BIM – Standardiseringsbehov - OpenBIM
BIM – Standardiseringsbehov - OpenBIM BIM – Standardiseringsbehov - OpenBIM
ID: 12690 1 BIM – Standardiseringsbehov Anders Ekholm, Håkan Blom, Klas Eckerberg, Kurt Löwnertz, Väino Tarandi 2013-06-20
- Page 2 and 3: 2 Förord Föreliggande arbete är
- Page 4 and 5: 4 7. Medverka till sammanslagning o
- Page 6 and 7: 6 1 Introduktion 1.1 Bakgrund För
- Page 8 and 9: 8 2 Aktörer i standardisering och
- Page 10 and 11: 10 2.4 SIS SIS (Swedish Standards I
- Page 12 and 13: 12 webblösningar och e-kommunikati
- Page 14 and 15: 14 3 Informationsutbyte i husets li
- Page 16 and 17: 16 sätt namnge objekt och deras eg
- Page 18 and 19: 18 teknisk industri behöver samord
- Page 20 and 21: 20 4 Informationsutbyte i vägens l
- Page 22 and 23: 22 Man kan därför inte säga att
- Page 24 and 25: 24 redovisats vid ansökan. Idag g
- Page 26 and 27: 26 Standarder för begrepp Verksamh
- Page 28 and 29: 28 6 Standarder 6.1 Ramverksstandar
- Page 30 and 31: 30 beteckning av byggdelstyper, dvs
- Page 32 and 33: 32 6.3.5 PTS PTS, Program för Tekn
- Page 34 and 35: 34 6.5 Standarder för dataformat 6
- Page 36 and 37: 36 Den täta kopplingen till IFC-da
- Page 38 and 39: 38 7.3 Standardavtal 7.3.1 Generell
- Page 40 and 41: 40 Ska vissa informationsmängder (
- Page 42 and 43: 42 8 Genomförande 8.1 Handlingspla
- Page 44 and 45: 44 Figur 5. Projekt fördelade på
- Page 46 and 47: 46 • internationell standardiseri
- Page 48 and 49: 48 8.2.4 Projekt 4 Informationsleve
- Page 50 and 51: 50 Mål Här föreslås framtagande
ID: 12690<br />
1<br />
<strong>BIM</strong> <strong>–</strong> <strong>Standardiseringsbehov</strong><br />
Anders Ekholm, Håkan Blom, Klas Eckerberg, Kurt Löwnertz, Väino Tarandi<br />
2013-06-20
2<br />
Förord<br />
Föreliggande arbete är slutrapport för SBUF-projektet nr 12690 ”<strong>BIM</strong> standardiseringsbehov”. Rapporten<br />
är en bearbetad och utvidgad version av en tidigare presenterad delrapport till Agenda<br />
ICT/<strong>BIM</strong> daterad 2013-02-22. Projektet har som syfte att skapa överblick över behovet av och föreslå<br />
insatser och utvecklingsprojekt inom standardisering för att främja tillämpning av <strong>BIM</strong>, bygginformationsmodellering.<br />
Arbetet har initierats av Open<strong>BIM</strong> och har tillkommit i samverkan med organisationer som driver<br />
frågor om branschgemensam standardisering för <strong>BIM</strong>. Ambitionen har varit att projektets resultat<br />
ska ha en bred förankring i svensk samhällsbyggnadssektor. Sveriges Byggindustrier och VVS-<br />
Företagen står bakom ansökan till SBUF, och den administrativa hanteringen av projektet har skötts<br />
av Sveriges Byggindustrier.<br />
Medverkande i arbetet är:<br />
Projektledning<br />
Anders Ekholm, LTH/A&AEkholm AB<br />
Olle Samuelson, IQ Samhällsbyggnad/Open<strong>BIM</strong><br />
Rogier Jongeling, PlanB/Open<strong>BIM</strong><br />
Arbetsgrupp Processer<br />
Klas Eckerberg, Projektengagemang<br />
Per Erlandsson, Regionservice, Region Skåne<br />
Robert Velén, Skanska<br />
Arbetsgrupp Begrepp<br />
Kurt Löwnertz, Sweco<br />
Patrik Lindvall, NCC<br />
Thomas Lundgren, Svensk Byggtjänst<br />
Arbetsgrupp Dataformat<br />
Väino Tarandi, KTH/buildingSMART<br />
Andreas Udd, Skanska/buildingSMART<br />
Jan-Anders Jönsson, Åkej AB/fi2<br />
Arbetsgrupp Avtal och upphandling<br />
Håkan Blom, HL Blom Konsult AB<br />
Olof Johnson, Sveriges Byggindustrier<br />
Johan Öström, VVS-Företagen<br />
Styrgrupp<br />
Ann-Therese Albertsson, Trafikverket<br />
Håkan Blom, HL Blom Konsult AB<br />
Kalle Bröms, Sveriges Byggindustrier<br />
Jan Byfors, NCC<br />
Helena Dahlberg, Svensk Byggtjänst<br />
Rikard Espling, Skanska Installation<br />
Magnus Everitt, VVS-Företagen<br />
Lars Lidén, Specialfastigheter<br />
Per Linder, WSP<br />
Mårten Lindström, Open<strong>BIM</strong>
3<br />
Sammanfattning<br />
För att åstadkomma ett hållbart samhällsbyggande krävs effektiv informationshantering. Bygginformationsmodellering<br />
(<strong>BIM</strong>) är av strategisk betydelse för utveckling av effektivare metoder att<br />
skapa, samordna och dela bygginformation. Införandet av <strong>BIM</strong> möjliggör även utveckling av byggteknik<br />
och affärsmodeller och leder till ökat fokus på processer för att åstadkomma god stadsbyggnad,<br />
arkitektur och brukarnytta.<br />
En förutsättning för ett brett genomslag för <strong>BIM</strong> är emellertid gemensamma nationella och internationella<br />
riktlinjer och en konsekvent strategi för utveckling av standarder för begrepp, informationsleveranser<br />
och datalagringsformat samt avtalsformer. I Sverige har vi viktiga kunskaper och etablerade<br />
metoder för informationshantering och våra erfarenheter är viktiga att tillvarata i detta arbete.<br />
Därför måste vi aktivt delta både internationellt och nationellt med utveckling av:<br />
• Internationella ramverksstandarder<br />
• Nationella regelverk<br />
• Riktlinjer för tillämpning.<br />
Rapporten redovisar en översikt över standardiseringsbehovet för <strong>BIM</strong> och rekommenderar prioriterade<br />
utvecklingsinsatser som underlag för beslut om utvecklingsprojekt inom företag, branschorganisationer<br />
och FoU/I-finansiärer. Arbetet redovisar i diagramform översikter över standardiseringsbehovet<br />
avseende begrepp, informationsleveranser och dataformat under hela livscykeln, samt behovet<br />
av utveckling av standardavtal inom samhällsbyggnadsområdet.<br />
Det övergripande målet för insatserna är att:<br />
utveckla tillämpade gemensamma informationsstrukturer och metoder för att samverka, ställa<br />
krav och verifiera i informationsutbytet mellan de olika parterna i samhällsbyggnadsprocesserna.<br />
Arbetet redovisar konkreta förslag till 10 större utvecklingsprojekt (se Fig. 5) med syfte att (förkortningarna<br />
nedan förklaras senare i texten):<br />
1. Etablera en arbetsordning med tidplaner och principer för samverkan mellan de olika projekten,<br />
samt stommen i en nätbaserad publikationsservice ”Nationella riktlinjer för <strong>BIM</strong>”<br />
med rekommendationer och tillämpningsanvisningar.<br />
2. Utveckla BSAB-systemet med <strong>BIM</strong>-anpassade tabeller och klassifikation för fysisk planering<br />
och för fastighetsförvaltning, samt utveckla principer för klassifikation av egenskaper.<br />
3. Samordna informationsstrukturer för <strong>BIM</strong> och GIS och upprätta gemensam nomenklatur<br />
och klassificering.<br />
4. Utarbeta riktlinjer för informationsinnehåll i informationsleveranser i hela planerings-,<br />
bygg- och förvaltningsprocessen för att utgöra den centrala delen av en svensk "Nationell<br />
<strong>BIM</strong>-manual".<br />
5. Samverka med buildingSMART International de två projekten för applikationsgränssnitt<br />
(API) mot dels gemensamma informationskällor för <strong>BIM</strong>-servrar, dels Data Dictionary för bl.a.<br />
varudatabaser.<br />
6. Samordna och implementera de överlappande standarderna och ansvarsområdena IFC,<br />
LandXML, CityGML, PLCS, fi2XML, OBCF, mvdXML i projekt och förvaltning.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
4<br />
7. Medverka till sammanslagning och komplettering av LandXML och IFC-standarden samt utveckling<br />
av svensk tillämpning.<br />
8. Vidareutveckla och tillämpa oBCF <strong>–</strong> open <strong>BIM</strong> Collaboration Format <strong>–</strong> för hantering av<br />
ärenden och arbetsflöden i alla typer av byggprojekt över hela livscykeln.<br />
9. Utarbeta förslag på begreppsbestämningar och lösningar på problem relaterade till avtal<br />
om digital hantering och digitala leveranser.<br />
10. Belysa möjligheterna och svårigheterna att i samband med offentlig upphandling ställa krav<br />
på <strong>BIM</strong>-leveranser.<br />
Figur 5 s. 50: Projekt fördelade på syften och standardiseringsområden.<br />
Samordningen av <strong>BIM</strong> i det svenska samhällsbyggandet föreslås organiserat genom <strong>BIM</strong> Alliance<br />
Sweden.<br />
Kostnaderna för de föreslagna insatserna är ca 100 mnkr över en treårsperiod, med en tillkommande<br />
årlig kostnad på ca 8 mnkr. Av dessa avser 5 mnkr det kontinuerliga utvecklingsarbetet i <strong>BIM</strong>organisationen<br />
och 3 mnkr utveckling och underhåll av <strong>BIM</strong>-klassifikationen.<br />
Effektiv informationshantering genom en systematisk och så långt som möjligt standardiserad användning<br />
av <strong>BIM</strong> bedöms kraftigt öka produktiviteten genom den totala planerings-, bygg- och förvaltningsprocessen.<br />
I ett antal korta fallstudier beskrivs de betydande effekterna av införande av <strong>BIM</strong><br />
på projektnivå.<br />
Kostnaderna för att åstadkomma effektiviseringen måste vägas mot besparingarna. En exakt bedömning<br />
av det ekonomiska utfallet är svår att göra, men mot bakgrund av tidigare svenska och internationella<br />
utredningar bör det handla om ansenliga summor i besparing. Minst 12 mdkr per år kan bedömas<br />
vara rimligt att uppnå. Skattningar av utvecklingen i Australien tyder på en möjlig tiofaldig<br />
avkastning på investeringar på samhällsnivå i utveckling och utbildning i <strong>BIM</strong>.<br />
I en tabell sammanfattas den bedömda nyttan för olika parter och intressenter, samt förmågan att<br />
bidra ekonomiskt till utvecklingen av <strong>BIM</strong>-standarder.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
5<br />
Innehåll<br />
1 Introduktion ..................................................................................................................................... 6<br />
2 Aktörer i standardisering och branschutveckling ............................................................................ 8<br />
3 Informationsutbyte i husets livscykel ............................................................................................ 14<br />
4 Informationsutbyte i vägens livscykel ........................................................................................... 20<br />
5 Samhällsbyggnad <strong>–</strong> informationsflöden och standarder ............................................................... 23<br />
6 Standarder ..................................................................................................................................... 28<br />
7 Avtal och offentlig upphandling .................................................................................................... 37<br />
8 Genomförande .............................................................................................................................. 42<br />
9 Kostnadseffekter och finansiering ................................................................................................. 58<br />
10 Referenser ..................................................................................................................................... 67<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
6<br />
1 Introduktion<br />
1.1 Bakgrund<br />
För att åstadkomma ett hållbart samhällsbyggande krävs effektiv informationshantering. <strong>BIM</strong> är av<br />
strategisk betydelse för utveckling av effektivare metoder att skapa, samordna och dela information<br />
om den byggda miljön, såväl i projektering och byggande som i förvaltning.<br />
Det har gjorts försök att mäta effekterna av tillämpning av <strong>BIM</strong>, men en svårighet är att vinsterna är<br />
spridda mellan olika aktörer och skeden (Vestergaard et al 2011). De omedelbara ekonomiska vinsterna<br />
med <strong>BIM</strong> ligger i projektsamordning och i sena skeden.<br />
I Australien rapporteras <strong>BIM</strong> medföra en ökning av arbetskraftens produktivitet i enskilda företag i<br />
byggsektorn i med 6<strong>–</strong>9 procent per år. Den samlade vinsten med att införa <strong>BIM</strong> under hela perioden<br />
2011<strong>–</strong>2025 beräknas motsvara ett engångsbidrag till BNP om mellan 4,8<strong>–</strong>7,6 miljarder australiensiska<br />
dollar (Allen Consulting Group 2010).<br />
Trafikverket har en strategi för utveckling av <strong>BIM</strong> i samverkan med branschens aktörer, t.ex. ska alla<br />
investeringsprojekt från och med 2015 välja någon av fördefinierade <strong>BIM</strong>-nivåer. Ambitionen är att<br />
ett konsekvent införande av <strong>BIM</strong> ska kunna minska anläggningskostnaderna avsevärt genom att rationalisera<br />
hela kedjan planering, produktion och förvaltning<br />
(http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Teknik/Att-infora-<strong>BIM</strong>-pa-Trafikverket/).<br />
En förutsättning för ett brett genomslag för <strong>BIM</strong> är emellertid gemensamma nationella och internationella<br />
riktlinjer och en konsekvent strategi för utveckling av standarder för begrepp, informationsleveranser,<br />
datalagringsformat och avtalsformer. Detta är bakgrunden för flera initiativ till nationella<br />
<strong>BIM</strong>-standarder som den nordamerikanska National <strong>BIM</strong> Standard, N<strong>BIM</strong>S,<br />
(http://www.nationalbimstandard.org/), den finska Common <strong>BIM</strong> Requirements, CO<strong>BIM</strong>,<br />
(http://www.en.buildingsmart.kotisivukone.com/3), den australienska National <strong>BIM</strong> Guide<br />
(http://bim.natspec.org/index.php/natspec-bim-documents/national-bim-guide) m.fl.<br />
1.2 Problem<br />
Det saknas översikt över standardiseringsbehovet och avtalsformer 1 för <strong>BIM</strong> som underlag för prioritering<br />
av utvecklingsinsatser genom företag, branschgemensamma standardiseringsorganisationer<br />
och FoU/I-finansiärer.<br />
1.3 Syfte<br />
Projektets syfte är att skapa en överblick som möjliggör identifikation av standardiseringsbehovet för<br />
tillämpning av <strong>BIM</strong> med kort och lång tidshorisont.<br />
Utgångspunkter för arbetet är följande antaganden:<br />
• Datorbaserad informationshantering har bidragit till kraftig effektivisering inom andra industrigrenar.<br />
• Dagens processer i planering, byggande och förvaltning skulle kunna förenklas väsentligt om<br />
informationsleveranserna var bättre standardiserade.<br />
1 I det följande inkluderas frågor om avtal i det allmänna begreppet standarder.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
7<br />
• Effektivare informationshantering och bättre standardisering av leveranserna kan leda till att<br />
vissa av dagens föråldrade processer ersätts av helt nya.<br />
• Standardisering av information för kravställande möjliggör uppföljning och kontroll av egenskaper<br />
hos valda lösningar och deras tillstånd genom hela livscykeln.<br />
1.4 Avgränsning<br />
Arbetet avser arbetsmetoder och standarder för objektbaserad informationshantering i plan-, byggoch<br />
förvaltningsprocesserna med tillämpning inom <strong>BIM</strong>.<br />
Frågor som har behandlats är:<br />
• Vilka standarder finns?<br />
• Vad är standardernas syfte och omfattning?<br />
• Hur och i vilka processer används standarderna?<br />
• Vilka initiativ pågår för utveckling av standarder, i Sverige och internationellt?<br />
Mot bakgrund av analysen har utarbetats svar på följande frågor:<br />
• Vilka åtgärder behövs beträffande utveckling av standarder?<br />
• Vilka är målen på kort och lång sikt?<br />
1.5 Disposition<br />
Efter denna inledning i avsnitt 1, ges i avsnitt 2 exempel på viktiga aktörer verksamma inom standardisering<br />
och branschutveckling för <strong>BIM</strong>. I avsnitt 3 och 4 beskrivs exempel på scenarier för informationshanteringen<br />
i livscykeln för en husbyggnad respektive en väganläggning. Avsnitt 5 visar en översikt<br />
över standardiseringsbehovet avseende begrepp, informationsleveranser och dataformat under<br />
hela livscykeln. I avsnitt 6 redovisas de standarder som är aktuella. Avsnitt 7 behandlar behovet av<br />
revidering av befintliga avtalsformer med syfte att stödja <strong>BIM</strong>. I avsnitt 8 redovisas en handlingsplan<br />
och de projekt inom standardisering som behöver genomföras inom en treårsperiod. Avslutningsvis<br />
beskrivs i avsnitt 9 olika exempel på nyttan av <strong>BIM</strong> samt hur finansieringen av utvecklingsarbetet kan<br />
fördelas på olika aktörer.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
8<br />
2 Aktörer i standardisering och branschutveckling<br />
2.1 Svenska förutsättningar<br />
En förutsättning för att standardisering och annan utveckling av det fysiska samhällsbyggandet ska<br />
kunna genomföras är ett brett och aktivt deltagande från berörda parter, och att roller och arbetsfördelning<br />
mellan aktörerna tydliggörs. I Sverige finns goda grundförutsättningar i form av ett antal<br />
väl etablerade företag och myndigheter, men också en flora av relativt nya organisationer med specifika<br />
intressen.<br />
Alla som är verksamma inom samhällsbyggandet behöver idag en strategi för digital informationshantering.<br />
Med mer eller mindre hemsnickrade modeller försöker man definiera metoder, dataformat,<br />
kommunikationsformer och annat. Bristen på breda standarder gör arbetet komplicerat, och<br />
anvisningarna blir fort inaktuella. Varje konkret projekt brukar därför inledas med en fas av ”konsolidering”,<br />
då man försöker matcha ihop de inblandade parternas lösningar.<br />
På många hålls drivs intressanta och innovativa utvecklingsprojekt som syftar till att minska osäkerheten<br />
och öka nyttan av digital informationshantering: inom fastighetsförvaltning, installationsteknik,<br />
maskinstyrning, datainsamling och mycket annat. Finansieringen kommer ibland direkt från aktörerna,<br />
ibland genom SBUF och andra organ.<br />
Några aktörer har redan tagit på sig att aktivt verka för en branschövergripande utveckling, och kan<br />
därmed spela en särskilt viktig roll i utvecklingen av informationshantering i samhällsbyggandet.<br />
Nedan beskrivs några av dessa.<br />
2.2 AB Svensk Byggtjänst<br />
Sedan 1934 har det branschägda företaget AB Svensk Byggtjänst arbetat med informationsförsörjning<br />
till byggande och förvaltning (Svensk Byggtjänst 2005). Man producerar bland annat tekniska<br />
handböcker för byggkonstruktion; regelverk för ekonomisk och juridisk administration; information<br />
om byggmaterial, arbetsmetoder, miljöfrågor, regelverk, lagstiftning och annat; event och möten.<br />
Svensk Byggtjänst äger och förvaltar också BSAB, som är ett klassifikationssystem för den byggda<br />
världen. Föregångaren SfB-systemet utvecklades redan på 1940-talet, och låg sedan till grund för<br />
internationell standard inom området.<br />
För närvarande driver Svensk Byggtjänst ett pilotprojekt kallat Fokus I. Namnet pekar på inriktningen<br />
mot informationen i de digitala modeller som tas fram i husprojektering, där form och utseende enbart<br />
är två av många aspekter. Istället koncentrerar man sig på kravställning och på definitioner av de<br />
egenskaper som behövs för att beskriva byggnadsverken i olika avseenden.<br />
Kraven ska kunna göras alltmer detaljerade allt eftersom projekteringen framskrider. Till en början<br />
ställs övergripande krav på utrymmen, energiförbrukning, arkitektonisk utformning med mera. Detta<br />
leder fram till krav på konstruktion av stomme, tekniska installationer och andra ”systembeslut”.<br />
Kraven förfinas allt mer, och leder till slut fram till förslag på ”recept” för byggnadsverkens delar:<br />
väggar, fönster, installationer och så vidare.<br />
På alla nivåer kan kraven mängd- och kostnadsberäknas. Alternativa lösningar kan också prövas, så<br />
länge de uppfyller de krav som ställts.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
9<br />
På slutet kan entreprenörens val av recept leda fram till beställning av byggmaterial och produkter.<br />
Genom att koppla information om etappindelning direkt på objekten kan leveranser göras ”just-intime”,<br />
och därigenom minska behovet av lagerhållning och svinn på byggplatsen.<br />
Senare skickas informationen till förvaltning och drift där entreprenören kompletterat recepten med<br />
underhållsinformation, till exempel garantitider. Förvaltningen uppdaterar sedan informationen i<br />
sina system med kopplingar till objekten och vid ombyggnad skickas aktuell information ut.<br />
FokusI visar tydligt vilka vinster som kan göras när man väl bestämt sig för klassifikationssystem, detaljeringsgrader,<br />
definitioner av egenskaper och andra grundläggande strukturer. De visar också tydligt<br />
på begränsningarna i de system vi har idag, och därmed på behovet av utveckling. I projektet har<br />
man själva fått uppfinna lösningar på de problem som uppenbarades. Dessa lösningar ger värdefulla<br />
indata till framtida utvecklingsarbete.<br />
2.3 Trafikverket<br />
Trafikverket har en strategi för utveckling av <strong>BIM</strong> i samverkan med branschens aktörer, t.ex. ska alla<br />
investeringsprojekt från och med 2015 välja någon av fördefinierade <strong>BIM</strong>-nivåer<br />
(http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Teknik/Att-infora-<strong>BIM</strong>-pa-Trafikverket/).<br />
Ambitionen är att ett konsekvent införande av <strong>BIM</strong> ska kunna minska kostnaderna avsevärt genom<br />
att rationalisera hela kedjan planering, produktion och förvaltning.<br />
Den statliga produktivitetskommitten (SoU 2012) har också uppmärksammat vikten av att Trafikverket<br />
tar initiativ till en satsning på <strong>BIM</strong> och ger följande förslag:<br />
• Inför i Trafikverkets riktlinjer för upphandling av projekteringsuppdrag att man särskilt ska<br />
redovisa skälen om man inte i förfrågningsunderlaget har med att <strong>BIM</strong> ska tillämpas. För bästa<br />
möjliga nytta ska <strong>BIM</strong>-kraven spegla både hur man kan effektivisera byggandet och hur<br />
man kan ha nytta av <strong>BIM</strong> i den långsiktiga förvaltningen.<br />
• Trafikverket bör eftersträva branschgemensamma standarder och processer.<br />
Till skillnad från andra statliga myndigheter arbetar man aktivt med att driva på hela branschens utveckling.<br />
Från att tidigare ha haft egna regelverk och tekniska anvisningar <strong>–</strong> dessutom skilda mellan<br />
dåvarande Vägverket och Banverket <strong>–</strong> söker man nu samarbete med Svensk Byggtjänst, med SIS och<br />
med internationella organisationer.<br />
Utvecklingen drivs framför allt i de stora investeringsprojekten. I ”Förbifart Stockholm” kommer för<br />
första gången de digitala modellerna utgöra juridiskt bindande underlag för upphandling av entreprenörer.<br />
Modelldata kommer dessutom i stor skala användas i produktionen, så att projekterade<br />
väglinjer direkt får styra bergborrar, schaktmaskiner och annan utrustning. Detta ställer stora krav på<br />
”digital ordning och reda”. All data måste gå att verifiera, inte bara i läge utan också i granskningsstatus;<br />
är modellen granskad och godkänd för det angivna syftet?<br />
Trafikverket kan <strong>–</strong> tack vare omfattningen av investeringarna och det uttalade intresset för nationell<br />
och internationell samverkan <strong>–</strong> spela en central roll i utvecklingen av standarder för <strong>BIM</strong>; relevant<br />
inte bara för anläggning utan för hela samhällsbyggnadssektorn.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
10<br />
2.4 SIS<br />
SIS (Swedish Standards Institute) har en given central roll i utvecklingen av <strong>BIM</strong>-relaterade standarder<br />
(www.sis.se). Många av de tekniska kommittéerna och deras projekt berörs, och nya kommer att<br />
behöva skapas. Resurser kommer också att behövas för samordningen mellan fackområdena.<br />
Sverige är genom SIS aktivt även i internationellt standardiseringsarbete. För närvarande medverkar<br />
SIS till exempel i en revidering av ISO 12006-2, som är en ramverksstandard för byggklassifikation.<br />
Grunden till denna var det svenska SfB. Olika tillämpningar har tagits fram i de länder som valt att<br />
följa standarden. Bland andra Danmark, Storbritannien och USA har tolkningar som är av intresse att<br />
studera inför ett svenskt utvecklingsarbete. Samarbete med Svensk Byggtjänst kring BSAB-systemet<br />
blir en viktig del i detta.<br />
SIS tekniska kommitté 269 ansvarar för standarder inom dokumentation för byggande och förvaltning.<br />
Man ger också ut en serie handböcker benämnda Bygghandlingar 90, som utgör byggsektorns<br />
rekommendationer för redovisning av byggprojekt. Beteckningen ”90” lever kvar från publiceringen<br />
av den första utgåvan i början av 1990-talet, trots att böckerna uppdateras när behov uppstår. Del 8 i<br />
serien behandlar digitala leveranser för bygg och förvaltning, vilket gör den speciellt relevant för hantering<br />
av <strong>BIM</strong>.<br />
2.5 Föreningen för Förvaltningsinformation<br />
Föreningen för Förvaltningsinformation bildades efter avslutandet av programmet IT Bygg & Fastighet<br />
2002 (http://www.fi2.se/sa/node.asp?node=5). Syftet är att samordna fastighetsbranschens<br />
informationshantering. Dess medlemmar är de tongivande fastighetsägarna i Sverige samt systemleverantörer<br />
och konsulter specialiserade på standarden fi2.<br />
fi2 baseras på en de facto-standard <strong>–</strong> FI2002 <strong>–</strong> som skapades i FoU-projektet FI2002 och som sedan<br />
döptes om till fi2. fi2 syftar till att skapa ett obrutet informationsflöde i bygg- och fastighetssektorn.<br />
En förutsättning är förekomsten av standardiserade begrepp. fi2 syftar till att vara "språket" som gör<br />
att olika system inom fastighetssektorn kan samverka.<br />
I takt med den snabba IT-utvecklingen måste fastighetssektorn ta ansvar för flödet av fastighetsinformation.<br />
Möjligheterna ökar att ställa funktionskrav på byggandet, att samordna nödvändig information,<br />
att ställa krav på systemleverantörer och på leverantörer av information.<br />
fi2-standarden innefattar:<br />
• definierade informationsstrukturer<br />
• definierade kommunikationsgränssnitt.<br />
Formatet fi2xml används idag av alltfler fastighetsföretag och är en varumärkesskyddad de factostandard<br />
för att hantera alla former av information som rör fastigheter.<br />
2.6 Building SMART Sweden<br />
IAI (International Alliance for Interoperability) kallas numera buildingSMART för att markera det utökade<br />
intresseområdet för organisationen (http://www.buildingsmart.org/). Under beteckningen<br />
SMART utvecklas format och metoder, med koncentration på IFC och dess delar.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
11<br />
Visionen för buildingSMART är att uppnå ett mer hållbart samhälle. Detta ska uppnås genom användning<br />
av internationella standarder i bygg- och anläggningsbranschen, vilket medför en kvalitativ<br />
förbättring av informationsutbytet. Organisationens mål är bland annat att:<br />
• utveckla och underhålla internationella standarder för <strong>BIM</strong><br />
• underlätta marknadens anpassning till interoperabilitet genom framgångsrika och hållbara<br />
projekt<br />
• fungera som en plattform för nätverkande<br />
• lösa problem med höga kostnader som hindrar utbyte av data.<br />
buildingSMART Nordic är en regional avdelning som består av de danska, finska och svenska organisationerna,<br />
medan Norge har en egen. Dessa två avdelningar deltar på varandras möten och samverkar<br />
som en gemensam. Anledningen till uppdelningen är att bättre ta tillvara den starka utvecklingen<br />
i Norge.<br />
BuildingSMART Sweden har idag ca 40 medlemmar (http://www.siai.se/). Arbetet bedrivs främst på<br />
internationell nivå. Syftet med buildingSMART Sweden är att ta tillvara de svenska intressena och öka<br />
medlemmarnas lönsamhet genom SMART-konceptet. Detta görs bland annat genom att bevaka,<br />
påverka och driva på SMART-utvecklingen åt önskat håll, informera och utbilda bygg- och förvaltningssektorn<br />
samt öka uppslutningen genom fler medlemmar och mer samverkan.<br />
2.7 Open<strong>BIM</strong><br />
Organisationen Open<strong>BIM</strong> (www.openbim.se) är en svensk ideell förening för effektivare processer i<br />
alla led och för en utvecklande konkurrens från en gemensam IT-plattform. Open<strong>BIM</strong>:s vision är ett<br />
bättre samhällsbyggande med hjälp av <strong>BIM</strong>. Open<strong>BIM</strong> verkar för att bästa möjliga IT-hjälpmedel och<br />
öppna standarder utnyttjas för att stimulera effektiva processer inom samhällsbyggandet.<br />
Föreningen har (2012) cirka 100 medlemmar och påverkar samhällsbyggnadssektorns utveckling på<br />
olika sätt. Man driver för närvarande fyra intressentgrupper <strong>–</strong> Anläggning, Installation, Förvaltning<br />
och Projektledning <strong>–</strong> där medlemmarna utbyter erfarenheter, sprider goda exempel och initierar<br />
olika utvecklingsinsatser. Föreningen bedriver informations- och kommunikationsinsatser genom<br />
nyhetsbrev, seminarier, och genom sin webbplats, samt fungerar som samordnande forum för att<br />
initiera olika typer av utvecklingsprojekt.<br />
2.8 <strong>BIM</strong> Alliance Sweden<br />
Föreningen <strong>BIM</strong> Alliance Sweden bildades i december 2012 med syfte att från 1 januari 2014 verka<br />
som en sammanslagen förening av Fi2, buildingSMART Sweden och Open<strong>BIM</strong><br />
(http://www.openbim.se/sa/node.asp?node=1382). Samgåendet syftar till att ta ett helhetsgrepp<br />
över <strong>BIM</strong>-frågorna. Ca 150 företag är redan idag medlemmar i de nuvarande föreningarna. Genom<br />
att samla resurserna kan man få ökade resurser för omvärldspåverkan samt vidareutveckling och<br />
förvaltning av de standarder och verktyg som tagits fram.<br />
2.9 BEAst<br />
BEAst står för "Bygg- och fastighetsbranschens Elektroniska Affärsstandard" och har i dagsläget ca 65<br />
medlemmar (http://www.beast.se/). Företag och organisationer från branschens olika delar samverkar<br />
i ett nätverk för att utveckla branschens e-affärer. BEAst:s verksamhet rör e-handel B2B, EDI,<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
12<br />
webblösningar och e-kommunikation i branschen. BEAst föregångare hette DK Bygg och startade<br />
redan på 1980-talet. Under 1990-talet hette organisationen EDI Bygg.<br />
BEAst utvecklar informationsstandarder för elektroniska affärer för bygg- och fastighetssektorn, baserat<br />
på internationella standarder och i nära samarbete med andra branschorganisationer. Standarder<br />
finns för bl.a. elektronisk handel, elektronisk fakturering, anläggningstransporter, märkning, hyresmaskiner,<br />
upphandling och dokumenthantering.<br />
Standarderna innehåller allt från beskrivningar av processen, verksamhetsgränssnitt, till specifikationer<br />
och tekniska gränssnitt. Alla standarder från BEAst bygger på internationella grundstandarder<br />
och är i många fall samordnade både internationellt inom byggbranschen och med andra<br />
branscher nationellt.<br />
2.10 Lantmäteriet<br />
Som underlag för planering och byggande behövs olika typer av geografisk information: såväl fastighetsförhållanden,<br />
infrastruktur och andra spår av mänsklig aktivitet som naturgivna förutsättningar i<br />
form av topografi, vegetation och annat. Sådan information produceras framför allt av landets kommuner<br />
och av det statliga Lantmäteriet.<br />
Lantmäteriet har nyligen inlett flera strategiska diskussioner och samarbeten <strong>–</strong> till exempel med Boverket,<br />
ULI Geoforum och Open<strong>BIM</strong> <strong>–</strong> för att stärka sina tjänster som leverantör av geodata som är<br />
relevant för planering, byggande och förvaltning. Exempel är kommunal detaljplanering, bebyggelseanalyser,<br />
3D-modellering av stadsbebyggelse och av geoteknisk information samt registrering av data<br />
från projektering till nationella databaser.<br />
Lantmäteriet är också en aktiv part i SIS arbete, framför allt inom GIS-området. Genom sin position<br />
som nationell leverantör av information kan man spela en viktig roll också inom utvecklingen av<br />
standarder för <strong>BIM</strong>, med målet att göra informationen mångsidigt användbar.<br />
2.11 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL<br />
Sveriges Kommuner och Landsting är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation, verksam<br />
inom en lång rad områden. Särskilt intressant för denna ansökan är ”tillväxt och samhällsbyggnad”,<br />
där frågor om planering, byggande, geografisk information och lantmäteri behandlas.<br />
Idag behandlas dessa frågor i hög grad olika av landets kommuner. SKL kan här spela en roll för att<br />
samordna de många aktörerna, och med att bidra till prioritering av projekten. Man är också aktiv i<br />
ett antal standardiseringsarbeten inom SIS samt har bland annat tagit fram formatet Kommun-GML<br />
för utväxling av geodata med infrastrukturbyggare.<br />
2.12 ULI Geoforum<br />
ULI Geoforum är en nationell branschförening inom området geodata och geografisk IT. Geografisk<br />
information är data som beskriver företeelser inklusive deras geografiska läge. Man har närmare 200<br />
organisationsmedlemmar bland statliga myndigheter, kommuner, landsting, företag, högskolor och<br />
andra organisationer.<br />
ULI Geoforum vill att Sverige tar tillvara potentialen inom området och får effektivare samhällstjänster<br />
genom användningen av geografisk IT. Man förmedlar kunskap inom geografisk IT och arbetar för<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
13<br />
bättre dialog mellan användare, producenter och beslutsfattare, bland annat genom att arrangera<br />
konferenser, seminarier och kurser och genom informationsspridning via webb och nyhetsbrev. Man<br />
är också engagerade inom forsknings- och utbildningsfrågor och gör användarundersökningar inom<br />
området.<br />
ULI Geoforums huvudsakliga ambition är att vara en arena som underlättar kommunikation, erfarenhetsutbyte,<br />
ökad kunskap samt utveckling av verksamheter med hjälp av geografisk information och<br />
geografisk IT, snarare än att driva vissa profilfrågor inom området.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
14<br />
3 Informationsutbyte i husets livscykel<br />
3.1 Introduktion<br />
I syfte att konkretisera problembilden beskriver vi här skeden i livscykeln för byggande eller ombyggnad<br />
samt förvaltning av ett hus. I många processer finns stor outnyttjad potential till vinster av en<br />
ökad och mer konsekvent <strong>BIM</strong>-användning. De omfattar samtidigt aktiviteter där samverkan mellan<br />
olika parter och IT-system idag möter hinder, och där de potentiella vinsterna inte enbart eller främst<br />
kan uppstå hos en enskild part utan i gränssnitten mellan dem.<br />
3.2 Tidiga skeden <strong>–</strong> planering och utredning<br />
3.2.1 <strong>BIM</strong> i processen<br />
I kommunal planering involveras information från flera olika parter. Kartmaterial genereras av Lantmäteriet<br />
och kommunalt från geografiska informationssystem (GIS) för att användas tillsammans<br />
med översiktlig information om det tilltänkta huset, producerad av byggherren och dennes konsulter.<br />
Sammanställda förslag bildar beslutsunderlag för en detaljplan som framställs av kommunen. Denna<br />
ligger sedan till grund för projekteringen.<br />
Ett väl fungerande informationsflöde i detaljplaneskedet kan ge stora samhällsekonomiska vinster i<br />
form av bättre beslutsunderlag i den politiska processen, med hållbara och väl underbyggda planer<br />
som resultat. Processen kan också göras mer dynamisk genom studier av alternativ, som kan tas fram<br />
med mindre tidsåtgång, och där konsekvenser kan redovisas samordnat för många olika aspekter och<br />
variabler.<br />
Tillståndsgivning är fortfarande baserad på dokument med grunden i hantering av papper. Det finns<br />
en stor potential i att grunda beslut på modellorienterad information. Exempelvis kan plan- och<br />
normuppfyllande analyseras med systemstöd. Administration och dokumentation kan också hämta<br />
data från modellen.<br />
Detta har uppmärksammats av regeringen som gett Statskontoret uppdrag att föreslå med vilka<br />
styrmedel regeringen bör påverka utvecklingen mot en sammanhållen digital planprocess (Boende<br />
och byggande 1/2013).<br />
3.2.2 Befintliga standarder och deras tillämpning<br />
Utväxling av information mellan GIS och <strong>BIM</strong> är outvecklad; man förlitar sig oftast på format från<br />
olika systemleverantörer och konvertering mellan dem. Gemensamma dataformat för Sveriges<br />
kommuner saknas. Istället existerar många olika varianter, vilka varje projekt måste anpassas till.<br />
Informationen är ofta inte aktualiserad och kvalitetsbestämd utan behöver i stor utsträckning kontrolleras<br />
och korrigeras. Modellerna i GIS och <strong>BIM</strong> har inte heller någon kompatibel struktur för objekt<br />
eller information knuten till dem, och det saknas gemensam klassifikation och terminologi. Standarder<br />
finns på ömse sidor men är inte harmoniserade. Det påbörjade samarbetet på internationell<br />
nivå mellan ISO, buildingSMART och Open Geospatial Consortium (OGC) siktar på en samordning av<br />
och gränsdragning mellan dataformatstandarder för byggande och geografisk information.<br />
På nationell nivå har vi i stora delar väl utvecklade standarder på ömse sidor. På byggsidan innehåller<br />
BSAB-systemet en omfattande klassifikation för byggnadsverk och deras delar samt delvis för ut-<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
15<br />
rymmen. Geografisk information standardiseras genom SIS/STANLI och på tillämpad nivå genom<br />
Lantmäteriet med flera. Det finns också handböcker med stort genomslag på ömse sidor, såsom<br />
Bygghandlingar 90 på byggsidan och Handbok i mät- och kartfrågor (HMK) på kartsidan.<br />
3.2.3 <strong>Standardiseringsbehov</strong><br />
Det internationella standardiseringsarbetet behöver medverkan från svensk och nordisk sida, i syfte<br />
att säkerställa att vår situation och erfarenhet ingår i resulterande standarder, och att arbetet prioriteras<br />
på ett sätt som gynnar vidare tillämpning. På internationell nivå kan man förvänta sig samordnade<br />
formatstandarder för utväxling av data samt ramverk för klassifikation och för att hantera informationsstrukturer.<br />
På den grunden behöver vi på nationell och regional nivå utveckla tillämpade<br />
gemensamma informationsstrukturer och metoder för att samverka mellan de olika parterna i planering<br />
och myndighetsdialog. Arbetet kräver ett brett deltagande från samtliga intressentgrupper.<br />
<strong>BIM</strong>/GIS-modellens fulla värde nyttiggörs först när informationen kan presenteras på ett anpassat<br />
sätt med syfte för varje aktivitet och aktör, från illustrationer till kvalificerade analysrapporter. En<br />
viktig insats är därför också att definiera applikationsgränssnitt så att information kan hanteras av<br />
olika system och plattformar genom processen.<br />
3.3 Projektering<br />
3.3.1 <strong>BIM</strong> i processen<br />
Projektering har varit den del av processen där <strong>BIM</strong> tidigast vunnit fotfäste. Modelleringen görs oftast<br />
i 3D med olika CAD-system, där de olika projektörsdisciplinerna (arkitekt, byggkonstruktör, elprojektör,<br />
vvs-projektör m.fl.) bygger var sin modell i var sitt system. Fokus har hittills legat på geometrin,<br />
men en växande önskan att använda modellerna tillsammans för exempelvis analyser har<br />
gjort objektens egenskaper allt intressantare och viktigare. I brist på standarder har var och en också<br />
lagt till egenskaper i sitt system med användning av systemets egna objektdefinitioner, och sedan har<br />
man måst matcha dem för utväxling med nästa system, t.ex. när arkitektmodellen ska användas för<br />
energianalyser.<br />
En viktig del av modellanvändningen är samordning och kollisionskontroll mellan innehållet från de<br />
olika disciplinerna. Särskilda samordningsmodeller skapas då med hjälp av specialprogram där de<br />
också kan granskas och analyseras.<br />
För leveransen av handlingar definieras utsnitt och vyer som kan presenteras som ritningar, vilket<br />
fortfarande är den juridiskt hållbara gängse formen, och det som används för att bygga huset. Ritningen<br />
innebär att man ”låser” presentationen och säkerställer att den innehåller de uppgifter som<br />
är nödvändiga och tillräckliga för ändamålet. Det är också ritningen som versionshantering vid ändringar<br />
baseras på. En överlämning av modeller istället för ritningar kräver dels nya arbets- och avtalsformer,<br />
dels rent praktiskt att man på ett tillförlitligt sätt kan framställa motsvarande vyer ur modellerna<br />
för olika ändamål.<br />
3.3.2 Befintliga standarder och deras tillämpning<br />
Modeller struktureras dels efter de grunder som det enskilda programmet tillhandahåller, dels ofta<br />
efter branschens klassifikationssystem, främst BSAB. Information om areor i utrymmen styrs av standardiserade<br />
mätregler, och det finns även andra standarder som reglerar olika värden hos objektens<br />
egenskaper, t.ex. brandskydds- och ljudklasser. Däremot saknas standarder för att på ett enhetligt<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
16<br />
sätt namnge objekt och deras egenskaper. buildingSMART data dictionary (bSdd) utgör ramverket för<br />
att åstadkomma detta.<br />
För presentation används internationell standard för CAD-lager tillsammans med nationella klassifikationssystem<br />
och tillämpningsanvisningar. buildingSMART-specifikationen Model View Definition<br />
(MVD) är också användbar för att definiera urval ur en modell för presentations- eller utväxlingsändamål.<br />
För utväxling är neutrala formatstandarder väsentliga. IFC är heltäckande för beskrivning av byggnaden,<br />
och kan kompletteras av Fi2xml för information att användas i förvaltning. Stödet för IFC är gott<br />
i system för projektering, medan Fi2 kräver särskilda översättare i programmen. Sådana stöds idag av<br />
flera program för både projektering och förvaltning. För att kvalitetssäkra processen certifierar sig<br />
leverantörerna hos föreningen fi2 förvaltningsinformation..<br />
Leveranser behöver specificeras och kontrolleras. Bygghandlingar 90 utgör ett ramverk för att specificera<br />
och hantera leveranser. Information Delivery Manuals (IDM) stöder specifikation och automatiserad<br />
kontroll av modeller med deras objekt, men är inte ännu i praktisk användning.<br />
3.3.3 <strong>Standardiseringsbehov</strong><br />
Sammanhållande riktlinjer för projektering med <strong>BIM</strong> krävs på nationell nivå för att uppnå en enhetlig<br />
tillämpning som möjliggör samverkan och hållbar information. Riktlinjerna ska innebära utnyttjande<br />
av befintliga standarder, med preciseringar av informationsinnehåll och aktiviteter i informationshanteringsprocessen.<br />
Enhetliga definitioner för egenskaper är kanske den enskilt viktigaste standardiseringsuppgiften. Det<br />
är totalt sett en mycket omfattande insats. En möjlighet är att sätta upp delprojekt för olika ändamål,<br />
såsom hantering av utrymmen, energi- och klimatanalyser, upphandling av produkter etc.<br />
För att utnyttja <strong>BIM</strong>-metodikens potential behöver nya arbets- och samverkansformer etableras. I<br />
den processen är utvecklade standardavtal för leverans och användning av digital information en<br />
väsentlig komponent. En tät samverkan som kan effektivisera projekteringen är också betjänt av<br />
standardmetoder och format såsom oBCF. Den metodiken är ännu i sin början och kräver fortsatt<br />
standardisering i växelspel med praktisk tillämpning.<br />
3.4 Byggproduktion<br />
3.4.1 <strong>BIM</strong> i processen<br />
I en traditionell projektbaserad byggprocess levereras en modell från projekteringen vilken innehåller<br />
byggnadsdelar med en produktneutral redovisning av krav på funktioner och andra egenskaper. I<br />
samband med produktionsberedningen måste produkter och egenskaper specificeras för den industriella<br />
processens tillverkning, logistik och handel. I vanliga fall sker här ett brott i informationsflödet<br />
mellan projekteringen och den industriella tillverkningen, där man på ett övervägande manuellt sätt<br />
plockar ut data för hantering i olika andra system för produktion och för hantering av produkterna.<br />
Den resulterande informationen förs inte tillbaka till den samlade modellen på något systematiskt<br />
sätt.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
17<br />
En konsekvent användning av <strong>BIM</strong> i en sammanhängande kedja medför vinster såväl kort- som långsiktigt:<br />
för projektering, för upphandling, för tillverkning, för logistik och handel, för bygge/montering<br />
och inte minst för användnings- och förvaltningsfasen.<br />
• I tidiga skeden kan information kopplas till modellen för att göra viktiga analyser som arkitektonisk<br />
kvalitet, utrymmesbehov, energiförbrukning, livscykelkostnader och beräkningar av<br />
miljökonsekvenser för att få fram den bästa lösningen.<br />
• I projektering kan en tidig jämförelse mellan egenskapskrav och tekniska lösningar ske genom<br />
att industriella produktleverantörers egenskapsbeskrivningar tillförs i modellen och man därifrån<br />
kan analysera till exempel energibalans, miljöbelastning, användbarhet och kostnad.<br />
• I upphandling kan modellen utgöra ett tillförlitligt underlag som ger såväl säkrare kalkyler och<br />
anbud som möjlighet att testa föreslagna eller alternativa lösningar gentemot uppställda<br />
krav.<br />
• För tillverkning kan modellen vid behov förfinas och sedan utan översättning via ritningar och<br />
andra dokument direkt användas för maskinstyrning och kontroll, varefter produktinformationen<br />
är tillgänglig för framtida behov.<br />
• För logistik och handel utgör modellen i detta läge en tillräcklig specifikation av ingående<br />
byggnadsdelar, som kan användas för att styra leveranser till byggplatsen och som underlag<br />
för ekonomisk reglering.<br />
• På byggplatsen kan modellen användas som instruktion för montering och som medel för<br />
planering av de olika byggaktiviteterna. Komplettering i modellen ger uppgifter om de monterade<br />
byggnadsdelarna som sedan ingår i den slutliga dokumentationen.<br />
• För användning och förvaltning ger information om produkter som ingår i modellen dels upplysningar<br />
om prestanda och uppgifter för drift och skötsel, dels möjlighet att vid senare tillfällen<br />
<strong>–</strong> till exempel ombyggnader och löpande förvaltning <strong>–</strong> få ytterligare uppgifter om ingående<br />
material och komponenter.<br />
Informationsmodellen ska betraktas som en strategisk resurs som efterhand byggs på med data som<br />
används i varje skede.<br />
3.4.2 Befintliga standarder och deras tillämpning<br />
Klassifikationen av byggnadsdelar i BSAB är omfattande, men inriktad på aktiviteterna och resultaten<br />
på byggplatsen, och saknar därför djup när man kommer till varor och artiklar som tillverkas på annat<br />
håll. Formatstandarden IFC tillhandahåller en objektstruktur och buildingSMART data dictionary erbjuder<br />
ett ramverk för objektens egenskaper, men där saknas såväl begrepp som värden.<br />
För handel och logistik finns meddelandestandarder för informationsutväxling, men dessa är fristående<br />
från det innehåll som utväxlas i <strong>BIM</strong>.<br />
Informationsstandarder som används i tillverkningsindustrin behöver studeras för att få en helhetsbild<br />
av vad de omfattar och hur de förhåller sig till standarder för byggsektorn.<br />
3.4.3 <strong>Standardiseringsbehov</strong><br />
För att överbrygga glappet mellan de egenskaper som krävs i den projektorienterade byggprocessen<br />
och de egenskaper som behövs för industriellt byggande och tillverkning behövs en samlad begreppsstruktur<br />
för information. De standarder som existerar inom bygg-, mekanisk och elektro-<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
18<br />
teknisk industri behöver samordnas i ett gemensamt begreppssystem, och gränssnitt definieras mellan<br />
såväl de olika delprocesserna som de olika IT-system som är i användning.<br />
Modellerna behöver göras mer dynamiska, så att de rymmer olika aspekter. Nuvarande standarder<br />
stöder enbart en modell som i varje skede redovisar en teknisk lösning, alternativt en mer neutral<br />
kravbild som inte är kopplad till modellen. Dessa aspekter måste kunna kombineras. Dessutom behöver<br />
de tekniska lösningarna kunna redovisas och spåras på olika detaljnivåer: som systemutformning,<br />
som detaljutformning, som monterade komponenter och som komponenter i drift. Definition<br />
av dessa nivåer <strong>–</strong> och av informationskrav för dem <strong>–</strong> är väsentligt för att åstadkomma användbara<br />
och kontrollerbara modeller.<br />
3.5 Förvaltning och användning<br />
3.5.1 <strong>BIM</strong> i processen<br />
Den modell som används vid nybyggnad eller förändring har koppling mot användningsskedet dels<br />
tidigt som underlag för byggprocessen, dels som slutlig dokumentation från byggprocessen att ingå i<br />
förvaltningsmodellen.<br />
• Underlaget omfattar som tidigare diskuterats förutsättningar i omgivningen genom karta och<br />
detaljplan, dels verksamhetens förutsättningar och krav, inklusive eventuella befintliga hus.<br />
• Förvaltningsmodellen ska omfatta relevant information om det byggda eller ändrade huset,<br />
jämte krav och andra uppgifter om huset som krävs för förvaltningen.<br />
Informationen kan komma från skilda källor. Vanligen tillhandahåller entreprenören en relationshandling<br />
som dokumenterar utförandet genom en uppdaterad version av det projekterade, och information<br />
för drift och användning kompletteras av byggherren med eller utan konsulthjälp. Behovet<br />
av leveranser direkt ifrån entreprenörens databaser ökar med fler lagkrav. Areor och andra uppgifter<br />
om utrymmen är en central del.<br />
Väsentligt i det långa förvaltningsperspektivet är informationens hållbarhet; den måste kunna tolkas<br />
och litas på under många år och av personer som inte varit med när den skapats, och den måste på<br />
ett tillförlitligt sätt leva vidare i nya IT-system.<br />
3.5.2 Befintliga standarder och deras tillämpning<br />
Klassifikationen för utrymmen är en viktig bas. Här kompletteras eller ersätts den gemensamma klassifikationen<br />
i BSAB ofta av fastighetsägarens egna klassifikations- och identifikationssystem.<br />
I förvaltning <strong>–</strong> liksom i övriga skeden <strong>–</strong> saknas begrepp för egenskaper och informationsstruktur för<br />
objekt. Detta blir besvärligt eftersom information för samma hus hämtas från många olika håll allteftersom<br />
huset utsätts för olika förändringar, med olika konsulter och entreprenörer som utförare,<br />
vanligen med olika IT-system som verktyg. Dessutom byter fastigheter ägare, i allt högre utsträckning<br />
också över landsgränserna. Vid sådana tillfällen bör informationen om fastigheterna gå att återanvända<br />
hos den nya ägaren.<br />
Dataformat för förvaltning är i dag splittrade. Den internationella standarden för <strong>BIM</strong> (IFC) täcker inte<br />
in hela förvaltningsskedets behov. Därför har ett antal kompletteringar <strong>–</strong> med överlapp i innehåll och<br />
användningsområden <strong>–</strong> tagits fram på nationell nivå.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
19<br />
3.5.3 <strong>Standardiseringsbehov</strong><br />
Enhetliga definitioner för egenskaper hos produkter på alla nivåer från enskilda komponenter via<br />
system och utrymmen till hela byggnadsverk behöver tas fram. Detta behöver göras i nära samverkan<br />
med internationell standardisering så att de blir språkneutrala och användbara även utanför<br />
Sveriges gränser.<br />
Styrning av informationsleveranser blir också en nyckelfråga, där det behövs klara och tydliga riktlinjer<br />
för specifikation, genomförande och kontroll. De befintliga rekommendationerna i Bygghandlingar<br />
90 behöver fördjupas för att mer detaljerat hantera <strong>BIM</strong>.<br />
Formatstandarder och deras tillämpning behöver vidareutvecklas internationellt och nationellt för att<br />
ersätta det nuvarande lapptäcket och ge en enhetlig tillämpning.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
20<br />
4 Informationsutbyte i vägens livscykel<br />
4.1 Introduktion<br />
Nästa exempel på informationshantering i byggandet beskriver ett vägprojekt. Formen för hur sådana<br />
genomförs idag varierar i hög grad beroende på omfattningen. Små projekt är vanligen helt baserade<br />
på produktion och användning av ritningsbaserad information. Här tillämpas i mindre grad den<br />
typ av industriellt byggande som blir allt vanligare i stora projekt, där digital information används i<br />
produktionen. I stora projekt används också ofta blandade upphandlingsformer som komplicerar<br />
bilden.<br />
4.2 Tidiga skeden <strong>–</strong> planering och utredning<br />
4.2.1 <strong>BIM</strong> i processen<br />
Planering och utredning av vägprojekt styrs i hög grad av Väglagen och av myndigheten Trafikverket.<br />
Till stor del handlar de tidiga skedena om att få in synpunkter från berörda parter: kommuner, markägare,<br />
allmänhet och intresseorganisationer, och att sammanväga dessa med Trafikverkets uppdrag<br />
att bygga och förvalta vägar. I dessa tidiga skeden används inte <strong>BIM</strong>, framför allt för att praktiskt<br />
tillämpbara standarder för lagring av geografiska data saknas.<br />
4.2.2 Befintliga standarder och deras tillämpning<br />
Såväl objektbegrepp som typ av innehåll skiljer sig stort mellan olika kommuner, och mellan kommuner<br />
och Lantmäteriet. Konsekvensen blir att endast de geometriska beskrivningarna används av de<br />
konsulter som utreder alternativa vägdragningar. Bättre samordning kan leda till att kravställning<br />
från brukare kan flöda genom hela processen, och därmed inte försvinna längs vägen.<br />
En grov terrängmodell tas ofta fram, men uppgifter om markanvändning, bevarandevärden och annat<br />
hanteras med manuella metoder, där kartor av olika kvalitet och ursprung läggs på varandra.<br />
Dynamiska kopplingar till exempelvis vägdatabaser eller till landskapsinformation görs inte. I vissa fall<br />
används digitala databaser som grund för dessa kartor, men data extraheras utan ”intelligens” i form<br />
av egenskapsbeskrivningar.<br />
Det finns ett antal standarder för hantering av geodata, men de flesta av dessa är på en hög abstraktionsnivå,<br />
alternativt av typen ”metastandarder”; de ger riktlinjer för etablerandet av nya standarder<br />
men har i sig ingen praktisk tillämpning.<br />
4.2.3 <strong>Standardiseringsbehov</strong><br />
Behovet att göra befintliga GIS-standarder praktiskt tillämpbara i planering är stort. En samordning<br />
mellan IFC och LandXML kan vara en möjlig väg. Ett viktigt utvecklingsarbete bedrivs också i EUprojektet<br />
Virtual Constructions for Roads (V-Con), som syftar till att öka effektiviteten hos nationella<br />
vägmyndigheter genom en förbättring av informationsdelning i anläggningsbranschen med hjälp av<br />
<strong>BIM</strong>.<br />
4.3 Projektering<br />
4.3.1 <strong>BIM</strong> i processen<br />
I stort sett all projektering av vägar utförs idag med datorstöd. Tekniken för beräkning av geometrier<br />
är avancerad, och ger stor säkerhet vad gäller anpassning till befintliga terrängförhållanden. Från de<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
21<br />
3-dimensionella modellerna kan mängder beräknas med stor noggrannhet, vilket underlättar utformning<br />
av alternativa lösningar.<br />
Fram till idag har dock anpassningen till produktion och förvaltning varit rudimentär. Utvecklingen<br />
har gått längre på järnvägssidan, där ett relativt omfattande objektbibliotek byggts upp. För alla objekt<br />
registreras relevanta egenskaper, som omfattar även förvaltningens behov. Man har också börjat<br />
koda objekten enligt BSAB.<br />
Sammanfattningsvis bedrivs projektering av väg idag med avancerad 3D-CAD, men man har bara<br />
tagit de första stegen mot en bred tillämpning av <strong>BIM</strong>.<br />
4.3.2 Befintliga standarder och deras tillämpning<br />
I Trafikverkets anvisningar hänvisas numera vanligen till Bygghandlingar 90 Del 7 Redovisning av<br />
anläggning. Här ges riktlinjer för hur digitalt arbete kan bedrivas, men dessa har ännu inte fått genomslag<br />
i de programvaror som används av planerare och projektörer. Effekten blir ofta att engagerade<br />
konsulter ”slipper” använda rekommendationer för kodning och redovisning. Projekten är regelmässigt<br />
tidspressade, vilket leder till att kontroller av levererad information inte görs på så detaljerad<br />
nivå. Konsekvensen blir att det i alla skeden råder stor osäkerhet om kvalitet och ursprung på<br />
data. Mycket görs därför om, med vidhängande risk för fel och brister i informationsöverföringen.<br />
4.3.3 <strong>Standardiseringsbehov</strong><br />
Inom Trafikverket har inletts ett omfattande arbete med bestämning av begrepp relevanta för väg<br />
och järnväg, med målet att använda samma modell i hela kedjan kartering <strong>–</strong> planering <strong>–</strong> projektering<br />
<strong>–</strong> produktion <strong>–</strong> förvaltning. En sådan begreppsstruktur kan ligga till grund för fortsatt standardisering<br />
av objektens relevanta egenskaper. Först då kan <strong>BIM</strong> användas för att enklare och med större säkerhet<br />
utvärdera många alternativ för planerade vägar. Informationen blir också av större värde för fortsatt<br />
arbete i processen.<br />
4.4 Produktion<br />
4.4.1 <strong>BIM</strong> i processen<br />
<strong>BIM</strong> för produktion omfattar idag ett ökande intresse för och användning av produktionsplanering <strong>–</strong><br />
framför allt avseende hantering av schaktmassor <strong>–</strong> och maskinstyrning. I det senare fallet används<br />
projekterade väglinjer för att styra eller guida entreprenadmaskiner.<br />
4.4.2 Befintliga standarder och deras tillämpning<br />
På den svenska marknaden finns varken standard eller praxis för hur digital information förs över<br />
från projektering till produktion. Ofta förenklas de avancerade 3D-modellerna till enkla linjefiler, som<br />
förs över till entreprenadmaskinerna. Om den upphandlade entreprenören för grovschakten inte<br />
använder maskiner som direkt kan guidas med digitala data används väglinjerna istället som underlag<br />
för utsättning med totalstation, där vägen stakas ut med pinnar.<br />
I de fall produktionsplanering görs används ofta annan programvara än den som projektörerna nyttjar.<br />
I brist på standard för överföring behöver modellerna därför förenklas. Oftast används Autocad<br />
dwg som överföringsformat, trots att detta är mycket begränsat vad gäller annat än geometriska<br />
data.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
22<br />
Man kan därför inte säga att <strong>BIM</strong> används i produktionen. Enbart de geometriska egenskaperna hos<br />
vägen används till del. Endast formatet LandXML kommer till användning. Bristen på standardisering<br />
av exempelvis redovisningen av geotekniska data gör att produktionsplaneringen görs manuellt..<br />
Entreprenören använder vanligtvis inte sin terrängmodell för att etappindela arbetet, eller till att<br />
planera upplag av olika typer av massor. Alltför sällan tas en geoteknisk modell fram som redovisar<br />
typer av jordmaterial inom vägområdet. Istället får entreprenören göra egna antaganden, och vara<br />
beredd på att improvisera när överraskningar dyker upp. Osäkerheten kring vilka befintliga jordmassor<br />
som går att använda i vägbygget gör att anbudssumman blir högre än nödvändigt.<br />
4.4.3 <strong>Standardiseringsbehov</strong><br />
Bristen på standarder för överföring av anläggningsinformation leder till stora osäkerheter. Även i de<br />
fall öppna format som LandXML används tolkas denna på olika sätt av marknadens programvaror.<br />
Detta leder till upprepade förluster i information, och till ett onödigt dubbelarbete.<br />
Förutom behovet av standardisering finns kunskapsbrister kring de standarder och överenskommelser<br />
som faktiskt finns. Information om lyckade exempel behöver också spridas inom anläggningsbranschen.<br />
Bättre samordning genom utnyttjande av möjligheterna med <strong>BIM</strong> kan göra att de gigantiska<br />
geografiska datamängderna kan användas produktivt i planering och byggande, och att byggindustrin<br />
kan börja närma sig tillverkningsindustrin vad gäller upphandling, tillverkning, och transporter<br />
"just-in-time".<br />
4.5 Förvaltning och användning<br />
4.5.1 <strong>BIM</strong> i processen<br />
När projekten är färdigbyggda återstår att lagra nödvändig information i Trafikverkets förvaltningsdatabaser.<br />
Berörda projektörer märker därför alla objekt med förvaltningskoder som visar typ av förvaltningsobjekt<br />
och vilket vägavsnitt som objekten tillhör. System för detta är väl utvecklat inom verket,<br />
både på väg- och järnvägssidan. Det innebär att förvaltningen kan ta tillvara informationen skapad<br />
i planering, projektering och produktion, vilket leder till billigare och bättre förvaltning.<br />
4.5.2 Befintliga standarder och deras tillämpning<br />
Det klassifikationssystem som används inom Trafikverket är dock i stort sett helt internt utvecklat,<br />
även om spår av BSAB-systemet finns. Ett stort internt projekt kallat ANDA syftar till att utveckla ett<br />
gemensamt begreppssystem för alla delar av Trafikverket. Projektet ska drivas samordnat med det<br />
europeiska projektet V-Con. Inom järnväg har arbetet med att synkronisera de egna koderna med<br />
BSAB inletts. Här håller man på att bygga upp ett bibliotek med <strong>BIM</strong>-objekt som anlitade konsulter<br />
kan använda i projekteringsarbetet.<br />
4.5.3 <strong>Standardiseringsbehov</strong><br />
Trafikverket har alltså kommit en bit på väg att införa <strong>BIM</strong> i förvaltningen. Det som återstår är ett<br />
stort arbete med att synkronisera begrepp, klassifikation och format med resten av byggbranschen,<br />
och med övriga europeiska vägmyndigheter. Som grund för detta behövs aktiv medverkan i ett antal<br />
standardiseringsprojekt.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
23<br />
5 Samhällsbyggnad <strong>–</strong> informationsflöden och standarder<br />
5.1 <strong>BIM</strong>-standardiseringens huvudområden<br />
I samband med standardisering som stöd för <strong>BIM</strong> brukar man tala om behov av utveckling inom tre<br />
huvudområden, se Fig. 1:<br />
• Begrepp (objektklasser och egenskaper)<br />
• Processer (informationsinnehåll, leveransbeskrivningar, avtalsformer)<br />
• Dataformat (begreppsscheman och filformat).<br />
Figur 1. <strong>BIM</strong>-standardiseringens 3 huvudaspekter.<br />
I följande avsnitt är syftet att skapa en överblick över läget inom standardiseringen inom respektive<br />
områden.<br />
5.2 Schema över informationsflödet<br />
I schemat, Fig. 2, beskrivs översiktligt hur informationen flödar mellan parterna i de processer som i<br />
bred mening hör till samhällsbyggandet, och i vilken mån standarder finns som stöder och underlättar<br />
flödet.<br />
Av redovisningstekniska skäl är pilarna ritade så att de ansluter på enklaste sätt till och från boxarna<br />
med delprocesserna. Var pilarna ansluter anger således ingen skillnad i betydelse.<br />
Färgkodningen syftar till att ge stöd för en visuell förståelse av läget. Röda pilar markerar avsaknad av<br />
standarder eller att det finns ett stort utvecklingsbehov. Gula pilar markerar att det kan finnas standarder,<br />
men att det också finns ett utvecklingsbehov eller standarder som delvis kan vara motstridiga.<br />
Gröna pilar markerar att det kan finnas ett utvecklingsbehov, men informationsflödet är ändå<br />
relativt väl standardiserat. Ofta är det beroende av företagsstandarder, och mer eller mindre manuella<br />
metoder för att överföra data mellan olika system. Regelmässigt behövs kreativa och lokala lösningar<br />
för att få flödet att fungera.<br />
De streckade grå pilarna redovisar flöden som inte består av objektinformation. Som exempel kan ett<br />
beslut om beviljat bygglov levereras digitalt, men ingen koppling finns till de digitala modeller som<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
24<br />
redovisats vid ansökan. Idag görs en sådan ansökan i form av ritningar och ritningsfiler, och besvaras i<br />
form av textdokument. I framtiden finns förstås inga hinder för att beslutsprocessen huvudsakligen<br />
hanterar modellinformation, och att bygglovshandläggaren själv <strong>–</strong> efter beslut i byggnadsnämnden <strong>–</strong><br />
tilldelar objekten i modellen egenskapen ”bygglov = ja”.<br />
Den centralt placerade <strong>BIM</strong>-databasen är i praktiken ofta uppdelad mellan parterna. Förvaltningsdata<br />
ligger av naturliga skäl vanligen hos förvaltaren. Vid projektering förekommer många varianter; vanligast<br />
är att varje konsult har lokala databaser, som vid bestämda tillfällen levererar indata till en<br />
gemensam lagringsplats. Delmängder ur denna används sedan vid produktion och vid förvaltningen,<br />
kompletterade med data producerade av entreprenören respektive förvaltaren (eller av deras anlitade<br />
konsulter).<br />
5.3 Matriser över standarder för begrepp och för processer<br />
I de två matriserna på efterföljande sidor redovisas läget beträffande standardisering av begrepp<br />
respektive format som stöd för <strong>BIM</strong>. Matriserna visar förekomst av standarder för olika objektklasser<br />
och egenskaper representerande den byggda miljön med tillämpning i planerings-, bygg- och förvaltningsprocesserna.<br />
I matrisen för format redovisas geometri separat från övriga egenskaper eftersom<br />
standardisering av geometri är av särskild vikt för <strong>BIM</strong> och görs oberoende av standardisering av<br />
andra egenskaper.<br />
Matriserna gör det möjligt att kommentera förekomsten av standarder för specifika klasser och specifika<br />
skeden. Kommentarerna har angivits i texter under matrisen. Färgkodningen syftar till att ge<br />
stöd för en visuell förståelse av läget. I fält markerade med rött saknas standarder eller finns ett stort<br />
utvecklingsbehov. Inom gula fält kan det finnas standarder, men det finns också ett utvecklingsbehov<br />
eller standarder som delvis kan vara motstridiga. Även inom de gröna områdena kan det finnas utvecklingsbehov,<br />
men läget är ändå relativt väl förberett.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
Informationsleveranser i samhällsbyggandet<br />
Befintliga förhållanden<br />
Fysisk planering, utredning<br />
Projektering<br />
(programhandlingar, systemhandlingar, bygghandlingar)<br />
Produktionsplanering<br />
Produktion<br />
Förvaltning<br />
25<br />
Brukare (inkl.<br />
allmänheten)<br />
BEHOV<br />
KRAV-<br />
STÄLLNING<br />
KRAV-<br />
STÄLLNING<br />
VERKSAMHET<br />
KRAV-<br />
STÄLLNING<br />
Förvaltare<br />
KRAV-<br />
STÄLLNING<br />
KRAV-<br />
STÄLLNING<br />
KRAV-<br />
STÄLLNING<br />
SKÖTSEL<br />
UNDERHÅLL<br />
REPARATIONER<br />
Byggherrar<br />
ANALYS,<br />
KRAVSTÄLLNING<br />
BESLUT<br />
ANALYS,<br />
KRAVSTÄLLNING<br />
GRANSKNING<br />
ANALYS,<br />
KRAVSTÄLLNING<br />
ANALYS,<br />
KRAVSTÄLLNING<br />
Om plan<br />
behövs<br />
Konsulter<br />
UTREDNINGAR<br />
PLANSKISSER<br />
UTREDNINGAR<br />
KALKYLERING PLANSKISSER<br />
KALKYLER<br />
PLANUNDERLAG<br />
BERÄKNINGAR<br />
KALKYLERING<br />
PROJEKTERING<br />
DESIGN<br />
KONSTRUKTION<br />
REVIDERINGAR<br />
REVIDERINGAR<br />
Reklamationer,<br />
Garantier / Leverans<br />
Beställning /<br />
Leverans<br />
<strong>BIM</strong><br />
HUS- OCH<br />
ANLÄGGNINGS-<br />
DATA<br />
(”BEF SIT”)<br />
”BEF SIT”<br />
GEODATA<br />
PLANDATA<br />
+ DATA OM<br />
BYGGNADS-<br />
VERKET<br />
Förfrågan<br />
Anbud<br />
+ DATA OM<br />
PLANERAT<br />
UTFÖRANDE<br />
+ DATA OM<br />
BYGGT<br />
UTFÖRANDE<br />
Förvaltningsdata<br />
HUS- OCH<br />
ANLÄGGNINGS-<br />
DATA<br />
(NY ”BEF SIT”)<br />
Till nästa<br />
projekt<br />
Byggentreprenörer<br />
KALKYLERING<br />
PLANERING<br />
PRODUKTION<br />
PRODUKTION<br />
Fastighetsdata<br />
(ombyggnad,<br />
rivning)<br />
GARANTI-<br />
ÅTAGANDEN<br />
Byggvaruproducenter<br />
och<br />
leverantörer<br />
Förfrågan / Anbud<br />
PLANERING<br />
PRODUKTION<br />
Beställning / Leverans<br />
PRODUKTION<br />
LEVERANS<br />
Fastighetsdata<br />
(nybyggnad)<br />
Beställning / Leverans<br />
PRODUKTION<br />
LEVERANS<br />
Kommunala<br />
myndigheter<br />
GEODATA<br />
DETALJPLAN<br />
ARBETSPLAN<br />
JÄRNVÄGSPLAN<br />
BESLUT<br />
MILJÖKRAV M.M.<br />
BYGGLOVS-<br />
HANTERING<br />
BESLUT<br />
MILJÖKRAV M.M.<br />
GEODATA<br />
Fastighetsdata (nybyggnad,<br />
ombyggnad, rivning)<br />
Nationella<br />
myndigheter<br />
GEODATA<br />
MILJÖKRAV,<br />
FUNKTIONSKRAV<br />
M.M.<br />
MILJÖKRAV,<br />
FUNKTIONSKRAV<br />
M.M.<br />
GEODATA<br />
EU-direktiv<br />
EU-DIREKTIV<br />
EU-DIREKTIV<br />
EU-DIREKTIV<br />
Figur 2. Informationsleveranser i samhällsbyggandet. Röd pil: standarder saknas. Gul pil: standarder finns delvis eller är i konflikt. Grön pil: standarder finns. Grå streckad pil: icke-digitalt informa-
26<br />
Standarder för begrepp<br />
Verksamheter/aktiviteter<br />
Utrymmen<br />
Kommunal<br />
planering,<br />
geodata Utredning Projektering Produktion Förvaltning Internationell Svensk<br />
Sektor/<br />
Organisation<br />
Objektklasser A1 B1 C1 D1 E1 bSDD Trafikverket<br />
Egenskaper A2 B2 C2 D2 E2 bSDD PTS<br />
Objektklasser A3 B3 C3 D3 E3 bSDD, ISO 12006-2 BSAB 96 fi2<br />
Egenskaper A4 B4 C4 D4 E4 bSDD<br />
Hus/Anläggning<br />
Objektklasser A5 B5 C5 D5 E5<br />
bSDD, ISO 12006-2, ISO/IEC<br />
81346-2<br />
BSAB 96<br />
Egenskaper A6 B6 C6 D6 E6 bSDD TNC 95<br />
fi2, NVDB<br />
Hus/Anläggningsdelar<br />
Objektklasser A7 B7 C7 D7 E7<br />
Egenskaper A8 B8 C8 D8 E8 bSDD<br />
bSDD, ISO 12006-2, ISO/IEC<br />
81346-2<br />
BSAB 96<br />
AMA,<br />
TNC 95<br />
fi2, TEiP<br />
Varor<br />
Objektklasser A9 B9 C9 D9 E9 bSDD, IEC/PAS 62569-1 AMA<br />
Egenskaper A10 B10 C10 D10 E10 bSDD AMA Vilma<br />
A1 Saknas<br />
B1<strong>–</strong>E1 Saknas men finns delvis hos Trafikverket.<br />
A2 PTS, programteknisk standard, Landstingen<br />
B3<strong>–</strong>E2 Saknas<br />
A3 Påbörjad tabell finns i BSAB<br />
B3<strong>–</strong>D3 BSAB (ISO 12006)<br />
E3 Påbörjad tabell finns i BSAB och i fi2. Dessa behöver koordineras.<br />
A4 Saknas<br />
B4<strong>–</strong>E4 Areor SS 21054, i övrigt tunnsått<br />
A5 Konkurrerande BSAB och GIS-standarder. Stort behov av samordning.<br />
B5<strong>–</strong>E5 BSAB (ISO 12006). Samordning med IEC/EN 81346-2 för el- och mekanik behövs.<br />
A6 Saknas<br />
B6<strong>–</strong>E6 Nationella standarder bitvis, omfattande komplettering behövs.<br />
A7 BSAB (ISO 12006)<br />
B7<strong>–</strong>E7 BSAB (ISO 12006). Behov av anpassning för <strong>BIM</strong>. Samordning med IEC/EN 81346-<br />
2 för el- och mekanik behövs.<br />
A8 Ramverk i bSDD, värden saknas. Nationella källor finns.<br />
B8<strong>–</strong>E8 Ramverk i bSDD, värden saknas. Nationella källor finns.<br />
A9 UNSPSC/GS1<br />
B9<strong>–</strong>E9 UNSPSC/GS1<br />
A10<strong>–</strong>E10 Ramverk i bSDD, värden saknas. Påbörjat för trävaror genom Vilma.<br />
Figur 3: Begreppsstandarder i samhällsbyggnadsprocessen, behov av standardisering. Rött: standarder saknas. Gult: standarder saknas delvis eller är i konflikt.<br />
Grönt: standarder finns.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
27<br />
Standarder för format<br />
Verksamheter/aktiviteter<br />
Utrymmen<br />
Hus/Anläggning<br />
Hus/Anläggningsdelar<br />
Varor<br />
A1<strong>–</strong>A3<br />
B1<strong>–</strong>E1, B2<strong>–</strong>E2, B3<strong>–</strong>E3<br />
A4<strong>–</strong>A6<br />
B4<strong>–</strong>E4, B5<strong>–</strong>E5, B6<strong>–</strong>E6<br />
A7<strong>–</strong>A9<br />
Kommunal<br />
planering,<br />
geodata Utredning Projektering Produktion Förvaltning Internationell Svensk<br />
Objektklasser A1 B1 C1 D1 E1 ISO 16739 = IFC 4, bSDD, PLCS fi2XML<br />
Egenskaper A2 B2 C2 D2 E2 ISO 16739 = IFC 4, bSDD, PLCS fi2XML<br />
Geometri A3 B3 C3 D3 E3 ISO 16739 = IFC 4<br />
Objektklasser A4 B4 C4 D4 E4 ISO 16739 = IFC 4, bSDD, PLCS fi2XML<br />
Egenskaper A5 B5 C5 D5 E5 ISO 16739 = IFC 4, bSDD, PLCS fi2XML<br />
Geometri A6 B6 C6 D6 E6 ISO 16739 = IFC 4<br />
Objektklasser A7 B7 C7 D7 E7<br />
Egenskaper A8 B8 C8 D8 E8<br />
Geometri A9 B9 C9 D9 E9<br />
ISO 16739 = IFC 4, bSDD, PLCS,<br />
CityGML , LandXML<br />
ISO 16739 = IFC 4, bSDD, PLCS,<br />
CityGML, LandXML<br />
ISO 16739 = IFC 4, CityGML ,<br />
LandXML<br />
Objektklasser A10 B10 C10 D10 E10 ISO 16739 = IFC 4, bSDD, PLCS sbXML<br />
Egenskaper A11 B11 C11 D11 E11 ISO 16739 = IFC 4, bSDD, PLCS sbXML<br />
Geometri A12 B12 C12 D12 E12 ISO 16739 = IFC 4<br />
Objektklasser A13 B13 C13 D13 E13<br />
ISO 16739 = IFC 4, bSDD, PLCS,<br />
IEC/PAS 62569-1<br />
Egenskaper A14 B14 C14 D14 E14 ISO 16739 = IFC 4, bSDD, PLCS<br />
Geometri A15 B15 C15 D15 E15 ISO 16739 = IFC 4<br />
Format finns, delvis i konflikt, samordning behövs<br />
Format finns<br />
Format finns, delvis i konflikt, samordning behövs<br />
Format finns<br />
Format finns, delvis i konflikt, samordning behövs<br />
B7<strong>–</strong>E7, B8<strong>–</strong>E8, B9<strong>–</strong>E9<br />
A10<strong>–</strong>A12<br />
B10<strong>–</strong>E10, B11<strong>–</strong>E11, B12<strong>–</strong>E12<br />
A13<strong>–</strong>A15, B13<strong>–</strong>B15<br />
C13<strong>–</strong>E13, C14<strong>–</strong>E14, C15<strong>–</strong>E15<br />
Format finns [för Hus, ej Anläggning]<br />
Format finns, delvis i konflikt, samordning behövs<br />
Format finns [för Hus, ej Anläggning]<br />
Ej tillämpligt<br />
Format finns<br />
Sektor/<br />
Organisation<br />
fi2XML<br />
fi2XML<br />
fi2XML, sbXML<br />
fi2XML, sbXML<br />
Figur 4: Formatstandarder i samhällsbyggnadsprocessen, behov av standardisering. Rött: standarder saknas. Gult: standarder saknas delvis eller är i konflikt.<br />
Grönt: standarder finns (för Anläggning saknas dock de inom den kraftiga linjen.)<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
28<br />
6 Standarder<br />
6.1 Ramverksstandarder för begrepp<br />
Här beskrivs i korthet viktiga delar i det standardkomplex som gäller klassifikation, egenskapsbeskrivning<br />
för objekt samt gemensam terminologi kring information för byggande och förvaltning<br />
och som har uppmärksammats i föregående matriser över aktuell status för standardiseringsbehovet.<br />
De internationella standardiseringsorganen tar främst fram ramverk vilka beskriver strukturer för<br />
klassifikation och objektegenskaper, samt terminologistandarder för gemensam förståelse av olika<br />
begrepp.<br />
6.1.1 EN ISO 12006-2<br />
Building construction<strong>–</strong>Organization of information about construction works <strong>–</strong><br />
Part 2: Framework for classification of information<br />
Denna standard ger definitioner och en uppsättning rekommenderade klassifikationstabeller omfattande<br />
byggnadsverk med dessas delar och utrymmen ur såväl funktions- som produktionsperspektiv,<br />
dock utan detaljerat innehåll. Avsikten är att utgöra grund för nationella klassifikationssystem, så att<br />
dessa får en likartad uppbyggnad, med målsättningen att en harmonisering kan ge möjlighet till översättning<br />
<strong>–</strong> ”mappning” <strong>–</strong> mellan de olika systemen.<br />
ISO 12006-2 har tillämpats vid utvecklingen av det svenska BSAB 96, nordamerikanska Omniclass,<br />
brittiska Uniclass, danska CCS m.fl. I praktiken har synen på indelningsgrunderna dock varierat mellan<br />
de olika systemen, så att t.ex. svenska BSAB 96 har en strikt syn på indelning av byggdelar efter funktion,<br />
medan andra system såsom brittiska Uniclass mer betonar konstruktiva skillnader.<br />
Standarden genomgår för närvarande en revidering med syfta att närmare täcka behoven för klassificering<br />
i <strong>BIM</strong>. I den nya versionen definieras byggnadsdel, ”Construction element”, som en del av<br />
byggnadsverk med avseende på såväl teknisk funktion som form och position.<br />
6.1.2 IEC-ISO 81346<br />
Industrial systems, installations and equipment and industrial products <strong>–</strong> Structuring principles<br />
and reference designations <strong>–</strong> Part 1: Basic rules; Part 2: Classification of objects and codes for classes<br />
Del 1 av denna standard ger allmänna principer för strukturering av system och information om system.<br />
Grundat på dessa principer ges regler och vägledning för hur entydiga referensbeteckningar<br />
utarbetas för objekt i system. Sådana beteckningar för objekt är en nyckel till att bland olika slags<br />
dokument finna information om just det objektet. Del 2 av standarden innehåller tabeller för klassifikation<br />
av installationssystem inom huvudsakligen el och mekanik.<br />
Referensbeteckningarna består av en klassificerande och en identifierande del. Principerna är allmänna<br />
och avses tillämpas på alla tekniska områden (t.ex. maskinteknik, elektroteknik, byggnadsteknik,<br />
processteknik). De kan användas för system som baseras på eller kombinerar olika slags teknik.<br />
Standarden är ett ramverk, och beskriver reglerna för att skapa strukturer som modeller av komplexa<br />
förhållanden, men utan att ge konkreta exempel på hur det ska göras i praktiken.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
29<br />
Tillämpningar av standarden är bl.a.: ISO/TS 16952-1 Teknisk produktdokumentation<strong>–</strong><br />
Referensbeteckningssystem<strong>–</strong>Del 1: Allmänna appliceringsregler, samt ISO/TS 16952-10 Teknisk produktdokumentation<strong>–</strong>Referensbeteckningssystem<strong>–</strong>Del<br />
10: Kraftverksanläggningar. Standarden ska<br />
enligt EU-direktiv tillämpas i Sverige inom el- och mekanikområdet. Byggbranschen i Sverige tillämpar<br />
generellt sett inte referenssystematiken, förutom i Trafikverkets anläggningsregister.<br />
6.1.3 ISO 12006-3<br />
Building construction <strong>–</strong> Organization of information about construction works<br />
Part 3: Framework for object-oriented information<br />
Denna standard ger definitioner och en grundläggande datamodell for att organisera information om<br />
objekt med deras egenskaper. Den utgör ett ramverk för databaser och applikationer som innehåller<br />
sådan information i strukturerad form.<br />
Tillämpningen sker främst vid upprättandet av databaser för objekt och egenskaper såsom buildingSMART<br />
data dictionary. Ytterligare vägledning för detta finns i ISO 16354:2013 Guidelines for<br />
knowledge libraries and object libraries.<br />
6.1.4 ISO 13567<br />
Technical product documentation <strong>–</strong> Organization and naming of layers for CAD<br />
Standarden, som består av tre delar, ger principer för lagerindelning, en syntax och värden för lagerbeteckningar<br />
samt en metod för beskrivning av lageruppsättningar med deras beteckningar. För delar<br />
av beteckningarna ges detaljerade kodlistor, medan andra delar lämnas öppna för tillämpning av<br />
nationella eller projektspecifika koder.<br />
Lagernamnet enligt standarden består av en sträng med teckenbestämda fält för delkoder: ansvarig<br />
part, element (fysiska objekt), presentation, elementets status samt ytterligare några frivilliga fält.<br />
Standarden avser att på ett systematiskt sätt möjliggöra urval av den grafiska informationen ur en<br />
CAD-modell, med primärt syfte att presentera bestämda vyer på ritningar eller på bildskärm. Lagerindelning<br />
tillämpas även för andra ändamål där man behöver åstadkomma ett urval ur CAD-filer, t.ex.<br />
för att exportera en bestämd delmodell. Den allmänna strukturen ger en mångfasetterad urvalsmöjlighet<br />
och kan användas även med andra tekniska mekanismer för att gruppera information än lager,<br />
såsom attribut till objekt.<br />
6.2 Nationella regelverk för begrepp<br />
På nationell nivå ges specifikationer som konkretiserar ramverksstandardernas strukturer med<br />
klassindelning och värden. För olika länder resulterar bl.a. etablerade traditioner, arbetssätt och roller<br />
i skillnader i omfattning, detaljeringsgrad och gränsdragning mellan klasser.<br />
6.2.1 BSAB 96<br />
Det svenska klassifikationssystemet för objekt i byggd miljö, BSAB 96, tillämpar ramverksstandarden<br />
ISO 12006-2 med ett urval tabeller av de rekommenderade. BSAB-systemet efterträdde det tidigare<br />
SfB-systemet, som även kommit att användas i andra länder.<br />
Systemet omfattar tabeller för infrastrukturella enheter (anläggningar bestående av flera olika byggnadsverk),<br />
byggnadsverk, byggdelar, utrymmen och produktionsresultat. Därutöver ges en metod för<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
30<br />
beteckning av byggdelstyper, dvs byggdelar kopplade till en konstruktiv uppbyggnad, men här ges<br />
inte detaljerade tabeller.<br />
Den viktigaste tillämpningen och ursprunget till systemet är AMA som är en serie handböcker för<br />
upprättande av tekniska beskrivningar för byggproduktion. BSAB-systemet har dock kommit att användas<br />
för många andra tillämpningar, såsom kalkyler, ritningsnummer och dokumentbeteckningar,<br />
CAD-lagerbeteckningar, utrymmesprogram etc. De strikta och begränsande principerna som utgår<br />
från det ursprungliga tillämpningsområdet har dock medfört svårigheter för andra tillämpningar,<br />
inklusive <strong>BIM</strong>. I vissa fall, t.ex. standard för ritningsnumrering, har kompletterande koder med delvis<br />
annan betydelse lagts till.<br />
6.2.2 CAD-lager<br />
Som komplement till lagerstandarden ISO 13567 har en nationell kodlista för lagernamnets olika<br />
koder tagits fram och givits ut av Svensk Byggtjänst som SB-Rekommendationer 11 (utgåva 3). Skriften<br />
innehåller även råd och riktlinjer för lagerhantering.<br />
Beteckningar för element ansluter till BSAB-systemet, med åtskilliga tillägg för att täcka behovet av<br />
underindelning för presentationsändamål. Därutöver ges koder för landskapsinformation baserad på<br />
Trafikverkets anvisningar. För övriga fält i lagernamnet har standardens koder utökats med specifika<br />
koder utifrån svensk praxis och erfarenhet.<br />
6.2.3 TEiP<br />
TEiP är ett kombinerat klassifikations- och beskrivningssystem för totalentreprenader som utvecklas<br />
och underhålls av Trafikverket. TEiP ser anläggningar som helheter samt deras delar i olika nivåer,<br />
exempelvis en väganläggning med delen vägkonstruktion med sina mindre delar i form av exempelvis<br />
vägkropp och undergrund. Förutom helheter och delar hanterar TEiP även typer och platser för varje<br />
del, exempelvis Räcke/ Broräcke och Mitträcke/ Broräcke.<br />
TEiP har en struktur som kan användas direkt i <strong>BIM</strong> för alla typer av information om anläggningsobjekt.<br />
Strukturen för väganläggningar är väl utprovad i många totalentreprenader och utvecklas nu<br />
även för järnvägsanläggningar med mera. TEiP kan även kopplas till AMA för beskrivning av material<br />
och utförande av tekniska lösningar.<br />
6.2.4 Fi2<br />
För fastighetsförvaltning har Föreningen för förvaltningsinformation Fi2 tagit fram en begreppsmodell,<br />
fi2, som utöver de fysiska objekten även innehåller processanknutna objekt för förvaltningsaktiviteter,<br />
inklusive resurser, organisation, avtal m m. Begreppen som innefattas finns dokumenterade i<br />
Fastighetslexikon som getts ut av Fi2, dels i handböckerna för de olika versionerna av fi2.<br />
Avsikten är att kunna utväxla information med fastighetssystem, varför modellerna är direkt knutna<br />
till dataformatet fi2xml. I dagsläget används fi2xml framförallt för import av modelldata till fastighetssystem,<br />
och ett antal systemleverantörer har implementerat fi2 som gränssnitt.<br />
6.3 Tillämpningar inom begreppsstandarder<br />
Utöver tabeller för objektklasser och egenskaper publiceras vägledningar som specificerar tillämpningarna.<br />
Vägledningarna förekommer på olika nivåer <strong>–</strong> som nationella rekommendationer, för företag<br />
eller enskilda projekt.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
31<br />
Bland tillämpningarna kan också räknas informationsresurser som bygger på ramstandarder, såsom<br />
definitioner, värdelistor etc. strukturerade efter standardiserade regler.<br />
6.3.1 Bygghandlingar 90 Del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning<br />
Rekommendationerna för utformning av bygghandlingar, utgivna av SIS Förlag, kompletterades 2008<br />
med Del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning, som dels behandlar processen kring utväxling<br />
av information för byggande och förvaltning, dels ger förslag till utformning av specifikation för och<br />
dokumentation av informationsleveranser.<br />
Rekommendationerna är allmänna på nationell nivå, och är tänkta att implementeras som tillämpningsanvisningar<br />
med konkreta föreskrifter för delsektorer, företag och projekt. De är strukturerade<br />
så att samma struktur ska kunna följas i tillämpningsanvisningarna.<br />
För begreppsbildningen har skriften ett värde genom att ett antal termer ges normativa definitioner i<br />
syfte att underlätta kommunikationen i processerna.<br />
6.3.2 Tillämpningsanvisningar Fi2<br />
Utifrån Bygghandlingar 90 Del 8 har Föreningen för Förvaltningsinformation Fi2 utarbetat tillämpningsanvisningar<br />
för leveranser till och från förvaltning. Dessa anvisningar gäller alltså för en given<br />
delsektor. Fortfarande ges möjlighet till preciseringar i projekt eller företag genom ett komplettera<br />
med ett antal ämnesbestämda bilagor.<br />
6.3.3 TNC<br />
Ett flertal tekniska ordböcker och termlistor ges ut av TNC. De viktigaste för byggsektorn och <strong>BIM</strong> är:<br />
• TNC 95 Plan- och byggtermer 1994<br />
• TNC 99 Byggekonomiska termer<br />
• TNC 102 Svensk-engelsk byggordbok.<br />
6.3.4 buildingSMART Data Dictionary<br />
Detta projekt som tidigare gick under namnet IFD syftar till att bygga upp en databas enligt ramverksstandarden<br />
ISO 12006-3. Den tekniska plattformen är på plats och data är under uppbyggnad.<br />
Rutiner och ansvar för hantering av innehållet har inte funnit sina slutgiltiga former.<br />
bSDD är tänkt att innehålla begrepp (objektklasser och egenskaper), där varje begrepp ges en unik<br />
beteckning och knyts till termer och definitioner på olika språk. Avsikten är alltså att åstadkomma<br />
språkneutrala begrepp som direkt motsvaras av termer på olika språk och därför kan utväxlas utan<br />
skillnader i betydelse. Målet är att bSDD ska innehålla alla begrepp av intresse i samband med <strong>BIM</strong>.<br />
Uppbyggnaden av databasen ska ske genom medverkan från olika organisationer runt världen.<br />
Sverige har bidragit genom träprojektet VilmaBas med egenskaper för sågade trävaror. VilmaBas är<br />
ett pågående omfattande projekt administrerat genom Sveriges Bygg & Järnhandlareförbund där<br />
träprodukter egenskapsdeklareras så att digitala grunddata för att stödja elektroniska affärer etableras<br />
(http://www.branschradet-vilma.se/?articleId=487&lang=SE).<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
32<br />
6.3.5 PTS<br />
PTS, Program för Teknisk Standard, är landstingsfastigheters system för att åstadkomma rätt kvalitet i<br />
projektering, byggande och förvaltning (http://pts.lj.se/web/Vad_ar_PTS.aspx). Grunden i PTS är en<br />
branschgemensam struktur baserad på BSAB 96 för sortering och uppmärkning av information.<br />
Fördelen med strukturen är att den kan läsas och användas på ett bra sätt i alla delprocesser som<br />
tidiga systemlösningar, beslutsdokument i form av huvudhandlingar, i fortsatt konstruktionsarbete,<br />
byggande och förvaltning. Strukturen ger också möjligheter till säker och direkt uppdatering under<br />
ledning av informationsansvarige.<br />
6.4 Standarder för processer<br />
6.4.1 ISO/TS 12911:2012 Framework for building information modelling (<strong>BIM</strong>) guidance<br />
ISO/TS 12911:2012 Framework for building information modelling (<strong>BIM</strong>) guidance fastställer ett ramverk<br />
för utarbetande av vägledningar för bygginformationsmodellering (<strong>BIM</strong>).<br />
Standarden är tillämplig vid utarbetandet av riktlinjer för modellering av byggnader och anläggningar<br />
i alla skalor, från en grupp med flera byggnadsverk till enskilda delar av ett byggnadsverk. Behov av<br />
vägledningar för genomförande av <strong>BIM</strong>-processer förekommer under hela byggnadsverkets livscykel.<br />
Den huvudsakliga användaren av ramverket är en informationsansvarig som tillämpar standarden<br />
som stöd för att strukturera en internationell, nationell eller projektbaserad <strong>BIM</strong>-vägledning. Ramverket<br />
kan också användas för utarbetande av <strong>BIM</strong>-vägledning för programleverantörer.<br />
6.4.2 COBie<br />
I USA har kraven på information till förvaltningen kommit längre än i Sverige, vilket till stor del beror<br />
på införandet av COBie (Construction Operations Building information exchange). COBie är ett format<br />
för informationsutbyte som tagits fram av den amerikanska armén med början 2007. I december<br />
2011 blev det godkänt av den amerikanska National Institute of Building Sciences som en del av National<br />
Building Information Model (N<strong>BIM</strong>S-US) standard.<br />
Syftet är att hantera viktiga projektdata, bl.a. utrustningslistor, produktdatablad, garantier, reservdelslistor<br />
och scheman för förebyggande underhåll. Formatet används idag främst inom fastighetssektorn<br />
i USA. Dess framgång beror till stor del av att det är mångsidigt och kan användas tillsammans<br />
med flera olika program. COBie har införlivats i programvara för planering, design, konstruktion,<br />
idrifttagning, drift, underhåll och kapitalförvaltning.<br />
Formatet är tekniskt okomplicerat, och bygger på Excel-datablad med tabeller. Formatet är textbaserat<br />
och icke-grafiskt. Hur mycket information som lagras styrs av behovet i det aktuella skedet i processen.<br />
För stora projekt kan informationen lagras i format baserade på STEP part 21 eller ifcXML.<br />
6.4.3 IDM<br />
buildingSMART:s standard för processer är också känd som Information Delivery Manual eller IDM.<br />
Den är en formell ISO standard, ISO 29481-1:2010 Building Information Modeling<strong>–</strong>Information delivery<br />
manual<strong>–</strong>Part 1: Methodology and format.<br />
IDM har som syfte att skapa en gemensam uppfattning hos alla parter för när man ska utbyta information<br />
och exakt vad som ska innefattas, bland annat genom att ange:<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
33<br />
• vem som ska leverera information<br />
• fackmässiga krav på innehållet i informationen<br />
• syftet med överlämnandet<br />
• vilka aktörer som behöver ta del av informationen<br />
• när leverans av information är planerad.<br />
Till en specifik informationsleverans kan kopplas en Model View Definition eller MVD, en delmängd<br />
av IFC-modellen som leveransen utnyttjar. Programvaruutvecklare kan då införliva denna MVD i sina<br />
applikationer.<br />
6.4.4 LOD<br />
Level of Detail (även Level of Development) eller Informationsnivå är ett begrepp som refererar till<br />
graden av detaljering i en informationsleverans avseende innehåll av objektklasser och egenskaper.<br />
Idén om informationsnivåer syftar till att eliminera den osäkerhet vid beställning av utförande och<br />
tillverkning som kan uppkomma på grund av oklara avgränsningar, felaktiga förväntningar, olika arbetstakt<br />
och detaljeringsgrad mellan ämnesområden samt brist på kunskap om eller fokus på efterföljande<br />
processer.<br />
Det huvudsakliga syftet med standardiserade informationsnivåer kan sägas vara att säkerställa att<br />
kommunikationen förbättras så att både informationsutbytet mellan två aktörer och innehåll och<br />
omfattning av uppdrag för olika aktörer, kan specificeras entydigt.<br />
Metoden med informationsnivåer kan stödja informationshantering under hela byggandets livscykel,<br />
från planering till projektering, produktion och förvaltning. Metoden kan användas både i konventionella<br />
skedesindelade projektförlopp och i andra sammanhang som vid inköp, funktionsentreprenader,<br />
systemleveranser, osv.<br />
Den första detaljerade principen för indelning i informationsnivåer har utarbetats av AIA, American<br />
Institute of Architects, i Document E202-2008 (AIA 2008). AIA’s modell innefattar fem nivåer som<br />
vardera förknippas med ett specifikt informationsinnehåll, och för detta auktoriserade användningar:<br />
1. Byggnadens övergripande volymer med areor, volymer, orientering, läge. Byggnadsfunktion<br />
kan anges.<br />
2. Byggnadsdelar som övergripande system eller konstruktioner (assemblies) med approximativa<br />
mängder, storlek, läge och orientering.<br />
3. Byggnadsdelar som preciserade konstruktioner med angivande av mängder, storlek, form,<br />
läge och orientering.<br />
4. Byggnadsdelar som preciserade konstruktioner med angivande av mängder, storlek, form,<br />
läge och orientering, samt med angivande av ingående delar och anslutningar.<br />
5. Utförda konstruktioner med angivande av mängder, storlek, form, läge och orientering, samt<br />
med angivande av ingående delar och detaljer.<br />
AIA rekommenderar att man för varje skede i processen specificerar detaljeringsgrad för varje byggnadsdel<br />
samt den aktör som har ansvaret för specifikationen. Arbete med utveckling av standardiserade<br />
informationsnivåer pågår både i Sverige genom Svensk Byggtjänst och internationellt i bl.a. Norge<br />
och Danmark.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
34<br />
6.5 Standarder för dataformat<br />
6.5.1 IFC (ISO 16739)<br />
IFC är en heltäckande, stabil och öppen internationell standard för utväxling av <strong>BIM</strong>-data i bygg- och<br />
förvaltningssektorn. Den stöds internationellt av ca 150 olika programvarutillämpningar. IFC utvecklas<br />
av buildingSMART som också har en certifieringsprocess för att stödja programvaruutvecklarnas<br />
kvalitetssäkring och för att ge förtroende hos slutanvändarna. IFC är skriven i EXPRESS-språket (ISO<br />
10303-11).<br />
Version IFC 4, som publicerades som ISO-standard (ISO 16739) i mars 2013, ersätter den tidigare<br />
versionen 2x3, vilken kommer att leva parallellt en längre tid. Översättare mellan de olika versionerna<br />
kommer att finnas.<br />
Kompletterande standarder till IFC avseende begrepp och processer är buildingSMART Data Dictionary<br />
(tidigare IFD) för klassifikation och begreppsdefinitioner och ISO 29481-1:2010 Building Information<br />
Modeling<strong>–</strong>Information Delivery Manual<strong>–</strong>Part 1: Methodology and format, för definition av informationsleveranser.<br />
Även denna har utarbetats genom buildingSMART.<br />
6.5.2 LandXML<br />
LandXML är en öppen specifikation för utbyte av anläggnings- och terrängdata, och utvecklades ursprungligen<br />
av LandXML.org. Standarden omfattar bl.a. karteringsdata, tomtdata, 3D väg-, gatu- och<br />
järnvägsmodeller, samt vattenvägar och rörnät. Förutom geometri för körbanor, tvärsnitt och ytor,<br />
kan andra vanliga egenskaper utbytas. I princip täcker LandXML-schemat de grundläggande informationsbehoven<br />
i samband med markexploatering och har implementerats i större programvaror.<br />
Både OGC (Open Geospatial Consortium) och building-SMART arbetar nu för att ta över utvecklingen.<br />
Organisationen buildingSMART har uppmärksammat LandXML och ser på sikt att det bör integreras i<br />
IFC. Strategin för detta kan enligt buildingSMART delas upp i ett kortsiktigt och ett långsiktigt mål. I<br />
ett kortsiktigt perspektiv kan LandXML användas som ett kompatibelt anslutet format till IFC. Detta<br />
kräver en hel del utveckling av IFD, IDM och MVD kopplat till IFC.<br />
I ett långsiktigt perspektiv bör utvecklingen av LandXML göras så att formatet blir en integrerad standard<br />
i IFC. Erfarenheter från det kortsiktiga skedet är viktiga för en integrerad standard.<br />
6.5.3 CityGML<br />
CityGML är en öppen datamodell och implementerad som ett tillämpningsschema av GML3 (Geographical<br />
Markup Language v3) av OGC (Open Geospatial Consortium) och ISO TC211. CityGML är en<br />
öppen standard som är fri och gratis att använda.<br />
CityGML är en allmän informationsmodell baserad på XML (och den geografiska utvidgningen) med<br />
en kodning för representation, lagring och utväxling av virtuella 3D stads- och landskapsmodeller.<br />
CityGML tillhandahåller en standardmodell och mekanism för att beskriva 3D-objekt med avseende<br />
på geometri, topologi, semantik och utseende. Den definierar fem olika nivåer av detaljering, så kallade<br />
Level of Detail, LOD.<br />
CityGML kommer att bli ett EU-krav genom Inspire-direktivet inom några år. All stadsrelaterad information<br />
ska kunna knytas till staden och dess delar i 3D-objekt uttryckta i CityGML.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
35<br />
Inspire-direktivet är ett EU-initiativ som syftar till att skapa en europeisk infrastruktur för rumsliga<br />
data med syfte att möjliggöra delning av rumslig information mellan offentliga organisationer och<br />
underlätta allmänhetens tillgång till geografisk information<br />
(http://inspire.jrc.ec.europa.eu/index.cfm/pageid/48.)<br />
6.5.4 PLCS<br />
ISO 10303-239 PLCS, Product Life-Cycle Support, är en ISO-standard inom-STEP-familjen. Standarden<br />
stödjer skapandet och hanteringen över tid av kvalitetssäkrad information för en produkt och dess<br />
underhåll, och kan användas för att specificera och kontrollera nödvändiga underhållsaktiviteter genom<br />
en komplex produkts hela livscykel.<br />
Informationsmodellen kan skräddarsys av industri och organisationer genom användning av referensdata<br />
(-bibliotek) RDL (Reference Data Library) med objektklasser och egenskaper. RDLs roll är att<br />
komplettera semantiken i PLCS-modellen för tillämpning i industrin.<br />
Fördelen med PLCS är dess integrerade vy av den kompletta livscykeln för produkter, som t.ex. byggnadsdelar.<br />
Informationsutbyte definieras med hjälp av så kallade DEX-ar, Data Exchange Specification.<br />
PLCS ger ett neutralt och öppet ramverk för samtliga livscykelskeden.<br />
6.5.5 fi2XML<br />
fi2xml har sitt ursprung i ett projekt som drevs av IT Bygg och Fastighet 2002 (ITBoF). fi2XML är ett<br />
dataformat i XML för förvaltningsrelaterad (hus) information. Formatet är ett av flera från föreningen<br />
Fi2. Den senaste versionen av fi2xml lanserades 2012.<br />
fi2xml används främst inom två huvudområden. Det ena är att överföra stora mängder fastighetsinformation<br />
mellan olika fastighetssystem. Det andra området är att fungera som bas för standardiserade<br />
applikationsgränssnitt mellan fastighetssystem och olika satellitsystem som t.ex. lås och passersystem.<br />
Genom att skapa processkartor över de vanligast förekommande verksamheterna och analysera hur<br />
informationsflödet sker i processerna så definierades de begrepp som behövdes för att skapa en<br />
grund för språket fi2xml.<br />
Entiteter och strukturer sätts ihop till meddelanden. För att hålla fi2xml stabilt så uttrycks variationer<br />
och preciseringar med hjälp av klass och värdelistor. Alla meddelanden tas fram i projektform kring<br />
ett väl strukturerat informationsbehov. Inom föreningen Fi2 har ett arbete påbörjats för att synkronisera<br />
fi2xml med IFC och Cobie. Detta arbete kommer att fortsätta i föreningen <strong>BIM</strong> Alliance Sweden.<br />
6.5.6 oBCF<br />
oBCF (open <strong>BIM</strong> Collaboration Format) är utvecklat av Tekla och Solibri för att vara en öppen standard<br />
för att möjliggöra kommunikation av information mellan olika <strong>BIM</strong> verktyg. oBCF är byggt på ett<br />
XML-schema för att koda meddelanden som informerar en programvara om olika frågor/ärenden<br />
som identifierats i en <strong>BIM</strong>-modell av en annan programvara. oBCF separerar ärendet från den aktuella<br />
modellen i och med att endast referenser görs till objektens ID:n.<br />
Ett ärende skapas <strong>–</strong> t.ex. vid model checking <strong>–</strong> och referenser till objekten i fråga (med GUID:er) hämtas.<br />
Status och kommentarer knyts till ärendet och kan t.ex. avse frågor, svar och förslag. Varje ärende<br />
kan också ha kamera och definierad vy med en bild tagen i den aktuella 3D-vyn av <strong>BIM</strong>-modellen.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
36<br />
Den täta kopplingen till IFC-datamodellen positionerar oBCF som en utvidgning av IFC-formatet med<br />
fokus på arbetsflöden och processer (också nära relaterat till IDM). Formatet är oberoende av vilken<br />
IFC-version som används.<br />
En version 2 är på gång, och kommer att ha stöd för Cloud och server-tillämpningar. En komplett<br />
beskrivning finns hos GTDS workspace (http://gtds.iabi.eu/)<br />
6.5.7 mvdXML<br />
Model View Definition XML är en standard som har utvecklats och underhålls av buildingSMART, än<br />
så länge enbart inom organisationen. Version 1.0 finns tillgänglig sedan våren 2012, efter öppen<br />
granskning/remiss.<br />
En Model View Definition definierar vad som måste ingå i en datautväxling, som en definierad del av<br />
ett schema, t.ex. av IFC:s datamodell. MVD:er har historiskt varit tolkade av människor i form av diagram<br />
och dokument. MVD:er är nu också maskinläsbara i form av mvdXML, vilket är buildingSMART:s<br />
format. Standarden används:<br />
• för att validera överensstämmelse med krav<br />
• för att generera härledda scheman<br />
• för att indikera tabelldata (t.ex. COBie excel-ark)<br />
• för att generera dokumentation<br />
• av IFC4 som innehåller mvdXML för inbyggda begrepp.<br />
ifcDOC Tool är en fri windowsapplikation i open source, ägd av buildingSMART International. Den är<br />
framtagen för att skapa/editera Model Views, publicera Model Views, importera/exportera mvdXML,<br />
generera dokumentation och validera IFC-filer.<br />
Specifikation (XML schema definition) och dokumentation finns på (www.buildingsmarttech.org/specifications/mvd-overview).<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
37<br />
7 Avtal och offentlig upphandling<br />
7.1 Inledning<br />
I detta avsnitt behandlas bristerna med avseende på leveranser av digitala informationsmängder från<br />
t.ex. <strong>BIM</strong> i befintlig lagstiftning för offentlig upphandling, samt i sektorns standardavtal för upphandling<br />
av konsulttjänster, entreprenader och materialleveranser.<br />
Det finns anledning att anta att dessa brister försvårar eller rent av hindrar utvecklingen inom tilllämpningen<br />
av <strong>BIM</strong> för ökad effektivitet i samtliga skeden i bygg- och förvaltningsverksamhet.<br />
7.2 Bakgrund<br />
7.2.1 Problemformulering<br />
<strong>BIM</strong> innebär stora möjligheter till ökad effektivitet, högre kvalitet, större brukarengagemang och ett<br />
genomtänkt livscykelperspektiv på investeringar och underhåll. För att utvinna dessa fördelar krävs<br />
förnyelse och förändring av såväl processer som aktörer och incitamentsmodeller vilket i sin tur<br />
kommer att skapa nya roller och affärsmodeller.<br />
Avtalsgruppens uppgift i projektet ”Standardisering för <strong>BIM</strong>” är att undersöka om genomslagskraften<br />
i den förnyelse och effektivisering som <strong>BIM</strong> innebär hindras eller begränsas av de existerande standardavtalen<br />
och upphandlingsformerna. Uppgiften begränsas till en kartläggning av existerande<br />
standardavtal med avseende på den juridiska status som kan knytas till den digitala informationen,<br />
oavsett om denna skapas och levereras av beställaren vid projektering eller tillhandahålls inför en<br />
entreprenad.<br />
Arbetsgruppens hypotes är att om möjlighet finns att åsätta en <strong>BIM</strong> juridisk status jämställd med<br />
beskrivning eller ritning så kommer detta att driva på utvecklingen av <strong>BIM</strong> och bidra till ökad takt i<br />
det förestående nödvändiga förändringsarbetet.<br />
Vad gäller upphandling avgränsas motsvarande inventering till offentlig upphandling, d.v.s. det som<br />
regleras i lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och lag (2007:1092) om upphandling inom<br />
områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Dessutom begränsas inventeringen till<br />
att enbart omfatta sådan offentlig upphandling där <strong>BIM</strong> eller digitala leveranser i övrigt ingår.<br />
7.2.2 Metod<br />
De existerande standardavtalen ABK 09, AB 04, ABT 06 och ABM 07 har kartlagts med avseende på<br />
förekomsten av begrepp eller skrivningar som entydigt avser digital information. I de fall dessa standardavtal<br />
saknar sådana begrepp eller skrivningar, vilket översiktligt kan antas, kommer ett antal<br />
förslag på lösningsprinciper att anges.<br />
Möjligheterna att skapa nya förändrade avtals- respektive uppdragsformer bättre anpassade till <strong>BIM</strong><br />
har inte kartlagts, utan hänvisning görs till befintliga utredningar t.ex. ”<strong>BIM</strong> och avtalsformer”<br />
(Qvarnström et al 2012). Inom ramen för projekt inom ett framtida strategiskt innovationsområde<br />
(SIO) bör även detta tas upp som ett möjligt forsknings-/utredningsprojekt.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
38<br />
7.3 Standardavtal<br />
7.3.1 Generellt<br />
Avtalen har inventerats med avseende på begrepp som direkt kan knytas till digital information vare<br />
sig det gäller skapande, tillhandahållande eller leverans av sådana informationsmängder.<br />
I samtliga avtals inledande begreppsbestämningar definieras kontraktshandlingar på ett sätt som<br />
skulle kunna tolkas så att även digital information kan inkluderas i begreppet. Att förutsätta att en<br />
levererad/tillhandahållen <strong>BIM</strong> kan inkluderas i begreppet kontraktshandling kan dock skapa problem<br />
då detta inte kan anses vara praxis eller gängse uppfattning. Därför krävs ett klargörande genom<br />
entydiga definitioner vad avser digitala informationsmängder och digitala leveranser.<br />
7.3.2 AB04, ABT 06, ABK 09<br />
I avtalens inledande Begreppsbestämningar saknas begreppet ”digital informationsmängd” eller begrepp<br />
som entydigt skulle kunna tolkas med den innebörden.<br />
I definitionen av Kontraktshandlingar ingår handlingar som är ”fogade till kontraktet” och ”angivna<br />
som gällande för kontraktsarbetena/uppdraget”. En rimlig tolkning av detta skulle kunna vara att en<br />
digital informationsmängd inkluderas som en handling gällande för uppdraget, men det faller utanför<br />
normal praxis och gängse uppfattning.<br />
I övrigt förekommer begreppet ”handlingar” frekvent, dock utan att särskilt uttala eventuellt digitalt<br />
innehåll eller ursprung.<br />
Begreppet ”datafiler” förekommer i ABK 09 när det gäller äganderätten (7 kap 8§: ”…originalhandlingarna<br />
liksom till de datafiler vilka handlingarna framställts ur”).<br />
7.3.3 ABM 07<br />
I avtalet saknas begreppsbestämningar annat än för ”köpesumma” och ”skriftligen”. Definitionen av<br />
skriftligen överensstämmer med de övriga regelverkens, men kan inte anses generellt täcka digitala<br />
informationsmängder, t.ex. en <strong>BIM</strong>.<br />
7.3.4 Slutsats<br />
Förutom vad som anges i ABK 09, 7 kap 8§ (se 7.3.2 ovan) saknas begrepp eller skrivningar i samtliga<br />
undersökta standardavtal som entydigt avser en digital informationsmängd. Begrepp som datafil,<br />
datamodell, digital informationsmängd eller digital leverans saknas även vid reglering av nyttjanderätt<br />
och ansvar. Det saknas således idag i de undersökta standarddokumenten möjlighet att knyta<br />
leverantörens ansvar och/eller mottagarens nyttjanderätt till någon del av det digitala innehållet i en<br />
leverans av digital information.<br />
7.4 Offentlig upphandling<br />
Enligt LOU och LUF ska alla upphandlingar ske i överensstämmelse med EU:s grundläggande upphandlingsprinciper<br />
dvs. kraven på transparens, icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet<br />
och ömsesidigt erkännande. Detta framgår av 1 kap 9 § i LOU och LUF.<br />
En fråga är hur det går att handla upp en entreprenör med <strong>BIM</strong> (Byggnadsinformationsmodeller) i ett<br />
förfrågningsunderlag (FU) och om det kan stöta på problem. Detta är i första rummet ett tekniskt<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
39<br />
problem och avser hur man på ett lämpligt sätt kan infoga en <strong>BIM</strong> med förfrågan i övrigt och också se<br />
till att den på ett enkelt sätt förs över till anbudsgivarna.<br />
Förfrågningsunderlag är definierat i LOU (och LUF) som: underlag för anbud som en upphandlande<br />
myndighet tillhandahåller en leverantör.<br />
Ett FU får inte vara otydligt eller formulerat så det riktar sig mot en särskild leverantör.<br />
I 9 kapitlet i LOU och LUF (som också tillämpas på upphandlingar utanför det direktivstyrda området<br />
dvs. förenklade upphandlingar i 15 kap. under tröskelvärdet för byggentreprenader) finns regler som<br />
gäller kommunikation, information och dokumentation.<br />
Enligt 9 kap 1 § är huvudregeln att anbud ska lämnas skriftligen om inte myndigheten bestämmer att<br />
anbud kan lämnas elektroniskt eller på annat sätt. Enligt 9 kap 2 § ska vid kommunikation med elektroniska<br />
medel dessa inte vara icke-diskriminerande, allmänt tillgängliga och möjliga att använda<br />
tillsammans med sådan maskin- och programvara som i allmänhet används. Enligt 9 kap 3 § ska information<br />
om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbud finnas tillgänglig<br />
för alla berörda parter, elektroniska anbud vara försedda med elektronisk signatur samt ska<br />
den upphandlande myndigheten ha sådan utrustning att den elektroniska kan ta emot anbud, ritningar<br />
och planer på säkert sätt.<br />
Vad innebär detta mer konkret?<br />
Enligt 9 kap § 1 ställs alltså krav på att myndigheten ska informera om det sätt på vilket kommunikation<br />
i den specifika upphandlingen ska ske: Det ska stå i annons eller FU, annars bryter man mot<br />
kravet på transparens och öppenhet.<br />
Bestämmelsen i 9 kap 2 § innebär att det inte är möjligt att använda ny teknik för kommunikation vid<br />
upphandling då det anses diskriminerande. Myndigheten får alltså inte kräva att potentiella anbudsgivare<br />
skaffar helt nytt system, maskin eller programvara för att ta del av FU. Leverantörens tillträde<br />
till anbudsförfarandet får inte begränsas.<br />
Bestämmelsen i 9 kap 3 § syftar till att säkerställa att användningen av elektroniska medel vid upphandlingar<br />
inte är diskriminerande eller på annat sätt strider mot de grundläggande upphandlingsrättsliga<br />
principerna.<br />
Så långt själva upphandlingsförfarandet. Utöver vad som ovan angivits finns i LoU/LuF ingenting som<br />
direkt utgör hinder för upphandling t.ex. att uppdragsresultat av projektering ska utgöras av en <strong>BIM</strong><br />
eller att en <strong>BIM</strong> tillhandahålls som informationsbärare för kontraktsarbetena. För att en sådan upphandling<br />
ska vara rättvis och utvärderingsbar krävs att noggranna leveransspecifikationer upprättats i<br />
förfrågningsunderlaget som entydigt beskriver och preciserar kraven på digitala informationsmängders<br />
begrepp, objektsklasser, egenskaper, överföringsprocesser, dataformat etc.<br />
Om en <strong>BIM</strong> ingår som en del av FU måste anbudsgivarna också beredas möjlighet att kunna ta del av<br />
all information (t.ex. en modell). Här kan krävas att beställaren i anbudsskedet tillhandahåller någon<br />
form av programvara till anbudsgivarna så de kan ta del av informationen; vilket också prövats i t.ex.<br />
Röforsprojektet.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
40<br />
Ska vissa informationsmängder (objekt/datafiler/modeller) åsättas en legal status så att de gäller före<br />
t.ex. ritningar måste detta anges och metod för sådan märkning preciseras. Om sådana krav på en<br />
levererad <strong>BIM</strong> inte framgår av förfrågningsunderlaget kan inte upphandlingen anses vara i överensstämmelse<br />
med lagens mening.<br />
Förmågan och kompetensen hos andra beställare än de riktigt stora att prestera sådana förfrågningsunderlag<br />
är starkt begränsad och utgör i det största hindret för upphandling av t.ex. <strong>BIM</strong>projektering.<br />
7.5 Förslag till åtgärder<br />
7.5.1 Standardavtal<br />
Revideringar av de undersökta standardavtalen sker regelbundet med ca 10-årsintervall. Det betyder<br />
att det kommer att ta lång tid innan samtliga avtal försetts med entydiga begrepp för digitala informationsmängder.<br />
På kort sikt kan följande göras:<br />
1 Särregleringar och begreppsbestämningar<br />
För enskilda entreprenadkontrakt resp. konsultuppdrag kan bestämmelser intas, s k särregleringar<br />
(t.ex. i administrativa föreskrifter), som skiljer sig från vad som anges i AB 04, ABT 06 eller ABK 09.<br />
För att dessa ska vara giltiga måste särskilda krav på tydlighet vara uppfyllda. I praktiken ska alla särregleringar<br />
föras in under koden AFC/AFD/AUC 111 (AUC = AB 04, AFD = ABT 06, AUC = ABK 09) i<br />
administrativa föreskrifter i FU.<br />
Om man vill ändra en befintlig begreppsbestämning eller lägga till en ny begreppsbestämning i AB 04,<br />
ABT 06 eller ABK 09 ska denna ändring eller nya begreppsbestämning framgå under den aktuella<br />
koden (111) samt ska också framgå var man återfinner själva ändringen/nya begreppsbestämningen<br />
(särregleringen) i de administrativa föreskrifterna; om den nu inte anges direkt under AFC/AFD/AUC<br />
111.<br />
Genom en särreglering kan alltså nya begreppsbestämningar införas (t.ex. ”digital informationsmängd”)<br />
eller att man försöker sig på att definiera begreppet handling innefattande ”digital informationsmängd”.<br />
En annan möjlighet är att befintliga begreppsbestämningar vidgas till sin betydelse<br />
(t.ex. med ”Beskrivning” jämställs även en <strong>BIM</strong>). Sistnämnda ändring medför t.ex. att en <strong>BIM</strong> rangordnas<br />
före en ritning eller övrig handling (jmf AB 04 kap 1 § 3); vilket har sin betydelse vid eventuella<br />
motstridigheter.<br />
2 Villkorsbilagor<br />
Inom ramen för Open<strong>BIM</strong> har särskilda villkorsbilagor tagits fram för att underlätta för parterna att<br />
inkludera digital information i leveranser, för ansvar och nyttjanderätt.<br />
För projekteringsuppdrag anligt ABK 09 finns en avtalsmall ”Avtal för digital leverans 2010”. Begränsningen<br />
i denna är dels att den endast avser projektering, dels utgör ett eget avtal som måste undertecknas<br />
av parterna för aktuellt uppdrag. Detta är ett något omständligt förfarande och mallen ska<br />
bl.a. av detta skäl revideras för att istället utgöra en villkorsbilaga till ett ABK 09-kontrakt. Revidering<br />
kommer att göras under 2013.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
41<br />
För anläggningsprojekt har (2012) två villkorsbilagor tagits fram:<br />
• Villkor för digitala leveranser projekteringsuppdrag anläggning (ABK 09)<br />
• Villkor för digitala leveranser i anläggningsentreprenader (AB 04).<br />
Samtliga mallar enligt ovan finns tillgängliga för nerladdning från Open<strong>BIM</strong>:s hemsida.<br />
På längre sikt kommer sannolikt standardavtalen att revideras.<br />
Förslag till begreppsdefinitioner och lösningar på problematik relaterat till digital hantering som hämtas<br />
ur t.ex. Bygghandlingar 90 bör tillställas Byggandets Kontraktskommitté (BKK) i god tid innan nästa<br />
revidering av AB 04, som torde ligga näst i tur.<br />
Ansvaret för att komplettera standardavtalen AB 04, ABT 06, ABK 09, ABM 07 till att även omfatta<br />
digitala informationsmängder vilar på BKK, Byggandets Kontraktskommitté, varför arbetet i ett utvecklingsprojekt<br />
bör genomföras som en förstudie i samverkan med BKK.<br />
7.5.2 Offentlig upphandling<br />
I det fall som krav på <strong>BIM</strong>-leveranser ställs i ett förfrågningsunderlag (FU) är det nödvändigt att även<br />
en leveransspecifikation upprättats av beställaren. Leveransspecifikationen ska precisera de digitala<br />
informationsmängdernas innehåll och egenskaper, t.ex. informationsstrukturer, begrepp och format.<br />
Utan en sådan leveransspecifikation är det inte möjligt att åsätta den tillhandahållna digitala informationen<br />
någon juridisk status att jämföras t.ex. med beskrivningar eller ritningar, utan informationen<br />
tillhandahålls endast ”för information”.<br />
Tillämpningen av LOU/LUF kan bli mer konsekvent och stringent om kompetensen kring <strong>BIM</strong> och<br />
digitala leveranser höjs i upphandlande enheter, vilket skulle innebära ökad effektivitet och brukarnytta<br />
för byggande och förvaltning av såväl anläggningar som hus.<br />
Inom området offentlig upphandling finns ett antal studier och forskningsprojekt genomförda de<br />
senaste åren och regeringen har även uttryckt att det finns ett behov av ökade satsningar på forskning<br />
om upphandling bl.a. eftersom området utgör en väsentlig grund för det hållbara samhällsbyggandet.<br />
Problematiken kring offentlig upphandling fokuserar i detta projekt enbart på sådan offentlig<br />
upphandling som inkluderar <strong>BIM</strong>-leveranser.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
42<br />
8 Genomförande<br />
8.1 Handlingsplan<br />
8.1.1 Övergripande mål<br />
Beskrivningarna av utvecklingsbehoven i ovanstående avsnitt har här sammanfattats i konkreta förslag<br />
till utvecklingsinsatser för en kommande treårsperiod. Utvecklingsinsatserna grupperas efter de<br />
tre huvudområdena för standardisering: begrepp, processer med avtalsformer och dataformat. Även<br />
frågan om implementering och informationsspridning behandlas.<br />
Det övergripande målet för standardiseringsarbetet är:<br />
att utveckla tillämpade gemensamma informationsstrukturer och metoder för att samverka bl.a.<br />
ställa krav och verifiera i informationsutbytet mellan de olika parterna i samhällsbyggnadsprocesserna.<br />
8.1.2 Begrepp<br />
För att kunna utbyta digitala objektbaserade data krävs gemensamma begreppsstrukturer och definitioner<br />
av objektklasser och egenskaper. Idag använder ofta parterna i processen samma termer men<br />
med olika betydelse. Detta gäller objektklasser på alla nivåer av komplexitet, till exempel ”järnväg”,<br />
”byggnad”, ”dörr” och ”fläkt”. Samma gäller egenskaper som ”längd”, ”vikt”, ”kulör” och ”hållfasthet”.<br />
I handlingsplanen ingår därför (exempel på uppgifter anges med kursiv text):<br />
att ta fram en samlad begreppsstruktur för information genom livscykeln, med målet att samordna<br />
de standarder som existerar inom geografiska data, bygg-, mekanisk och elektroteknisk industri<br />
att utveckla standarder för definitioner av objektklasser, med målet att de ska kunna användas under<br />
hela livscykeln <strong>–</strong> direkt eller som översättning mellan olika klassifikationssystem<br />
att ta fram enhetliga definitioner för objektens egenskaper, i nära samverkan med internationell<br />
standardisering så att de blir språkneutrala och användbara även utanför Sveriges gränser.<br />
8.1.3 Processer med avtalsformer<br />
Det fysiska samhällsbyggandet syftar övergripande till att skapa och förvalta miljöer för mänsklig<br />
verksamhet. Krav från brukare på rumsliga och funktionella egenskaper behöver kunna verifieras<br />
genom hela processen, med allt mer detaljerade krav på tekniska egenskaper hos de fysiska objekten:<br />
dimensioner, isoleringsförmåga, kulör, brandklass med mera. I handlingsplanen ingår därför:<br />
att utveckla metoder för kravställning och verifiering av objekt och egenskaper i informationsleveranser<br />
att utveckla metoder så att de digitala modellerna stödjer ett livscykelperspektiv och rymmer egenskaper<br />
knutna till olika aspekter: krav (verksamhet, säkerhet, miljö, energi, estetik, förvaltning);<br />
detaljeringsgrader; tekniska lösningar; varuinformation med mera.<br />
Grunden för informationsutbytet är att man kommit överens om dels vilken information som ska<br />
levereras i varje situation, dels vilken juridisk status informationen har. I handlingsplanen ingår därför:<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
43<br />
att utveckla avtalsformer för digital hantering och digitala leveranser med begreppsbestämningar<br />
och lösningar på problem relaterade till offentlig upphandling.<br />
8.1.4 Dataformat<br />
Användarna behöver hjälp att praktiskt kunna hantera de datamängder som produceras i processen.<br />
Hjälpen består dels i gränssnitt mot databaserna, dels gemensamma format för att hantera in- och<br />
utmatning i systemen. Beroende på syftet blir verktygen och presentationsformerna vitt skilda: för<br />
visualisering, för energiberäkningar, för tillgänglighetsanalyser med mera. I handlingsplanen ingår<br />
därför:<br />
att definiera och tydliggöra applikationsgränssnitt mot gemensamma informationskällor, till exempel<br />
modellserver och varudatabaser, så att information kan hanteras av olika system och plattformar<br />
genom processerna<br />
att vidareutveckla formatstandarder och deras tillämpning <strong>–</strong> internationellt och nationellt <strong>–</strong> för att<br />
ersätta det nuvarande lapptäcket av format för hus, anläggning och för geografiska data, och ge<br />
dessa en enhetlig tillämpning.<br />
8.1.5 Implementering och informationsspridning<br />
För att få genomslag krävs omfattande insatser att samordna utvecklingsarbetet och att informera<br />
om de framsteg som görs. I handlingsplanen ingår därför:<br />
att föreslå organisation och finansiering för utveckling, förvaltning och spridning av de branschgemensamma<br />
informationsstrukturerna och överenskommelserna. Arbetet kräver ett brett deltagande<br />
från samtliga intressentgrupper: kommunala och statliga myndigheter, planerare, förvaltare,<br />
byggherrar, projektörer, entreprenörer, byggvaruproducenter, programvaruutvecklare<br />
med flera.<br />
8.2 Projekt<br />
Inledning<br />
Följande avsnitt beskriver ett antal projekt som har bedömts som särskilt angelägna att genomföra.<br />
Inledningsvis presenteras förslag till en integrerad förstudie omfattande samtliga projektområden<br />
och som syftar till att skapa riktlinjer för det fortsatta arbetet, därefter beskrivs på ett övergripande<br />
sätt projekt avseende begrepp och processer följt av projekt avseende format, samt avslutningsvis<br />
projekt avseende avtalsformer. I efterföljande avsnitt beskrivs organisationen för samverkan kring<br />
utvecklingsarbetet.<br />
Projekten behandlar handlingsplanens områden och berör standardisering av begrepp, processer<br />
(inkl. avtal) och dataformat, relaterat till olika nivåer, internationellt, nationellt och nationella tilllämpningsanvisningar.<br />
En överblick över projekten ges i Fig. 5.<br />
Kostnadsberäkningarna är mycket översiktliga med ambitionen att vara korrekta inom en 10-potens,<br />
dvs. 100 tkr, 1 mnkr, 10 mnkr osv. Med hänsyn till behovet av särskild expertis beräknas ett manår<br />
kosta 1,5 mnkr om man räknar in alla kostnader.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
44<br />
Figur 5. Projekt fördelade på syften och standardiseringsområden.<br />
8.2.1 Projekt nr 1 Nationella riktlinjer för <strong>BIM</strong><br />
Behov<br />
Denna rapport föreslår ett antal större projekt med syfte att tillsammans täcka behovet av utvecklad<br />
standardisering för <strong>BIM</strong> avseende svenska tillämpningar och svenskt internationellt samarbete. Resultaten<br />
av dessa projekt behöver samordnas och inarbetas i svensk samhällbyggnadssektor. Ansvaret<br />
för samordningen bör ligga hos <strong>BIM</strong> Alliance Sweden. Allteftersom resultaten föreligger behöver<br />
de göras tillgängliga och implementeras. <strong>BIM</strong> Alliance Sweden bör svara för detta bl.a. genom en<br />
nätbaserad publikationsservice ”Nationella riktlinjer för <strong>BIM</strong>” som kan ses som en vidareutveckling av<br />
handboksserien Bygghandlingar 90, som utges av SIS. Nationella riktlinjer för <strong>BIM</strong> har internationella<br />
motsvarigheter, bl.a. i Finland, Norge, Danmark, Storbritannien och USA.<br />
Nuvarande Bygghandlingar 90 Del 8 innehåller viktiga delar men behöver kompletteras med konkreta<br />
beskrivningar och anvisningar vad gäller utbyte av information beträffande typ, syfte, skede, status,<br />
aktivitet, detaljeringsgrad med mera. ”Nationella riktlinjer för <strong>BIM</strong>” ska innefatta definitioner av digitala<br />
objekt och leveransbeskrivningar som är anpassade för det aktuella syftet: för kartering, för fysisk<br />
samhällsplanering, för projektering, för produktion, för förvaltning och till slut för rivning och<br />
återvinning.<br />
Mål<br />
Detta projekt har karaktär av förstudie med syfte att etablera en arbetsordning med tidplaner och<br />
principer för samverkan mellan de olika projekten, samt stommen i den nätbaserade publikationsservicen<br />
”Nationella riktlinjer för <strong>BIM</strong>”. Projektet ska resultera i principer för hur resultat av olika<br />
projekt kan tillföras svensk samhällsbyggnadssektor i form av rekommendationer och tillämpningsanvisningar.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
45<br />
Nytta<br />
Det eftersträvade resultatet är en gemensam processyn som backas upp av konkreta metoder och<br />
hjälpmedel för utformning av informationsleveranser. Detta för att stödja samtliga parter i en livscykelomfattande<br />
informationsbyggnad.<br />
”Nationella riktlinjer för <strong>BIM</strong>” ska utgöra en stabil kunskapsplattform för nationell tillämpning i den<br />
svenska samhällsbyggnadssektorn samtidigt som internationella standarder ska utnyttjas för större<br />
kraft och bredare samverkan.<br />
Genomförande<br />
Som komplettering till det underlagsmaterial som presenteras i föreliggande rapport inventeras relevanta<br />
standarder, överenskommelser, <strong>BIM</strong>-manualer, programvaror och andra hjälpmedel som används<br />
i branschen.<br />
Som medverkande i projektet varav några är potentiella finansiärer föreslås SIS, föreningen <strong>BIM</strong> Alliance<br />
Sweden, Sveriges Byggindustrier, Svensk Byggtjänst, Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting,<br />
Trafikverket, Lantmäteriet och ULI Geoforum.<br />
Fem statliga fastighetsförvaltande verk (Akademiska Hus, Specialfastigheter, Fortifikationsverket,<br />
Statens Fastighetsverk och Riksdagsförvaltningen) har ett relativt nystartat samarbete med gemensam<br />
upphandling av konsultstöd för <strong>BIM</strong>. Dessa behöver också engageras i projektet. Detsamma gäller<br />
ett antal övriga engagerade byggherrar, konsulter, förvaltare, programvaruutvecklare och andra<br />
parter.<br />
Resursbehov<br />
• Tillämpningsexperter förvaltning 0,5 manår<br />
• Tillämpningsexperter husbyggnad 0,5 manår<br />
• Tillämpningsexperter anläggningsbyggnad 0,5 manår<br />
• Tillämpningsexperter tillverkande industri 0,5 manår<br />
• Tillämpningsexperter planering och GIS 0,5 manår<br />
• Metodik- och standardexperter 0,5 manår<br />
• Teknikexperter system och kommunikation 0,5 manår<br />
Totalt 5 miljoner kronor under 1-2 år.<br />
8.2.2 Projekt 2 Utveckling av klassifikation för <strong>BIM</strong><br />
Behov<br />
Ramverksstandarden ISO 12006-2 syftar till att täcka informationsbehovet för hela livscykeln inklusive<br />
planering, byggande och förvaltning. Den håller för närvarande på att revideras för anpassning till<br />
<strong>BIM</strong>. Även BSAB-systemet behöver utvecklas för att stödja <strong>BIM</strong>, och en förstudie har gjorts med projektet<br />
FokusI vid Svensk Byggtjänst. För att täcka hela livscykeln behövs att svensk systematik utsträcks<br />
till att utöver bygg även omfatta fysisk planering och förvaltning.<br />
Definierade egenskaper är nödvändiga för digitalt objektorienterat informationsutbyte. Internationellt<br />
saknas en egenskapsklassifikation.<br />
Mål<br />
Resultat av denna utvecklingsinsats är:<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
46<br />
• internationell standardisering inom ISO/TC 59/SC 13, i samverkan med buildingSMART och<br />
Open Geospatial Forum, OGC<br />
• utveckling inom BSAB-systemet av <strong>BIM</strong>-anpassade tabeller för Construction Element enligt<br />
den reviderade versionen av ISO 12006-2<br />
• utveckling av principer för klassifikation av egenskaper<br />
• utvidgad klassifikation för fysisk planering (utförs som del av projekt 4)<br />
• utvidgad klassifikation för fastighetsförvaltning<br />
• rekommendationer för mappning mot andra ledande klassifikationssystem.<br />
Nytta<br />
Klassifikation är en nyckel till att bygga konsistenta och väl strukturerade modeller som kan användas<br />
mångsidigt i olika aktiviteter. Ett utvidgat <strong>BIM</strong>-anpassat klassifikationssystem för hela livscykeln ger<br />
stöd för att samordna aktiviteter över fack- och disciplingränser, t.ex. att göra analyser för nyttjande,<br />
energi, fysisk planering och livscykelkostnader. Klassifikation för byggsektorn är idag i stor utsträckning<br />
nationell, men genom att använda den internationella ramverksstandarden som bas ges möjligheter<br />
att ”mappa” mot andra länders klassifikation.<br />
Genomförande<br />
Projektet genomförs och finansieras i samverkan mellan SIS TK 269, Svensk Byggtjänst, Trafikverket,<br />
<strong>BIM</strong> Alliance Sweden, Sveriges Byggindustrier, de statliga byggherrarna m.fl.<br />
Samordningen av informationsstrukturer för <strong>BIM</strong> och GIS organiseras som ett särskilt projekt nr 3.<br />
Resursbehov<br />
• Standard- och systematikexperter 4 manår<br />
• Tillämpningsexperter byggande 4 manår<br />
• Tillämpningsexperter förvaltning 4 manår<br />
• Tillämpningsexperter fysisk planering och GIS se projekt 3<br />
Totalt cirka 18 miljoner kronor under en treårsperiod. En fortsatt förvaltning därefter krävs, för att<br />
utifrån erfarenheter av tillämpning behovsanpassa och vidareutveckla klassifikationssystemen med<br />
en insats av 3 miljoner kronor årligen.<br />
8.2.3 Projekt 3 Samordning av informationsstrukturer för <strong>BIM</strong> och GIS<br />
Behov<br />
Både <strong>BIM</strong> och GIS används under hela samhällsbyggnadsprocessen. GIS nyttjas mest under idéskede,<br />
utredningsskede och förvaltning, medan <strong>BIM</strong> nyttjas mest under projekteringsskede och produktion.<br />
Man kan säga att de båda systemen hanterar likartad information men med olika detaljeringsgrad. .<br />
För att förtydliga problemställningen bör man titta på vad behoven är hos de huvudsakliga användarna<br />
av de två systemen. Geografisk information hanteras och ägs huvudsakligen av myndigheter<br />
och andra offentliga aktörer som t.ex. kommuner, medan <strong>BIM</strong>-information och tillhörande system<br />
mest används och ägs av privata aktörer som t.ex. fastighetsägare och entreprenörer. Olika aktörer<br />
är alltså intresserade av samma objekt men med olika detaljeringsgrad i informationen.<br />
Idag uppstår svårigheter för myndigheter och kommuner att utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt<br />
eftersom det inte finns någon standardiserad koppling mellan GIS och <strong>BIM</strong>. Det är svårt för utförarna<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
47<br />
att ta till sig kraven på de objekt som ska byggas då kraven oftast presenteras i textdokument istället<br />
för attribut kopplade till geografiska områden eller geometriska objekt.<br />
Mål<br />
En begreppsmässig samordning med byggande och förvaltning är angelägen. I många fall används<br />
samma termer men för helt olika syften, vilket försvårar likriktning. Arbetet bör inledningsvis inriktas<br />
mot att skapa "översättningstabeller" mellan GIS- och <strong>BIM</strong>-domänerna.<br />
Nytta<br />
Förutom att detta underlättar flödet av information genom hela livscykeln skulle arbetet öka medvetenheten<br />
om de olika behoven. Detta kan på sikt underlätta uppbyggnaden av gemensam nomenklatur<br />
och klassificering.<br />
Genomförande<br />
Arbetet bör drivas gemensamt mellan nedan angivna aktörer enligt följande:<br />
1. En bred arbetsgrupp inrättas för att kartlägga, analysera och dokumentera aktuella processer,<br />
informationsflöden och informationsmängder. Med detta som utgångspunkt analyseras<br />
framtida informationsbehov och vilka åtgärder som behöver vidtas för att åstadkomma en<br />
gemensam kontinuerlig informationsprocess för samhällsbyggnadsprocessen.<br />
2. Resultatet i del 1 ovan används som input till vilka åtgärder som behöver vidtas avseende<br />
standardisering av begrepp, kodning och format för att <strong>BIM</strong>- och GIS-data ska kunna integreras<br />
”sömlöst” i samhällsbyggnadsprocessen.<br />
Det är viktigt att organisationer som länsstyrelser, kommuner och privata fastighetsägare deltar i<br />
förändrings- och standardiseringsarbetet. Följande organisationer är aktuella: Lantmäteriet (se nedan),<br />
SKL, <strong>BIM</strong> Alliance Sweden (konsulter, entreprenörer, fastighetsbolag), ULI Geoforum, buildingS-<br />
MART, Kommuner, Länsstyrelser, Trafikverket, Boverket och SIS, i samverkan med universitet och<br />
högskolor.<br />
Arbetet ska relateras till Statskontorets utredning om en sammanhållen digital planprocess (se avsnitt<br />
3.2.1). Arbetet bör aktivt bidra till det internationella samarbetet mellan ISO, buildingSMART<br />
och Open Geospatial Consortium (OGC), som siktar på en samordning av och gränsdragning mellan<br />
dataformatstandarder för byggande och geografisk information. Flera svenska ISO-kommittéer behöver<br />
engageras i detta arbete.<br />
Resursbehov<br />
• Standard- och systematikexperter 2 manår<br />
• Tillämpningsexperter byggande 2 manår<br />
• Tillämpningsexperter förvaltning 2 manår<br />
• Tillämpningsexperter fysisk planering och GIS 2 manår<br />
Totalt cirka 12 miljoner kronor under en treårsperiod. Fortsatt förvaltning därefter krävs, och samordnas<br />
med förvaltning av övrig klassifikation för <strong>BIM</strong>.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
48<br />
8.2.4 Projekt 4 Informationsleveranser med egenskapsredovisningar<br />
Behov<br />
Som en grund för praktiskt fungerande överenskommelser om informationsleveranser behövs gemensamma<br />
begrepp för olika delprocesser och deras behov av information om produkter och egenskaper.<br />
Behovet av information om egenskaper och detaljeringsgrad i objektbeskrivningen behöver<br />
specificeras för produkter, utrymmen och typiska aktiviteter. I detta ingår att beskriva egenskapsstrukturer<br />
för såväl produkter som processer.<br />
Enhetliga definitioner för egenskaper är kanske den enskilt viktigaste standardiseringsuppgiften. Det<br />
är totalt sett en mycket omfattande insats. En möjlighet är att sätta upp delprojekt för olika ändamål,<br />
såsom hantering av utrymmen, energi- och klimatanalyser och upphandling av produkter.<br />
Delar av denna struktur finns framtagen, annan kräver branschövergripande utvecklingsarbete. Ett<br />
sätt att strukturera behoven är att utgå från den del av buildingSMART-arbetet som avser Information<br />
Delivery Manuals (IDM) ISO 29481, samt standarden för <strong>BIM</strong>-vägledning ISO 12911. För varje del<br />
av processen <strong>–</strong> det vill säga för varje typ av leverans <strong>–</strong> behöver man definiera vilket behov av objektinformation<br />
som finns. För varje intressent behöver objekten bära en viss uppsättning data: ekonomiska,<br />
juridiska, fysisk/tekniska, estetiska och så vidare.<br />
Grundläggande begrepp skiljer sig åt mellan många av de inblandade aktörerna. Det bör dock vara<br />
relativt enkelt att fastställa de viktigaste gemensamma definitioner som behövs, baserat på inventerade<br />
lokala <strong>BIM</strong>-manualer och processbeskrivningar. Genom att utveckla en svensk praxis med grund<br />
i definitioner i buildingSMART Data Dictionary kan förvirringen minska.<br />
Vad gäller förvaltning har ett stort arbete redan genomförts inom Fi2 som bland annat har utvecklat<br />
ett system för att beskriva informationsleveranser.<br />
En specifik del i projektet bör vara att studera eventuell svensk tillämpning av redan framtagna metoder<br />
i andra länder, såsom formatet Construction Operations Building Information Exchange (CO-<br />
Bie). Potentiellt finns här en tekniskt okomplicerad metodik för hantering av objektdata för informationsleveranser<br />
med speciell inriktning mot förvaltningens behov. Flera aktuella utvecklingsprojekt<br />
kring formatet pågår för närvarande, framför allt i USA. Andra anvisningar och rekommendationer<br />
har tagits fram i de övriga nordiska länderna, samt i Storbritannien och Singapore.<br />
Mål<br />
Målet med projektet är att utarbeta svenska riktlinjer för informationsinnehåll inklusive detaljeringsgrad,<br />
i informationsleveranser i planerings-, bygg- och förvaltningsprocesserna. Riktlinjerna omfattar<br />
även verifiering och certifiering. Även själva arbetssättet för bestämning av informationsinnehåll i<br />
leveranser och produktbeskrivningar ska utvecklas. Dessa riktlinjer utgör den centrala delen av<br />
svenska "Nationella riktlinjer för <strong>BIM</strong>".<br />
Nytta<br />
Sektorsomfattande överenskommelser om innehållet i informationsleveranser <strong>–</strong> inklusive begrepp<br />
för processer och produkter med deras egenskaper <strong>–</strong> är en förutsättning för att smidigt och kvalitetssäkert<br />
utväxla information. Detsamma gäller för en hållbar långsiktig förvaltning, där den samlade<br />
informationsmängden för byggnader och anläggningar är användbar över tid.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
49<br />
Genom att etablera standardiserade gränssnitt för informationsflöde mellan aktörer, IT-system och<br />
processer är det möjligt att få en fungerande och effektiv informationshantering genom livscykeln,<br />
med bestående hög informationskvalitet. Det kan bl.a. gälla bygglovsansökningar och energi- och<br />
miljödeklarationer. Implementering av standarderna direkt i kommersiella IT-system eftersträvas,<br />
vilket gör det möjligt även för små aktörer och mindre projekt att tillämpa kvalificerad <strong>BIM</strong>.<br />
Genomförande<br />
Projektet bör ledas och samordnas av SIS, <strong>BIM</strong> Alliance Sweden och Lantmäteriet. Olika typer av pilotprojekt<br />
behöver genomföras. Här kan framför allt Trafikverket spela en viktig roll. TRV har nyligen<br />
genomfört en ambitiös studie av sina behov av standardisering av <strong>BIM</strong>-arbetet, med speciell inriktning<br />
mot IFC med alla dess delar. Man har också en strävan att snabbt öka användningen av digitala<br />
objekt genom hela processen. Utvecklingen av informationsleveranser baserade på bSDD kan därigenom<br />
snabbt få konkreta försöksobjekt, något som i hög grad påverkar trovärdigheten i arbetet.<br />
Arbetet med redovisning av egenskaper bör bedrivas som separata delprojekt för olika ändamål,<br />
såsom hantering av utrymmen, energi- och klimatanalyser, upphandling av produkter etc.<br />
Resursbehov<br />
• Standardexperter ISO, OGC, buildingSMART 2 manår<br />
• Metodik-, systematik- och processexperter 2 manår<br />
• Tillämpningsexperter byggande och förvaltning 2 manår<br />
• Teknikexperter system och kommunikation 2 manår<br />
• Pilotprojekt 4 manår<br />
Totalt ca 18 miljoner kronor under 3-5 år. Till detta kommer interna utvecklingskostnader hos Trafikverket,<br />
systemleverantörer och andra praktiskt medverkande.<br />
8.2.5 Projekt 5 Applikationsgränssnitt mot gemensamma informationskällor<br />
Behov<br />
För att den information som lagras under byggprocessen ska kunna hanteras av olika system och<br />
plattformar behöver man definiera och tydliggöra applikationsgränssnitt (API) mot gemensamma<br />
informationskällor, till exempel modellserver och varudatabaser.<br />
Koncepten “<strong>BIM</strong>-server” och “cloud based <strong>BIM</strong> services” röner allt större intresse från byggindustrin.<br />
Många av de <strong>BIM</strong>-tjänster som används idag skapas utan hänsyn till andra tjänster och har olika, för<br />
sin uppgift specifikt designade gränssnitt. Kopplingen mellan de olika tjänsterna måste därför göras<br />
manuellt, och med metoder som skiljer sig mellan tjänsterna. Standardisering av ett API för <strong>BIM</strong> skulle<br />
förbättra möjligheterna för innovationer i industrin, med <strong>BIM</strong>-tjänster som samverkar med varandra.<br />
Inom buildingSMART utvecklas nu ett standard-API för <strong>BIM</strong> Web Services för att hantera molnbaserad<br />
<strong>BIM</strong>. Standarden har arbetsnamnet <strong>BIM</strong>Sie (<strong>BIM</strong> Services information exchange). Arbetet sker<br />
under ledning av bland andra TNO från Holland och NIBS/buildingSMART Alliance i USA. Standarden<br />
kommer att baseras på beprövade öppna <strong>BIM</strong>-standarder som IFC och OBCF, och på beprövade informationsstrukturer<br />
som COBie.<br />
buildingSMART Data Dictionary har ett öppet API, nu i version 3. Detta möjliggör sökningar och även<br />
ändringar i Data Dictionary för den som har rättigheter.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
50<br />
Mål<br />
Här föreslås framtagande av ett applikationsgränssnitt (API) mot gemensamma informationskällor,<br />
till exempel modellserver och varudatabaser. Arbetet genomförs som ett nationellt standardiseringsoch<br />
implementeringsprojekt i samverkan med de två projekten för <strong>BIM</strong>-servrar respektive Data Dictionary<br />
inom buildingSMART International. Data Dictionary kommer också till användning för sökning<br />
i varudatabaser.<br />
Det svenska projektet är omfattande och omfattar både standardisering, tillämpning, certifiering,<br />
pilotprojekt och utbildning för två delvis olika områden. Arbetet sker i samverkan med det internationella<br />
arbetet inom buildingSMART, och med tillämpningarna i fokus.<br />
Nytta<br />
Projektet avser begreppsbestämningar och ligger till grund för informationsutbyte med <strong>BIM</strong>-modeller<br />
i servrar/Cloud respektive utarbetande av <strong>BIM</strong>-objekt i varudatabaser och objektbibliotek. Förväntad<br />
nytta med projektet blir enkel, tydlig och öppen tillgång till affärskritisk information via standardiserade<br />
gränssnitt.<br />
Detta innebär i sin tur stora utvecklingsmöjligheter för många aktörer i branschen: varuleverantörer,<br />
entreprenörer, förvaltande organisationer, projektörer, informationsleverantörer med flera. Det<br />
öppnar också för utforskandet av olika alternativ genom simuleringar och optimeringar av funktioner<br />
och fysiska lösningar i byggnader och anläggningar, även med leverantörsspecifika lösningar.<br />
Genomförande<br />
Arbetet genomförs tillsammans med svenska intressenter i <strong>BIM</strong> Alliance Sweden och buildingSMART<br />
International. Den svenska insatsen avser tillvaratagande av svenska intressen avseende metodik,<br />
implementering, certifiering och pilotprojekt.<br />
Resursbehov<br />
• Modellerings-, IFC- och Data Dictionary-experter: 4 manår<br />
• Tillämpningsexperter <strong>–</strong> Infrastruktur, GIS, Bygg 4 manår<br />
• Programvaruexperter <strong>–</strong> GIS, Anläggning, Hus 4 manår<br />
Totalt ca 18 miljoner kronor under 2 år.<br />
8.2.6 Projekt 6 Formatstandarder och deras tillämpning<br />
Behov<br />
Formatstandarder och deras tillämpning <strong>–</strong> internationellt och nationellt <strong>–</strong> behöver vidareutvecklas<br />
för att ersätta det nuvarande lapptäcket av format för hus, anläggning och för geografiska data, och<br />
ge dessa en enhetlig tillämpning.<br />
De standarder och områden som bör prioriteras är IFC, LandXML, CityGML, PLCS, fi2XML, OBCF,<br />
mvdXML. Uppgiften är att komplettera, synkronisera, länka ihop och även införa i andra standarder<br />
där så är lämpligt. Exempel på det senare är att också definiera fi2XML-meddelanden i IFC-formatet,<br />
vilket ökar samverkan med t.ex. norsk byggsektor.<br />
Utvecklingen behöver bedrivas på många fronter: inom internationella buildingSMART, Inspire, openInfra,<br />
OGC, samt <strong>BIM</strong> Alliance Sweden och SIS-kommittéer.<br />
De svenska aktörerna på <strong>BIM</strong>-området medverkar i olika omfattning och med olika delar i det internationella<br />
standardiseringsarbetet. Vissa arbeten är överlappande, och många sker utan kännedom<br />
om andras arbete. Med den nya föreningen <strong>BIM</strong> Alliance Sweden kommer till att börja med de tre<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
51<br />
huvudaktörerna inom <strong>BIM</strong>-standardiseringsområdet i Sverige att samverka på ett nytt sätt och också<br />
erbjuda andra aktörer inom bland annat GIS-området att medverka, t.ex. Lantmäteriet.<br />
Mål<br />
Förslaget är att skapa ett nationellt standardiserings- och implementeringsprojekt där de överlappande<br />
standarderna och ansvarsområdena möts och samordnas avseende integration och samverkan<br />
i projekt och förvaltning. Helhetsperspektivet från standardisering till tillämpning i pilotprojekt,<br />
certifiering av programvaror och utbildning av användarna måste stödjas.<br />
Nytta<br />
Mer kompletta, heltäckande och samverkande standarder ger större möjligheter till ett obrutet informationsflöde.<br />
Speciellt är detta viktigt för de delar som saknar objektorienterade standarder för<br />
byggnader, anläggningar och terräng. Idag saknas det mycket i de anläggningsrelaterade standarderna<br />
avseende objekthantering för design, produktion, drift och förvaltning samt projektledning. Med<br />
utvecklade standarder för anläggningar kan inte minst maskinstyrning och materialhantering utvecklas<br />
ytterligare.<br />
En utveckling av certifiering och validering av leveranser blir effektivare med mer heltäckande och<br />
samverkande standarder.<br />
Genomförande<br />
Arbetet genomförs tillsammans med svenska intressenter i <strong>BIM</strong> Alliance Sweden och buildingSMART<br />
International, SIS, Trafikverket, Lantmäteriet och ULI Geoforum. Den svenska insatsen avser tillvaratagande<br />
av svenska intressen avseende metodik, implementering, certifiering och pilotprojekt.<br />
Koordinering av IFC och LandXML genomförs som ett separat projekt, se projekt nr 7.<br />
Resursbehov<br />
• Standardexperter IFC, CityGML, PLCS m.fl. 4 manår<br />
• Tillämpningsexperter <strong>–</strong> hus, anläggning och GIS 4 manår<br />
• Programvaruexperter <strong>–</strong> hus, anläggning och GIS 4 manår<br />
Totalt ca 18 miljoner kronor under 2 år.<br />
8.2.7 Projekt 7 Utveckling och sammanslagning av IFC och LandXML<br />
Behov<br />
LandXML.org upphörde som organisation 2012. Nu är både OGC (Open Geospatial Consortium) och<br />
buildingSMART aktiva med att förbereda integration av LandXML med de egna standarderna. Samtidigt<br />
har inletts en samverkan om LandXML mellan OGC och buildingSMART. För buildingSMART är<br />
det ett kortsiktigt mål att integrera den befintliga standarden utan ändringar, men på längre sikt<br />
måste den anpassas till ett mer objektorienterat förhållningssätt.<br />
Ett projekt på nordisk nivå har påbörjats under 2012, med Finland och deras infra<strong>BIM</strong>-arbete som<br />
utgångspunkt. Möjligheter finns även för svensk medverkan. Den brittiska regeringen genomför för<br />
närvarande en omfattande satsning på nationella <strong>BIM</strong>-strategier. Utveckling av LandXML kommer att<br />
vara en del i detta arbete. Ett viktigt utvecklingsarbete bedrivs också i EU-projektet Virtual Constructions<br />
for Roads (V-Con), som syftar till att öka effektiviteten hos nationella vägmyndigheter genom<br />
en förbättring av informationsdelning i anläggningsbranschen med hjälp av <strong>BIM</strong>.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
52<br />
Mål<br />
Förslaget är att skapa ett utvecklingsprojekt för svensk tillämpning av LandXML i förhållande till IFCstandarden<br />
i det nordiska arbete som leds av Finland. Det finska arbetet med infra<strong>BIM</strong> har investerat<br />
mycket tid i att definiera de olika värdemängderna för stora delar av LandXML-standarden, som nu<br />
Sverige kan ta del av i och med ett samarbete.<br />
Ett sådant internationellt samarbete skulle också bidra till buildingSMART:s och OGC:s utveckling av<br />
infrastrukturstandarder. Många tabeller <strong>–</strong> i BSAB och motsvarande på GIS-sidan <strong>–</strong> behöver kompletteras<br />
eller utvecklas för att definiera de olika LandXML-objekten och för att bestämma de tillhörande<br />
egenskaperna.<br />
Projektet skulle även delta i det internationella arbetet med att länka samman IFC- och LandXMLstandarderna<br />
på datamodellområdet.<br />
Nytta<br />
En precisering av objekthanteringen och värdemängderna på infrastrukturområdet leder till en effektivare<br />
process. De projekterade <strong>BIM</strong>-modellerna kan också kopplas direkt till produktionen i form av<br />
inmätning, utsättning, maskinstyrning med mera, för såväl hus- som anläggningsprojekt.<br />
Genomförande<br />
Arbetet sker i nordisk samverkan. Den svenska delen av arbetet genomförs av svenska intressenter i<br />
<strong>BIM</strong> Alliance Sweden och buildingSMART International i samverkan med SIS, Trafikverket, Lantmäteriet,<br />
ULI Geoforum och de stora konsultbolagen inom infrastrukturområdet. Den svenska insatsen<br />
avser tillvaratagande av svenska intressen avseende metodik, implementering, certifiering och pilotprojekt.<br />
Totalt kommer arbetet inom buildingSMART Infra att ta 3 år, och vara relaterat till tidtabellen för<br />
motsvarande brittiska utvecklingsarbete.<br />
Resursbehov<br />
• Modellerings-, IFC- och LandXML-experter: 1 manår<br />
• Tillämpningsexperter <strong>–</strong> hus, anläggning och GIS 1 manår<br />
• Programvaruexperter <strong>–</strong> hus, anläggning och GIS 1 manår<br />
Totalt ca 4,5 miljoner kronor under 1 år.<br />
8.2.8 Projekt 8 Utveckling och tillämpning av oBCF <strong>–</strong> open <strong>BIM</strong> Collaboration Format<br />
Behov<br />
Ett stort behov finns att hantera ärenden, förfrågningar (RFI, requests for information) och beslut<br />
avseende <strong>BIM</strong>-objekt, enligt IFC:s datamodell mellan olika aktörer på ett robust och objektorienterat<br />
sätt under hela livscykeln. Detta kan åstadkommas genom utveckling och användning av oBCF och<br />
efterföljande standarder.<br />
Den aktuella versionen av oBCF stödjer endast objektrelaterade ärenden. En utvidgning mot att identifiera<br />
alla typer av arbetsflöden i byggprocessen och omfattningen av ärenden för alla slags byggprojekt<br />
över samtliga livscykelskeden behövs.<br />
Klassifikation av oBCF-ärenden behöver utvecklas för de olika typer av meddelanden och ärenden<br />
som kan förekomma.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
53<br />
Mål<br />
Arbetet innefattar:<br />
• Identifikation av ärenden och arbetsflöden för alla typer av byggprojekt över hela livscykeln.<br />
• Analys av befintliga standarder i andra branscher för informationsmeddelanden mellan olika<br />
roller och aktörer i byggprocessen.<br />
• Test av webservice-API-et för “Cloud oBCF” som utvecklas av DDS i Norge.<br />
• Definition av detaljeringsnivån för nästa oBCF-specifikation.<br />
• Utveckling av publika specifikationer för testning i flera <strong>BIM</strong>-applikationer och plattformar.<br />
• Publicering av den nya förbättrade versionen av oBCF.<br />
Nytta<br />
Användningen av ett förbättrat oBCF kan bl.a. vara att tillhandahålla icke modellrelaterad information<br />
som omfattar den variation av erfarenhetsåterföring som görs under design och produktion; för<br />
rumsliga konflikter men också för andra typer av koordinering.<br />
Ett format som stödjer arbetsflöden mellan aktörer, med information avseende objektrelaterade<br />
frågor länkade till design, produktion eller förvaltningsskeden, kommer att förbättra den totala effektiviteten<br />
i samarbetet mellan projektens och samhällets aktörer.<br />
Med molnbaserade datalager för transaktionerna ökar transparensen dramatiskt i viktiga arbetsflöden<br />
i byggsektorn. Den första versionen av open <strong>BIM</strong> Collaboration Format används redan i verkliga<br />
projekt, men med begränsad omfattning avseende innehåll och funktionalitet. En ytterligare utveckling<br />
kommer att möjliggöra ett transparent och spårbart arbetsflöde av robust affärsinformation,<br />
vilket är en förutsättning för automatiserade processer i byggsektorn.<br />
Genomförande<br />
Arbetet genomförs tillsammans med svenska intressenter i <strong>BIM</strong> Alliance Sweden och buildingSMART<br />
International. Den svenska insatsen avser tillvaratagande av svenska intressen avseende metodik.<br />
Experter behövs på IFC:s datamodell, livscykelmodellering och tillhörande programvaruutveckling<br />
över flera industridiscipliner. Likaså behövs erfarenhet i samverkan mellan olika discipliner över hela<br />
byggnadsverkens livscykel av grupper av områdesexperter. Det svenska bidraget kan vara affärstillämpningarna.<br />
Resursbehov<br />
• Specifikation av ärenden, arbetsflöden och funktioner 0,5 manår<br />
• Analys av existerande standarder 0,25 manår<br />
• Test av Cloud oBCF 0,25 manår<br />
• Utveckling av specifikationer 0,5 manår<br />
• Test av applikationer och färdigställande av oBCF 0,5 manår<br />
Totalt ca 3 miljoner kronor under 1 år.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
54<br />
8.2.9 Projekt 9 Utveckling av begreppsbestämningar för digital informationshantering i<br />
standardavtalen AB 04, ABT 06, ABK 09 och ABM 07, förstudie<br />
Inledning<br />
För avtalsområdet föreslås två utvecklingsprojekt, varvid förutsätts att utvecklingsprojekt nr 1 ”Nationella<br />
riktlinjer för <strong>BIM</strong>” i avsnitt 9.3.1 genomförts liksom projekt nr 4 ”Informationsleveranser och<br />
egenskapsredovisningar” i avsnitt 9.3.4 genomförts. Projektet är ett förarbete till framtida revideringar<br />
av standardavtalen.<br />
Behov<br />
Möjligheten att åsätta digitala informationsmängder legal status i en leverans av digital information<br />
saknas idag i standardavtalen, vilket skapar otydlighet i jämförelse med annan levererad information<br />
t.ex. ritningar och beskrivningar.<br />
Mål<br />
I samverkan med Byggandets Kontraktskommitté, BKK, och i överensstämmelse med resultatet av<br />
framtagna riktlinjer enligt ”Nationella riktlinjer för <strong>BIM</strong>” (se 9.3.1 ovan) utarbetas förslag på begreppsbestämningar<br />
och lösningar på problem relaterade till digital hantering och digitala leveranser.<br />
Nytta<br />
Möjligheten att i kontraktshandlingar genom en leveransspecifikation ge digitala informationsmängder,<br />
t.ex. en <strong>BIM</strong> eller delar av en <strong>BIM</strong>, juridisk status att jämställas med beskrivningar skulle innebära<br />
en effektivare bygg- och förvaltningsprocess för såväl hus som anläggningar. Visst dubbelarbete<br />
kommer att försvinna och kvaliteten på projekteringsinformation och förvaltningsinformation kommer<br />
att höjas när kraven sätts i en leveransspecifikation som är en del av kontraktshandlingarna.<br />
Avtalen berör alltid två parter, beställare och leverantör. Nyttan av moderniseringar, förbättringar<br />
och förtydliganden i avtalen ska tillkomma båda parter i lika stor utsträckning. Resultatet ska bli ökad<br />
tydlighet som i sig resulterar i färre tvister. Införande av begrepp i avtalen som svarar mot dagens<br />
och framtidens tillämpningar av digitala informationsmängder/leveranser t.ex. <strong>BIM</strong>, innebär även att<br />
kunskap och förståelse om dessa tillämpningar ökar och driver på utvecklingen.<br />
Genomförande<br />
Nyttan delas således lika mellan alla parter och projektet bör finansieras gemensamt genom<br />
branschorganisationerna Sveriges Byggindustrier, STD, Byggherrarna, Byggmaterialindustrin, varvid<br />
några större aktörer <strong>–</strong> exempelvis Trafikverket och Fastighetsverket <strong>–</strong> kan ta en ledande roll.<br />
Resursbehov<br />
Framtagen lösning, begreppsbestämningar m m är gemensamma i de olika standardavtalen.<br />
Total kostnad för en sektorsrepresentativ expertgrupp under ett år bedöms till 1 miljon kronor. Revideringen<br />
av standardavtalen i övrigt finansieras enligt BKK:s normala principer.<br />
8.2.10 Projekt 10 Offentlig upphandling med krav på <strong>BIM</strong>-leveranser<br />
Behov<br />
Möjligheterna att effektivisera projektering, byggande och förvaltning med hjälp av <strong>BIM</strong> är stora. Den<br />
bristande kompetensen kring <strong>BIM</strong> i offentlig verksamhets upphandlande och förvaltande enheter är<br />
vanligtvis det största hindret för utvecklingen av <strong>BIM</strong>-tillämpningar. Kompetenshöjning inom detta<br />
område är därför angeläget.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
55<br />
Mål<br />
I samverkan med offentliga beställare, konsulter och utförare, och med utgångspunkt från gällande<br />
lagstiftning och Upphandlingsutredningens slutrapport ”Den goda affären” (SOU 2013), belyses möjligheterna<br />
och svårigheterna att kravställa om <strong>BIM</strong> i förfrågningsunderlag.<br />
På basis av framtagna riktlinjer och regelverk (se ovan 9.3.1 ”Nationella riktlinjer för <strong>BIM</strong>” och 9.3.4<br />
Informationsleveranser och egenskapsredovisningar) upprättas förslag (mallar) på leveransspecifikationer<br />
för olika typer av tillämpningar: allt från större anläggningsprojekt till produktion av hus.<br />
Exempel på framtagna leveransspecifikationer från genomförda projekt där <strong>BIM</strong> och digitala leveranser<br />
tillämpats enligt de nationella riktlinjerna samlas därefter löpande och läggs upp på en webbportal<br />
som underhålls av förslagsvis <strong>BIM</strong> Alliance Sweden. På samma webbportal kan även läggas<br />
”<strong>BIM</strong>-nyttor” som tagits fram i agendaprojektet ”ICT-<strong>BIM</strong> för ett hållbart samhällsbyggande”.<br />
Nytta<br />
Projektet avser att belysa svårigheter och möjligheter att kravställa om <strong>BIM</strong> i förfrågningsunderlag.<br />
En ökad kunskap om kravställande kring <strong>BIM</strong> och digitala leveranser vid offentlig upphandling innebär<br />
färre överprövningar, kortare handläggningstider, generellt effektivare processer och ökad brukarnytta.<br />
Nyttan kommer primärt de upphandlande myndigheterna till del i form av kunskapsuppbyggnad och<br />
kortare handläggningstider, men även i form av att undvika framtida överprövningar.<br />
Genomförande<br />
Finansieringen bör primärt sökas hos Trafikverket, SKL och de större statliga byggherrarna (Akademiska<br />
Hus, Fastighetsverket, Specialfastigheter m.fl.)<br />
Resursbehov<br />
Kostnaden för analys av kartläggning av möjligheter och hinder, mallar för leveransspecifikationer i<br />
olika tillämpningar samt kostnaden för uppläggning av tillämpningsexempel på webb bedöms till<br />
totalt 2 miljoner kronor under ett år. Driftskostnaden bedöms till hundratusen kronor årligen.<br />
8.2.11 Sammanställning av projekt och resursbehov<br />
Nedan görs en sammanställning av de totala bedömda kostnaderna för standardiseringsprojekten.<br />
Projekt Tid Kostn<br />
Projekt 1 Nationella riktlinjer för <strong>BIM</strong> 12 mån 5<br />
Projekt 2 Utveckling av klassifikation för <strong>BIM</strong> 36 mån 18<br />
Projekt 3 Samordning av informationsstrukturer för <strong>BIM</strong> och GIS 36 mån 12<br />
Projekt 4 Informationsleveranser med egenskapsredovisningar 36<strong>–</strong>60 mån 18<br />
Projekt 5 Applikationsgränssnitt mot gemensamma informationskällor 24 mån 18<br />
Projekt 6 Formatstandarder och deras tillämpning 24 mån 18<br />
Projekt 7 Utveckling och sammanslagning av IFC och LandXML 12 mån 4,5<br />
Projekt 8 Utveckling och tillämpning av open <strong>BIM</strong> Collaboration Format 12 mån 3<br />
Projekt 9 Begrepp för digital informationshantering i standardavtal, förstudie 12 mån 1<br />
Projekt 10 Offentlig upphandling med krav på <strong>BIM</strong>-leveranser 12 mån 2<br />
Summa mnkr 99,5<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
56<br />
Till dessa tillkommer kostnader för <strong>BIM</strong> Alliance Sweden om ca 5 mnkr årligen (se nedan) samt löpande<br />
förvaltning av <strong>BIM</strong>-standarder om ca 3 mnkr årligen.<br />
8.3 <strong>BIM</strong>-organisation<br />
8.3.1 Behov<br />
Processen mot branschgemensam användning av <strong>BIM</strong> har hittills varit långsam, till stor del beroende<br />
på att utveckling oftast bedrivits inom separata byggprojekt utan samordning eller kommunikation.<br />
Tillämpningar med teknisk och metodisk höjd har åstadkommits, men sinsemellan disparata och i tid<br />
och syfte begränsade till ett enskilt projekt (se bl.a. avsnitt 9.2 nedan).<br />
För samordning och genomförande av utvecklingsinsatserna behövs en permanent organisation för<br />
det digitala samhällsbyggandet. Samtliga parter i samhällsbyggandet bör vara representerade, och<br />
förvaltningen ges fasta resurser. Organisationen ska vara ett övergripande forum för att samordna<br />
utvecklingsinsatserna, för att bistå med råd kring finansiering, och för att sprida information om resultat<br />
och om lyckade projekt. Det konkreta utvecklingsarbetet bör bedrivas i projekt drivna av de<br />
inblandade parterna. Organisationen bör ha kompetens och mandat att identifiera utvecklingsbehov,<br />
ansöka om finansiering och leda utvecklingsprojekt.<br />
8.3.2 Nytta<br />
En fast organisation kan ge det stöd som hittills saknats för att samla erfarenheter av tillämpning och<br />
initiera fortsatt utveckling, och för att sprida och tillgängliggöra den gemensamma metodik som utformas<br />
i utvecklingsprojekten. Därmed stimuleras processen mot en samverkande, utbredd och sektorsomfattande<br />
<strong>BIM</strong>-användning.<br />
8.3.3 Genomförande<br />
Den svenska samordningen av <strong>BIM</strong> i samhällsbyggandet bör organiseras genom <strong>BIM</strong> Alliance Sweden.<br />
Organisationen bildades i december 2012. Den representerar efter fusionen mellan Open <strong>BIM</strong>, buildingSMART<br />
Sweden och Fi2 en stor del av samhällsbyggandets aktörer med byggherrar, entreprenörer,<br />
konsulter, programvaruutvecklare, myndigheter och organisationer som medlemmar.<br />
<strong>BIM</strong> Alliance Sweden har som ändamål att främja ett digitalt obrutet informationsflöde genom alla<br />
processer inom samhällsbyggnadssektorn. Detta ska ske genom att driva implementering av befintliga<br />
goda IT-lösningar och öppna standarder; förvalta standarder och gemensamma verktyg; samt<br />
initiera och samordna utveckling utifrån gemensamma behov. Föreningens verksamhet organiseras<br />
med en styrelse, en verkställande arvoderad funktion, samt med en brett förankrad nätverkande nivå<br />
som bygger på medlemmars engagemang.<br />
Föreningens serviceverksamhet bedrivs genom ett servicebolag som är helägt av föreningen. Till detta<br />
kommer en omfattande projektverksamhet finansierad genom FoU-medel från offentliga och privata<br />
finansiärer.<br />
8.3.4 Årligt resursbehov<br />
Den befintliga medlemsbasen samt ytterligare bedömd finansiering möjliggör en långsiktig finansiering<br />
om ca 5 miljoner kronor per år, med personal motsvarande minst 4 helårstjänster. Ett antal personer<br />
arvoderas på deltid för att driva föreningens verksamhet tillsammans med och för medlemmarna.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
57<br />
• Kansli 4 personer och lokaler<br />
• Expertis 2 manår/år<br />
• Implementeringsaktiviteter 2 manår/år.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
58<br />
9 Kostnadseffekter och finansiering<br />
9.1 Sektorsgemensamma effekter<br />
9.1.1 Allen-rapporten<br />
Som nämnts i inledningen bedömer man i Allen-rapporten (Allen Consulting Group 2010) att <strong>BIM</strong><br />
medför en ökning av arbetskraftens produktivitet i enskilda företag (arkitekter, ingenjörer, entreprenörer<br />
och förvaltare) i byggsektorn i Australien med 5,5<strong>–</strong>9,6 % per år. En forcerad bred tillämpning av<br />
<strong>BIM</strong> på australiensisk nationell nivå beräknas stärka BNP med 0,2 punkter (0,002 %) år 2011 jämfört<br />
med om man inte infört <strong>BIM</strong>. Med tiden blir effekterna större; år 2025 skulle skillnaden uppgå till<br />
0,05 %. Den samlade vinsten med att införa <strong>BIM</strong> under hela perioden 2011<strong>–</strong>2025 motsvarar ett engångsbidrag<br />
år 2010 till BNP om 4,8<strong>–</strong>7,6 miljarder australiensiska dollar.<br />
Översatt till svenska förhållanden skulle den samlade vinsten med att införa <strong>BIM</strong> under perioden<br />
2011<strong>–</strong>2025 motsvarar ett engångsbidrag till Sveriges BNP år 2010 om 12,4<strong>–</strong>19,6 mdkr. 2<br />
Införandet av <strong>BIM</strong> medför samhällskostnader för bl.a. utbildning, administration och omställning som<br />
beräknas till 500 miljoner australienska dollar. Cost/benefit-faktorn på samhällsnivå för investering i<br />
<strong>BIM</strong> bedömer man är i storleksordningen 10, vilket anses vara en mycket lönsam investering. Redan<br />
en faktor på 2 anses motivera statliga investeringar i anläggning av ny infrastruktur som vägar och<br />
järnvägar.<br />
Dessa är avsevärda summor som om de kunde verifieras motiverar stora investeringar för införande<br />
av <strong>BIM</strong>.<br />
9.1.2 NIST studien<br />
Investeringarna i ”capital facilities” <strong>–</strong> motsvarande kommersiella, institutionella och industriella anläggningar<br />
utgörande en del av den samlade bygg- och fastighetssektorn i USA <strong>–</strong> uppgick år 2002 till<br />
374 miljarder USA-dollar. En studie vid NIST, National Institute of Standards, 2002 visade på årliga<br />
kostnader för bristande interoperabilitet för denna sektor på 15,8 miljarder USA-dollar, dvs. ca 4 % av<br />
den totala omsättningen (Gallaher et al. 2002).<br />
Omräknat till svenska förhållanden med bygginvesteringar på ca 300 mdkr år 2012 skulle motsvarande<br />
kostnader för bristande interoperabilitet uppgå till 12 mdkr årligen.<br />
9.1.3 Jongeling-studien<br />
I en studie inriktad på att identifiera nyttoeffekter för olika aktörer i byggprocessen har Jongeling<br />
(2008) med hjälp av ett räkneexempel försökt visa på nyttoeffekter med användning av <strong>BIM</strong>. Studien<br />
är baserad på intervjuer med aktörer och exempel från olika projekt, och visar att lågt räknad är nettobesparingen<br />
för ett fiktivt projekt ca 4 % av byggkostnaderna. Summan ligger i nivå med NISTstudiens<br />
beräkningar.<br />
9.1.4 Sammanfattning<br />
Besparingar genom införande av <strong>BIM</strong> och kostnader på grund av bristande interoperabilitet är avsevärda.<br />
Besparingarna för svenska förhållanden beräknas utgöra minst 4 % av de totala bygginvesteringarna,<br />
grovt räknat 12 mdkr per år.<br />
2 Givet att Sveriges BNP utgör ca 40 % av Australiens och att en australiensisk dollar kostar ca 6,45 kr.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
59<br />
Den offentliga andelen av investeringarna i byggsektorn utgör ca 25 % (Sveriges Byggindustrier 2011).<br />
Med denna andel utgör den offentliga sektorn en dominerande aktör och skulle kunna göra besparingar<br />
på minst 3 mdkr årligen på införande av <strong>BIM</strong>.<br />
9.2 Effekter på projektnivå<br />
9.2.1 Inledning<br />
Nedan redovisas ett antal exempel på projekt där man prövat möjligheterna att effektivisera processerna<br />
med hjälp av <strong>BIM</strong>. Exemplen skulle kunna vara betydligt fler, och täcka en större variation av<br />
projekt. Men de visar ändå på de nya möjligheter som uppkommer och de nyttor som uppstår för de<br />
olika parterna. En sammanställning av dessa nyttor finns i avsnitt 9.3.1 nedan.<br />
9.2.2 Fysisk översiktsplanering i Österåker<br />
En privat byggherre har prövat att med <strong>BIM</strong> åstadkomma en dynamisk planeringsprocess för ett nytt<br />
område i tätorten Åkersberga. En 3-dimensionell modell har byggts upp, med flygskannad geodata i<br />
botten. Olika hustyper har lagts in som dynamiska objekt, där egenskaper som våningsantal, innehåll,<br />
längd, lägenhetsstorlekar etc. kan varieras. Utifrån detta presenteras löpande data i samlad form om<br />
till exempel exploateringsgrad, brutto- och bruksareor och förväntat invånarantal.<br />
Modellen används alltså som kommunikationsmedel och beslutsunderlag i planeringsprocessen, med<br />
den unika egenskapen att ge en mångsidig överblick över stora områden, samtidigt som den kan<br />
utforskas med noggrannhet i den lilla skalan på kvarters- eller byggnadsnivå.<br />
Vinsterna uppstår på flera händer: kommunen får ett säkrare planeringsunderlag, där konsekvenser<br />
av olika planeringsalternativ kan avläsas för infrastruktur och kommunal service med mera; byggherrar<br />
kan med god precision förutse vilka möjligheter planen ger; projektering kan underlättas när<br />
de översiktliga förutsättningarna har utretts på ett mångsidigt sätt.<br />
Framförallt uppstår nyttan i kommunikationen mellan olika intressenter. En lättbegriplig visualisering<br />
av planen och dynamik i analysen gör att alla intressenter får en likvärdig bild, att förståelsen ökar<br />
och konsekvenserna blir tydligare. Följden blir en kortare plan- och byggprocess, dels genom att osäkerhet<br />
och farhågor som kan leda till överklaganden och sena omarbetningar undanröjs, dels genom<br />
att bygglovsprocessen effektiviseras när man redan tidigt kunnat gå ner på noggrannhet på byggnadsnivå.<br />
Trygghet i kostnadsberäkningar ger ökad trygghet i de investeringar som behöver göras.<br />
Värdet av gemensamma standarder och riktlinjer gäller främst processen och arbetsformerna. För att<br />
uppnå den önskade dynamiken krävs en ”manual” för arbetet. Till skillnad från det traditionella synsättet<br />
med överlämningar mellan olika parter i en linjär process sker arbetet parallellt med dialog<br />
mellan aktörerna. Även ansvarsförhållandet mellan parterna påverkas av detta, med krav på anpassade<br />
avtalsformer. Utväxlingen av data mellan olika involverade system kräver idag högt specialiserad<br />
kompetens, och skulle i hög grad underlättas av gemensamma standarder för dataformat och<br />
begreppsstrukturer för <strong>BIM</strong> och GIS.<br />
9.2.3 Informationshantering i UMAS-projektet<br />
Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus, UMAS, numera Skånes Universitetssjukhus, SUS,<br />
uppförde åren 2008<strong>–</strong>2011 en ny byggnad för akutmottagning och infektionsklinik 3 . Omfattningen var<br />
3 Informationen om UMAS-projektet har hämtats från (Robertson 2011)<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
60<br />
19 000 kvm nybyggnad och 5 000 kvm ombyggnad. Byggherren Regionfastigheter ställde krav på att<br />
byggnadens skulle projekteras som en objektorienterad 3D-modell med kravställd objektinformation.<br />
Som totalentreprenör för ventilationsentreprenaden valdes Sydtotal. Företagets affärsidé är ta ett<br />
helhetsansvar för ventilationsentreprenaden avseende projektering, tillverkning och installation.<br />
Informationshanteringen görs med stöd av objektorienterade programvaror. I ett idealt projekt görs<br />
projekteringen i CADvent, som möjliggör konstruktion och bestämning av ingående komponenter.<br />
Informationen överförs till CAMvent, som styr plasmaskärare för tillverkning av plåtdetaljer för efterföljande<br />
automatiserad bockning och hopsättning av ventilationsrör m.m.<br />
CAMvent är också ett internt affärssystem som hanterar administration och produktionsberedning.<br />
Genom den integrerade informationshanteringen styrs även leveranser till montageplatsen. Allt material<br />
är numrerat och levereras vid avsedd tidpunkt till bestämt utrymme, uppmärkt för montage<br />
med tredimensionella montagevyer. I dagens traditionella ventilationsmontage uppskattas ca halva<br />
arbetstiden åtgå till att leta reda på delar som ska monteras och att inhandla komponenter till byggarbetsplatsen.<br />
Bara 10 % av arbetstiden används till montaget.<br />
UMAS-projektet projekterades som en utförandeentreprenad. Projekteringen utfördes av en konsult<br />
med programvaror som inte var fullt kompatibla med Sydtotals, som därför tvingades göra om stora<br />
delar av modelleringsarbetet. Det ledde till onödiga kostnader och man kunde inte fullt ut dra nytta<br />
av integrerad informationshantering.<br />
I en utförandeentreprenad utförs detaljprojektering med bestämning av tekniska lösningar och ingående<br />
produkter. I samband med produktionen ska komponenter väljas av entreprenören. Det är<br />
normalt att entreprenören har egna krav på produkter och att därför detaljprojekteringen måste<br />
göras om i större eller mindre utsträckning. Ett sätt att hantera dilemmat är att tillämpa totalentreprenader<br />
där detaljprojekteringen utförs av entreprenören. Detta är också grunden för Sydtotals<br />
affärsidé.<br />
För att stödja projektering av tekniska lösningar för en utförandeentreprenad bör standardiserade<br />
produkter användas i en generisk <strong>BIM</strong> modell. Entreprenören ska inte behöva göra en omprojektering<br />
utan bör veta hur de egna produkterna kan ersätta branschstandardens, och implementera utbytet<br />
i de egna informationssystemen. Den standardisering som krävs avser: definition av egenskaper<br />
hos respektive produkt; bestämning av informationsbehovet vid genomförandet av konstruktionsberäkningar<br />
och kalkyler; överföring av information till integrerade maskinstyrnings- och affärssystem.<br />
Besparingarna vid UMAS-projektet uppges ha medfört omkring 50 % bättre resultat för entreprenören<br />
Sydtotal, som med ca 120 montörer har sparat ca 3<strong>–</strong>4 montörtjänster per år med sitt arbetssätt.<br />
Nyttan av standardiseringen fördelar sig huvudsakligen på entreprenören Sydtotal som tar marknadsandelar<br />
och ökar resultatet med sin affärsmodell, och byggherren som får en kortare byggprocess<br />
och i förlängningen lägre bygg- och förvaltningskostnader.<br />
9.2.4 Nya Karolinska Sjukhuset<br />
NKS-projektet i Solna omfattar byggande och drift av ett nytt sjukhus med en bruttoarea om ca<br />
320 000 m 2 . En omfattande <strong>BIM</strong>-projektering har genomförts, där alla installationskomponenter utförts<br />
som objekt med unik märkning och en komplett uppsättning egenskaper, till exempel klassificering,<br />
typbeteckning, systemtillhörighet, brandklass, effekt och flöde.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
61<br />
Den förväntade nyttan kommer att uppstå främst genom dagliga besparingar i driftskedet. Istället för<br />
att vid fel söka efter en komponent på plats i byggnaden kan personalen identifiera och lokalisera<br />
den direkt i modellen och till objektet koppla en felanmälan, och sedan kan rätt person med rätt<br />
verktyg och reservdelar åtgärda problemet på plats. Dessutom blir arbetet på ett helt annat sätt oberoende<br />
av personlig kunskap. Nya medarbetare kan snabbt arbeta praktiskt istället för att under<br />
veckor eller månader läras upp av befintlig personal innan en överlämning kan göras.<br />
I detta projekt har man upprättat specifikationer för all information inom projektets ram, vilket bara<br />
är framkomligt i stora projekt. En standardiserad specifikation gör det möjligt att utan startsträcka<br />
tillämpa samma metodik i alla typer av projekt. Dessutom blir då informationen enhetlig och underlättar<br />
samverkan med nya partner för exempelvis förvaltning och ombyggnader, samtidigt som den<br />
blir kompatibel med olika IT-system.<br />
9.2.5 El-entreprenad Nya Karolinska Sjukhuset<br />
För el-entreprenaden vid Nya Karolinska Solna har nyttan av <strong>BIM</strong> konkret visat sig i väsentligt bättre<br />
metoder att välja och styra mot komponenter i elsystemet. Genom att använda <strong>BIM</strong>-modellen och<br />
dess 3D-underlag har man kunnat automatisera mängdavtagning och exportera data vidare i systemet<br />
för kalkyl och produktionskalkyl i andra system. Detta har genom nyttjande av för projektet specifika<br />
recept sparat många timmar av kalkylarbete.<br />
Vidare har man kunnat automatisera arbetet med att märka och registrera komponenter i systemet.<br />
Genom denna rutin har Skanska sparat 3<strong>–</strong>4 månaders arbete för sina ingenjörer och projektledare.<br />
Slutligen har man genom nyttjande av modellen goda möjligheter att kontrollera alla förändringar.<br />
Nyttan av detta är att man är trygga med att man bygger rätt och har den senaste informationen.<br />
All kraft och belysning kopplas med snabbkopplingskablage och ett hus kan innehålla 30 km kablage.<br />
Med hjälp av en egenutvecklad programvara kontrolleras längden på kablagen direkt i modellen och<br />
montörerna lätt kan se vilket kablage som ska sitta var. Programmet genererar en beställningslista<br />
som skickas till tillverkaren. Kablagen levereras märkta och montörerna kan plocka ihop rätt komponenter<br />
direkt.<br />
Att använda modellerna i förvaltningen kommer att ge ett stort mervärde jämfört med att tvingas<br />
använda icke-unika objekt med information. Den unika märkningen är en nödvändighet i förvaltningsskedet.<br />
Den nytta man har i projektering och byggande kommer med stor sannolikhet överträffas av nyttan<br />
man kommer att ha under de många åren i förvaltningsskedet. Sammantaget bedöms vinsten av <strong>BIM</strong><br />
enbart för el-entreprenaden vara i storleksordningen från 5 till 10 miljoner kronor eller ca 1 % av<br />
kostnaden.<br />
9.2.6 Röforsbron<br />
Röforsbron är ett pilotprojekt med målet att utvärdera hur <strong>BIM</strong> påverkar processens alla delar i olika<br />
skeden. Trafikverket tillhandahöll inte ritningar i förfrågningsunderlaget utan endast en modell.<br />
I projektet tillämpas incitament för att bredda användningen av <strong>BIM</strong> i byggskedet. Trafikverkets syfte<br />
med projektet är att ”utveckla branschen” och ”vända utvecklingen i branschen”. Trafikverket har<br />
satt till extra resurser för att detta ska bli ett fullständigt <strong>BIM</strong>-projekt.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
62<br />
Projektet visar att det är möjligt att upphandla baserat på en <strong>BIM</strong>, och att även med ett begränsat<br />
nyttjande av modellen i ett första projekt har nyttoeffekter uppstått utan att kostnaderna ökat. Dessa<br />
nyttor består i enklare mängdavtagning, bättre underlag för arbetsberedning, arbetsplatsdisposition,<br />
samt ökad förståelse av produktionsförhållanden genom visualisering.<br />
Med större inslag av standardisering kunde <strong>BIM</strong> använts i ännu större omfattning. Därför är projektet<br />
Röforsbron ett bra exempel på hur ökad standardisering kan skapa nytta för Trafikverket. Det visar<br />
också att Trafikverket tror att framtiden ligger i ökade <strong>BIM</strong>-tillämpningar.<br />
9.2.7 <strong>BIM</strong>-nytta Clarion Arlanda<br />
Projektet hotell Clarion Arlanda omfattar 30 000 kvadratmeter fördelade över tolv våningar med<br />
totalt 414 rum. Inom projektet har <strong>BIM</strong> använts i stor utsträckning, bland annat för rumsfunktionsplanering,<br />
samordning, analyser, inköp, tidplanering, mängdning, kalkylering och logistikplanering.<br />
Den 1 november 2012 lämnades hotellet över till byggherren Swedavia. Samtidigt levererades även<br />
<strong>BIM</strong>-modellen för eventuella framtida tillämpningar inom Swedavia.<br />
Specifikation och verifiering av funktioner och inredningsstandard i rum är ett krävande och i dagsläget<br />
manuellt arbete som ofta innebär kommunikationssvårigheter mellan hyresgästen, byggherren,<br />
entreprenören och inblandade konsulter. Det är vanligt att programmet inte längre stämmer vid<br />
ändringar. Det är dessutom svårt att rationalisera rummens olika funktioner och standard på grund<br />
av att informationen inte är integrerad och sökbar. I projektet användes ett modellbaserat rumsfunktionsprogram<br />
där rumsobjekt från arkitektens 3D-modell kopplades till en extern databas. På detta<br />
sätt kunde man enkelt hålla koll på alla rum, deras innehåll och standard, och hur ändringar i form av<br />
ändrade kundkrav eller alternativa inköp påverkade kvalitén av det totala rumsfunktionsprogrammet<br />
och dess kostnad.<br />
NCC kunde med hjälp av strukturerade 3D-modeller samordna projekteringen på ett systematiskt och<br />
noggrant sätt. Man kunde även läsa av ytor och materialmängder från modellerna som underlag till<br />
inköp, tidplanering och kostnadskalkylering. Genom att fokusera på gemensam begreppsstruktur i<br />
olika modeller, inklusive kalkyldatabaser, inköpsplaner och tidplanering, kunde en sådan integration<br />
göras. Integrationen har rationaliserat genomförandet starkt och har sparat många timmar av manuell<br />
beräkning och manuell spårning av ändringar.<br />
Genom att enkelt få tillgång till information från modellerna kunde inköpsarbete och logistiken effektiviseras<br />
och preciseras, vilket har lett till flera delupphandlingar och exaktare inköp. Att till exempel<br />
veta hur mycket gips, dörrar med mera som finns på ett visst plan är till stor nytta när beställningar<br />
ska göras vad gäller mängd, plats och tid. Egentliga upplagsplatser behövdes inte. Ett annat exempel<br />
gäller de prefabricerade badrummen som tillverkades i Italien. Den logistikansvarige har vetat vilka<br />
badrum som kommer på respektive lastbil och kranföraren och mottagarna på våningsplanet har<br />
exakt kunnat se var varje badrum ska placeras.<br />
En nyttoeffekt som inte ska glömmas bort är påverkan av arbetssättet på projektdeltagare. Tydligheten<br />
och säkerheten som modellerna skapade i projektet resulterade i ett stort engagemang och bra<br />
stämning, samt en vilja att samarbete utöver de vanliga yrkesgränserna.<br />
Modellerna nyttjades även till avancerade flödesberäkningar för att säkerställa att skillnaderna i lufttryck<br />
mellan Clarion Arlanda och Sky City skulle kunna hanteras på ett säkert sätt. Med hjälp av dessa<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
63<br />
modellbaserade beräkningar fick man exakta och tydliga resultat och kunde därmed minimera risken<br />
för feldimensionering och för behovet av kostsamma justeringar i efterhand.<br />
Inom Clarion Arlanda uppgick kostnaderna för hela projektet på 630 mnkr och för installationer till<br />
omkring 180 mnkr. Genom att undvika fel sparar man normalt sett 5 % av kostnaderna på installationssidan.<br />
Besparingen på installationsdelen uppskattas grovt till omkring 9 mnkr. Besparingar som<br />
resultat av bättre logistik, bättre inköp, exaktare mängder är svårt att uppskatta, men en grov bedömning<br />
är att omkring 5 % på ett belopp på 200 mnkr sparades, dvs 10 mnkr. Dessa belopp är bara<br />
två exempel. Ingen hänsyn har tagits till bättre funktioner och driften av installationssystem och av<br />
huset i sig.<br />
Inom kalkylarbetet sparades mycket tid, och man kunde reducera risken drastiskt som resultat av<br />
exakta mängdberäkningar. I en mycket tidig kalkyl reserverades omkring 14 mnkr för osäkerhet i<br />
mängder som sedan kunde tas bort när mängderna från modellerna användes. Det första kalkylarbete<br />
som genomfördes manuellt tog två veckor arbetstid, varav en substantiell del gick till manuella<br />
mängdberäkningar. Användning av modellerna i ett senare skeden effektiviserade i hög grad detta<br />
arbete.<br />
9.2.8 Vasakronan<br />
Vasakronan är Sveriges största fastighetsbolag, med ett fastighetsbestånd om cirka 2,6 miljoner kvadratmeter,<br />
koncentrerat till kontors- och butiksfastigheter belägna i landets storstadsregioner. Motiven<br />
när Vasakronan nu introducerar <strong>BIM</strong> i organisationen är att effektivisera såväl uthyrningsprocess<br />
som fastighetsdrift.<br />
Varje år genomför Vasakronan omkring trehundra lokalanpassningar vid uthyrning till nya hyresgäster.<br />
Genom att förkorta genomförandetiden för anpassningarna kan hyresintäkterna ökas väsentligt.<br />
För en enda anpassning om tusen kvadratmeter kan en månads tidigare inflyttning innebära en<br />
direkt intäkt på 200<strong>–</strong>400 tkr. Tidsvinsten kan uppnås genom att modellen ger bättre beslutsunderlag<br />
för val av lokaler, till exempel vad gäller lokalens visuella uttryck; möjlighet att disponera ytan; kapacitet<br />
i installationssystem, energi- och lastförutsättningar. Dessutom kan projektering, upphandling<br />
och genomförande av ombyggnadsarbeten kan göras effektivare.<br />
En snabb process förutsätter en standardiserad modellstruktur för informationskällorna. Det ger<br />
förutsättningar bland annat för direkta jämförelser mellan olika fastigheter. För ett smidigt informationsutbyte<br />
med andra involverade parter krävs att man använder gemensamma standarder, inte<br />
företagsspecifika.<br />
9.3 Finansiering av standardiseringsarbetet<br />
9.3.1 Nyttoeffekter för olika intressenter<br />
Genom att försöka beskriva nyttoeffekterna för huvudkategorier av intressenter kan man få en indikation<br />
om vilka som skulle kunna tänkas vara intresserade av att medverka med finansiering av standardisering<br />
för främjande av <strong>BIM</strong>. Generellt gäller att man i de flesta fall måste vända sig till någon<br />
typ av branschförening för att börja diskussionen om finansiering.<br />
Nyttor som uppkommer med användning av <strong>BIM</strong> och som exemplifierats i projektredovisningarna<br />
avser både processförbättringar, produktförbättringar och nya affärsmöjligheter. Särskilt kan man<br />
framhäva:<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
64<br />
• lägre kostnader<br />
• tydligare visualisering<br />
• nya affärsmöjligheter<br />
• högre kvalitet, färre fel<br />
• fler alternativa lösningar<br />
• förbättrad kommunikation.<br />
Nedan exemplifieras erhållna nyttor för olika intressenter.<br />
Brukare och allmänhet får:<br />
• bättre användning av skattemedel och hyror<br />
• mindre resursförbrukning<br />
• ökad energieffektivitet<br />
• mer ändamålsenliga produkter.<br />
Byggherrar får möjlighet att:<br />
• systematisera kravställandet och göra bättre upphandlingar av både konsulter och entreprenörer<br />
• sälja in idéer till kunder (hyresgäster/brukare) genom bättre visualisering, hyresgästanpassning,<br />
alternativlösningar etc.<br />
Fastighetsförvaltare ges möjligheter till:<br />
• systematiskt, planerat och effektiviserat underhåll<br />
• planlagda besiktningar och kontroller<br />
• planerade inköp vid reparation och reinvestering<br />
• optimering av lokalytor.<br />
Arkitekter/teknikkonsulter får:<br />
• bättre samordning som ger färre fel och minskade ekonomiska risker<br />
• potential för en ökad marknad avseende mer kvalificerade tjänster<br />
• bättre möjlighet att ta betalt för nyttan av tjänster i form av simuleringar, utformning av<br />
många alternativa lösningar, visualiseringar, kalkyler för både investering och livscykelkostnader.<br />
Bygg- och installationsentreprenörer får möjlighet att:<br />
• göra snabbare och säkrare kalkyler i offertskeden<br />
• undersöka alternativa lösningar<br />
• effektivisera inköp och leveranser/transporter<br />
• minimera spill<br />
• förkorta byggtider.<br />
Byggmaterialtillverkare/grossister får möjlighet att:<br />
• lämna indikativa offerter redan i tidiga skeden<br />
• styra om leveranser till företag/regioner med många projekt i stället till för enstaka projekt<br />
• påverka material- och produktval<br />
• bli en part redan i projekteringen<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
65<br />
• rationalisera genom minskad lagerhållning och mer ”just in time”-leveranser.<br />
Statliga och kommunala myndigheter får möjligheter att:<br />
• få bättre och säkrare beslutsunderlag vid planering<br />
• genom visualiseringar och simuleringar förankra planförslag så att överklaganden minimeras<br />
• driva överklagandeprocesser snabbare genom att säkrare underlag<br />
• visualisera och ge förståelse för förslag i rättsväsendet<br />
• skapa snabbare och effektivare bygglovsprocesser där fundamentala samhällskrav (tillgänglighet,<br />
energiprestanda, bärighet etc.) kontrolleras mer eller mindre automatiskt<br />
• uppnå sina ambitioner om ett ökat bostadsbyggande genom att byggandet i sig effektiviseras<br />
och de relativa kostnaderna minskar.<br />
Programvaruleverantörer erhåller en:<br />
• ökad marknad när programvarorna blir var mans egendom i smarta telefoner och datorplattor,<br />
inte bara verktyg för några få<br />
• möjlighet att vidareutveckla program och konkurrera med smarta lösningar när marknaden<br />
ökar.<br />
Informationsleverantörer:<br />
• kan leverera strukturerad information, som exempel kan Svensk Byggtjänst erhålla bättre<br />
struktur i BSAB vilket ger större möjlighet att anpassa AMA-system etc. till digitala processer<br />
och därmed möjlighet för Byggtjänst att fortsätta sälja och utveckla AMA-familjen.<br />
9.3.2 Ekonomisk nytta för samhälle och företag<br />
Effektiv informationshantering genom en systematisk och så långt som möjligt standardiserad användning<br />
av <strong>BIM</strong> bedöms kraftigt öka produktiviteten genom den totala planerings-, bygg- och förvaltningsprocessen.<br />
Kostnaderna för att åstadkomma detta måste vägas mot de besparingar som<br />
följer av effektiviseringen. En exakt bedömning av det ekonomiska utfallet är svår att göra, men mot<br />
bakgrund av de utredningar som nämnts ovan bör det handla om ansenliga summor i besparing:<br />
minst 12 mdkr per år kan bedömas vara rimligt att uppnå. Skattningar av utvecklingen i Australien<br />
tyder på en möjlig tiofaldig avkastning på investering i utveckling och utbildning i <strong>BIM</strong>.<br />
Det är mot denna bakgrund man ska se de föreslagna insatserna om ca 100 mnkr över en treårsperiod,<br />
och den tillkommande årliga kostnaden på ca 8 mnkr. Av detta avses 5 mnkr för det kontinuerliga<br />
utvecklingsarbetet i <strong>BIM</strong>-organisationen och 3 mnkr för <strong>BIM</strong>-klassifikationen. Finansieringen<br />
bör delas mellan offentliga och privata medel och fördelas i relation till den nytta som respektive part<br />
erhåller.<br />
Nedanstående tabell sammanfattar bedömd nytta för parter och intressenter i processerna, samt<br />
rimligt ekonomiskt bidrag till utvecklingen av <strong>BIM</strong>-standarder. Det har inte bedömts relevant att dela<br />
upp de sammanlagda ekonomiska vinsterna på respektive part; detta bör göras av parterna själva i<br />
deras fortsatta medverkan i utvecklingen.<br />
Den samlade bedömda förmågan till medfinansiering inklusive bidrag ”in-kind” uppgår enligt den<br />
tabellen till ca 190 mnkr per år. Kostnaderna för standardiseringen för <strong>BIM</strong> om ca 100 mnkr per år<br />
under 3 år tycks därför kunna vara möjliga att finansiera.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
66<br />
Tabell 1: Bedömd nytta och rimlig insats för parter och intressenter i processerna.<br />
Lägre kostnader<br />
Tydligare visualisering 4<br />
Nya affärsmöjligheter<br />
Högre kvalitet, färre fel<br />
Fler alternativa lösningar<br />
Förbättrad kommunikation<br />
Parter<br />
Specifika nyttor<br />
Brukare (inkl. allmänheten)<br />
X X X X X Bättre användning av skattemedel och hyreskostnader.<br />
Mindre resursförbrukning. Ökad energieffektivitet.<br />
Byggherrar X X X X X X Systematiskt kravställande. Bättre upphandlingar. Bättre<br />
visualisering, hyresgästanpassning, alternativlösningar.<br />
Förvaltare X X X X X X Strukturerad förvaltningsinformation. Rationaliserad<br />
förvaltning och inköp. Optimering av lokalytor. Bättre<br />
underlag för ombyggnader.<br />
Arkitekt/Teknikkonsulter X X X X X Bättre samordning. Ökad marknad för kvalificerade 10<br />
tjänster. Möjlighet att ta betalt för nyttan av tjänster.<br />
Bygg- och installationsentreprenöretiva<br />
X X X X X X Snabbare och säkrare kalkyler. Undersökning av alterna-<br />
10<br />
lösningar. Effektivare inköp och leveranser. Mindre<br />
spill. Minskad tidsåtgång.<br />
Byggmaterialtillverkare/grossister<br />
X X X Ökad möjlighet att delta i projekteringen och med tidiga 10<br />
offerter. Samordning av leveranser. Påverka produktval.<br />
Minskad lagerhållning med leveranser ”just-in-time”.<br />
Statliga och<br />
X<br />
X Bättre beslutsunderlag för planering och lovgivning. 10<br />
kommunala myndigheter<br />
Färre överklaganden. Ökat bostadsbyggande.<br />
Programvaruleverantörer X Ökad marknad. 10<br />
Intressenter<br />
BEAst Stöd åt sina medlemmar. 0<br />
<strong>BIM</strong> Alliance Sweden Stöd åt sina medlemmar. 0<br />
Lantmäteriet X Ökad marknad för geoinformation och karttjänster. 5<br />
SIS Publicering av standarder. 0<br />
Svensk Byggtjänst X Branschstöd. Ökad marknad. 1<br />
Sveriges Kommuner<br />
Stöd åt sina medlemmar. 5<br />
och Landsting<br />
Trafikverket X X X X X X (se byggherrar och förvaltare) 25<br />
ULI Geoforum 0<br />
Övriga statliga fastighetsförvaltande<br />
X X X X X X (se byggherrar och förvaltare) 25<br />
verk<br />
Formas Utvärdering av samhällsbyggandet. 1<br />
Vinnova Stöd till svensk utveckling. 50<br />
SBUF Stöd åt sina medlemmar. 10<br />
Boverket Stöd åt samhällsbyggandet. 0<br />
Summa 192<br />
Omfattning 5<br />
0<br />
10<br />
10<br />
4 Tydligare visualisering ger positiva effekter i form av bland annat bättre beslutsunderlag, säkrare teknisk samordning<br />
och ökad förståelse vid kalkylering och produktionen.<br />
5 Uppskattad omfattning under en 3-årsperiod inklusive egeninsatser.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20
67<br />
10 Referenser<br />
AIA (2008). AIA Document E202-2008. Building Information Modeling Protocol Exhibit. American Institute<br />
of Architects.<br />
Allen Consulting Group (2010). Productivity in the buildings network: assessing the impacts of Building<br />
Information Models. Report to the Built Environment Innovation and Industry Council, Sydney,<br />
October.<br />
Qvarnström G., Ask A., Hooper M. (2012). <strong>BIM</strong> och avtalsformer. Open <strong>BIM</strong>, Stockholm.<br />
Ekholm A., Blom H., Eckerberg K., Löwnertz K., Tarandi V. (2013). Standardisering för <strong>BIM</strong>. Rapport till<br />
Agenda ICT/<strong>BIM</strong> 2013-02-22<br />
Gallaher, M., O’Connor A., Dettbarn J., Gilday L. (2002). Cost Analysis of Inadequate Interoperability<br />
in the U.S. Capital Facilities Industry. NIST GCR 04-867. U.S. Department of Commerce, Technology<br />
Administration, National Institute of Standards and Technology.<br />
Robertson A. (2010). Integrerad informationshantering i byggprocessen. En jämförande studie av<br />
skeppsbyggnadsindustrin och byggbranschen. Licentiatavhandling. Avdelningen för Projekteringsmetodik,<br />
Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola. SOU (2011).<br />
SOU (2012) Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen, SOU<br />
2012: 39, Stockholm 2011<br />
Svensk Byggtjänst (2005). BSAB 96 System och tillämpningar. AB Svensk Byggtjänst, Stockholm.<br />
Sveriges Byggindustrier (2011). Fakta om byggandet. Stockholm: Sveriges Byggindustrier.<br />
Vestergaard, F., Karlshøj, J., Hauch, P., Lambrecht, J. och Mouritsen, J. (2011) Måling af økonomiske<br />
gevinster ved Det Digitale Byggeri. Rapport SR 12-02—SR 12-07, DTU Byg, Danmarks Tekniske Universitet.<br />
Slutrapport i projektet <strong>BIM</strong> standardiseringsbehov 2013-06-20