Gruvöns Bruks Miljöredovisning 2011 - Billerud AB

miljöredovisning 2011
billerud ab gruvöns bruk

BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK
Massa- och pappersbruket Gruvöns Bruk i Grums är en
av Värmlands största privata arbetsplatser med drygt
840 anställda. Bruket har en lång historia av nytänkande
och innovation och var exempelvis bland pionjärerna
inom kontinuerlig massakokning i mitten av 50-talet
och syrgasblekning i början av 70-talet. I mitten av
60-talet var PM4 den första pappersmaskinen i världen
att styras med hjälp av en processdator. Gruvön har
dessutom varit ledande i utvecklingen av de stora globala
papperskvaliteterna vätskekartong och ytvit liner.
Nu står en ny kvalitet, FibreForm, inför sitt genombrott.
FibreForm är extremt töj- och formbart och kan bland
annat pressas till tråg i konventionella termoformningsmaskiner
för plast.
PRODUKTER
På Gruvön tillverkas starka och hygieniska nyfiberbaserade
förpackningspapperskvaliteter. Brukets kunder konverterar
papperet till olika typer av förpackningar.
Fluting blir mittskikt i wellpapplådor för exempelvis frukt
och grönsaker. Vit liner lämpar sig i wellpapplådor med
avancerat tryck för information och reklam. MG- och
MF-papper blir påsar för bland annat mjöl och socker.
Säckpapper används i säckar för djurfoder och byggnadsmaterial.
En bra förpackning sparar resurser genom att underlätta
och effektivisera nödvändiga varutransporter och
genom att skydda innehållet så att det når konsumenten
i oförstört skick. Runt om i världen förstörs stora
mängder mat och andra varor på grund av att de inte
är tillräckligt väl förpackade och väl skyddade.
När en pappersförpackning fullgjort sin uppgift kan den
återvinnas och användas vid tillverkning av papperskvaliteter
som är mindre krävande ur styrke- och hygiensynpunkt.
Alternativt kan papperets energiinnehåll
omvandlas till el och värme i en avfallsförbränningsanläggning.
Förbränningen bidrar inte till växthuseffekten
eftersom papper är ett biobränsle och den koldioxid
som bildas vid förbränningen tas upp av växande skogar
och nyplanterade träd.
2

PROCESS
Gruvöns bruk är ett integrerat pappersbruk. Det innebär
att nästan all massa som används i pappersproduktionen
tillverkas på bruket. Tillverkningen är kontinuerlig och
pågår dygnet runt året om.
RÅVARA
Råvaran består av ved från barrträd och lövträd. Barrved
har långa och starka fibrer och används därför till starka
kraftpapper. Lövved har kortare fibrer och en inblandning
av lövved ger ett papper med jämnare yta och bättre
tryckbarhet. Halvkemisk sulfitmassa av björk är idealisk
för fluting. Veden kommer till Gruvöns renseri med tåg,
bil eller båt. Stockarna barkas i roterande barktrummor
och huggs sedan till flis. Flisen lagras i stackar medan barken
blir bränsle i barkpannan.
MASSATILLVERKNING
Sulfatmassakokningen sker i två tillverkningslinjer, en för
barrved och en för lövved. I kokerierna kokas flisen i en
kemikalieblandning som kallas vitlut. Ligninet i flisen bryts
ner och löses ut. Cellulosafibrerna friläggs från varandra
och bildar pappersmassa. Den förbrukade kokvätskan,
som färgats svart av utlöst lignin, kallas för svartlut.
Ungefär hälften av veden blir pappersmassa. Resten finns
löst i svartluten och kommer till nytta som biobränsle i
sodapannan. Efter kokningen tvättas massan i flera steg
innan den förs vidare till blekerierna. Tvättvätskan och
förbrukad kokvätska förs till kemikalieåtervinningen.
BLEKNING
Blekningen är massatillverkningens sista steg och syftet är
att avlägsna mörkfärgade rester av lignin för att få fram
rena vita cellulosafibrer. På Gruvön bleks både barr- och
lövmassan med ECF-metoden. Det ger starka massor som
är lämpliga för tillverkning av bland annat förpackningspapper.
ÅTERVINNING
Svartluten innehåller mycket vatten som måste drivas av i
en indunstningsanläggning innan luten kan brännas i
sodapannan. De utlösta organiska vedämnena i svartluten
ger energi till ång- och elproduktion medan de förbruka-
3

de oorganiska kokkemikalierna bildar en smälta i botten
av sodapannan. Smältan löses i vatten och kallas därefter
grönlut. Grönluten blandas sedan med bränd kalk. Då bildas
vitlut och kalciumkarbonat (mesa). Vitluten förs till
kokerierna medan mesan bränns om till ny bränd kalk i
mesaugnen. Dessa kemiska reaktionscykler innebär att
kokkemikalierna återvinns gång på gång. De är en förutsättning
för både processekonomi och miljön.
PAPPERSTILLVERKNING
Den största delen av den producerade massan används i
den egna papperstillverkningen men en del av långfibermassan
torkas och säljs till andra papperstillverkare.
Tillverkningen av kraftpapper sker på fyra olika pappersmaskiner.
Massan späds, mals och tillförs olika funktionskemikalier.
Massasuspensionen avvattnas sedan på en
ändlös vira innan den pressas och torkas till papper. En
del av papperet bestryks i en bestrykningsmaskin.
Bestrykning innebär att papperet beläggs med ett tunt
skikt av en vit färg som gör papperet slätare, tätare och
bättre att trycka på.
Flutingbruket består av ett massakokeri och ytterligare en
pappersmaskin. Här tillverkas fluting av halvkemisk sulfitbjörkmassa.
Flisen kokas med kemikalier, mals till pappersmassa
och späds till en massasuspension. På pappersmaskinen
formas sedan suspensionen till en pappersbana
som avvattnas, pressas, torkas, rullas och förpackas på
samma sätt som i kraftpappersbruket.
4

KLIMATFÖRÄNDRING OCH ENERGIFÖRSÖRJNING
– DEN STORA GLOBALA MILJÖFRÅGAN
Det senaste decenniet har risken för ett förändrat klimat
trätt fram som den verkligt stora framtidsfrågan. En nära
nog enig forskarkår pekar på starka samband mellan förbränning
av fossila bränslen och den pågående höjningen
av jordens medeltemperatur.
Den globala uppvärmningen gör att papper och andra
skogsindustriella produkter och bränslen kommer att bli
ännu viktigare än idag. Papper tillverkas av en förnyelsebar
råvara och åtminstone i Sverige i huvudsak med hjälp av
förnyelsebar energi. Exempelvis bestod Gruvöns bränslemix
under 2011 till 98 % av olika biobränslen. Dessutom genererades
47 % av brukets elkraftsbehov internt med hjälp av
två mottrycksturbiner.
Diagrammet nedan visar hur oljeförbrukningen (staplar)
och produktionsvolymen (linje) utvecklats det senaste
decenniet. I slutet av 2005 byggdes barkpannan om vilket
minskade behovet av fossil olja för ångproduktion.
Förbrukningsminskningen under 2011 förklaras främst av
att mesaugnen körts på bioolja (tallbeckolja och lövolja) i
ännu högre grad än tidigare år.
Gruvöns oljeförbrukning är låg jämfört med många andra
massa- och pappersbruk trots levereranser av fjärrvärme till
Grums samhälle och till ett intilliggande sågverk. Under
2011 motsvarade dessa, i huvudsak biobränslebaserade,
värmeleveranser drygt 15 000 m 3 eldningsolja.
Oljeförbrukningen och produktionsvolym 2002-2011
30000
700000
Oljeförbrukning, oljeförbrukning, m3 m3 (staplar)
20000
10000
650000
600000
550000
Produktion, ton massa och papper (linje)
produktion, ton massa och papper
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
500000
5

LOKAL OCH REGIONAL MILJÖPÅVERKAN
Gruvön ligger vid Vänerviken Åsfjorden. Historiskt har
Åsfjorden varit kraftigt exponerad för föroreningar från
skogsindustrin. För några årtionden sedan tog viken emot
mer eller mindre orenade avlopp från Gruvöns Bruk, sulfitfabrikerna
i Edsvalla, Slottsbron och Kyrkebyn, träsliperiet
i Gamla Slottsbron och rayonfabriken i Älvenäs. Idag
är situationen helt annorlunda. Gruvön har investerat miljardbelopp
i processförbättringar och avloppsvattenrening
genom åren. Övriga verksamheter har lagts ner.
Diagrammet nedan visar brukets utsläpp av syreförbrukande
organiskt material uttryckt i summaparametern COD
den senaste 10-årsperioden. Förbättringen 2006 förklaras
av idrifttagandet av en ny biologisk reningsanläggning.
COD-parametern säger egentligen ingenting om hur giftigt
avloppsvatten är eller om förhållandena i Åsfjorden.
COD är snarare ett mått på en fabriks slutningsgrad och
reningsförmåga. Utsläppsvillkor uttryckta i COD används
av myndigheterna för att reglera olika verksamheters produktion
och utsläpp.
2007 och 2008 genomfördes omfattande försök för att
fastställa hur giftigt Gruvöns avloppsvatten egentligen är.
Försöken visade att outspätt avloppsvatten från de båda
huvudavloppen inte ger några akuttoxiska effekter (omedelbar
giftverkan) på fyra olika försöksorganismer - en
marin bakterie, en grönalg, ett kräftdjur och sebrafisk.
Det gick inte heller att se några kroniska effekter på
sebrafiskägg eller sebrafiskyngel vid långvarig exponering.
Det ospädda avloppsvattnet ledde däremot till förhöjd
50
Utsläpp av syreförbrukande organiskt material (COD) 2002-2011
700000
COD ton/dygn (staplar)
COD, ton/dygn
40
30
20
10
650000
600000
550000
produktion, ton massa och papper
Produktion, ton massa och papper (linje)
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
500000
6

dödlighet och hämmad larvutveckling för det marina
kräftdjuret Nitocra spinipes. 30 %-igt avloppsvatten gav
däremot ingen påvisbar kronisk effekt. Den verkliga spädningen
i Åsfjorden är 50 till 60 gånger även om vattenutbytet
med Storvänern räknas bort.
2010 genomfördes en fiskfysiologisk studie enligt vedertagen
metodik. Ett antal abborrhonor av en viss storlek
fångades med hjälp av nät i tre olika provlokaler inne i
Åsfjorden samt i två referenslokaler utanför fjorden.
Abborrarna undersöktes sedan med avseende på morfometriska
parametrar, könsutveckling, leverfunktion, blodcellsbild
och galla. Inga störningar eller misstänkta störningar
noterades. Abborrarna inne i Åsfjorden är lika friska
som de i referenslokalerna.
7

LUKT OCH LUFT
Den mest välbekanta lokala miljöpåverkan kring en sulfatfabrik
är sannolikt lukten från svavelväte och ett antal
organiska svavelföreningar. Då och då inträffar haverier
som leder till kraftiga men kortvariga luktstörningar.
Dessutom sker ett kontinuerligt läckage av luft med
mycket låga koncentrationer av illaluktande ämnen från
cisterner och liknande. Vid viss väderlek ger även dessa
utsläpp en märkbar och typisk luktkaraktär på och kring
bruket. I december 2008 startades den sista etappen av
brukets system för att rena den illaluktande luften. Med
hjälp av rör och fläktar samlas luften in varefter svavlet
tvättas ut med alkali i en skrubber. Utsläppen av illaluktande
svavelföreningar har reducerats till en femtedel av
vad de var för några sedan. Den upplevda förbättringen
av luktsituationen är däremot inte lika stor eftersom även
mycket låga halter av de aktuella föreningarna är tydligt
förnimbara.
En luftutsläppsparameter som de miljövårdande myndigheterna
fäster stor vikt vid är kväveoxider eller NO x. NO x
ger främst regional påverkan genom att verka gödande
och försurande. Gruvöns utsläpp under den senaste
10-årsperioden framgår av diagrammet nedan.
BULLER
I början av september 2011 genomfördes en större bullerkartering.
140 bullerkällor över hela industriområdet
mättes upp varefter brukets sammantagna bullerbidrag i
fyra kontrollpunkter vid närbelägna bostäder beräknades.
Resultaten visade att gällande bullervillkor innehålls. Bullerrelaterade
klagomål från kringboende är mycket ovanliga.
1000
Utsläpp av NO x 2002-2011
700000
NOx, NOx, ton (staplar)
900
800
700
600
500
400
300
200
100
650000
600000
550000
produktion, ton massa och papper
Produktion, ton massa och papper (linje)
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
500000
8

KEMIKALIEFRÅGOR
De kemikalier som används vid bruket kan delas upp i
processkemikalier för kok- och blekprocesserna samt i
olika tillsats- och hjälpkemikalier. Dessutom används mindre
mängder kemikalier för underhållsarbeten och på
laboratoriet med mera. Bland de rena processkemikalierna
finns natriumhydroxid, natriumklorat, väteperoxid, elementärt
svavel, svavelsyra, syrgas och metanol. Hanteringen
av dem innebär vissa arbetsmiljörisker men allvarliga
risker för miljön eller kringboende torde kunna uteslutas.
2005 genomfördes en miljöriskanalys av PEC/PNEC-typ
med inriktning mot tillsats- och hjälpkemikalier utan att
några allvarliga risker identifierades. Tillsats- och hjälpkemikalierna
vidareutvecklas hela tiden och nya produkter
provas kontinuerligt ur funktions- eller kostnadssynpunkt.
Brukets kemikaliegrupp granskar alla nya kemikalier innan
de tas in på området. Vid granskningen beaktas arbetsmiljö-
och miljörisker samt produktsäkerhetsfrågor.
9

AVFALL
Avfallet från Gruvön domineras av olika ask- och kalkfraktioner.
Den största fraktionen kallas grönlutsslam och är
den aska som bildas vid förbränningen av svartlut i sodapannan.
I dagsläget finns inget bra sätt att nyttiggöra
grönlutsslam och det deponeras därför på den egna
deponin i Ålviken* strax nordost om bruket. Flygaska från
barkpannan används för att stabilisera det kvicksandsliknande
grönlutsslammet. Bottenaska eller bottensand
från barkpannan utnyttjas som dräneringsskikt vid sluttäckning
av en nedlagd äldre deponi. Två kalkfraktioner
som kallas mesa och kalkgrus nyttjas för olika jordförbättringsändamål.
Huvuddelen av sedimentmassan upparbetas och nyttiggörs
vid produktionen av fluting. En mindre och sandförorenad
fraktion bränns dock i barkpannan. Bioslammet
värmebehandlas i svartlut innan det indunstas och förbränns
i sodapannan. Barkresterna går till olika jordförbättringsändamål.
Övrigt icke-farligt avfall som kasserat papper, skrot och
bygg- och rivningsavfall källsorteras. Huvuddelen material-
eller energiåtervinns.
Det organiska processavfallet består av fibrer från sedimenteringsbassänger,
överskottsslam från bioreningen
samt sandbemängda barkrester från renseriet.
Farligt avfall, som exempelvis spillolja och elskrot, källsorteras
och lämnas till externa återvinningsföretag som har
kompetens och myndighetstillstånd att omhänderta de
aktuella fraktionerna.
* Deponin i Ålviken utvidgades under året i enlighet med ett nytt tillstånd från Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation. Tillståndet överklagades i
omgångar av en extern intressent men fastställdes av Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.
10

TRANSPORTER
Varje dag transporteras stora mängder ved och andra
råvaror in till bruket samtidigt som färdiga produkter
skickas ut till kunder över hela världen. Olika schablonberäkningar
visar att dessa transporter står för en relativt
stor del av verksamhetens totala utsläpp till luft.
Möjligheterna till dramatiska förbättringar av transportsystemet
är dock begränsade. Cirka 80 % av uttransporterna
sker redan med järnväg eller båt eller med en kombination
av järnväg och båt. Biltransporterna står för cirka
20 % och används främst till närliggande kunder i
Sverige och Norge dit järnvägstransporter inte är möjliga
eller innebär långa omvägar och onödiga omlastningar.
Vissa specialpapperskvaliteter tål inte upprepade omlastningar
och de körs därför direkt till kunden med bil.
Ibland finns också behov av brådskande och oplanerade
leveranser och då är bil oftast det enda egentliga alternativet.
Brukets vedbehov motsvarar en fullastad timmerbil var
åttonde minut dygnet runt och veden dominerar därmed
intransporterna. Cirka 50 % av veden kommer med
järnväg och 30 % med båt. Resten kommer med bil från
närområdet. I Sverige minimeras transportarbetet av
vedråvaran på nationell nivå genom så kallade lägesbyten
mellan olika skogsägare. Ensidiga försök från Gruvöns
sida att reducera de egna vedtransporternas miljöpåverkan
skulle leda till ökad miljöpåverkan totalt sett.
11

SKOGSVÅRD
Ett hänsynsfullt och uthålligt nyttjande av skogen är en
grundförutsättning för Billeruds och hela skogsindustrins
långsiktiga överlevnad. Gruvön köper årligen in cirka två
miljoner kubikmeter vedråvara från svenska och norska
skogsägare. Dessutom köps några hundra tusen kubikmeter
björkved in från Baltikum och Ryssland eftersom
det råder brist på lövved i Sverige. All ved är kontrollerad
och avverkad enligt gällande lagstiftning i respektive
ursprungsland. Dessutom är 34 % (2011) av veden miljöcertifierad
enligt FSC-normen och/eller PEFC-normen.
LAGSTIFTNING OCH SAMHÄLLETS KONTROLL
Brukets verksamhet regleras av en omfattande
miljölagstiftning. För att bedriva massa- och papperstillverkning
krävs exempelvis tillstånd enligt miljöbalken.
Tillstånden beviljas av en speciell domstol efter en
omfattande rättslig prövning där bland annat Naturvårdsverket
och Länsstyrelsen agerar motparter.
Tillståndet ger rätt att producera en viss mängd massa
och papper men innehåller också en lång rad villkor
avseende bland annat utsläpp till vatten och luft, buller
och avfalls- och kemikaliehantering.
Länsstyrelsen avdelar sedan kvalificerade handläggare
som löpande granskar att villkoren i tillståndet och all
generellt gällande miljölagstiftning följs. Vid brott mot
regelverket kan Länsstyrelsen utdöma miljösanktionsavgifter
eller lämna ärendet vidare till polis och åklagare.
12

STÖRNINGAR OCH INCIDENTER UNDER 2011
Den 13:e december 2011 drabbades Grums tätort av en
ovanligt kraftig luktstörning. Orsaken var att en tvingande
reparation av en lutläcka i en skrubber störde fabrikens
system för insamling och destruktion av illaluktande
starkgas och sulfatmetanol. Systemet överlastades och
starkgas och sulfatmetanol gick ut till atmosfären till och
från i cirka fyra timmars tid.
13

BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK
KONTAKT
Mats Ganrot
Miljöchef
Tel: 0555-414 42
Billerud AB Gruvöns Bruk
Storjohanns väg 4
664 28 Grums