Genus - tilldelat eller inherent.pdf - Lunds universitet

Åkerblom: Genus – tilldelat eller inherent?
‘Ordinary’ nouns can be assigned to a gender, and any agreement target
which they control will show the same gender. Hybrid nouns on the other
take agreement in more than one gender, depending on the target.
(Corbett 1991:225)
Exempel på hybrid nouns i svenskan är kommunalrådet och barnet som
exempelvis i predikativet kan kongruera både med sitt grammatiska genus och
sitt semantiska. Se nedan.
(5) a Kommunalrådet är missnöjt. (grammatisk kongruens)
b Kommunalrådet är missnöjd. (semantisk kongruens)
(6) a Barnet är sömnigt. (grammatisk kongruens)
b Barnet är sömnig. (semantisk kongruens)
Anledningen till att vissa substantiv kan kongruera i två olika genus, är, enligt
Corbett, att det kan finnas både syntaktiskt (formellt) och semantiskt
motiverande regler (Corbett 1991:225f). För att reda ut på vilket sätt dessa två
”genusmotivatorer” fungerar presenterar han en modell som han kallar The
Agreement Hierarchy (Corbett 1991:226), se (7).
(7) Attributive < predicative < relative pronoun < personal pronoun
Corbett menar att ju längre högerut man kommer desto troligare är en semantisk
kongruens, dvs. det är, enligt Corbett, mer sannolikt att pronomenvalet styrs av
semantiken än den attributiva kongruensen. Bland de många språkdata han
presenterar för att illustrera detta antagande ska jag återge två exempel som jag
anser vara representativa.
Tyskans Mädchen ’flicka’ har neutrumgenus vilket är formellt
(morfologiskt) motiverat av dess diminutivsuffix -chen som alltid ger neutrum.
Neutrumgenuset styr både den attributiva kongruensen och den predikativa men
vad gäller anaforiskt pronomen har den tyske språkbrukaren ett val, antingen
kan denne referera med sie ’hon’ eller es ’det’ (Corbett 1991:228), es är, i
Corbetts termer, syntaktiskt motiverad, medan sie återknyter till semantiken.
Ett annat exempel från spanskan visar hur den semantiska kongruensen kan
styra allt utom kongruens på adjektivattributet:
75