ProjektansÃ¶kan (PDF - Nytt fÃ¶nster) - Lunds universitet

Charlotte Tornbjer 

Projektansökan Riksbankens jubileumsfond 2004 

Att resa till framtiden 

Svenska resenärer i jakt på ett bättre samhälle under 

mellankrigstiden 

Projektbeskrivning 

Första världskriget brukar ses som det moderna samhällets oåterkalleliga 

genomslag i en europeisk kontext. Världen blev därefter aldrig vad den varit. 

Desillusionerade soldater återkom från kriget både psykiskt och fysiskt skadade. 

1800-talets utvecklingsoptimism ersattes av pessimism. Nya vägar måste röjas 

inför framtiden eftersom de gamla lösningarna hade blivit obsoleta. I Ryssland 

hade det skett en revolution och det gamla samhället hade definitivt gått i graven 

och ett nytt hade börjat se dagens ljus. Under resten av mellankrigstiden fortsatte 

utmaningarna mot den gamla världen och dess värderingar, både i t.ex. Italien 

och i Spanien. År 1929 kraschade den amerikanska ekonomin i den sk Wall 

Street Crash, något som fick efterverkningar i hela västvärlden. President 

Franklin D Roosevelt lyckades häva depressionen genom statsintervention och 

det program som brukar kallas The New Deal som han introducerade 1933. 

Samma år tog Hitler makten i Tyskland och en omorganisering och likriktning av 

det tyska samhället enligt nationalsocialistisk ideologi tog vid. Alla dessa länder 

kan på olika sätt sägas representera skilda vägar in i framtiden. USA hade sedan 

länge fungerat som ett framtidsland, medan Tyskland och Sovjetunionen under 

mellankrigstiden blev nya möjliga alternativ. I Sverige började samtidigt den 

svenska välfärdsstaten att byggas och debatten var livlig om hur Sverige på bästa 

sätt skulle ta steget in i framtiden. Hur skulle människors liv anpassas till det 

moderna samhället och tvärtom? 

Syfte 

Syftet med projektet är att analysera hur svenska resenärer under 

mellankrigstiden uppfattade hur länder som Sovjetunionen, Tyskland och USA 

kunde ses som förebilder eller hot i tankar om skapandet av ett bättre framtida 

liv. Betoningen kommer att ligga på hur de svenska resenärerna uppfattade att 

vardagslivets problem i dessa länder hade lösts och hur detta visade vägen in i 

framtiden. 

I reseskildringen möter resenären, med de erfarenheter och ideal han/hon bär med 

sig, något nytt och annorlunda. Det är i detta möte mellan å ena sidan 

erfarenheter och ideal och å andra sidan det okända och välkända som en analys 

av hur resenärerna uppfattade olika framtidsval kommer att genomföras. I 

reseskildringar beskriver och värderar, mer eller mindre explicit, författarna 

visserligen vad de ser, men de sätter det också i relation till det egna samhället. 

Därför fungerar reseskildringar som ett prisma där olika föreställningar om ett 

modernt samhälle och livet i dessa möts. I prismat kan olika teman eller 

tankefigurer identifieras. 

1



Projektet bidrar till såväl en diskussion om kulturmöten, som till en fördjupad 

analys av den svenska självbilden. Vilka alternativa modernitetsvägar just för 

organiserandet av vardagslivet fanns i Sverige under mellankrigstiden? 

Mellankrigstiden var en turbulent period där olika samhällsystem sattes mot 

varandra. Många av resenärerna som reste till dessa länder, som kunde sägas 

representera en framtid, var också personer delaktiga i det svenska offentliga 

samtalet. Deras förmedling av det de såg och erfor kan således förväntas få en 

stor spridning. Synen på dessa länder har tidigare varit föremål för forskning. 

Mitt bidrag handlar om att ställa dessa olika ”samhällsmodeller”, som på olika 

vis kan sägas representera såväl det goda framtida samhället som skräckvisioner 

av det, mot varandra. Att se hur vardagslivet bedömdes i dessa länder, relatera 

dem till varandra och till det Sverige resenärerna utgick från visar på hur dessa 

framtidsvisioner värderades. Hur relationen mellan män och kvinnor fungerar på 

en vardagslivsnivå i de länder resenärerna besöker kommer också att 

uppmärksammas. Hur värderas detta och hur ska dessa relationer förändras för att 

det goda samhället ska kunna nås? Vardagslivet är en viktig del av det moderna 

livet som ofta glöms bort, men som många gånger kan vara drivkraften bakom 

politiska förändringar. Mellankrigstiden uppfattas också ofta som en formativ 

period i Sveriges historia, en period som får betydelse för Sveriges fortsatta 

utveckling mot en modern välfärdsstat, dess uppfattning av sin plats i världen och 

dess relation till andra stater och samhällssystem. 

Utgångspunkter 

Forskningen som utgår från reseskildringar är stor och omfångsrik. 

Reseskildringar handlar om kulturmöten, om konstruktionen av den Andre och av 

sig själv. Många är de som har tagit avstamp i den amerikansk-palestinske 

litteraturvetaren Edward Saids orientalismbegrepp, där Orienten fungerar som en 

motbild, den Andre, i förhållande till Väst. I denna diskurs om den Andre är 

också maktanspråket centralt. Bilder och berättelser om Orienten, där dess 

underlägsenhet och annorlundahet befästs, reproduceras också ständigt (Said 

1995). Saids orientalismbegrepp har emellertid fått mycket kritik, då många inte 

är tillfredställda med det bristande utrymme som individen får i hans teorier. 

Skribenten är i hans teori låst av den kedja av representationer av den 

koloniserade Andre som redan existerar i Väst. Bland dessa kritiker finns till 

exempel litteraturvetaren Dennis Porter som vill komma bort från denna låsta 

position och menar att det finns olika röster i diskursen (Porter 1999, se även 

Mills 1991). 

Saids ganska monolitiska bild av både Väst och den Andre har alltså på olika sätt 

ifrågasatts. Ett viktigt forskningsområde som anknyter till denna kritik är det som 

sätter genus i centrum. Saids teorier om orientalism har vidareutvecklats av 

forskare som har diskuterat både den koloniala diskursen och genus. Forskare 

inom denna inriktning har påpekat att den koloniala diskursen och genus 

samverkar och att det ena inte kan diskuteras utan det andra (Mills 1991; 

Yeğenoğlu 1998; Grewal 1996; McClintock 1995). Här finns olika tolkningar om 

kvinnor, p.g.a. av sin underordning, hade möjlighet att på ett annat sätt än 

männen ge uttryck för en annan stämma än den rent koloniala i sina berättelser 

(Mills 1991 hävdar detta, Yeğenoğlu 1998 menar tvärtom). 

2



Ett annat sätt att ifrågasätta det monolitiska Väst är att diskutera dess sociala 

homogenitet. Kritiken här gäller att resenärens sociala bakgrund och inställning 

till sociala och politiska problem i hemlandet också färgar hans/hennes skildring 

av det land han/hon besöker och skildrar (t.ex. Youngs 1994). Detta är uppenbart 

i den särskilda form av reseskildringar som är i fokus i denna undersökning. Här 

handlar det om resor till länder som står för något nytt. Just i mellankrigstiden 

och i det politiska klimat med aggressiv nationalism och utmaningar av de 

etablerade demokratierna kan reseskildringarna vara en väg att artikulera 

uppfattningar om såväl den egna som andra kulturer och mötet dem emellan (se 

till exempel Burdett & Dunca (ed) 2002; Schweizer 2001). I mitt planerade 

projekt är också en central utgångspunkt att Sverige, i resenärernas 

föreställningsvärld, ställdes mot de länder som resenärerna besökte. Men varken 

resenärer eller den kultursfär man reste till stod för något enhetligt. 

De reseskildringar som är i fokus i undersökningen gäller skildringar som berör 

Sovjet-ryssland, USA och Tyskland under mellankrigstiden. Det är således dessa 

länder som fungerar som den Andre i analysen. Men detta är inte helt 

okomplicerat. Said, och många i hans efterföljd, använder detta begrepp om 

länder som har varit koloniserade, som definitivt på alla områden, både 

ekonomiskt och kulturellt, har varit underordnade Väst. De tre länderna som här 

alltså står för eventuella framtidsalternativ kan inte riktigt sättas in i detta 

tankemönster. 

I synen på Ryssland och Östeuropa finns visserligen en lång tradition av att se 

Ryssland som Europas motbild, som både halvt barbariskt och halvt civiliserat. 

Historikern Larry Wolff visar hur Östeuropa har konstruerats både genom 

exklusion och inkludering i förhållande till Väst. Öst har definierats som en 

motbild till Väst, samtidigt som Östeuruopa också fungerade som en förmedlare 

mellan Väst och Orienten (Wolff 1994:7). Men vad händer när Ryssland genom 

den bolsjevikiska revolutionen blir en ny stat som bygger på marxism, en 

ideologi med rötter i en europeisk tradition? Även nu kan den nya 

samhällsmodellen fungera som motbild; det ryska folket är inte moget för 

demokrati, det kan jämföras med ett barn, det har små anspråk och så vidare 

(Gerner 1996:315). Men samtidigt finns det grupper som ser det nya 

samhällsexperimentet som ett ideal. För dessa fungerar inte Sovjet-ryssland som 

en motbild, utan som en möjlig identifikationspartner. Dessa besöker ett land som 

skulle kunna inneslutas i ett ”vi”. För kommunister är den totala identifikationen 

självklar. Den internationella kommunismen skapar en internationell klass som 

alla tillhör. De ryska och de svenska arbetarna är ett ”vi”. Men för de flesta andra 

är denna identifikation långt ifrån självklar. Vissa delar kan man ta över, medan 

andra anses för intimt förknippade med den ryska historien och kulturen och inte 

passande i en svensk kontext. Sovjetunionen var fortfarande annorlunda. I 

internationell forskning har främst resor till Sovjetunionen under 

mellankrigstiden varit föremål för en analys utifrån tanken att dessa resor var till 

ett möjligt framtida samhälle. Den amerikanske sociologen Paul Hollander och 

den brittiske historikern David Caute har båda diskuterat motiven bakom dessa 

resor. Hollander kallar dessa resenärer för politiska pilgrimer och lyfter fram den 

känsla av alienation som de intellektuella upplever i sina egna samhällen, 

samtidigt som denna alienation kombineras med ett utopiskt samhällsideal. Han 

tolkar dessa resenärer som efterföljare till romantiken eftersom de ger uttryck för 

3



en civilisationskritik, där de menar att helheten är det eftersträvansvärda 

(Hollander 1997:28 f). Caute ser däremot dessa resenärer som sanna efterföljare 

av upplysningen. Enbart genom sådana drastiska åtgärder som till exempel den 

våldsamma kollektiviseringen av den ryska landsbygden var det möjligt att 

ombilda det stora efterblivna sovjetiska landet (Caute 1988:3f). Jag menar att det 

här vore bättre att tala om begreppet modernitet, eftersom det handlar om tankar 

om en eventuell framtid och hur denna framtid relaterar till författaren själv och 

det samhälle han/hon utgår från. I begreppet modernitet finns det också utrymme 

för både rationella och romantiska drag. Det finns nämligen hos de flesta 

resenärerna plats för de båda och de är sällan konsistenta i sin uppfattning av det 

nya samhället. I synnerhet om genus uppmärksammas i analysen blir denna 

ambivalens tydlig. Jag kommer under avsnittet om teori och metod närmare att 

diskutera just förhållandet mellan genus och modernitet och detta förhållandes 

betydelse för projektet. I svensk forskning har historikern Kristian Gerner 

analyserat svenska reseskildringar från Sovjetunionen. Han utgår i sin analys 

tydligt från att Sovjetunionen ska ses som en motbild i förhållande till Sverige, 

även om det inte enbart handlar om en skräckvision (Gerner 1996; Gerner 2000). 

Däremot gör han inga jämförelser med reseskildringar från andra samhällen som 

kan fungera som motbilder. Han fokuserar inte heller nämnvärt vardagslivet och 

genusperspektivet är inte särskilt väl utvecklat i hans analys. Svenskars generella 

uppfattningar om det kommunistiska Sovjetunionen har på senare tid också i allt 

högre grad uppmärksammats. Vetenskapsrådet har till exempel de senaste åren 

initierat projekt om kommunistiska regimer där även den svenska receptionen av 

kommunismen behandlas (se t.ex. Leth &Pollak 2002, se även Olsson & Åker 

(red) 2002). Många av dessa studier rör specifikt arbetarrörelsens relation och 

kontakter med Sovjetunionen (Blomqvist & Ekdahl (red) 2002). En särskilt 

intressant studie om kvinnors uppfattningar av Sovjet har genomförts av 

historikern Helene Carlbäck. Hon lyfter här fram de sidor av den sovjetiska 

samhällsmodellen som tilltalade den svenska radikala kvinnorörelsen (Carlbäck 

2002). Denna studie rör i högsta grad Sovjet som ett inom vissa områden 

föregångsland, men någon mer djupgående analys av vad detta betydde eller fick 

för konsekvenser för kvinnornas framtidsvisioner och hur detta ska relateras till 

deras självbild gör hon inte. 

Att se USA som den Andre utifrån ett svenskt perspektiv är inte heller 

okomplicerat. Här blir spänningen mellan identifikation och motbild än mer 

sammansatt. USA är både en del av Europa och dess motbild. USA som 

framtidsland är lika gammal som kunskapen om kontinentens existens i ett 

europeiskt medvetande. I föreställningarna kring USA och Amerika finns både 

tankar om detta land som det förlorade paradiset och som det goda framtidslandet 

(Evans 1976; se även Ambjörnsson 1994: 65-68). Men här finns också utrymme 

för en syn på USA som en perverterad framtidsvision. USA har alltså både stått 

för en positiv modernitet som innehöll politisk demokrati, jämlikhet och tillväxt 

samt en negativ, där i stället historielöshet, materialism och själlöshet lyftes fram. 

Den amerikanske historikern Frank Costigliola menar till exempel att de 

europeiska föreställningarna om Amerika under 1920-talet präglades av tanken 

att USA stod för politisk demokrati, ungdomlighet och masskonsumtion 

(Costigliola 1984, se även Koht 1950). Den amerikanske historikern Richard 

Pells lyfter också fram att USA visserligen har representerat en positiv 

modernitet i form av ungdom och vitalitet, men att även negativa aspekter av 

4



moderniteten som materialism, arrogans, barnslighet och historielöshet, har fått 

bli kännetecken för USA (Pells 1997: xivf, 3f, 11; se även Evans 1976:97-101.) 

Reseskildringar från USA har främst diskuterats i liknande studier som de ovan 

nämnda, där den europeiska synen på USA är forskningsobjektet. Svenska 

reseskildringar från USA under mellankrigstiden har också analyserats som en 

del av den svenska Amerikabilden (Eidevall 1983; Nilsson 2003; Alm 2002). 

Historikern Martin Alm påpekar i sin avhandling om bilden av USA i Sverige 

under 1900-talets första hälft att den amerikanska kapitalismen och den 

sovjetiska socialismen under mellankrigstiden sågs som de två rådande 

alternativen om hur en god svensk framtid skulle kunna skapas. Men han visar 

också att inom vissa områden, till exempel rationalisering och hantverkstradition, 

kunde under 1930-talet det nya Tyskland ses som en alternativ väg (Alm 

2002:150, 254). Alms avhandling är en viktig utgångspunkt för mitt projekt 

eftersom han studerar USA som ett svenskt modernitetsalternativ. Han tar särskilt 

upp synen på den amerikanska kulturen, men det relateras inte på något 

systematiskt sätt till synen på andra samtida länders moderniseringsvägar. 

Spänningen mellan identifikation och motbild blir om möjligt ännu tydligare i 

fallet Tyskland. Tyskland var runt sekelskiftet ett föregångsland för Sverige. Det 

var ett land dit man i början av 1900-talet anordnade bildningsresor, det tyska 

språket var det första andraspråk man lärde sig och det förekom skolutbyten 

mellan länderna. Såväl den svenska arbetarrörelsen som kvinnorörelsen hade täta 

kontakter med sina motsvarigheter i Tyskland. Tyskland och Sverige hade i 

mångt och mycket en gemensam kultur och en gemensam historia. Men när 

Hitler tog över makten 1933 blev det inte lika enkelt att upprätthålla en sådan 

tankegång. Det nationalsocialistiska Tyskland blev i vissa fall en motbild, en 

återgång till medeltida barbari. För andra blev det en möjlig väg att lösa 

modernitetens kriser på (Oredsson 1996; Landgren 1975:13-44). Även den 

ideologiska eller politiska turism som skedde till det nationalsocialistiska 

Tyskland har uppmärksammats av den internationella forskningen (Griffith 1980; 

Schwarz 1993). Relationen mellan Sverige och Nazityskland har i synnerhet i 

kölvattnet av debatten om Sveriges skuld i Förintelsen också varit föremål för 

flera undersökningar (Om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och 

förintelsen – en forskningsöversikt 2001). 

Dessa tre länder står alltså på ett eller annat vis för framtiden, både i dess 

negativa och positiva form. Det är både möjliga identifikationspartners och 

motbilder som man vill definiera sig bort från. I detta projekt är det just denna 

spänning som är i fokus. Dessa föreställningar måste sedan relateras till det 

samhälle resenärerna kommer från, men också de erfarenheter och det möte som 

sker i själva landet. Sammanfattningsvis finns det en del forskning om den 

svenska synen på de tre ”samhällsmodellerna”. Fokus i denna har dock oftast 

varit en ideologisk eller direkt politisk nivå. I en del av dessa undersökningar 

ingår förvisso reseskildringar, där det levda moderna livet i de besökta länderna 

uppmärksammas, men de sätts inte in i ett större sammanhang, där olika 

alternativ till hur ett svenskt modernt samhälle ska levas relateras till skilda 

alternativa framtidsmöjligheter eller -hot. Någon jämförande studie av svenska 

förhållningssätt till de angivna ”modellerna” har alltså inte gjorts. Det blir min 

uppgift. Den till synes stora uppgiften blir också möjlig just genom att 

undersökningen begränsas till en genre, reseskildringar, och till det jag kallar 

5



vardagsliv. 

Teori och metod 

De reseskildringar som är aktuella för analysen är främst texter som behandlar 

Sovjetunionen, Tyskland och USA. Eftersom utvecklingen i Spanien och Italien 

också ställde frågan om alternativa samhällsmodeller kommer dessa länder 

också, i förekommande fall, att beröras. I alla dessa länder gestaltade sig det 

moderna livet på olika vis. Att resa till andra länder för att se hur livet 

organiserades där var ett sätt att försöka hitta lösningar på modernitetens kriser 

som det egna landet sedan kunde tänkas anamma. Fokus kommer att vara hur 

vardagslivet skildrades av de svenska resenärerna. Skildras det som annorlunda, 

med förståelse och sympati, som en motbild, som en förebild eller som något 

annat? Relationer mellan människor, inbegripet även relationer mellan kvinnor 

och män, står i centrum. Detta innebär också att genus kommer att vara ett av de 

analytiska redskap jag arbetar med. Genus är en viktig strukturerande princip när 

samhällen ska organiseras. Jag utgår här från historikern Joan W. Scotts 

definition av genus. Hon ser genus som ett tankeredskap utifrån vilket man kan 

analysera manlighet och kvinnlighet. Genus definierar hon i två delar. I den ena 

konstituerar genus sociala skillnader mellan könen. Dessa skillnader kan 

analyseras i fyra interagerande element: kulturella symboler, normativa begrepp, 

sociala institutioner och subjektets identitet. I den andra delen är genus ett sätt att 

beteckna makt (Scott 1988: 43f). I detta projekt är det främst de tre första 

elementen som kommer att uppmärksammas. De olika länderna representerar på 

skilda vis hur en modern relation mellan könen kunde se ut. Hur uppfattar de 

svenska resnärerna genuskonstruktionerna i de kulturella symbolerna, de 

normativa begreppen och i de sociala insitutionerna, så som de kommer till 

uttryck i vardagslivet, i de länder man besöker? 

Det dominerande begreppet i analysen kommer att vara modernitet. En 

utgångspunkt är att det inte finns en entydig väg att gå för att möta det moderna 

samhällets krav. Det fanns alternativ och dessa alternativ kunde just studeras i 

t.ex. det nationalsocialistiska Tyskland, det kommunistiska Sovjetunionen eller 

det kapitalistiska USA. Vägen in i framtiden kunde bestå av olika blandningar av 

gammalt och nytt, av romantik och rationalitet samt mellan olika avvägningar av 

relationen mellan individ och samhälle. Romantik och rationalitet ska inte ses 

som varandras motsatser. Civilisationskritik behöver inte heller vara ett uttryck 

för en önskan om en tillbakagång, utan om en vilja att skapa en ny och 

annorlunda modernitet. Detta blir tydligt när genus också är en del av analysen. 

Det abstrakta individbegrepp som det moderna projektet utgår från är nämligen 

ofta manligt kodad. Samtidigt är det denna abstrakta individualism med dess 

retoriska könsneutralitet som ger kvinnor möjlighet att teoretiskt kräva 

jämställdhet (Scott 1998). Det moderna livets avigsidor, konsumtionen, kodas 

också ofta kvinnligt (Felski 1995:1-10). Detta blir betydelsefullt när 

uppfattningar om resenärernas värderingar av vardagslivet i de olika länderna ska 

undersökas. Vardagslivet rymmer både fritidsliv, kultur och nöjen, områden där 

resenären till exempel kan observera och värdera en eventuell modern 

konsumtionsideologi. När det gäller USA handlar det just om hur den nya 

masskonsumtionskulturen uppfattades och vad den fick för betydelse för 

människors liv. Hur kodades olika delar av detta liv kvinnligt eller manligt? 

Martin Alm beskriver hur den amerikanska masskonsumtionen ofta förknippades 

6



med den amerikanska kvinnan. Hennes ytlighet och okunskap satte så att säga 

prägel på hela den amerikanska kulturen. Den amerikanska kvinnan blev symbol 

för det moderna USA, men det uppfattades av svenskar sällan som en positiv 

modernitet (Alm 2002:268-270). Både Sovjetunionen och Tyskland kan sägas stå 

för ett alternativ i denna fråga. I Tyskland och Sovjetunionen var i stället fritid 

och nöjen en genompolitiserad sfär. Fritid och nöjen var här inget som enbart 

skulle ske för individens skull eller vara en del av en kommersiell sfär. I stället 

skulle fritiden och nöjeslivet vara utformade så att även samhällets bästa skulle 

tillgodoses. Svenska resenärer kunde se detta som något positivt, som ett sätt att 

komma bort från en negativ individualism och en kommersiell ytlighet (se t.ex. 

Palmaer 1928 [Sovjet]; Hedin 1937 [Tyskland]), men det kunde också kritiseras. 

Många av de svenska resenärerna granskade den politiserade fritiden och ofta 

fann man denna del av ländernas modernitet som klart negativ. Organisationer 

för barn och ungdom, t.ex. pionjärgrupperna i Sovjet samt Hitlerjugend och Bund 

Deutscher Mädel i Tyskland, uppfattades som alltför inriktade på politisk 

indoktrinering (se t.ex. Hellström 1937:142-149 [Sovjet]; Morgonbris 1939:9 

[Tyskland]). Den kontroll av hemmet och det spioneri och angiveri som en del av 

dessa resenärer menade präglade dessa länders vardagsliv uppfattades av flera 

resenärer som negativ. Den privata sfären och hemlivet och dess gestaltning är 

således en självklar del av denna fritid som kommer att uppmärksammas. 

Sovjetunionen stod här fram till 1936 för en radikal och liberal 

äktenskapslagstiftning (Goldman 1993), medan Tyskland efter det 

nationalsocialistiska maktövertagandet 1933 snarare associerades med motsatsen 

(Stephenson 2001). I USA kunde å andra sidan både en hyllad familjekänsla och 

ett ytligt partyliv uppmärksammas (Elgström & Collijn 1927:258-276). 

Alla länderna, såväl Tyskland, Sovjetunionen som USA, förknippas också med 

ungdom och vitalitet, ett annat område som således kommer att stå i fokus. Här 

finns visioner om den nya moderna människan som skulle skapas genom ett 

modernt samhälle. Under 1930-talet talas det mycket om denna nya människa. 

Hur såg denna nya människa ut i de olika länderna och hur filtrerades detta 

genom de svenska resenärernas ögon? Om det moderna samhället användes ofta 

metaforen maskin. Blir detta hos resenärerna även en metafor för det moderna 

vardagsliv man ser? Kodades den nya människan och maskinmetaforen manlig 

eller kvinnlig? 

Ett annat intressant tema är religionens betydelse för vardagslivet. Religion har 

traditionell setts som något anti-modernt. Men behöver det betyda att religionen 

inte finns med i föreställningarna om ett modernt vardagsliv? I Sovjetunionen 

gjorde man vad man kunde för att bryta religionens inflytande i samhället efter 

revolutionen. Religion ansågs med Marx ord vara ett opium för folket. I Tyskland 

hade den nationalsocialistiska regimen problem med både den katolska och 

protestantiska kyrkan. Till skillnad från dessa länder, där kontroll över religiösa 

uttryck var en del av strävan efter det moderna samhället, var i stället i USA 

puritanismen av flera ansedd som en del av USA:s modernitet (se Nilsson 

2003:59). Hur uppfattade de svenska resenärerna religionens inflytande på 

vardagslivet? Ansåg de detta vara av godo eller av ondo? Genuskodades det 

religiösa vardagslivet på något sätt och hur relaterades detta till en svensk 

kontext? 

7



Att beskriva vardagslivet i ett annat land innebär att även människors kroppars 

och relationen dem emellan iakttas och värderas. Forskaren David Spurr 

beskriver just hur den mänskliga kroppen blir ett undersökningsobjekt för den 

initierade resenären, hur författarens blick positionerar, kategoriserar och 

arrangerar det han/hon ser. Här handlar det såväl om kroppens materiella värde 

som arbetskraft, om kroppen som ett estetiskt objekt och objekt för erotiska 

fantasier samt om en moralisk markör för oskuld och degeneration (Spurr 

1993:22-27). Konkret handlar det om hur människors utseende beskrivs, om de 

anses som vackra, starka eller om det finns ett sexuellt begär i resenärens blick. 

Antropologen Mary Douglas skriver att kroppen fungerar som en bild av 

samhället och att man inte kan behandla kroppen utan av även innefatta en 

samhällelig dimension (Douglas 1970: 70). Detta gäller i synnerhet när det 

handlar om kvinnliga och manliga kroppar. Konstruktionen av dessa är 

föränderlig och de signalerar olika fenomen beroende på kontext. Moderniteten 

skrivs på så sätt in även i människors kroppar, både manliga och kvinnliga. Men 

manliga kroppar och kvinnliga kroppar signalerar modernitet och icke-modernitet 

på skilda sätt. Här ryms både tankar om modernitetens framsida, frihet, jämlikhet 

och broderskap och av dess baksida, hämningslös konsumtion. Här återfinns 

också modernitetens antites, det eviga och oföränderliga (Felski 1995:1-34). I 

detta sammanhang blir de kroppar de svenska resenärerna uppfattar och värderar 

intressanta. Kvinnan har ofta uppfattats som essensen av den kultur som en 

resenär ser. Kvinnan blir identisk med den Andres kultur (Edman kommande; 

Yegenoglu 1998:29-41, 43; McClintock 1995:36-41). Detta gäller i högsta grad 

även för de undersökta reseskildringarna. Den amerikanska kvinnan sågs som 

essensen av det moderna konsumtionssamhället. Den nya sovjetiska kvinnan sågs 

i sin tur som inkarnationen och symbolen för det moderna samhälle som Sovjet 

ansågs representera. Kvinnan i Tyskland förenade både det nya och det gamla, en 

sorts gammeldags Gretchen i modern fräsch tappning. Positiva röster om den 

tyska omdaningen lyfte ofta fram att det nya Tyskland hade lyckats kombinera 

respekt mot det gamla samhället och det nya (von Wilamowitz-Moellendorff 

1933). I USA uppfattade svenska resenärer ofta den unga ”flappern” som en 

symbol för det unga nya Amerika (Elgström & Collijn 1927:258-276). 

Undersökningen kommer således att behandla hur resenärerna uppfattar och 

värderar de kroppar de ser. Blir de kroppar de ser manifestationer av den kultur 

de möter? Eller är symboler en sak och verkliga människor och kroppar en 

annan? Här finns också utrymme för att diskutera den manliga och kvinnliga 

blicken i reseskildringarna. Finns det ett begär i blicken? Skiljer de sig åt? Hur 

förhåller sig resenärerna till kropparna? I reseskildringarna från Sovjetunionen 

kan man se en tydlig skillnad mellan hur olika resenärer uppfattar och värderar 

sovjetiska kvinnor. Radikala kvinnor på besök i Sovjet skriver ofta uppskattande 

om bristen på mode, om den rationella och enkla klädseln. De värdesätter att de 

sovjetiska kvinnorna intresserar sig för samhällsfrågor i stället för det egna 

utseendet (Palmær 1928:58, 158, 187). En del av dem manliga resenärerna 

kritiserar i stället denna brist på flärd och ser den antingen som okvinnlig eller 

som en perverterad modernitet (Karlgren 1925:30; Engström 1924:26). I en del 

av dessa mäns skildringar finns också en annan fokusering på nakna 

kvinnokroppar, som i dessa fall blir en symbol för en positiv, osentimental och 

rationell modernitet (Idestam-Almqvist 1932:143-146). 

Sammanfattningsvis kommer reseskildringar att fungera som ett prisma där 

8



teman, som också kan härledas från den tidigare forskningen om konstruktioner 

av de länder dit de svenska resenärerna åker, fokuseras. Det är det moderna, 

moderniteten, det som pekar in i framtiden som kommer att vara 

undersökningens kärna och hur detta kan relateras till en tänkt svensk framtid. De 

teman som analysen främst kommer att utgå från är den moderna fritiden (häri 

inbegrips kultur- och nöjesliv [kommersiellt eller inte] samt ett religiöst 

vardagsliv), den nya människan, ungdom och vitalitet, livet i hemmet samt 

kroppens estetik. I dessa områden kan genuskonstruktionernas tre element, som 

jag härleder från Scott, avläsas. Reseskildringarna sätts också in i sin 

samhälleliga och politiska kontext. Mellankrigstiden var en politiskt turbulent 

period. Politiska ideologier ställdes mot varandra och olika totalitära tankesystem 

ställdes mot tal om frihet. Denna politiska diskurs satte gränser för vad som var 

möjligt att säga och skriva. Den satte också upp ramar för hur skildringarna 

tolkades i sin samtid. Men i reseskildringarna finns det sprickor och motsägelser 

och läser man skildringarna noggrant är det uppenbart att många av resenärerna 

själva var medvetna om dessa begränsningar och försökte överskrida dem. 

Metodologiskt är undersökningen en diskursanalys (Tornbjer 2002:22-25). 

Genom en diskursanalys kan den gemensamma grunden i till synes 

motsägelsefulla uttalanden åskådliggöras. De tre länderna står för tre olika vägar 

in i framtiden, tre skilda alternativ för hur ett framtida gott samhälle kunde 

skapas. Uppfattningarna av de tre ländernas sätt att organisera vardagslivet kan 

därmed visa gränserna för, men också möjligheterna inom, de ideologiska och 

politiska diskurserna. Här är det viktigt att poängtera att jag inte ser diskurs som 

något monolitiskt där subjekten enbart blir diskursiva effekter. Tvärtom menar 

jag att det finns en mångfald av diskurser som existerar parallellt. Det är också 

denna parallellitet som ger utrymme för konflikt och förändring (Winther 

Jørgensen & Phillips 2000: 19f; Hagemann 1994:32; Mills 1999:14). En annan 

viktig utgångspunkt i denna undersökning är en betoning av diskursernas 

instabila karaktär, vilket både är deras analytiska styrka och svaghet (Thörn 

1997:142-144). I undersökningen kommer inte enbart själva resekskildringen att 

analyseras. Även recensioner är en viktig källa. Recensioner av reseskildringarna 

visar också hur dessa har blivit mottagna i en svensk offentlig debatt och 

förankrar därmed uttalandena och diskurserna i en kontext (jfr Mills 1991:54f). 

Reseskildringar och recensioner bildar det huvudsakliga källmaterialet i 

undersökningen, men det är viktigt att komma ihåg att det inte finns någon 

enhetlighet i varje enskild text, utan en mängd intertextuella relationer, 

dissonanser och tvetydigheter förekommer (Jfr Felski 1995: 29). 

Budget 

Charlotte Tornbjer, FD i historia vid Lunds universitet, ansöker om 

lönekostnader, 100 %, i två år, för att kunna genomföra projektet (Lönekostnaden 

är sammanlagt 1 082 000 kr). För tillfället arbetar jag 25 % som projektassistent 

på Centrum för Danmarksstudier samt undervisar lösa timmar. Jag har tidigare 

haft projektpengar från Ax:son Jonsons stiftelse för att undersöka hur den nya 

kvinnan och familjen uppfattades av svenska resenärer i Tyskland och 

Sovjetunionen. Inom ramen för det projektet har jag skrivit en längre antologitext 

om svenska resenärer i Sovjetunionen under mellankrigstiden. Denna planeras att 

ges ut snarast. Denna ansökan är en utvidgning och en omorientering av det 

projektet. Medel sökes också för litteratur och arkivresor (för båda åren 40 000 

9



kr) och för en bärbar dator (15 000 kr). En del av forskningen kommer att 

genomföras på klipparkiv i Stockholm och Uppsala och en bärbar dator kommer 

därför att betydligt underlätta arbetet. Mycket av litteraturen inom området är 

också svårtillgänglig i Sverige och behöver därför köpas in. Därtill kommer 

omkostnadspåslag. Forskningen är tänkt att resultera i en bok. 

Referenser 

Alm, Martin, 2003, Americanicitis: Amerika som sjukdom eller läkemedel. Svenska berättelser 

om USA åren 1900-1939, Lund: Historiska institutionen, Univ. : Nordic Academic Press 

Ambjörnsson, Ronny,1994, Öst och Väst. Tankar om Europa mellan Asien och Amerika, 

Stockholm: Natur och kultur 

Andersson, Irene, 2001, Kvinnor mot krig. Aktioner och nätverk för fred 1914-1940, Lund: 

Historiska institutionen, Univ. : Nordic Academic Press 

Arvidsson, Håkan, Berntson, Lennart & Denick, Lars, 1994, Modernisering och välfärd. Om stat, 

individ och civilt samhälle i Sverige, Stockholm: City Univ. Press 

Attwood, Lynne, 1999, Creating the New Soviet Woman. Women’s Magazines as Engineers of 

Female Identity, 1922-53, Basingstoke : Macmillan ; New York, N.Y. : St. Martin s Press 

Bajohr, Stefan, 1979, Die Hälfte der Fabrik. Geschichte der Frauenarbeit in Deutschland 1914- 

1945, Marburg: Vlg Arbeiterbewegung und Gesellschaftswissenschaft 

Beck, Ulrich, Giddens, Anthony & Lash, Scott, 1994, Reflexive Modernization. Politics, 

Tradition, and Aesthetics in the Modern Social Order, Stanford, Calif: Stanford University Press ; 

Oxford : Polity 1994 

Becker, Karin, Ekecrantz, Jan & Olsson, Tom (ed), 2000, Picturing Politics. Visual and Textual 

Formations of Modernity in the Swedish Press, Stockholm: Institutionen för journalistik, medier 

och kommunikation, Univ. 

Berggren, Henrik, 1995, Seklets ungdom. Retorik, politik och modernitet 1900-1939, Stockholm: 

Tiden 

Bergman, Helena & Johansson, Peter (red), 2003, Familjeangelägenheter. Modern historisk 

forskning om välfärdsstat, genus och politik, Stockholm/Stehag: Symposiom 

Bhabha, Homi K, 1990, ”Introduction: Narrating the Nation” i Bhahba, Homi K. (ed), Nation and 

Narration, London: Routledge, 1-7 

Bock, Gisela & Thane, Pat (ed), 1991, Maternity and Gender Policies. Women and the Rise of the 

European Welfare States, 1880s-1950s, London: Routledge 

Bock, Gisela, 1986, Zwangssterilisation im Nationalsozialismus: Studien zur Rassenpolitik und 

Frauenpolitik, Opladen: Westdeutscher Verlag 

Burdett, Charles & Dunca, Derek (ed), 2002, Cultural Encounters. Europe and Travel Writing in 

the 1930s, New York & Oxford: Berghahn Books 

Carlbäck, Helene, 2002, “Visioner och verkligehet. Kvinnor, familjen och staten i det tidiga 

Sovjetryssland” i Blomqvist, Håkan och Ekdahl, Lars (red), Kommunismen hot och löfte 

Arbetarrörelsen i skuggan av Sovjetunionen 1917-1991, Stockholm: Carlssons 

Carlsson Wetterberg, Christina, 2000, ”Kvinnans rätt och nationens väl. Debatten kring 1920 års 

10



giftermålsbalk” i Andersson, Lars M m. fl (red), Rätten. En festskrift till Bengt Ankarloo, Lund: 

Nordic Academic Press, 59-81 

Caute, David, 1988, The Fellow-Travellers. Intellectual Friends of Communism, New Haven and 

London: Yale University Press 

Chatterjee, Choi, 2002, Celebrating Women. Gender, Festival, and Bolshevik Ideology, 1910- 

1939, Pittsburgh, Pa. : Univ. of Pittsburgh Press 

Cœuré, Sophie, 1999, La grande lueur à l’Est. Les Français et l’Union Sovjétique 1919-1939, 

Paris: Seuil 

Costigliola, Frank, 1984, Akward Dominion: American Political, Economic, and Cultural 

Relations with Europe, 1919-58, Ithaca, N.Y: Cornell Univestiy Press 

Cronqvist, Marie & Edman, Agneta, 2001, ”Resan i centrum. Bild, text, modernitet och tradition i 

två reseskildringar av Maud von Rosen” i Andersson, Lars M, Berggren, Lars & Zander, Ulf 

(red), Mer än tusen ord. Bilden och de historiska vetenskaperna, Lund: Nordic Academic Press, 

242-262 

Douglas, Mary, 1970, Natural Symbols. Exploration in Cosmology, New York: Barrie & Rockiff 

Edman, Agneta, kommande, ”Flirting with Modernity/Flirting as Modernity. Gender and the 

Ideology of the Gaze in Swedish Travel Literature 1949-1965” I Schultz-Forberg, Rolf-Hagen 

(ed), Unravelling Civilization. European Travel and Travel Writing, Bern: Peter Lang 

Ehn, Billy, Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar, 1993, Försvenskningen av Sverige. Det nationellas 

förvandlingar, Stockholm: Natur och kultur 

Eidevall, Gunnar, 1983, Amerika i svensk 1900-talslitteratur, Stockholm: Almqvist & Wiksell 

Elgán, Elisabeth, 1994, Genus och politik. En jämförelse mellan svensk och fransk abort- och 

preventivmedelspolitik från sekelskiftet till andra världskriget, Uppsala: Univ. ; Stockholm : 

Almqvist & Wiksell International [distributör] 

Elgström, Anna Lenah & Collijn, Gustaf, 1927, USA. Liv och teater, Stockholm: Bonniers 

Engström, Albert, 1924, Moskoviter, Stockholm: Bonniers 

Eskilsson, Lena, 1991, Drömmen om kamratsamhället. Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad, 

Stockholm: Carlsson 

Evans Clement, Barbara, 1997, Bolschewik women, Cambridge: Cambridge Univ. Press 

Evans, J. Martin, 1976, America: The View From Europe, Stanford, California: Stanford Alumni 

Association 

Farnsworth, Betarice, 1980, Aleksandra Kollontai. Socialism, Feminism, and the Bolschevik 

Revolution, Stanford, Calif. : Stanford U.P. 

Felski, Rita, 1995, The Gender and Modernity, Cambridge, Mass: Harvard Univ. Press 

Foucault, Michel, 2002, Vetandets arkeologi, Lund: Arkiv 

Frangeur, Renee, 1998, Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? Striden om yrkesrätten för gifta 

kvinnor i mellankrigstidens Sverige, Lund: Arkiv 

Gerner, Kristian, 1996, “Sovjetryssland med svenska ögon” i Engman, Max (red), Väst möter öst, 

Stockholm: Carlsson 

11



Gerner, Kristian, 2000, ”Svenskars syn på Sovjetryssland: myten om antisovjetismen” i Klas- 

Göran Karlsson & Ulf Zander (red) i Östersjö eller Västerhav? Föreställningar om tid och rum i 

Östersjöområdet, Karlskrona: Östersjöinstitutet : Albinsson & Sjöberg, 33-46 

Gerner, Kristian, 2002, ”Förintelsen och GULAG – vetenskap, ideologi och kollektivt minne” i 

Aktuellt om historia 2002:2, 29-41 

Gerner, Kristian, 1999, ”Kommunismens anatomi. En historiemoralisk översikt” i Historisk 

tidskrift 1999:2, 267-280 

Giddens, Anthony, 1996, Modernitetens följder, Lund: Studentlitteratur 

Glass, Becky L. & Stolee, Margaret K., , 1987, ”Family Law in Soviet Russia, 1917-1945” i 

Journal of Marriage and the Family 1987 November, 893-902 

Goldman, Wendy Z., 1993, Women, the State and Revolution. Soviet Family Policy and Social 

Life, 1917-1936, Cambridge: Cambridge University Press 

Grewal, Indepral, 1996, Home and Harem. Nation, Gender, Empire, and the Cultures of Travel, 

Durkham and London: Duke University Press 

Griffith, Richard, 1980, Fellow Travellers of the Right, 1933-1938, London: 

Gunnarsson, Evy, 1987, Med nål och garn för socialismen, Stockholm: Arbetarkultur 

Hagberg, Jan-Erik, 1986, Tekniken i kvinnornas händer. Hushållsarbete och hushållsteknik under 

tjugo- och trettiotalen, Malmö: LiberFörlag [distributör] 

Hagemann, Gro, 1994, ”Postmodernismen en användbar men opålitlig bundsförvant” i 

Kvinnovetenskaplig tidskrift 1994:3, 

Hansson, Jonas, 2001, ”Sverige och nazismen” i Om Sveriges förhållande till nazismen, 

Nazityskland och förintelsen – en forskningsöversikt, Stockholm: Vetenskapsrådet 

Hatje, Ann Katrin, 1974, Befolkningsfrågan och välfärden. Debatten om familjepolitik och 

nativitetsökning under 1930- och 40-talen, Stockholm: Allmänna förlaget 

Hatje, Ann-Katrin, 1999, Från treklang till triangeldrama. Barnträdgården som ett kvinnligt 

samhällsprojekt under 1880-1940-talen, Lund: Historisk Media 

Hedin, Sven, 1937, Tyskland och världsfreden, Stockholm: Medén 

Hellberg-Hirn, Elena, 1999, ”Ambivalent Space: Expressions of Russian Identity” i Smith, 

Jeremy (ed), Beyond the Limits. The Concept of Space in Russian History and Culture, Helsinki: 

SHS, 49-70 

Hellström, Gustaf, 1937, Vägen till paradiset, Stockholm: Bonniers 

Hirdman, Yvonne, 1989, Att lägga livet till rätta: studier i svensk folkhemspolitik, Stockholm: 

Carlsson 

Hirdman, Yvonne, 1992, Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier, Stockholm: 

Carlsson 

Houe, Paol & Rossel, Sven Hakon (ed), 1998, Images of America in Scandinavia, Amsterdam, 

Atlanta: Rodopi 

Hoffmann, David L, 2000, ”Mothers in the Motherland: Stalinist Pronatalism in its Pan-European 

Context” i Journal of Social History 2000:1, 35-54 

12



Hollander, Paul , 1997, Political Pilgrims. Travels of Western Intellectuals to the Soviet Union, 

China, and Cuba 1928-1978, New Brunswick, N.J.: Transaction. 

Hubbs, Johanna, 1988, Mother Russia. The Feminine Myth in Russian Culture, Bloomington: 

Indiana Univ. Press 

Idestam-Almqvist, Bertil, 1932, Landet som skall skratta, Stockholm: Natur och Kultur 

Jensen, Bent, 2002, Stalinismens fascination og de danske venstreintellektuelle, København: 

Lindhardt og Ringhof 

Johansson, Rune, 2001, ”Samlande, lättförståelig och eggande? Kosacker, kultur och kvinnor i 

valaffischer från 1928” i Andersson, Lars M, Berggren, Lars & Zander, Ulf (red.), Mer än tusen 

ord. Bilden och de historiska vetenskaperna, Lund: Nordic Academic Press, 223-244 

Karlgren, Anton 1925, Bolsjevikernas Ryssland, Stockholm: Bonniers 

Karlsson, Klas-Göran, 2002, ”Inledning” och ”Terror som politik, ekonom och mentalitet – 

exemplet Sovjetunionen” i Aktuellt om historia 2002:2, 4-9, 10-28 

Kershaw, Ian & Lewin, Moshe, 1997, ”Introduction. The regimes and their dictator: perspectives 

of comparison” i desamma (ed), Stalinism and Nazism. Dictatorship in Comparison, Cambridge: 

Cambridge Univ. Press 

Klinksiek, Dorothee, 1982, Die Frau im NS Staat, Stuttgart: Deutsche Vlgs-Anstalt 

Koht, Halvdan, 1950, Amerika i Europa. Impulser från väster i teknik, politik, kultur, Stockholm: 

Natur och kultur 

Koonz, Claudia, 1987, Mothers in the Fatherland. Women, the Family and Nazi Politics, New 

York: St Martin’s Press 

Kulawik, Teresa, 1999, ”Maskulinism och välfärdsstatens framväxt i Sverige och Tyskland” i 

Kvinnovetenskaplig tidskrift 1999:3,. 3-17 

Landgren, Bengt, 1975, Hjalmar Gullberg och beredskapslitteraturen. Studier i svensk dikt och 

politisk debatt 1933-1942, Uppsala: Almqvist & Wiksell 1975 

Larsson, Jan, 1994, Hemmet vi ärvde. Om folkhemmet, identiteten och den gemensamma 

framtiden, Stockholm: Arena [i samarbete med] Institutet för framtidsstudier 

Leth, Göran och Pollak, Ester, 2001, ”Varför teg den svenska pressen” i Arbetarhistoria 2001:4, 

38-41 

Liedman, Sven-Eric, 1997, I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria, Stockholm: 

Bonnier Alba 

Liljeström, Marianne, 1995, Emanciperade till underordning. Det sovjetiska könssystemets 

uppkomst och diskursiva reproduktion, Åbo: Akad. ; Esbo : Schildt [distributör] 

Linderborg, Åsa, 1999, ”Historiemoralism som vetenskaplig tribunal – Genmäle till Kristian 

Gerner” i Historisk tidskrift 1999:2, 281-291 

Lück, Margret, Die Frau im Männerstaat. Die gesellschaftliche Stellung der Frau im 

Nationalsozialismus: eine Analyse aus pädagogischer Sicht, Frankfurt am Main 

Lööw, Helene, 1992, ”Tant Brun – män och kvinnor i vit makt världen och i de nationella leden 

1930-1992” i Historisk tidskrift 1992:4, 539-563 

Manns, Ulla, 1997, Den sanna frigörelsen. Fredrika-Bremer-förbundet 1884-1921, 

13



Stockholm/Stehag: B. Östlings bokförl. Symposion 

Margulies, Sylvia R., 1968, The Pilgrimage to Russia. The Soviet Union and the treatment of 

foreigners, 1924-1937, The Madison,, Milwauke, and London: University of Wisconsin Press 

Marshall, Barbara L, 1994, Engendering Modernity. Feminism, Social Theory and Social 

Change, Oxford Polity; Boston, Mass : Northeastern University Press 

Mazauy, Rachel, 2002, Croire plûtot que voir? Voyages en Russie Soviétique (1919-1939), Odile 

Jacob 

McClintock, Anne, 1995, Imperial Leather. Race, Gender and Sexuality in the Colonial Contest, 

London: Routledge 

Melander, Ellionor, 1991, ”Alexandra Kollontay” i Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1991:2, 71-75 

Mills, Sara, 1991, Discourses of Difference. An analysis of women’s travel writing and 

colonialism, London: Routledge 

Mills, Sara, 1999, Discourse, London: Routledge 

Morgonbris 1939:9 

Mosse, George L, 1996, The Image of Man. The Creation of Modern Masculinity, New York: 

Oxford Univ. Press 

Mosse, George L, 1985, Nationalism and Sexuality. Respectability and Abnormal Sexuality in 

Modern Europe, New York: Fertig 

Neunsinger, Silke, 2001, Die Arbeit der Frauen – die Krise der Männer. Die Erwerbstätigkeit 

verheirateter Frauen in Deutschland und Schweden 1919-1939, Uppsala: Acta Universitatis 

Upsaliensis : Univ.-bibl. [distributör] 

Nicklasson, Stina, 1992, Högerns kvinnor. Problem och resurs för Allmänna valmansförbundet 

perioden 1900-1936/37, Uppsala: Univ. ; Stockholm : Almqvist & Wiksell International 

Nilsson, Jan Olof, 2000, Berättelser om Den Nya Världen, Lund: Department of Sociology, Lund 

University, Research Report 2000:3 

Nilsson, Jan Olof, 1994, Alva Myrdal. En virvel i den moderna strömmen, Stockholm/Stehag: B. 

Östlings bokförl. Symposion 

Ohlander, Ann-Sofie, 1992, ”Det bortträngda budskapet. Svensk moderskapspolitik 1900-1931” i 

densamme, Det bortträngda barnet. Uppsatser om psykoanalys och historia, Uppsala: Historiska 

institutionen, Univ. 

Olsson, Tom & Åker, Patrik (red), 2002, Jag har sett framtiden och den fungerar inte. 

Journalisterna och främlingarna i öst, Stockholm: Carlsson 

Olsson, Tom, 2002, ”Inledning” i Olsson, Tom & Åker, Patrik (red), Jag har sett framtiden och 

den fungerar inte. Journalisterna och främlingarna i öst, Stockholm: Carlsson, 9-19 

Om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och förintelsen – en forskningsöversikt, 

2001, Stockholm: Vetenskapsrådet 

Oredsson, Sverker, 1996, Lunds universitet under andra världskriget. Motsättningar, debatter 

och hjälpinsatser, Lund: Lund universitetshistoriska sällskap 

Oredsson, Sverker, 2001, Svensk rädsla. Offentlig fruktan i Sverige under 1900-talets första hälft, 

Lund: Nordic Academic Press 

14



Palmær, Margit, 1928, Sovetryska scenerier. Intryck från en resa i Sovjetunionen, Stockholm: 

Bonniers 

Pells, Richard, 1997, Not like us. How Europeans Have Loved, Hated, and Transformed 

American Culture Since World War II, New York: Basicbooks 

Petersson, Margareta, 1988, Indien i svenska reseskildringar 1950-75, Lund: Lund Univ. Press 

Porter, Cathy, 1980, Alexandra Kollontai. A Biography, London; Virago 

Porter, Dennis, 1991, Haunted Journeys. Desire and transgression in European Travel writing, 

Princton, New Jersey; Oxford : Princeton University Press 

Qvist, Per Olof, 1995, Folkhemmets bilder. Modernisering, motstånd och mentalitet i den svenska 

30-talsfilmen, Lund: Arkiv 

Ruth, Arne, 1984, ”The Second New Nation. The Mythology of Modern Sweden” i Daedalus 

1984 

Rönnbäck, Josefin, 2000, ”Rösträttsrörelsens kvinnor – i konflikt och samförstånd” i 

Kvinnovetenskaplig tidskrift 2000:4, 29-50 

Said, Edward, 1995, Orientalism, Stockholm: Ordfront 

Salomon, Kim, 2002, ”Folkmordens sekel” i Aktuellt om historia 2002:2, 42-54 

Schwarz, Angela, 1993, Die Reise ins Dritte Reich. Britische Augenzeugen im 

nationalsozialistischen Deutschland (1933-39), Göttingen Zürich: Vandenhoeck & Ruprecht 

Schweizer, Bernard, 2001, Radicals on the Road. The Politics of English Travel Writing in the 

1930s, Charlottesville and London: University Press of Virginia 2001 

Schüllerqvist, Bengt, 1992, Från kosackval till kohandel. SAP:s väg till makten, Stockholm: 

Tiden 

Scott, Joan Wallach, 1988, Gender and the Politics of History, New York: Columbia Univ. Press 

Scott, Joan Wallach, 1998, Only Paradoxes to offer. French Feminists and the Rights of Man, 

Cambridge, Massachussets, London, England: Harvard University Press 

Sharpe, Jenny, 1993, Allegories of Empire, The Figure of Woman in the Colonial Text, 

Minneapolis: University of Minnesota Press 

Sigmund, Anna Maria, 2001, Nazisternas kvinnor, Lund: Tiedlund 

Spurr, David, 1993, The Rhetoric of Empire. Colonial Discourse in Journalism, Travel Writing, 

and Imperial Administration, Durham & London: Duke University Press 

Stephenson, Jill, 1981, The Nazi Organization of Women, London: Croom Helm: Totowa: Barnes 

& Noble 

Stephenson, Jill, 2001, Women in Nazi Germany, Harlow: Longman 

Stites, Richard, 1987, ”Women and the Revolutionary Process in Russia” i Bridenthal, Renate, 

Koonz, Claudia & Stuard, Susan (ed), Becoming Visible. Women in European History, Boston: 

Houghton Mifflin 

Stites, Richard , 1978, The Women’s Liberation Movement in Russia. Feminism, Nihilism, and 

Bolschevism 1860-1930, Princton, N.J.: Princton U.P. 

15



Sørensen, Øystein & Stråth, Bo, 1997, ”Introduction: The Cultural Construction of Norden”, i 

Sørensen, Øystein & Stråth, Bo (ed), The Cultural Construction of Norden, Oslo: Scandinavian 

Univ. Press, 1-24 

Thörn, Håkan, 1997, Modernitet, sociologi och sociala rörelser, Göteborg 

Tornbjer, Charlotte, 2002, Den nationella modern. Moderskap i konstruktioner av svensk 

nationell gemenskap under 1900-talet, Lund: Historiska institutionen, Univ.: Nordic Academic 

Press 

Valenius, Johanna, 1999, Petrified Paradoxes. The Female Form As Allegory of Nations, 

Opublicerat paper vid ”2nd Arjen Sävyt” Seminar in Turku, 24 april 1999 

Warner, Marina, 1996, Monuments and Maidens. The Allegory of the Female Form, London: 

Vintage 

Westlund, Peter, 2002, ” ’Sanningen’ om Sovjetunionen” i Olsson, Tom & Åker, Patrik (red), Jag 

har sett framtiden …och den fungerar inte, Stockholm: Carlsson 

Weyrather, Irmgard ,1981, ”Numerus Clausus für Studentinnen im Nationalsozialismus” i 

Frauengruppe Faschismus Forschung (Hg), Mutterkreuz und Arbeitsbuch, Frankfurt am Main 

Weyrather, Irmgard, 1993, Muttertag und Mutterkreuz. Der Kult um die ”deutsche Mutter” im 

Nationalsozialismus, Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Vlg 

Winkler, Dörte, 1977, Frauenarbeit im ”Dritten Reich”, Hamburg: Hoffmann und Campe 

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, 2000, Diskursanalys som metod och teori, 

Lund: Studentlitteratur 

von Busse, Mark-Christian, 2000, Faszination und Desillusionierung Stalinismusbilder von 

sympathisierenden und abtrünnigen Intellektuellen, Pfaffenweiler: Centaurus 

Wolff, Larry, 1994, Inventing Eastern Europe. The Map of Civilization on the Mind of 

Enlightenment, Stanford, Calif: Stanford University Press 

von Wilamowitz-Moellendorff, Fanny, 1933, Resan till det okända landet. Tyskland 1933, 

Stockholm 

Yeğenoğlu, Meyda, 1998, Colonial Fantasies - Towards a Feminist Reading of Orientalism, 

Cambridge: Cambridge University Press 

Youngs, Tim, 1994, Travellers in Africa. British travelogues, 1850-1900, Manchester: 

Manchester University Press 

Östberg, Kjell, 1997, Efter rösträtten. Kvinnors utrymme efter det demokratiska genombrottet, 

Stockholm/Stehag: B. Östlings bokförl. Symposion 

Pågående projekt 

Projektet Fruktan, Fascination och Frändskap. Det svenska kulturlivets och vetenskapssamhällets 

relation till nazism och fascism 1930-50 lett av professor Greger Andersson, Lunds universitet 

Projektet Medierna, den svenska offentligheten och sovjetkommunismen drivet av FD Göran 

Leth, Stockholms universitet 

16

ProjektansÃ¶kan (PDF - Nytt fÃ¶nster) - Lunds universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?