LUM nr 2, 2012 - Humanekologi Lunds universitet
Share Embed Flag
Download ePaper

LUM nr 2, 2012 - Humanekologi Lunds universitet

LUM nr 2, 2012 - Humanekologi Lunds universitet LUM nr 2, 2012 - Humanekologi Lunds universitet

www4.lu.se
23.11.2014 Views

Läraktig robot fixar finliret Paradiset ska bli mer inbjudande gästspel på bortaplan

Läraktig robot<br />

fixar finliret<br />

Paradiset<br />

ska bli mer<br />

inbjudande<br />

gästspel<br />

på bortaplan

Förenar nytta<br />

med nytta<br />

2 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

Kemisten Ulf Ellervik<br />

föreläser i spinningsalen.<br />

foto: charlotte carlberg bärg<br />

Svettigt avslut<br />

på Kemins år<br />

Ett spinningpass på Gerdhallen<br />

kombinerat med korta föreläsningar<br />

fick avsluta Kemins år för<br />

professor Ulf Ellervik och kommunikatör<br />

Cecicila von Arnold,<br />

som varit de som drivit arrangemangen<br />

för södra Sverige under<br />

2011 och nu en bit in på <strong>2012</strong>.<br />

– Vi har lyckats med att få till<br />

de oväntade mötena med dem<br />

som tänkte att de kanske inte<br />

var så intresserade av kemi,<br />

säger Ulf Ellervik.<br />

Hans långsiktiga mål med det jobb<br />

han har lagt ned under särskilt förra<br />

året är att kemi, precis som historia,<br />

ska bli allmängods.<br />

– Historikerna har varit duktiga<br />

på att sprida sitt ämne – det skrivs<br />

många böcker och görs filmer och<br />

TV-serier för den breda allmänheten.<br />

Vi naturvetare har halkat efter<br />

– men nu har vi visat bredden på kemin<br />

i alla fall.<br />

Kemins år – som för övrigt FN-organet<br />

Unesco instiftade – inleddes<br />

med en konstutställning på Kemicentrum<br />

för ett drygt år sedan. Den<br />

visade bland annat hur tilltalande<br />

spermiesvansar i genomskärning kan<br />

vara – och utställningen bedömdes av<br />

konstvetare.<br />

I februari samarbetade man med<br />

Kulturen under två dagar på temat<br />

”Kemi och mode”.<br />

– Det är faktiskt kemin som styr<br />

modet, säger Ulf Ellervik lite otippat.<br />

Han förklarar det med att modet<br />

kräver nya material och exemplifierar<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 3<br />

t

t<br />

med filten som innebar en revolution<br />

för hattmodet som höll i sig i 300 år.<br />

– Filt är en kemisk process på hur<br />

hår kan filtas ihop…<br />

En annan höjdpunkt under året<br />

var matmässan i november som lockade<br />

1.500 besökare till <strong>universitet</strong>shuset<br />

för att bland annat få reda på varför<br />

pepparkakor och ädelost smakar<br />

så bra ihop.<br />

Andra kemiteman under året har<br />

varit kärlek, vatten, klimat, energi<br />

och idrott.<br />

– Idrott är stort och artiklar som<br />

jag skrivit på det temat har nått väldigt<br />

många människor, berättar Ulf<br />

Ellervik.<br />

Det intresset visade sig också tydligt<br />

inför den s.k. kemispinningen<br />

på Gerdahallen i mitten av februari.<br />

Spinningsalens cyklar fylldes snabbt<br />

med entusiastiska träningsdeltagare<br />

som fick varva ner då och då medan<br />

Ulf Ellervik berättade varför svett lukar<br />

illa och vad adrenalin är och gör<br />

för oss. Mot slutet av passet fick de<br />

allt svettigare cyklisterna också reda<br />

på hur det som många kände i benen<br />

då, dvs. mjölksyra, bildas.<br />

– Det är kroppens nödsystem som<br />

sätter igång när vi inte får tillräckligt<br />

med luft. Då börjar kroppen bryta<br />

ner socker, glukos, till mjölksyra.<br />

Att kemispinningen hamnade lite<br />

utanför Kemins år, berodde på att<br />

man inte riktigt hann med det i höstas<br />

– men gärna ville genomföra det,<br />

inte minst från Gerdahallens sida.<br />

Cecilia von Arnold berättar hur entusiastiska<br />

institutioner och människor<br />

utanför <strong>universitet</strong>et har varit när<br />

det gällt samarbetsarrangemangen.<br />

Även resten av Kemiska institutionen<br />

har ställt upp bra, tycker hon och Ulf<br />

Ellervik, som tillhör både Naturvetenskapliga<br />

fakulteten och LTH.<br />

Maria Lindh<br />

Matmässan i november lockade 1500 besökare. foto: claes lawett<br />

Under kemiåret anordnades även s.k. vattendagar.<br />

Idrott ryms tydligt<br />

inom kemins område,<br />

visade Ulf Ellervik.<br />

foto: charlotte<br />

carlberg bärg<br />

”Kemi och<br />

mode” på Kulturen<br />

var en höjdpunkt<br />

förra året.<br />

foto: cecilia von<br />

arnold<br />

4 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

<strong>LUM</strong><br />

<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s magasin<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s magasin <strong>LUM</strong> utkom<br />

första gången 1968. Det når i dag samtliga<br />

anställda och nästan lika många utanför<br />

<strong>universitet</strong>et. <strong>LUM</strong> har en upplaga<br />

på 14.000 exemplar och utkommer med<br />

10 nummer per år.<br />

Redaktion:<br />

Maria Lindh,<br />

redaktör och ansvarig utgivare<br />

046-222 95 24,<br />

Maria.Lindh@rektor.lu.se<br />

Lena Björk Blixt<br />

journalist naturvetenskap<br />

046-222 71 86,<br />

Lena.Bjork_Blixt@kanslin.lu.se<br />

Ingela Björck,<br />

forskningsjournalist<br />

046-222 76 46,<br />

Ingela.Bjorck@rektor.lu.se<br />

Britta Collberg,<br />

journalist<br />

046-222 31 58,<br />

Britta.Collberg@rektor.lu.se<br />

Petra Francke,<br />

journalist och layout<br />

046-222 03 16,<br />

Petra.Francke@rektor.lu.se<br />

Mats Nygren,<br />

journalist teknik<br />

046-222 70 86,<br />

Mats.Nygren@kansli.lth.se<br />

Ulrika Oredsson,<br />

journalist<br />

046-222 70 28,<br />

Ulrika.Oredsson@rektor.lu.se<br />

Ur innehållet<br />

6 Paradiset byggs om<br />

Samhällsvetenskapliga fakultetens campus i kvarteret Paradis kommer<br />

att få sig en rejäl ansiktlyftning de närmaste åren. Bättre lokaler,<br />

nya mötesplatser och en samlad fakultet är målet. Till sommaren<br />

börjar renoveringen och ombyggnaden av Eden, och därtill ska<br />

ett helt nytt studiecentrum uppföras.<br />

9 Snacka går ju!<br />

Det finns fortfarande en hel del tabun kring att gå i terapi. Genom<br />

att göra teater av typiska terapisamtal vill lektorerna och psykoterapeuterna<br />

Claes Törnqvist och Lennart Viberg visa vad det hela<br />

går ut på. Resultatet har blivit föreställningen ”Psykoterapi x 5”<br />

som spelas i Månteaterns regi under våren.<br />

14 Tema: Kina<br />

Hur ska vi förhålla oss till det faktum att odemokratiska Kina går<br />

allt snabbare mot ekonomisk världsdominans? Och hur påverkar<br />

det <strong>universitet</strong>svärlden? <strong>LUM</strong> har intervjuat en rad av <strong>universitet</strong>ets<br />

Kina-experter i Lund och i Peking.<br />

29 Robotrevolution på gång<br />

Idag är de osmarta och klumpiga, men den nya tidens läraktiga<br />

och fingerfärdiga industrirobotar finns bara runt hörnet. Forskare<br />

på LTH arbetar med att ta fram robotar som ska kunna utföra pilligt<br />

slitgöra i industrin och lära av sina tidigare erfarenheter.<br />

40 Hon antog körutmaningen<br />

Till vardags är hon lärare i körledning på Musikhögskolan, men under<br />

våren ses Lena Ekman Frisk också i tv-rutan varje vecka. I ”Den<br />

sjungande trappuppgången” har hon antagit utmaningen att på<br />

kort tid träna en kör med delvis helt orutinerade sångare inför ett<br />

framträdande på Konserthuset i Malmö.<br />

Caroline Runéus,<br />

kommunikationschef<br />

046-222 70 41,<br />

Caroline.Runeus@rektor.lu.se<br />

Share <strong>LUM</strong> in English: www.lu.se/english-lum<br />

Adress:<br />

Annonser:<br />

Prenumerationer, Adressändring: Nästa <strong>LUM</strong>: Manusstopp 13<br />

<strong>LUM</strong>,<br />

tomat annonsbyrå,<br />

notiser:<br />

Anställda anmäler ändringar mars. Utkommer: 30 mars.<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>,<br />

www.tomat.se<br />

Anställda vid LU<br />

till katalogansvariga vid institutionen<br />

Box 117, 221 00 Lund tel 046-13 74 00/02, får <strong>LUM</strong> gratis.<br />

(motsv). Övriga skick-<br />

ISSN: 1653-2295<br />

Fax: 046-222 47 11,<br />

fax 046-5400150<br />

Enskilda abonnenter – 190 ar ändringsuppgifter till <strong>LUM</strong>,<br />

Internpost: Hs 31<br />

e-post PC: info@tomat.se kr/10 <strong>nr</strong>. För prenumeration gamla adressrutan bifogas. Omslag: Shuang Liu från<br />

E-post: <strong>LUM</strong>@rektor.lu.se e-post Mac:<br />

kontakta Eva Andersson: 046-<br />

Kina går en forskarutbildning<br />

<strong>LUM</strong> på nätet:<br />

material@tomat.se<br />

222 70 10, Eva.Andersson@ Tryck: Lenanders Grafiska på LTH. Foto: Charlotte<br />

<strong>LUM</strong> www.lu.se/lum <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> rektor.lu.se<br />

i Kalmar<br />

Carlberg Bärg. 5

Samhällsvetarna bygger ut<br />

och samlar fakulteten<br />

Renovering av Eden och nytt studiecentrum står först på tur<br />

campusutveckling. Till sommaren<br />

ska Eden – samhällsvetarnas<br />

högsäte i kvarteret Paradis –<br />

tömmas. Huset ska renoveras och<br />

byggas om. Det blir den första<br />

åtgärden i en lång kedja av rockader,<br />

renoveringar och nybyggnader<br />

som till slut kommer att leda<br />

till att samhällsvetarna får det<br />

som de så länge har velat ha –<br />

bättre lokaler, nya mötesplatser<br />

och en samlad fakultet.<br />

För ett par år sedan utlyste <strong>universitet</strong>et<br />

tillsammans med Akademiska<br />

Hus, Statens fastighetsverk och kommunen<br />

en arkitekttävling där man efterlyste<br />

förslag på hur kvarter Paradis<br />

kan förnyas.<br />

Den danska arkitektbyrån Juul&Frost<br />

vann med ett förslag som innebär att<br />

man både förtätar och öppnar upp<br />

kvarteret som idag uppfattas som avskärmat<br />

från staden, trots att det ligger<br />

mitt i centrum.<br />

Det är i riktning mot vinnarförslaget<br />

som kvarter Paradis nu ska förändras.<br />

Renoveringen av Eden, där statsvetare<br />

med bibliotek och Samhällsvetenskapliga<br />

kansliet huserar, blir första steget.<br />

Nästa steg blir ett helt nybyggt studiecentrum.<br />

Vid årsskiftet flyttar statsvetarna<br />

och fakultetskansliet ut, och delar av<br />

verksamheten får ett temporärt hem i<br />

Gamla kirurgen. När statsvetarna flyttar<br />

tillbaka år 2013 kommer Eden att ha<br />

nya lärosalar, ett café och nya studiemiljöer.<br />

Dessutom kommer de tillbaka<br />

till en öppen och ljus byggnad med stora<br />

fönster i alla väderstreck.<br />

theologicum<br />

sociologen<br />

gamla kirurgen<br />

Eden före ombyggnaden.<br />

Eden efter ombyggnaden.<br />

sandgatan<br />

Ett nytt torg<br />

ska öppna upp<br />

kvarteret.<br />

2016 ska samhällsvetarnas<br />

studiecentrum<br />

stå klart.<br />

Eden renoveras<br />

och byggs om<br />

<strong>2012</strong>–13.<br />

Ett av flera möjliga<br />

ställen till<br />

nybyggnation<br />

i kvarteret Paradis.<br />

Södra <strong>universitet</strong>sområdet.<br />

skiss: juul&frost<br />

Edens fasad<br />

öppnas upp<br />

med fönster<br />

i alla väderstreck.<br />

Inne byggs<br />

nya lärosalar,<br />

ett café<br />

och nya studiemiljöer.<br />

6 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

Samhällsvetenskapliga kansliet<br />

flyttar inte tillbaka till Eden. Först<br />

år 2016 lämnar de Gamla kirurgen<br />

och flyttar in i det nya studiecentrat<br />

som ska byggas vid den parkeringsplats<br />

som vetter mot Allhelgona kyrkogata.<br />

Där kommer också att anläggas<br />

ett torg som blir en ny ingång till<br />

kvarteret. Till studiecentrum flyttar<br />

även Samhällsvetenskapliga fakultetens<br />

bibliotek.<br />

Men eftersom samhällsvetarna<br />

har ett skriande behov av nya studieplatser<br />

så väntar man inte till det nya<br />

studiecentret står klart år 2016 utan<br />

förser alltså även Eden med nya studiemiljöer.<br />

– En förbättrad arbets- och studiemiljö<br />

är ett prioriterat mål för fakulteten<br />

och det kan inte vänta i fyra–fem<br />

år, säger Karin Jönsson som är fakultetsbibliotekarie<br />

vid Samhällsvetenskapliga<br />

fakultetens bibliotek.<br />

Tillsammans med bland andra<br />

Per Helander, lokalförsörjare vid LU<br />

Byggnad, har hon varit delaktig i den<br />

process som leder fram till att samhällsvetarna<br />

ska kunna samla all sin<br />

verksamhet i kvarter Paradis.<br />

– Det har varit en otroligt kreativ<br />

process där såväl arkitekter och fastighetsägare<br />

som pedagoger och fakultetsledning<br />

har deltagit, säger Per<br />

Helander. Ofta lägger man allt i arkitekternas<br />

händer och hoppas på en lösning.<br />

I det här fallet har vi redan från<br />

början haft ett nära samarbete för att<br />

arkitekterna verkligen ska förstå vår<br />

verksamhet.<br />

Resultatet kommer, enligt Per Helander,<br />

att bli flexibla lösningar så att lokalerna<br />

ska kunna ha flera funktioner.<br />

En annan viktig pusselbit i förändringarna<br />

kring kvarter Paradis är att<br />

Centrum för Teologi och Religionsvetenskap<br />

år 2014 flyttar till HT-områdets<br />

nya centrum, som förbereds<br />

i Zoologen. Det innebär att det blir<br />

möjligt att samla hela den samhällsvetenskapliga<br />

fakulteten i Paradisområdet.<br />

Ulrika Oredsson<br />

Hållbarhetsforskare tar<br />

skönlitteraturen till hjälp<br />

hållbart. För att nå ett mer hållbart<br />

samhälle behövs inte bara<br />

tekniska och samhällsvetenskapliga<br />

kunskaper, utan också visioner av<br />

en annorlunda framtid. Därför tar<br />

Lucsus, <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s centrum<br />

för hållbarhetsforskning, nu klivet<br />

in på humanioras område.<br />

– Vi måste anpassa vår världsbild till de<br />

förändringar som väntar, så att vi kan bli<br />

aktörer och inte offer. Här spelar religion<br />

och underhållning viktiga roller för att<br />

påverka människors tankesätt.<br />

Det sa Lucsus föreståndare Lennart<br />

Olsson vid en internationell workshop<br />

om litteraturvetenskap och klimatförändringar.<br />

Den kopplingen kan verka<br />

långsökt, men det finns faktiskt idag en<br />

hel del skönlitteratur som tar upp klimatets<br />

hot mot den värld vi är vana vid.<br />

Somligt är science fiction, andra böcker<br />

utgör ”eko-thrillers” som beskriver ekonomiska<br />

och politiska konflikter, åter andra<br />

ger domedagsvisioner av civilisationens<br />

sönderfall.<br />

– Men det finns också böcker där<br />

klimatförändringarna tas som något så<br />

självklart att de inte längre behöver utgöra<br />

huvudtemat, säger Lena Christensen,<br />

litteraturvetare på Lucsus.<br />

Några sådana exempel är Jonathan<br />

Franzens uppmärksammade roman ”Frihet”<br />

och Ian McEwans ”Hetta”, vars huvudpersoner<br />

engagerar sig för hotade fågelarter<br />

respektive ny solenergiteknik.<br />

En tredje känd författare, Margaret<br />

Atwood, har nyligen deltagit i en antologi<br />

med noveller om vår förändrade framtid.<br />

– Att man kan få ihop en antologi är<br />

också ett tecken på att ett nytt litterärt<br />

tema växt till sig, menar Lena Christensen.<br />

Hon har en postdoc-tjänst på Lucsus<br />

Skönlitteratur med klimatförändringar<br />

som tema.<br />

Lena Christensen på Lucsus tar hjälp av skönlitteratur<br />

för att åskådliggöra miljöhoten.<br />

som finansieras av Vetenskapsrådet. Att<br />

hållbarhetsforskning kan kopplas till humaniora,<br />

inte minst litteraturvetenskap,<br />

tycker hon är naturligt. Författare har ju<br />

i alla tider engagerat sig i de problem som<br />

möter samhällen och enskilda människor,<br />

och skildrat olika sätt att reagera på<br />

hot och konflikter.<br />

Ungefär samtidigt med workshopen<br />

ordnade Lucsus också andra arrangemang:<br />

en doktorandkurs om humanistiska<br />

perspektiv på klimatfrågan och två<br />

möten med den kände klimat- och kulturforskaren<br />

Mike Hulme från England.<br />

– Vi har velat ge våra internationella<br />

gäster – både föreläsarna och doktoranderna<br />

– största möjlighet att träffas. Vi vill<br />

också gärna se arrangemangen som ett avstamp<br />

för Lucsus arbete på det humanistiska<br />

området, säger Lena Christensen.<br />

text & foto: ingela björck<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 7

Avgående förvaltningschef Marianne Granfelt:<br />

– Jag hade hoppats på större acceptans<br />

för att testa nya former i arbetsordningen<br />

Summering. Nu tackar Marianne<br />

Granfelt för sig efter fyra och ett<br />

halvt år som förvaltningschef och<br />

lämnar Lund för Stockholm. Där ska<br />

hon från ett kontor på Riddarholmen<br />

axla rollen som generalsekreterare<br />

för Universitets- och högskoleförbundet<br />

SUHF. Tidigare var hon<br />

administrativ chef för Linköpings<br />

<strong>universitet</strong>, där man var två i förvaltningsledningen.<br />

Hur har det gått att ensam leda förvaltningen<br />

vid LU?<br />

– Bra. Jag tror inte på att dela upp chefskapet,<br />

man behöver ha koll på helheten. Däremot<br />

borde jag haft en biträdande chef,<br />

vilket jag också hade fått om jag fortsatt<br />

här i Lund. Nu är det en öppen fråga hur<br />

man utformar rollen för min efterträdare.<br />

Du har omorganiserat förvaltningen<br />

för att få människor att arbeta mer<br />

över gränser. Hur har det lyckats?<br />

– Vi har kommit en bit på väg. Jag tror<br />

att vi har ett öppnare klimat, känner mer<br />

samhörighet och har lättare för att prata<br />

med varandra. Detta att jobba ihop<br />

på tvärs, med våra olika uppdrag men<br />

medvetna om att vi är en del av helheten<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> – det har varit min<br />

vision. Det blir roligare när vi gör saker<br />

tillsammans – och bättre.<br />

Men det går inte så snabbt? Har du<br />

underskattat <strong>universitet</strong>sorganisationens<br />

tröghet?<br />

– Jag tycker man kan säga eftertänksamhet<br />

istället för tröghet. Men visst hade<br />

jag hoppats på lite större acceptans för<br />

att testa nya former i samband med Fronesis<br />

– <strong>universitet</strong>ets nya arbetsordning.<br />

Jag hade velat att vi skulle pröva att samla<br />

all operativ ekonomi- och personalhantering<br />

i fyra centra inom <strong>universitet</strong>et,<br />

men förslaget har ännu inte gått igenom.<br />

Har du haft för lite makt som förvaltningschef?<br />

– Nej. Man måste vinna förtroende och<br />

det är inte lätt i en så stor och komplex organisation<br />

som <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />

Några lärdomar du vill överlämna till<br />

din efterträdare?<br />

– Jag tror man måste jobba aktivt för att<br />

öka respekten och förståelsen mellan den<br />

akademiska kärnverksamheten och den<br />

administrativa stödverksamheten för att<br />

förändra attityder – från båda hållen!<br />

Förvaltningen eller stödverksamheten<br />

ses som tärande?<br />

– Ja, lite grann är det så. Och det är en<br />

viktig pedagogisk uppgift att få kärnverksamheten<br />

att förstå varför förvaltningen<br />

behövs. När det gäller sättet att redovisa<br />

indirekta kostnader har vi misslyckats<br />

med att förklara hur den fungerar.<br />

Men är det inte så att förvaltningen<br />

kostar för mycket?<br />

– Förvaltningen strävar alltid efter att<br />

Förvaltningschef<br />

Marianne Granfelt<br />

är nöjd med<br />

att avdelningarna<br />

inom förvaltningen<br />

har börjat<br />

jobba mer på<br />

tvärs efter den<br />

omorganisation<br />

som hon tog initiativ<br />

till. foto:<br />

kennet ruona<br />

minimera sina kostnader. Men det finns<br />

en gräns för hur långt man kan gå. Universitetet<br />

befinner sig i en oerhörd utveckling<br />

har bara det senaste året anställt<br />

cirka 600 nya medarbetare. Det är klart<br />

att detta ökar behovet av stödverksamhet<br />

samtidigt som kostnaden per medarbetare<br />

blir mindre.<br />

Stödverksamheten är inte dimensionerad<br />

för att matcha de växande<br />

behoven?<br />

– Lite är det så. Men det kommer att falla<br />

på plats. Och lösningen ligger i att öka<br />

samverkan mellan nivåerna, <strong>universitet</strong>,<br />

fakultet, institution. Vi är en så stor organisation<br />

att vi inte behöver vakta våra revir<br />

– det finns plats för alla att lysa.<br />

Och nu lämnar du LU för <strong>universitet</strong>s-<br />

och högskoleförbundet. Vad blir<br />

främsta utmaningen där?<br />

– En stor fråga är om man ska slå ihop lärosäten.<br />

Jag är inte säker på att det alltid<br />

är rätt väg att gå. Man kan uppnå ökad<br />

samverkan utan så stora organisatoriska<br />

förändringar.<br />

BRITTA COLLBERG<br />

8 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

terapiteater. Ångestfyllda Rikard<br />

och gråtande Gun. Det är två karaktärer<br />

som kan ses i vår i Månteaterns<br />

nya uppsättning ”Psykoterapi<br />

x 5”. Bakom manuset står två lärare<br />

i psykoterapi, som genom teater vill<br />

de nå fler och avmystifiera mötet<br />

mellan terapeut och patient.<br />

Lektorerna Claes Törnqvist och Lennart<br />

Viberg har arbetat som terapeuter<br />

och undervisat i psykoterapi i 35 år. När<br />

Claes Törnqvists bror, Olle Törnqvist,<br />

som är teaterregissör ringde och frågade<br />

om de ville skriva ett manus till en teaterföreställning<br />

om psykoterapi tvekade<br />

de inte en sekund.<br />

– Vi har tidigare talat löst om att göra<br />

ett filmmanus och vid ett jubileum på institutionen<br />

för några år sedan gjorde vi ett<br />

bejublat teaterframträdande istället för en<br />

vanlig föreläsning, säger Claes Törnqvist<br />

när han sammanfattar författarparets tidigare<br />

erfarenheter av showbiz.<br />

Claes Törnqvist<br />

och<br />

Lennart Viberg<br />

hade 35<br />

års erfarenhet<br />

som terapeuter<br />

och<br />

lärare i psykoterapi<br />

att<br />

ösa ur när<br />

de skapade<br />

teaterföreställningen<br />

”Psykoterapi<br />

x 5”.<br />

Dramatiserade<br />

samtal ska skingra<br />

tabun kring terapi<br />

Telefonsamtalet med förfrågan kom i<br />

mars förra året och sedan dess har stor del<br />

av Claes Törnqvists och Lennart Vibergs<br />

fritid gått åt till att skriva manus.<br />

– Genom att göra teater av våra erfarenheter<br />

från terapirummet försöker vi<br />

visa vad psykoterapi går ut på, säger Lennart<br />

Viberg. Det finns fortfarande en hel<br />

del tabun kring att gå i terapi och det här<br />

är ett sätt att släppa in allmänheten i en<br />

terapisituation.<br />

Manuset är skrivet för fem olika föreställningar,<br />

fem olika terapisituationer, där<br />

publiken möts av olika problem. Ingen av<br />

föreställningarna har sina rötter i verkligheten,<br />

men samtliga hade kunnat vara<br />

tagna från verkliga livet. Publiken får lära<br />

känna Rikard som har ångest, mamman<br />

Cecilia och sonen Pablo som båda har svårt<br />

att klippa navelsträngen, Gun som bara<br />

gråter, Morris som har ett lillebrorskomplex<br />

och vill börja ta ansvar och Linda som<br />

har svårt att frigöra sig från sin mamma.<br />

– Det handlar om allmänmänskliga<br />

problem som är ganska typiska för alla<br />

människor, säger Claes Törnqvist och<br />

berättar att han under skrivandets gång<br />

har slagits av berättandets kraft.<br />

– Våra karaktärer har blivit så verkliga<br />

för mig att jag kommer på mig själv med<br />

att undra hur de mår idag.<br />

Efter vissa av föreställningarna, som<br />

äger rum på Månteatern, finns en psykolog<br />

tillgänglig för publikens eventuella<br />

frågor. Det viktigt, menar manusförfattarna,<br />

eftersom föreställningarna<br />

kan väcka känslor och folk kan ha specifika<br />

frågor, om till exempel olika terapiformer<br />

etc.<br />

Endast ett fåtal kollegor har varit invigda<br />

i Claes Törnqvists och Lennart Vibergs<br />

har manusskrivande.<br />

– Vi har legat lågt här på jobbet. Man<br />

vet ju aldrig om det händer något som<br />

gör att det inte blir av, säger Lennart Viberg.<br />

Nu är däremot institutionsledningen,<br />

kollegorna och studenterna mycket<br />

engagerade i teaterföreställningarna. Vid<br />

upptakten hölls ett samtal inför publik<br />

mellan manusförfattarna och Psykologens<br />

prefekt Per Johnsson. I den fullsatta<br />

teatersalen satt idel kollegor och studenter,<br />

men även allmänhet.<br />

– Det känns väldigt angeläget att öka<br />

kunskap om psykoterapi och avdramatisera<br />

det som händer i mötet mellan terapeut<br />

och patient, säger Per Johnsson.<br />

Alltmer forskning visar hur oerhört positivt<br />

det är med psykoterapi, att man genom<br />

samtal istället för piller kan skapa<br />

fysiologiska förändringar i hjärnan som<br />

får oss må bättre.<br />

text & foto: ULRIKA OREDSSON<br />

Scen ur Månteaterns uppsättning av ”Psykoterapi<br />

x 5”.<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 9

Rörigt, men trevligt<br />

klassrum på<br />

Stanford University,<br />

som kan<br />

stoltsera med<br />

hela 26 nobelpris.<br />

Är detta<br />

miljön där framtidens<br />

toppforskare<br />

föds? foto:<br />

petra francke<br />

Recept på miljöer som föder nobelpris:<br />

Trivsel, konkurrens<br />

och kö till kopiatorn<br />

Nobelrecept. Lite trivsel, lite kö -<br />

bildning vid kopiatorn och i lunchrestaurangen<br />

som stimulerar till samtal.<br />

Många kontakter med erfarna forskare,<br />

men inte bara med en sort.<br />

Ett recept på hur ett <strong>universitet</strong><br />

skapar fler nobelpristagare är inte<br />

så enkelt att ge. Men <strong>universitet</strong>slektor<br />

Ola Thufvesson försökte ge<br />

grundingredienserna när Akademiska<br />

hus arrangerade ett seminarium<br />

i Palaestra om attraktiva lärandeoch<br />

forskningsmiljöer.<br />

Ola Thufvesson är kulturgeograf och<br />

<strong>universitet</strong>slektor vid Service Management<br />

i Helsingborg. 2006 lade han fram<br />

doktorsavhandlingen ”Kreativitetens<br />

yttre villkor: miljöer rörlighet och nobelpristagare”.<br />

– 25 procent av nobelpristagarna har<br />

rätt föräldrar, inspirerande släktingar och<br />

kommer från en samtalskultur där barn<br />

tas på allvar. Kemilådor och böcker förekommer<br />

också flitigt och inspirerande<br />

lärare nämns av många, berättade han.<br />

Bildningstradition och industriell dynamik<br />

är båda viktiga, helst ska de mötas<br />

kring personen. Det faktum att var<br />

sjätte nobelpristagare är jude pekar på en<br />

särskild bildnings tradition i den miljön.<br />

– En blandning av trivsel och konkurrens<br />

är viktiga faktorer. Man ska ha nära<br />

till service så att man inte märker vad<br />

klockan är. Men det får inte bli för gulligt<br />

utan ska vara lite hets och tävlan.<br />

Det ska vara trångt och lite väntetid<br />

vid kopiatorer och apparater så folk börjar<br />

samtala. Det nya sker i kanten. Oväntade<br />

samtal kan ge lösningen. Vid måltider<br />

är åtta personer runt bordet optimalt,<br />

ett mindre sällskap bjuds inte sällan på<br />

oväntade kommentarer från grannar vid<br />

bordet. Så resonerar man på Rockefeller<br />

center.<br />

– I genomsnitt har pristagarna arbetat<br />

vid 4,6 olika campus och ofta träffat 7,4<br />

andra pristagare som kolleger. Man måste<br />

in i smeten, träffa magneterna!<br />

Ola Thufvesson har studerat vilka<br />

miljöer som skapar nobelpristagare.<br />

foto: mats nygren<br />

En praktisk lösning kan vara att bygga<br />

mer på höjden och blanda bostäder med<br />

verksamheter, menade Ola Thufvesson.<br />

Alastair Blyth från OECD var seminariets<br />

internationelle trendspanare<br />

och visade bilder på många spektakulära<br />

trappentréer. Att skapa mötesplatser<br />

har vi hört talas om förr, men det är fortfarande<br />

aktuellt i alla nya visioner. Restauranger,<br />

caféer och mataffärer kan vara<br />

lika viktiga som konferenser.<br />

– Framgångsrika miljöer sprider sig i<br />

staden, se inte campus som en plats inom<br />

murar utan som en del av staden.<br />

Ganska nya vd:n i Akademiska hus,<br />

Kerstin Lindberg Göransson presenterade<br />

sig och drog sina lärdomar från flygindustrin.<br />

10 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

– Att bygga flygplatser och <strong>universitet</strong><br />

har nog fler paralleller än folk tror.<br />

Den undersökning Akademiska hus<br />

gjort bland 10.000 av sina 300.000 studenter<br />

och forskare visar att man är trygg<br />

och social i byggnaderna, att en av tre vill<br />

ha fler restauranger och om fem till tio år<br />

tror sex av tio att det är ännu viktigare.<br />

Tre av tio vill ha idrottsmöjligheter och<br />

andra samlingsplatser på sina campus.<br />

Rektor Per Eriksson konstaterade att<br />

dagens studenter pluggar i grupp i stället<br />

för att åka hem till sin kammare. Det<br />

ökar kraven på studiemiljöerna. SOLcentrum<br />

i Lund liksom CRC i Malmö<br />

är ett par jättesuccéer.<br />

– Själv är jag präglad av LTH som<br />

nyss bortgångne Thure Gabriel Gyllenkrook<br />

beskrev som ”fem våningar källare”.<br />

Men nu är miljöerna där på väg<br />

att bli bättre som nya A-huset.<br />

På frågan om största utmaningen<br />

svarade han att det måste vara att skapa<br />

studentbostäder. Något som lätt hamnar<br />

i skuggan av de gigantiska satsningarna<br />

som nu planeras i Lund.<br />

– Även om det går bra idag att bo i<br />

Malmö och läsa i Lund skulle vi önska<br />

att fler fanns här.<br />

Miljöminister Lena Ek presenterades<br />

av Per Eriksson som en före detta bostadsombudsman<br />

i Lund, även kallad<br />

”bomb”.<br />

– Miljöerna måste vara öppna, forskarna<br />

måste möta samhället, media och<br />

opinionsbildare, sa hon. Kom ihåg att<br />

nobelpristäta campus har ett tätt kulturliv<br />

och det som slår en är hur allmänbildade<br />

pristagarna är.<br />

Lena Ek hade svårt för de spatiösa lokaler<br />

som nu byggs och för den svenska<br />

svårigheten att byta position mellan<br />

akademi och näringsliv. Hon berättade<br />

förtjust om en ”illegal” men inspirerande<br />

eftersits hon upplevde på Juridicum<br />

i Lund när Kofi Annan var här<br />

och fick ett pris.<br />

– För att skapa innovationer bör man<br />

satsa stort och tydligt som amerikanska<br />

”Man on the moon-projektet” på 60-talet,<br />

menade hon.<br />

MATS NYGREN<br />

Oväntat populärt jubileum<br />

drog över budgeten<br />

jubileumsfacit. Att LTH:s 50-årsjubileum<br />

i höstas blev en succé, är<br />

alla inblandade överens om.<br />

– Det allra bästa var att vi<br />

lyckades arrangera så många<br />

olika projekt och events för att nå<br />

våra olika målgrupper. En annan<br />

sak var det jättefina samarbetet<br />

med våra studenter på LTH, inte<br />

minst festfixaren Stefan Elfborg,<br />

som blev en framgångsfaktor för<br />

jubileet, tycker informationschef<br />

Lisbeth Wester.<br />

Jubileumsfirande bjöd på flera stora<br />

fester, den största med 1.600 återvändande<br />

alumner. 50-åringen firades<br />

också med en serie pubkvällar med<br />

föreläsningar, några soppluncher, flera<br />

seminarier, ett jubileumsspex dit<br />

alla pensionärerna bjöds och den första<br />

ordentliga LTH-skylten på utsidan<br />

av Kårhuset.<br />

Bland festerna kan särskilt nämnas<br />

en stor för både studenter och anställda<br />

och en avslutande för samarbetspartners<br />

och hedersgäster.<br />

LTH fick också sin historia skriven i<br />

en 350 sidor tjock bok, där många veteraner<br />

lämnade sina vittnesmål.<br />

Jubileet hade i övrigt en egen grafisk<br />

profil och logotyper formgivna av en<br />

arkitekt och en designstudent, det såldes<br />

minnessaker och det fanns en särskild<br />

hemsida med tävlings aktiviteter.<br />

LTH fick även en del extra uppmärksamhet<br />

i media.<br />

Vad kostade då hela kalaset?<br />

– I runda slängar 3,5 miljoner kronor<br />

i arrangemangs- och hyreskostnader,<br />

säger Lisbeth Wester. Det var mer<br />

än de budgeterade 2 miljonerna, men<br />

å andra sidan så lyckades vi långt över<br />

förväntan med att väcka intresse och<br />

Alumnfesten vid LTHs 50-årsjubileum lockade<br />

långt fler än beräknat. foto: anders frick<br />

har ökat alumnikontakterna med flera<br />

tusen personer även för framtiden.<br />

Över 8.300 LTH-alumner är nu anslutna<br />

till nätverket.<br />

Och man har fått in avgifter, sålt<br />

böcker och andra jubileumsprylar för<br />

hittills 108.000 kronor. Alla siffror är<br />

ännu preliminära, bland annat hoppas<br />

man att boken ska fortsätta att sälja.<br />

En annan stor vinst blev den jubileumsprofessur<br />

som det lokala näringslivet<br />

donerade 10,5 miljoner<br />

kronor till. En stipendiefond för utländska<br />

studenter bildades också och<br />

har idag kommit upp i 50.000 kronor.<br />

Ett jubileum väl värt sin kostnad<br />

alltså, tycker Lisbeth Wester.<br />

Mats Nygren<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 11

Goda halvtidsbetyg<br />

för miljöforskare<br />

forskning. Två ”FAS-centrum”<br />

vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> har fått<br />

goda betyg i den halvtidsutvärdering<br />

som nyligen gjorts. De<br />

två är CASE, i<strong>nr</strong>iktat på äldres<br />

boende och utemiljö, och Metalund,<br />

i<strong>nr</strong>iktat på luftföroreningar,<br />

stress, buller och andra miljöfaktorer<br />

som kan påverka de stora<br />

folksjukdomarna.<br />

FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv och<br />

Socialvetenskap, anslog år 2007 pengar<br />

till tio forskningsmiljöer med anknytning<br />

till arbetsliv, hälsa och välfärd. Anslaget<br />

var på 5 miljoner kronor per år under tio<br />

år, med möjlighet till förändringar efter<br />

en utvärdering i halvtid.<br />

Sådana förändringar har nu skett. Ett<br />

FAS-centrum fick sitt anslag höjt med en<br />

femtedel, medan ett annat fick skära ner<br />

och ett tredje ska läggas ner. Resten, däribland<br />

de två lundamiljöerna, fick oförändrade<br />

grundanslag samt 750.000 kronor<br />

extra för internationella kontakter.<br />

CASE står för ”Centre for ageing and<br />

supportive environments”. Centret leds<br />

av professorerna Susanne Iwarsson vid<br />

Medfak och Agneta Ståhl vid LTH, och<br />

undersöker hur utemiljö, kollektivtrafik<br />

och bostäder bör utformas för att stödja<br />

aktivitet och hälsa för äldre. CASE försöker<br />

bland annat utforma praktiska verktyg<br />

för planeringen hos byggföretag,<br />

kommuner och övriga myndigheter.<br />

Metalunds fulla namn är ”Centrum<br />

för medicin och teknologi för arbetsliv<br />

och samhälle” och leds av professorn<br />

i arbets- och miljömedicin Maria Albin.<br />

Metalund har bl.a. publicerat uppmärksammade<br />

resultat om pendlares sömnproblem,<br />

hur vägbuller påverkar blodtrycket<br />

och vad inomhusluftens partiklar<br />

betyder för vår hälsa.<br />

Både CASE och Metalund har lyckats<br />

bra med att få forskningsanslag vid<br />

sidan av FAS-stödet. De internationella<br />

utvärderarna ser därför ljust på forskningsmiljöernas<br />

framtid, även när FASanslagen<br />

så småningom upphör.<br />

INGELA BJÖRCK<br />

Nya medier i fokus<br />

på turismkonferens<br />

turismkonferens. Online-service,<br />

Twitter, Facebook, webbrecensioner,<br />

mobilappar och sökoptimering<br />

stod på dagordningen när resebranschen<br />

höll konferens på Campus<br />

Helsingborg. Campusforskare<br />

bidrog med föredrag om miljöförstöring<br />

i IT-boomens skugga och<br />

festivalbesökares användning av<br />

sociala medier.<br />

Rikard Ek<br />

talade om<br />

IT-boomens<br />

negativa<br />

konsekvenser<br />

i länder<br />

som turister<br />

gärna besöker.<br />

Under fyra dagar i slutet av januari samlades<br />

turistnäringens branschfolk, forskare<br />

och studenter i Helsingborg för att<br />

mingla, lyssna på föredrag och utbyta erfarenheter.<br />

Forumet var den årligt återkommande<br />

konferensen ”Enter” som<br />

vanligtvis har sin bas i Österrike, men<br />

som med jämna mella<strong>nr</strong>um håller sina<br />

konferenser på andra håll i världen.<br />

Några turistforskare vid Service Management<br />

tog tillfället i akt för att presentera<br />

papers. En av dem var Mia Larson<br />

som har studerat festivalarrangörers ökade<br />

användning av sociala medier.<br />

– Det har nästan blivit ett måste för<br />

festivalarrangörer att finnas med i olika<br />

digitala forum, säger hon. Arrangörerna<br />

har insett att sociala medier ger ett stort<br />

mervärde för festivalturister. Man delar<br />

länkar till musikklipp, tipsar om andra<br />

konserter, och stämningen kan byggas<br />

upp lång innan själva festivalen äger<br />

rum.<br />

En annan campusforskare som höll en<br />

presentation på konferensen var Rikard<br />

Ek. Han tillhör, enligt honom själv, en<br />

mer turistkritisk skola som inte alltid har<br />

lika lätt att göra sig hörd bland branschfolket.<br />

Nyligen skrev han om All inclusive-turismens<br />

och kryssningsturismens<br />

avarter och vid campuskonferensen presenterade<br />

han ett paper om IT-boomens<br />

negativa konsekvenser i länder som turisterna<br />

gärna besöker.<br />

– De råvaror som används till att<br />

framställa IT-utrustning bryts av multinationella<br />

företag i Afrika ofta under usla<br />

arbetsmiljöförhållanden och med miljöförstöring<br />

som följd, säger han.<br />

Såväl Rikard Ek som Mia Larson<br />

tyckte att det var givande att träffa<br />

branschfolket och imponerades över att<br />

deltagarna kom från så många olika håll<br />

i världen.<br />

– Den här typen av sammankomster<br />

med branschfolket är ett utmärkt tillfälle<br />

för oss forskare att fånga upp nya tendenser<br />

inom vårt forskningsområde, säger<br />

Rikard Ek. Dessutom får studenterna<br />

möjlighet att träffa framtida arbetsgivare<br />

och vi kan samla nya exempel till undervisningen.<br />

text & foto: Ulrika Oredsson<br />

12 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

Centrum för entreprenörskap knöt<br />

band mellan akademi och näringsliv<br />

Invigning. Det nya Sten K Johnson<br />

Centre for Entreprenurship, fick ett<br />

varmt välkomnande när det invigdes<br />

vid Ekonomihögskolan en kall<br />

vinterdag i slutet av januari. Många<br />

namnkunniga gäster från skånskt<br />

näringsliv, akademi och samhälle<br />

hade slutit upp.<br />

Det nya centret har gjorts möjligt genom<br />

en donation på 20 miljoner från Sten K<br />

Johnson, storägare i Midway Holding<br />

och civilekonom från Lund.<br />

– Jag är själv entreprenör och jag vet<br />

att entreprenörskap kräver resurser och<br />

långsiktighet, så detta ligger mig varmt<br />

om hjärtat. Det är glädjande att kunna<br />

bidra till att ytterligare fördjupa samarbetet<br />

mellan näringsliv, forskning och<br />

utbildning, sa Sten K Johnson.<br />

Rektor Per Eriksson, donator Sten K Johnson och entreprenörskapsstudenten, Karin Holmqvist,<br />

lyckades med konststycket att fläta ihop varsitt blågult band till det tretvinnade band<br />

som är starkare tillsammans än banden var för sig.<br />

Invigningsceremonin hölls på innergården<br />

till centrets lokaler på Ekonomihögskolans<br />

campus, där akademi, näringsliv<br />

och studenter valde att knyta<br />

banden istället för att klippa dem.<br />

I sitt invigningstal konstaterade Per Eriksson<br />

att med grannar som ESS, MAX<br />

IV och Medicon Village kan Lund erbjuda<br />

en särskilt gynnsam miljö för forskning<br />

och utbildning inom entreprenörskap.<br />

Något som just forskningen vid centret<br />

kommer utnyttja, enligt centrets föreståndare,<br />

<strong>universitet</strong>slektor Marie Löwegren.<br />

Hon offentliggjorde de tre delområden<br />

som forskningen inom centret kommer<br />

att fokusera på: Entreprenöriella effekter<br />

av regionala satsningar som ESS,<br />

MAX IV och Medicon Village. Entreprenöriellt<br />

lärande och utbildning. Och<br />

tillväxtorienterat entreprenörskap i företag<br />

Marie Löwegren och professor Hans<br />

Landström riktade också ett varmt tack<br />

till Sten K Johnson för hans generösa bidrag<br />

till centret, med löfte om att omsätta<br />

det i skarpa resultat.<br />

– Tack vare den här donationen kan<br />

vi på allvar börja vår resa mot att vara ledande<br />

inom entreprenörskap i Europa.<br />

Marie Löwegren berättade också att<br />

man nu instiftar ett årligt internationellt<br />

pris för utbildare i enterprenörskap och<br />

att centret har lyckats knyta till sig professor<br />

Frédéric Delmar, en toppforskare<br />

inom entreprenörskap med i<strong>nr</strong>iktning på<br />

tillväxt i företag.<br />

text: He<strong>nr</strong>ik Killander<br />

foto: Kennet ruona<br />

Donator Sten K Johnson passade på att ta ton under invigningsceremonin.<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 13

foto: hung chung chih / shutterstock<br />

Tema | Kina<br />

Kina är snart världens största ekonomi. Hur ska Sverige bära sig åt för att inte<br />

hamna utanför den jättemarknaden? Genom att fysiskt finnas på plats för att<br />

fånga upp de kinesiska studenterna, säger Sylvia Schwaag Serger. Och helst<br />

ska de sedan fortsätta att jobba i svenska företag.<br />

<strong>LUM</strong> har besökt Europacentrum vid Pekings <strong>universitet</strong>, träffat en svensk<br />

forskare i Kina och pratat med en kinesisk doktorand i Lund, som inte vill<br />

stanna kvar och jobba i Sverige.<br />

Hur ska kulturerna förenas – hur ska Väst närma sig i Öst utan att släppa<br />

kraven på demokrati och mänskliga rättigheter? Lundaforskarna har svar på de<br />

flesta av dessa frågor!<br />

14 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

Tema | Kina<br />

Kunskap om Kina nyckeln till framgångsrikt utbyte<br />

Universiteten har en nyckelroll om<br />

Sverige ska få rejält fäste på den<br />

växande kinesiska marknaden.<br />

– Men det gäller att fysiskt vara<br />

på plats i Kina för att fånga upp<br />

de kinesiska studenterna. Och att<br />

svenska företag sedan anställer<br />

dem som vill stanna i Sverige. Då<br />

kan vi utveckla den kulturella kompetens<br />

som behövs, säger Sylvia<br />

Schwaag Serger, gästforskare på<br />

Forskningspolitiska institutet vid<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> och internationell<br />

strateg på Vinnova.<br />

Sylvia Schwaag Serger debuterade i somras<br />

som värd i radions Sommar-program.<br />

Denna ”fusk-kines”, som hon kallar sig,<br />

berättade på felfri malmöitiska om att<br />

våga utsätta sig och lämna sin språkliga<br />

och kulturella ”comfort zone”. För<br />

henne själv har det kommit ganska naturligt:<br />

uppväxt i Tyskland med en tysk<br />

pappa och en amerikansk-kinesisk mamma<br />

och utbildad i England och USA.<br />

Hon kom till Sverige som 27-åring och<br />

här har hon fått uppdrag som matchat<br />

den internationella bakgrunden. 2004–<br />

2007 arbetade hon i Peking som analytiker<br />

för svenska regeringen. I dag jobbar<br />

hon som internationell strateg på Vinnova<br />

och gästforskar vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />

Nyss lämnade hon ifrån sig underlaget<br />

till en ny svensk Kina-strategi till regeringen<br />

och hjälper just nu EU att utvärdera<br />

sina Kina-satsningar.<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> har samarbeten med bl.a. Zhejiang-<strong>universitet</strong>et i Hangzhou, Fudan<strong>universitet</strong>et<br />

i Shanghai och har tagit initiativ till Europacentret på Peking <strong>universitet</strong>et.<br />

– Det är viktigt med den fysiska närvaron. Och bra att svenska <strong>universitet</strong> samarbetar när man<br />

ska marknadsföra sig i Kina, menar Sylvia Schwaag Serger.<br />

”Västlänningar och kineser är inte så olika, men lever<br />

under olika villkor. I Europa har vi råd att sitta och<br />

filosofera. För Kina med sina 1,3 miljarder invånare<br />

handlar det om överlevnad, om att snabbt få fram<br />

innovationer.”<br />

Hur är hennes prognos för utbytet<br />

med Kina?<br />

– Sverige och Europa har mycket att<br />

erbjuda, men problemet är att människor<br />

saknar djupare kunskaper om Kina, svarar<br />

Sylvia Schwaag Serger.<br />

– Vi är dåliga på att tyda de kulturella<br />

signalerna och ”läsa mellan raderna”.<br />

Detta gör att vi lätt fastnar i schabloner:<br />

å ena sidan en naiv tro att de auktoritärt<br />

fostrade kineserna inte på länge<br />

än blir lika innovativa som vi i väst, eller<br />

å andra sidan en rädsla för det ”asiatiska<br />

hotet” och vad ”sinefieringen” kommer<br />

att göra med oss.<br />

– Det är för enkelt! Kina är en kontinent,<br />

med massor av människor och kulturer.<br />

Det kommer inte att bli på bara<br />

ett sätt.<br />

Prognosen ser bättre ut om man i<br />

väst sakligt och nyktert analyserar utvecklingen<br />

och knyter till sig den kunskap<br />

som behövs.<br />

– Västlänningar och kineser är inte<br />

så olika, men lever under olika villkor.<br />

I Europa har vi råd att sitta och filosofera.<br />

För Kina med sina 1,3 miljarder invånare<br />

handlar det om överlevnad, om<br />

att snabbt få fram innovationer. Ett sammanbrott<br />

hotar om man inte kommer<br />

tillrätta med miljöproblemen och den<br />

växande sociala oron.<br />

Det har tagit tid för västvärlden att<br />

t<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 15

Tema | Kina<br />

t<br />

utveckla en tradition för innovation och<br />

kritiskt tänkande, fortsätter hon. Det<br />

kommer ta tid också för Kina. Samtidigt<br />

har man de senaste trettio åren genomfört<br />

ett enormt kunskapslyft som förtjänar<br />

respekt. Allt fler välutbildade utlandskineser<br />

återvänder också hem – så<br />

kallade seaturtles. Andra blir ”seagulls”,<br />

dvs. flyger fram och tillbaka mellan företag<br />

eller forskningslabb i Kina och i väst.<br />

De här utlandskineserna påverkar redan<br />

Kina i hög grad.<br />

Kineserna är realister, medvetna om<br />

den tidspress som de arbetar under, fortsätter<br />

Sylvia Schwaag Serger. Detta gör<br />

dem otroligt pragmatiska.<br />

– När kineserna möter hugade samarbetspartners<br />

från väst är de pålästa<br />

och handlingsi<strong>nr</strong>iktade, medan däremot<br />

många delegationer från Sverige<br />

och övriga Europa ofta kommer oförberedda<br />

och tomhänta – det har jag själv<br />

varit vittne till. Och det fungerar inte<br />

att bara ha en vag föreställning om att<br />

”bygga relationer”. Man måste ha mer<br />

att erbjuda än en koffert full av fördomar…<br />

För kineserna bjuder inte på en andra<br />

chans – de har inte tid till det. Och när<br />

det gäller exempelvis forskningssamarbeten<br />

fungerar det heller inte att utlova<br />

pengar.<br />

– De bästa forskarna i Kina badar i<br />

pengar! Och när jag utvärderat EUs satsningar<br />

i Kina har många frankt förklarat<br />

att EU är ”fjuttepengar och för mycket<br />

byråkrati”. Kineserna vill se substans och<br />

action, och förhandla med människor på<br />

samma nivå som de själva – det visar att<br />

besökaren förstått det kinesiska systemet<br />

och har beslutsmandat.<br />

Hur kan man då skaffa sig den nödvändiga<br />

kunskapen om kultur och samhällsliv<br />

i Kina? Ja, ofta går man över ån<br />

efter vatten. Sylvia Schwaag Serger har<br />

bjudits in till svenska högskolor för att ge<br />

råd om hur man arbetar med Kina; högskolor<br />

som inte tänkt på att de själva har<br />

kinesiska studenter som de kan lära av…<br />

Vad högskolor och <strong>universitet</strong> gör är<br />

”De bästa forskarna i Kina badar i pengar!<br />

Och när jag utvärderat EUs satsningar i Kina har<br />

många frankt förklarat att EU är ’fjuttepengar<br />

och för mycket byråkrati’. ”<br />

viktigt, men ofta har varken ledningen<br />

eller någon annan full koll på ett lärosätes<br />

förbindelser med Kina – det visar enkäter<br />

och intervjuer Sylvia Schwaag Serger<br />

gjort inför den nya Kina-strategin.<br />

Vad man dock kunnat mäta är bland annat<br />

studentflöden, och antalet utomeuropeiska<br />

studenter har rasat sedan studieavgifter<br />

infördes i höstas för den gruppen.<br />

– Det är illa, men kanske kan vi framöver<br />

locka kinesiska studenter som verkligen<br />

är intresserade av Sverige och kan<br />

tänka sig att stanna här och inte bara är<br />

ute efter en gratis utbildning.<br />

Men för att locka de bästa måste man<br />

vara på plats och veta hur kinesiska studenter<br />

tänker och vilka behov de har.<br />

t<br />

Sylvia Schwaag Serger<br />

– Sverige ligger långt efter engelska,<br />

australiska och amerikanska <strong>universitet</strong>,<br />

som har egna serviceorgan i Kina som<br />

hjälper studenterna med allt de behöver<br />

inför utlandsstudierna och också testar<br />

deras behörighet och förutsättningar att<br />

klara studierna – eftersom fusk är vanligt.<br />

I Kina är det ofta föräldrarna som bestämmer<br />

var deras barn ska läsa. Föräldrarna<br />

kan sällan engelska och kan inte<br />

mycket om akademiska studier. Informationen<br />

måste utgå från dem och deras<br />

barn förutsättningar och intressen,<br />

menar Sylvia Schwaag Serger.<br />

På samma sätt behöver svenska företag<br />

ta avstamp i kinesiskt sätt att tänka och<br />

kinesiska behov när de utformar tjänster<br />

och produkter för den kinesiska marknaden.<br />

Det är en utmaning för småföretag<br />

t.ex. inom miljöteknik, men ett sätt<br />

att skaffa sig den nödvändiga kulturella<br />

kompetensen är att våga anställa kinesiska<br />

studenter som utbildat sig i Sverige<br />

och som kan agera både här och på<br />

den kinesiska marknaden, menar Sylvia<br />

Schwaag Serger.<br />

– Vi behöver ändra vårt sätt att tänka.<br />

Sverige, och hela Europa, måste bli<br />

bättre på att anställa utomeuropéer, som<br />

i dag diskrimineras på arbetsmarknaden.<br />

Vi har mycket att lära av USA och<br />

Silicon Valley där indiska och kinesiska<br />

alumner bidrar till nätverk och samarbete<br />

över gränserna som lett till framgångar<br />

för både forskningen och företagen.<br />

Text & foto: BRITTA COLLBERG<br />

Bosatt i Malmö med man och barn<br />

Uppvuxen i Tyskland, men har tillbringat många barndomssomrar i USA<br />

där hennes kinesiska morfar var med om att bygga upp Silicon Valley.<br />

Jobbar som internationell strateg på Vinnova, och ägnar en del av sin arbetstid<br />

åt att forska vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> om Kinas ekonomi och teknikpolitik<br />

16 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

Sjön inne på Peking<br />

<strong>universitet</strong>s campus.<br />

foto: shutterstock<br />

Fördel att vara<br />

på plats i Kina<br />

– Intresset för Europa är stort bland<br />

kinesiska studenter. Kina behöver<br />

strukturer för hur man bygger upp<br />

välfärden, och Norden och den<br />

svenska modellen ses som en förebild<br />

av många i Kina.<br />

Det säger Christopher Weidacher<br />

Hsiung som är föreståndare för<br />

Europacentrum vid Pekings <strong>universitet</strong>.<br />

Ett centrum som nu börjar<br />

göra skäl för sitt namn och en treåring<br />

som snart står på egna ben.<br />

Att det vore såväl ekonomiskt som akademiskt<br />

mycket ofördelaktigt att stå utanför<br />

den kinesiska jättemarknaden för<br />

Sverige och resten av Europa är glasklart,<br />

menar den operativa kraften bakom centrumet,<br />

lundasociologerna Jan Olof Nilsson<br />

och Kjell Nilsson.<br />

Men lika självklart är det kanske inte<br />

varför Kina bör intressera sig för oss och<br />

denna del av världen?<br />

– De har mycket att lära av oss. Förutom<br />

välfärdsmodeller behöver de kun-<br />

Christopher Weidacher<br />

Hsiung är föreståndare<br />

för Europacentrum<br />

vid Pekings <strong>universitet</strong>.<br />

foto:maria lindh<br />

skaper om hållbar utveckling och grön<br />

teknologi. De har genom åren också varit<br />

intresserade av våra pedagogiska traditioner<br />

och att utveckla sitt kritiska tänkande,<br />

säger Jan Olof Nilsson.<br />

Det senare handlar om nya arbetsformer<br />

och tentamensformer i kinesisk<br />

högskoleutbildning, tillägger Kjell Nilsson<br />

och berättar att de kinesiska studenterna<br />

nu är så mycket bättre på engelska<br />

än de var för några år sedan.<br />

– Detta är en stor positiv förändring<br />

och underlättar utbytet och samarbetet<br />

med de kinesiska <strong>universitet</strong>en.<br />

Jan Olof Nilsson berättar också att<br />

den kinesiska regeringen medvetet satsar<br />

på att öka andelen studenter i Europa och<br />

man har nyligen investerat 45 miljarder<br />

t<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 17

”Pekings <strong>universitet</strong> som är rankat som nummer 37<br />

i världen får tre, fyra förfrågningar om dagen från<br />

utländska lärosäten som vill etablera samarbete och<br />

vissa fall även centrum här – men det är fullt.”<br />

t<br />

i mediemarknaden i västvärlden, till exempel<br />

genom att etablera olika nyhetsbyråer<br />

m.m. ( se även artikel på sid. 26)<br />

Att vara på plats i Kina som <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />

nu är med Nordic Centre vid Fudan<br />

University i Shanghai (sedan 1996),<br />

Europacentrum vid Pekings <strong>universitet</strong><br />

(sedan 2009) och Centre for Innovation<br />

and Entrepreneurship vid Zhejiang University<br />

i Hangzhou (sedan 2010) innebär<br />

en stark konkurrensfördel menar lundasociologerna.<br />

Vid Pekings <strong>universitet</strong> är<br />

det bara Yale och University of Michigan<br />

som etablerat sig på liknande sätt och<br />

Stanford som är på väg att göra det.<br />

– Pekings <strong>universitet</strong> som är rankat<br />

som nummer 37 i världen får tre, fyra<br />

förfrågningar om dagen från utländska<br />

lärosäten som vill etablera samarbete och<br />

vissa fall även centrum här – men det är<br />

fullt, säger Jan Olof Nilsson.<br />

Det är en vacker vinterdag när <strong>LUM</strong><br />

besöker Europacentrum. Kontrasten<br />

mellan den hektiska storstadstrafiken<br />

(fyra miljoner bilar och sjutton miljoner<br />

människor) utanför <strong>universitet</strong>et,<br />

och lugnet innanför campus grindar är<br />

enorm. Här är det cyklar som gäller och<br />

språket är inte längre bara kinesiska utan<br />

även engelska, tyska, franska och spanska<br />

hörs bland studenterna på väg till och<br />

från föreläsningar.<br />

Själva Europacentrum ligger centralt,<br />

men lite gömt i en träddunge nära den<br />

vackra sjön som ingår i campusområdet.<br />

Christopher Weidacher Hsiung, som nu<br />

är föreståndare, har pluggat statsvetenskap<br />

och kinesiska i Lund. Men han fick<br />

jobbet på andra meriter – han har erfarenhet<br />

från exportrådet i Taiwan och<br />

svenska ambassaden i Peking, och har<br />

kinesiska språkkunskaper som han skaffat<br />

både i Lund och i Kina och Taiwan.<br />

– Mitt uppdrag här är att representera<br />

alla medlems<strong>universitet</strong>en – inte specifikt<br />

<strong>Lunds</strong>, säger han.<br />

Idag har Europacentrum 11 eller 13<br />

medlemmar beroende på hur man räknar<br />

(flera <strong>universitet</strong> ingår i franska Sorbonne<br />

Universities). Den senaste medlemmen<br />

är Århus <strong>universitet</strong> i Danmark<br />

som ansluter nu i mars. Bland svenska<br />

<strong>universitet</strong> är det bara Lund och sedan<br />

våren 2011 Uppsala <strong>universitet</strong> som är<br />

med. Till de senaste månadernas aktiviteter<br />

hör bland annat ett medicinskt seminarium<br />

om antibiotikaresistens som<br />

Uppsala och Lund arrangerade tillsammans<br />

med Pekings <strong>universitet</strong> och Zhejiang-<strong>universitet</strong>et.<br />

Lite tidigare var en<br />

grupp studenter från masterprogrammet<br />

Urban Sustainable Design på besök<br />

för att titta på ett bostadsområde i Peking<br />

(se artikel intill).<br />

Förutom att på plats planera och organisera<br />

aktiviteter, såsom seminarier och<br />

konferenser, arbetar Christopher Weidacher<br />

Hsiung även med kursen Europakunskap<br />

som ges för kinesiska studenter<br />

på Pekings <strong>universitet</strong>. Han arrangerar<br />

studiebesök vid de europeiska ambassaderna,<br />

nu senast den polska, och arbetar<br />

för att främja kontakter och intresse<br />

mellan de kinesiska studenterna och olika<br />

europeiska organisationer som finns<br />

etablerade i Peking.<br />

– En viktig uppgift är också att arbeta<br />

mot resten av Pekings <strong>universitet</strong>. Sedan<br />

2010 samarbetar vi exempelvis med<br />

School of Government som motsvarar<br />

den statsvetenskapliga institutionen och<br />

som vi organiserar vår kurs Europakunskap<br />

tillsammans med, säger Christopher<br />

Weidacher Hsiung.<br />

Maria Lindh<br />

Läs mer om Europacentrum på www.lu.se/<br />

pkueuc, ochNordic Centre vid Fudan University<br />

på http://www.nordiccentre.org/<br />

Nedan: Det är dessa gamla kvarter, hutongerna,<br />

som masterstudenterna från Lund arbetat<br />

med tillsammans med kinesiska studenterna.<br />

Hur ska debevaras och vitaliseras<br />

för att passa den moderna stadskärnan?<br />

foto: maria lindh<br />

18<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

Tema | Kina<br />

givande utbyte<br />

med arkitektutbildning i Peking<br />

Ovan: Utsikt över Peking från Jing-Shan Hill.<br />

foto: shutterstock<br />

Peter Siöström, som ansvarar för<br />

masterutbildningen i Sustainable<br />

Urban Design på LTH, har stor erfarenhet<br />

av samverkan med lärare<br />

och studenter på Arkitektskolan vid<br />

Pekings <strong>universitet</strong>.<br />

– De kinesiska studenterna är<br />

mycket öppna och våra årliga workshops<br />

och samarbeten har varit<br />

spännande och intressanta, berättar<br />

han.<br />

I höstas var Peter Siöström i Kina med<br />

tre lärare och 36 studenter och skissade<br />

på hur de gamla kvarteren i centrala Peking,<br />

hutongerna, som hotas av rivning<br />

eller överexploatering istället kan utvecklas<br />

på ett långsiktigt hållbart sätt.<br />

– Såväl vår internationella grupp masterstudenter<br />

som de kinesiska studenterna<br />

var eniga om värdet av att värna och samtidigt<br />

vitalisera den befintliga stadskärnan.<br />

Det är viktigt att vi har med oss historien<br />

när vi bygger framtiden, säger han.<br />

År 2010 handlade samarbetet om att<br />

utveckla Olympic Park efter olympiska<br />

spelen 2008. Studenternas förslag visade<br />

på möjligheten att förtäta det ödsliga<br />

området och skapa en varierad och småskalig<br />

stadsmiljö med förutsättningar för<br />

ett rikt stadsliv.<br />

– I höst kommer studenterna att arbeta<br />

med staden Shenzhen, en modern<br />

stad med stora möjligheter att utveckla<br />

många hållbarhetsfrågor. För trettio år<br />

sedan var Shenzhen en liten fiskeby – nu<br />

bor där åtta miljoner människor, berättar<br />

Peter Siöström.<br />

Utbytet mellan Arkitektskolan i Lund<br />

och dess motsvarighet vid Pekings <strong>universitet</strong><br />

påbörjades ett år före Europacentrums<br />

invigning 2009. Utbytet inleddes<br />

Arkitekturläraren<br />

Peter Siöström<br />

har<br />

goda erfarenheter<br />

av<br />

samarbete<br />

med Arkitektskolan<br />

vid Pekings<br />

<strong>universitet</strong>.<br />

foto: maria<br />

lindh<br />

då den kinesiska landskapsarkitekten<br />

och <strong>universitet</strong>släraren Han Xili hittade<br />

LT’Hs masterutbildning i Sustainable<br />

Urban Design, SUDes, på internet.<br />

– Han Xili kom hit som ”visiting<br />

scholar” på ett år och sedan dess har samarbetet<br />

fortsatt och utvecklats, till stor<br />

nytta och inspiration för båda parter, säger<br />

Peter Siöström.<br />

Han berättar att rektorn för Arkitektskolan,<br />

landskapsarkitekten Kongjian Yu,<br />

var i Lund en vecka i höstas då han bland<br />

annat föreläste vid återinvigningen av<br />

LTHs arkitektskola. Själv kom Peter Siöström<br />

just hem från Peking efter fem dagars<br />

samarbete med bland andra Han Xili.<br />

– Vi är glada över att Europacentrum<br />

finns etablerat där. Det betyder mycket<br />

för utvecklingen av vårt kinesiska samarbete,<br />

säger Peter Siöström.<br />

Maria Lindh<br />

Läs mer om masterutbildningen i Lund på<br />

www.stadsbyggnad.lth.se<br />

Läs mer om College of Architecture på PKU<br />

på www.cala.pku.edu.cn/<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 19

Tema | Kina<br />

lund bra<br />

men kina bäst<br />

Shuang Liu är nöjd med sin forskarutbildning<br />

och hon trivs bra i Lund.<br />

Kanske kan hon tänka sig att gå en<br />

postdoc-utbildning här, men sedan<br />

ska hon definitivt tillbaka till Kina.<br />

Inget, säger hon, skulle kunna få<br />

henne på andra tankar.<br />

Shuang Liu är en av många kineser som<br />

får stipendium av kinesiska staten<br />

för att forskarutbilda<br />

sig utomlands.<br />

– Man uppmuntrar oss att lämna Kina<br />

för att få nya idéer, större kontaktnät och<br />

kanske lära sig nya tekniska lösningar, säger<br />

Shuang Liu när <strong>LUM</strong> träffar henne i<br />

V-husets entréhall på LTH. Här läser hon<br />

tredje året på sin forskarutbildning inom<br />

water resource management.<br />

Att det blev just Lund beror på att hennes<br />

kinesiska handledare på <strong>universitet</strong>et<br />

i Tianjin (en 10-miljonersstad utanför Peking)<br />

hade kontakt med forskare på Avdelningen<br />

för teknisk vatte<strong>nr</strong>esurslära.<br />

Här fanns också ett projekt som matchade<br />

Shuang Lius intressen – återanvändning<br />

av avloppsvatten.<br />

Forskarutbildningarna i Sverige och<br />

Kina är ganska olika, enligt Shuang Liu.<br />

Här läggs större vikt vid vetenskapliga<br />

publiceringar – 4–5 artiklar ska hon ha<br />

publicerat före disputationen. Vid hennes<br />

kinesiska <strong>universitet</strong> hade det räckt<br />

med 2–3 stycken. Istället läggs där större<br />

fokus på själva avhandlingen.<br />

En annan skillnad är att man ock-<br />

20 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

så får läsa fler doktorandkurser här än<br />

i Kina. Det tycker Shuang Liu är bra.<br />

Framför allt är hon nöjd med de mer<br />

allmänt hållna kurserna i vetenskaplig<br />

kommunikation, tekniskt skrivande och<br />

högskolepedagogik.<br />

– Det har varit oerhört givande att lära<br />

sig att presentera sin forskning på ett bra<br />

sätt, säger hon.<br />

Livet i Lund är bekvämt tycker hon, om<br />

än ibland lite händelselöst för den som<br />

kommer från en storstad. Men det enda<br />

egentliga molnet på himlen är att hon<br />

saknar familj och vänner. Det är också<br />

en avgörande anledning till att hon inte<br />

kan tänka sig att stanna i Sverige.<br />

Ett annat problem är språket. Hon<br />

försökte lära sig svenska när hon kom<br />

hit,men gav upp efter några månader.<br />

– Jag har tur som tillhör en avdelning<br />

där merparten av doktoranderna kommer<br />

från andra länder. Det innebär att vi alltid<br />

talar engelska i fikarummet, säger hon<br />

och berättar att flera av hennes kinesiska<br />

vänner vid andra avdelningar inte har<br />

haft samma tur. De känner sig ofta isolerade<br />

i sociala sammanhang, berättar hon.<br />

Hemlängtan och språket är alltså några<br />

anledningar till att hon tänker åka hem<br />

efter disputationen, eller åtminstone efter<br />

eventuell postdoc-utbildning. Men<br />

även karriärutsikterna är bättre på hemmaplan,<br />

oavsett om hon väljer att stanna<br />

inom <strong>universitet</strong>svärlden eller gå över<br />

till näringslivet.<br />

Shuang Liu vill gärna arbeta vid ett<br />

<strong>universitet</strong> i Kina och tror då att hon<br />

kommer att fortsätta att ha kontakt med<br />

Lund på ett eller annat sätt.<br />

Alla har inte så bråttom hem till Kina<br />

som hon har, berättar hon. En del av hennes<br />

landsmän väljer att stanna och arbeta<br />

några år i Sverige efter avslutad examen.<br />

– De vill skaffa sig mer utlandserfarenhet<br />

eftersom det är meriterande, men<br />

än så länge tänker alla som jag känner<br />

återvända till Kina förr eller senare.<br />

text: Ulrika Oredsson<br />

foto: charlotte carlberg Bärg<br />

Stor klyfta<br />

mellan kinesiska politikers<br />

och akademikers syn på världen<br />

– Varje dag är spännande, full av<br />

nya möten och ny kunskap!<br />

Det säger Stefan Brehm, forskare<br />

vid Centrum för öst- och<br />

sydöstasienstudier i Lund – just<br />

nu stationerad i Peking.<br />

Han kom till Lund som postdoc<br />

2006 från <strong>universitet</strong>et i Tübingen<br />

i södra Tyskland. Det var dåvarande<br />

kollegan Sonja Opper (se artikel<br />

på nästa uppslag) som tipsade honom<br />

om Lund som nu lett honom<br />

till Peking.<br />

Hans fyraåriga anslag från Riksbanken<br />

och STINT ger honom ett år<br />

på plats i ett annat land och för Stefan<br />

Brehm var Kina ett självklart val. Nu<br />

har halva tiden gått. Han kom hit i<br />

juli förra året med hela sin familj, fru<br />

och två barn.<br />

– Vi trivs jättebra allihop. Det sociala<br />

fungerar utmärkt – det är lätt att<br />

komma i kontakt med folk, att bygga<br />

nätverk. Sen kan det vara lite trögt att<br />

få igång saker. Man får ligga på och<br />

skicka många e-mail. Och med det<br />

praktiska har det varit lite värre som<br />

att saker fastnar i tullen. Här finns en<br />

byråkrati som västerlänningar inte är<br />

vana vid.<br />

t<br />

Stefan Brehm trivs med att forska vid Pekings<br />

<strong>universitet</strong>. foto:maria lindh<br />

”Gapet är också ett resultat av politiska<br />

organisationers oförmåga att ta upp och<br />

implementera kunskap som genereras utanför<br />

den egna organisationen, exempelvis inom<br />

<strong>universitet</strong>en.”<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 21

t<br />

Stefan Brehm sysslar med forskning<br />

om <strong>universitet</strong>ens roll för innovationer<br />

i Kina. Framför allt är han<br />

intresserad av hur <strong>universitet</strong>en påverkar<br />

institutionella innovationer<br />

inom den offentliga sektorn. Kinas<br />

<strong>universitet</strong> utför inte bara opinionsforskning,<br />

utan deltar också aktivt<br />

i utvecklingen av lokala och nationella<br />

politiska program, exempelvis<br />

reformer inom social- och arbetsmarknadspolitiken<br />

eller inom hållbar<br />

utveckling.<br />

– Det är ett stort gap mellan hur<br />

politiker och akademiker ser på sociala<br />

problem, säger Stefan Brehm.<br />

Detta är så klart relaterat till att akademi<br />

och politik har olika intressen,<br />

mål och syften.<br />

En populär förklaring är att <strong>universitet</strong>en<br />

är för långt ifrån den politiska<br />

verkligheten och därför inte<br />

levererar relevant kunskap.<br />

– Men gapet är också ett resultat<br />

av politiska organisationers oförmåga<br />

att ta upp och implementera<br />

kunskap som genereras utanför den<br />

egna organisationen, exempelvis<br />

inom <strong>universitet</strong>en, säger han.<br />

Stefan Brehm är under tiden i Peking<br />

knuten till School of Government,<br />

Research Center for Contemporary<br />

China, Beijing University.<br />

Han jobbar tillsammans med institutet<br />

med att utvärdera och utveckla<br />

några av de opinionsundersökningar<br />

institutet genomfört de<br />

senaste åren.<br />

Ett år är inte lång tid för att få<br />

fram alla fakta som sedan ska bearbetas,<br />

menar Stefan Brehm.<br />

– Det är bråttom, bråttom och<br />

jätteviktigt att vara här på plats.<br />

Men samtidigt har jag ju min arbetsplats<br />

i Lund och bör bidra till<br />

den forskningsmiljön, säger han.<br />

Maria Lindh<br />

Sonja Opper publicerar i sommar en bok om sin Kinaforskning, som hon skrivit tillsammans<br />

med Victor Nee från Cornell University.<br />

rädsla för<br />

att tappa<br />

ansiktet<br />

viktig drivkraft för privat<br />

företagsamhet i Kina<br />

Att starta företag med privata lån<br />

i ett land utan stark civilrätt är<br />

egentligen omöjligt, enligt gängse<br />

ekonomisk teori. Men i Kina fungerar<br />

det, tack vare den gamla kinesiska<br />

rädslan för att ”tappa ansiktet”.<br />

Ingen vågar skämma ut sig genom<br />

att missa återbetalningarna på sina<br />

lån.<br />

Kina har inga företagsbyar, inkubatorer,<br />

starta eget-kurser eller företagsänglar<br />

som ställer upp för nya entreprenörer.<br />

Det som finns är nätverk.<br />

– De små privata företagen i Kina bildar<br />

nätverk för att stödja varandra. Utan<br />

denna ömsesidiga hjälp skulle de inte<br />

klara sig, förklarar professorn i nationalekonomi<br />

Sonja Opper.<br />

Hon har studerat den privata sektorn i<br />

Kina under en längre tid. År 2006 gjorde<br />

hennes forskargrupp en enkät med hela<br />

700 företag i Yangtse-flodens delta. Enkäten<br />

upprepades tre år senare, och en<br />

tredje omgång är redan planerad för denna<br />

höst. Man har också gjort djupintervjuer<br />

med flera av företagarna.<br />

22<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

Tema | Kina<br />

Kinas stora nationella företag står<br />

för 30 procent av produktionen och får<br />

mycket statlig uppbackning. De små<br />

och medelstora privata företagen däremot<br />

står för 40 procent av produktionen,<br />

men får inget stöd alls i början. Lån får en<br />

kinesisk entreprenör inte i banken utan<br />

av vänner, bekanta och kollegor.<br />

– Att starta företag med privata lån<br />

anses normalt sett bara möjligt i länder<br />

som har en stark civilrätt. Där kan man ju<br />

stämma den som inte sköter sina avbetalningar.<br />

Kinas rättsväsende fungerar inte<br />

lika bra, men ett dåligt rykte är en mycket<br />

effektiv sanktion, förklarar Sonja Opper.<br />

Det är den gamla kinesiska skräcken<br />

för att förlora ansiktet som får kinesiska<br />

företagare att sköta sina lån extremt<br />

noga. Den som missar sina betalningar<br />

är slut som företagare: ingen kommer<br />

någonsin att vilja göra affärer med en så<br />

ohederlig person.<br />

Apropå gammal skräck, så tror Sonja<br />

Opper att det är bilden av den ”gula<br />

faran”, ett begrepp som myntades redan<br />

i början av 1900-talet, som ligger bakom<br />

den oro somliga svenskar känner inför<br />

Kinas frammarsch. Men att ett stort<br />

land som Kina köper företag bl.a. i Sverige<br />

är inget konstigt eller hotfullt, menar<br />

hon – bara en naturlig del av världens<br />

globalisering. Och i kulturellt avseende<br />

är kineserna mer hotade av västvärlden<br />

än tvärtom.<br />

– Jag brukar fråga mina studenter vilka<br />

kinesiska företag de känner till. Ofta<br />

kan de bara namnet på ett enda, Lenovo,<br />

som gör en viss sorts bärbara datorer. Studenter<br />

i Kina känner däremot till massor<br />

av europeiska och amerikanska företag.<br />

Den västerländska påverkan i Kinas städer<br />

är väldigt stark, säger hon.<br />

Globaliseringen märks också bland de<br />

företag lundaforskarna studerar i Yangtse-deltat.<br />

De har många internationella<br />

kontakter, men deras export till västvärlden<br />

har drabbats hårt av finanskrisen.<br />

– I våra senaste intervjuer hade företagsledarna<br />

många funderingar om hur<br />

de skulle kunna förbättra sin ekonomi.<br />

Det kunde gälla att tillverka nya produkter,<br />

köpa upp andra företag för att bredda<br />

sig eller göra produktionen mindre arbetsintensiv,<br />

säger Sonja Opper.<br />

Att kinesiska fabriksägare vill ha färre<br />

arbetare kan verka förvånande. Men<br />

i takt med att utvecklingen skjuter fart<br />

i det i<strong>nr</strong>e av landet är det många tidigare<br />

migrantarbetare som stannar i sina<br />

hemregioner. Därför står de arbetssökande<br />

inte längre i kö till fabrikerna i östra<br />

Kina, och fabrikörerna tvingas betala högre<br />

löner för att få tag på folk. Kina, världens<br />

fabrik, är därför inte en så uttalad<br />

låglönefabrik som tidigare.<br />

INGELA BJÖRCK<br />

Sonja Opper på plats hos ett av sina intervjuföretag,<br />

Joyea Corporation i staden Danyang.<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 23

Tema | Kina<br />

Klas Eklund,kom i höstas ut med en uppmärksammad<br />

Kinabok. foto: kennet ruona<br />

Dåliga utsikter<br />

för demokratin<br />

när Kinas ekonomiska och politiska världsmakt växer<br />

Kina är redan världens största<br />

industriproducent, världens största<br />

exportör och det land som har världens<br />

största valutareserv. Om bara<br />

några år går landet också om USA<br />

som världens största ekonomi. Då<br />

kommer Kina säkert – som tidigare<br />

Europa, Sovjet och USA – att vilja<br />

omsätta sin ekonomiska världsmakt<br />

i motsvarande politisk makt.<br />

Det menar Klas Eklund, adjungerad professor<br />

i nationalekonomi vid LU och ledamot<br />

av regeringens Framtidskommission,<br />

som i höstas utkom med en<br />

uppmärksammad Kinabok. Han ser det<br />

som en utmaning för västvärlden att visa<br />

att öppenhet, pluralism och demokrati<br />

är överlägsna värden, trots de kinesiska<br />

framgångarna.<br />

Vad är det då Kina strävar efter i politiskt<br />

avseende?<br />

– Kina vill återta sin gamla ställning<br />

som Mittens Rike, den starkaste makten<br />

i världen. Man vill bland annat att<br />

västländerna ska sluta klaga på Kinas valutapolitik<br />

och brist på mänskliga rättigheter,<br />

man vill ha slut på det USA-drivna<br />

handelsembargot mot export av vapen<br />

och högteknologi till Kina, och man vill<br />

ha tillgång till handelsvägar och hamnar<br />

som är intressanta för kinesisk handel.<br />

Om Kina blir Mittens Rike än en gång,<br />

vad kommer detta att betyda för<br />

Europa och oss?<br />

– Jag tror att vi kommer att påverkas på<br />

en rad områden. Några är uppenbara: En<br />

större del av vår handel kommer att ske<br />

med Kina, flera företag här får kinesiska<br />

ägare osv. – vilket betyder att Kina får en<br />

större roll för Sveriges ekonomiska välstånd.<br />

Men jag tror också att vi kommer<br />

att påverkas mer av kinesisk kultur – allt<br />

från mat till språk och film, precis som<br />

vi påverkats av den amerikanska kulturen<br />

under Pax Americana.<br />

Är det starten till en ny imperialism?<br />

– Inte i den betydelse som ordet haft hittills.<br />

Västländernas kolonisering av tredje<br />

världen skedde ju med militärmakt<br />

och ofta mycket blodiga metoder. Kina<br />

använder åtminstone än så länge bara<br />

ekonomiska medel. Och de länder som<br />

är deras mål befinner sig visserligen i underläge<br />

i förhandlingarna om mark, olja<br />

och andra råvaror, men de får också nya<br />

exportintäkter och en upprustad infrastruktur.<br />

24 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

Kina kanske till och med är för omtyckt,<br />

när det gäller olika totalitära<br />

regimer?<br />

– Ja, Kina har ju goda relationer med<br />

diktatoriska stater som Zimbabwe,<br />

Nordkorea och Burma, liksom med<br />

flera totalitära länder i Nordafrika före<br />

den ”arabiska våren”.<br />

– De makthavare i tredje världen<br />

som inte tror på demokrati får också<br />

vatten på sin kvarn när finanserna vacklar<br />

i västvärldens demokratier, samtidigt<br />

som råkapitalismen i den diktatoriska<br />

enpartistaten Kina firar triumfer.<br />

För dem blir det ett tydligt exempel på<br />

att demokrati och ekonomisk utveckling<br />

inte måste gå hand i hand.<br />

Kan den auktoritära staten bestå?<br />

– Det förekommer idag en hel del protester<br />

i landet, men oftast mot korruption,<br />

inte mot systemet som sådant. En<br />

del av dem får faktiskt gehör av regeringen,<br />

framför allt när de vänder sig mot<br />

lokala ledare. Men all kritik mot systemet<br />

som helhet slås ner. Att på så sätt<br />

selektivt släppa fram vissa protester tror<br />

jag är en linje som Kina kommer att tilllämpa<br />

under lång tid framöver. Samtidigt<br />

kommer man att experimentera<br />

med lite mer interndemokrati i partiet.<br />

Men någon utveckling mot demokrati i<br />

västerländsk mening ser jag inte.<br />

Kommer västvärlden att kunna fortsätta<br />

kritisera brotten mot mänskliga<br />

rättigheter i Kina, nu när landets<br />

makt växer?<br />

– Den öppna, verbala kritiken av Kina<br />

ser vi onekligen mindre av idag. Skälet<br />

kan vara att den inte visat sig ge några<br />

resultat, men det kan förstås också – tråkigt<br />

nog – bero på att man inte vill stöta<br />

sig med regimen.<br />

Hur tycker du själv att omvärlden bör<br />

göra?<br />

– Jag tycker vi så långt möjligt ska stödja<br />

och uppmuntra alla i Kina som vill utöka<br />

yttrandefriheten och minska korruptionen.<br />

Svenska företag i Kina bör vara<br />

föredömen, med bra arbetsvillkor och<br />

ingen korruption.<br />

INGELA BJÖRCK<br />

Populärt<br />

att plugga<br />

kinesiska<br />

Intresset för Kina har ökat markant<br />

i Sverige under senare år,<br />

något som man även märker av<br />

på <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s språk- och<br />

litteraturcentrum. Där krävs det<br />

idag toppbetyg för att bli antagen<br />

till nybörjarkurserna i kinesiska<br />

som efter engelska och franska är<br />

det det mest populära främmande<br />

språket.<br />

– Kina har blivit mer synliggjort i Sverige<br />

under senare år. Till exempel har<br />

kinesiska företag dykt upp som spekulanter<br />

i både Volvo- och Saabaffärerna,<br />

och det har säkert bidragit till det ökade<br />

intresset för kinesiska bland unga<br />

människor, säger Peter Sivam, som är<br />

biträdande studierektor i kinesiska på<br />

SOL-centrum. Han tror att kinesiskan<br />

kommer att bli det största främmande<br />

språket vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> inom femton<br />

år, om det inte händer något oförutsägbart<br />

i Kina.<br />

Idag krävs det inga särskilda förkunskaper<br />

för att börja läsa kinesiska på<br />

SOL-centrum. Man har både campuskurser<br />

på helfart och nätbaserade distanskurser<br />

på halvfart, och det går att<br />

läsa upp till forskarnivå. Kursmaterialet<br />

är gemensamt och studenter som börjar<br />

läsa på distans kan fortsätta sina språkstudier<br />

på de högre campuskurserna.<br />

– Många av våra studenter har redan<br />

varit i Kina när de påbörjar sina språkstudier<br />

hos oss. De flesta är inställda på<br />

att använda språket i sitt framtida yrkesutövande<br />

och det är vanligt att man<br />

kombinerar språkstudier med ämnesstudier,<br />

berättar Peter Sivam.<br />

Utöver de egna kurserna i Kinas språk<br />

och historia har man även ett väl utvecklat<br />

samarbete med andra fakulteter<br />

inom <strong>universitet</strong>et. Ekonomihögskolan<br />

och LTH har utbildningsprogram med<br />

särskild i<strong>nr</strong>iktning mot Kina och deras<br />

studenter läser först kinesiska i Lund<br />

för att sedan fortsätta studierna i Kina.<br />

En stor donation från Birgit Rausing<br />

har gjort att många av SOL-centrums<br />

egna studenter också kan fortsätta sina<br />

språkstudier på plats i landet.<br />

– Varje år delar Birgit Rausing<br />

Language Programme ut stipendier<br />

till ett tiotal språkstudenter vid <strong>Lunds</strong><br />

<strong>universitet</strong>, som därigenom får möjlighet<br />

att läsa vidare i Kina. Tack vare<br />

hennes utbytesprogram kan vi även ta<br />

hit en kinesisktalande gästlärare. Det<br />

är en ovärderlig hjälp för våra studenter<br />

i deras uttalsträning, berättar Peter<br />

Sivam.<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> fick sitt första lektorat<br />

i kinesiska redan 1972 och under<br />

många år betraktades det som ett konstigt<br />

litet språk av språkvetare. Idag har<br />

man på allvar insett att det är världens<br />

största språk som talas av mer än 1,3 miljarder<br />

människor.<br />

– Redan idag går det att läsa kinesiska<br />

på många av Sveriges gymnasieskolor<br />

och språket växer även i grundskolan,<br />

berättar Peter Sivam. Han spår en<br />

lysande framtid för kinesiskan i Sverige<br />

och hoppas att det stora behovet av behöriga<br />

lärare leder till att språket kommer<br />

att ingå i ämneslärarutbildningarna<br />

vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />

Johan Lindskoug<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong><br />

25

Väst ryggar inför<br />

Kinesisk idéexport<br />

Väst utmålar gärna Kina som landet<br />

Annorlunda, ofritt och hotfullt.<br />

– Vi talar mer om brotten mot<br />

mänskliga rättigheter än om Kinas<br />

skarpa miljökrav och att man lyft<br />

miljontals människor ur fattigdom,<br />

säger sociologen Lisa Eklund.<br />

Ändå är det mer demokrati och<br />

frihet som krävs om Kina ska öka<br />

sitt kulturella inflytande i väst, menar<br />

Kina-forskaren Marina Svensson.<br />

– Det fungerar inte med propaganda<br />

i gammalkommunistisk stil.<br />

Håller världen på att ”sinefieras” också<br />

kulturellt? Kina köper företag och mark,<br />

och är snart världens största ekonomi,<br />

men ambitionerna slutar inte där. Kina<br />

vill också bli en ideologisk och kulturell<br />

stormakt och har de senaste åren satsat<br />

många miljarder på att globalt marknadsföra<br />

kinesiska värderingar och kultur. Ett<br />

exempel är de flera hundra Konfuciusinstitut<br />

som startats runt om i världen.<br />

De förmedlar undervisning i kinesiska<br />

språket och kulturen och Europas första<br />

finns i Stockholm. Andra exempel är OS<br />

i Peking 2008 och världsutställningen i<br />

Shanghai 2010. Dessutom har kinesiska<br />

staten satsat många miljarder på engelskspråkiga<br />

kinesiska teve- och radiokanaler<br />

och i år öppnar ett nytt stort kontor för<br />

CCTV – den kinesiska statstelevisionen<br />

– i Washington DC, med syfte att konkurrera<br />

med bland annat västerländska<br />

CNN och arabiska Al Jazeera.<br />

Satsningarna har dock inte gett förväntad<br />

utdelning i västvärlden som står<br />

stark när det gäller ideologiskt och kulturellt<br />

inflytande, ”soft power”. I en artikel<br />

i New York Times förklarar Harvardprofessorn<br />

Joseph S. Nye Jr. misslyckandet<br />

med att Kinas kulturella marknadsföring<br />

inte rimmar med hur man på hemmaplan<br />

kränker mänskliga rättigheter och<br />

fängslar oppositionella.<br />

Satsningar<br />

som OS i Peking<br />

2008 och<br />

världsutställningen<br />

i Shanghai<br />

2010 har<br />

inte givit den<br />

utdelning när<br />

det gäller ideologiskt<br />

och kulturellt<br />

inflytande<br />

som de<br />

kinesiska myndigheterna<br />

hoppats. foto:<br />

fstockfoto /<br />

shutterstock<br />

Marina Svensson, forskare vid Centrum<br />

för Öst- och Sydöstasienstudier i<br />

Lund, är benägen att hålla med.<br />

– I sin ambition att göra Kina också<br />

till en kulturell stormakt jobbar staten<br />

med flera strategier, berättar hon. Man<br />

jobbar utåt och försöker motverka den<br />

negativa bilden av Kina utomlands – det<br />

är här Konfuciusinstituten och engelskspråkiga<br />

medier kommer in. Och man<br />

jobbar inåt och försöker skapa nationell<br />

enhet, kreativitet, styrka och konkurrenskraft<br />

genom att satsa på kultur; kreativa<br />

industrier är viktiga i dagens kunskapssamhälle.<br />

Men att idka kinesisk ”idéexport” till<br />

väst fungerar inte om dessa medier kommunicerar<br />

i gammalkommunistisk stil.<br />

Och att exportera traditionell kinesisk<br />

kultur – som verkligen intresserar folk i<br />

väst – är ingen ideologisk utmaning, menar<br />

Marina Svensson.<br />

– Konfuciusinstitut och traditionell<br />

kultur är inte några större hot eller alternativ<br />

till rådande värderingar i väst,<br />

som demokrati och mänskliga rättigheter,<br />

tycker hon.<br />

Den kinesiska satsningen på kultur,<br />

som lades fast på kommunistpartiets<br />

möte i oktober, riktar sig också i hög grad<br />

inåt, mot den egna befolkningen.<br />

– Fast hur lyckat är det med ökad statlig<br />

styrning på kulturområdet? En kreativ<br />

kultur behöver frihet för att frodas,<br />

menar Marina Svensson.<br />

Lisa Eklund, sociolog och studierektor<br />

på Master of Science in International Development<br />

and Management (<strong>LUM</strong>ID)<br />

menar att både Kina och väst sprider delvis<br />

stereotypa bilder av varandra. Och<br />

skälen är inte alltid så ädla som man vill<br />

påskina.<br />

– I Kina har man länge framställt västerländsk<br />

kultur – individualism, demokrati,<br />

sexuell frigörelse etc. – som hot<br />

mot den sociala och kulturella värdegrunden<br />

i Kina. I själva verket är det ho-<br />

26 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

Tema | Kina<br />

tet mot det kinesiska politiska systemet<br />

och kommunistpartiet som oroar mest,<br />

menar Lisa Eklund.<br />

På liknande sätt kan man alltså uppfatta<br />

att västs fokusering på brotten mot<br />

mänskliga rättigheter i Kina inte bara<br />

handlar om att värna frihet och demokrati.<br />

– Oviljan att ge Kina erkännande för<br />

den handlingskraft och vilja man visar<br />

t.ex. i miljöfrågan, har kanske främst<br />

ekonomiska orsaker; väst är rädd för konkurrensen.<br />

Ska grön teknologi i Europa<br />

lyckas hävda sig mot Kina, där man redan<br />

tillverkar hälften av all världens solpaneler?<br />

Lisa Eklund har bott sammanlagt<br />

sju år i Kina sedan mitten av 90-talet.<br />

Hon menar att många i väst gör misstaget<br />

att blanda ihop den kinesiska staten<br />

(kommunistpartiet) med landet och folket.<br />

Ska man förstå Kina och dess påverkan<br />

på världen måste man skaffa sig en<br />

mer nyanserad bild. Landet har förändrats<br />

oerhört bara under de senaste femton<br />

åren.<br />

– Universitetsvärlden är mycket öppnare<br />

– man hänger med i den internationella<br />

debatten och akademiker har en nyanserad<br />

bild av kommunistpartiet, även<br />

om den forskning som publiceras sällan<br />

är samhällskritisk. Kinesiska sociologistudenter<br />

som på 90-talet var blyga är i<br />

dag mycket mer öppna och nyfikna.<br />

Peking och Shanghai utövar en enorm<br />

dragningskraft på entreprenörer och<br />

nöjeslystna i hela Asien och västvärlden.<br />

Trots att den kinesiske presidenten Hu<br />

Jintao varnar för de västliga värderingar<br />

som dominerar världen och som han<br />

menar hotar att splittra Kina, så finns ett<br />

starkt växande intresse i väst för kinesiskt<br />

språk och kultur, säger Lisa Eklund.<br />

– Det finns en ömsesidig nyfikenhet<br />

och det pågår ett kulturellt utbyte. Vi<br />

anammar och intresserar oss för kinesisk<br />

mat, filosofi, film, medicin och inte<br />

minst språk. Kineserna lär sig engelska<br />

och vi lär oss kinesiska – allt i en rasande<br />

fart. I Sverige kan man läsa kinesiska på<br />

gymnasiet och i Holland kan lågstadiebarn<br />

läsa kinesiska som tillval. Kinesiska<br />

är inte så besvärligt att lära sig – franska<br />

är svårare!<br />

Om nu ändå den kinesiska statens<br />

”idéexport” misslyckats i väst, så är den<br />

desto mer framgångsrik i utvecklingsländerna.<br />

Lisa Eklund följer Kinas växande<br />

betydelse som biståndsaktör främst i<br />

Afrika men också i Sydostasien. Framför<br />

allt i Afrika åtnjuter Kina respekt.<br />

– Kina har investerat i stor skala i olika<br />

infrastrukturprojekt och har till skillnad<br />

från EU inte krav på ökad demokrati<br />

som villkor för att ge bistånd. I valet mellan<br />

att samarbeta med EU eller Kina är<br />

det för vissa regimer lättare att välja Kina.<br />

BRITTA COLLBERG<br />

Vi i<strong>nr</strong>eder alla rum!<br />

Vi är glada att meddela att Kinnarps<br />

har fått förnyat förtroende som Er<br />

avtalsleverantör.<br />

Detta innebär att vi kan hjälpa dig<br />

med allt från enstaka möbler till<br />

helhetslösningar för hela kontoret.<br />

När du köper din i<strong>nr</strong>edning av oss<br />

ingår det även att vi hjälper dig med<br />

förslag på olika lösningar.<br />

Välkommen!<br />

Kinnarps Interior Malmö<br />

Ö. Hindbyvägen 63, 213 74 Malmö. Tel: 040- 14 34 20<br />

info@malmo.kinnarps.se, www.kinnarpsinterior.se/malmo<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 27

Stiftelsen Lundborgska Idofonden utdelar<br />

forskningsstipendier<br />

och resebidrag<br />

• till forskning rörande det artificiella språket IDO<br />

• till forskning rörande mänskliga språk och deras roll<br />

i internationell kommunikation<br />

Ansökningsformulär kan rekvireras på tel 040–667 64 17 kl 10.00-12.00<br />

Ansökan ska vara inkommen till<br />

SEB kapitalförvaltning, Institutioner och stiftelser, 205 20 Malmö<br />

senast den 1 mars <strong>2012</strong>.<br />

Hans-Uno Bengtsson<br />

stipendiet<br />

Folk<strong>universitet</strong>et delar ut stipendium till minne<br />

av Hans-Uno Bengtsson. Stipendiet är ämnat<br />

för anställda eller studenter vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />

och som gjort goda insatser för att skapa<br />

möten mellan <strong>universitet</strong>et och gymnasie- samt<br />

högstadieungdomar. Kandidater kan nomineras<br />

av alla verksamma vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />

Stipendiet delas ut vid en ceremoni den 11 maj<br />

<strong>2012</strong>.<br />

Stipendiesumma: 20 000 kronor<br />

Sista nomineringsdag: 30 mars <strong>2012</strong><br />

För information gå in på<br />

www.folk<strong>universitet</strong>et.se/hubstipendiet<br />

Vid frågor<br />

Frågor ställs via e-post till<br />

hub-stipendiet@folk<strong>universitet</strong>et.se<br />

Hans-Uno Bengtsson disputerade i teoretisk fysik<br />

1983 och blev inom detta ämne riksbekant som<br />

sommarpratare, föreläsare, pedagog och författare.<br />

Han dog efter en tids sjukdom våren 2007<br />

vid 54-års ålder.<br />

Österlens vackraste utsikt<br />

boka redan idag på 0414-700 75, www.kivikshotell.se<br />

Du lyssnar väl<br />

på Radio Sfinxen?<br />

Under våren fortsätter <strong>universitet</strong>sradion<br />

Sfinxen att sända varje<br />

torsdag 15.30–16 på Radio AF, 99,1.<br />

Sfinxen diskuterar aktuella frågor<br />

för <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> och gästas av<br />

rektorerna och andra ledare inom<br />

<strong>universitet</strong>et.<br />

Upptäck Backagården!<br />

– det kompletta kurs- och konferenscentret<br />

mitt i natursköna Skåne.<br />

Vi har nio moderna konferenssalar,<br />

med senaste teknik. Nyrenoverat boende<br />

och en restaurang med menyer<br />

enligt god skånsk tradition.<br />

Stenskogen 735, 243 91 Höör, tel 0413-746 00, info@backagarden.se<br />

28 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

Läraktig robot<br />

gör sig redo för industrins slitgöra<br />

Om robotar ska kunna ta över människors<br />

jobb, måste de helt enkelt<br />

bli – mänskligare! När det gäller<br />

att lära sig av tidigare erfarenheter,<br />

finmotorik och fingerfärdighet<br />

ligger dagens robotar långt efter<br />

människan. Men forskare vid LTH<br />

arbetar nu med att tillföra robotar<br />

dessa egenskaper.<br />

– Dagens industrirobotar saknar fortfarande<br />

en utpräglad mänsklig förmåga,<br />

nämligen att lära utifrån tidigare erfarenheter,<br />

säger Klas Nilsson, docent i datavetenskap.<br />

Han nämner en andra mänsklig förmåga<br />

som gör att dagens robotar står sig<br />

slätt mot människan: finmotoriken och<br />

fingerfärdighet.<br />

– Men genom att tillföra roboten känsel<br />

och förbättrad rörelseförmåga och<br />

koppla dessa till inlärningsförmåga, kan<br />

roboten plötsligt exempelvis anpassa sig<br />

till ett nytt material eller montera i en detalj<br />

som hamnat lite snett – vilket dagens<br />

robotar inte kan.<br />

Tekniken finns inte på marknaden<br />

ännu, och går än mindre att köpa, men<br />

om några år hoppas han och hans kollegor<br />

kunna visa upp teknik för en läraktig<br />

och händig robot. Arbetet passar flera<br />

slags robotar, men alldeles särskilt bra<br />

till ABB:s tvåarmade konceptrobot Frida,<br />

Friendly Robot for Industrial Dualarm<br />

Assembly.<br />

– Det är en tvåarmad robot som kan<br />

jobba tillsammans med människor på ett<br />

flexibelt sätt. Med våra nya sensorer och<br />

styrprogramvara skulle den kunna ta över<br />

många av de monteringsjobb som idag utförs<br />

av människor, säger Klas Nilsson.<br />

Att fabriksarbetarnas arbetsförhållanden<br />

ofta är riktigt bedrövliga fick<br />

medial uppmärksamhet häromåret då<br />

flera anställda hos den kinesiska elektroniktillverkaren<br />

Foxconn, som levererar<br />

åt Apple, Hewlett-Packard, Dell och<br />

Sony, begick självmord till följd av de<br />

omänskliga arbetsvillkoren.<br />

Inte bara telefoner och datorer<br />

världen över, utan även de flesta handverktyg<br />

och bilar, monteras fortfarande<br />

av människor.<br />

– De flesta vet att dagens bilar<br />

är svetsade av robotar, men även<br />

här sker monteringen fortfarande<br />

mestadels för hand,<br />

säger Klas Nilsson.<br />

Problemet är att industrirobotar<br />

helt måste<br />

programmeras om när<br />

något ändras, vilket är<br />

en både dyr och tidsödande<br />

process. Som<br />

exempel nämner Klas<br />

Klas Nilsson arbetar med<br />

inlärningsalgoritmer som<br />

kopplas till olika slags beteendedata.<br />

På så vis blir roboten<br />

läraktig. En finess är<br />

att robotarna kan lära av varandra<br />

eftersom mjukvaran<br />

kopplas till ett nätverk.<br />

Nilsson den händelse som fick Ericsson<br />

att ge upp robotiserad montering och flytta<br />

tillverkningen till Kina:<br />

– Fram till för knappt tio år sedan hade<br />

Sony Ericsson det mesta av sin tillverkning<br />

i Kumla, men traditionell<br />

robotteknik<br />

visade sig vara<br />

alltför oflexibel.<br />

Om exempelvis<br />

plasthöljet till<br />

en mobiltelefon<br />

kom från annan<br />

leverantör<br />

t<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 29

Doktoranden Magnus Linderoth har skapat en bollfångande robot! Detta för att visa vad lite god reglerteknik och styrprogramvara kan göra<br />

för en robots rörlighet och interaktivitet.<br />

t<br />

så kunde det finnas en liten skillnad<br />

i styvhet. För att få fast höljet krävdes<br />

lite extra kraft, något som manuell<br />

montering skulle klara ganska direkt.<br />

Men eftersom roboten inte var<br />

programmerad att kunna trycka till<br />

mer än nödvändigt så gick det inte<br />

utan kostsam omprogrammering<br />

med produktionsstopp som följd, säger<br />

han.<br />

Sedan dess har framsteg skett inom<br />

datavetenskap, matematik och reglerteknik<br />

som gör att det nu finns<br />

möjlighet att få till nya, fungerande<br />

lösningar.<br />

– Det kanske låter lite pretentiöst,<br />

men att få till en läraktig industrirobot<br />

innebär ett nytt sätt att tänka.<br />

Något av ett paradigmskifte, säger<br />

Klas Nilsson.<br />

text & foto: Kristina Lindgärde<br />

t<br />

Industrirobotforskning<br />

Forskare och industrin är på god väg<br />

att utveckla en industrirobot som<br />

kan lära från mätbara misstag samt<br />

montera trots de små fel och förändringar<br />

som brukar uppkomma vid en<br />

produktionslina. Detta innebär att<br />

betydligt fler robotar kan bli fabriksarbetare<br />

i framtiden.<br />

Förhandsintresset för den här robottekniken<br />

har varit stort, men det<br />

krävs ytterligare några år av forskning<br />

och utveckling innan någon händig<br />

och läraktig robot går att köpa.<br />

I projektet medverkar LTH-forskare<br />

inom datavetenskap, reglerteknik<br />

och matematik tillsammans med<br />

forskare från Leuven, Belgien, Milano<br />

i Italien, samt från München och<br />

Stuttgart i Tyskland. Även några företag<br />

ingår i projektet, inte minst ABB<br />

Corporate Research som koordinerar<br />

hela projektet.<br />

Projektet är EU-finansierat och går<br />

under akronymen ”Rosetta” – RObot<br />

control for Skilled ExecuTion of Tasks<br />

in natural interaction with humans.<br />

Följande lundaforskare ingår i projektet,<br />

Reglerteknik: Anders Blomdell,<br />

Rolf Johansson, Magnus Linderoth,<br />

Anders Nilsson, Anders Robertsson,<br />

Andreas Stolt. Datavetenskap: Jacek<br />

Malec, Klas Nilsson, Pierre Nugues,<br />

Elin Anna Topp, Mathias Haage.<br />

Matematik: Håkan Ardö och Karl<br />

Åström.<br />

30 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

Spårar magnetism<br />

Bakåt i tiden<br />

På Geocentrum håller forskarna koll på jordklotets skyddande magnetfält.<br />

De under söker bland annat om magnetfältet visar tecken på att byta poler<br />

– något som redan har inträffat många gånger i planetens historia.<br />

Nyss installerade forskarna ny utrustning – en nationell resurs.<br />

60°W<br />

120°W<br />

Professor Ian Snowball visar vägen genom<br />

Geocentrums korridorer, fram till<br />

rummet där den nyinstallerade apparaten<br />

skiner blank. Luften fylls av ett<br />

märkligt, metalliskt ljud. Det rytmiska<br />

gnisslandet kommer från kompressorn<br />

som kyler ner apparatens i<strong>nr</strong>e.<br />

– Om du blundar låter det faktiskt<br />

AD 2000<br />

2000 BC<br />

3500 BC<br />

7000 BC<br />

180°W<br />

5400 BC<br />

700 BC<br />

AD 700<br />

som tropiska fåglar, säger Ian Snowball<br />

med ett leende.<br />

En surrealistisk känsla av regnskog infinner<br />

sig bakom de stängda ögonlocken.<br />

Verkligheten är dock en annan. Inne i<br />

den nästan sju meter långa, cylinderformade<br />

apparaten råder knappast tropisk<br />

stämning. Där är tvärtom väldigt kallt.<br />

Närmare bestämt minus 268 grader, bara<br />

fem grader från den absoluta nollpunkten,<br />

kallare kan det inte bli i hela<br />

universum.<br />

Forskarkollegan Eeva<br />

Haltia-Hovi plockar<br />

fram en borrkärna,<br />

ett långsmalt sedimentprov<br />

från<br />

Östersjöns bot-<br />

120°E<br />

60°E<br />

Bilden visar hur den<br />

geomagnetiska nordpolen<br />

har flyttat sig<br />

genom åren.<br />

ten och visar hur man kör in provet i<br />

den nedkylda cylindern. Den blänkande<br />

apparaten är en så kallad magnetometer,<br />

har kostat drygt fyra miljoner kronor,<br />

betalats av Vetenskapsrådet och ska<br />

fungera som nationell resurs för forskning<br />

på Jordens magnetfält.<br />

Likt en osynlig skyddsbarriär hindrar<br />

jordens magnetfält den intensiva<br />

strålningen av laddade partiklar som<br />

kommer från såväl solen som övriga<br />

rymden. Men jordklotets skyddsbarriär<br />

är inte alltid lika stark och stabil.<br />

– Exempelvis var jordens magnetfält<br />

bara tio procent av dagens styrka för ungefär<br />

40.000 år sedan, under en period på<br />

cirka 2.000 år. Under den perioden var<br />

det geomagnetiska fältet väldigt komplicerat,<br />

kanske med många poler. Men<br />

magnetfältet återhämtade sig snabbt, säger<br />

Ian Snowball.<br />

Genom att analysera sten och sedimentlager<br />

från olika perioder i jordens<br />

historia har forskarvärlden under de senaste<br />

decennierna lyckats visa att planetens<br />

magnetfält har varierat i både styrka<br />

och position. De senaste 9.000 åren<br />

har exempelvis den magnetiska nordpolen<br />

rört sig många mil åt både väster och<br />

öster, nästan ända ner till norra polcirkeln.<br />

Längre bakåt i tiden finns det även<br />

t<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 31<br />

0°

Det är jordklotets i<strong>nr</strong>e järnkärna som är orsaken till det gigantiska<br />

magnetfält som omsluter – och skyddar – hela vår planet.<br />

Doktoranden Bryan Lougheed förklarar att det meterlånga sedimentprovet<br />

representerar ungefär 2.000 år av lerlager som sedimenterat<br />

på havets botten. För forskarna utgör den här typen<br />

av prover ett värdefullt titthål bakåt i tiden. Inbäddat i leran finns<br />

nämligen naturliga magnetiska mineralkorn. När dessa korn landade<br />

på havets botten i<strong>nr</strong>ättade de sig automatiskt i den riktning<br />

som jordens magnetfält hade vid den aktuella tidpunkten. På samma<br />

sätt kan man genom analys av flera miljoner år gamla bergarter<br />

få fram information om jordens magnetfält långt bakåt i tiden.<br />

Magnetfältsforskare. Fr. v. syns Ian Snowball,<br />

Maja Reinholdsson, Bryan Lougheed,<br />

raimund Muscheler och Eeva Haltia-Hovi.<br />

t<br />

bevis för flera så kallade polbyten, det vill<br />

säga att den magnetiska nordpolen bytt<br />

plats med sydpolen. Hela magnetfältet<br />

har då alltså bytt riktning. Vid ett polbyte<br />

blir jordens magnetfält kraftigt nedsatt<br />

och skyddseffekten försvagas, men<br />

det är okänt hur detta påverkat jordklotets<br />

atmosfär och vilka de praktiska konsekvenserna<br />

har varit i naturen.<br />

– Polbytena är geologiskt sett kortvariga<br />

händelser på 3.000 till 5.000 år, säger<br />

Ian Snowball.<br />

Det senaste polbytet skedde för<br />

780.000 år sedan. Frågan är nu om<br />

dagens aktiva rörelsemönster hos den<br />

magnetiska nordpolen är ett tecken på<br />

att ett nytt polbyte är på gång. Enligt<br />

Ian Snowball är sannolikheten liten för<br />

ett nära före stående polbyte, till skillnad<br />

från vad som ibland framförts i medierna.<br />

Han menar att det nuvarande<br />

magnetfältets styrka och beteende är<br />

”De senaste 9.000 åren har den magnetiska<br />

nordpolen rört sig många mil åt både väster och<br />

öster, nästan ända ner till norra polcirkeln.”<br />

mycket olikt de magnetfält som existerade<br />

under de tidigare polbytena. Däremot<br />

kan dagens situation ge upphov<br />

till andra problem, som också är viktiga<br />

att studera.<br />

– När magnetfältet är svagare eller<br />

har sydligare polposition får vi in kosmisk<br />

strålning på lägre breddgrader än<br />

vanligt, förklarar kollegan Raimund<br />

Muscheler, som forskar på hur solens och<br />

jordens magnetfält har varierat och påverkat<br />

den inkommande kosmiska strålningen.<br />

Det är just vid de magnetiska polerna<br />

som laddade partiklar från rymden har<br />

störst möjlighet att slinka med ner i atmosfären.<br />

Dagens aktiva rörelsemönster<br />

hos den magnetiska nordpolen kan därmed<br />

förändra instrålningen av partiklar,<br />

vilket eventuellt kan påverka molnbildningen<br />

samt kemin och luftcirkulationen<br />

i jordens atmosfär, menar Muscheler.<br />

Om luftströmmarna i atmosfären ändras<br />

kan det i sin tur ge upphov till oväntade<br />

klimateffekter. Strålningen med laddade<br />

partiklar från solen kan för övrigt<br />

även orsaka magnetiska stormar som slår<br />

ut elektronik, orsakar strömavbrott och<br />

norrsken.<br />

text & foto: Lena Björk Blixt<br />

32 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

Redan för hundra år sedan var Strindberg en synnerligen kontroversiell kulturpersonlighet.<br />

Och vad är det som gör honom till en så levande diktare i vår egen tid? Detta reder litteraturprofessor<br />

Rikard Schönström ut.<br />

I år är det hundra år sedan Sveriges mest berömde och beryktade författare gick ur tiden.<br />

Det går en rät linje från Strindberg<br />

till Norén och Knausgård<br />

Om August Strindberg inte skulle vara Sveriges<br />

främste diktare genom tiderna, så är<br />

han i varje fall den mest berömde och mest<br />

beryktade. Ser man till själva kreativiteten<br />

är det ingen som kan mäta sig med honom. Strindberg<br />

var verksam i alla litterära ge<strong>nr</strong>er, och förutom skönlitteratur<br />

skrev han politiska pamfletter, journalistiska<br />

reportage, kulturhistoriska essäer, språkvetenskapliga<br />

artiklar och naturvetenskapliga avhandlingar. Nationalupplagan<br />

av hans samlade verk består av i allt 72<br />

volymer, och därtill kommer de cirka 10.000 brev av<br />

hans hand som har bevarats åt eftervärlden.<br />

Det finns heller ingen svensk författare som det har<br />

skrivits lika mycket om eller som har fått lika stor internationell<br />

uppmärksamhet. Än idag spelar man hans<br />

dramatik för fulla hus på scener världen över: en av de<br />

senaste uppsättningarna av Fröken Julie ägde rum i<br />

Shanghai på den kinesiska operans exotiska manér.<br />

Vad är det som gör Strindberg till en levande diktare<br />

i vår egen tid? Hans verk har fängslat generationer<br />

av läsare, kritiker och forskare inte bara på grund av<br />

sina dristiga idéer och sitt bländande språk utan också<br />

på grund av sina uppenbara brister, motsägelser och<br />

orimligheter.<br />

Redan för hundra år sedan var Strindberg en synnerligen<br />

kontroversiell kulturpersonlighet. I motsats<br />

till många av sina numera bortglömda generationskamrater<br />

fick han aldrig något erkännande eller något<br />

ekonomiskt stöd från det offentliga Sverige. Vad samtidens<br />

kritiker hade svårt att fördra var inte minst den<br />

utpräglat subjektiva tendensen i hans skrivande. En<br />

sann diktare borde höja sig över vardagens trivialiteter<br />

och låta läsaren blicka in i skönhetens eviga himmel,<br />

ansåg man. När Strindberg tvärtom gjorde narr<br />

av samhällets stöttepelare, anklagade sin egen hustru<br />

för otrohet, bekände sig till ockultism och utmålade<br />

sina forna vänner som vampyrer bröt han mot alla regler<br />

om dekorum. Han använde litteraturen för helt andra<br />

syften än den alltsedan romantiken hade haft. ”Jag<br />

skrifver inte för att få heta poet – /…/ jag skrifver för<br />

att slåss!”, som han själv uttrycker det i ett brev strax<br />

före sitt genombrott med Röda rummet (1879).<br />

Än i dag kan Strindbergs författarskap väcka irritation<br />

och förargelse. I en nyligen publicerad artikel i Dagens<br />

Nyheter ondgör sig författaren Nathan Shachar<br />

över ”Strindbergskulten” i vårt land. När vi nu hedrar<br />

hundraårsminnet av hans död borde vi även diskutera<br />

hans hänsynslösa och skamlösa sidor, menar Shachar<br />

och pekar på Strindbergs ”själamord” av författarkollegan<br />

Gustaf af Geijerstam<br />

i romanen Svarta fanor<br />

(1907) som ett särskilt<br />

graverande exempel.<br />

Det är mycket möjligt<br />

att Strindberg var en dålig<br />

människa. Men det betyder<br />

givetvis inte att han<br />

skrev dåliga böcker. Och<br />

vad som gör honom aktuell i dag är kanske just hans<br />

tendens att blanda samman olika ge<strong>nr</strong>er och överskrida<br />

gränsen mellan det personliga och det offentliga.<br />

Strindbergs pragmatiska syn på litteraturen pekar fram<br />

inte bara mot modernismens radikala experiment med<br />

språket och postmodernismens subversiva lekar med<br />

metafiktion utan också mot vår egen tids omdebatterade<br />

strävan efter litterär dokumentarism. Det går en rät<br />

linje från Strindbergs självbiografiska prosa till Lars Noréns<br />

En dramatikers dagbok och Karl Ove Knausgårds<br />

Min kamp.<br />

”Det är mycket möjligt<br />

att Strindberg var en<br />

dålig människa. Men det<br />

betyder givetvis inte att<br />

han skrev dåliga böcker.”<br />

Huruvida Strindberg var ”stor” som författare kan<br />

diskuteras. Klart står att hans orena skrivande fortfarande<br />

utmanar och engagerar många läsare i Sverige<br />

såväl som i utlandet – till skillnad från den diktning i<br />

hans samtid som bara ville vara ”litteratur”.<br />

Rikard Schönström<br />

Professor i litteraturvetenskap<br />

Ledare för Centre for Scandinavian Studies<br />

Copenhagen-Lund<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 33

Sök luPOD<br />

– <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s<br />

postdoktorsprogram<br />

personalutveckling. luPOD<br />

– <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>s postdoktorsprogram<br />

– är ettåriga utvecklingsprogram<br />

för forskare/lärare<br />

med postdoktoral anställning vid<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />

Sedan starten av luPOD 2009 har ca<br />

100 biträdande lektorer, forskarassistenter,<br />

forskare och postdoktorer vid<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> deltagit.<br />

luPOD syftar till att stödja deltagarna<br />

i deras personliga och professionella<br />

utveckling och därigenom bidra till deras<br />

etablering och karriärutveckling, såväl<br />

inom som utanför akademin.<br />

Teman som behandlas under programmets<br />

gång är:<br />

• Forskning och karriärvägar, tjänster,<br />

arbetsrätt<br />

• Hur blir man en framgångsrik forskare?<br />

• Hur blir man en framgångsrik lärare?<br />

• Hur får vi ihop de olika rollerna?<br />

• Kompetenser, meriter och prioriteringar<br />

• Att kommunicera forskning: Tredje<br />

uppgiften<br />

• Kommunikation och ledarskap<br />

För mer information om programmet<br />

och ansökan se: www.lu.se > Anställd<br />

> För mitt arbete > Kompetensutveckling<br />

> Lupod – postdoktorprogram.<br />

Sista ansökningsdag är den 31 mars<br />

<strong>2012</strong>. Programmet startar i maj <strong>2012</strong><br />

med en kick-off.<br />

UR filmar<br />

23 lundaforskare<br />

TV. Den 29 februari och 1 mars kommer<br />

Utbildningsradion till Lund för att<br />

filma när 23 lundaforskare håller populärvetenskapliga<br />

föreläsningar på<br />

Pufendorfinstitutet. Alla anställda vid<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> är välkomna att agera<br />

publik och ta del av de spännande föreläsningarna<br />

live under inspelningen.<br />

Lokal: Hörsalen på Pufendorfinstitutet,<br />

Biskopsgatan 3 i Lund.<br />

insändare<br />

Viktigt att bevara<br />

akademiska miljöer!<br />

akademiska miljöer. Zoologhuset i<br />

Lund håller på att omformas! När jag tog<br />

dit kollegor, rekryterade från andra delar<br />

av landet och som under sina lundensiska<br />

år arbetat bara några hundra meter från<br />

Zoologiska institution utbrast de förvånat:<br />

Har vi verkligen något så imponerande<br />

att visa upp i Lund? Utländska studenter<br />

kunde nicka och kommentera vid<br />

anblicken av sjökoskelettet: Ja. Universitet<br />

är ju väldigt gammalt.<br />

Zoologhuset har skötts av Akademiska<br />

hus. De har inget uppdrag att bevara<br />

värdefulla akademiska miljöer för framtiden.<br />

Statens Fastighetsverk ska vårda<br />

K-märkta hus, men vem har ansvaret att<br />

bevara ännu existerande värdefulla <strong>universitet</strong>smiljöer<br />

för framtiden? Det kan<br />

gälla föreläsningssalar, laboratorier och<br />

museala undervisningssamlingar. Har<br />

LU gjort någon inventering av värdefulla<br />

akademiska miljöer?<br />

I ämnet museologi vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />

ingår främst hur man katalogiserar<br />

och bevarar föremål. Vid andra <strong>universitet</strong><br />

har man även undervisning i byggnadshantverk<br />

och i hur man bevarar hela<br />

miljöer för vettig framtida användning.<br />

LU borde införa sådan utbildning!<br />

Även om man ”tvångsförflyttar” humanister<br />

till zoologen kunde man ”kapsla<br />

in” museet och stora föreläsningssalen,<br />

när huset moderniseras. Att bevara museet<br />

skulle knappast göra ett märkbart<br />

intrång på <strong>universitet</strong>s totala lokal yta.<br />

Fortfarande kunde man då visa vad man<br />

under ett sekel demonstrerat för <strong>universitet</strong>sstuderande,<br />

men också för hundratusentals<br />

skolelever, som ”otäcka” djurfoster<br />

i sprit, vackra fjärilar, skelett av<br />

utdöda arter m.m. Objekt som blivit till<br />

t<br />

Zoologen – hotad miljö. foto: kennet ruona<br />

präglingsbilder för generationer. Att fortfarande<br />

visa Sveriges fåglar tredimensionellt<br />

borde engagerat ornitologer.<br />

<strong>Lunds</strong> kommun sökte bli europeisk<br />

kulturhuvudstad utan att ha en stadsteater<br />

med fast ensemble, ett konserthus,<br />

en opera, ett stadsmuseum, ett konstmuseum<br />

(förutom Skissernas museum som<br />

ingår i ”tionde <strong>universitet</strong>sområdet” liksom<br />

Botan). Kommunens elever och<br />

stadens turister kunde länge tillgodogöra<br />

sig zoologmuseet utan att kommunen<br />

bidragit ekonomiskt till en av <strong>Lunds</strong><br />

verkliga turistattraktioner. Det finns inte<br />

alltför många vid sidan av Domkyrkan<br />

och Kulturen.<br />

Crafoordstiftelsen anslog två miljoner<br />

för att rädda spektakulära delar av zoologiska<br />

museets samlingar från att packas<br />

ned i ett förråd på Gastelyckan. Men<br />

vart tar den unika miljön vägen, som är<br />

från första världskriget? Man kan frestas<br />

att jämföra förslaget till ny visningsmiljö<br />

för samlingen med att ge en älskad kvinna<br />

en gåva utan att slå in den i en presentförpackning.<br />

Per-Anders Mårdh<br />

Skriv till <strong>LUM</strong>! E-post: <strong>LUM</strong>@rektor.lu.se<br />

Adress: <strong>LUM</strong>, <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>, Box 117, 221 00 Lund. Internpost: Hämtställe 31.<br />

34 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

Nu ska de anställdas arbetssituation kartläggas. foto: kennet ruona<br />

Hur har du det på jobbet?<br />

Enkät skickas ut till alla anställda<br />

Personalfrågor. Nu tas nästa steg<br />

i arbetet med att utveckla personalpolitiken<br />

vid <strong>universitet</strong>et. I slutet av<br />

februari får LU-anställda en enkät,<br />

där man anonymt kan ge sin syn<br />

på arbetet, sin arbetssituation och<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> som arbetsgivare.<br />

– Syftet är att få fram en aktuell bild av<br />

hur anställda upplever sin arbetssituation<br />

och sina arbetsvillkor. Resultaten<br />

från enkäten kommer att ligga till grund<br />

för fakulteternas och områdenas framtida<br />

personalpolitiska utvecklingsarbete<br />

och stödåtgärder, berättar Christer Eldh<br />

som är projektledare för enkätundersökningen.<br />

Själva enkätundersökningen pågår<br />

Innovation in Mind <strong>2012</strong><br />

– Unframe Innovation!<br />

Den 13–14 september arrangeras innovationskonferensen<br />

Innovation in Mind<br />

för fjärde året i rad. Årets tema ”Unframe<br />

Innovation” handlar bland annat om<br />

hur innovationsprocessen kan förbättras<br />

genom att bredda kunskapsbasen och<br />

släppa fram alternativa synsätt från t.ex.<br />

humaniora och beteendevetenskap. Förutom<br />

plenarsessioner med talare av internationell<br />

dignitet blir det workshops,<br />

open forums, rundabordsdiskussioner<br />

och praktiska övningar.<br />

Ambitionen är att Innovation in<br />

från den 27 februari till och med den 24<br />

mars. Därefter kommer resultaten att<br />

sammanställas i en rapport och redovisas<br />

för <strong>universitet</strong>ets ledning, fakulteter<br />

och övriga verksamhetsområden.<br />

– Enkäten till anställda blir ett värdefullt<br />

underlag i det fortsatta arbetet med<br />

att utveckla <strong>universitet</strong>et som arbetsgivare.<br />

Vårt övergripande mål är att <strong>Lunds</strong><br />

<strong>universitet</strong> ska vara en attraktiv arbetsgivare<br />

som erbjuder anställda en möjlighet<br />

till personlig utveckling och professionella<br />

arbetsvillkor. Därför hoppas jag<br />

att alla anställda vill ta sig tid att besvara<br />

den, säger prorektor Ingalill Rahm Hallberg,<br />

som också ansvarar för <strong>universitet</strong>ets<br />

personalpolitik.<br />

Johan Lindskoug<br />

Mind successivt ska växa till en innovationsvecka<br />

med ett allt bredare utbud<br />

av innovationsrelaterade arrangemang.<br />

Följ utvecklingen på www.innovationinmind.se<br />

Förra året lockade Innovation in<br />

Mind drygt 700 personer från fem kontinenter.<br />

Projektledaren Elisabet Johnson<br />

räknar med minst lika många till<br />

årets arrangemang. Första anmälningsdag<br />

är den 2 april – då även programmet<br />

ska presenteras.<br />

boken<br />

Tyst förvaltning<br />

Professor em. i statsvetenskap Lennart<br />

Lundquist lyfter fram uppmärksammade<br />

konflikter bl.a. vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> i Slutet<br />

på yttrandefriheten (Carlsson). Boken tar<br />

upp den offentliga förvaltningen i allmänhet<br />

och <strong>universitet</strong>svärlden i synnerhet. Den<br />

ekonomistiska utveckling som förvandlat<br />

medborgare till kunder hotar både yttrandefrihet<br />

och demokrati, anser författaren.<br />

Trädgårdsmästaren<br />

och cyborgen<br />

Vi lever i ett samhälle som är besatt av ledarskap<br />

och tror att de flesta sociala och<br />

ekonomiska problem går att lösa med<br />

bättre ledare. Det menar ekonomiprofessorerna<br />

Mats Alvesson och André Spicer i antologin<br />

Ledarskapsmetaforer (Studentlitteratur),<br />

där också andra lundaforskare<br />

medverkar. I boken beskrivs sex ledartyper:<br />

trädgårdsmästaren, kompisen, helgonet,<br />

cyborgen, befälhavaren och översittaren.<br />

Månghövdad hydra<br />

”Psykologi är och förblir en månghövdad<br />

hydra”, konstaterar den drygt 90-årige<br />

professorn emeritus i psykologi Gudmund<br />

Smith. Det finns inga enkla svar (Carlsson)<br />

heter också den bok där han följer<br />

psykologins utveckling från 1940-talet och<br />

framåt. Samtidigt redovisar han sina egna<br />

rön och erfarenheter, och sina möten med<br />

olika förgrundspersoner inom ämnet.<br />

Utvecklingens<br />

utmaningar<br />

I den globaliserade världen krymper avstånden<br />

genom ökad kommunikation och<br />

ökade förflyttningar, samtidigt som klyftorna<br />

mellan människor ofta vidgas. Hur<br />

samspelar stat, marknad och de olika utvecklingsaktörerna,<br />

och hur kan framtidens<br />

utmaningar tacklas på bästa sätt?<br />

Det är frågorna i Politik och utveckling i<br />

en globaliserad värld (Studentlitteratur),<br />

skriven av LU-forskarna Kristina Jönsson,<br />

Anne Jerneck och Malin Arvidson (numera<br />

vid University of Southampton).<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 35

Debatt i Lund: Vem är den skyldige?<br />

Sydasien på Konsthallen<br />

Lunchföredrag. Sasnet – Swedish<br />

South Asian Studies Network, som har sin<br />

bas i Lund – ordnar i vår en serie lunchföredrag<br />

i samarbete med ABF och Konsthallen.<br />

Det första hölls i mitten av februari<br />

och handlade om aborterna på flickfoster<br />

i Indien. De kommande föredragen äger<br />

Malmöskjutningarna. Vad är det<br />

egentligen som pågår i Malmö? Vapen<br />

och våld verkar ha blivit ett sätt att hantera<br />

konflikter. Är strängare vapenlagar lösningen?<br />

Är det resultatet av årtionden av<br />

misslyckad integrationspolitik eller av ökade<br />

sociala och ekonomiska klyftor? Har vi<br />

fått en subkultur där det frodas ett förakt<br />

mot svenskt samhälle och lagstiftning? Eller<br />

piskar media upp stämningar som saknar<br />

förankring i verkligheten?<br />

Den 15 mars kl 20 hålls vårens första<br />

Debatt i Lund. Kom och hör forskare, författare,<br />

journalist och fd bankrånare i en<br />

förutsättningslös diskussion om det upptrappade<br />

våldet i Malmö.<br />

I panelen sitter: Tobias Barkman, kriminalreporter<br />

och författare; Fredrik Ekelund,<br />

författare; Liam Norberg, författare och<br />

f.d. bankrånare; Tapio Salonen, professor<br />

i socialt arbete vid Malmö högskola; Malin<br />

Åkerström, kriminolog vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />

Debatten leds av Andreas Ekström,<br />

kulturjournalist på Sydsvenskan.<br />

Debatten hålls på Café Athén på AF,<br />

men kan också följas via Newsmill.se<br />

rum den 15 mars, 19 april och 10 maj och<br />

handlar om unga sikher i Sverige, kustproblemen<br />

på Sri Lanka och barns situation i<br />

Sydasien. Föredragen äger rum på Konsthallen<br />

12.30 och publiken väntas ta med<br />

sig egna lunchmackor.<br />

Info. www.sasnet.lu.se/brownbag.<br />

På gång<br />

24 februari Lunchkonsert. Violinister<br />

från Musikhögskolan i Malmö. Fri entré. Ta<br />

gärna med förtäring! Kl 12.15, Kapellsalen, Palaestra<br />

et Odeum, Lund.<br />

24 februari Friday Biology Seminar<br />

with Simone Immler: ”Causes and consequences<br />

of postcopulatory sexual selection”.<br />

Kl 13.00 Blue Hall, Ecology Bulding, Sölvegatan<br />

37, Lund.<br />

28 februari Filosoficirkeln. Professor<br />

Bengt Kristensson Uggla: ”Människan är<br />

inte en berättelse – om biografins gränser”.<br />

Kl 19.30 i Palaestra, Lund.<br />

29 februari Teknik- och naturvetarcirkeln.<br />

Christer Brönmark, Akvatisk ekologi:<br />

”I de lugnaste vatten – hur rovfiskar påverkar<br />

livet i våra sjöar”. Kl 19.30 -21.00<br />

Edens hörsal, Statsvetenskapliga institutionen,<br />

Lund.<br />

1 mars CV och ansökningsbrev – Karriärservice<br />

seminarium. Lär dig hur du skriver<br />

ett bra CV och ansökningsbrev. Alla studenter<br />

välkomna, ingen föranmälan. Kl 14.00 i<br />

Konferensrum 3 (sal 236) Sociologen, Paradisgatan<br />

5, Lund.<br />

1 mars Molecular Cell Biology Seminar<br />

with Jay J Thelen, University of Missouri,<br />

LU Service bjuder in till<br />

ÖPPET HUS<br />

29 mars 11.30-13.30<br />

”Vad kan vi göra för dig?”<br />

Lättare lunch serveras,<br />

besök av leverantörer och överraskningar!<br />

BoSTädEr<br />

LokaLSErvicE<br />

MEdia-Tryck<br />

ParkEringSkonTorET<br />

UnivErSiTETS-<br />

PoSTEn<br />

Mer information och anmälan görs på<br />

www.se.lu.se<br />

Sista anmälningsdag är den 22 mars, <strong>2012</strong><br />

36 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong>

Columbia, MO: ”Phosphoproteomic nalysis<br />

of Seed Development – from discovering<br />

phosphorylation sites to identifying<br />

kinase clients”. Kl 15.15 Biologihuset,<br />

hus A, Sölvegatan 35, Lund.<br />

2 mars Friday Biology Seminar with<br />

Anna Boström. Kl 13.00 Blå hallen, Ekologihuset,<br />

Sölvegatan 37, Lund.<br />

3 mars Serenader. Akademiska kapellet<br />

framför bl.a. Richard Strauss Serenad op.<br />

7 och Edward Elgars Serenad op. 20 under<br />

ledning av director musices Patrik Andersson.<br />

Universitetsaulan kl 15.00. Entré 100 kr, student/pensionär/under<br />

18, 50 kr.<br />

6 mars Liv och död för 6000 år sedan.<br />

Arkeolog Susanne Hydén föreläser om<br />

utgrävningen av en begravningsplats utanför<br />

Malmö. Föredraget ingår i föreläsningsserien<br />

”Arkeologi för alla”. Kl 15.30 Archaeologicum,<br />

Sandgatan 1, Lilla salen, Lund.<br />

6 mars Filosoficirkeln. Överläkare<br />

Lena Nylander : ”Om människor som har<br />

svårt att föreställa sig andra människors<br />

i<strong>nr</strong>e liv”. Kl 19.30 på Palaestra, Lund.<br />

7 mars Seminariet för tidigmoderna<br />

studier: Bokförmedling och bokmarknad.<br />

Internationell bokförmedling och<br />

den svenska bokmarknaden 1720–1820.<br />

Anna-Maria Rimm (Litteraturvetenskap, Uppsala).<br />

Kl 15.15 i sal 202, Kulturanatomen, Biskopsgatan<br />

7, Lund.<br />

7 mars Teknik- och naturvetarcirkeln.<br />

Charlotta Turner, Organisk kemi: ”Vatten<br />

som lösningsmedel – från bryggkaffe<br />

till löksoppa”. Kl 19.30–21.00 Edens<br />

hörsal, Statsvetenskapliga institutionen,<br />

Lund.<br />

8 mars Genus, makt och medier. Under<br />

de senaste årtiondena har vi i Sverige<br />

gjort flera framsteg inom jämställdhetsområdet.<br />

Vi har en hög kvinnlig representation<br />

i parlamentet, vi har en förhållandevis jämn<br />

fördelning mellan könen avseende föräldraledighet<br />

mm. Ett tidigare manligt yrke såsom<br />

journalist har numera även blivit en kvinnlig<br />

profession, såtillvida att närmare hälften av<br />

landets reportrar är kvinnor. Den fråga som<br />

man då kan ställa sig är: Varför har inte medieinnehållet<br />

förändrats i samma takt som det<br />

övriga samhällslivet? Spelar det ingen roll vilket<br />

kön journalisten har för medieinnehållet?<br />

Kl 10.00–17.00 SOL-centrums hörsal. För mer<br />

information och program, se www.kom.lu.se<br />

8 mars Seminarium för forskarhandledare.<br />

”Självständighetsutveckling<br />

inom forskarutbildningens ramar”. Medverkande:<br />

professor Lars Strannegård. För anmälan<br />

och information, se www5.lu.se/o.o.i.s<br />

mars604 Kl 14.00–16.00 LKU/CED, Tornavägen<br />

9 B, 2 vån, Lund.<br />

8 mars Molecular cell biology seminar<br />

with Staffan Persson, Max-Planck-Institute<br />

for molecular plant physiology, Wissenschaftspark<br />

Golm, Potsdam, Germany: ”A<br />

blueprint for cellulose production in higher<br />

plants”. Kl 15.15 Biologihuset, hus A,<br />

Sölvegatan 35, Lund.<br />

9 mars Friday biology seminar with<br />

Christer Löfstedt. Kl 13.00–14.00 Blå hallen,<br />

Sölvegatan 37, Lund.<br />

9 mars Anställningsintervju – Karriärservice<br />

seminarium. Lär dig om vad som<br />

kan hända på en anställningsintervju. Kl 14.00<br />

Konferensrum 3 (sal 236) Sociologen, Paradisgatan<br />

5, hus G, Lund. Se även www.lu.se/<br />

career<br />

10–11 mars Fladdermusworkshop.<br />

Gruppen ”Fladdermöss i Skåne” sprider kunskap<br />

om fladdermöss. Det intressanta programmet<br />

inkluderar föredrag av experter och<br />

övningar i artbestämning av ekolokaliseringsljud.<br />

Alla som är intresserade av något av<br />

innehållet är välkomna, dock är deltagarantalet<br />

begränsat. Anmälan görs till workshop1@<br />

chiroptera.se Kl 9.00–15.00 Musikhögskolan,<br />

Storgatan 1, Höör. Se även www.chiroptera.se<br />

Kontakt stefan.nyman@chiroptera.se<br />

10 mars Konsert med Musikhögskolans<br />

symfoniorkester. Dirigent Peter Manning,<br />

solist Filip Draglund, trumpet Mozart:<br />

Figaros bröllop, uvertyr, Tomas: Trumpetkonsert,<br />

Beethoven: Symfoni <strong>nr</strong> 6, ”Pastoral”. Kl<br />

15.00 Rosenbergsalen, Musikhögskolan, Malmö.<br />

11 mars Konsert med symfoniorkestern<br />

vid Musikhögskolan i Malmö. W A<br />

Mozart Uvertyr till Figaros bröllop, He<strong>nr</strong>i Tomasi:<br />

Konsert för trumpet och orkester och<br />

Beethoven: symfoni <strong>nr</strong> 6, Pastoralsymfonin.<br />

Peter Manning, dirigent och Filip Draglund,<br />

trumpet. Kl 15.00 Universitetsaulan, Lund.<br />

13 mars Filosoficirkeln. Journalisten<br />

och författaren Per Svensson: Malmö – en<br />

biografi. Kl 19.30 i Edens hörsal, Lund.<br />

15 mars CSR syd – konferensen om<br />

organisationers samhällsansvar. CSR syd<br />

är Sydsveriges största konferens med fokus på<br />

företagens och den offentliga sektorns samhällsansvar.<br />

Under en heldag i Malmö ges intressanta<br />

presentationer av framstående yrkesverksamma<br />

insom CSR (Corporate Social<br />

Responsibility). Anmälan till Carl. Hojman@<br />

tem.se Kl 8.30–16.30 Hilton Malmö City, Triangeln<br />

2, Malmö.<br />

15 mars Molecular Cell Biology Seminar<br />

with Birgitte Munch-Petersen, Roskilde<br />

University, Denmark. ”The origin of the thymidine<br />

kinase 1 regulatory checkpoint through<br />

tetramer information”. Kl 15.15 Biologihuset,<br />

Sölvegatan 35, Lund.<br />

15 mars Debatt i Lund: Vem är den<br />

skyldige? Vad är det egentligen som pågår i<br />

Malmö? Vapen och våld verkar ha blivit ett<br />

sätt att hantera konflikter. Är strängare vapenlagar<br />

lösningen? Är det resultatet av årtionden<br />

av misslyckad integrationspolitik eller<br />

av ökade sociala och ekonomiska klyftor? (se<br />

artikel på förra sidan). Kl 20.00 Café Athén,<br />

AF-borgen i Lundagård, Lund. Debatten kan<br />

också ses via Newsmill.<br />

18 mars Olof von Dalin i text och<br />

ton. Litteraturvetaren Daniel Möller föreläser<br />

om den svenske 1700-talsskalden Olof<br />

von Dalin och vi lyssnar till några Dalin-tonsättningar.<br />

Fri entré. Kl 15.00 <strong>universitet</strong>saulan,<br />

Lund.<br />

20 mars Filosoficirkeln. Professor<br />

Svante Nordin: ”Filosofi och liv- har filosofer<br />

en biografi?” Kl 19.30 i Palaestra, Lund.<br />

21 mars Teknik- och naturvetarcirkeln.<br />

Anders Irbäck, beräkningsbiologi och<br />

biologisk fysik: ”Att leva i vatten på torra<br />

land – om vattnets betydelse för cellers<br />

och proteiners funktion”. Kl 19.30–21.00<br />

Edens hörsal, Statsvetenskapliga institutionen,<br />

Lund.<br />

22 mars Kreativt arbetssökande<br />

– hur du hittar jobben. Karriärservice<br />

seminarium. Kl 14.00 konferensrum 3,<br />

Sociologen, Paradisgatan 5, Lund. För mer information,<br />

www.lu.se/career<br />

23–24 mars Humanist- och Teologdagarna<br />

”Vanor och ovanor”. Plats: SOL<br />

(Språk- och litteraturcentrum), <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>.<br />

Info: www.ht.lu.se/om-fakulteterna/humanist--och-teologdagar<br />

27 mars Filosoficirkeln. Författaren<br />

Stellan Ottosson: ”Jesus – en biografi”. Kl<br />

19.30 Palaestra, Lund.<br />

28 mars Teknik- och naturvetarcirkeln.<br />

Kenneth Persson, Teknisk vatte<strong>nr</strong>esurslära:<br />

”Torra fakta – vatten som begränsande<br />

resurs för civilisationer”. Kl 19.30<br />

– 21.00 Edens hörsal, Statsvetenskapliga institutionen,<br />

Lund.<br />

29 mars Symposium om reproduktionsepidemiologi,<br />

”Reproductive epidemiology<br />

in a life course perspektive”. Anmälan<br />

och information, Camilla.Key@med.<br />

lu.se. Kl 10.00 Jubileumsaulan, Skånes <strong>universitet</strong>ssjukhus<br />

i Malmö.<br />

30 mars Konferens: Bostad först –<br />

vad hände sen? Vill du veta mer om den försöksverksamhet<br />

som pågår om Bostad först?<br />

Vill du ställa frågor och utbyta kunskaper med<br />

projektledare, brukare, utvärderare, politiker<br />

och forskare? Vill du få inspiration och lust<br />

att utveckla din egen verksamhet? Om ja, anmäl<br />

dig då till konferensen Bostad först – vad<br />

hände sen? Kl 10.00 – 16.30 Socialhögskolan,<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>. För mer information, se<br />

www.soch.lu.se/o.o.i.s mars0211<br />

30 mars Friday Biology Seminar with<br />

Charlie Cornwallis, Department of Biology. Kl<br />

13.00 Blå Hallen, Ekologihuset, Sölvegatan<br />

37, Lund.<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 37

DISPUTATIONER<br />

24 FEBRUARI<br />

Jonas Carlstedt i kemi, i<strong>nr</strong>iktning fysikalisk<br />

kemi: ”Tuning DNA-surfactant interactions<br />

with cyclodextrins”. Kl 10.30 i hörsal B,<br />

Kemicentrum, Getingevägen 60, Lund.<br />

Ekaterina Shemvsova i biologi: ”Seeing<br />

the invisible: evolution of wing interference<br />

patterns in hymenoptera, and their application<br />

in taxonomy”. Kl 10.00 i Biologihusets hörsal<br />

D205, Sölvegatan 35, Lund.<br />

Marie Borggren i laboratoriemedicin<br />

med i<strong>nr</strong>iktning virologi: ”Intrahost evolution<br />

of HIV-1 phenotypes”. Kl 9.00 Segerfalksalen,<br />

Wallenberg Neurocentrum, BMC, Sölvegatan<br />

17, Lund.<br />

2 MARS<br />

Magnus Wiman i kemiteknik: ”Analyzing<br />

material properties for efficient processing of<br />

spruce to ethanol”. Kl 10.00 på Kemicentrum,<br />

hörsal K:B, Kemicentrum, Getingevägen 60,<br />

Lund.<br />

Andrius Jurgilaitis i fysik: ”Picosecond x-<br />

ray diffraction studies of bulk and nanostructure<br />

materials”. Kl 10.15 i sal B, Fysikum, Professorsgatan<br />

1, Lund.<br />

Terese Anving i sociologi: ”Måltidens<br />

paradoxer. Om klass och kön i vardagens familjepraktiker”.<br />

Kl 10.15, Kulturens auditorium,<br />

Tegnérsplatsen, Lund.<br />

Mattias Wengelin i tjänstevetenskap:<br />

”Service, regulations, and ports: an actor-network<br />

perspective on the social dimension of<br />

service-dominant logic”. Kl 10.15 i sal U203,<br />

Campus Helsingborg.<br />

Joakim Larsson i fysik: ”Nuclear motion<br />

in molecular ions studied with synchrotron radiation<br />

and multicoincidence momentum imaging<br />

spectrometry”. Kl 13.15 i hörsal B, Fysicum,<br />

Sölvegatan 14 A, Lund.<br />

Disputationer som ägt rum:<br />

Katrin Svensson i klinisk medicin med i<strong>nr</strong>iktning<br />

experimentell onkologi: ”Mechanistic<br />

studies on the role of polyamines and<br />

microvesicles in tumor growth and hypoxiamediaed<br />

angiogenesis”.<br />

Jerome Kahuma Kabakyenga i folkhälsovetenskap<br />

med i<strong>nr</strong>iktning sexuell och<br />

reproduktiv hälsa och rättigheter: ”Obstructed<br />

labour and birth preparedness: community<br />

studies from Uganda”.<br />

Samuel Genheden i kemi, i<strong>nr</strong>iktning<br />

teoretisk kemi: ”On the estimation of ligand<br />

binding affinities”.<br />

Susanne Bondesson i vårdvetenskap<br />

med i<strong>nr</strong>iktning omvårdnad: ”Initial and<br />

long-term effects of enhanced external coun-<br />

HÄNT!<br />

PEDAGOGISKT PRIS. Martin Lindsten,<br />

läkare vid Kirurgiska kliniken i Lund, får det<br />

pedagogiska priset ”Skalpellen” som delas<br />

ut av läkarstuderande på termin åtta.<br />

NY INNOVATIONSDIREKTÖR. Linus<br />

Wiebe som varit vid LUIS (<strong>Lunds</strong> univeristets<br />

innovationssystem) sedan mars förra<br />

året och som t.f innovationsdirektör sedan<br />

halvårsskiftet – har nu i konkurrens med 38<br />

sökande fått den tjänsten. Wiebe har tidigare<br />

bland annat varit Sverigechef för börsnoterade<br />

hårdvaruutvecklaren ARM, produktchef<br />

vid Ericsson Mobile Platforms och<br />

affärsutvecklare inom Anoto Group.<br />

STRATEGISKT ANSLAG I. Professor Lars<br />

Samuelson på LTH är en av fyra forskare i<br />

landet som får vardera 16 miljoner kronor<br />

för att utveckla energirelaterade material.<br />

Anslaget delas ut av Stiftelsen för strategisk<br />

forskning, SSF. I Samuelsons fall handlar det<br />

om att utveckla material och teknologi för<br />

Professorsinstallation<br />

terpulsation in patients with refractory angina<br />

pectoris”.<br />

Martin Rehn i klinisk medicin med i<strong>nr</strong>iktning<br />

kirurgi: ”Experimental colonic obstruction<br />

and anastomotic healing”.<br />

Anna Nilsson i historia: ”Lyckans betydelse.<br />

Sekularisering, sensibilisering och individualisering<br />

i svenska skillingtryck 1750-1850”.<br />

Berry Holl i astronomi och astrofysik:<br />

”Characterization and analysis of the astrometric<br />

errors in the global astrometric solution<br />

for Gaia”.<br />

Virginia Prendergast i vårdvetenskap<br />

energieffektiv belysning, baserat på odling<br />

av nanotrådar på kiselbrickor för att tillverka<br />

lysdioder (LEDs). Pengarna utbetalas under<br />

fyra år.<br />

STRATEGISKT ANSLAG II. Stiftelsen för<br />

Strategisk Forskning har utsett fjorton unga<br />

forskare i Sverige som mottagare av Ingvar<br />

Carlsson Award. Johan Flygare vid <strong>Lunds</strong><br />

<strong>universitet</strong> forskar kring blodbrist och är en<br />

av pristagarna. I priset ingår ett forskningsanslag<br />

på 2,95 miljoner kronor och möjligheten<br />

att delta i ett ledarskapsutvecklingsprogram<br />

VATTENPRIS. Professor Jes La Cour Jansen<br />

har fått Vattenpriset av Föreningen Vatten.<br />

Han verkar inom VA-teknik vid Institutionen<br />

för Kemiteknik vid LTH. Detta är ett<br />

av fyra miljöpris som delas ut av föreningen.<br />

RAUSINGPRISTAGARE. Thomas Kaiserfeld,<br />

professor i idé- och lärdomshistoria, får<br />

årets Rausingpris ”för sin eminenta förmåga<br />

att förklara hur det går till när mänskligt<br />

vetande omsätts i konkreta beteenden som<br />

innebär framsteg för mänskligheten”.<br />

Den 16 mars kl. 16.00 installeras följande professorer i <strong>universitet</strong>saulan:<br />

Bertil Christensson, infektionsmedicin<br />

Jonas Erjefält, medicinsk forskning<br />

Jia-Yi Li, neurovetenskap<br />

Göran Lingman, obstetrik och gynekologi<br />

Cecilia Lundberg, neurobiologi<br />

Birgitta Sahlén, logopedi<br />

Roger Johansson, utbildningsvetenskap<br />

Leif Stenberg, islamologi<br />

Christofer Edling, sociologi<br />

Catarina Kinnvall, statsvetenskap<br />

Max Koch, socialt arbete<br />

Helle Rydström, genusvetenskap<br />

Anders Uhlin, statsvetenskap<br />

Mats Olsson, ekonomisk historia<br />

Fredrik Sjöholm, nationalekonomi<br />

Anders Mikkelsen, fysik<br />

Markku Rummukainen, klimatologi<br />

Emma Sparr, fysikalisk kemi<br />

Kenneth Wärnmark, organisk kemi<br />

Mats Gustafsson, teoretisk elektroteknik<br />

Görel Hedin, programvaruteknik<br />

Martin Höst, programvarusystem<br />

Annika Olsson, förpackningslogistik<br />

Johan Revstedt, mekanik,<br />

särskilt strömningsmekanik<br />

Daniel Sjöberg, teoretisk elektroteknik<br />

med i<strong>nr</strong>iktning omvårdnad: ”Safety and efficacy<br />

of oral care for intubated neuroscience<br />

intensive care unit patients”.<br />

Ahmed Jassim Dell i klinisk medicin<br />

med i<strong>nr</strong>iktning diabetes och celiaki: ”Immunogenetics<br />

of childhood type 1 diabetes in<br />

immigrant patients in Sweden”.<br />

TJÄNSTER<br />

Doktorand i geobiosfärsvetenskap. Ref <strong>nr</strong><br />

NPA <strong>2012</strong>/19, ans 1 mars. Info 0702-280967.<br />

38 <strong>LUM</strong> NR 2 | <strong>2012</strong>

OM SEX<br />

MÅNADER<br />

KAN DU<br />

FLYTTA IN*<br />

*Bostadsrätter på Sockerbruksområdet, 700 meter från <strong>Lunds</strong> Centralstation.<br />

Inflyttningen börjar den förste september - boka din visning redan idag.<br />

För mer information, ring Caroline Sellström 0730-78 84 97,<br />

Lisa Niemi 0730-78 84 59 eller gå in på hsb.se/skane.<br />

<strong>LUM</strong>_12.02.24.indd 1<br />

1/30/<strong>2012</strong> 2:07:54 PM<br />

<strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 2 | <strong>2012</strong> 39

Posttidning B<br />

<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />

Box 117<br />

221 00 Lund<br />

Hallå lena ekman frisk...<br />

... producent och lärare i körledning vid Musikhögskolan<br />

och producent på Körcentrum Syd, som i SVT-programmet<br />

”Den sjungande trappuppgången” leder en kör med<br />

40 delvis helt orutinerade sångare från Lindängen.<br />

Hur vågade du ge dig<br />

på ”Den sjungande<br />

trappuppgången?”<br />

– Ett skäl var att jag inte skulle behöva göra om mig,<br />

utan bara utföra mitt vanliga arbete. Det finns alldeles<br />

för gott om sångtävlingar på TV där folk åker ut och<br />

blir ledsna, men här gällde det ju vanlig körsång utan<br />

tävlingsmoment.<br />

– Jag är också uppvuxen i Malmö och älskar staden.<br />

Därför kändes det bra att få göra en insats för Malmö<br />

som körstad.<br />

Är Malmö en körstad?<br />

– Nej inte alls, det behövs många fler körer i Malmö!<br />

Körsång har ett viktigt värde och ger dessutom människor<br />

både glädje, självkänsla och gruppgemenskap.<br />

Den positiva effekten har man väl redan sett i TVprogrammet?<br />

– Ja verkligen, och det oavsett förkunskaper. Många befann<br />

sig på en väldigt elementär nivå, men målet var<br />

främst att få följa deras utveckling. Det finns massor av<br />

duktiga körer i Sverige, men att se en grupp goda körsångare<br />

stå och läsa noter hade inte blivit någon spännande<br />

TV.<br />

Det är en väldigt blandad grupp deltagare i kören –<br />

hur fick ni tag på dem alla?<br />

– Produktionsteamet var ute i Lindängen hela förra sommaren<br />

och berättade om projektet och intervjuade möjliga<br />

deltagare. På så sätt hittade man de flesta av de personer<br />

som tittarna får följa i programmet. Jag var också<br />

ute ett par dagar och fick in ytterligare några deltagare,<br />

bland annat de nyblivna fyrabarnsföräldrarna.<br />

Om det hade gått alldeles åt skogen, hade inspelningen<br />

avbrutits då?<br />

– Nej, kontraktet sa mycket tydligt att vi var tvungna<br />

att ro allt i hamn. När åtta personer hoppade av fick vi<br />

skrapa ihop fler namn som jag fick ringa runt till, och<br />

så tog vi in några reserver bland dem som inte platsat i<br />

första intagningen.<br />

– En viktig trygghet var att vi skulle ha en stödkör av<br />

rutinerade körsångare med vid konserten. Det var en absolut<br />

förutsättning, eftersom en kör på 40 personer inte<br />

har tillräcklig volym för att matcha Malmö Symfoniorkester,<br />

oavsett sin sångförmåga.<br />

Hur känns det nu när serien börjat sändas?<br />

– Det har kommit in en mängd positiva kommentarer,<br />

så det känns bra! Däremot är det många av mina vanliga<br />

uppgifter som blivit eftersatta genom höstens TV-inspelningar,<br />

så nu har jag jättemycket att göra med mitt<br />

arbete på Musikhögskolan.<br />

INGELA BJÖRCK

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!