Lärarledd undervisning - för mycket, för lite? - Humanekologi Lunds ...

Lärarledd undervisning – för mycket, för lite?
En undersökning av hur många timmar lärarledd undervisning
som ges per vecka på nybörjarnivå vid Lunds universitet
3

Lunds Universitets Studentkårer (LUS) • Sandgatan 2, vån 4 • 223 50 LUND
Tfn: 046-222 04 41 • E-post: lus@lus.lu.se • www.lus.lu.se
Lärarledd undervisning – för mycket, för lite? En undersökning av hur många timmar
lärarledd undervisning som ges per vecka på nybörjarnivå vid Lunds universitet.
Utgiven av Lunds Universitets Studentkårer 2007
Innehåll: Jenny Sörby, Lunds Universitets Studentkårer
Foto & grafisk form: Martin Lundqvist, Lunds Universitets Studentkårer
Tryck: Media-Tryck, Lunds universitet
4

Förord
Antalet timmar lärarledd undervisning per vecka är en viktig kvalitetsparameter
inom högre utbildning. Kontakten mellan lärare och
student är central för studentens lärande och förmåga att tillgodogöra
sig utbildningen, i att forma av ämneskunskaper men också mer generella
förmågor såsom kritiskt tänkande. Studentens arbetsmiljö och
möjlighet att lyckas med sina studier är avhängigt undervisningen och
kontakten med lärare och andra studenter. Dagens många gånger
blygsamma antal timmar lärarledd undervisning, ofta i stora grupper
med liten möjlighet till aktivt deltagande, ger knappast studenten
möjlighet till en god arbetsmiljö, god utbildning eller utbildning där
heltidsstudier motsvarar just heltid.
För att ändra på dagens situation kräver Lunds Universitets Studentkårer
en kraftig resursförstärkning till den högre utbildningen. De
senaste decenniernas utbyggnad av svensk högre utbildning har inte
finansierats fullt ut och ersättningen per student har urholkats. Utbildningen
måste garanteras tillräckliga ekonomiska och personella
resurser – annars ska den inte ges. Slutligen måste pedagogiska motiv
styra val av undervisningsform och de former som väljs måste stimulera
och stötta studenternas lärandeprocess.
Föreliggande rapport har diskuterats och godkänts av Lunds Universitets
Studentkårers styrelse.
Hanna Ericsson
Ordförande
5

Bakgrund
Kvalitet i utbildningen är en central fråga för studenter vid svenska
högskolor och universitet. Vi har här i likhet med bland andra Sveriges
Förenade Studentkårer valt att koppla kvalitetsbegreppet till hur
mycket lärarledd tid som förekommer på en utbildning. Forskning
som diskuteras i tidigare rapporter som författats i ämnet pekar mot
att lärarkontakt är central för studenterna i syfte att öka ämnesförståelse
och få dem att slutföra sin utbildning. 1 Kontakten med lärarna är
också avgörande för att utveckla studenternas kritiska tänkande och
för tillgodogörande av egenskaper som är av vikt ute i arbetslivet. I
den nya examensordningen har värderingsförmåga och förhållningssätt
blivit ett eget målområde 2 , vilket ytterligare riktar fokus mot den
sociala aspekten av högre utbildning.
Skulle den lärarledda undervisningen hamna på undantag innebär det
således en risk för misslyckande, inte bara med hänsyn till studenternas
ämnesförståelse, utan även för ambitionerna att erbjuda personlig
utveckling som genererar sociala färdigheter och gör studenterna
anställningsbara på en internationell arbetsmarknad.
Högskoleverket genomförde våren 2007 en undersökning bland
svenska studenter angående hur mycket tid heltidsstudier vid landets
högre utbildningar kräver i praktiken. 39 procent av studenterna svarade
att de inte upplevde att heltidsstudier motsvarar heltid, vilket är
en ökning med sex procentenheter jämfört den senaste undersök-
1 Persson, Anders. Nyfikenhet, kritiskt tänkande och kvalitet. Lunds universitets
utvärderingsenhet, 2005, s 3.
2 Högskoleförordningen, bilaga 2 – Examensordning.
6

ningen som genomfördes 2002. 3 Skillnaden gällande hur mycket tid
studenterna lade ned på sina studier framstår som störst mellan kurser
inom det tekniska området och det humanistiska fältet. Tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar tenderar att vara schemalagda även
under tid som inte är lärarledd och studenterna tvingas ibland ägna
betydligt mer än 40 timmar i veckan åt sina studier. Det humanistiska
fältet präglas av att studenterna själva organiserar sin tid bortom de
undervisningstimmar som ges per vecka, ibland så få som 3-4 timmar
per vecka. 4
Lärarledd tid
Med lärarledd tid avses i denna utredning undervisande aktivitet som
på något sätt involverar en lärare, det rör sig oftast om föreläsningar,
seminarier eller laborationer av olika slag.
Lärande kan delas upp i två olika typer av pedagogiska dimensioner,
närmare bestämt ut- respektive inlärning. I en dynamisk lärandeprocess
finns båda dessa dimensioner representerade. Mot bakgrund av
de knappa resurserna i dagens högskola förekommer dock en överrepresentation
av den utlärande dimensionen. Föreläsningen är ett exempel
på utlärande som kommit att upphöjas till norm inom högskolevärlden.
Anders Persson menar i sin utredning Nyfikenhet, kritiskt
tänkande och kvalitet 5 att denna utveckling är en konsekvens av ett
kostnadseffektivt tänkande och anpassning till knappa resurser snara-
3 Högskoleverket. Studentspegeln 2007. Rapport 2007:20 R, s 9 & s 24.
4 Ibid s 7.
5 Persson, Anders. Nyfikenhet, kritiskt tänkande och kvalitet. Lunds universitets
utvärderingsenhet, 2005, s 3.
7

e än kvalitetsfokus. Detta eftersom föreläsningen ur en pedagogisk
synvinkel inte kan sägas vara speciellt effektiv annat än som form för
masskommunikation eller masspridning av ett budskap. Långsiktigt
tenderar nämligen studenterna att glömma bort vad de lyssnat till på
grund av föreläsningens passiviserande karaktär. 6 Persson menar att
föreläsningen mycket väl kan ingå som ett element i lärandeprocessen,
men att det bör kompletteras med andra gestaltningar av lärandeprocessen
såsom seminarier, handledning och organisering av
grupprocesser. Han noterar dock att detta sällan låter sig göras i dagens
högskolevärld på grund av för lite resurser, något som innebär
en kvalitetssänkning av utbildningen. Det räcker alltså inte att öka
antalet storföreläsningar och därmed nå högre kvalitet. Istället borde
universitetet sträva efter att arbeta mer med nya pedagogiska grepp
som förbättrar förutsättningarna för inlärning samt ansvara för att
debatten om pedagogisk förnyelse ständigt hålls aktuell.
Undersökningens genomförande
Undersökningen bygger på en jämförande studie av hur mycket schemalagd
lärarledd undervisningstid som förekommer under den första
terminen vid vissa av universitetets programutbildningar och fristående
grundkurser. Formen är delvis hämtad från en liknande undersökning
som genomfördes av Uppsala studentkår under 2006. 7
Kurserna motsvarar i majoriteten av fallen en termins studier om 20
poäng (30 högskolepoäng). I de fall där studietiden organiseras på
6 Persson, Anders. Nyfikenhet, kritiskt tänkande och kvalitet. Lunds universitets
utvärderingsenhet, 2005, kap 5.
7 Uppsala studentkår. Lärarledd undervisning på Uppsala universitet. 2006.
8

annat sätt har vi valt att titta på de delkurser som ryms inom den
första terminen. Vi har valt detta upplägg mot bakgrund av att en
komparativ studie tenderar att bli svårare att genomföra av kurser på
högre nivåer som har högre andel moment som bygger på självstudier
såsom uppsatsskrivande och examensarbete. Första terminen tenderar
dessutom att ha en större andel studenter än de senare nivåerna
och det finns vanligtvis ett lägre antal utbildningsplatser på kurser på
högre nivåer i utbildningssystemet.
De scheman som fungerat som underlag är hämtade från vårterminen
2007 samt i vissa fall där dessa inte har kunnat uppbringas, för höstterminen
2006. Schemana har antingen hämtats från institutionernas
expeditioner eller via kurshemsidorna. Kurser vid åtta av universitetets
fakultetsområden har granskats och sammanlagt omfattar undersökningen
59 kurser. Samtliga grundkurser vid universitetet har inte
varit möjliga att granska, främst på grund av utbudets omfattning då
det kan finnas så mycket som ett hundratal grundkurser inom en
fakultet. Otillgängliga scheman och skillnaderna i upplägg mellan
olika utbildningar har även försvårat jämförelsen. Vid LTH och Naturvetenskapliga
fakulteten är det vanligt med individuella scheman
som kan genereras via fakulteternas hemsidor medan studenter som
läser exempelvis samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen läser
efter gemensamma scheman.
Vi vill betona att undersökningen således inte är allomfattande eller
ska tolkas som en exakt mätning av antalet undervisningstimmar vid
hela universitetet. Trots det ger undersökningen en bra fingervisning
över hur antalet lärarledda undervisningstimmar fördelar sig över de
olika fakulteterna/områdena.
9

Det är också viktigt att påpeka att implementeringen av Bolognaprocessen
medfört att vissa utbildningsområden påverkats vad gäller
schemaupplägg från och med höstterminen 2007. Vid Naturvetenskapliga
fakulteten har exempelvis en gemensam basutbildning införts
vilket innebär att flera av de kurser som omfattas av denna undersökning
inte längre ges i samma form.
Redovisning av resultat
Redovisningen av resultaten nedan redogör för den sammanlagda
lärarledda undervisningen per kursvecka, resultatet är angivet i form
av ett medelvärde. Om inget annat står bakom kursnamnet, så omfattar
kurserna 20 poäng (30 högskolepoäng), det vill säga en termins
studier.
Antalet timmar som nämns nedan anges i undervisningstimmar. Det
vill säga 45 minuter, vilket är den räkning av timmar som traditionellt
används inom undervisningen i den akademiska världen. Vill man ha
fram antalet timmar lärarledd undervisning i klocktimmar får man
därför multiplicera antalet timmar med 0,75.
Fakultet/Område
Snitt per fakultet
Ekonomihögskolan 8
Juridiska fakulteten 8
Medicinska fakulteten
13 ∗
Naturvetenskapliga fakulteten 11
∗ Flera av utbildningarna vid Medicinska fakulteten accelererar betydligt i
timantal på kurser högre upp i utbildningssystemet.
10

Området för humaniora och teologi 5
Samhällsvetenskapliga fakulteten 6
Lunds Tekniska Högskola 18
Fakultet och ämne
Snitt lärarledda tim./vecka
Ekonomihögskolan
Ekonomisk historia gk 4
Företagsekonomi gk 11
Informatik gk 5
Statistik gk 4
Civilekonomprogrammet 11
Systemvetarprogrammet 12
Spridning 4-12
Median 8
Juridiska fakulteten
Juris kandidatprogrammet 8
Medicinska fakulteten
Arbetsterapeut 12
Audiologi 13
Biomedicinsk analytiker 19
Logoped 9
Läkare 17
Sjukgymnast 10
Sjuksköterska 12
Spridning 9-19
Median 12
11

Naturvetenskapliga fakulteten
Astronomi och astrofysik 10 p 6
Botanik 8 p 20
Ekologi 10 p 9
Datalogi allmän kurs 20 p 13
Laserfysik 5 p 7
Klimatologi och Geofysologi 10 p 14
Kemi grundkurs 10 p 9
Matematik 1 alfa 5 p 3
Miljövetenskap grundkurs 5 p 12
Naturgeografi – Fjärranalys 10 p 15
Spridning 3-20
Median 10,5
Området för humaniora och teologi
Arkeologi allmän kurs 5
Historia gk 5
Etnologi gk 3
Praktisk filosofi gk 4
Teoretisk filosofi 6
Västerlandets konsthistoria gk 7
Idé- och lärdomshistoria gk 5
Engelska allmän kurs 8
Filmvetenskap gk 4
Franska allmän kurs 6
Italienska allmän kurs 5
Kinesiska allmän kurs 5
Litteraturvetenskap gk 6
Spanska 7
Tyska 6
12

Mänskliga rättigheter 4
Religionshistoria 5
Spridning 3-8
Median 5
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Genusvetenskap gk 4
Geografi gk 5
Medie- och kommunikationsv gk 4
Pedagogik gk 5
Psykologi gk 8
Rättssociologi gk 5
Socialt arbete gk 7
Sociologi gk 4
Statsvetenskap intr 5
Spridning 4-8
Median 5
Lunds Tekniska högskola
Arkitekt 18
Bioteknik 20
Brandingenjör 22
Civilingenjör 20
Högskoleingenjör 19
Industridesign 19
Livsmedelsteknik 16
Riskhantering 11
Technology Management 18
Kemiteknikprogrammet 19
Ekosystemteknikprogrammet 19
13

Spridning 11-22
Median 19
Sammanfattning av resultaten
Resultaten av undersökningen pekar mot att det förekommer stora
variationer mellan olika ämnesområden. Lunds Tekniska Högskola
har exempelvis betydligt mer schemalagda undervisningstimmar på
sina utbildningar än kurser i humaniora eller samhällsvetenskap. När
det gäller variation i undervisningstimmar inom fakulteten hör Naturvetenskapliga
fakulteten till dem som uppvisar störst inbördes skillnad.
En annan skillnad är den mellan programutbildningar och enstaka
kurser. Studenter som läser enstaka kurser förväntas ta större ansvar
för organiseringen av studierna än de som läser program. Det är
främst här den stora skillnaden ligger inom fakulteterna. Mellan fakulteterna
pekar mycket mot att enstaka kurser inom humaniora och
samhällsvetenskap har färre timmar lärarledd undervisning än enstaka
kurser i exempelvis naturvetenskap och teknik.
Ytterligare en intressant iakttagelse som kan vara värd att göra i sammanhanget
är undervisningstid i förhållande till könsmässig fördelning
mellan ämnesområdena. Som Högskoleverket också noterade i
sin årsrapport 2006 så är den manliga representationen störst inom de
områden som redovisar en högre andel lärarledd tid såsom vid civil-
14

ingenjörsutbildningarna och andra tekniska utbildningar 8 medan exempelvis
humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen med betydligt
mindre lärarledd undervisning domineras av kvinnliga studenter.
Sammantaget pekar resultaten i samma riktning som Högskoleverkets
senaste studentspegel. I denna framkommer att många studenter i
dagens högskola upplever lärarstödet som sparsamt förekommande. 9
Vad vill LUS uppnå?
Lunds Universitets Studentkårer, LUS, verkar för att heltidsstudier på
samtliga områden ska motsvara just heltidsstudier. Detta mot bakgrund
av flera faktorer. Högskolelagen föreskriver 10 att studenter i
högre utbildning ska tillgodogöra sig tre generella färdigheter: förmåga
till kritiskt tänkande, förmåga att självständigt urskilja, formulera
och lösa problem samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Dessa färdigheter är i hög grad beroende av att studentens kontakt
med universitetet sträcker sig bortom de 3-4 timmars kontakt med
lärare som idag är fallet på vissa av universitetets kurser. Ett faktum
som knappast borgar för att undervisningen lever upp till utlovade
kvalitetsmässiga nivåer.
När det gäller möjligheten att garantera en god psykosocial arbetsmiljö
för studenterna är det också viktigt att studierna sker inom ramarna
för en heltidssysselsättning och inte betydligt mer, vilket kan vara
8 Högskoleverket. Högskoleverkets årsrapport 2006. Rapport 2006:26R, s
17ff.
9 Högskoleverket. Studentspegeln 2007. Rapport 2007:20 R.
10 Högskolelagen, 1 kap, §8.
15

fallet, i synnerhet på de mer krävande programutbildningarna. Då
ungefär en tredjedel av studentpopulationen idag har en snittålder på
över 30 år, 11 är det också fler studenter som måste kunna planera sin
tid utifrån faktorer som barn och familj. 46 procent av de studenter
som ingår i Högskoleverkets enkätundersökning Studentspegeln säger
sig vara gifta eller samboende. 12 Hälsobekymmer med påföljande risk
för studiemisslyckande är även ett reellt problem kopplat till för tung
arbetsbörda och den negativa stress som detta kan generera.
11 Högskoleverket. Högskoleverkets årsrapport 2006. Rapport 2006:26R, s 8.
12 Högskoleverket. Högskoleverkets årsrapport 2006. Rapport 2006:26R, s
20.
16

fallet, i synnerhet på de mer krävande programutbildningarna. Då
ungefär en tredjedel av studentpopulationen idag har en snittålder på
över 30 år, 11 är det också fler studenter som måste kunna planera sin
tid utifrån faktorer som barn och familj. 46 procent av de studenter
som ingår i Högskoleverkets enkätundersökning Studentspegeln säger
sig vara gifta eller samboende. 12 Hälsobekymmer med påföljande risk
för studiemisslyckande är även ett reellt problem kopplat till för tung
arbetsbörda och den negativa stress som detta kan generera.
11 Högskoleverket. Högskoleverkets årsrapport 2006. Rapport 2006:26R, s 8.
12 Högskoleverket. Högskoleverkets årsrapport 2006. Rapport 2006:26R, s
20.
16