Kallelse inkl. bilagor - Mälardalens högskola

Utbildningsvetenskapliga nämnden 

KALLELSE 

2009-02-11 

Nr 1:2009 

Diarienr: UVENS MDH 2009/32 

Fakultetsnämndens ledamöter 

Fackliga företrädare 

Övriga för kännedom enligt sändlista 

Kallelse till möte med utbildningsvetenskapliga nämnden 

Datum och tid: 

Plats: 

Onsdagen den 11 februari klockan 14.00–15.30 

Thottska Villan Hotell och Konferens, Strömsholm 

(http://www.stromsholm.com/website1/sd_page/235/1/index.php 

http://www.stromsholm.com/website1/sd_page/235/1/index.php) 

Ledamöter: 

Tjänstemän: 

Fackliga 

företrädare: 

Övriga: 

Dekanus 

Prodekanus 

Lärarrepresentant 




Doktorandrepresentant 

Studeranderepresentant 


Extern ledamot 


Utbildnings- och forskningshandläggare 

Utbildningsledare, UKK (vik) 

SACO 

Utbildningsstrateg, UKK 

Utbildningsledare, UKK 

Carl Anders Säfström 

Ulla Hillerdal 

Margareta Enghag 

Margareta Sandström Kjellin 

Jarmo Lainio 

Magdalena Rangne 

Roger Andersson 

Charlotta Lange 

Jenny Tselikis 

Gunilla Engvall 

Margareta Forsberg 

Anna-Karin Fornberg 

Louise Sund 

Marie Öhman 

Anette Sandberg 

Herbert Söderling 

Förhinder anmäls till Anna-Karin Fornberg, telefon 021-10 70 12, e-post anna- 

karin.fornberg@mdh.se 

1 (2)

Utbildningsvetenskapliga 

FÖRSLAG TILL DAGORDNING 

nämnden Sammanträde 1: 2009-02-11 

Ärende Beslut Bilaga 

1. Mötets öppnande 

2. Val av justeringsperson, Beslut 

förslag Jarmo Lainio 

3. Fastställande av föredragningslista med Se förslag 

genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 

4. Anmälningar 

- Föregående mötesprotokoll Anmälan 4.1 

- Dekanusbeslut Anmälan 4.2 

5. Meddelanden Information 

6. Yttrande över förändrat upplägg av AU3 Beslut 6 

Föredragande: Herbert Söderling 

7. Rapporter från Information 

- Biblioteksrådet 

- RUC Mälardalen 

- Pentaplus 

- Utbildningsrådet 

- Lärarkonventet 

- Studentkåren 

8. Inrättande av magisterexamen med Beslut 8 

huvudområdet didaktik 

Föredragande: Louise Sund 

9. Inrättande av masterprogram i didaktik Beslut 9 

Föredragande: Louise Sund 

10. Interkulturalitet – slutrapport Anmälan 10 

Föredragande: Margareta Sandström Kjellin 

11. Övriga frågor 

12. Mötets avslutande 

2 (2)

Bilaga 4.1 

UVENS MDH 2009/32 

Diarienr UVENS MDH-2008/253 

UTBILNINGSVETENSKAPLIGA 

NÄMNDEN 

PROTOKOLL Nr 8:2008 

Sammanträdesdatum 2008-12-11 

Datum och tid: 2008-12-11, kl. 09.15 – 12.45 

Plats: 

Mälardalens högskola i Eskilstuna, lärosal B202 

Ledamöter: 

Närvarande 58-68 §§ 


Tjänstemän: 


Facklig företrädare: 

Ej närvarande 

Övriga: 

Carl Anders Säfström 

Ulla Hillerdal 

Margareta Enghag 

Margareta Sandström 

Kjellin 

Jarmo Lainio 


Roger 

Andersson 

Charlotta Lange 

Jenny Tselikis 

Gunilla Engvall 

Margareta Forsberg 

Gunilla Eriksson 

Christina Kääriä 

Louise Sund 

Therese Welén 

Dan Landmark 

Anette Sandberg 

Ann-Christine Svensson 


Dekan 

Prodekan 





Doktorandrepresentant 





Forskningshandläggare 

Sekreterare, handläggare 

Vik.Utbildningsledare, UKK 


SACO 

Utbildningsstrateg, UKK 

Extern utredare 


Sign:

Bilaga 4.1 


58 § Mötets öppnade 

Ordförande förklarade mötet öppnat. Ordförande lyfte frågan om Anette Sandberg kan 

adjungeras till dagens sammanträde. 

Beslut 

Nämnden beslutar att adjungera Anette Sandberg till dagens sammanträde. 

59 § Val av justeringsperson 

Beslut 

Nämnden beslutar att uppdra åt Magdalena Rangne att jämte ordförande justera protokollet. 

60 § Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och 

jämlikhetsaspekter 

Beslut 

Nämnden beslutar att fastställa dagordningen med tillägg av en adjungering och en övrig 

fråga som behandlar ett nationellt ansvar för lärarutbildning i det nationella 

minoritetsspråket finska som modersmål. 

Underlag 

I ärendet finns ordförandes förslag till dagordningen av den 5 december 2008. 

61 § Anmälningar 

-Föregående mötesprotokoll 

-Dekanbeslut 

Beslut 

Föregående mötes protokoll anmäldes av Carl Anders Säfström och lades till handlingarna. 

Jarmo Lainio hade en synpunkt rörande datumen för vårterminens sammanträden enligt 

föregående protokoll Sammanträdet det 11-12 februari sammanfaller på samma dag som 

akademins dag. En lösning är att starta mötet direkt efter lunch den 11 februari då akademins 

dag pågår under förmiddagen. 

Nämndens sekreterare informerade nämnden om tidigare fattade dekanbeslut sedan senaste 

mötet med UVEN. För vidare information se 

http://www.mdh.se/hogskolan/organisation/namnder/uven/delegationsbeslut 

Underlag 

Protokoll från nämndens sammanträde 2008-11-13, tillika bilaga 1 till kallelsen samt 

förteckning av dekanbeslut från 2008-11-18—2008-11-27, tillika bilaga 2 till kallelsen. 

62 § Meddelande 

- MBL –information har ägt rum och den fackliga representantens synpunkter på dagens 

beslutspunkter nämndes. 

-Carl Anders Säfström berättar att han sitter i SUHF rankinggrupp till och med utgången av 

2010. Uppdraget innebär bland annat att för förbundets räkning bevaka och ge styrelsen råd 

om förhållningsätt i förekommande principiella rankingfrågor. 

-Nämndens sekreterare informerar att Lärarlyftet har inkommit under december månad med 

en ny anbudsförfrågan för kurser med start ht 2009. Offerten skall vara Skolverket tillhanda 

senast den 21 januari. Det är EER som handlägger ärendet men det är akademichef som 

Sign:

Bilaga 4.1 


beslutar om kursutbud efter hörande av EER och UVEN. UVEN sammanträder inte förrän 11 

februari och därför kommer dekan att föra UVENs synpunkter i denna fråga. 

- Vidare berättar nämndens sekreterare att IDT har fått i uppdrag att ge förslag till ett 

högskolegemensamt verktyg för kursutvärdering enligt rektors beslut (MDH 1.2.1-398/08). 

63 § Förändrat upplägg av AU3 

Ärendets behandling 

Herbert Söderling informerade om arbetet med att förändra konstruktionen av AU3 

efter synpunkter från studenter inom lärarutbildningen. Diskussion. 

Underlag 

I ärendet delades material ut under informationen. 

64§ Rapporter från arbetsgrupper 


a) Magdalena Rangne rapporterade från biblioteksrådets senaste möte den 17 november. 

Bibliotekets bemanning och ekonomi låg i fokus för mötet. 

b) Ulla Hillerdal rapporterade från RUC-Mälardalens senaste möte den 25 november. En 

återrapportering av Högskoleverkets utvärdering kommer att äga rum i Stockholm den 12 

februari. Ett möte med Monica Falk som arbetar med projektet skolsamverkan, en del av 

samhällskontraktet, är inplanerat för att se på en arbetsordning och hur man bäst kan 

samarbeta med varandra. Ulla återkommer med mer information efter mötet. Skolverket har 

bjudit in RUC för att ge information kring individuella utvecklingsplaner. Vårens möten i 

RUC-Mälardalen är inplanerade till 17 feb i Västerås och 19 maj i Eskilstuna. 

c) Ulla Hillerdal rapporterade från Pentaplus mötet den 28 november. En inventering ute på 

övriga lärosätena har påbörjats där de ser över sin kompetens inför den nya 

lärarutbildningen. Man talade även om kompetensutveckling av adjunkter och lektorer i 

didaktik (ämnesdidaktik och ämnesområdesdidaktik) för att förstärka forskningsbasen och 

Karlstad universitet visade ett förslag. MDHs Handbok för verksamhetsförlagd utbildning – 

VFU samt Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning - VFU fick ett positiv mottagande 

av gruppen, speciellt progressionen i kriterierna. Nästa möte äger rum den 28 januari på 

MDH med bla frågan: Samverkan i den nya lärarutbildningen – kan vi och vill vi? Ulla tar 

gärna emot ”input” inför mötet. 

d) Anette Sandberg rapporterade från Utbildningsrådet som önskar att bjuda in Tola Jonsson 

till utbildningsrådet och UVEN för att berätta om Samhällskontraktet. Vidare berättar hon att 

en arbetsgrupp är tillsatt för att ge förslag på en ny utvecklingsstrategi för UVEN. En annan 

arbetsgrupp är tillsatt för att ta fram ett underlag kring hur vi kan utveckla och omsätta 

nuvarande systematiska kvalitetsarbetet vid MDH i lärarutbildningen. Utbildningsledaren för 

lärarutbildning samt VFU-ansvarig arbetar fram en definition av VFU. Slutligen berättar 

Anette att utbildningsrådet har behandlat en inkommen skrivelse från lärarutbildare inom 

Naturvetenskap/Teknik (tidigare år) och bedömer att det är ett ärende för akademicheferna 

att hantera. 

65 § Interkulturalitet -slutrapport 


Margareta Sandström Kjellin slutrapporterade från arbetsgruppen Interkulturalitet i 

lärarutbildningen. Diskussion fördes. Slutrapporten återremitterades till arbetsgruppen 

Sign:

Bilaga 4.1 


efter synpunkter som framkom under mötet. Slutrapporten skall redovisas till UVEN efter det 

att en omarbetning gjorts. 

Underlag 

I ärendet fanns bilaga 3 till kallelsen. 

66 § Utvärdering av didaktikakademin 


Carl Anders Säfström informerade om didaktikakademin, ett treårigt projekt som avslutats 

med en självvärdering. 

Underlag 


67 § Rapport från forskningsutskottet 


Gunilla Eriksson redovisade för användningen av tilldelade medel för deltagande i konferens 

beslutade av utbildningsvetenskapliga nämnden 2008-02-07, 2008-05-29 samt 2008-10-08 

och för de ansökningar som tilldelats medel för tidsbegränsad lektorsforskning. 

Underlag 

I ärendet delades material ut under redovisningen. 

68 § En hållbar lärarutbildning 


Ann-Christine Svensson informerade om betänkandet En hållbar lärarutbildning 

(SOU 2008:109). En utredning med förslag på en ny lärarutbildning som gavs i 

uppdrag av regeringen till Sigbritt Franke juni 2007. Diskussion. 

Underlag 


69 § Rapport från lärarkonventet 


Anette Sandberg informerade från Lärarkonventet där fokus låg på betänkandet En hållbar 

lärarutbildning (SOU 2008:109). Anton Ridderstad presenterade utredningen och lärosätena 

fick möjlighet att framföra sina synpunkter. Diskussion. 

70 § Övriga frågor - Nationellt ansvar för lärarutbildning i det nationella 

minoritetsspråket finska som modersmål 


Jarmo Lainio föredrog ärendet. 

Den nya lärarutbildningen presenterades av Ann-Christine Svensson, paragraf 68 §. Av 

utredningen framgick bl.a. att MDH genom Finskt språk- och kulturcentrum föreslås få ett 

nationellt ansvar för lärarutbildning i det nationella minoritetsspråket finska som modersmål 

(gäller preliminärt även ämnesundervisning). UVEN uppdrog åt utbildningsledaren för 

lärarutbildningarna Therese Welén, och professorn vid Finskt språk- och kulturcentrum 

Jarmo Lainio, under förutsättning att akademichef samtycker, att ansvara för att detta följs 

Sign:

Bilaga 4.1 


upp och förbereds för att MDH ska kunna fullfölja ett sådant eventuellt uppdrag. Detta ansvar 

ska enligt utredningen också ske i samarbete med Stockholms universitet. 

Delges 

Akademichef, utbildningsledare, administrativ chef och studievägledare UKK 

71 § Mötets avslutande 

Ordförande förklarade mötet, som pågått mellan 9.15-12.45 avslutat. 

Vid protokollet: 

..................................... 

Christina Kääriä 

Justeras: 

..................................... ...................................... 

Carl-Anders Säfström 


Sign:

Bilaga 4.2 



FÖRTECKNING 

DELEGATIONSBESLUT 1 

2008-11-27—2009-02-03 

2008-12-03 Inställande av kurs vt 

Beslut att för vårterminen 2009 ställa in kursen 

09 

Kursnamn 

Anm. kod Akademi 

Trendspaning 16002 IDT 

Gustafsson 

Jonsson 

Säfström 

2008-12-18 Högskolegemensamma 

kurser i utbildning på 

forskarnivå 2009 

Beslut att uppdra till berörda akademier att i 

samarbete med studentcentrum tillse att berörda 

studenter erhåller information om inställda kurser 

och om vilka alternativa kurser som MDH erbjuder 

plats på istället. Berörda akademier ska särskilt 

beakta konsekvenserna för programstudenter, såväl 

på program som akademin är värd för som på övriga 

program, och säkerställa studenternas möjligheter att 

uppfylla examensfordringarna. 

Beslut att fördela medel till högskolegemensamma 

kurser i utbildning på forskarnivå enligt: 

Kurs Akademi Kontaktperson 

Introduktionskurs för nya 

doktorander, 4,5 hp 

Intercultural 

communication for 

academics, 7.5 hp 

Statistik för doktorander, 

7,5 hp 

Akademiskt 

forskningsskrivande, 7,5 

hp 

Doktorandkonferens 

Totalt belopp 

HST/IDT 

HST 

HST 

UKK 

Thomas Nolte* 

Margareta 

Sandström 

Kjellin 

Monica Odlare* 

Diane Pecorari* 

Belopp 

(kr) 

35 000 

50 000 

50 000 

50 000 

65 000 

250 000 

Gustafsson 

Jonsson 

Säfström 

2009-01-14 Ny biträdande 

handledare 

2009-01-14 Antagning av 

forskarstuderande 

*Avser beviljande av dispens från kravet att 

kursansvarig ska vara minst docent. 

Utskotten föreslår att beloppen betalas ut först efter 

att kursansvariga efter kursavslut inkommit med 

avrapportering av kursen, till studierektor för 

forskarutbildningen. 

Susanne Engström, UKK, har ny 

handledarkonstellation. Huvudhandledare Peter 

Gustafsson och biträdande handledare Hans 

Niedderer och Erik Dahlquistkvarstår, biträdande 

handledare Carina Carlhed tillkommer. 

Annaliina Gynne antas som forskarstuderande i 

Didaktik med Jarmo Lainio som huvudhandledare. 

Säfström 

Säfström 

1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till 

aktuellt beslutsprotokoll.

Utbildningsvetenskapliga nämnden 2009-02-11 Sammanträde 1:2009 

Dnr UVENS MDH 2009/32 Ärende 6 

Yttrande över förändrat upplägg av AU3 (Dnr MDH 2.1.1- 

2009/117) 

Arbetsgruppen för förändrat upplägg av AU3-terminen har framtagit ett förslag och redovisar 

härmed sitt förslag. 

Förslag till beslut 

Nämnden har tagit del av förslaget till förändrat upplägg av AU3 och ställer sig positiv till den 

föreslagna förändringen gällande förändringen av upplägget. Nämnden förutsätter att 

utvecklingen av AU3-terminen sker i samverkan mellan akademin för utbildning, kultur och 

kommunikation och akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling. 

Ärendets beredning 

Se bilaga 6.1. 

Underlag 

Bilaga 6.1, 6.2. 

1

Akademin för utbildning, kultur och 

kommunikation 

Herbert Söderling (Vfu-ansvarig) 

Herbert.soderling@mdh.se 

Bilaga 6.1 


Ang. förändring av AU3-terminen: 

Sedan länge har det funnits befogat studentmissnöje med upplägget av AU3-terminen. Det 

har funnits flera invändningar (oprioriterad ordning): 

* Att den är rörig 

* Att det inte finns sammanhängande perioder där man kan koncentrera sig på en kurs 

* Att den varit arbetsbelastad, vilket gör att det alltid fått vara någon kurs som fått stryka på 

foten, vilket drabbat både studenter och lärare 

* Att det varit för få vfu-veckor för att kunna uppfylla kriterierna på den fjärde och sista 

progressionsnivån. 

* Att det inte varit bra med vfu på halvfart, när man som student är på vfu, vill man ha 

hundra procents koncentration på att göra den så bra som möjligt 

* Brist på sammanhängande tid för att skriva examensarbetet då samtidigt andra kurser legat 

parallellt 

Det kan finnas fler argument, men det är ovanstående torde vara de allvarligaste/vanligaste 

invändningarna mot nuvarande konstruktion. 

Med detta som bakgrund har vi till verket göra ett försök att förändra terminen. En 

arbetsgrupp med Marja-Terttu T. (ansv. från handledarkoll.), Margareta A. (avdelningschef), 

Therese W. (utbildningsledare), Monica P. (vfu-ansvarig) och Herbert S. (vfu-ansvarig), 

dryftades vid ett första möte problematiken och lade fast riktlinjer som vi kunde arbeta 

vidare efter. 

Tillsammans med Tom S. (kursansvarig för "En skola för alla") och Niclas E. (kursansvarig 

för "En värld att ta ansvar" för), arbetade undertecknad fram ett förslag på hur terminen 

skulle kunna se ut för dessa kurser utifrån arbetsgruppens riktlinjer. 

I detta koncept låg bl a tanken att kunna hantera de nuvarande två kurserna som en kurs, 

eftersom det finns stora beröringspunkter dem mellan. Det skulle också innebära att vi slapp 

"konkurrensen" emellan dem. De viktigaste bitarna skulle kvarstå innehållsmässigt och 

examineras i en process i den pedagogiska meritportföljen. Med processtänket i kurserna 

skulle vi samtidigt kunna förlänga vfu-tiden så att den blev en relevant avslutning på 

Besöksadress: Drottninggatan 16A Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: www.mdh.se 

Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Postadress: Box 883, 721 23 Västerås E-post: registrator@mdh.se 

Tel: 016-15 34 40 Fax: 016-15 36 30 Tel: 021-10 14 70 Fax: 021-10 14 00 Org.nr: 2021002916

Akademin för utbildning, kultur och 

kommunikation 

Herbert Söderling (Vfu-ansvarig) 

Herbert.soderling@mdh.se 

Bilaga 6.1 


lärarutbildningen och att studenterna därigenom fick större möjligheter att hantera vfukriterierna. 

Vid ett nytt möte med arbetsgruppen enligt, lades så fast en modell, som vi var eniga om, hur 

terminen skulle se ut. I modellen uppfylldes de tankar som fanns i den skiss för 

kursinnehåll/examination som arbetats fram. Av den anledningen skickades också in 

grunddata för en nykonstruerad kurs "En skola för alla i en värld för alla". 

Den nuvarande tanken är att förslaget skall presenteras för Uven den 11 dec, och ev beslut 

sedan tas vid Uvens februarimöte. Därefter har nuvarande kursansvariga c:a en månad på sig 

för att hinna skriva den slutgiltiga kursplanen för den nykonstruerade kursen som då skulle 

gå igång ht 09. Under resten av vt 09 arbetas det således fram en relevant studiehandledning 

för den nya kursen. 

Under vt 09 bör också fastställas hur tidsutlägget skall se ut för terminens kurser, inklusive 

examensarbetet – se bifogat förslag (som dock först måste behandlas i handledarkollegiet). 

För arbetsgruppen för AU3-terminen 


Besöksadress: Drottninggatan 16A Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: www.mdh.se 

Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Postadress: Box 883, 721 23 Västerås E-post: registrator@mdh.se 

Tel: 016-15 34 40 Fax: 016-15 36 30 Tel: 021-10 14 70 Fax: 021-10 14 00 Org.nr: 2021002916

Bilaga 6.2 


Utbildningsvetenskapliga nämnden tillhanda 2009-01-27 

Förslag till beslut angående AU3-terminen. 

Vid föregående sammanträde i Utbildningsvetenskapliga nämnden presenterades ett förslag 

angående förändring av AU3-terminen i lärarutbildningen. (Se bifogat dokument.) För att genomföra 

förändringen krävs beslut i Uven att de två nuvarande kurserna under terminen, En skola för alla och 

En värld att ta ansvar för slås samman till en kurs där innehållet i de nuvarande kurserna integreras, 

dvs bibehålls samt att den verksamhetsförlagda utbildningen förlängs från två veckor till fyra veckor 

och då ingår i den nyskapade kursen. Under resten av vt 09 arbetas det således fram en relevant 

studiehandledning för den nya kursen. 

Kursens grunddata är inlämnade och fastställda under namnet En skola för alla i en värld för alla. 

Även ett förslag till utlägg i tid (veckor) av kursen (inkl vfu)och examensarbetet under terminen 

presenterades vid föreg. Uven-möte. Detta utlägg har sedan dess accepterats av handledarkollegiet 

för examensarbetet, under förutsättning att utlägget justeras från termin till termin utifrån hur den 

praktiska verkligheten ser ut i form av lovveckor. 

Trots att en ny lärarutbildning syns i fjärran är det angeläget att förändra terminen för de studenter 

som under ett antal år framöver kommer att studera i den nuvarande lärarutbildningen vid MDH. 

Förslag till beslut: 

AU3-terminen förändras fr o m ht 09 så att den består av två kurser: Examensarbetet, 15 hp och En 

skola för alla i en värld för alla, 15 hp (varav 6 VFU). 

Uppdraget att skapa den nya kursen ges till kursansvariga för de nuvarande kurserna, innehållet i de 

nuvarande kurserna skall ingå i den nya kursen. Herbert Söderling sammankallande. 

Utlägget i tid under AU3-terminen justeras inför varje termin efter diskussion mellan kursansvarig för 

Examensarbetet och En skola för alla i en värld för alla. 

Enligt uppdrag 


VFU-ansvarig i lärarutbildningen



Inrättande av filosofie magisterexamen med huvudområdet 

didaktik (Dnr MDH 2.1.4-2009/115) 

Nämnden har vid flertal tillfällen under 2008 behandlat ansökan om inrättande av ett 

masterprogram i didaktik, inrättande av huvudområdet didaktik samt inrättande av 

masterexamen med didaktik som huvudämne. Vid behandlingen av ärendet vid nämndens 

sammanträde i september 2008 framkom att det från DURUC och externa bedömare funnits 

önskemål om att även inrätta en magisterexamen i didaktik och den redan tillsatta 

arbetsgruppen fick därmed i uppdrag att framta underlag för en sådan ansökan. Ansökan har 

inkommit från UKK. 


Utbildningsvetenskapliga nämnden beslutar: 

- att den fortsatta beredningen av ärendet kan fortsätta, 

- att uppdra till UKK att framta examensbeskrivning och examensmatris för filosofie 

magisterexamen med huvudområde didaktik. 


I de riktlinjer för inrättande av examen vid MDH ska nämnden efter att ansökan inkommit ta 

ställning till huruvida den efterfrågade examen är i linje med högskolans strategier. Om 

nämnden anser att så är uppfyllt tillsätts en bedömargrupp. I detta ärende anses inte detta 

förfarande vara nödvändigt då nämnden redan kan anses ha behandlat de strategiska 

ställningstagandena då man uppdrog till arbetsgruppen att framta ansökan samt att en 

bedömargrupp redan har granskat masterexamen i samma huvudområde och att det då 

framkommit önskemål om magisterexamen. Nämnden torde därför kunna besluta om att gå 

vidare i ärendet och begära in underlag för beslut om inrättande vid nästa sammanträde. 

Underlag 

Bilaga 8.1. 

1

Bilaga 8.1 


Ansökan om inrättande av huvudområde i Didaktik och inrättande 

av Filosofie magisterexamen med huvudområdet Didaktik som 

etappavgång inom Filosofie masterexamen med huvudområdet 

Didaktik 

Formuläret avser ansökan inför läsåret 2009/2010 

Ansökan/Intresseanmälan ska vara resp. nämndhandläggare tillhanda senast vecka 3, vt 2008, om ansökan om 

inrättande av utbildningsprogram kategori påbyggnad/engelska med start lå09/10 samtidigt inlämnas. Om 

inrättandet gäller huvudområde och examen som kan kopplas till nybörjarprogram gäller v. 9 som senaste 

inlämningstillfälle för ansökan/intresseanmälan. (Huvudområde och examen ska normalt inrättas innan program kan 

inrättas. Efter behandling i ansvarig nämnd delges institutionen beslut och ev. förbehåll.) 

Allmänna anvisningar: Fyll i formuläret direkt i anvisade rutor. Skriv kortfattat och gärna i punktform. Låt 

anvisningarna (den röda texten) ligga kvar. Lägg in era uppgifter med svart text! Ansökan skickas via mejl 

samt i ett pappersexemplar undertecknat av prefekt. 

Riktlinjer och anvisningar återfinns på 

http://www.mdh.se/rek/processer/processbeskrivningar/utb_planering/styrdokument/Examen_riktlinjer_CF31_598 

_06_070205.pdf 

Lokal examensordning återfinns på 

http://www.mdh.se/rek/processer/processbeskrivningar/utb_planering/styrdokument/lokal_examensordning_rb_cf 

_10_506_06.pdf 

A Sorteringsuppgifter 

Ansökande institution 

Nämndtillhörighet för 

ansökan 

Institutionens 

kontaktperson (-er) 

Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) 

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation 


Ange namn, e-postadress, telefon-/ anknytningsnummer! 

Carl Anders Säfström, carl.anders.safstrom@mdh.se, 1532 

B Examensbeskrivning 

Examensbenämning inkl ev 

förled och efterled på 

svenska 

Examensbenämning, 

översättning till engelska 


Samråd med StudentCentrum, examensenheten angående för- resp efterled! 

Filosofie magisterexamen med huvudområdet Didaktik 

Ska göras i samråd med StudentCentrum för enhetlighet inom MDH och översättning görs enligt 

HSV:s riktlinjer. 

Degree of Master of Education (One Year) with a Major in 

Didactics 

Examens omfattning i 

högskolepoäng 

Examenskrav 

Omfattning i högskolepoäng, jfr. förordningen HF bilaga 2 (=SFS 2006:1053). 

60 hp 

Precisering av vad som måste ingå i en examen. Det kan exempelvis röra sig om krav på 

omfattning i poäng av ingående ämnen/biämne, krav på (successiv) fördjupning, eller inriktning 

på examensarbete. Skriv kortfattat och gärna i punktform! Samråd med 

StudentCentrum/examensenheten och/eller handläggare vid UFO. 

Examen omfattar 60 hp, varav minst 30 hp är i didaktik och 

minst 45hp är på avancerad nivå. Examen ska innefatta ett 

självständigt arbete om totalt 15 hp knutet till ämne och 

praxisområde.

Bilaga 8.1 


C Utbildningsbehovet 

Bedömning av 

anställningsbarheten i 

relation till arbetsmarknaden 

Bedömning av studenternas 

efterfrågan 


Gör en bedömning av hur de ämnesspecifika resp generella/överförbara kunskaper/färdigheter 

man tillägnat sig under utbildningen kan komma att fungera/användas på arbetsmarknaden. (Här 

kan man precisera olika sektorer man kan tänkas kunna arbeta inom efter genomgången 

utbildning, eller kortfattat beskriva kunskapernas/färdigheternas användbarhet i mer generella 

termer.) 

Skriv max 150 ord. 

Målgrupp är behöriga lärare. För skolor, vars lärare medverkar i 

utbildning, innebär Filosofie magisterexamen i Didaktik som 

etappavgång inom Filosofie masterexamen i Didaktik, och den 

därmed grundlagda utvecklingen mot en praktikbaserat 

magisterexamen, en väsentlig kompetenshöjning hos personalen 

genom tillgång till högskolans kunskap. Varje skola får också 

genom utbildning tillgång till en magisterutbildad 

utvecklingspedagog som initierar skolutveckling genom det 

självständiga arbete som sker inom det planerade programmet. 

Den individuella läraren får möjlighet till fördjupade kunskaper 

kring själva lärargärningen och dess ämnesinnehåll. 

Finns intresse bland studenterna? Beakta gärna könsaspekten/genusperspektivet. 

Max 150 ord 

Vid presentation för kommunala företrädare och lärare i olika 

sammanhang har en masterutbildning mötts av ett stort intresse 

och har redan fått förfrågningar direkt från lärare om 

utbildningsstart. En Filosofie magisterexamen i Didaktik som 

etappavgång inom Filosofie masterexamen i Didaktik innebär en 

valfrihet för sökaren och en breddning för rekrytering. 

D Huvudområdet 

Definition av det 

huvudsakliga området för 

utbildningen (huvudområdet) 

på svenska och engelska 

Forskaranknytning alt 

anknytning till konstnärligt 

utvecklingsarbete 


Huvudområdets benämning på svenska resp engelska. Ange om huvudområdet finns inrättat 

sedan tidigare om ansökan avser examen, samt på vilka nivåer man i så fall har/haft 

examensrättigheter! 

Didaktik som kunskapsområde och forskningsfält behandlar 

frågor om utbildnings- och undervisningsinnehåll. Didaktiken 

omfattar alla de frågor som finns i skärningspunkten mellan ett 

specifikt kunskapsområde som exempelvis naturvetenskap, 

teknik, samhällsorienterade ämnen och språk, och lärande av, 

och undervisningen om, detta kunskapsområde. 

Kunskapsobjektet för didaktik är förändringsprocesser av 

kognitiv, etisk och estetisk karaktär i nutid såväl som hur dessa 

processer formulerats över tid och motiverats. 

Didaktik inrättades som forskarutbildningsämne av den 

Utbildningsvetenskapliga nämnden 2007-06-01. 

Redogör för forskningsanknytning alt. anknytning till konstnärligt utvecklingsarbete inom 

institutionen och/eller inom högskolan. 

Forskningsanknytning garanteras av de forskningsmiljöer, (ex vis 

SIDES, forskningsprogrammet för hållbar skolutveckling, 

förskoledidaktik, NT-didaktik och matematik, flerspråkighet och 

interkulturell kommunikation), som understödjer en 

magisterexamen som etappavgång inom masterutbildningen och

Bilaga 8.1 


som samlas inom forskningsprofilen didaktik, som också är ett 

prioriterat område vid MDH. 

Lärarkompetens inom 

huvudområdet 

Redogör i punktform för befintlig lärarkompetens som finns att tillgå. Vad av kompetens finns att 

tillgå vid den egna institutionen och vad finns av kompetens vid andra institutioner? 

Vid Akademin för Utbildning Kultur och Kommunikation, UKK, 

finns sammantaget sju professorer, 5 gästprofessorer ett trettiotal 

lektorer och ca 5 docenter med kompetens och verksamhet inom 

de skärningspunkter som beskrivs under avsnittet definition av 

huvudområdet. 

Huvudområdets utveckling 

vid högskolan 

Redogör kort, och gärna i punktform, för hur man tänker sig utvecklingen över tid vad gäller 

exempelvis organisation, samarbete mellan institutioner, och redan nu befintlig utbildning inom 

området. 

Kompetens vid högskolan inom huvudområdet didaktik finns 

framför allt samlat hos akademi UKK. Ett huvudområde i 

didaktik kommer medverka till symbiotisk utveckling mellan 

traditionella ämnesområden inom en gemensam didaktisk 

verksamhet. Detta kommer stärka och utveckla MDHs 

profilering. Dessutom kommer kompetenser inom skolområdet, 

framfört i allt regionen, naturligt bjudas in och medverka i 

huvudområdets utveckling. Detta kommer då även utveckla den 

regionala samverkan, i enlighet med vad som beskriv under 

avsnittet Anställningsbarhet ovan. 

Planerade möjliga 

studiegångar för studenten 

att uppfylla examenskrav 

från start över en femårsperiod 

Om examen inrättas, vilka (planerade) studievägar/program leder dit? Visa också på ev 

möjligheter till etappavgång på grundnivå resp avancerad nivå, om olika 

valmöjligheter/inriktningar finns inom resp mellan nivåerna, samt hur fortsättning på avancerad 

möjliggörs från grundnivå. Skriv kortfattat och gärna i punktform! 

(Max 250 ord) 

Om magisterexamen inrättas kommer denna att utvecklas och 

genomföras inom ramen för ett tvåårigt masterprogram. Inom 

detta program kommer olika profiler tas fram (språk, 

naturvetenskap och teknik, förskola, historia, etc) som är av 

betydelse i skolans värld. Efter examen är man behörig och väl 

lämpad att påbörja en forskarutbildning inom didaktik. I 

utvecklingsarbetet av ett masterprogram ska hänsyn tas till 

målgruppen, yrkesverksamma lärare genom anpassning av 

studietakt och val av flexibla undervisningsmetoder. 

E Profilering av MdH 

Motivering till varför examen 

ska inrättas 


Motivera varför just denna examen ska inrättas vid MDH. (Utgå exempelvis från: befintligt 

utbildningsunderlag/examina inom och utanför MDH, kringliggande näringsliv/arbetsmarknad 

samt genus- mångfalds- och jämlikhetsaspekter.) 

Max 250 ord 

Att skapa ett huvudområde i didaktik innebär att skapa ett 

område där skola och högskola kan samarbeta och förena 

praktikens krav och förväntningar med gedigen 

forskningsbaserad kunskapsproduktion. Ur samtal mellan 

representanter för Mälardalens högskola och Eskilstuna kommun 

har det vuxit fram en modell (i vilken magisterexamen som

Bilaga 8.1 


etappavgång ingår) som innebär att kommunen sammanlänkar 

sitt behov av lärarfortbildning med högskolans kursutbud för att 

möta de skiftande och ibland motstridiga kraven på skola och 

lärarutbildning. För att långsiktigt stabilisera rekrytering av 

studerande på avancerad nivå krävs kompetenshöjande kurser på 

flera nivåer. 

För den enskilda kommunen innebär inrättandet av 

magisterexamen som etappavgång inom huvudområdet didaktik 

och masterexamen, och den därmed grundlagda utvecklingen 

mot en praktikbaserad studiegång, en mycket god 

kompetenshöjning hos personalen genom tillgång till högskolans 

kunskap men också i och med att varje skola får tillgång till en 

magisterutbildad utvecklingspedagog som initierar 

skolutveckling genom det självständiga arbete som sker inom 

den planerade magisterexamen. Den individuella läraren får 

möjlighet till fördjupade kunskaper kring själva lärargärningen 

och dess ämnesinnehåll. 

För högskolans del innebär huvudområdet i didaktik och 

skapandet av magisterexamen som etappavgång inom 

maserutbildningen att den uppfyller den tredje uppgiften, dvs. 

stimulerar kunskapstillväxt i regionen samtidigt som den får 

tillgång till praktiknära nätverk för forskning och utbildning. 

Lärarutbildningen blir genom denna modell ett konkret uttryck 

för det delade ansvaret för lärarutbildning genom att de 

magisterutbildade lärarna kan handleda examensarbeten på 

grundnivå. Det innebär också att lärarstudenterna kan handledas 

praktiknära. För båda parter innebär modellen ett väsentligen 

utökat kunskapsutbyte men också en stabilitet i relation till 

skiftande krav och förväntningar på skola och lärarutbildning. 

Koppling till styrdokument; 

högskolans vision, utbildnings- och 

forskningsstrategi, strategi för 

jämställdhetsintegrering samt 

inriktning för Bolognaarbetet 

Skriv kortfattat och gärna i punktform. 

Max 300 ord 

Didaktik ingår i högskolans forskningsprofil och är ett prioriterat 

område inom dess utbildnings- och forskningsstrategi som 

fastställts av högskolestyrelsen. 

F Övrigt 

Eventuella övergångsbestämmelser 

avseende 

studenter som påbörjat studier enl 

äldre examenskrav att ta ut examen 

enl nya examenskrav 

Bedömargrupp 


Tag hjälp från StudentCentrum och ev. UFO:s handläggare! 

Ej aktuellt 

Förslag på externa (från andra lärosäten och näringsliv) och interna bedömare. Ange namn, 

befattning, adress och telefonnummer. De personer som här anförs ska ha vidtalats om huruvida 

de kan anta det eventuella uppdraget. Detta för att granskning/bedömning ska göras innan 

programutbudet tas. 

Denna ansökan är en del av tidigare inlämnad ansökan om 

inrättande av huvudområde i Didaktik och inrättande av Filosofie 

masterexamen med huvudområdet Didaktik, vilken redan 

tilldelats bedömargrupp.

Bilaga till 

Bilaga 8.1 


Ansökan om inrättande av inrättande av Filosofie magisterexamen 

med huvudområdet Didaktik som etappavgång inom Filosofie 

masterexamen med huvudområdet Didaktik 

Inrättandet av en Filosofie magisterexamen i Didaktik förutsätter ett inrättande av 

huvudområde i Didaktik och inrättande av Filosofie Magisterexamen med huvudområdet 

Didaktik. Att skapa ett huvudområde i didaktik innebär att skapa ett område där skola och 

högskola kan samarbeta och förena praktikens krav och förväntningar med gedigen 

forskningsbaserad kunskapsproduktion. Ur samtal mellan representanter för Mälardalens 

högskola och Eskilstuna kommun har det vuxit fram en modell som innebär att kommunen 

sammanlänkar sitt behov av lärarfortbildning med högskolans kursutbud för att möta de 

skiftande och ibland motstridiga kraven på skola och lärarutbildning. Filosofie 

magisterexamen i Didaktik kommer att inkluderas i denna modell. För att långsiktigt 

stabilisera rekrytering av studerande på avancerad nivå krävs kompetenshöjande kurser på 

flera nivåer. Kompetensutvecklingskurser utvecklas enlighet med en tänkt progression mot ett 

mastersprogram. Vidare torde inrättandet av en magisterexamen bredda tänkta rekrytering då 

en valmöjlighet till etappavgång efter 60hp erbjuds. 

För den enskilda kommunen innebär inrättandet av en Filosofie magisterexamen i Didaktik 

som etappavgång inom Filosofie masterexamen med huvudområdet Didaktik en mycket god 

kompetenshöjning hos personalen genom tillgång till högskolans kunskap men också i och 

med att varje skola får tillgång till en magisterutbildad utvecklingspedagog som initierar 

skolutveckling genom det självständiga arbete som sker inom det planerade 

utbildningsprogram. Den individuelle läraren får möjlighet till fördjupade kunskaper kring 

själva lärargärningen och dess ämnesinnehåll. 

För högskolans del innebär inrättandet av en Filosofie magisterexamen i Didaktik som 

etappavgång inom Filosofie masterexamen med huvudområdet Didaktik att den uppfyller den 

tredje uppgiften, dvs. stimulerar kunskapstillväxt i regionen samtidigt som den får tillgång till 

praktiknära nätverk för forskning och utbildning. Lärarutbildningen blir genom denna modell 

ett konkret uttryck för det delade ansvaret för lärarutbildning genom att de magisterutbildade 

lärarna kan handleda examensarbeten på grundnivå. Det innebär också att lärarstudenterna 

erbjuds en praktiknära handledning. För båda parter innebär modellen ett väsentligen utökat 

kunskapsutbyte men också en stabilitet i relation till skiftande krav och förväntningar på skola 

och lärarutbildning. 

Kurser som planeras inom huvudområdet och som kan ingå i en Filosofie magisterexamen i 

Didaktik som etappavgång till Filosofie masterexamen med huvudområdet Didaktik är: 

Kursnamn Poäng Kurskod 

Pedagogisk teori med introduktion till pedagogisk filosofi 15hp (UÖÄ011) 

Pedagogisk filosofi 15hp (UÖÄ012) 

Förskoledidaktik 15hp (UÖÄ013) 

Naturvetenskapernas och matematikens didaktik 

i ett internationellt perspektiv 15hp (UÖÄ005) 

Avancerad språkdidaktik 15hp (UÖÄ010) 

Metodkurs med diskursanalys 

7.5hp 

Språklig och kulturell mångfald 

7.5hp 

Learning study – en modell för didaktisk forskning 7.5hp (UÖÄ004) 

Examensarbete 1 

15hp



Inrättande av masterprogram i didaktik (Dnr MDH 2.1.2- 

2009/116) 

Vid sammanträdet den 13 mars 2008 behandlade nämnden ärendet om inrättande av ett 

masterprogram i didaktik, inrättande av huvudområdet didaktik samt inrättande av 

masterexamen med didaktik som huvudämne. Nämnden beslutade då om att 

kompletteringar skulle göras, bedömargrupp tillsättas och ombedjas inkomma med yttrande. 

Vid sammanträdet den 29 maj 2008 behandlade ärendets åter igen. I ärendet beslutade 

nämnden: 

- att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram underlag för beslut om att inrätta 

en masterexamen (examensbeskrivning, definition av huvudområde, examensmatris 

samt utlåtande från externa bedömare), 

- att skjuta upp beslutet om att inrätta ett program tills beslutet om att inrätta 

masterexamen med huvudområdet didaktik är klart. 

Vid sammanträdet den 4 september 2008 beslutade nämnden att inrätta huvudområdet 

didaktik samt filosofie masterexamen med huvudområde didaktik. 


Utbildningsvetenskapliga nämnden beslutar att uppdra till UKK att inkomma med 

utbildningsplan, allmän del, för masterprogram i didaktik senast inför nämndens 

sammanträde i maj. 


Då huvudområdet och masterexamen således nu finns inrättade återstår att besluta om 

inrättande av masterprogram i didaktik utifrån tidigare inkommen ansökan och utlåtanden. 

Som underlag för ett sådant beslut är det lämpligt att även utbildningsplanens allmänna del 

fastställs då den innehåller väsentlig information för ett sådant beslut. 

Underlag 

Bilaga 9.1, 9.2, 9.3, 9.4. 

1

Bilaga 9.1 


Ansökan om inrättande av utbildningsprogram 

Masterprogram i didaktik 

Formuläret avser ansökan för utbildningsprogram med start tidigast läsåret 2009/2010 

Ansökan ska vara resp. nämndhandläggare tillhanda senast v. 3 för program med start 09/10 som ges på 

engelska och för påbyggnadsprogram, och v. 9 för svenska nybörjarprogram. (Exakta deadline meddelas senare.) 

Allmänna anvisningar: 

• Ta gärna stöd av Riktlinjer och anvisningar för inrättande av utbildningsprogram som återfinns på 

http://www.mdh.se/rek/processer/processbeskrivningar/utb_planering/styrdokument/index.shtml 

• Fyll i formuläret direkt i anvisade rutor. Låt anvisningarna (=den röda texten) ligga kvar då ansökan 

skickas in. 

• Lägg in era uppgifter med svart text! Skriv kortfattat och gärna i punktform. 

• Ansökan insändes dels via mejl dels i pappersform undertecknat av prefekt. 

A Sorteringsuppgifter 

Ansökande institution/ 

värdinstitution 

Nämndtillhörighet för 

ansökan 


Akademin för utbildning, kultur och kommunikation 


Programstart och studieort När tänker man sig första programtillfället (termin, samt läsår om inte 09/10 avses)? 

Studieort (/-er) för programmet? 

Höstterminen 2009. Eskilstuna 

Institutionens 

kontaktperson (-er) 

Ange namn, e-postadress, telefon-/ anknytningsnummer! 

Carl Anders Säfström, carl.anders.safstrom@mdh.se, 1532 

B Uppgifter om programmet 

B 1. Inrättandedata 

Programnamn på svenska 

Programnamn på engelska 

Programmets omfattning i 

högskolepoäng 

Examen/examina efter 

genomgången utbildning 

Behörighetskrav 


Samråd med ansvarig nämndhandläggare på UFO. 


Tag stöd av anvisningarna, och samråd gärna med ansvarig nämndhandläggare på UFO och med 

INA (Internationella Avdelningen). 

Utbildningens omfattning i högskolepoäng, jfr. HF bilaga 2 ( SFS 2006:1053). 

Skriv fullständiga examensbenämningar med för- och efterled. 

Ange först ”huvudexamen” för utbildningen, därefter ev. examen genom etappavgång. Om det 

gäller en yrkesutbildning ange också ev. generell examen/examina med fullständig 

examensbenämning. 

Samråd med StudentCentrum /examensenheten! 

Samråd med StudentCentrum / antagningsenheten! 

Avses program på grundnivå anges kravet dels som standardbehörighet med eventuella 

undantag samt i form av kurser inom parentes. 

Ex. 1: G.2. (= Sv B, En B, Ma B, Hi A och Sh A.) 

Ex. 2: E.3. Undantag medges från kravet på Fysik B. Fysik A krävs. (= Ma D, Fy A och Kemi A.) 

Avses program på avancerad nivå anges kravet i fritext. 

Examen på minst grundnivå om minst 180 hp, varav minst 90 hp 

med utbildningsvetenskaplig relevans. 

Avses program som ges på engelska ska behörighetskravet skrivas på både svenska och 

engelska samt visa vad som gäller vid såväl nationell som internationell rekrytering. 

B 2. Programmets inriktningar och mål 


1

Forskningsanknytning alt 

anknytning till konstnärligt 

utvecklingsarbete 

Bilaga 9.1 


Redogör för forskningsanknytning alt anknytning till konstnärligt utvecklingsarbete inom 

institutionen och/eller inom högskolan som kan gynna programmets utveckling. (Max 250 ord) 

Vid akademin för Utbildning Kultur och Kommunikation finns 

sammantaget sju professorer, 5 gästprofessorer ett trettiotal 

lektorer och ca 5 docenter verksamma inom området didaktik. 

Forskningsanknytning garanteras av de forskningsmiljöer, (ex vis 

SIDES/Diskursgruppen, forskningsprogrammet för hållbar 

skolutveckling, förskoledidaktik, NT-didaktik och matematik, 

flerspråkighet och interkulturell kommunikation), som 

understödjer masterutbildningen och som samlas inom 

forskningsprofilen didaktik, som också är ett prioriterat område 

vid MDH. 

Programmål 

Vilka är målen för programmet? De mål man sätter upp för ett utbildningsprogram täcka in och 

kunna identifieras i förordningstextens mål för resp. examen. Målen ska också delas in i de 

undernivåer som anges i HF bilaga 2 (SFS 2006:1053): 

• Kunskap och förståelse (Knowledge and Understanding) 

• Färdighet och förmåga (Aptitudes and Accomplishments) 

• Värderingsförmåga och förhållningssätt (Ability to Evaluate and Assess) 

Se bilagan 

Examenskrav 

Precisering av vad som måste ingå i resp. examen. Det kan exempelvis röra sig om krav på 

omfattning i poäng av ingående ämnen/biämne, krav på (successiv) fördjupning, eller inriktning 

på examensarbete. Skriv kortfattat och gärna i punktform! (Jfr. HF bilaga 2 och den lokala 

examensordningen.) 

Samråd med StudentCentrum/examensenheten och/eller handläggare på UFO. 

Fältarbete som kurs, totalt 30 hp, förlagd i förskola, grundskola 

eller gymnasieskola. 

Självständigt arbete om totalt 30 hp knutet till ämne och 

praxisområde. 

Planerade möjliga 

studiegångar för studenten 

att uppfylla examenskrav 

från start över en femårsperiod 

Om programmet inrättas, vilka studievägar/inriktningar planeras. 

Visa på ev möjligheter till etappavgång på grundnivå resp avancerad nivå, om olika 

valmöjligheter/inriktningar finns inom resp mellan nivåerna, samt hur fortsättning på avancerad 

möjliggörs från grundnivå. Skriv kortfattat och gärna i punktform! 

(Max 250 ord) 

Då programmet i fråga är ett tvåårigt masterprogram finns inget 

behov av etappavgångar. Däremot kommer programmet 

innehålla inriktningsmöjligheter beroende på ämnesintresse, som 

är av betydelse i skolans värld; svenska, språk, matematik, 

naturvetenskap och teknik, historia och samhällskunskap, 

förskola. Efter examen är man behörig och väl lämpad att 

påbörja en forskarutbildning inom didaktik. I en sådan utbildning 

kommer 60 hp från masterutbildningen kunna tillgodoräknas. 

B 3. Programmets innehåll och struktur 

Innehåll inom 

huvudområdet/det 

huvudsakliga området för 

examen 


Gör en övergripande beskrivning av programmets innehåll inom huvudområdet för examen. Skriv 

gärna i punktform. 

(Max 250 ord.) 

Didaktik som kunskapsområde och forskningsfält behandlar 

frågor om utbildnings- och undervisningsinnehåll. Didaktiken 

omfattar alla de frågor som finns i skärningspunkten mellan ett 

specifikt kunskapsområde som exempelvis naturvetenskap, 

2

Bilaga 9.1 


teknik, samhällsorienterade ämnen och språk, och lärande av, 

och undervisningen om, detta kunskapsområde. 

Kunskapsobjektet för didaktik är förändringsprocesser av 

kognitiv, etisk och estetisk karaktär i nutid såväl som hur dessa 

processer formulerats över tid och motiverats. 

Didaktik inrättades som forskarutbildningsämne av den 

Utbildningsvetenskapliga nämnden 2007-06-01. 

Övergripande planering 

Redogör kort, och gärna i punktform, för programmets struktur i form av uppläggning och kurser. 

Hur säkerställs fördjupningen/progressionen under utbildningens gång? (Max 350 ord) 

(Kan kompletteras med planeringsdel i bilaga.) 

Se bilagans förslag till utbildningsplan. 

B 4. Profilering av MDH 

Koppling till styrdokument; 

ex. högskolans vision, 

utbildnings- och 

forskningsstrategi, inriktning för 

Bolognaarbetet samt ev. 

nämndspecifika styrdokument 


Referera kortfattat och gärna i punktform till respektive styrdokument. (Max 250 ord) 

Didaktik ingår i högskolans forskningsprofil och är ett prioriterat 

område inom dess utbildnings- och forskningsstrategi. 

C Programmets förutsättningar 

Konkurrens 

Bedömning av 

anställningsbarheten i 

relation till arbetsmarknaden 

Bedömning av studenternas 

efterfrågan 

Personella och ickepersonella 

resurser 

Samverkan 


Finns liknande utbildning inom universitetet eller vid andra lärosäten? 

Vilka blir konsekvenserna för det befintliga utbudet vid högskolan? 

Vi finner ingen motsvarighet till detta utbildningsprogram. Ett 

liknande är föreslaget inom forskarskolan i naturvetenskapernas 

och teknikens didaktik (Linköpings universitet som huvudman), 

men dels är den mastern begränsad till NT-didaktik, dels ligger 

den minst ett år efter vårt förslag i planeringen. 

Gör en bedömning av hur de ämnesspecifika resp generella/överförbara kunskaper/färdigheter 

man tillägnat sig under utbildningen kan komma att fungera/användas på arbetsmarknaden. (Här 

kan man precisera olika sektorer man kan tänkas kunna arbeta inom efter genomgången 

utbildning, eller kortfattat beskriva kunskapernas/färdigheternas användbarhet i mer generella 

termer.) 

Skriv max 200 ord. 

Se bilagan 

Finns intresse bland studenterna? Vilket är det geografiska rekryteringsområdet – regionalt, 

nationellt eller internationellt? Beakta könsaspekten/genusperspektivet. 

Max 150 ord 

Se bilagan 

Lärarkompetens inom huvudområdet; befintlig – rekryteringsbehov? Vid den egna eller vid andra 

institutioner? 

Andra personella resurser (ex. studievägledning, administration)? 

Icke-personella resurser (lokaler, datorer, programvara, särskild utrustning etc)? 

Investeringsbehov? 

Redogör kort, och gärna i punktform, för hur man tänker sig eventuellt samarbete/samverkan med 

andra utbildningsprogram/redan befintlig utbildning inom området, inom eller mellan 

institutioner. 

De huvudsakliga resurserna i frågan om kompetens finns framför 

allt inom UKK, men för vissa inriktningar behövs även 

medverkan från akademin HST. Men framför allt vill vi 

framhålla kompetens i regionens skolor. Vi ser denna master som 

en samproduktion med kompetenta lärare i skolorna. Dessa lärare 

bidrar till framväxten av kunskap genom att några av dem med 

3

Bilaga 9.1 


expertkunskaper medverkar i lärarkollektivet. 

Ekonomiska 

förutsättningar 

Rekryteringsmål från start och över en femårsperiod? Investeringsbehov? Kort redogörelse för de 

ekonomiska förutsättningarna för programmet. 

F Övrigt 

Uppföljning och 

utvärdering 


Redogör för hur man tänker sig kvalitetssäkringen av programmet samt för studentmedverkan. 

Vi arbetar redan för att knyta internationella forskare till ett 

vetenskapligt råd inom didaktik, som bland annat ska ha till 

uppgift att granska och utvärdera det kvalitativa innehållet i 

masterutbildningen. 

Bedömargrupp 

Förslag på externa (från andra lärosäten och näringsliv) och interna bedömare. 

Ange namn, befattning, adress och telefonnummer. De personer som här anförs ska ha vidtalats 

om huruvida de kan anta det eventuella uppdraget. Detta så att bedömning kan göras innan 

programutbudet tas (maj-juni för engelska program och påbyggnadsprogr, samt augusti för 

nybörjarprogram). 

Per Ledin, professor, Örebro universitet, 019-301431 

Leif Östman, professor, Uppsala Universitet 018-4712397 

Tony Lööw, Skolchef, Barn och ungdomsförvaltningen, 

Eskilstuna kommun, 016- 7102060 

Synnöve Fridén, Verksamhetschef ProAros, Lärande och 

utbildning, Västerås kommun, 0704651850 

Rekryteringsmål/programtillfällen 

Urval 

Antal studieplatser, antal tillfällen/läsår? 

20 (?) 

Vilka urvalskriterier ska gälla för antagning till programmet? 

Samråd med StudentCentrum/antagningen och med INA (internationella avd.) för program som 

ska ges på engelska. 

4

Bilaga till 

Bilaga 9.1 


Ansökan om inrättande av utbildningsprogram 


Formuläret avser ansökan inför läsåret 2009/2010 

Att utveckla en praktikgrundad master i didaktik innebär att skapa ett område där skola och 

högskola kan samarbeta och förena praktikens krav och förväntningar med gedigen 

forskningsbaserad kunskapsproduktion. Ur samtal mellan representanter för Mälardalens 

högskola och Eskilstuna kommun har det vuxit fram en modell som innebär att kommunen 

sammanlänkar sitt behov av lärarfortbildning med högskolans kursutbud för att möta de 

skiftande och ibland motstridiga kraven på skola och lärarutbildning. För att långsiktigt 

stabilisera rekrytering av studerande på avancerad masternivå krävs kompetenshöjande kurser på 

flera nivåer. Kompetensutvecklingskurser utvecklas enlighet med en tänkt progression mot 

mastersprogrammet. Dessa kurser skall också kunna ´stå för sig själva´ som attraktiva kurser för 

verksamma lärare och andra studerande. Den långsiktighet som eftersträvas kräver delaktighet av 

de inblandade aktörerna. Därför utvecklas kurserna i nära samarbete mellan nätverk av 

pedagoger/didaktiker inom skola och högskola. Dessa möts för att diskutera behov av och 

utveckla innehåll i kompetensutvecklingen. Arbetet granskas av två instanser, ett råd av forskare 

på Högskolan och ett kvalitetsråd utsett av det regionala utvecklingscentret DURUC. Samtliga 

kurser utgår från autentiska frågeställningar och problemområden som kommer ur skolans 

verksamhet. Dessa frågeställningar undersöks, reflekteras över och granskas kritiskt utifrån 

teorier och forskning inom det aktuella området. Kurserna görs vidare tillgängliga för skolans 

personal genom att studietakt anpassas till skolans verksamhet och ges inom högskolans 

reguljära utbud och inte i form av uppdragsutbildning samt att möjligheter till sommarkurser 

undersöks. Detta ger skolorna möjlighet att använda resurser till tid för lärarna att genomföra 

kompetensutveckling med hög kvalitet. För den enskilda kommunen innebär utvecklingen mot 

en praktikgrundad master en väsentlig kompetenshöjning hos personalen genom tillgång till 

högskolans kunskap men också i och med att varje skola får tillgång till en masterutbildad 

utvecklingspedagog som initierar skolutveckling genom det fältarbete och självständiga arbete 

som sker inom masterprogrammet. Den individuelle läraren får möjlighet till fördjupade 

kunskaper kring själva lärargärningen och dess ämnesinnehåll. 

För högskolans del innebär utbildningen att den uppfyller den tredje uppgiften, dvs. stimulerar 

kunskapstillväxt i regionen samtidigt som den får tillgång till praktiknära nätverk för forskning 

och utbildning. Lärarutbildningen blir genom denna modell ett konkret uttryck för det delade 

ansvaret för lärarutbildning genom att de masterutbildade lärarna kan handleda examensarbeten. 

Det innebär också att lärarstudenterna kan handledas praktiknära. För båda parter innebär 

modellen ett väsentligen utökat kunskapsutbyte men också en stabilitet i relation till skiftande 

krav och förväntningar på skola och lärarutbildning. 

År 1 

Termin 1 

- 15 högskolepoäng (hp) utbildningsvetenskap, (uppdelat på två 7,5-kurser) 

- diskurs och textanalys, 15 hp. 

- 

Termin 2 

- Ämnesdidaktik, 7,5 hp 

- Språklig och kulturell mångfald, 7,5 hp . 

5

Bilaga 9.1 


- Självständigt arbete, 15 hp / Ämnesdidaktisk fördjupning. 

År 2 

Termin 3 

- Utredning, utvärdering och praxisnära forskning, 7,5 hp 

- Fältarbete 22,5 hp, i kommunens skolor. 

Termin 4 

- En kurs på 7,5 hp som knyter an till förra terminens fältarbete och för det vidare 

- Fältarbete, 7,5 hp 

- Självständigt arbete, 15 hp, knutet till ämne och praxisområde 

Särskild behörighet: Lärarexamen och därefter minst två års yrkesverksamhet samt examensarbete eller 

uppsats om 15 hp på kandidatnivå (om det inte ingår i lärarexamen) 

6

Barn- och utbildningsnämnden 2008-05-20 1 (2) 

Barn- och utbildningsförvaltningen 

Förvaltningsledningen 

Tony Lööw, 016-710 20 60 

Bilaga 9.2 


Yttrande om ansökan av utbildningsprogram 


Inledning 

Min utgångspunkt eller perspektiv i detta yttrande är slutanvändarens eller 

kundens. Jag har inte kompetens att- eller möjlighet att bedöma eller jämföra mot 

högskolans interna krav på program eller mot andra jämförbara utbildningar. 

Jag följer den översända anvisningen för bedömare. 

Jag har inte medverkat i någon grupp eller haft kontakt med någon annan extern 

bedömare. Jag utgick från att någon inom högskolan skulle hålla ihop 

bedömargruppen, men valde till slut att ändå avge yttrandet enskilt. 

Kvalitetsbedömningen 

1 Programmets inriktning och mål 

Jag har svårt att bedöma om formella krav är uppfyllda utifrån förordningstext. Jag 

kan konstatera att det görs en beskrivning där mål och examinationsordning 

framgår. 

2 Programmets innehåll och struktur 

Jag anser att programmet är intressant för barn- och utbildningsförvaltningen i 

Eskilstuna kommun. Det finns ett starkt behov av att koppla skola och högskola 

närmare varandra via den praktik som skolans lärare verkar i. Den didaktiska 

frågan är ständigt aktuell. 

bilaga_9.2

Eskilstuna kommun 2008-05-20 2 (2) 

Bilaga 9.2 


I ansökan beskrivs att kurser på lägre nivå förväntas utgöra en progression mot 

behörighet för masternivån. Det är intressant för kommunen då lärare kan fortbilda 

sig vid olika tidpunkter men ändå i en utstakad riktning. 

I ansökan beskrivs studierna som heltidsstudier uppdelat på fyra terminer. Det kan 

vara av personligt intresse för vissa lärare. För huvuddelen av lärarna och för 

kommunen som arbetsgivare är det av betydligt större värde att programmet kan 

läsas med lägre studietakt; kvarts- eller åttondels fart. Det gör det möjligt att 

kombinera studier och arbete och få en starkare koppling mellan utvecklingsbehov 

i skolan och formell akademisk utbildning. 

3 Profilering 

På denna punkt kan jag inte göra någon bedömning. 

4 Utbildningsbehovet 

Jag kan endast yttra mig om anställningsbarheten och den bedömer jag som god. 

Min bedömning är att masterutbildade lärare ligger i linje med hur Eskilstuna 

kommun tidigare skissat på en utveckling av karriärtjänster för lärare. Jag ser också 

en koppling till vårt arbete att utveckla ett didaktiknätverk mellan verksamma 

pedagoger som stöd till skolledarna att driva skolutveckling, där läraren under 

masterutbildningen kan ta en större ledande roll. 

5 Resurser 


6 Ekonomi 

Min bedömning är att detta är av intresse för våra lärare, jmf karriärtjänster. Jag ser 

dock en koppling till att en tillräckligt låg studietakt kan erbjudas. 

7 Uppföljning och utvärdering 


Tony Lööw 

Skolchef 

bilaga_9.2

Bilaga 9.3 


Kvalitetsbedömning av Ansökan om inrättande av 

utbildningsprogram – masterprogram i didaktik 

Leif Östman 

Uppsala, 28 maj 2007 

Jag har koncentrerat mina bedömningar till de som gäller vetenskaplig kvalitet, relevans och 

nytta. De mera formella delarna av ansökan har jag inte granskat gentemot 

högskoleförordningen. Min samlade bedömning är att ansökan är tillfredsställande. 

1. Programmets inriktning och mål 

Beskrivningarna är tillfredsställande; möjligen skulle man kunna utveckla och precisera 

”Färdigheter och förmågor” samt ”värderingsförmåga” under ”programmål. 

2. Programmets innehåll och struktur 

Programmet är föredömligt knutet till skolans värld , bl.a. genom medverkan av lärare på 

fältet i kurser och införande av ett fältarbete. Beskrivningen av didaktik som kunskaps- och 

forskningsområde är precist och täcker in den internationella forskningen inom området. 

Eventuellt skulle man kunna förstärka beskrivningen av examinationsformer. Den 

övergripande planeringen är tillfredsställande. Eventuellt skulle ett förtydligande vara 

önskvärt vad gäller formuleringen ”, samt färdigheter utvecklas inom arbetssättet”. 

3 & 4. Profilering och utbildningsbehov 

Programmets uppbyggnad är unikt för Sverige genom att den kombinerar en hög 

vetenskaplighet med stor relevans för yrkesverksamma lärare. Denna kombination är ett 

framtidskoncept och har alla förutsättningar för att bli efterfrågat bland såväl lärare som 

ledare på olika nivåer inom utbildningsväsendet. 

5. Resurser 

Min bedömning är att det finns en tillräcklig forskningsmiljö för att programmets kvalitet 

skall garanteras. Inrättandet av ett vetenskapligt råd är också en god kvalitetsgaranti. För att 

programmets bredd skall vidmakthållas kan det vara viktigt att bjuda in forskare från andra 

didaktiska forskningsinriktningar som föreläsare, etc.

Bilaga 9.3 


6. Ekonomi 

Den beräknande dimensioneringen är rimlig med tanke på programmets inriktning och 

förankring. 

7. Uppföljning och utvärdering 

Att utnyttja det vetenskapliga råden som granskare och utvärderare är en god tanke. 

Eventuellt skulle man kunna redan i denna fas skriva in en tidsplan för ett sådant arbete.

Bilaga 9.4 


Örebro universitet 

Humanistiska institutionen 

701 82 Örebro 

Per Ledin, professor i svenska språket 

E-psot: per.ledin@oru.se 

KVALITETSBEDÖMNING AV MASTERPROGRAM I DIDAKTIK 

Jag har att som sakkunnig bedöma den ansökan om inrättande av Masterprogram i didaktik 

som ingivits till Utbildningsvetenskapliga nämnden. Det sker i enlighet med de av 

Mälardalens högskola fastställda kriterier, närmare bestämt sju stycken. 

Låt mig inledningsvis säga att jag är positiv till mastern. Att utveckla en praktikgrundad 

master där högskola och skolor möts är ett utmärkt initiativ, som såvitt jag kan bedöma har 

goda utsikter till framgång. 

Ansökan är kortfattad. Man hade kunnat önska en något mer fyllig (bilaga till) ansökan, där 

t.ex. omvärldsanalyserna gjorts utförligare – skola och lärarutbildning är ju ett milt sagt 

omdiskuterat och politiskt utsatt område – eller relationen till forskarutbildning utvecklats, 

eller utvärderingsfrågorna lyfts mer. Men grundidén är som sagt hållbar. 

Jag tar kriterierna i tur och ordning: 

Programmets inriktning och mål 

Ett samarbete mellan Mälardalens högskola och Eskilstuna kommun ligger till grund för 

mastern och präglar dess inriktning. Programmet har några fasta kurser (som text- och 

diskursanalys samt språklig och kulturell mångfald) och erbjuder i övrigt olika 

inriktningsmöjligheter beroende på ämnesintresse, t.ex. i form av självständiga arbeten och 

fältarbeten. Designen är tillkommen just för att optimera samarbetet mellan högskola och 

skolor, och jag finner den genomtänkt. Det kan noteras att två års yrkesverksamhet krävs som 

särskild behörighet. 

Målen för programmet kunde uttryckts tydligare än nu är fallet (under rubriken Programmål). 

Men det som står är relevant. 

Programmets innehåll och struktur 

Innehållet har skisserats under föregående rubrik. Det utbildningsvetenskapliga och didaktiska 

fältet tematiseras särskilt i förhållande till kommunikation, språk och kultur. Till detta 

kommer ämnesdidaktiken, dvs. det innehåll som formas av olika ämnesintressen. 

Strukturen är vanlig i dagens masterprogram: det första året är mer teoretiskt ägnas till stor del 

åt kurser medan det andra året är mer praktiskt och till stor del ägnas åt fältarbete. Jag hade 

gärna sett en diskussion om detta upplägg; en möjlighet vore en mer konsekvent varvning av 

teoretiska och praktiska moment. I relation till forskarutbildning hade det kunnat vara en 

poäng att tillåta etappavgång. Nu sägs att 60 hp från mastern kommer att kunna tillgodoräknas

Bilaga 9.4 


i en forskarutbildning inom didaktik, vilket är ett något för starkt påstående. Dvs. det beror ju 

på om det aktuella forskarutbildningsämnet tillåter detta i sin studieplan. 

Profilering 

Ett samarbete mellan högskola och skolor på det sätt som föreslås ger en profilering som står 

sig väl nationellt. I ansökan kunde diskuterats liknande samarbeten; sådana finns t.ex. inom 

ramen för Forskarskolan i Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet, och i viss mån 

också inom ramen för den forskarskola som Mälardalens högskola deltar i, nämligen 

Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik. 

Utbildningsbehovet 

Kontakterna som tagits mellan Mälardalens högskola och Eskilstuna kommun har visat på ett 

utbildningsbehov. 

Resurser 

Kompetensen inom Mälardalens högskola är tillfredsställande, och det finns en koppling till 

forskningsmiljöer inom högskolan. Även kommunens skolor tas upp som en resurs i ansökan. 

Ekonomi 

Själv ansökan ger inte mig som sakkunnig möjlighet att bedöma ekonomin på annat sätt än att 

det sägs att minst 20 studenter samtidigt ”ska finnas inom ramen för en termin”. Detta 

studentantal torde möjliggöra en ekonomisk bärkraft. 

Det finns i ansökan en rubrik, Ekonomiska förutsättningar, som dock inte fyllts i. Den övriga 

ekonomiska bedömningen lämnar jag därför till nämnden. 

Uppföljning och utvärdering 

Vad gäller utvärdering antar jag att detta yttrande i sig kan ses som en utvärdering av 

programmets utformning. I övrigt sägs i ansökan att det ska utvecklas ett vetenskapligt råd 

inom didaktik med internationella forskare och att detta råd ska granska och utvärdera. 

Liksom för punkten ekonomi lämnar jag till nämnden att bedöma punkten uppföljning och 

utvärdering. Jag gissar att nämnden och högskolan har olika kvalitetssäkringssystem som 

innefattar löpande utvärderingar. Om inte bör denna punkt utvecklas. 

Sammanvägning 

Den kortfattade ansökan gör det som nämnts lite svårt att göra en kvalitetsbedömning av t.ex. 

ekonomi och utvärdering. Men förutsatt att nämnden har ett underlag för bedömning av detta 

ser jag inga problem med att fatta ett beslut om inrättande av de föreslagna 

masterprogrammet. Samarbetet mellan högskola och skolor ger mastern en god grund, och 

den kan antas svara mot krav på god nationell standard. Hur svenska lärarutbildningar – och 

motsvarande masterprogram – ska relateras till internationell standard är, åtminstone för mig, 

inte alldeles klart. Men forskningsmiljöerna vid Mälardalens högskola har internationella 

nätverk, och ett internationella råd omtalas i ansökan. Jag ser ingen anledning att ifrågasätta 

standarden. 

Örebro den 28 maj 

Per Ledin

Bilaga 10 



Margareta Sandström Kjellin 

UKK 2009-02-02 

Slutrapport till den Utbildningsvetenskapliga nämnden från 

arbetsgruppen Interkulturalitet i lärarutbildningen 

Sammanfattning och förslag till fortsatt arbete 

Arbetet inleddes med att gruppen, för att kunna tolka uppdraget, gjorde en utredning 

av vokabulär och definitioner. Detta redovisades i ett utförligt resonemang i 

delrapporten den 29 maj. Det klargjordes att de begrepp som är mest centrala i de 

sammanhang som här åsyftas (de pedagogiska) är interkulturell pedagogik och att det 

är fråga om att öka den interkulturella medvetenheten, förmågan att se 

interkulturella möten i skolan/förskolan som möjligheter till ömsesidigt givande 

möten. 

Av det statistiska material (som gäller utbildningssituation för befolkningen i 

Västmanland och Södermanland, där åtskillnad mellan svensk och utländsk 

bakgrund) som analyserats framgår att det finns behov av forskning omkring 

interkulturalitet, där man till exempel kan ta reda på mer om villkoren för lärande i 

interkulturella grupper på högskolenivå/i obligatorisk skola ur lärar- och 

student/elevperspektiv. 

Arbetsgruppen konstaterar att det, både inom arbetsgruppen och bland övriga 

kollegor på Mälardalens högskola, finns en beredskap att bedriva forskning inom 

området. Sådan forskning synes ligga väl inom den prioriterade forskningsprofilen 

Didaktik och interkulturell kommunikation. 

För att möta det behov av utbildning på området för regionens lärare som preciserats 

genom arbetsgruppens möte med företrädare i regionen har arbetsgruppen utarbetat 

en kurs som kommer att ingå i ordinarie kursutbud från och med hösten 2009 och 

som är behörighetsgivande för masterutbildningen i didaktik. Kursplan till denna 

kurs finns med som bilaga till denna rapport (bilaga1). Dessutom föreslår 

arbetsgruppen att ’Lärande i interkulturella lärmiljöer’ så småningom får utgöra en 

inriktning i masterutbildningen i didaktik. 

Med hänsyn till det faktum att antalet studenter med utländsk bakgrund är större på 

Mälardalens högskola än på de allra flesta andra universitet och högskolor föreslår 

arbetsgruppen att lärarutbildningen profilerar sig interkulturellt; detta skulle till 

exempel innebära att stor vikt läggs vid att utarbeta kurserna i utbildningsvetenskap 

så att de får en tydlig sådan prägel. En kompetens hos lärare för att kunna möta 

1

Bilaga 10 



kulturell mångfald bland elever uttrycks även vara önskvärd i de övergripande 

formuleringarna i den nyligen publicerade utredningen om den nya lärarutbildningen 

(SOU2008: 1091). 

I delrapporten den 29 maj framkom att interkulturalitet inte framträder i 

kursplanerna i lärarutbildningen. För att möta önskemålet att interkulturalitet tydligt 

framträder i kursplanerna i lärarutbildningen, och för att ha beredskap att möta den 

stora och ökande studentgrupp som har utländsk bakgrund föreslår arbetsgruppen 

att det görs en strategisk satsning på att utveckla den interkulturella kompetensen 

hos (lärar)utbildare vid Mälardalens högskola. 

Eftersom det framkom av det statistiska materialet att ungdomar i våra två län, och 

särskilt ungdomar med utländsk bakgrund är mindre benägna att välja 

högskolestudier, föreslår arbetsgruppen dessutom att det görs ett konkret arbete med 

att marknadsföra högskoleutbildning genom att studenter på olika utbildningar på 

Mälardalens högskola berättar för besökande gymnasieungdomar (och 

grundskoleelever?) om sina utbildningar och/eller att studenter kan få besöka 

gymnasier och berätta om sin utbildning. Goda idéer om ytterligare tillvägagångssätt 

kan fås genom INTIZE – matematikprojektet, där studenter från Chalmers tekniska 

högskola bedrivit liknande verksamhet. Deras hemsida har adressen: 

http://www.chalmers.se/sections/samverkan/skolsamverkan/gymnasiecentrum/akt 

uellt/chalmers. 

Arbetsgruppen föreslår att nödvändiga kontakter tas för att föreslå samarbete med 

Spetssamverkanscentrum/Samhällskontraktet, dels för att underlätta inträdet på 

arbetsmarknaden för ungdomar i regionen som är intresserade av att starta egna 

företag (eftersom det visade sig att många ungdomar i regionen, och särskilt 

ungdomar med utländsk bakgrund, är intresserade av att starta eget), dels för att 

stimulera dessa ungdomars intresse för och möjlighet till fortsatt utbildning. 

Arbetsgruppen föreslår också att nödvändiga kontakter tas för att föreslå samverkan 

med Spetssamverkanscentrum/Samhällskontraktet för att utreda möjligheter att 

anordna fortbildning för verksamma lärare med tanke på det som framkom i 

omvärldsanalysen, att det krävs en god beredskap att möta mångkulturalitet hos 

skolans elever. 

1 Regeringskansliet (2008). En hållbar lärarutbildning. SOU2008:109 

2

Bilaga 10 



Sammanfattningsvis föreslår arbetsgruppen 

- Att Lärande i interkulturella miljöer får utgöra en inriktning i 

masterutbildningen i didaktik. De medel som återstår enligt arbetsgruppens 

budget (70 562 kr; se sammanställning s. 15-16) kan användas för att utveckla 

kurser i denna inriktning 

- Att vid planeringen av den nya lärarutbildningen särskild möda läggs på att 

utforma sådana kurser att de blivande lärarna får en interkulturell kompetens 

- Att det görs en strategisk satsning på att utveckla den interkulturella 

kompetensen hos lärarutbildare vid Mälardalens högskola, vilket kan leda till 

ökade inslag av interkulturalitet i olika kursinnehåll i lärarutbildningen 

- Att nödvändiga kontakter tas med Spetssamverkanscentrum/ 

Samhällskontraktet för att utreda möjligheter till samarbete omkring 

forskning med utgångspunkt från de slutsatser som dragits av den 

demografiska omvärldsanalysen i denna rapport (se s. 11-12) 

- Att nödvändiga kontakter tas med Spetssamverkanscentrum/ 

Samhällskontraktet för att utreda möjligheter till samarbete omkring 

fortbildning för verksamma lärare med utgångspunkt från de slutsatser som 

dragits av den demografiska omvärldsanalysen i denna rapport 

Inledning 

Arbetsgruppen har bestått av Åsa Brattlund, Marja-Terttu Tryggvason, Margaret 

Obondo, Jacob Axdorph (studeranderepresentant) och Margareta Sandström Kjellin. 

Vid sammanträdet i den Utbildningsvetenskapliga nämnden den 13 mars 2008 

tillsattes arbetsgruppen som fick uppdraget att utveckla ”kurser som behandlar 

koppling mellan interkulturalitet och lärarutbildning”. Gruppen skulle genomföra tre 

deluppdrag: (1) tillsammans med DURUC inventera skolornas behov av utbildning 

inom området interkulturalitet, (2) inventera vilka forskningsbehov som finns inom 

området, och vilka resurser Mälardalens högskola har för detta ändamål samt (3) se 

över och skapa kurser med interkulturalitet som ledord eller där interkulturalitet 

ingår, t ex interkulturell kommunikation, interkulturell pedagogik. 

Förutom denna slutrapport har två delrapporter lämnats till nämnden, den 29 maj 

och den 4 september 2008. I delrapporten den 29 maj redovisades dels en 

inventering av befintliga kurser med interkulturalitet som ledord eller där 

interkulturalitet ingår, dels resultat av en enkät som gjorts för att tillsammans med 

DURUC inventera skolornas behov av utbildning inom området interkulturalitet. 

Dessutom ingick ett utförligt resonemang om vokabulär omkring interkulturalitet. I 

delrapporten den 4 september 2008 redovisades grunddata för den av arbetsgruppen 

3

Bilaga 10 



utarbetade kursen Didaktik i interkulturella lärmiljöer. Vid UVENs sammanträde den 

11 december 2008 lämnades en slutrapport, som återremitterades till arbetsgruppen 

för fortsatt diskussion och justeringar av innehållet. 

Inventering av behov av utbildning på området 

Arbetsgruppen har inventerat behov av utbildning på området. Synpunkter på 

önskvärt innehåll i kurs för att öka skolpersonalens interkulturella medvetenhet 

inhämtades genom en enkät via DURUC i april 2008, genom samtal mellan UVEN 

och DURUCs ledamöter i maj 2008 och genom en seminariedag den 30 oktober 

2008 i Västerås. Det framgick av alla tre aktiviteterna (även om enkäten bara kan 

tillmätas begränsad betydelse) att det finns ett behov av utbildning på området. 

Enkät 

En enkät skickades ut från arbetsgruppen den 16 april 2008 via DURUC med en kort 

inledning där det poängterades att personal i dagens skola behöver öka sin 

interkulturella kompetens, eftersom de möter elever från olika kulturer. Två frågor 

ställdes i enkäten: Vilken beredskap finns det på din skola att bemöta dessa 

ungdomar så att deras kulturella tillhörighet bejakas? Finns det behov av kurser inom 

detta område för att öka personalens interkulturella kompetens? Det inkom endast 

tre svar på enkäten. Av svaren framgick att man ville fördjupa sina kunskaper och 

bredda perspektiven. 

Diskussion mellan DURUC och UVEN 

Vid den diskussion som ägde rum i samtalet mellan DURUC och UVEN den 29 maj 

framkom ytterligare synpunkter på önskvärt innehåll i nya kurser. Det kursinnehåll 

som önskades var sådant som främjar interkulturell medvetenhet, specialpedagogisk 

kompetens, N/T-didaktisk kompetens, funktionalitet i arbetslag, kunskap om 

genusfrågor, variation av arbetssätt och arbetsformer i klassrummet samt kunskap 

om praktiknära forskning. 

Seminariedag 

Den 30 oktober 2008 anordnade arbetsgruppen en seminariedag. Inbjudningar till 

dagen hade skickats till verksamma lärare, lärarutbildare och lärarstudenter. 22 

personer hade anmält sig till dagen, och av dessa deltog slutligen 16 personer. Även 

om deltagarantalet var lågt, var alla tre grupper representerade. 

4

Bilaga 10 



Dagen inleddes med en presentation av olika aspekter på Interkulturell undervisning 

samt hur man kan tillgodose interkulturell undervisning genom att iaktta Banks’ fem 

dimensioner; i korthet innebär dessa att man (1) använder ämnesinnehåll från de 

olika grupperna, (2) hjälper eleverna att förstå hur kunskap konstrueras, (3) hjälper 

eleverna att utveckla positiva attityder och beteenden mellan grupperna, (4) 

modifierar undervisningsstrategierna så att elever med olika etnicitet och från skilda 

kultur-, språk- och sociala grupper får samma lärmöjlighet samt (5) förändrar 

skolans kultur och omgivning så att olika grupper känner samma status i skolans 

kulturliv (de fem dimensionerna är utförligt presenterade i delrapporten 29 maj 

presenterades hur man i Eskilstuna kommun arbetar med mottagandet av elever från 

andra kulturer. Mångkulturella enheten samordnar verksamheten för att utveckla 

mottagande, introduktion och särskilda utbildningsinsatser till barn och ungdomar 

med utländsk bakgrund i förskola, grundskola, särskola och gymnasium. Dessutom 

ansvarar enheten för de internationella klasserna och Slussen. Internationella 

klasserna tar emot elever i grundskoleåldern (åldersblandat) som ännu inte 

behärskar det svenska språket fullt ut. Slussen är en introduktionsverksamhet för 

nyanlända ungdomar i gymnasieåldern med annan språklig och kulturell bakgrund. 

Mångkulturella enheten samverkar med de lokala skolledningarna vid organisation 

av och verksamhet i kommunens studieverkstäder på grundskola och gymnasium, 

och de har ett särskilt ansvar för kompetensutveckling i mångfaldsfrågor för hela 

Barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Mer information om detta 

går att finna via hemsidan: http://www.eskilstuna.se/templates/Page____3160.aspx 

Därnäst redogjordes för hur man i Västerås hanterar mottagandet av elever från 

andra kulturer, och det berättades att Centrum för tvåspråkighet i Västerås sköter all 

modersmålsundervisning, alla förberedelseklasser samt har hand om alla 

inskolningsassistenter. Dessutom presenterades den synbarligen lyckade satsningen 

med IDA-projektet (Inkludering-Delaktighet-Aktivitet). Detta är en mycket stor 

satsning på förskola och skola; budgeten omsluter hela 60 Mkr. Bakgrund till 

projektet IDA är att man vill höja studieresultaten vid vissa utvalda skolor och 

förskolor. Man gör insatser beträffande modersmål och språk, familjestöd, något som 

kallas ’passion och kultur’ (vilket avser kulturella aktiviteter av olika slag). Med 

utgångspunkt i Banks’ fem dimensioner berättade en rektor i Västerås hur man 

arbetar i IDA-projektet med att utveckla en interkulturell undervisning. Mer 

information om IDA-projektet kan fås på hemsidan: 

http://www.vasteras.se/forskolaochutbildning/utvecklingsprojekt/ida/Pages/ida.aspx 

Resten av dagen ägnades åt diskussioner i grupp. Vid redovisning av dessa framkom 

nedanstående synpunkter på en fortbildningskurs för lärare på detta område. 

Utgångspunkter 

- utgå från Banks’ fem dimensioner, men lägg till ytterligare en: kunskap om 

mer subtil interkulturell kommunikation: lärare behöver till exempel bli 

medvetna om olika kulturers icke-verbala kulturella uttryck, det vill säga 

5

Bilaga 10 



åtbörder, miner, tonlägen med mera samt vad detta kan få för betydelse för 

den interkulturella kommunikationen 

- behandla styrdokument, värdegrund, människosyn, demokrati och 

medbestämmande samt interkulturella aspekter på ämnesinnehåll 

- börja från en känsla – hur man ser på sig själv och överhuvudtaget ser på 

människan – personlighetsutveckling 

- undervisa om idéhistoria, värdegrund samt människosyn och kunskapssyn. I 

lärararbetet är det viktigt att se eleven, människan – eftersom elever ’känner 

skillnaden på människointresse’ 

- det personliga ansvaret, civilkurage och ”åskådarrollen”, elevers 

medbestämmande, demokrati och medbestämmande 

Konkreta förslag om kursinnehåll 

- genomför fingerade utvecklingssamtal och betyg- eller 

bedömningssituationer/samtal 

- låt kursdeltagarna utföra ett konkret arbete bestående i att titta på kursen i 

modersmål och t ex kursen i geografi (eller annat ämne) för att hitta teman där 

man kan samarbeta 

- ge grundläggande kunskap om skillnader när det exempelvis gäller 

mångkulturellt – interkulturellt, och använd exempel i undervisningen 

- involvera elever, genom att kursdeltagarna genomför egna mindre studier 

hemma på sin skola där eleverna får komma till tals beträffande vad som är 

bra lärsituationer för dem. Eventuellt kan elever också delta i workshops som 

avslutande examinationsaktivitet i kursen. Anordnande av workshops kan öka 

attraktionskraften, eftersom detta kan vara en möjlighet för en skola att visa 

hur man arbetar interkulturellt 

Lämpliga deltagare till kursen 

- se till att även friskolor erbjuds deltagande 

- prioritera att skolledare genomgår kursen 

- blanda ‘vanliga’ lärare med modersmålslärare/blivande modersmålslärare i 

kursgrupperna. På så sätt blir kursgruppen interkulturell, vilket utgör en bra 

lärmiljö för alla 

- poängtera att det är en fördel om hela arbetslag deltar. Då kan de som deltagit 

ha större gemensam kraft att genomföra förändringar 

Efter seminariedagen den 30 oktober diskuterade arbetsgruppen dessa synpunkter 

och föreslog att den planerade kursen fylls med ett innehåll som stämmer överens 

med många av de ovan framförda önskemålen. Hur detta har formulerats i 

kursplanen framgår av bilaga 1. 

Inventering av forskningsbehov på området 

6

Bilaga 10 



Arbetsgruppen har genomfört en demografisk omvärldsanalys med hjälp av data som 

hämtats från SCBs hemsida, Regionfakta, Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 

2004 samt Sundbom och Sidebäcks studie (2008). Nedan följer fakta som belyser (1) 

utbildningssituationen i riket år 2003 för 22-åriga ungdomar år 2003, (2) 

utbildningssituationen för utrikes födda män och kvinnor i Västmanland och 

Södermanland jämfört med riket i övrigt, (3) ungdomars benägenhet att börja 

studera vid universitet och högskola, (4) studenter med utländsk bakgrund, vid 

Mälardalens högskola och i riket i övrigt, (5) lärarstudenter med utländsk bakgrund, 

(6) största immigrantgrupper i Västmanland och Södermanland år 2007 samt (7) 18- 

åringars syn på sin framtid. 

Utbildningssituationen i riket år 2003 för 22-åriga ungdomar 

Sundbom och Sidebäck (2008) har studerat unga vuxna med låg utbildning. Vi 

koncentrerar oss här på den utbildningsnivå som ungdomar uppnått år 2003 vid 22 

års ålder, eftersom dessa ungdomar då haft sex år på sig att studera vidare efter 

grundskolan. Lågutbildade definieras av Sundbom och Sidebäck som personer med 

grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå. 8 procent av 22-åringarna hade 

inte gått i svensk grundskola (de hade anlänt till Sverige för sent för att detta skulle 

vara aktuellt). De exkluderades därför ur Sundbom och Sidebäcks studie. 

Enligt Sundbom och Sidebäck (2008) är det 23% av årskullen 22-åringar år 2003 (i 

hela riket) som har utländsk bakgrund. Tabell 1 visar hur andelen lågutbildade 

fördelar sig mellan olika grupper. 

Tabell 1. Andel lågutbildade 22-åringar i riket år 2003 i kategorier med olika etnisk 

bakgrund (data är hämtade ur Sundbom och Sidebäck, 2008, s. 48). 

Kvinnor Män 

1. Född i Sverige, far och mor födda i Sverige 9 % 12 % 

2. Född i Sverige, far eller mor född i Sverige 13 % 17 % 

3. Född i Sverige, far och mor födda utrikes 16 % 23 % 

4. Född utanför Norden 16 % 23 % 

5. Född i Norden (utanför Sverige) 22 % 24 % 

Tabell 1 visar att en stor andel av ungdomarna med utländsk bakgrund (kategorierna 

3-5) är lågutbildade, jämfört med de två övriga kategorierna. Kategori 2 räknas sedan 

2004 inte längre som ’utländsk bakgrund’. Uppenbarligen är en större andel 

ungdomar med utländsk bakgrund lågutbildade än andra. 

Utbildningssituationen för utrikes födda män i Västmanland och 

Södermanland i jämförelse med riket 

7

Bilaga 10 



I tabell 2 har vi sammanställt hur utbildningssituationen gestaltar sig olika för olika 

grupper av män i Västmanland och Södermanland, beroende på om de är födda i 

Sverige eller utrikes. Skillnader visas också mellan män boende i riket och i de två 

länen. 

Tabell 2. Jämförelse i utbildningsnivå mellan män födda i Sverige och män som är 

födda utrikes 

Utrikes födda män i Västmanland med högst grundskola 25,3 % 

Män i Västmanland, födda i Sverige, med högst grundskola 16,3 % 

Utrikes födda män i Södermanland med högst grundskola 25,4 % 

Män i Södermanland, födda i Sverige, med högst grundskola 19,0 %% 

Utrikes födda män i hela riket med högst grundskola 21,2 % 

Män i hela riket, födda i Sverige, med högst grundskola 17,3 % 

Tabell 2 visar att den skillnad som finns i riket, att en större andel utrikes födda män 

har grundskola som högsta utbildningsnivå, är ännu större i Västmanland och 

Södermanland än i övriga riket. 

Utbildningssituationen för utrikes födda kvinnor i Västmanland och 

Södermanland i jämförelse med riket 

I tabell 3 har vi sammanställt hur utbildningssituationen ser ut för olika grupper av 

kvinnor i Västmanland och Södermanland, beroende på om de är födda i Sverige eller 

utrikes. Skillnader visas också mellan kvinnor boende i riket och i de två länen. 

Tabell 3. Jämförelse i utbildningsnivå mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor 

som är födda utrikes 

Utrikes födda kvinnor i Västmanland med högst grundskola 25,6 % 

Kvinnor i Västmanland, födda i Sverige, med högst grundskola 13,1 % 

Utrikes födda kvinnor i Södermanland med högst grundskola 26,3 % 

Kvinnor i Södermanland, födda i Sverige, med högst grundskola 15,1 % 

Utrikes födda kvinnor i hela riket med högst grundskola 21,6 % 

Kvinnor i hela riket, födda i Sverige, med högst grundskola 12,3 % 

Av tabell 3 framgår att den skillnad som finns i riket, att större andel utrikes födda 

kvinnor har grundskola som högsta utbildningsnivå, är ännu större i Västmanland 

och Södermanland. Om man jämför kvinnor födda i Sverige framträder också denna 

8

Bilaga 10 



skillnad mellan Västmanland/Södermanland och riket; av dem i 

Västmanland/Södermanland har en större andel grundskola som högsta 

utbildningsnivå än övriga riket. 

Ungdomars benägenhet att börja studera vid universitet och högskola 

Det finns stora regionala skillnader när det gäller övergång till universitet och 

högskola. Södermanland ligger längst ned på listan när det gäller andel ungdomar 

som börjar studera på högskola, och Västmanland ligger på sextonde plats (av 21 län). 

Studenter med utländsk bakgrund vid Mälardalens högskola och i riket 

Andelen studenter med utländsk bakgrund ökar successivt, både i de två länen och i 

landet för övrigt. Andelen studenter med svensk bakgrund födda 1981 som vid 25 års 

ålder påbörjat högskolestudier var 46 %; motsvarande andel för dem med utländsk 

bakgrund var 35 %. Enligt statistik från HSV och SCB hade 17 % av nybörjarna på 

högskolan 2006/07 utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund menas här personer 

som själva är födda utrikes och personer som är födda i Sverige med två utrikesfödda 

föräldrar. Mälardalens högskola ligger, tillsammans med Malmö högskola, på fjärde 

plats (= 26 %) (efter Södertörns högskola, KI och KTH) när det gäller andel 

högskolenybörjare med utländsk bakgrund i grundutbildningen. Det vore intressant 

att undersöka vad som ligger bakom dessa siffror. 

På lärarprogrammet, som är det yrkesprogram som har flest antal nybörjare (d v s är 

det största yrkesprogrammet), hade 16 % utländsk bakgrund (’utländsk bakgrund’ 

avser här utrikesfödda och födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar). Det är 

inte fler studenter med utländsk bakgrund på lärarprogrammet än på andra stora 

yrkesprogram. Det är däremot många av de mindre yrkesexamensprogram som har 

en mycket stor andel nybörjare med utländsk bakgrund, t ex apotekare (52 %) och 

receptarie (51 %). 

Ur frågorna ovan kan ett forskningsbehov utkristalliseras, där man kunde ta reda på 

vad som har fått utländska ungdomar att studera på högskolenivå eller tvärtom att 

nöja sig med låg utbildningsnivå (här är det fråga om studier vid MDH och ungdomar 

i våra län). Vilka är villkoren för lärande i interkulturella grupper på högskolenivå/i 

obligatorisk skola ur lärar- och student/elevperspektiv? 

9

Bilaga 10 



Största immigrantgrupper 2 i Västmanland och Södermanland år 2007 

I våra studier av omvärldsfaktorer visade det sig att några immigrantgrupper är stora 

i våra två län. Tabell 4 nedan visar vilka som var de tre största immigrantgrupperna i 

Västmanlands och Södermanlands län år 2007. 

Tabell 4. De tre största immigrantgrupperna år 2007. (Hämtad från Regionfakta) 

Svenskar som flyttat tillbaka till Västmanland från utlandet 17,9 % 

Immigranter från Irak som inflyttat till Västmanland 16,0 % 

Immigranter från Somalia som inflyttat till Västmanland 13,2 % 

Immigranter från Irak som inflyttat till Södermanland 29,6 % 

Svenskar som flyttat tillbaka till Södermanland från utlandet 15,7 % 

Immigranter från Somalia som inflyttat till Södermanland 8,8 % 

Av tabell 4 framgår att, förutom svenskar som återinflyttat, de största grupperna av 

immigranter till Södermanland och Västmanland kommer från Irak och Somalia. Det 

synes viktigt att nå dessa grupper med att informera om utbildningar och med att ta 

reda på vilka yrkeserfarenheter de har och/eller efterfrågar. För många av dessa är 

troligen mötet med den svenska högskolan annorlunda än den högskola/universitet 

de har erfarenhet av. För en del är studier på högskolenivå kanske något som varit 

helt onåbart. 

18-åringars syn på framtiden 

Svenskt Näringsliv utförde 2004 en undersökning av 18-åringars syn på framtiden. 

Den visar att 

• Ungdomar i Västmanland och Södermanland är mindre lockade av att studera 

vidare efter gymnasiet än ungdomar i resten av riket 

2 Arbetsgruppen använder Migrationsverkets definition of migration (som också gäller för immigration 

och emigration: ”Ordet migration betyder folkförflyttningar inom eller mellan länder och begreppet 

rymmer följaktligen både förflyttning från (emigration) och förflyttning till (immigration) ett land. […] 

När vi på Migrationsverket använder begreppet migration inrymmer vi också alla typer av 

förflyttningar, det vill säga både den påtvingade flyttningen – flykten eller fördrivningen – och den 

frivilliga flyttningen till studier, ett bättre jobb eller till en älskad familj eller make/maka. I en del 

andra länder används begreppet migration enbart för den frivilliga flyttningen, oftast av arbetskraft” 

(Migrationsverket, 2009). 

10

Bilaga 10 



• 18-åringar i båda länen, och särskilt i Södermanland, är mycket intresserade 

av att starta egna företag; detta gäller särskilt 18-åringar födda utanför 

Europa, och det gäller både pojkar och flickor 

• 18-åringar födda utanför Europa är oftare än andra oroliga för att inte få ett 

bra jobb eller komma in på en bra utbildning 

Skillnader mellan flickor och pojkar 

• 18-åriga flickor tror oftare än pojkar att de kommer att vara anställda inom 

kommun, stat eller landsting om tio år 

• 18-åriga flickor är mer intresserade av att studera vidare efter gymnasiet än 

pojkar (men först vill de ta ett uppehåll och ”göra något annat”) 

• Pojkar tror oftare än flickor att de kommer att ha en inkomst över medel 

Sammanfattningsvis verkar ungdomar i Södermanland och Västmanland vara mer 

benägna att starta eget än av att studera vidare; särskilt gäller detta ungdomar födda 

utanför Europa, vilka också är oroliga över sin framtid. Flickor är mer benägna att 

studera vidare, men verkar inte ha samma tro på sin förmåga, när det gäller att starta 

eget, som pojkar. När det gäller fortsatta studier är situationen omvänd, eftersom 

flickor här verkar ha tro på sin förmåga, medan pojkar inte verkar ha denna tro. 

Slutsatser 

Omvärldsanalysen visar att en större andel av personer med utländsk bakgrund har 

låg utbildningsnivå än övriga, och en större andel av ungdomar med utländsk 

bakgrund väljer att inte studera vid universitet/högskola. Eftersom en större andel 

män och kvinnor i Västmanland och Södermanland, framför allt bland de utrikes 

födda, har grundskola som högsta utbildningsnivå än i övriga riket, görs reflektionen 

att det är nödvändigt att barn till dessa lågutbildade personer får ett samhälleligt stöd 

för att de ska vara lockade av högre utbildning. Det måste anses vara skolans ansvar 

att vända trenden av social snedrekrytering. Här blir rekryteringen till 

lärarutbildningen viktig. För att möta mångkulturalitet bland skolans elever behöver 

eleverna mötas av interkulturellt kompetenta lärare. Den ökande mångkulturella 

sammansättningen i skolan gör att alla elever och lärare möts i en lärandemiljö som 

präglas av mångkulturalitet, och därför är det en angelägenhet för alla, lärare som 

elever, att denna miljö blir interkulturell, det vill säga stimulerar ett ömsesidigt 

utbyte; det är inte en situation förbehållen särskilda elevgrupper där undervisning 

ges i svenska som andraspråk eller modersmål, utan en situation som berör alla i (så 

gott som) alla klassrum. 

11

Bilaga 10 



Vad krävs det för kompetens för lärare för att kunna möta detta? Den nyligen 

publicerade utredningen SOU 2008: 109 påtalar kravet att blivande lärare ska kunna 

hantera denna situation, men pekar inte konkret på hur detta ska genomföras. Detta 

kan vara en profil som Mälardalens högskola skulle kunna inrikta sig på. I så fall 

krävs ett konkret planeringsarbete, särskilt med kurserna i utbildningsvetenskap, 

men även på ett övergripande plan. 

För att detta ska vara realistiskt är det troligen en förutsättning att lärarutbildare har 

god interkulturell kompetens. För att detta ska uppnås behövs en långsiktig strategisk 

satsning i form av personalutbildning. 

Vi kunde konstatera att Mälardalens högskola har en stor och ökande andel studenter 

med utländsk bakgrund. För att dra nytta av den mångkulturella sammansättningen 

av studenter på MDH behöver Mälardalens högskola stödja de studenter med 

utländsk bakgrund som upplever bristfälliga möjligheter att uttrycka sig som 

kulturvarelser. Det vore intressant att ta reda på vilka villkoren är för lärande i dessa 

interkulturella grupper. Frågan är om till exempel Banks’ fem dimensioner ska gälla 

även i undervisningen på Mälardalens högskola, och vad det skulle få för 

konsekvenser? 

Källor: 

Högskoleverket (2008). Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen. Stockholm: 

Högskoleverket, Rapport 2008:8R. 

Migrationsverket (2009). Migrationsverkets definition av begreppet migration. 

Nerladdat 30 januari från http://www.migrationseverket.se 

Regionfakta. http://www.regionfakta.com/templates/Page.aspx?id=18551 

SCBs hemsida. http://www.scb.se 

Sundbom, L. & Sidebäcks, G. (2008). Utbildningssamhällets underklass? En 

registerstudie om unga vuxna med låg utbildning. Forskningsrapport 2008:4. 

Mälardalens högskola. Studies in Social Sciences. 

Svenskt Näringsliv (2004). Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004. 

Nerladdat 30 januari 2009 från 

http://sn.svensktnaringsliv.se/sn/publi.nsf/Publikationerview/741DC96E64745BD5 

C1256F07006CF09E/$File/PUB200409-001-1.pdf 

12

Bilaga 10 



Inventering av befintliga kurser inom området samt utveckling av nya 

kurser 

Det tredje deluppdraget innebar att inventera befintliga kurser på området och 

vidareutveckla nya kurser. Den inventeringen gjordes under våren 2008 och 

redovisades i delrapporten 29 maj 2008. Av delrapporten framgick att 

’interkulturalitet’ inte ingick i kursplanerna inom lärarprogrammet i sådan 

utsträckning att det kan anses utgöra en integrerad del av utbildningen. 

Arbetsgruppen föreslog därför under våren 2008 att det skulle göras en strategisk 

satsning på att utveckla den interkulturella kompetensen hos lärarutbildarna på 

Mälardalens högskola. Av delrapporten den 29 maj 2008 framgick vidare att det 

redan finns några kurser, i synnerhet i pedagogik, som berör mångfald och 

interkulturalitet. Här begränsas behovet till att se till att de bildar kontinuitet. 

Grunddata för en ny kurs (bilaga 1) rapporterades till UVEN den 4 september. Vid 

seminariedagen den 30 oktober 2008 framkom konkreta förslag till kursinnehåll, 

som tillvaratogs av arbetsgruppen inför det slutliga förslaget till kursinnehåll. Kursen 

planeras att utprovas redan våren 2009 genom en kurs som finansieras via 

Myndigheten för skolutveckling, och den planeras ingå i ordinarie kursutbud från och 

med hösten 2009. 

Vid ett eventuellt fortsatt arbete med att utforma en inriktning Lärande i 

interkulturella lärmiljöer i didaktikmastern kommer även teorier om flerspråkighet 

att beaktas. 

13

Bilaga 10 



Bilaga 1. Kursplan 

Didaktik i interkulturella lärmiljöer, 7,5 högskolepoäng 

Teaching in intercultural learning environments 

Ämne: pedagogik 

Utbildningsnivå: grundnivå 300 

Utbildningsområde: Undervisning 

Syfte 

Kursen syftar till att öka den samlade kompetensen hos förskole- och skolpersonal när det gäller 

att samspela didaktiskt i interkulturella lärmiljöer, och öka lärares medvetenhet om de egna 

värderingarnas betydelse vid bemötandet av mångfalden av barn. Syftet är även att ge tillgång till 

konkreta arbetssätt som kan stimulerar lärande och utveckling i interkulturella lärmiljöer, 

baserade på både kursdeltagarnas erfarenheter av goda aktiviteter/undervisningssituationer och 

barns/elevers synpunkter på goda lärandesituationer i relation till teorier om interkulturell 

undervisning och interkulturell kommunikation. 

Lärandemål 

Efter genomgången kurs skall de studerande 

• Ha kunskap om villkor för lärande i interkulturella lärmiljöer 

• Ha kunskap om aspekter av interkulturell kommunikation som är relevanta för 

skolmiljö 

• Ha medvetenhet om de egna attitydernas och värderingarnas betydelse i 

kommunikationen med andra 

• Kunna identifiera och analysera egna arbetssätt och arbetsformer med tanke på 

interkulturella lärmiljöer 

• Kunna identifiera och analysera barns/elevers strategier för lärande 

• Kunna analysera, muntligt och skriftligt, sin undervisning i interkulturella lärmiljöer i 

förhållande till villkor för sådan undervisning 

Innehåll 

• Teorier om lärande och undervisning i interkulturella lärmiljöer 

• Barns strategier för lärande i interkulturella lärmiljöer 

• Strategier för undervisning/aktiviteter i interkulturella lärmiljöer 

• Teorier om värderingar och attityder i interkulturella lärmiljöer 

• Fältövningar beträffande egna strategier för undervisning/aktivitet i interkulturella 

lärmiljöer 

• Fältövningar beträffande barns/elevers strategier för lärande i interkulturella lärmiljöer 

• Portfoliodokumentation/kontinuerlig dokumentation av det egna lärandet 

14

Bilaga 10 



Undervisning/Arbetsmetoder 

Föreläsningar, litteraturstudier, studiegruppsarbete, fältövningar och workshops 

Särskild behörighet 

Behörighetskrav: motsvarande 60 hp med utbildningsvetenskaplig relevans 

Examination 

INL 1 7,5 hp. Muntlig och skrftlig examination 

Betyg 

Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). 

Litteratur 

Banks, J. (2007) Multicultural Education. Issues and Perspectives. 6 th edition. 

Hoboken, NJ: Wiley. Chapter 1. 

Elmeroth, E. (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 

Hedencrona, E. & Kós-Dienes, D. (2003). Tvärkulturell kommunikation i förskola och skola. 

Lund: Studentlitteratur. 135 s. 

Nieto, S. (1999). The light in their eyes; creating multicultural learning communities. 

Teachers College, Columbia University. Multicultural Education Series 

Obondo, M., Rodell Olgaç, C. & Robleh, S. (2005). Broar mellan kulturer – somaliska barns 

språksocialisation i hem och förskola i Sverige, kap 3. 

Stier, J. & Sandström Kjellin, M. (2009). Skolan som interkulturell samspelsarena. 

15

Bilaga 10 



Gunilla Eriksson 

UFO 

2008-12-18 

Sammanställning över budget och utfall för UVENs arbetsgrupp 

Interkulturalitet i lärarutbildningen 

Budget: Arbetsgruppen har förfogat över 230 000 kronor. 

Finansiering sker med 25 % från de medel UVEN erhållit från Eskilstuna kommun för år 

2007 (1 miljon), som efter avdrag för högskolemoms (8 %) blir 920.000:-. 

1. Budget: För arbetet i arbetsgruppen planerar vi att använda 280 timmar, vilket 

innebär att 128 800 kr kommer att användas som ekonomisk ersättning till 

gruppdeltagarna (280 timmar à ca 460 kr/tim= 128 800 kr). 

Utfall: 

o Kostnader för de 280 timmarna: 154.112 kr 

Differensen i förhållande till budget förklaras av ökning av lönekostnaderna, 

vilket inte var budgeterat. Antalet timmar är enligt budget. 

o Resekostnader (som inte heller var budgeterade): 1.065,08 kr 

Summa kostnader: 155.177,08 kr 

Punkt 1: Således är resultatet: -26.377,08 kr (Återstår 0:-) 

2. Budget: 40 000 kr planeras att användas för anordnande av en seminariedag 

gällande vardagsproblematik kontra forskning omkring det aktuella området. 

Utfall: Kostnader för seminariedagen (30/10): 

o Kaffe/the f.m & e.m samt lunch för 22 personer: 3.021,40:- 

o Lokalkostnader: 1.239:- 

Summa kostnader: 4.260,40 kr 

Resultatet (underskottet) under pkt 1 (-26.377,08 kr) betalas från de här 

budgeterade medlen (40.000:-). 

Punkt 2: Därefter återstår: 9.362,52 kr 

3. Budget: Återstående 61 200 kr planeras att användas som buffert för extraordinära 

kostnader vid startande av nya kurser ”med interkulturalitet som ledord eller där 

interkulturalitet ingår”. 

Utfall: Inga kostnader registrerade. 

Punkt 3: Således återstår 61.200:- 

16

Kallelse inkl. bilagor - Mälardalens högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?