig till sin 

VF-utbildare i många olika frågor. 

Får se hela bredden 

– För min del var det helt suveränt 

att ha en speciell person att vända sig 

till under utbildningen. Min VFUkontakt 

var Eva Lönn-Halvarsson som 

är biståndshandläggare. Förutom att 

gå med henne hjälpte hon mig att få 

kontakter för fältstudier på andra områden. 

En period gick jag bredvid en 

enhetschef på ett äldreboende och en 

period var jag med en LSS-handläggare 

som Eva rekommenderat. Det fungerade 

jättebra. Under sista sommarlovet 

före examen fick jag sommarjobba 

som biståndshandläggare och nu har 

jag ett vikariat som snart går ut. Jag 

hoppas förstås på att få en fast tjänst 

inom kort, säger Ulrika som tycker att 

jobbet är både roligt och utmanande. 

– Det bästa med VFU var att jag 

fick inblick i så många olika delar och 

förstod bredden av verksamhetsområdet, 

säger Ulrika Bonde-Simm. 


19


Christina ”Tina” Björk är skolsköterska vid Gruvrisskolan och medicinskt ledningsansvarig för skolhälsovården. Hon var med och vaccinerade eleverna i Falus skolor mot svininfluensan. 

– Det var en mastig arbetsuppgift som gick galant tack vare att många samarbetade. 

Massiv insats 

då 6 000 elever vaccinerades 

Skolsköterskorna fick ta hjälp 

av gästsjuksköterskor från 

omsorgen och även av pensionerade 

sjuksköterskor då 

eleverna i kommunen vaccinerades 

mot svin influensan. 

Det var en massiv insats där 

även läkare, skolpersonal och 

föräldrar spelade en viktig roll. 

Massvaccineringen av kommunens 

elever engagerade ett stort 

antal människor som hjälptes 

åt med det praktiska. Vaccineringen 

skedde i gymnastiksalarna där lärarna 

ordnade eleverna på långa led och såg 

till så att de hade påskrivna vaccinationsformulär 

med sig. Många elever 

hade sina föräldrar med som stöd. 

– Vi hade även läkare med oss 

som vi kunde ställa frågor till och 

som fanns till hands om någon skulle 

känna sig dålig. Vi var mellan 12 och 

15 sjuksystrar som jobbade parallellt 

och vi räknade med att det tog i snitt 

fem minuter per elev. Dessutom var 

”Nu blir det lite 

stressigt att hinna 

ikapp med de vanliga 

undersökningarna 

och vaccinationerna” 

det mycket jobb med att ställa allt i 

ordning. Vi blandade själva vaccinet 

och fyllde på rätt mängd i sprutorna 

och packade dem i kylväskor. Totalt 

tog vaccineringen nästan fyra veckor, 

berättar Christina Björk som är 

medicinskt ledningsansvarig för skolhälsovården 

och skolsköterska vid 

Gruvrisskolan. 

Bra samarbete 

Det var en intensiv period för alla 

inblandade och all arbetstid gick åt till 

vaccineringen. Det löpande arbetet 

blev därför nästan stillastående. 

– Nu blir det lite stressigt att hinna 

ikapp med de vanliga undersökningarna 

och vaccinationerna, säger Kajsa 

Henriksson som är verksamhetschef 

för elevhälsan. 

Både Christina och Kajsa är eniga 

om att massvaccineringen gick mycket 

bra tack vare att alla inblandade arbetade 

effektivt och målmedvetet. 

– Vaccineringen var frivillig och i 

efterhand har vi räknat ut att ungefär 

70 procent av kommunens 8 000 

elever tog emot sprutan, säger Kajsa. 

Ont i armen 

Av alla elever som fick vaccin var det 

de yngre som fick lite feber medan de 

äldre fick mer ont i armen, bara några 

enstaka visade lindriga allergisymptom. 

– Vi var noga med att undersöka 

eleverna i förväg och de som 

var allergiska mot ägg fick avstå från 

sprutan. Då jag ser tillbaka tycker jag 

att allt gick förvånansvärt smidigt med 

tanke på att så många människor var 

inblandade. Egentligen var det här 

Landstingets uppdrag men kommunerna 

i Dalarna hade kommit överens 

om att hjälpa till så mycket det gick, 

säger Christina. 


20


”Ta på glasögonen för ökat 

dubbelseende!” 

Kommunen har nu en övergripande 

plan för likabehandlning, 

jämställdhet och motverkande 

av diskriminering. 

– Planen är kortfattad, 

den är anpassad till att vi 

2009 fick en ny diskrimineringslag 

och den består av 

10 konkreta åtgärdspunkter, 

säger Lotta Gröndahl, jämställdhetshandläggare. 

En av de första insatserna är att 

anordna utbildning i genusperspektiv 

under 2010. Utbildningen 

vänder sig till politiker, chefer och 

fackligt aktiva, drygt 40 personer. 

– Vi för grunden i skolans 

program ”På lika villkor” vidare. Vi 

omvandlar det något till att gälla 

ledarskap och organisationsutveckling. 

Och beröringspunkterna till integration 

och mångfald är oundvikliga. 

Projektledare blir Tina Jensen på 

skolförvaltningen, berättar Lotta. 

Nolltolerans mot diskriminering 

Diskrimineringslagen från 2009 är en 

sammanslagning av alla tidigare diskrimineringslagar. 

Lagen omfattar sju diskrimineringsgrunder; 

kön, könsöverskridande 

identitet eller uttryck, etnisk 

tillhörighet, religion, funktionshinder, 

sexuell läggning eller ålder. 

Andra utvecklingsfrågor de närmaste 

åren kommer att vara att skaffa 

mer kunskap om just kvinnors hälsa 

eftersom cirka 80 procent av kommunens 

personal är kvinnor. 

Lotta Gröndahl anger också några 

målsättningar för arbetet: 

– Vi ska bli bättre på nolltolerans 

mot alla former av diskriminering 

och sexuella trakasserier. Vi ska ha 

diskrimineringsfri rekrytering. Vi 

ska förbättra statistik och faktaunderlag 

generellt. Vid lönerevision tar 

vi hänsyn till resultaten av de årliga 

lönekartläggningarna. Lyfta fram goda 

exempel – även i Insikt. 

– Sist men inte minst ska vi göra 

detta arbete till ett naturligt sätt att 

tänka i vardagen – att se åtminstone 

dubbelt i stället för enkelt! 

Likabehandlingsplanen: 

Tio punkter på tre år 

1, Makt och inflytande 

Särskilda satsningar ska göras 

på chefsstöd ur arbetsmiljöoch 

hälsoperspektiv samt 

utbildningar i genusperspektiv, 

integration och mångfald för 

chefer. 

2, Arbetsmiljö och hälsa 

Kunskapen ska ökas om eventuella 

samband mellan arbetsmiljöförhållanden 

och kvinnors 

ohälsa i grupper med höga 

sjuktal. 

3, Rekrytering 

Bland annat ska man uppmärksamma 

okunskap och värderingar 

som skulle kunna leda till, så 

kallad, indirekt diskriminering 

samt sträva efter att få en jämn 

könsfördelning och mångfald. 

4, Trakasserier 

Rutiner ska upprättas för att 

medarbetare som upplever någon 

form av kränkning lätt ska 

kunna nå personer med beteendevetenskaplig 

eller psykologisk 

kompetens för att få hjälp. 

5, Lönefrågor: 

Löner och anställningsvillkor 

ska varje år granskas ur ett jämställdhetsperspektiv. 

Dessutom 

ska det finnas en handlingsplan 

för jämställda löner. 

6, Konsekvensbedömningar 

Rutiner för riskbedömning granskas 

och kompletteras. Och man 

tittar på viktiga konsekvenser 

för medarbetare ur alla aspekter. 

7, Statistik 

Statistik från områden som prioriterats 

i planen ska förbättras. 

Kartläggning av jämställdhet 

ska uppdateras årligen. 

8, Goda exempel 

Positiva insatser som har med 

likabehandlingsplanen att göra 

ska lyftas fram i personaltidningen 

Insikt. 

9, Integrering 

Planen ska införas i den dagliga 

verksamheten och man ska ha 

likabehandlig i fokus på en rad 

prioriterade områden, till exempel 

vid medarbetarsamtal. 

10, Insatser vid 

förvaltningarna 

Varje förvaltning ska formulera 

sina egna mål utifrån likabehandlingsplanen. 

Planen i sin helhet finns på 

Insidan under Personal 

– Arbetsmiljöhandboken – 

Likabehandling/Jämställdhet 


”Vi för grunden i 

skolans program ’På 

lika villkor’ vidare” 

– Det ska bli spännande att se 

vad som händer. Det handlar om en 

djupdykning i självgranskning av värderingar, 

attityder och normer bland 

annat, säger Lotta. 

Sophia Ivarsson, författare, lärare 

och genusforskare vid Försvarshögskolan 

kommer att delta under utbildningen. 

Hon säger bland annat ”Vår 

inställning till vad kvinnor och män 

bör arbeta med utestänger människor 

från jobb som de skulle passa för och 

trivas med. Vilket bland annat drabbar 

försörjningen med arbetskraft.” 

21


LAN på biblioteket 

Foto: Mikael Svensson/Bildarkivet.se 

Lär dig rädda liv 

Under våren arrangerar Falu Kommun 

en livräddarutbildning. Välj 

mellan flera olika kurstillfällen. 

Kursen vänder sig till alla 

anställda inom Falu Kommun och 

kostar 750 kr per deltagare. Den 

omfattar första hjälpen (L-ABC) 

och hjärt-lungräddning. Kursen 

hålls i Annexet kl 13–17. 

Anmälan och mer information 

finns på Insidan/Personal/Itmskolan. 

Kvällen och natten 3–4 mars är 

det dags för LAN på Falu stadsbibliotek. 

Då har sportlovslediga ungdomar 

chansen att koppla ihop sina 

datorer i ett LAN, det vill säga 

ett lokalt nätverk (Local Area 

Network). 

Aktiviteten arrangeras av fritidsgårdarna 

i Falun i samarbete med 

biblioteket och IT/organisationskontoret. 

I kommunen finns nio 

fritidsgårdar och alla är inbjudna 

att delta med fem spelare vardera. 

Projektledare är Klas Sjörén, 

Kvarnbergets fritidsgård. 

Han tror och hoppas att de 45 

platserna kommer att fyllas. 

– LAN har tidigare körts ute på 

flera av fritidsgårdarna, men det 

här är första gången vi ordnar 

ett större LAN. Nu kan spelsugna 

ungdomar träffas och umgås över 

gårdsgränserna, säger Klas. 

Vinnare i rebustävlingen 

Rätt svar på julrebusen var ”Har du varit snäll får du kanske paket på julaftonskväll”. 

Det visste Lars Gustafsson, Margareta Brand, Kerstin Wangel, 

Elisabet Jansson och Carina Andersson som alla vinner varsin biobiljett. 

Grattis! 

Kryssvinnare nr 5/09 

1:a pris går till Meta Nordlöf i Falun. En biobiljett vardera får Ingvar 

Bergh, Eija Puijkokonen, Eva Hedström och Kajsa Henriksson. Vinsterna 

kommer med posten. Grattis! 

Foto: Trons. 

Nya medel till 

Ung utveckling 

Ung utveckling är ett utbildnings 

och praktikprogram som vänder sig 

till ungdomar i åldern 16–25 år. 

Programmet drivs av Falu Kommun 

i samarbete med Europeiska 

socialfonden. 

Det omfattar 24 veckor, varav 

hälften är praktik. Målet är att ungdomarna 

ska få mod och inspiration 

att planera sin egen framtid och gå 

vidare mot arbete eller studier. 

I december 2009 fick Ung 

utveckling ytterligare medel via 

Region Dalarna. 

– Region Dalarna har beviljats 

EU-medel för att starta liknande 

projekt i alla kommuner i Dalarna. 

Vi som redan är igång får också 

del av resurserna och det innebär 

att vi kan utveckla och bredda vår 

verksamhet, säger Åsa Bergqvist, 

projektledare för Ung utveckling. 

22


Insiktskrysset 

Insiktskryss nr 1/10 

Tycker du krysset är för lätt? Utmana en kollega och se vem som 

är snabbast! Skicka din lösning senast 20 mars till Falu Kommun, 

Informations avdelningen, 791 83 Falun. 1:a pris är två biobiljetter, 

2–5:e pris är en biobiljett. 

Namn....................................................................................... 

Utdelningsadress........................................................................ 

Postadress................................................................................. 

23

Profilen | Therese Holst 

Therese har dialogen som verktyg 

”Jag ger inte någon rätt att förstöra 

min dag.” 

Det står så på insidan av dörren till 

enhetschef Therese Holsts arbetsrum, 

ett tidigare undersökningsrum 

på Kardmakaren. 

– Jag har aldrig haft ett roligare 

jobb. Inte ett svårare heller. 

Som 35-åring är Therese den yngsta chefen 

inom sektionen ordinärt boende, hemtjänst. 

Något hon själv inte trodde skulle 

vara en variabel. 

– I ett moment i kommunens ledarutbildning, 

som för övrigt är väldigt bra, ingår att man 

får höra hur andra ser på en. ”Hon är ju så ung” 

var det någon som hade sagt. Är man 35, har 

tre barn och är gift går man inte omkring och 

tänker att man är ung direkt. 

Chefsjobb lockade 

Vägen fram till jobbet som enhetschef, med 

ansvar för 30–40 personer beroende på personalläget, 

gick via jobb som vaktmästare, hamburgerstekning 

samt som omsorgsassistent på 

gruppboende och personlig assistent. 

– Där började jag fundera på om det inte 

skulle vara roligt att vara chef också. Skulle man 

inte kunna göra si eller så, i stället för som vi 

gjorde nu? Så jag vidareutbildade mig och sökte 

ett chefsjobb. Snabbt upptäcker man då att det 

inte är så himla enkelt att göra si eller så i stället 

för som vi jobbar idag. 

Therese utvecklar resonemanget och konstaterar 

att den nödvändiga samverkan med andra 

personer och instanser runt varje person med 

hemtjänst betyder att ett eget förändringsarbete 

tar tid. Det är många möten och telefonsamtal 

med kollegor på försäkringskassan, socialtjänsten, 

anhöriga, psykologer, arbetsterapeuter, 

Träning på Friskis och Svettis och umgänge med barn och man fyller Therese Holst fritid. 

Bobåkning med barnen är en favorit. 

distriktssköterskor i en politiskt styr och starkt 

lagreglerad verksamhet. 

– Alla dessa människor sitter på stora kunskaper 

och resurser. Jag älskar att möta människor, 

att föra en dialog och komma fram till ett 

bra resultat för en person. 

Träningspass ger energi 

– Jag har också lärt mig att lita mer och mer på 

min intuition. Om jag tittar på ett ärende och 

funderar på vad som bör sägas och göras till vem 

och vilka får jag en känsla som leder mig rätt. Ju 

mer jag vågar lita på det, desto bättre blir det till 

slut. Det kanske är det som kallas erfarenhet för 

jobbet är inte som man trodde under utbildningen. 

Det är svårare och det är roligare. 

En bra dag på jobbet har dessa möten och 

samtal med andra människor gått bra. Både med 

dem som kallar Therese för sin chef och andra. 

En bra kväll börjar sedan, direkt efter jobbet, 

med ett medelhårt pass på Friskis och Svettis 

innan stegen styrs hem till man och barn. 

– Där tankar jag ur mig allt och får nya 

krafter. Eftersom vi har små barn styrs vår fritid 

annars väldigt mycket av umgänget med dem. 

Skridskor och pulka och andra utflykter en fin 

vinter som den här kan man inte få för många av. 


Fakta Therese Holst 

Samtal och möten med andra människor präglar Therese Holst arbetsdagar. 

Ålder: 35. 

Familj: Man och tre barn, 4, 5 och 7 år gamla. 

Bor: Villa i Hälsinggården. 

Äter helst: Sushi. 

Dricker: Rött vin och Cola Light (en ovana 

sedan jag slutade röka). 

Intressen: Familjen och träningen. 

Senast lästa bok: ”Jag vet ingenting om dig” 

av barndomsvännen Titti Persson. 

Senast sedda film: Med småbarn är det 

film i TV-soffan som gäller. Något ur Johan 

Falk-serien.

Insikt nr 1, 2010 (pdf 3,6 MB) - Falu Kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?