Forskningsplan.pdf - Lunds universitet
Forskningsplan.pdf - Lunds universitet
Forskningsplan.pdf - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Europeiska flyktingfonden III<br />
Bakom stängda dörrar, Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration –<br />
med särskild inriktning på mottagandet av ensamkommande barn och unga<br />
1. Bakgrund<br />
Dagligen äger en mängd möten rum mellan myndighetspersoner och enskilda individer som inte talar<br />
svenska. Tolkanvändning är därmed en del av arbetet för många yrkeskategorier; exempelvis<br />
socialarbetare, vårdpersonal, jurister, pedagoger. Kontakttolkens uppgift är att förmedla budskap vid<br />
dessa möten, som i huvudsak sker bakom stängda dörrar. Denna förmedling kräver inte bara kunskap<br />
om språk utan även kunskap om samhället och kulturell kompetens. Tolken arbetar i enlighet med de<br />
officiella riktlinjer som finns för tolkar, nämligen tystnadsplikt och neutralitet (God Tolksed 1987).<br />
Man kan emellertid inte bortse från att tolken genom sin blotta närvaro påverkar mötets<br />
förutsättningar. Tolken är genom sin neutralitet ett passivt vittne till det som sker i mötet mellan<br />
myndighetspersonen och den enskilde individen, men blir till viss del en aktiv agent genom sin<br />
närvaro och sitt förfarande vid tolkningen.<br />
Tolkar har stor kunskap om hur möten mellan myndighetspersoner och individer som inte talar<br />
svenska går till. De får erfarenhet av hur människor kommunicerar. De får också erfarenhet av hur<br />
makt hanteras, vilka lojalitetskonflikter som kan uppstå samt kunskap om frågor som rör den<br />
enskildes rättigheter. Trots det är det ytterst ovanligt att en tolk tillfrågas om sin erfarenhet i den<br />
offentliga debatten. Det är också ovanligt att tolkar ingår i utredningar som rör frågor om exempelvis<br />
rättssäkerhet, integration eller diskriminering. Det finns idag sparsamt med forskning på området och<br />
därmed lite kunskap om den nyckelposition tolken har i integrations- och kulturskapande skeenden.<br />
Framförallt handlar tolkens nyckelposition om enskilda människors möjlighet att lägga fram sitt<br />
ärende och få sin sak prövad på ett rätt sätt. Det betyder att en icke professionell tolk sätter<br />
rättsäkerhet ur spel.<br />
För att analysera tolkyrket, tolken som aktiv agent vid tolkade möten och hur fenomen som språkoch<br />
kulturell kompetens, makt, lojalitet, förtroende, misstroende hanteras i tolkade möten, beviljades<br />
Eva Norström och Kristina Gustafsson, båda etnologer vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>, medel från<br />
Riksbankens Jubileumsfond. Arbetet inleddes den 1 januari 2008. Finansieringen från Riksbanken<br />
omfattade cirka 40 procents tjänst för Eva Norström och KristinaGustafsson vardera under 2,5 år<br />
samt tre månaders teknisk support via Azar Mahloujian. Kristina Gustafsson påbörjade sin tjänst<br />
först i september 2008.<br />
Det blev i huvudsak två uppgifter som utfördes under första halvåret 2008. Den första var att skriva<br />
en ansökan till Etikprövningsnämnden i Lund för att få projektet prövat i enlighet med lagen om<br />
etikprövning (2003:460). Projektet godkändes av etikprövningsnämnden under våren 2008 med krav
på att de tolkar som kontaktades skulle informeras både muntligt och skriftligt och att en<br />
överenskommelse skulle skrivas efter det att informationen givits, dock inte vid samma tillfälle som<br />
den muntliga informationen. Intervjuerna får ej påbörjas förrän den skriftliga överenskommelsen<br />
anlänt. Den andra uppgift som utfördes var att kontakta tolkar och andra relevanta aktörer på fältet<br />
tolkning. Av strategiska skäl valdes Medborgarskolan Syd och Katrinebergs folkhögskola,<br />
Tolkcentralen i Göteborg samt en upphandlare från Migrationsverket. Medborgarskolan Syd och<br />
Katrinebergs folkhögskola är två av sju anordnare av grundutbildning för tolkar. De står under<br />
överinseende av TÖI, tolk och översättarinstitutet vid Stockholms <strong>universitet</strong> och får bidrag därifrån<br />
för verksamheten. Chefen för Göteborgs Tolkcentral är ordförande i Tolkcervicerådet, en<br />
organisation med medlemmar från mer än 20 kommunala tolkförmedlingar. En upphandlare från<br />
Migrationsverket var viktigt eftersom verket är en av de största tolkanvändarna och det visade sig<br />
också mycket intressant att ha med denna representant. Ett möte hölls den 17 mars på Högskolan i<br />
Halmstad. Syftet var att presentera projektet och att lyssna på andras erfarenheter.<br />
När vi ansökte om medel från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) hade vi främst tolken för ögonen och<br />
vi hade avgränsat projektet till att handla om tolkar. Beviljandet från RJ sammanföll med att<br />
Migrationsverket skulle utlysa medel till medfinansiering genom den europeiska flyktingfonden III.<br />
I diskussionerna med våra kontakter vid Medborgarskolan Syd, Katrinebergs folkhögskola,<br />
Tolkcentralen i Göteborg, Tolkservicerådet och TÖI hade fler och fler frågor om tolkens miljö vuxit<br />
fram. Vi förstod att kvaliteten på tolkningen är beroende av sådant som hur tolkutbildningen<br />
utformas, av kompetensen hos tolkanvändare, tolkförmedlare och upphandlare. Vi beslöt därför att<br />
söka medfinansiering från Flyktinfonden och på så vis utöka forskningsfältet och forskningsfrågorna<br />
om tolkyrket och fältet.<br />
Det fanns från början också en tanke på att särskilt studera en specifik målgrupp bland dem som är<br />
beroende av tolk för att kommunicera på svenska. Ensamkommande barn och unga utgör en alldeles<br />
särskilt utsatt grupp är i detta sammanhang och deras beroende ställer alla tänkbara krav på<br />
tolkningen och den tolkade situationen. Insikten om detta kom från erfarenheter som fanns i<br />
projektgruppen, bland annat genom att Eva Norström, parallellt med att ta fram underlag för en<br />
ansökan till Riksbankens Jubileumsfond har föreläst på en rad utbildningsdagar som Svensk<br />
Flyktinghjälp har anordnat för kommuner som tar emot ensamkommande barn och unga i enlighet<br />
med de regler som gäller sedan 1 juli 2006. Hon har också hållit särskilda studiedagar som anordnats<br />
av sådana kommuner. Dessa möten med ett mycket stort antal kommuners representanter, har givit<br />
kunskap om vilka aktuella frågor kommunerna har att hantera, bland dem frågor om barns och ungas<br />
utsatthet, särskilt i frågor om rättsäkerhet. Mottagande av ensamkommande barn och unga är en<br />
komplex och känslig process som på ett övergripande plan sker i samarbete mellan Migrationsverket,<br />
Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. Ett stort antal barn och unga anländer<br />
årligen och antalet har ökat under de senaste tre åren från ca 400 till 816 under 2006, 1 264 under<br />
2007.<br />
2
Boendet för ensamkommande barn och unga tillhandahålls av kommunerna. Många olika parter<br />
spelar roll för det enskilde unges mottagande och integration på det lokala planet. Barnet 1 skall<br />
erbjudas boende, börja i skola, träffa sjuk- och hälsovård, psykolog, socialarbetare och under tiden<br />
skall asylansökan prövas. I denna mångfald av människor och möten har två parter en särskild roll.<br />
Barnet är omyndigt och får ett förmyndarskap genom en god man. Denne har i uppdrag att följa<br />
barnet och föra dess talan i olika ärenden. Den andra parten är tolken eller tolkarna eftersom det inte<br />
är säkert att det är samma tolk vid varje tolkat möte. Vid ovan nämnda kurser med kommunal<br />
personal har det ställts många frågor om vad tolken bör och inte bör göra, om problem som till<br />
exempel att tolkar ibland tar på sig en förmyndarroll och negligerar kravet på neutralitet. Frågor om<br />
vilka krav som kan ställas på tolkens kompetens och om kvalitetskontroll är också vanliga.<br />
Det finns i nuläget endast lite dokumenterad kunskap om mottagandet av ensamkommande barn och<br />
unga sedan övergången till det nya systemet. Kommuner runt om i landet har tecknat avtal med<br />
Migrationsverket, men det saknas fortfarande rutiner och överblick över hur det ska gå till och exakt<br />
vem som har ansvar för vad.<br />
Vi uppfattar mottagandet av de ensamkommande barnen som ett viktigt forskningsfält med många<br />
dimensioner. En väg in i detta fält är genom tolken och tolkningens betydelse för rättssäkerhet och<br />
integration. Tolken kallas i de olika kommunerna in i en rad olika sammanhang som berör barnet och<br />
kan ses som en nyckelperson som får mycket kunskap om vad olika parter gör och inte gör. I det<br />
redan pågående projektet har en rad frågor om makt, lojalitet, etik och rättssäkerhet formulerats.<br />
Dessa utgår från tolkens nyckelposition, som ställs på sin spets när det gäller ensamkommande barn<br />
och unga. I det ursprungliga projektet fanns emellertid inte stort utrymme för att göra en kvalitativ<br />
djupstudie av en särskild målgrupp. Det var därför extra viktigt för oss att få möjlighet till detta<br />
genom Flyktingfonden III.<br />
Som beskrivits ovan är det, för en fullständig analys av tolken och tolkyrket, viktigt att undersöka det<br />
fält på vilket tolken arbetar. Detta är även viktigt för att göra en analys av rättssäkerhet, eftersom<br />
denna är beroende av kompetens även hos andra än tolken. Myndighetspersoner, tolkförmedlare och<br />
upphandlare har alla ett ansvar när det gäller kvalitet. De frågor som ska besvaras gäller innehållet i<br />
”tolkens kompetens”, om hur barn och ungdomars särskilda behov kommer in i utbildning av tolkar,<br />
om hur tolkförmedlare tar hänsyn till om tolken har utbildning för att tolka för barn och unga, samt<br />
om hur upphandlare ser på förmedlingarnas kompetens och kontroll av tolkens kompetens.<br />
Vi menar att projektet Bakom stängda dörrar – tolkningens betydelse för rättssäkerhet och<br />
integration är ett särskilt prioriterat område på grund av sin betydelse för mottagande, rättsäkerhet<br />
och integration av ensamkommande barn och unga.<br />
Det finns behov av att dokumentera kunskap om mottagandet av ensamkommande barn och unga<br />
efter 1 juli 2006. Lagar och direktiv följs i en praktik som skapar erfarenheter och vardagligt<br />
handlande. Detta utgör en dold kunskap av betydelse för att förstå både rättssäkerhetsfrågor och<br />
integrationsprocesser. Vi vill att en kritisk, konstruktiv, kulturanalytisk studie kommer till stånd, där<br />
det vardagliga handlandet står i centrum. Detta är inte minst viktigt eftersom det vardagliga har stor<br />
1 Det blir otympligt att alltid skriva både barn och unga. Eftersom även unga i detta sammanhang är omyndiga använder<br />
vi ibland bara begreppet barn när vi menar barn och unga eller barnet och den unge.<br />
3
etydelse för de ensamkommande barnens fortsatta liv. Tolken är ett tyst vittne till de praktiker som<br />
utvecklas i tolkade möten och i de sociala skeenden som finns runt dessa möten.<br />
Det finns behov av att kulturanalytiskt undersöka tolkprofessionen och fältet tolkning.<br />
Det finns behov av att med kulturanalytiska metoder undersöka tolkningens betydelse för<br />
rättssäkerhet och integration, särskilt när det gäller ensamkommande barn och unga. En tolk kan inte<br />
garantera rättssäkerhet, men en oprofessionell tolk kan undergräva den och försvåra<br />
myndighetspersonens arbete avsevärt.<br />
Projektet kommer att generera ny kunskap. Vårt mål är att denna kunskap skall vara användbar för<br />
framtida planering, utbildning och problemlösning. Exempel på frågor att besvara är hur tolkyrket<br />
kan stärkas och hur redskap kan utvecklas som gör att tolken på ett självklart sätt bidrar till<br />
rättssäkerhet och till integration. Besvarade frågor om hantering, rutiner och normer vid mottagandet<br />
av ensamkommande barn och unga, kan på ett kreativt sätt bidra till att rättssäkerhet garanteras och<br />
att integration till det svenska samhället underlättas.<br />
En rundringning till några kommuner i norra, mellersta och södra Sverige bekräftade att idén var<br />
intressant och vid mötet i Halmstad tillfrågades de närvarande om de var intresserade av att vara<br />
partners i ett EU-projekt med ovan beskrivna inriktning. Det visade sig att Medborgarskolan Syd,<br />
Katrinebergs folkhögskola och Tolkcentralen i Göteborg gärna ville vara med. Etnologiska<br />
institutionen hade redan deklarerat sitt intresse av att utföra denna forskning och också tagit emot<br />
anslaget från Riksbankens Jubileumsfond. På grund av de så kallade overheadregler som råder vid<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> kunde Etnologiska institutionen emellertid inte vara projektägare.<br />
Medborgarskolan Syd, som har tidigare erfarenhet av EU-projekt och lång erfarenhet av att arbeta<br />
med tolkutbildning och även svenska för invandrare var villiga att åta sig projektledarskapet. En<br />
ansökan gjordes till EUs flyktingfond för att utöka det nyligen påbörjade forskningsprojektet och<br />
undersöka tolkens betydelse för integration och rättssäkerhet i mottagandet och prövningen av<br />
ensamkommande barn och unga. Denna ansökan beviljades.<br />
Nuvarande forskningsprojekt består av två delar, dels projektet Tolken en kulturell mellanhand dels<br />
Bakom stängda dörrar. Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration med särskilt fokus på<br />
ensamkommande barn och unga. Projekten är integrerade och deras övergripande syfte är att<br />
analysera tolkars position som kulturella mellanhänder i möten mellan myndighetspersoner och<br />
enskilda, som inte kan kommunicera på svenska, med särskild inriktning på ensamkommande barn<br />
och unga. En förväntning är att resultat av granskningen av tolkens yrke och fältet ska bidra till<br />
utveckling och kvalitetssäkring för både den som inte kan tala svenska och jurister, handläggare och<br />
andra myndighetspersoner som i sin yrkesutövning är beroende av professionell tolkning. Ett annat<br />
förväntat resultat är belysning av hur mottagandet och prövningen av ensamkommande barn och<br />
unga går till i praktiken. Denna kunskap kan leda till att skapa enhetlighet, att tydliggöra problem, att<br />
ge tips och stöd avseende praktiker som givit positivt resultat och att identifiera<br />
utvecklingsmöjligheter.<br />
4
2. Projektmål<br />
Mål:<br />
- Beskriva och analysera hantering, rutiner och normer vid mottagandet och prövning av<br />
ensamkommande barn och unga.<br />
- Analysera tolkens och tolkningens betydelse för integration och rättssäkerhet vid tolkade<br />
möten och särskilt vid mottagande och prövning av ensamkommande barn och unga.<br />
- Beskriva och analysera vad som krävs för att kvalitetssäkra tolkade möten med avseende på<br />
rättsäkerhet.<br />
- Göra en pilotstudie som jämför mottagandet av asylsökande ensamkommande barn och unga<br />
i de nordiska länderna (inklusive hur tolkbehoven tillgodoses).<br />
De förväntade resultaten är<br />
- Att producera dels en kartläggning och dels en analys av vardagliga praktiker som utvecklats<br />
i samband med mottagandet och prövningen av ensamkommande barn och unga. Denna<br />
kunskap kan bidra till att skapa enhetlighet, att tydliggöra problem, att ge råd och stöd<br />
avseende praktiker som givit positivt resultat, att identifiera utbildningsbehov och<br />
utvecklingsmöjligheter i mottagandet av ensamkommande barn och unga.<br />
- Att genom kulturanalytiska undersökningsmetoder och teorier formulera kunskap om<br />
tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration. Utgångspunkten är både tolkars och<br />
tolkanvändares erfarenheter av tolkade möten. Forskningen leder till en kvalitativt utformad<br />
analys av det tolkade mötet och dess betydelse för rättssäkerhet och integration. Detta leder i<br />
sin tur till att konkreta förslag kan formuleras om åtgärder som kan bidra till att garantera<br />
rättssäkerhet och underlätta enskilda människors möjlighet till integration i det svenska<br />
samhället.<br />
- Att granska tolkens yrke och fältet tolkning och att med utgångspunkt i det resultat som<br />
produceras föreslå åtgärder för sådan utveckling och kvalitetssäkring som gynnar både den<br />
som inte kan tala svenska och jurister, handläggare vårdpersonal och andra<br />
myndighetspersoner som i sin yrkesutövning är beroende av professionell tolkning.<br />
- Den jämförande pilotstudien visar om det finns behov av fördjupade jämförande studier i<br />
Norden och inom EU.<br />
Projektet bygger på kvalitativa metoder (se punkt 6), i detta fall självbiografiska intervjuer,<br />
observationer/deltagande observationer och seminarier med referensgruper. Dessa metoder genererar<br />
kunskap som skiljer sig från kunskap som kvantitaiva meoder leder fram till. Statistik och<br />
exemeplvis större kvantitaiva enkätundersökningar är en viktig utgångspunkt för att få överblick.<br />
Kvantitativa data kan säga något om till exempel frekvensen av tolkanvändning, antalet<br />
ensamkommande barn och unga och procent tolkar som är auktoriserade. Men kvalitativa metoder<br />
krävs för att säga något om tolkars och tolkanvändares erferenheter av tolkning, om hur tolkade<br />
möten går till och om vardaglig praktik i mottagandet av ensamkommande barn och unga. Det<br />
5
etyder inte att kvantitativa uppgifter är uteslutna. Befintlig statistik och andra kvantitativa uppgifter<br />
som produceras av forskare, utredare och myndigheter kommer att användas.<br />
Forskarteamet har lång erfarenhet av att arbeta kvalitativt och vet hur många arbetstimmar en<br />
självbigrafisk intervju, ett observerat tolkat möte eller seminarium med referensgrupp (för och<br />
efterarbete inräknat) tar. Med utgångspunkt i forskarnas erfarenheter har projektets omfattning<br />
planerats (se vidare punkt 3 och 6).<br />
3. Etappmål<br />
Inom detta projekt finns inga angivna etappmål eftersom kvalitativa undersökningar bygger på<br />
processer som ej kan vare sig föregripas eller förutsägas. Vi har tydligt definierade delmål (se nedan)<br />
som skall uppfyllas och sammanställas till en helhet.<br />
Såsom angavs i 1. Bakgrund, har det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade projektet<br />
tydliggjort att en utvidgning av undersökningen till att omfatta hela fältet tolkning skulle generera<br />
värdefull fördjupad kunskap. De delmål vi har satt upp utgår från den undersökta arenan:<br />
- Tolkar med olika bakgrund (auktoriserade/ icke auktoriserade, män/kvinnor, erfarna/ nya,<br />
stad/land, svenska bakgrund/invandrade, se vidare under punkt 6)<br />
- Användare (ensamkommande barn och unga samt anställda hos statliga och kommunala<br />
myndigheter, landstinget samt offentliga biträden)<br />
- Förmedlare (kommunala och privat)<br />
- Utbildare (folkhögskolor, studieförbund och <strong>universitet</strong>)<br />
- Upphandlare (RPS – Migrationsverket, kommuner och landsting samt juristbyråer)<br />
Delmålen är:<br />
1. Vart och ett av de ovan nämna områdena kartläggs och analyseras.<br />
2. Fältet ”kontakttolkning” skall kartläggas, dvs. relationen och beroendet mellan områdena<br />
inom fältet.<br />
3. Resultat av sammanställningen analyseras och frågorna i syftet besvaras:<br />
Hur ser det vardagliga mottagandet och prövningen av ensamkommande barn och unga ut<br />
och vilka erfarenheter och praktiker kan vara användbara i utvecklingen av området?<br />
Vad betyder tolken som kulturell mellanhand?<br />
Hur påverkas rättssäkerhet av tolkning?<br />
Hur påverkas integrationsprocesser av tolkning?<br />
Vad krävs för att tolken skall vara en garant för att kommunikationen i ett tolkat möte<br />
fungerar maximalt?<br />
I projektet arbetar tre forskare och en auktoriserad tolk parallellt med de olika definierade områdena<br />
och med att se till att delmålen säkerställs och sammanställs. Alla delmål pågår under projekttiden<br />
eftersom de är beroende av varandra och den process som forskningen genererar. Vi kommer dock<br />
att redovisa projektet i etapper:<br />
Delmål 1 skall leda till en lägesrapport som färdigställs vid slutet av projektår 1.<br />
6
Under år två fortsätter delmål 1, studiet av tolkar och fältet tolkning (särskilt fokus på mottagandet<br />
av ensamkommande barn och unga) fördjupas. Ett forskarseminarium hålls. Det fördjupade delmål 1<br />
och delmål 2 redovisas i en lägesrapport.<br />
Under år tre kommer delmål 1, 2 och 3 att avslutas genom en fördjupad analys av det material som<br />
har samlats in. Eventuella kompletteringar görs, ett forskarseminarium hålls, en slutrapport med<br />
resultat och konkreta förslag publiceras. Dessutom kommer en konferens att hållas för alla aktiva på<br />
fältet tolkning. Under år tre görs en jämförande studie av mottagandet av ensamkommande barn och<br />
unga i de nordiska länderna. Denna studie bygger på skriftlig information och existerande kontakter<br />
med forskare som samverkar inom Imerförbundet, Nordiska Imerförbundet och genom the Nordic<br />
Research Conference. Studien kommer inte att innebära resor eller längre intervjuer.<br />
Fem referensgrupper träffas sammanlagt tio gånger under projekttiden. Sju av dessa möten i<br />
grupperna var för sig och tre av dessa möten i gemensamma seminarier. Dessa seminarier hålls i<br />
början av projektet, inför avslutningen av delmål 2 och inför avslutningen av delmål 3.<br />
4. Indikatorer<br />
Projektet Bakom stängda dörrar – tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration bygger<br />
som angivet på kvalitativa metoder. Det förväntade resultatet är kunskap om hantering, normer och<br />
rutiner vid mottagandet och prövningen av ensamkommande barn och unga, kunskap om tolkars<br />
erfarenheter, om tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration samt kunskap om vad som<br />
krävs för att kvalitetssäkra tolkade möten. Dylik kunskap är inte kvantitativt mätbar. Därför läggs i<br />
undersökningen särskild vikt vid reliabilitet (punkt 6).<br />
Måluppfyllelsen i projektet är beroende av vilken kunskap intervjuer, observationer och seminarier<br />
med olika referensgrupper genererar. Denna kunskap är relevant för samtliga delmål. Det är nu<br />
möjligt att som indikator på måluppfyllelse pricka av varje delmål och kategori som omfattas av<br />
projektet genom att skriva lägesrapporter vid slutet av varje arbetsår. Genom att den analys teamet<br />
tar fram i intervjuer, observationer, textstudier diskuteras i referensgrupper med experter från fältet<br />
samt vid forskarseminarier kan det säkerställas att en professionellt processad, mångfasetterad och<br />
tillförlitlig kunskap om fältet tolkning framställas. En indikator är de artiklar och rapporter, som<br />
kommer att publiceras. Dessa går att kritiskt granska, inte bara av de experter som ingår i projektet<br />
utan av alla som arbetar på fältet. En annan indikator är de förslag som projektet kommer att<br />
presentera för att stärka rättssäkerhet och integration. Dessa förslag kommer att på olika sätt spridas<br />
och diskuteras. Se mer under avsnitt om erfarenheter och resultatspridning (sid 19 - 20).<br />
5. Aktivitets- och tidsplan<br />
Projektet skall genomföras från 1/9 2008 till 31/8 2011. Vid varje arbetsårs slut skall en lägesrapport<br />
skrivas. Denna skall innehålla en redovisning av det arbete som genomförts i relation till den<br />
uppgjorda planen samt en analytisk redovisning av uppnådda resultat i relation till uppsatta mål.<br />
Som tidigare angivits utgår arbetet från ett redan påbörjat, mindre projekt. Detta innebär att<br />
samarbete och relationer till viktiga nyckelpersoner och kontakter redan finns etablerade dels genom<br />
partnerskap dels genom upprättade relationer som ger tillgång till kommuner som tar emot<br />
7
ensamkommande barn och unga och därmed olika viktiga parter i detta mottagande, överförmyndare,<br />
socialförvaltning, gruppboendepersonal, tolkar etc.<br />
Inom ramen för projektet arbetar tre forskare, en auktoriserad tolk (projektteamet) och en<br />
administratör. Administratören tjänstgör vid Medborgarskolan Syd, projektets ägare.<br />
Det är ett stort arbete som ska utföras. Samtliga deltagare i forskarteamet är emellertid vana att<br />
arbeta systematiskt både enskilt och i grupp. Vi bedömer därför att projektet är realistiskt.<br />
I projektteamet tjänstgör var och en 50 procent av hel tjänst. Arbetsfördelningen redovisas i tabellen<br />
nedan. Alla i forskarteamet arbetar med samtliga redskap. Den auktoriserade tolken kommer<br />
emellertid inte att genomföra intervjuer med tolkar eller vara observatör vid tolkade möten. Detta av<br />
etiska skäl.<br />
Metoder och arbetssätt preciseras mer under nästa punkt (6) men består i korthet av följande<br />
aktiviteter: intervjuer, observationer, möten med referensgrupper, seminarier, konferens, möten med<br />
projektets styrgrupp samt studiet av tidigare och pågående forskning och annat skriftligt material,<br />
främst skriftliga styrdokument, lagtexter mm.<br />
I relation till definierade kategorier kommer följande arbetsuppgifter att utföras:<br />
Tolkar: 24 kontakttolkar djupintervjuas i tre omgångar.<br />
10 observationer om vardera två veckor genomförs.<br />
Referensgrupp bestående av erfarna tolkar möts.<br />
Analys av materialet som produceras samt annan relevant litteratur.<br />
Användare:<br />
- Ensamkommande barn och unga 10 x 3 intervjuer med ensamkommande ungdomar i övre<br />
tonåren (efter medgivande av god man och den unge).<br />
Deltagande observation – regelbunden kontakt med ett grupphem.<br />
Referensgruppen bestående av flyktingar, som nu är vuxna och har uppehållstillstånd möts.<br />
Analys av materialet som produceras samt annan relevant litteratur.<br />
- Anställda inom myndigheter, kommuner, landsting och jurister:<br />
40 djupintervjuer varav 10 med personal inom Migrationsverket, 15 med personal i det<br />
kommunala mottagandet av ensamkommande unga samt 15 övriga intervjuer, exempelvis<br />
med anställda i landstinget, juridiska ombud och gode män.<br />
10 observationer i samband med asylutredning med ensamkommande unga.<br />
Referensgruppen bestående av tolkanvändare möts.<br />
Analys av materialet som produceras samt annan relevant litteratur.<br />
Tolkförmedlingar:<br />
4 kommunala och 4 privata förmedlingar intervjuas två gånger vardera.<br />
Kontakter upprätthålls med ”Tolkservicerådet” (23 kommunala tolkförmedlingar) .<br />
8
4 deltagande observationer om vardera en vecka genomförs.<br />
Referensgruppen bestående av tolkförmedlare möts. I denna referensgrupp ingår även en<br />
upphandlare.<br />
Analys av materialet som produceras samt annan relevant litteratur.<br />
Utbildare:<br />
10-12 djupintervjuer (ansvariga för utbildning och lärare med olika uppgifter) och<br />
4 observationer genomförs (följa en kurs)<br />
Referensgruppen bestående av utbildare möts<br />
Analys av materialet som produceras samt annan relevant litteratur.<br />
Upphandlare:<br />
6 intervjuer genomförs med olika upphandlare<br />
Observation – två upphandlingar följs från början till slut<br />
Analys av materialet som produceras samt annan relevant litteratur.<br />
Styrgrupp:<br />
Projektets parter bildar en styrgrupp som beräknas träffas sammanlagt tio gånger under<br />
projektets gång.<br />
Forskningsarbetet i övrigt består av ytterligare textstudier, analysarbete och produktion av skriven<br />
text samt att förbereda och hålla en konferens där resultaten av forskningen presenteras och<br />
diskuteras. Samverkan kommer även att ske med andra forskare på området, till exempel Linköpings<br />
<strong>universitet</strong>. Se mer under rubriken Arbetssätt (sid 12 – 13). När tiden skall beräknas för<br />
arbetsuppgifterna tas förberedelse, eventuell restid, genomförande och analys med i beräkningen.<br />
En djupintervju förbereds genom att kontakt tas, information om projektet ges och informerat<br />
samtycke undertecknas. Av denna framgår att:<br />
- Det är frivilligt att delta i projektet.<br />
- Forskningspersonen kan när som helst avbryta sin medverkan.<br />
- Forskningspersonen kan när som helst begära att intervjumaterial inte används.<br />
- Om forskningspersonen så medger, kommer intervjumaterialet att arkiveras i Folklivsarkivet,<br />
Etnologiska institutionen, <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>. Informationen hanteras utifrån 7 kap. 24 §<br />
sekretesslagen (1980:100). Det innebär att när materialet lämnas till Folklivsarkivet<br />
respekteras forskningspersonens önskemål om sekretess i 50 år.<br />
- Uppgifter om forskningspersonen eller andra enskilda personer kommer inte att användas<br />
eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.<br />
9
- Forskarna svarar på alla frågor om projektet närhelst under projekttiden om<br />
forskningspersonen vill veta något och forskningspersonens önskemål i deltagandet<br />
respekteras.<br />
Intervjun genomförs därefter. Forskaren reser till forskningspersonen. Om intervjupersonen medger<br />
det, använder forskaren bandspelare. Intervjun transkriberas, vilket i normalfallet tar en dag. Texten<br />
skall sedan analyseras och ett forskningsprotokoll skrivas om resultatet. I genomsnitt tar arbetet med<br />
en djupintervju 24 timmar.<br />
En observation förbereds på liknande sätt. Här ska överenskommelse göras med samtliga parter som<br />
befinner sig i rummet, också med god man i fråga om barn. Informerade samtycken skall skrivas<br />
under. Observationen genomförs, i detta fall används inte bandspelare, forskaren antecknar. Därefter<br />
skall anteckningarna skrivas rent och en analys göras på motsvarande sätt som vid intervjuer. I<br />
genomsnitt tar arbetet med en observation på 2-3 timmar 20 timmar i anspråk.<br />
I de fall observationen sträcker sig över tid, till exempel en vecka, skriver forskaren ett<br />
observationsprotokoll varje dag. Efter observationsperiodens slut sammanställs protokollen och en<br />
analys görs. En veckas observation tar i genomsnitt 40 timmar i anspråk.<br />
Möten med referensgrupper beräknas ta en dag i anspråk för varje deltagare i respektive grupp. Inför<br />
ett möte träffas forskare och den auktoriserade tolken för att arbeta med det dittills framtagna<br />
materialet, skapar ett diskussionsunderlag inför mötet för att vid mötet få gensvar på resultat, skapa<br />
nya frågor och testa idéer. Teamet diskuterar varje referensgruppsmöte i syfte att göra resultatet till<br />
en del av det fortsatta forskningsarbetet. Varje referensgruppsmöte innebär således tre dagars arbete<br />
för berörda forskare och för den auktoriserade tolken ytterligare en halv dag för praktiska<br />
förberedelser mm. Vi räknar med att hålla sju möten med varje referensgrupp enskilt och tre möten<br />
gemensamt med samtliga grupper.<br />
Intervjuer och observationer skall vara genomförda den 31 december 2010. Resterande tid ägnas åt<br />
att skriva, hålla avslutande möten och seminarium med referensgrupper, hålla två forskarseminarier<br />
och en slutkonferens. Pilotstudien av mottagningen av ensamkommande barn och unga i övriga<br />
nordiska länder kommer, som sagts, att göras det tredje året. Under hela perioden följs utvecklingen<br />
på forskningsfältet.<br />
Projektets styrgrupp kommer att bestå av representanter för Medborgarskolan Syd, Etnologiska<br />
institutionen vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>, Göteborgs tolkcentral och Katrinebergs folkhögskola. För<br />
styrgruppen beräknas sammanlagt tio träffar under projekttiden. Det innebär 15 dagars arbete. 10<br />
dagar beräknas även för projektledaren och 3 dagar var för övriga i teamet.<br />
Personerna i teamet arbetar enligt följande: Projektledaren, forskare 1. Arbetar 60 procent av hel<br />
tjänst under hela projekttiden. Forskare 2 arbetar 50 procent under hösten 2008 för att därefter arbeta<br />
75 procent fram till 31 augusti 2011. Forskare 3 arbetar 50 procent från 1 mars 2009 till 31 augusti<br />
2010 för att därefter arbeta 75 procent. Tolken i projektet arbetar 25 procent fram till 31 december<br />
2009 för att därefter arbeta 50 procent. Sammanlagd arbetstid blir 2 975 timmar.<br />
10
6. Metod och arbetssätt<br />
Projektet har förberetts genom att en rad kontakter och inledande samtal hållits med etablerade<br />
tolkar, tolkanvändare och tolkutbildare. Ett gemensamt möte har hållits med representanter för<br />
Medborgarskolan Syd, Tolkcentralen Göteborg, Katrinebergs folkhögskola samt teamet från<br />
Etnologiska institutionen. Upprättade kontakter finns också med TÖI, Tolkservicerådet, kommuner<br />
och tolkar.<br />
Genom att kombinera de fyra kvalitativa metoder som anges nedan, samt genom de erfarenheter som<br />
forskargruppen har, får teamet fram ett rikligt material om en målgrupp som har tystnadsplikt, oftast<br />
arbetar ensam i en osynlig yrkesroll och därmed är svår att komma åt av etiska skäl.<br />
Intervjuer<br />
Kvalitativa intervjuer med kontakttolkar. Dessa genomförs i tre etapper under projektets gång. Inom<br />
samhällsvetenskap brukar man definiera intervjuer som semistrukturerade eller helstrukturerade.<br />
Inom humaniora och framförallt etnologi arbetar man ofta med livshistoriska intervjuer. En sådan har<br />
en öppen karaktär där forskningspersonen fritt berättar om och reflektera över sin erfarenhet av olika<br />
teman som forskaren initierar. Formmässigt liknar denna intervjuteknik ett samtal. Intervjuerna<br />
spelas in (med forskningspersonens medgivande) och skrivs sedan ut ordagrant med pauser och<br />
avbrott markerade enligt ett särskilt system. 24 tolkar intervjuas tre gånger. Den inledande intervjun<br />
kommer att vara självbiografisk där frågor om kontakttolkens bakgrund och relation till språk,<br />
utbildning och yrket som tolk tas upp. Syftet är att få fram material om vad som leder fram till detta<br />
yrkesval och vad man har med sig i bagaget som är av betydelse för tolkarbetet. Anledningen till att<br />
man arbetar som tolk varierar stort och har betydelse för hur man ser på sitt arbete.<br />
Den följande intervjun handlar om yrket. Exempel på frågor: När är det viktigt att kalla in en<br />
auktoriserad tolk? I vilka olika sammanhang tolkar man? Vilka problem kan uppstå vid en tolkning?<br />
Hur ser tolken på sin position och på de andras inbördes relationer? Vad har tolkar för erfarenheter<br />
av hur det sociala samspelet och samtalet kan se ut vid olika tolkade möten? Hur hanterar tolken<br />
maktförhållanden (makt/underordning) mellan myndighetsperson och den enskilde som inte talar<br />
svenska? Hur hanterar tolken sin egen makt (samhällskunskap, språklig kompetens, kulturella koder,<br />
överföring och motöverföring)? Vilka krav ställer neutralitet och opartiskhet på professionen? Hur<br />
agerar tolkar i situationer när tolkens neutralitet ifrågasätts/hotas? Hur agerar tolkar i situationer när<br />
den enskildes rättssäkerhet är i fara?<br />
Den tredje intervjuomgången planeras efter resultatet av de två första omgångarna och den analys<br />
som gjorts. Det kan handla om nya frågor som uppkommit, kontroll av slutsatser som dragits,<br />
fördjupning och breddning.<br />
Intervjuer med myndighetspersoner handlar också om de tolkade mötena och vilka problem som kan<br />
uppstå i relation till tolken och tolkens arbete. Exempel på frågor: Hur uppfattas tolken i relation till<br />
sin roll och på vilka sätt påverkas situationen av tolkens närvaro i rummet. Vad betyder språklig<br />
kompetens , kulturell komptens, tolkteknisk och tolketisk komptens? Hur kan makt och<br />
lojalitetsfrågor formuleras? Vad händer när tolken faller ur rollen och i vilka situationer kan en<br />
tolkning försvåra myndighetens arbete och den enskildes rättssäkerhet? Frågor kommer också att<br />
11
ställas om vad man som tolkanvändare behöver för kunskap om tolkteknik, tolketik och tolkens<br />
yrkesroll, vilka krav man kan ställa och hur kvalitet kan kontrolleras.<br />
Tolkförmedlingar, utbildare och upphandlare intervjuas i relation till sina respektive uppdrag och om<br />
sina erfarenheter av fältet tolkning. Dessa frågor diskuteras även i referensgrupperna. Resultatet av<br />
intervjuer och diskussioner tar fortlöpande projektet vidare i en ständig fördjupningsprocess.<br />
Med de ensamkommande barn och unga som forskarna träffar kommer samtal att hållas helt på deras<br />
villkor och endast med god mans medgivande. Ungdomarna får fritt berätta om sina erfarenheter av<br />
mötet med Sverige och hur deras vardag ser ut. Forskarna följer integrationsprocessen och också ett<br />
antal asylutredningstillfällen. Se mer om detta nedan.<br />
Observationer<br />
Obervationer ger möjlighet att vara närvarande i det inre livet hos en grupp. Forskarnas strävan är att<br />
tillägna sig en kunskap om verkligheten så som olika aktörer på fältet tolkning uppfattar den. Detta<br />
sker genom att iaktta och genom att lyssna till hur aktörerna formulerar sina tankar, vad de ser som<br />
bekymmer och på vilket sätt de är nöjda och/eller frustrerade. Metoderna tyst observation och<br />
deltagande observation är ett bra komplement till intervjuer för att komma bakom reducerade<br />
förklaringsmodeller till de problem som kan identifieras.<br />
Observationer är viktiga därför att erfarenheter av makt, neutralitet, rättssäkerhet och jämlikhet inte<br />
bara kan studeras genom intervjuer. Observationer av miljöer, strukturer och enskilda sociala<br />
situationer, är komplement som gör det möjligt att formulera frågor som kan tas vidare till nya<br />
intervjuer och utgöra underlag för möten med referensgrupperna. Alla observationer kommer att<br />
föregås av informerat samtycke med samtliga närvarande parter. När det gäller barn och unga krävs<br />
god mans medgivande. Observation av tolkade möten kan göras med medgivande från samtliga<br />
deltagare i det aktuella mötet samt i enlighet med forksarnas kontrakt om att deras material<br />
sekretessbeläggs och inte är tillgängligt för andra än dem själva. Om det krävs skriver forskaren<br />
under ett åtagande om tystnadsplikt vid det enskilda mötet.<br />
Observationerna av tolkar går till så att forskaren följer med tolken till de möten som denna faktiskt<br />
har inbokade. Det kan också vara så att obervationer sker av enstaka möten för att komplettera<br />
materialet som samlats in. Observationer kommer att ske av tre olika sorters tolkade möten: tolken är<br />
fysiskt närvarande i rummet, telefontolkning och videotolkning.<br />
Vid tolkade möten kommer forskaren att vara en tyst observatör. Kontakterna med ensamkommande<br />
barn och unga vid deras gruppboenden är an annan slags observation, nämligen en deltagande<br />
observation, där forskaren deltar i aktiviteter och för samtal med berörda personer.<br />
Under den deltagande observationen är forskaren aktiv och deltar i såväl den observerade aktiviteten<br />
som i samtal med de personer som observeras. Projektet är emellertid inte att betrakta som<br />
aktionsforskning i traditionell bemärkelse.<br />
Arbetssätt<br />
Forskarna kommer att kombinera metod och analytiska perspektiv i den etnologiska tradition som de<br />
tillhör. Det innebär att de utgår från den sammantagna textmassa, som skapat av intervjumaterialet,<br />
observationsanteckningar och protokoll från referensgruppernas möten. Textmassan kodas och<br />
12
analyseras i enlighet med kulturanalytisk metod. Texten bryts ner genom tematisering, kontrastering<br />
och perspektivering.<br />
Projektet vilar på material i form av intervjuer och observationer samt dokumentation från möten<br />
med referensgrupperna och seminarierna. De två första kategorierna är av känslig art och kommer att<br />
behandlas i enlighet med de rutiner som finns inom etnologisk forskning och arkivverksamhet.<br />
Intervjuerna spelas in efter medgivande av forskningspersonen och skrivs ut ordagrant.<br />
Intervjuutskrifterna kodas inte. De hanteras endast av forskarna i projektet och förvaras inlåsta.<br />
Observationerna nedtecknas i en privat fältdagbok i enlighet med antropologiskt/etnologiskt<br />
fältarbetsetik och ingen annan än de i projektet ingående forskarna har tillgång till denna. Allt<br />
material som används i publika sammanhang (artiklar och konferenspapper etc.) anonymiseras och<br />
avidentifieras. Efter projekttiden överlämnas intervjuutskrifter och observationsprotokoll till<br />
Folklivsarkivet vid <strong>Lunds</strong> Universitet, okodade med sekretesskydd enligt 7 kap. 24 § Sekretesslagen<br />
(1980:100) om inte annan överenskommelse görs med forskningspersonen.<br />
Studiet av tidigare och pågående forskning och annat skriftligt material såsom artiklar, styrdokument,<br />
och lagtexter är viktiga komponenter vid sidan av det insamlade materialet. Det är också viktigt att<br />
upprätta kontakter med andra forskare. Kontakt fanns sedan tidigare med Olga Kesleman och Ann-<br />
Christine Cederborg vid institutionen för Tema Kommunikation, Linköpings <strong>universitet</strong> som har<br />
pågående forskning om tolkning med asylsökande barn. Vidare pågår en diskussion med professor<br />
Bengt Sandin vid Tema Barn vid Linköpings <strong>universitet</strong>. Detta har resulterat i planer på framtida<br />
samarbete. Även vid Göteborgs <strong>universitet</strong> fortgår ett forskningsprojekt om flyktingbarn och hälsa<br />
under ledning av professor Ulla Björnberg, som vi har varit i kontakt med. Utöver detta har vi genom<br />
Imerförbundets verksamhet möjlighet att skapa nätverk såväl i Sverige som i Norden med forskare<br />
inom fältet barn, flyktingskap och migration. Ytterligare två projekt med relevans för vår forskning<br />
är kopplade till TÖI och finansierades av Flyktingfonden III.<br />
Forskarna står inför några metodologiska utmaningar. En sådan är att det handlar om kunskap som är<br />
svår att komma åt eftersom tolkar står under tystnadsplikt och därmed sällan har tillfälle att<br />
formulera sina erfarenheter. Dessutom handlar det om erfarenheter som är svåra att sätta ord på<br />
(Frykman 1990). Hur formulerar man, till exempel en berättelse om motöverföring i en tolkad<br />
situation? Teamet kommer att använda sig av intervjuer kombinerat med observationer och<br />
gruppsamtal för att lösa båda dessa problem. Lång erfarenhet inom etnologi och antropologisk<br />
forskning har visat att genom intervjuer sätts processer igång där forskningspersoner ges tillfälle att<br />
reflektera och sätta ord på sina erfarenheter. Individuella intervjuer med kontakttolkar i en<br />
trestegsprocess kommer att genomföras. Det ger forskarna möjlighet att följa upp processen.<br />
Referensgrupper<br />
Parallellt med intervjuer och observationer samordnar teamet fem referensgrupper där experter från<br />
fältet tolkning träffas och samtalar utifrån de frågeställningar som intervjuer, observationer och<br />
utvecklingen på fältet ger upphov till. På så sätt startas och upprätthålls en process där<br />
forskningsfrågorna analyseras och vidareutvecklas.<br />
Tillsammans med varje referensgrupp och teamet görs en arbetsordning. Intensiteten i kontakterna<br />
sker efter behov och kan variera över tid och mellan grupperna. Vi har beräknat att tio möten hålls<br />
under forskningsperioden, sju av dessa med varje grupp för sig och tre möten med samtliga<br />
13
eferensgrupper tillsammans. Meningen är att forskarna ska lyfta den kunskap som materialet ger till<br />
en generell nivå. De kan inte ange något som kränker individers integritet eller på annat sätt är<br />
oetiskt. Det gäller då att formulera de frågeställningar och problemområden som kommit fram i<br />
observationer och intervjuer så att de kan anses vara allmänna. Referensgruppens samlade erfarenhet<br />
och kunskap är viktig eftersom forskarna där kan pröva och diskutera olika möjliga situationer som<br />
tolkar berättar om eller som observerats. Inför mötena skapas fallstudier och därmed kan data<br />
behandlas under mer generaliserade former där varken namn eller identitet har betydelse.<br />
Det är främst genom referensgrupperna som samverkan med projektpartners genomförs eftersom<br />
representanter från dessa organisationer finns med i grupperna.<br />
Seminarier<br />
Seminarier kommer att hållas med alla referensgrupper tillsammans. Vid dessa seminarier kommer<br />
idéer, erfarenheter och slutsatser att diskuteras allteftersom arbetet fortskrider för att skapa en<br />
läroprocess och fördjupa undersökningen. Vi avser att hålla tre seminarier, ett i början, ett under<br />
tiden och ett i slutet av undersökningen.<br />
Under slutet av år två och inför avslutningen av projektet kommer forskarseminarier att hållas vid<br />
Etnologiska institutionen i Lund. Vi kommer även att hålla en slutkonferens för ett större antal<br />
intresserade.<br />
Utvecklingsaspekter<br />
Det är unikt att på detta sätt föra samman flera dimensioner avseende fältet tolkning och att visa hur<br />
de olika funktionerna bildar en helhet. Detta projekt ger en ny möjlighet för utveckling av<br />
tolkfunktionen, något som inte bara är av största vikt för den som inte talar svenska utan också för<br />
alla som i sin profession är beroende av tolk.<br />
Kontakttolken är ansvarig för att en myndighetsperson och en enskild individ med mer eller mindre<br />
olika bakgrund och uppfattning om verkligheten, och som dessutom befinner sig i en ojämlik<br />
maktsituation, kan kommunicera (Shackman 1984). För att kunna säga något om tolken som<br />
kulturell mellanhand krävs tillgång till tolkars erfarenheter av sitt yrke. Genom projektet får tolkar<br />
tillfälle att själva formulera hur de ser på sin roll som neutral yrkesmänniska eller hur de, i fall de<br />
misslyckas och brister i sin professionalitet, förvandlas till språkrör, hjälpare, bundsförvant eller<br />
fiende. Användning av auktoriserade tolkar är en fråga om rättighet och rättssäkerhet, men också om<br />
jämlikhet och integration. Ändå har denna problematik inte utgjort föremål för forskning. Kanske har<br />
frågan marginaliserats på grund av att den uppfattas som en ”invandrarfråga”. I själva verket är det<br />
en fråga om demokrati och gäller alla (SOU 2006:79).<br />
Studien har relevans på flera plan. Särskilt diskuteras idag inom IMER-forskningen frågor om<br />
integration och diskriminering och denna studie blir ett viktigt empiriskt bidrag till detta område.<br />
Därmed kommer studien också att vara relevant inom en rad utbildningar på högskolor och<br />
<strong>universitet</strong>, till exempel socialt arbete, hälsa och undervisning.<br />
Ur ett vetenskapligt perspektiv bidrar studien till att utveckla kulturteoretiska perspektiv på<br />
begreppet kulturell mellanhand. Det handlar om en problematik som inte varit föremål för någon<br />
omfattande forskning, men som berör centrala processer inom kulturmöten och integration. Studien<br />
14
kommer också att vara metodologiskt innovativ eftersom vi aktivt provar att kombinera olika<br />
metoder för att ge forskningspersonerna möjlighet att reflektera över och sätta ord på sina<br />
erfarenheter.<br />
Studiens samhällsrelevans handlar om att undersöka tolkens mångtydiga roll i en rad situationer och<br />
även att bedöma vilken typ av kompetens och utbildning som ter sig relevant. Detta har både<br />
samhällsekonomisk och integrationspolitisk betydelse. Genom tolkens yrke finns en ingång till att<br />
också undersöka den invandrades situation och flyktingmottagande och integration i stort. I detta<br />
projekt har vi emellertid valt att särskilt fokusera på en utsatt grupp, nämligen ensamkommande barn<br />
och unga.<br />
Detta kan anses viktigt ur flera aspekter; barn och unga är per definition utsatta i en ny och för dem<br />
främmande miljö och den nya ordning, som infördes 1 juli 2006 där kommunerna övertog ansvaret<br />
för boendet har inte dokumenterats. Att samla erfarenheterna för analys och konkreta förslag är ett<br />
viktigt led i samordning och utveckling av mottagandet av barn och unga, och för det enskilda<br />
barnets rättssäkerhet.<br />
7. Målgrupp och projektdeltagare<br />
Primär målgrupp<br />
Det finns två primära målgrupper i projektet. Den ena gruppen är tolkar. Det långsiktiga syftet är att<br />
få en klar och tydlig kunskap om tolkyrket, om hur tolkens professionalitet påverkar tolkade möten,<br />
vad som kan göras för att stärka yrket och fältet tolkning. Resultatet av projektet påverkar också<br />
andra aktörer på fältet, såsom tolkförmedlare, tolkutbildare, upphandlare och tolkanvändare. En klar<br />
och tydlig yrkesdefinition med konkreta förslag som bygger på forskningsresultaten, bidrar inte bara<br />
till rättssäkerhet och integration för asylsökande, flyktingar och andra invandrare. Den förbättrar<br />
möjligheten för kommunala och statliga myndigheternas anställda, hälso- och sjukvård, skola och<br />
domstolar att genomföra sitt arbete på ett bra sätt.<br />
Den andra primära målgruppen är ensamkommande barn och unga. Sedan 1 juli 2006 har kommuner<br />
runt om i landet ansvar för dessa barns boende. Det finns inte någon dokumentation av hur detta<br />
arbete utvecklats. En sammanställning av hur lagar och direktiv översatts till vardagliga praktiker<br />
skulle vara till hjälp för planering, enhetlighet, idéskapande på ett sätt som kan vara till nytta både<br />
för barn, unga och alla de vuxna som arbetar med och för dessa unga i kommuner, inom hälso- och<br />
sjukvård, hos Migrationsverket och Socialstyrelsen. Tolken har mycket stor betydelse för dessa barn<br />
och unga, särskilt i början av vistelsen i Sverige och under asylutredningen. Detta binder samman de<br />
två primära målgrupperna. Studiet av tolkar ger dessutom en ingång till de vardagliga praktikerna<br />
som annars skulle vara svår att få. Tolken är ett tyst vittne till utvecklingen av dessa praktiker.<br />
Deltagare i projektet är först och främst parterna. För att genomföra det är forskarna emellertid<br />
beroende av att få göra intervjuer och observationer. Vi menar därför att forskningspersonerna också<br />
är deltagare i projektet.<br />
Den första gruppen forskningspersoner utgörs av de 24 tolkar som kommer att intervjuas i tre<br />
omgångar. Denna grupp kommer att bestå av både auktoriserade och icke auktoriserade<br />
kontakttolkar. Dessa kontaktas genom parterna i projektet. Genom dessa kontakter får forskarna<br />
15
tillgång till ett nationellt upptagningsområde. Urvalet går till så att forskarna informerar muntligt och<br />
skriftligt om forskningsprojektet. Denna information kommer att ske i samarbete med Katrinebergs<br />
folkhögskola, Medborgarskolan i Malmö och den kommunala tolkförmedlingen i Göteborg. Vid<br />
preliminära kontakter har det visat sig att intresset för att delta i projektet är stort och följande<br />
kriterier gäller vid det slutliga urvalet:<br />
Tolken måste vara väl införstådd med projektet och ge informerat samtycke i skrift. Tolken skall<br />
också vara medveten om rätten att dra sig ur. Bland de 24 tolkarna skall det finnas representanter<br />
från stad och land. Arbetsvillkoren skiljer sig nämligen markant mellan storstäder med stort<br />
tolkutbud och mindre samhällen där en tolk får uppdrag inom många områden såsom socialomsorg,<br />
rättsväsende, utbildning och vård. Bland de 24 tolkarna skall det också finnas en blandning av<br />
auktoriserade tolkar och icke auktoriserade tolkar. Detta eftersom det är en realitet att det inte finns<br />
auktoriserade tolkar på alla språk och också eftersom många tolkar av olika skäl väljer att inte gå<br />
vidare till auktorisation. Bland de 24 tolkarna skall det finnas en blandning av stora och små språk. I<br />
språk där det finns många tolkar är det lättare att specialisera sig och också lättare för myndigheter<br />
och andra att få fysiskt närvarande tolk. I små språk sker oftare telefontolkning eftersom en eller ett<br />
par tolkar inte kan resa i hela Sverige för att tolka. Strävan är att hälften av tolkarna skall vara<br />
kvinnor och hälften män, att tolkar med både lång och kort erfarenhet ingår och att den geografiska<br />
spridningen skall vara stor.<br />
Vi har varit i kontakt med ett flertal kommuner, som tar emot ensmkommande barn och unga och<br />
som vill delta i projektet. Detta samarbete utvecklas närmare om projektet kommer till sånd.<br />
Referensgrupperna består av experter inom områdena tolkanvändning, tolkförmedling, tolkutbildare<br />
och tolkupphandlare. Dessa grupper bildas i samarbete med parterna och med de kommuner<br />
projektet har kontakt med.<br />
Etnologens forskarseminarium fyller en viktig funktion som kvalitetsgarant.<br />
8. Organisation<br />
Styrgrupp: med funktion att övervaka att projektet följer den uppgjorda arbetsplanen, att kontrollera<br />
kvalitet och att ge stöd till forskarteamet:<br />
- Sune Holgerson, regionchef för Medborgarskolan Syd<br />
- Magnus Wikdahl, prefekt vid Etnologiska institutionen, <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
- Dan-Eve Johansson, chef för Tolkcentralen i Göteborg och ordförande i Tolkservicerådet (23<br />
kommunala tolkförmedlingar)<br />
- Anders Malm, ansvarig för kontakttolktolkutbildning vid Katrinebergs folkhögskola och en<br />
av TÖI:s två samordnare av grundutbildningen till kontakttolk.<br />
Administration:<br />
16
- Marianne Palmgren, Medborgarskolan Syd har lång erfarenhet av att redovisa av EU<br />
finansierade projekt. Forskningsteamet blir anställda av Medborgarskolan Syd och har sin<br />
arbetsplats på Etnologiska institutionen.<br />
Partners:<br />
Etnologiska institutionen vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>, Tolkcentralen i Göteborg och Katrinebergs<br />
Folkhögskola. Samtliga är medfinansiärer i projektet.<br />
Forskarteam:<br />
Samtliga fyra i forskarteamet har lång erfarenhet av att arbeta med kvalitativa metoder inom<br />
forskning, i utrednings- och utvärderingsarbete, i skönlitterära och museala sammanhang. (,<br />
Gustafsson 2004 och Mahloujian 2006).<br />
Fil dr Eva Norström är forskningsansvarig. Hon har 30 års erfarenhet av att arbeta med olika<br />
tolkfrågor som att utbilda och testa tolkar samt att ge handledning och stöd åt såväl tolkar som<br />
personal. Under sitt avhandlingsprojekt gjorde hon en kulturanalys av beslutsfattandet i asylärenden<br />
(I väntan på asyl, Boréa 2004). Där spelade tolkar en viktig roll. Under dessa år har ett flertal frågor<br />
av etisk karaktär definierats, dessa kommer att undersökas i projektet.<br />
Fil dr Kristina Gustafsson har 13 års erfarenhet av arbete med integrationsfrågor, kulturell mångfald<br />
och strukturell diskriminering genom forskning och undervisning. Avhandling: Muslimsk skola,<br />
svenska villkor. Konflikt, identitet och förhandling, Boréa 2004.<br />
Azar Mahloujian är författare, auktoriserad kontakttolk sedan 1987 och bibliotekarie. Hon har i sitt<br />
författarskap intresserat sig för exil, utanförskap och integration. I sin bok Älskar du någon annan?<br />
(Atlas 2002, 2004) har hon skrivit om och problematiserat olika aspekter av tolkyrkets utsatthet,<br />
lojalitet och etiska frågor. Hennes böcker är skönlitterära men bygger på forskning, intervjuer och<br />
analyser.<br />
Ingrid Fioretos är i slutskedet av sitt avhandlingsarbete och hon disputerar i början av 2009. Fioretos<br />
avhandling handlar om välfärdssamhället, globalisering och vad som händer inom vården (Välviljans<br />
medicin. Marginalisering och mångfald på en vårdcentral i Malmö). Hon har genomfört ett antal<br />
mycket känsliga observationer och har god erfarenhet av intervjumetodik. Hon har medverkat i flera<br />
projekt inom fältet för internationell migration och etniska relationer och är van vid de ovan angiva<br />
arbetsmetoderna.<br />
Kompetenser:<br />
För att genomföra projektet behövs kompetenser av flera olika slag: forskningskompetens,<br />
kunskap om sakfrågor, kunskap om lagar och regler. Vidare behövs kompetens för att leda ett<br />
team, för kvalitetssäkring och för att hantera redovisningen av projektets innehåll och<br />
ekonomi.<br />
Dessa behov tillgodoses genom att det är tre disputerade, erfarna etnologer som utför<br />
forskningen tillsammans med en mycket kunnig auktoriserad tolk, som inte bara har tolkat i<br />
alla upptänkliga situationer utan också varit aktiv i utvecklingen av yrket och som i prosa<br />
gestaltat allvarliga dilemman som tolkar kan möta. Kunskap om sakfrågorna finns i<br />
forskarteamet och framförallt i referensgrupper och i styrgruppen.<br />
17
Samtliga deltagare i styrgruppen har stor erfarenhet av att leda arbete och arbetstagare. Vana<br />
att leda ett team har även Eva Norström, som är forskningsansvarig. Hon var i många år<br />
ordförande i Svenska Flyktingrådet och var där ansvarig för både projekt och för arbetsteam.<br />
Kvalitet säkras genom styrgruppen och genom att Magnus Wikdahl fungerar som<br />
samtalspartner till forskargruppen när det gäller forskningsfrågor och dilemman. Två<br />
forskarseminarier kommer att granska den forskningsmässiga kvaliteten av teamets arbete.<br />
Den ekonomiska redovisningen kommer att handhas av en mycket erfaren administratör.<br />
Ekonomin kommer även att granskas av styrgruppen.<br />
9. Riskanalys<br />
Risker i projektet:<br />
Det finns olika slags risker i projektet.<br />
Att någon i teamet slutar eller blir sjuk. Att tidsplanen inte håller, till exempel på att<br />
intervjuer avbokas eller att analyser tar längre tid än beräknat. Att något område är mer<br />
komplicerat än beräknat. Ett sätt att motverka denna typ av risker är att göra som vi valt i<br />
projektet, nämligen att anställa fyra personer som arbetar 50 procent. Projektet står och faller<br />
därmed inte på en person utan kan fortsätta under tiden som den som slutat eller blivit sjuk<br />
ersätts. Det gör också att vi lättare kan omdisponera uppgifter så att den som stöter på svårare<br />
hinder får hjälp av andra i teamet. Styrgruppen kommer att nära följa projektet för att kunna<br />
åtgärda eventuella problem i sin linda.<br />
Det finns också en annan form av risk som har att göra med att det i all forskning som utgår<br />
från människor och deras personliga erfarenheter finns en risk för att man kan uppleva<br />
obehag och intrång. Risken måste i så fall vägas mot nyttan av den som tar risken. Intervjun<br />
är en social relation, den kan ge både en skön känsla och det kan komma ångest efter. Det<br />
gäller även i vårt projekt. De olika forskningspersoerna kommer att reagera och agera på<br />
olika sätt beroende på vilken position de innehar. Det är därför viktigt att forskningspersonen<br />
har rätt att dra gränser för sitt deltagande och att avbryta deltagandet. Det ställs extra stora<br />
etiska krav på forskning som involverar barn och unga. I allt som direkt berör enskilda barn<br />
och unga i projektet kommer mycket nära kontakt att hållas med god man och övriga<br />
ansvariga. Ingenting kommer att göras mot barnets eller den unges vilja eller mot den gode<br />
mannens uppfattning.<br />
För tolkarna handlar det om att man kan uppleva en konflikt med gällande regler för tolketik<br />
och det är viktigt att respektera detta så att tolken inte känner sig svika reglerna eller känner<br />
annan oro. Inom den egna språkgruppen är man som tolk ofta välkänd, särskilt i mindre<br />
språkgrupper. Det är viktigt att inte bli igenkänd och att inte leva med en känsla av att man<br />
svikit tolketiken. Tolken måste alltså alltid få dra gränser för vad som är möjligt för<br />
honom/henne att tala om. Tolkar som arbetar med flyktingar måste hantera att lyssna till<br />
mycket svåra upplevelser, upplevelser som ibland väcker egna minnen till liv. Intervjuerna<br />
kan på liknande sätt väcka svåra minnen till liv och det är då viktigt att inte lämna personen<br />
innan denne är stabil igen. Tolkarnas erfarenheter kan i projektet komma fram på ett etiskt<br />
försvarbart sätt. De får tillfälle att uttrycka sig, eftersom deras yrkesgrupp är ”dold” samtidigt<br />
som den är avgörande för många människors välbefinnande och möjlighet att verka på ett bra<br />
sätt. Tolkar är sällan en del av samhällsdebatten och deras yrke utgör inte på djupet en del av<br />
18
allmänhetens kunskap. Inte heller kommer de till forskningsvärldens kännedom. Deras<br />
berättelser är dolda. Projektet kan stärka auktoriserade tolkar och tolkar med<br />
specialkomptetens, till exempel sjukvårdstolkar och utbildade icke auktoriserade tolkar.<br />
Projektet kan öka respekten i samhället för språkkunskaper och för värdet av flerspråkighet.<br />
Vad betyder det att kunna ett språk i detaljer? Vad betyder det att kunna ett språk i specifika<br />
situationer? Vad betyder språket i utsatta situationer? Tolkarnas tjänster flyttas från att vara<br />
en invandrarfråga till att handla om demokrati och rättvisa, om mångfald och rättssäkerhet.<br />
Att studera tolken ger en möjlighet till att få syn på eventuell strukturell diskriminering.<br />
Genom sekretessbeläggning av material och genom tystnadsplikt och avidentifiering kan man<br />
komma till rätta med dessa risker. Nyttan för tolkarna att få sitt yrke belyst är stor och det<br />
bekräftas av alla parter vi varit i kontakt med. Det finns dessutom ytterligare en nyttoaspekt<br />
och det är att ökad kunskap om tolkars yrke och villkor kan ge viktig kunskap också om<br />
hinder och möjligheter i samband med introduktion till det svenska samhället för<br />
ensamkommande barn och unga samt för dessas möjlighet till vettiga integrationsval.<br />
10. Uppföljning och utvärdering<br />
Uppföljning och utvärdering sker på följande sätt:<br />
Möten med och avrapportering till referensgrupper och styrgruppen löper kontinuerligt. Teamet har<br />
nära kontakt med Magnus Wikdahl om forskningsfrågor. Två forskarseminarier hålls vid etnologiska<br />
institutionen för att granska kvalitet och utvärdering av det vetenskapliga arbetet. Uppföljning<br />
kommer att ske främst genom publicering och spridande av resultat.<br />
Forskningsprojektet kommer att resultatutvärderas av en oberoende utvärderare. För detta har medel<br />
avsatts i budgeten.<br />
11. Erfarenheter och resultatspridning<br />
En artikel per definierad forskningsgrupp kommer att skrivas:<br />
Tolkyrket och dess villkor<br />
Erfarenheter från mottagandet av ensamkommande barn och unga<br />
Att arbeta via tolk<br />
Tolkförmedling<br />
Utbildning av tolkar<br />
Upphandling av tolkar<br />
Dessutom kommer artiklar att skrivas om följande teman, som alla berör ansvars- och kontrollfrågor:<br />
1. En artikel om fältet ”kontakttolkning” (Vem har ansvar för vad inom de områden som<br />
omnämns ovan? och Hur skapas helhet, synergi och sammantaget ansvar?)<br />
2. En artikel om rättssäkerhet och integration (vem garanterar rättssäkerhet och hur?)<br />
3. En artikel om mottagandet av ensamkommande barn och unga efter det att den nya lagen<br />
(2006) infördes (hur tas barnens rätt tillvara och vad betyder tolken för att denna rätt<br />
uppfylls?)<br />
19
På sikt planerar teamet att skriva en monografi som för samman alla dessa artiklar till en samlad<br />
skrift. I övrigt sprids resultaten genom gängse kanaler inom akademin exempelvis vid konferenser<br />
och utöver det till berörda kategorier genom utbildningsdagar, seminarier och föreläsningar.<br />
Spridning av projektets resultat sker dessutom via artiklar och rapporter. Av erfarenhet vet vi att<br />
publicering i sin tur leder till möjlighet att föreläsa och sprida resultat även via andra kanaler.<br />
Spridning kommer även att ske genom en rad andra aktiviteter såsom att resultaten av vår forskning<br />
förmedlas direkt in i tolkförmedling, upphandling och utbildning genom representanterna i våra<br />
referensgrupper.<br />
Forskningsprojektet i sig rymmer ett omfattande och brett kontaktnät genom samarbetet med olika<br />
kommuner och verksamma i mottagandet av ensamkommande barn och unga. Genom att dessa<br />
kontakter är kontinuerliga och bygger på en pågående diskussion finns det möjlighet för oss att hela<br />
tiden följa upp huruvida vår forskning får i relevans praktiken.<br />
Inom etnologiämnet ökar kunskapen på ett viktigt område som har med integration och demokrati att<br />
göra. Denna kunskap tas in i utbildningar och fortbildningar på området.<br />
Under projektets gång kommer vi att arbeta kontinuerligt med en projekthemsida. Det innebär att<br />
man får träffar på oss vid en sökning på exempelvis tolk, tolkning, tolkforskning, ensamkommande<br />
barn och unga.<br />
Medfinansieringen av EU synliggörs genom att alla rapporter och föreläsningar inleds med<br />
information om att denna medfinansiering tillhandahållits. På allt skriftligt material och på hemsidan<br />
syns EU:s logo. Vid all information till forskningspersoner ges information om medfinansieringen.<br />
Vid möten med referensgrupper och styrgruppen kommer EU:s flagga att stå väl synlig. En mapp<br />
kommer att tillverkas i vilken forskarna förvarar sina papper och pennor. På denna står projektets<br />
namn, att projektet är medfinansierat från EU samt EU:s logo. Hos alla parter i projektet sätts<br />
information upp på väl synlig anslagstavla om projektet och att det är medfinansierat av EU.<br />
20