20 praktikfall - Energikontor Sydost

Energieffektivisering 

sparar både pengar och miljö 

Företag & Fastigheter 

Läs om 20 praktikfall 

1

Innehåll 

STORA PENGAR ATT TJÄNA 4-5 

MILJÖGOODWILL ATT TJÄNA 6-7 

KOPPLA HELHETSGREPPET, systemsyn 8 

Saft, Oskarshamn 8-10 

Bitus Timber Preservation, Nybro 11-12 

Öllerbadet, Strandängens camping, Strandängens idrottsplats, Bromölla 13 

DEN BORTGLÖMDA ENERGIN, produktions- och stödprocess 14 

Postterminalen, Alvesta 14-15 

OP Kuvert, Oskarshamn 16-17 

FÖRNUFT PÅ TOMGÅNG, tomgångskörning 18 

Liljeholmens Stearinfabrik, Oskarshamn 18-19 

Vollsjö Industri, Olofström 19 

Kommunförbundet, Lund 20 

TOPPEN AV ETT ISBERG, investering eller drift 21 

Oxie församling, Malmö 21-22 

Tvååkers kyrkliga samfällighet, Varberg 22 

Skeppsgården, Varberg 22-23 

Skurups handelsträdgård 23 

ETT PLUS ETT BLIR TRE, samarbete 24 

Componenta, Alvesta 24-25 

KG List, Norrhult 26 

DET HÄNGER PÅ INSTÄLLNINGEN, kunskap och attityd 27 

Östra Göinge kommun 27-28 

Hisab, Varberg 28-29 

Alstermo Utveckling, Alstermo 29-30 

Bostadsrättsföreningen Framtiden, Lund 30 

ORGANISATIONENS KRAFT 31 

Hultfreds kommun 31-33 

Höganäs energi/ Höganäs kommun 33 

HUR GÅR JAG VIDARE? 34-35 

Adresser 36 

3

STORA PENGAR ATT TJÄNA 

Elen är billig i Sverige, bara halva priset 

jämfört med övriga Europa. Det kan 

förklara varför det går åt dubbelt så 

mycket el för att tillverka en bil vid 

Torslandaverken som vid en bilfabrik 

i Gent och varför svensk industri använder 

dubbelt så mycket el per framställd 

produkt som konkurrenterna på 

kontinenten. Kostnaden för den färdiga 

produkten blir ändå densamma här som 

där. Än så länge. Men nu har Torslandaverken 

påbörjat effektiviseringsresan 

genom systemsyn och har hittills uppnått 

en minskning på 30%! Vill du veta 

hur det kan gå till, forsätt läs! 

att den el som säljs kommer att kosta vad 

motsvarande nyproducerad elkraft skulle betinga 

i pris. I första hand köper man av andra 

i stället för att bygga nytt. Därför kommer 

de inhemska priserna i Sverige att anpassas 

till en allmäneuropeisk prisnivå, eftersom 

det knappast är sannolikt att kraftproducenterna 

kommer att tillämpa en prissättning 

DEN EUROPEISKA 

ELMARKNADEN AVREGLERAS 

Energianvändningen är ofta en stor utgiftspost 

för industrin. Samma gäller för lokaler i 

offentlig regi och för kommersiell verksamhet. 

Om inget görs kommer utgifterna att öka, 

detta är de flesta experter överens om. 

Förutsättningarna börjar förändras 2004. 

Elmarknaden i Europa för industriella kunder 

avregleras på samma sätt som den svenska 

elmarknaden, när den släpptes fri 1996. 

El blir som vilken handelsvara som helst. 

Svenska kraftproducenter kan sälja kraft till 

slutkonsumenter på kontinenten och svenska 

företag kan köpa strömmen från utlandet utan 

att avståndet påverkar priset. 

ELEN BLIR DUBBELT SÅ DYR 

Styrande för elpriset blir marknaden och 

hur mycket det kostar att bygga och driva 

nya kraftverk. Energiexperterna bedömer 

på exportelen och erbjuda ett annat pris på 

den el som säljs inom landet. Ett EU-beslut 

om miljöavgifter på koldioxidutsläpp från 

kraftproduktion, som länge varit på gång, 

kan också bidra till att driva upp elpriset. 

FÖRETAG FÅR SVÅRT 

ATT KONKURRERA 

Man behöver inte vara ekonom för att förstå 

att stor elkonsumtion och stigande elpris 

är en olycklig kombination. Det försätter 

svenska företag som fungerar i knivskarp 

konkurrens på en internationell marknad 

i en brydsam situation om de inte tar tag 

i problemet. Och inom det offentliga utgör 

skenande utgifter till följd av kraftigt ökade 

energikostnader rena mardrömsscenariot. 

4

Sverige har världens i särklass bäst 

utbyggda fjärrvärmenät. Det innebär 

ett miljömässigt försprång som 

kan bli en affärsmässig fördel. 

HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER 

Svenskt elberoende är en sak. En annan är 

världens beroende av olja. Politisk turbulens 

gör framtidsutsikterna osäkra i fråga 

om tillgång och pris. Men i Sverige sitter vi 

på energitrumf: våra stora tillgångar på 

biobränsle och världens i särklass bäst 

utbyggda fjärrvärmenät. Det ger 

svenska marknadsaktörer osedvanligt 

goda förutsättningar för 

en affärsidé som på allvar håller 

på att ta form. 

Handel med utsläppsrätter 

som ett sätt att komma tillrätta 

med miljöstörande 

utsläpp tillämpas redan 

i USA och är på gång 

även i Europa. Systemet 

gynnar dem som begränsat 

sina klimatpåverkande 

utsläpp, eftersom de får möjlighet att sälja 

utsläppsrätter till andra som inte varit lika 

noga med att se över sin energianvändning. 

De miljöduktiga tjänar pengar medan förorenaren 

betalar. 

DRIFTEN ÄR STÖRSTA UTGIFTEN 

Exemplen i den här skriften visar att 

det ofta finns mycket mer att göra än 

man trodde var möjligt för att effektivisera 

energianvändningen och pressa energikostnaderna. 

Vissa åtgärder kräver större 

investeringar som är betalda först på längre 

sikt. Därför betraktas de ofta inte som företagsekonomiskt 

lönsamma. Att driften utgör 

uppemot 90 procent av den totala energikostnaden 

i ett livscykelperspektiv är något som 

lätt glöms bort. 

Stora effektiviseringar kan emellertid 

många gånger göras med relativt små penninginsatser. 

Att det finns mycket pengar att 

tjäna är något som exempelsamlingen på de 

kommande sidorna också visar. 

Smarta lösningar får ner energikostnaderna 

och stärker konkurrenskraften. Den billigaste 

och renaste kilowattimmen är den som aldrig 

används. 

5

SPELA RYSK ROULETT MED FRAMTIDEN? 

? 

På Naturvårdsverkets lista över miljöproblem 

är det stora flertalet kopplade 

till energisektorn. Att producera och 

använda energi påverkar miljön mer 

än någon annan enskild faktor. På 

samma sätt är energianvändningen 

inom industrin i de flesta fall den del 

i produktionen som påverkar miljön 

allra mest. Varje kilowattimme el ökar 

mängden koldioxid till atmosfären med 

ett kilo. För varje kubikmeter olja i 

pannan går 2,7 ton koldioxid ut genom 

skorstenen. Och varje ytterligare kilo 

koldioxid till atmosfären bidrar till att 

höja temperaturen runt jorden med 

allvarliga förändringar av väder och 

klimat som följd. 

Många företag har insett den goodwill ett 

framgångsrikt miljöarbete innebär och allt 

fler sanktionerar sin miljöprofil officiellt 

genom att miljöcertifiera verksamheten. 

Häri ligger förstås också att använda energi 

med hänsyn till miljön. Miljöcertifieringen 

är ett åtagande som blir ett slags kvitto på 

MILJÖPROFIL EN GOD AFFÄR 

Vi behöver energi. Vi behöver använda energi. 

Genom att göra 

det på 

ett klokt sätt 

tar vi hänsyn till såväl miljön som 

plånboken. Samtidigt kan vi inhösta respekt 

från omgivningen för vårt handlande. Det 

ger oss ett försprång framför dem som är 

mindre nogräknade. 

Hur kommer våra barnbarnsbarns miljö att se ut? 

Energianvändning handlar om etik och moral. 

seriöst och kvalificerat miljötänkande. En 

garantistämpel för kräsna kunder som ställer 

miljökrav. Ett affärsmässigt försprång i 

miljökvalitet. 

6

EN FRÅGA OM ETIK OCH ANSVAR 

Men att värna klimatet och miljön är framför 

allt ett etiskt ställningstagande, en fråga om 

ansvar. Vi vet att klimatfrågan är en av vår 

tids stora ödesfrågor. Trots det har internationella 

överenskommelser om att begränsa 

utsläppen av gaser som påverkar klimatet 

ännu inte lyckats. FN-konferensen i Johannesburg 

snarast befäste oenigheten mellan 

världens politiska ledare om vem som ska 

göra vad och hur mycket. 

Företag och kommuner har nu en chans att 

gripa initiativet och visa framfötterna genom 

att ta eget miljöansvar på energiområdet. 

Ju tidigare insikt, desto större fördelar kan 

dras. Vem vill för övrigt spela rysk roulett 

med framtiden? 

Enligt DESS (Delegationen för Energiförsörjning i Sydsverige) 

beräkningar finns det en elbesparingspotential enbart i 

Sydsverige på 1,9 TWh/år inom den delen av industrin som 

inte är energiintensiv, dvs industrin undantaget massa-, 

pappers-, petroleum-, kemi-, jord-, stenvaru och gruvindustrin 

samt stål och metallverken. Besparingspotentialen för den icke 

energiintensiva industrin inom både el och bränsleanvändningen 

är hela 5,8 TWh/år. Det innebär en minskningspotential på 

CO 2 på enorma 68 905 ton/år. 

Privata företag och offentlig 

verksamhet kan visa vägen där 

politiska överenskommelser på 

miljöområdet misslyckats. 

7

KOPPLA HELHETSGREPPET! 

Att använda så lite energi som möjligt 

är god ekonomi. Det säger sig självt. 

Billigaste produkten är den som kan framställas 

med minsta möjliga insats. För 

den skull är det inte givet att enbart 

snålande ger det bästa ekonomiska 

utbytet på sikt. När elen blir dyrare 

och oljeförsörjningen osäkrare, kan en 

analys av hela energiförsörjningen vid en 

industri, ett kontorshus eller en idrottsanläggning 

visa på oanade möjligheter 

till energisparande genom helhetssyn. 

Detta ger klirr i kassan. För att inte tala 

om miljöbonus! 

Karaktäristiskt för svensk industri 

och svenskt samhällsliv är att använda 

el till värmningsprocesser och uppvärmning. 

På fackspråk brukar det 

kallas icke elspecifik förbrukning. Man 

skulle kunna tala om slösaktighet. Men 

riktigare är nog att rätt och slätt kalla 

det systemfel. 

Genom att tillämpa ett helhetstänkande 

så att ”rätt” typ av energi används på 

”rätt” plats samtidigt som förbrukningen 

minimeras slipper man bygga fast sig i, 

vad som senare kan visa sig, dåliga och 

dyra lösningar. Med en systemsyn på 

energifrågan är helikopterperspektivet 

givet inför den planerade ombyggnaden, 

det nödvändiga pannbytet eller den 

förestående översynen av ventilationsanläggningen. 

Saft ångar på 

mot nytt system 

Ånga är nyckelordet hos batterijätten Saft. 

Det används direkt i produktionen och är 

en väsentlig del av energianvändningen vid 

Oskarshamnsfabriken, som bygger på ånga 

och vatten. I dag delar Saft och grannen, 

Bohmans Snickerifabrik, på en ångkulvert 

från intilliggande Oskarshamns Energi, 

där en flispanna kokar vatten åt de två kunderna 

och till fjärrvärmenätet. Det betyder 

att 6 500 ton mindre koldioxid går upp i rök 

2002 jämfört med tidigare, varav 4 500 ton 

mindre från Saft. 

Batteritillverkaren Saft i Oskarshamn har minskat sin 

energianvändning med 3 GWh (gigawattimmar). 

– Att köpa ånga innebär en stor arbetsbesparing 

för oss jämfört med att ha en egen 

panna, även om det kortsiktigt är billigare. 

Men den gamla oljepannan stod inför att 

bytas ut så den här lösningen passade bra 

ihop med vår ambition att minimera oljeberoendet. 

Nu kan vi koncentrera oss på det 

vi är bra på: att tillverka batterier, säger Ulf 

Eklöf, anläggnings- och underhållschef på 

Saft i Oskarshamn med ansvar för energifrågorna. 

8

Energisystemet byggs om men tillverkningen 

ska löpa. Ulf Eklöf rådgör 

ständigt med medarbetarna ute i 

fabriken för att hitta lösningar på de 

problem som uppstår. 

planering. Det gäller att tänka stort och rätt 

från början. 

I dag ligger energianvändningen på 39 

GWh. Företaget har sparat 900 000 kronor 

om året på de tre gigawattimmar som inte 

behöver användas mot en insats på fem miljoner 

kronor. 

BYGGER PÅ RÄTT SYSTEM 

Saft är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och 

i enlighet med företagets miljöpolicy har en 

plan fastställts för att effektivisera användningen 

av energi. 

– När vi började ta itu med energifrågorna 

på allvar 1996 hade vi en vision om att minska 

energianvändningen från 42 till 34 GWh på 

fyra år, berättar Ulf Eklöf. 

Fullt så långt har företaget inte kommit, 

av flera skäl. Investeringsbudgeten fokuserar 

på rationaliseringsprojekt med korta 

avbetalningstider varför man helt enkelt 

tvingas att ta energiprojekten successivt 

vid om– och tillbyggnader. Komplexiteten 

är ett annat. I en jätteanläggning som Safts 

Oskarshamnsfabrik är man samtidigt i viss 

mån sitt eget systems fånge. Ombyggnader 

måste anpassas till rådande förhållanden 

för att produktionen hela tiden ska kunna 

löpa. Att införa produktionsstopp är det bara 

inte tal om. Varje ingrepp kräver noggrann 

GÅR PÅ VATTEN 

Att lösa upp nickel till flytande form, lägga 

på nickelmassan på den positiva elektroden 

och kadmiummassa på den negativa samt 

ladda batterierna i elektrolytbad är mycket 

energikrävande steg. Både värme och kyla 

måste tillföras processen. Efter noggrann 

analys visade sig de vattenburna systemen 

har störst effektiviseringspotential. Här 

gick det att få bort 2 GWh, en väldig mängd 

energi i absoluta tal. 

TAR TILLVARA 

VÄRMEÖVERSKOTT 

I det gamla systemet kokades kallvattnet 

till hetvatten och ånga – ett slösaktigt sätt 

att använda energi på. Hetvatten får man i 

dag genom att växla ljumvatten och ånga i 

stället. 

Det väldiga överskottet på ljumvatten är 

den svåraste nöten att knäcka. Saft satsar 

på att bygga ett låggradigt, vattenburet värmesystem, 

där en stor del av ljumvattnet 

kommer från återvinning. 

STÄNGER AV GASOLEN 

Fossila bränslen fasas ut successivt. Dagarna 

för den energislukande, gasoldrivna 

spraytorken är räknade. Filterpressar och 

hetvatten ska i stället torka nickelhydroxiden, 

som används som aktivt material i batteriernas 

positiva elektrod. Energianvänd- 

9

Ett komplext energisystem levererar 

ånga och producerar hetvatten i ett 

återvinningssystem som är integrerat 

med ett köldbärarsystem. 

ningen minskar därmed från 4,5 GWh till 

1,1 GWh i detta avsnitt. En jättebesparing, 

också miljömässigt i form av 1 200 ton mindre 

utsläpp av koldioxid! 

Ett annat projekt går ut på att i en del av 

fabriken ersätta köldmediet CFC med kallvatten 

som kylmedium i kombination med 

frikylan. 

Ventilationen, som i dag saknar återvinning 

för väsentliga delar kommer vid utbyte att 

använda ljumvatten i ett ECO-Thermsystem 

för uppvärmning av lokalerna. 

– Här finns massor med pengar att tjäna, 

säger Ulf Eklöf. 

Högt på prioriteringslistan står också att 

införa behovsanpassad ventilation med frekvensstyrda 

motorer vid exempelvis plattillverkningen. 

I dag körs ventilationen för fullt 

oberoende av uttag. 

– Förr eller senare måste vi ersätta de 

gamla systemen. Men på dessa projekt är 

det lång pay-back, förklarar Ulf Eklöf. 

Energiplanen avser i första hand infrastrukturen, 

där besparingarna i dag är 3 GWh. 

Energibesparingar för processerna tillkommer. 

Genomfört, påbörjat eller planerat 

Saft AB, Oskarshamn 

Saftbatterier används inom allt från avancerad rymdteknologi till 

järnvägskommunikation, elbilar och mobiltelefoner. 

Omsättning 2001 

610 milj kr 

Antal anställda, Oskarshamn cirka 410 

Bruksarea 30 000 m 2 

Total energianvändning 2001 39 GWh 

varav olja 

16 GWh 

varav el 

17 GWh 

varav gasol 

6 GWh 

Energieffektivisering sedan 1996 3 GWh 

Energiinvestering sedan 1996 cirka 5 milj kr 

ENERGIBESPARING MINSKADE UTSLÄPP INVESTERING 

Ersätta olja med ånga 16 GWh 4 320 000 kg CO 2 

Oskarshamns Energi AB 

Ny Ni-massaprocess 

Ersätta gasol, olja och el med hetvatten 

4 800 MWh 1 188 800 kg CO 2 

12,0 milj kr för hela investeringen, 

varav energin är en del. 

Frikyla från kallvattensystem 700 MWh/år (el) 700 000 kg CO 2 

1,0 milj kr 

Ersättning av doppvärmare med 

hetvatten 

Behovsanpassad 

ventilation 

Effektivisering av 

ventilation 

Vattenburet system med återvinning till 

process och viss ventilation 

360 MWh/år (el) 360 000 kg CO 2 

0,5 milj kr 

400 MWh (el) 

600 MWh (ånga) 

400 000 kg CO 2 

1,4 milj kr 

100 MWh (ånga) 0,2 milj kr 

2 GWh Oljebesparing 5,0 milj kr 

10

Femetta det rätta 

när Bitus tar i trä 

Det som kunde ha blivit fem oljepannor blir 

i stället en fastbränslepanna med hög verkningsgrad. 

När Bitus Timber Preservation 

i Rismåla utanför Nybro bygger ut för att 

rötskyddsbehandla virke med två helt nya 

metoder, väljer företaget samtidigt en helt 

ny energilösning för hela tillverkningen. 

I stället för att komplettera det oljeeldade 

systemet med en ny panna till var och en 

av de två nya virkestorkarna, installerar företaget 

en enda biopanna för samtliga fem 

– Att elda med fastbränsle i stället för olja gör oss mindre 

sårbara, säger Bitus’ platschef Kjell Kristiansson. 

produktionslinjer. Tre oljepannor åker ut och 

i ett huj minskar utsläppen av koldioxid med 

120 ton om året! Av bara farten spar Bitus 

över 800 MWh energi, vilket betyder cirka 

200 000 kronor på driftkostnaderna. 

FLERA FÖRDELAR 

Bränslet köper företaget från en närliggande 

fabrik som tillverkar stängselstolpar. Stolptillverkaren 

får så mycket spån över från 

sin tillverkning att det räcker både till eget 

bränsle och till andra. 

– Biopannan betalar sig redan första året när 

hänsyn tas till avskrivningar, amorteringar 

och räntekostnader. Vi får också bara en 

central att sköta i stället för fem säger 

platschef Kjell Kristiansson. 

TRYCKLUFT, VENTILATION 

OCH BELYSNING 

Om bioeldningen är det största enskilda 

klippet på energi- och miljöfronten, är det 

långtifrån det enda Bitus gör för att begränsa 

energianvändningen. 

– Vi ska göra allt som föreslås i Energikontorets 

energianalys, understryker Kjell 

Kristiansson. 

Det innebär bl a att man arbetar på att 

minska tryckluftsläckaget och försöker 

styra produktionen för att undvika belastningstoppar. 

I den nya impregneringsanläggningen 

behövs ingen ny energi tillföras 

för uppvärmning. Processen i sig alstrar 

överskottsvärme som återvinns. 

– Tanken är att vi ska värma lokalen intill 

förklarar Kjell Kristiansson. 

I gamla virkesmagasinet har den gamla 

enradiga belysningen bytts mot två rader 

moderna armaturer och eldon, vilket ger 

bättre ljus och lägre energianvändning i 

hela lokalen. 

DEN MÄNSKLIGA FAKTORN 

Det är ett tufft program Bitus genomför. 

Knepigaste uppgiften, menar Kjell Kristiansson, 

ligger ändå på det mänskliga planet: att skapa 

medvetenhet om det egna beteendet och få folk 

med sig på energieffektivisering. 

– Vi har bra personal, men det gäller att få 

dem förstå, att det tex är noga med att stänga 

portar efter sig på vintern. Det är svårt, men 

11

Bitus satsar på att bli ett miljöföredöme inom träimpregneringsbranschen. 

Fastbränslepanna, modern, energisnål 

belysning och utbildning i ecodriving är några av 

energisatsningarna. Hittills har de betalat sig bra. 

det går! Vi utbildar också personalen i så 

kallad ecodriving för att köra våra truckar 

och tjänstebilar energisnålt. 

– Tack vare en miljömedveten ägare och 

styrelse kan vi satsa stenhårt på att bli ett 

miljöföredöme inom träimpregnerings - 

branschen. Vår målsättning är att bli bäst, 

fastslår han. 

Till sin hjälp har företaget förutom Energikontor 

Sydost, som gjort Sparkraftsanalysen, 

också universiteteten i Linköping och 

Växjö, högskolan i Kalmar samt Chalmers i 

Göteborg. 

– Ett samarbete till ömsesidig glädje och 

nytta, försäkrar Kjell Kristiansson. 

Bitus Timber Preservation, Nybro 

Bitus tryckimpregnerar runt 80 000 kubikmeter trävaror per 

år och omkring 80 procent av produktionen går på export. 

Bolaget är inne i en mycket expansiv fas. Av årsomsätningen 

på cirka 70 miljoner kronor investeras 40 miljoner i ny teknik, 

där den beslutade fastbränsleanläggningen utgör en del. Två 

produktionsanläggningar för nya impregneringsmetoder har 

tagits i drift under hösten 2002 och den nya energilösningen 

med fastbränsle installeras under våren 2003. Bitus är miljösamt 

kvalitetscertifierat enligt ISO 14001 samt 9002. 

Omsättning 2001 

cirka 70 milj kr 

Antal anställda cirka 20 

Bruksarea 2001 (uppvärmd yta) 1 920 m 2 

Nybyggnad 2002 (uppvärmd yta) 1 860 m 2 

Kallager 9 700 m 2 

Total energianvändning MWh (2001) 3 076 MWh 

Total värmeförbrukning (2001) 2 083 MWh olja 

Total elförbrukning (2001) 

993 MWh 

Eget vatten 35 000 m 3 

Kommunalt vatten 200 m 3 

varav varmvatten 22 m 3 

Energianvändning/m 3 virke 

47 kWh 

Investeringskalkyl för fastbränslecentral jämfört med oljeeldning 

OLJEELDNING 

FASTBRÄNSLE 

Total nyinvesteringskostnad (kr) - 6 500 000 

Förbrukning/år (m3) 450 6 000 

Kostnad (kr/m3) 2 795 60 

Årlig driftskostnad (kr) 1 257 750 360 000 

Kapitalkostnader inkl avskrivning 12 % (kr) - 780 000 

Ökad kostnad för drift och underhåll (kr) - 100 000 

Förbättrad verkningsgrad (kr) - -150 000 

Total kostnad/år (kr) 1 257 750 1 090 000 

Årlig besparing (kr) 167 750 

12

Säsongsbetonad 

solskenshistoria 

Vid tre fritidsanläggningar i Bromölla i nordöstra 

Skåne tar man tillvara den solenergi 

den ljusa årstiden bjuder på. Sedan något 

år värms Öllerbadets bassängvatten med 

hjälp av solfångare liksom tappvarmvattnet 

vid Strandängens camping och den intilliggande 

fotbollsplanen. 

BEROENDE AV VÄDRET 

Öllerbadet är ett utomhusbad med en huvudbassäng 

och en barnbassäng. 120 kvadratmeter 

solfångare har monterats på taket till 

idrottshallen bredvid, där oljepannan sedan 

dess fått mindre att göra. 

– Systemet fungerar bra men är väldigt 

väderberoende. Vi har möjlighet att komplettera 

med olja från idrottshallen om det skulle 

behövas, säger Stig Rålund på Bromölla 

kommuns tekniska kontor. 

Rätt energislag på rätt plats. Det soliga sommarvädret 

2002 bjöd säsongsöppna Öllerbadet på rikliga mängder 

gyllene gratisenergi. 

VARMVATTEN TILL DUSCHAR 

Solfångarna vid Öllerbadet består i princip 

bara av plaströr, genom vilka bassängvattnet 

cirkulerar. Vid Strandängens camping och 

idrottsplats tillämpas mer avancerad teknik 

för att få varmare vatten. Medan bassängbadvattnet 

håller cirka 25 grader kan vattnet 

i Strandängspanelerna bli ända upp till 95 

grader. 

Sommaren 2002 monterades 39 kvadratmeter 

glasade paneler på servicebyggnadens 

tak vid campingen och 52 vid idrottsplatsen. 

Panelerna är anslutna till fyra ackumulatortankar 

som levererar varmvatten till campingens 

gäster samt till duscharna i den 

intilliggande fotbollsplanens omklädningsrum. 

Med tio lag per kväll som duschar och 

byter om blir det en hel del olja och el som 

kan sparas. Enligt beräkningarna kan campingens 

och idrottsplatsens energibehov för 

att värma vatten minska med 41 MWh/år 

och energikostnaderna med 23 000 kronor 

medan solen kan spara 76 MWh/år och 

50 000 kr vid badet. De sammanlagda investeringarna 

uppgår till cirka 690 000 kronor. 

Öllerbadet, Näsumn 

Huvudbassäng: 170 m 2 

Barnbassäng: 54 m 2 

Installation: 

120 m 2 oglasade solfångare 

Investering: cirka 170 000 kr 

Strandängens camping, Bromölla 

Antal platser: 140 

varav elutrustade: 127 

Huvudbyggnad: reception/kiosk, duschar, 

tvättstuga och pentry. 

Annex: 10–15 sovplatser, kök, sällskapsrum 

Installation: 39 m 2 glasade solfångare, 

4 ackumulatortankar á 750 l 

Investering: cirka 218 000 kr 

Strandängens idrottsplats, Bromölla 

Omklädningsbyggnad 

Installation: 52 m 2 glasade solfångare, 

3 ackumulatortankar à 1 500 l 

Investering: 302 000 kr 

13

DEN BORTGLÖMDA ENERGIN 

Svensk industri brukar hävda att den kan 

effektivisera en eller högst två procent 

av sin elanvändning. Energiexperter som 

tittat på vilka möjligheter som finns har 

visat på en helt annan potential. 

Där man själv lätt blir hemmablind 

kan andra ögon se. T ex är en stor del 

av den energi som används inte förknippad 

direkt med själva produktionen. 

Energin ”försvinner” i kringverksamheten, 

en många gånger bortglömd och 

underskattad del av den totala energianvändningen. 

Man brukar skilja på om stödprocesser 

och produktionsprocesser. Stödprocesser 

är sådant som belysning, 

ventilation, tryckluft, tappvarmvatten 

och lokalkomfort. Produktionsprocesser 

omfattar exempelvis påläggning, 

formning, värmning och kylning, 

smältning, sönderdelning, förpackning. 

Denna uppdelning i mindre beståndsdelar 

eller enhetsprocesser, gör det 

möjligt att analysera företagens energianvändning 

rakt igenom. 

Det är produktionsprocesserna som 

i allmänhet ägnas uppmärksamhet när 

energieffektivisering kommer på tal 

medan stödprocesserna lätt glöms bort, 

eller tas för givna. Ändå är det många 

gånger här de stora energivinsterna kan 

göras. 

Lysande effektiv 

posthantering 

På ett år har postterminalen i Alvesta kommit 

betydligt längre än det miljömål på 1,5 

procents minskad elanvändning per år som 

Posten inrikes brevprocesser satt upp. Under 

de första åtta månaderna 2002 hade man 

lyckats spara 92 MWh jämfört med samma 

period året innan, eller 6,7 procent! 

Belysningen är den ojämförligt största 

energislukaren vid terminalen. 

LÄTT ATT FÖRBÄTTRA 

Posten beslutade centralt redan 1997 att 

miljöcertfiera sig enligt ISO 14001. I dag är 

man dessutom kvalitetscertifierad enligt ISO 

9000. Inför miljöcertifieringen upprättades 

verksamhetsbeskrivningar och analyser 

genomfördes. Medvetenheten ökade. Men 

det var genom den Sparkraftsanalys som 

Energikontor Sydost genomförde i Alvesta 

som det började hända saker på allvar vid 

terminalen. 

– Analysen fick oss att se hur lätt det var att 

göra något, säger Björn Graesén, ansvarig 

för fastighetsskötseln. 

STOR BESPARING 

TILL LITEN KOSTNAD 

Att byta ut 180 relativt energikrävande 

kvicksilversarmaturer med en sammanlagd 

effekt på 50 kW mot 103 moderna högtrycksnatriumlampor 

om 18 kW var ingen jätteinvestering. 

– Vid ett elpris på 75 öre per kWh spar 

vi 85 000 kronor om året. Investeringen är 

intjänad på mindre än tre år, säger Björn 

Graesén. 

14

Postterminalen i Alvesta behöver 

mycket el. Dels till sorteringsmaskinerna, 

men framför allt för 

att lysa upp och ventilera de lokaler 

där posten hanteras. 

Skymningsrelä reglerar ljusstyrkan så att 

belysningen inte är på för fullt så länge det 

finns lite dagsljus. På helgerna när terminalen 

är stängd är bara var tredje lampa tänd. 

Det behövs av säkerhetsskäl. Ett kondensatorbatteri 

har också satts in vid ställverket 

för att ta bort reaktiv effekt. Sammantaget 

beräknas detta minska elförbrukningen med 

140 MWh per år. 

KLOCKSTYRD SEKTIONERING 

Inne i den jättelika, öppna sorteringshallen är 

några områden höljda i lätt dunkel, nedsläckta. 

Delar av lokalerna är obemannade under en 

stor del av dygnet. – Belysningen är redan 

sektionerad, men inte klockstyrd ännu. 

Inne i ”värdet”, dvs avdelningen för värdeförsändelser, 

kunde 15 armaturer av 38 tas 

bort genom att placeringen blev mer verksamhetsanpassad. 

I sorteringslokalen har det 

blivit 50 armaturer färre med motsvarande 

operation. 

BEHOVSSTYRD VENTILATION 

Också ventilationen verksamhetsanpassas. 

De nuvarande ”jättedammsugarna” är dåligt 

anpassade till brevsorteringsmaskinerna och 

ska bytas ut. Elanvändningen väntas minska 

med uppemot 200 MWh sedan ett hundratal 

nya, varvtalsstyrda don med närvaroavkänning 

kommit på plats. Kylanläggningen blir 

dock kvar. 

– Vi har mycket större behov av kyla än av 

värme. Vi konsumerar mest el under sommarmånaderna, 

förklarar Björn Graesén. 

Det är bara under de kallaste perioderna 

vintertid som värme måste tillföras sorteringslokalen. 

Annars växlas överskottsvärme 

över till varmvatten via återvinningsaggregat 

uppe i taket. 

Korridoren utanför Björn Graeséns kontorsrum 

är svagt belyst. Skymningsreläet 

reglerar ljusstyrkan så att inte mer energi än 

nödvändigt behöver användas. Inne i rummet 

är det mörkt. Björn Graesén släckte 

efter sig när han gick ut. 

– Det sitter i ryggmärgen, förklarar han. 

Postterminalen, Alvesta 

Postterminalen i Alvesta är en av 13 brevterminaler i Sverige. 

Terminalen är certifierad enligt ISO 9000 och ISO 14001 och 

har tilldelats utmärkelsen Svensk Kvalitet 2000. Distributionsområdet 

sträcker sig från Mönsterås i öster till Halmstad i 

väster och Karlskrona i sydost. 

Postterminalen i siffror 

Antal anställda: 427 

Produktion: sortering av 

1,1 miljon brev/dygn 

Bruksarea: 6 900 m 2 

Kunder: 330 000 hushåll och 40 000 företag 

MWh 

Postterminalens el-förbrukning 

Minskningen av energianvändningen var långt bättre än målet fram 

till september 2002. Sedan steg kurvan för elanvändningen vid postterminalen 

i Alvesta. Dels beror det på att de nya armaturerna vid 

teminalen redan var på plats i september 2001 varför jämförelsen 

med tiden innan haltar, dels på att 14 dammbekämpningsaggregat 

med en beräknad årlig elförbrukning på 5 MWh kommit till. 

15

Bort med en fjärdedel 

av elen! 

Koncernchefen Birger Hellman har inte 

räknat på vinsten än. Det var ju först vid 

nyåret 2002 som fjärrvärmeavtalet mellan 

OP Kuvert och Oskarshamns Energi började 

gälla. Men att det blir minst 300 000 

kronors förtjänst redan första året för 98 

sparade MWh el och 676 MWh olja, det är 

Birger Hellman övertygad om. 

STARKT ELBEROENDE 

KAN MINSKA 

OP Kuvert tillverkar, precis som namnet 

anger, kuvert. Tillverkningen är starkt elberoende. 

Alla maskiner drivs med el och 

fram till dess att fjärrvärmen kom till företaget 

värmdes lokaler i stor utsträckning av 

radiatorer med direktverkande el. 

För bara ett par år sedan investerade 

OP Kuvert 50 miljoner kronor i nya maskiner, 

vilket gjort fabriken i Oskarshamn till en av 

de modernaste kuverttillverkarna i Europa. 

Trots det finns en del att göra för att minska 

elanvändningen. Att det skulle gå att få ner 

den 40 procent, som bedömts i en studie utförd 

av Energikontor Sydost och forskare vid 

Linköpings universitet, tror emellertid inte 

Birger Hellman på. Men väl 20–25 procent. 

MEST ATT SPARA 

PÅ HJÄLPENERGIN 

Hittills är det framför allt i stödprocessen 

runt själva tillverkningen som de stora 

energivinsterna har gjorts hos OP Kuvert. 

Fjärrvärmen värmer kontorslokalerna, tappvarmvattnet 

och lagret med färdiga kuvert 

som måste hålla 20 grader för att kuverten 

inte ska bli förstörda. I tillverkningshallarna 

behöver man inte tillföra värme när 

produktionen är igång; då är förhållandet 

det omvända och överskottsvärme leds till 

råvarulagret. 

Företaget har tilläggsisolerat taken och nu 

behöver belysningen åtgärdas. Man räknar 

Mindre än halva energiåtgången med IR-ljus i stället 

för varmluftskanoner för torkning. 

med att kunna spara 30 MWh per år med en 

investering runt 90 000 kronor. 

– Det här måste vi göra. Armaturerna är 

gamla säger Birger Hellman. 

FÖRBÄTTRINGAR 

I PRODUKTIONEN 

Att förbättra energianvändningen i produktionsprocessen 

är svårare. Ett enda företag 

har så gott som världsmonopol på maskintillverkningen 

till kuvertindustrin, vilket 

begränsar möjligheterna. 

Närmast på tur att bytas ut är de mycket 

energikrävande varmluftskanonerna som 

blåser klistret på kuverten torrt. Företaget 

tillämpar sedan några år IR-belysning för att 

torka tryckfärgen och avser nu att använda 

16

samma teknik för klistret. 

– Det blir en energibesparing på 60 procent 

i det momentet, bedömer Birger Hellman. 

MATERIALÅTERVINNING 

GOD AFFÄR 

OP Kuvert har dessutom en miljöpolicy som 

förpliktar. Enligt den ska tillverkningen vid 

samtliga produktionsanläggningar påverka 

miljö och natur så lite som möjligt. Bl a säljer 

företaget pappersavfall för bortåt 800 000 

kronor om året tillbaka till pappersbruken, 

Det är framför allt i stödprocessen OP Kuvert sparat 

energi. Men att minska temperaturen under nätter och 

helger fungerade inte, eftersom verktygen krympte och 

inte kunde skära! – Vi är mycket beroende av jämn 

temperatur, förklarar Birger Hellman. 

material som återvinns. Likaså går kartongerna 

med kuvert tillbaka från kunderna till 

fabriken och packas på nytt uppemot tio 

gånger innan de rangeras ut. Materialåtervinning 

är också en form av energisparande 

som företaget tjänar pengar på. 

OP Kuvert, Oskarshamn 

Omsättning 2001: 

190 milj kr 

Antal anställda: cirka 135 

Årsproduktion: 

760 miljoner kuvert 

motsvarande 7 500 ton 


Total energianvändning 2001: 5 138 MWh 

varav el: 

3 876 MWh 

varav fjärrvärme: 

1 262 MWh 

17

FÖRNUFT PÅ TOMGÅNG 

Nere i Europa, där elen är dyr, använder 

man inte el i onödan. I Sverige, där 

elen än så länge är billig, använder vi 

gärna el i onödan. 

Att blåsa in och värma upp ny luft 

samtidigt som den uppvärmda luften 

ventileras bort har inte setts som ett 

problem så länge det funnits billig el i 

överflöd. Belysning har flödat och ventilationsanläggningar 

har brusat dag som 

natt, vardag som helgdag liksom under 

semestrar. Tryckluftsaggregat står och 

pyser utan att någon använder dem. 

Visste du att 1,4 Twh går till stand-byanvändning? 

Det är lika mycket elkraft 

som hela Göta älv kan producera. 

Tomgång är en energislukare av stora 

mått. Den har setts som en utgift på 

marginalen, något att inte bry sig om. 

Insikten om hur mycket energi som 

ödslas på tomgång har kanske också 

saknats. Nu har analyser klargjort 

det verkliga förhållandet. Med tanke 

på att tomgången ibland utgör mer 

än 40 procent av en industris totala 

energianvändning kan man fråga sig 

om det är ett klokt sätt att använda 

pengarna på. Miljömässigt försvarbart 

är det knappast. 

Plus en kvarts miljon 

på att stänga av 

Tidigare köpte Liljeholmens stearinfabrik i 

Oskarshamn el för 130 000 kronor i månaden. 

Samtidigt stod maskinerna och brummade 

hela helgerna till ingen nytta. Tomgången 

slukade 29 procent av företagets elanvändning. 

Bara genom att tidsstyra vattenpumpar 

och råvarupumpar samt stänga av kompressorerna 

över veckosluten tjänade man in 

20 000 kronor varje månad. På ett år hade 

onödig tomgång med andra ord kostat nästan 

en kvarts miljon! 

Genom en investering på 150 000 kronor spar Liljeholmens 

långt större pengar. Numera stänger vi av så fort ingen 

är här, säger Jan Johansson, ansvarig för fastighet och 

underhåll på Liljeholmens. 

Liljeholmens behöver mycket energi för 

sin ljustillverkning. Den höga energianvändningen 

beror huvudsakligen på att stearin 

måste hållas flytande under hela processen. 

Råvaran förvaras i vattenvärmda kärl och 

rörsystem, som värms med olja. 

Maskinparken är till 60 procent tryckluftsdriven, 

till 40 procent drivs den med el. De två 

kompressorerna står på tur att ersättas med 

18

Vollsjö Industri minskade elanvändningen 

på tomgångskörningen med 

40 procent. Viss utrustning måste 

dock gå hela tiden. 

modernare upplagor med frekvensstyrning 

så att varvtalet regleras efter behovet. Samtidigt 

byts lufttorksanläggningen ut mot en 

energisnålare kyltork. Besparing: 30 procent 

eller 32 000 kronor per år i pengar räknat. 

Investeringen är betald på 3,5 år. 

Liljeholmens Stearinfabrik, Oskarshamn 

Omsättning 2001: 

170 milj kr 

Antal anställda: 63 

Årsproduktion: 

3 500 ton stearinljus 


Energianvändning totalt: 

9 100 MWh 

varav olja: 

cirka 6 000 MWh 

varav el: 

3 100 MWh 

Energianvändning/m 2 : 

674 kWh 

Vollsjö stängde av elva 

procent 

Genom en serie enkla åtgärder har Vollsjö 

Industri AB i Olofström minskat sin elräkning 

med 11 procent. 

– Det krävde knappt någon investering 

alls. Några tusenlappar bara, säger produktionsansvarige 

Anders Lööv. 

I stort sett handlar det om att begränsa tomgångskörningen. 

Att se över belysningen 

blev ett första steg. Under 2001 sattes närvarogivare 

och trappomkopplare in i utrymmen 

där personer bara vistas tillfälligt, så 

att ljuset släcks automatiskt. Kallagret är 

ett sådant exempel. 

100 lysrör släcktes genom att ett eller två 

lysrör i armaturer om tre kunde tas bort 

på platser där den starka belysningen var 

onödig. I stället har ljusflödet platsanpassats 

bättre. 

Användningen av polyuretanmaskinen för 

tillverkning av plastdetaljer styrs av orderingången, 

medan utsuget alltid stod på. 

Inte nu längre. Enbart genom att minska 

tomgångskörningen har elanvändningen 

reducerats från genomsnittliga 180 till 

160 kWh/dygn. 

– I dag motsvarar tomgångskörningen 

30 kWh/dygn. Viss utrustning, som en del 

vattenpumpar, måste gå hela tiden, förklarar 

Anders Lööv. 

Fyra gånger per år samlas personalen 

vid Vollsjö Industri AB i Olofström för att 

gå igenom möjliga besparingar vid företaget. 

Det var i det sammanhanget idén väcktes om 

närvarogivare och trappomkopplare. 

Vollsjö Industri, Olofström 

Inga trätofflor längre, men väl gjutna plastprodukter. Vollsjö 

Industri AB i Olofström har anor från 1800-talet med trätoffeltillverkning. 

I dag innehåller fabriken från 1979 i stället en 

komplett anläggning för formsprutning och gjutning av plastdetaljer. 

Lokalerna värms upp med el och olja, men större delen 

av energin används i själva produktionen. 

Antal anställda: cirka 22 


varav kallager: cirka 400 m 2 

Total energianvändning 2000: 1080 MWh 

19

Stäng av stand by! 

På 20 år har bilden drastiskt förändrats. Datorer, 

skrivare, kopiatorer och kaffeautomater 

fyller dagens kontorsmiljöer. Kontoren 

blir alltmer apparattyngda. Elanvändningen 

stiger. Men måste den det? 

– Det går kanske inte att minska antalet 

kontorsmaskiner. Men det går att bromsa 

utvecklingen mot en allt större elkonsumtion, 

framhåller Bengt Drakenberg, Energikontoret 

Skåne. 

Bengt Drakenbergs nästa steg blir att dela ut strömbryggor 

för 40 kronor styck så att personalen kan stänga 

av datorerna helt och hållet när de går hem för dagen. 

INKÖPET LITEN DEL 

AV KOSTNADEN 

Att väga in apparaternas elförbrukning 

redan vid upphandlingar av utrustning har 

stor betydelse. Det gäller att inte förledas 

av engångsutgiften vid inköpstillfället utan 

att beräkna de kostnader apparaten för med 

sig under hela sin livslängd. Vid en livscykelanalys 

blir energikostnaden central. 

– Den totala ekonomin, inte bara inköpspriset 

borde beaktas mycket oftare, betonar 

Bengt Drakenberg. 

EL ÖDSLAS PÅ SPARLÄGE 

Men vardagliga rutiner som att stänga av 

apparater och släcka efter sig har lika hög 

prioritet som energieffektiva apparater. 

Bengt Drakenberg har undersökt elförbrukningen 

på Kommunförbundet Skånes 

kontor i Lund. Han fann att apparaterna stod 

och puttrade oavsett om någon använde dem 

eller inte, även utanför kontorstid. PC-stationernas 

skärmar och ljudanläggning stod på 

sparläge när datorerna stängdes av. Scannerstationen 

som används ungefär en kvart 

om dagen var tillslagen dygnet runt. Alla 

skrivare likaså. Bara de två kopiatorerna 

stängdes av vid arbetstidens slut. 

– Och det är tur det, för de drar 80 W i 

standby-läge. Cirka 1 000 kWh/år hade 

det kunnat bli om de inte hade stängts av, 

påpekar Bengt Drakenberg. 

BELYSNINGEN PÅ 

Belysningen användes också slösaktigt. 

Även om kontoret begåvats med energieffektiva 

kompaktlysrör lämnades mer än hälften 

av dem att lysa utanför kontorstid. 

Sammantaget skulle det gå att spara 

2 190 kWh/år bara genom att stänga av 

apparaterna ordentligt och släcka, fann 

Bengt Drakenberg. Det motsvarar nästan 

12 procent av kontorets hela elanvändning. 

Är det någon som tror att Kommunförbundet 

Skånes kontor är unikt? 

Kommunförbundet, Skåne 

Kommunförbundet Skånes kontor är inrymt i Regionhuset i 

Lund. Det omfattar drygt 20 kontorsrum på cirka 650 kvadratmeter. 

På ett år används cirka 18 800 kWh för kontorsdriften. 

Det inkluderar bl a belysning, datorer, kopiatorer. El 

för ventilation, pumpar, ytterbelysning, m m, som används 

i de gemensamma systemen i huset, ingår ej. 

20

TOPPEN PÅ ETT ISBERG 

Kan investeringen inte räknas hem på 

mindre än tre år är den olönsam. En 

dålig affär helt enkelt. Låg prioritet. På 

en kommersiell marknad måste man 

underkasta sig kommersiella villkor. 

Känns resonemanget igen? 

I en uppskruvad tid är lönsamhetstänkandet 

kortsiktigt. Nästa kvartalsrapport 

måste uppvisa ännu bättre siffror 

än den förra, vinsten måste öka. Hettan 

från den vinande gasolbrännaren är i 

verkligheten flåset från aktiemarknadens 

krävande placerare. 

Men det finns andra sätt att se på 

saken. Normalt utgör drivenergin för 

många hjälpsystem som pumpar, fläktar 

och kompressorer 70–90 procent 

av den totala kostnaden för inköp och 

drift. Den överväldigande kostnaden för 

en energiinvestering ligger således inte 

på kapitalbudgeten utan på driften. Investeringen 

är lätt att identifiera medan 

den verkliga kostnaden ”inte syns”. Som 

fallet är med ett isberg: nio tiondelar 

döljs under vatten. När produktens 

hela livscykel tas i beaktande blir kostnadsbilden 

annorlunda. En merkostnad 

vid investeringen kan leda till en starkt 

minskad driftskostnad. 

De energisystemförändringar som 

gör det möjligt att utnyttja resurser 

optimalt förutsätter ibland en längre 

återbetalningstid än den kortsiktiga 

perioden på ett till tre år som gäller för 

andra investeringar. Att byta panna, t ex, 

blir nödvändigt förr eller senare. Det 

är en fråga om normalt underhåll, som 

inte kan räknas hem som en vinstgivande 

investering. Eller kan den det? 

Det kan löna sig att lyfta blicken och 

se lite längre fram än till det kommande 

årsbokslutet. 

Oljenotan kan halveras 

– Ibland måste man investera för att spara. 

Det är ingen expansiv företagsledare som 

talar. Det är kyrkoherden Lennart Hansson 

i Oxie församling utan för Malmö. Församlingen 

investerade 600 000 kronor på ventilationen 

i församlingshemmet. Resultatet för 

2002 pekar mot att oljenotan minskar med 

väl över 40 procent, eller 70 000 kronor. 

Ett drägligt inomhusklimat är mycket värt. I Oxie handlade 

det om att värna verksamheten. Investeringen måste 

ställas mot vad vi åstadkommit, säger Lennart Hansson. 

21

TEKNISK HUSHÅLLNING 

Det nya ventilationssystemet återvinner 85 

procent av värmen och är sektionerat med 

separat styrning av flödena i byggnadens 

olika delar. Samlingssalarna är utrustade 

med närvarostyrning i form av temperaturoch 

koldioxidgivare som reagerar på människor 

i rummet. 

I det gamla ventilationssystemet brusade 

fläktarna dygnet runt med dåligt resultat 

genom ett överdimensionerat luftflöde. 

Värmen blåstes rakt ut till kråkorna. I det 

nya har luftomsättningen reducerats med 

en tredjedel och ventilationen stängs av 

automatiskt i delar av bygganden när ingen 

är där. Dessutom har alla luftkanaler blåsts 

rena från 25 års skräp. 

– Nu kan vi sitta i sammanträde en hel 

kväll utan att behöva öppna fönstren, säger 

Lennart Hansson. 

MÄNNISKAN I CENTRUM 

Lennart Hansson betonar vikten av att välja 

system som är bra för människan. I Oxie 

lade man ner stor möda på att föra samman 

teknik och mänskliga behov. En noggrann 

injustering av inomhusklimatet gjordes. Bl a 

sattes skärmar, konvektorer, framför radiatorerna 

för att leda tilluften rätt och minska 

drag i golvnivå. 

Pellets blev billigare 

Med Sparkraftsanalysens siffror över energikostnaderna 

i bakhuvudet gjorde Tvååkers 

kyrkliga samfällighet i Varberg slag i saken. 

Olja byttes mot biobränsle i två kyrkor med 

tillhörande församlingshem. I Spannarp eldar 

man sedan hösten 2001 i en ny pelletspanna 

och i Tvååker har kyrka och församlingshem 

nyligen kopplat in sig på ett närvärmenät, 

försörjt av en brikettpanna i den närliggande 

skolan. 

MER ELLER MINDRE TILLSYN 

I Tvååker slipper man i och med närvärmen 

alla praktiska bekymmer. Värmen är kommunens 

ansvar. Kommunen bekostade grävningen 

fram till församlingshemmet medan 

samfälligheten hade satt av 300 000 kronor 

för inkopplingen. 

I Spannarp innebär den nya pannan att 

man sparar 7 500 kronor på driften under det 

första året. Tidigare förbrukade man olja för 

drygt 36 000 kronor medan pelletsen kostat 

knappt 18 000. 

– Å andra sidan måste vi räkna med ökad 

tillsyn. Och så använde vi oljan vi hade kvar 

till sommarvarmvattnet. Så blir det inte i 

fortsättningen, försäkrar Ingvar Jacobsson, 

kyrkonämndens ordförande. 

Oxie församling, Malmö. 

Församlingen har tre kyrkor. Den har också ett församlingshem 

byggt 1972 med pastorsexpedition, kontorslokaler, barnlokaler 

och samlingslokaler med en samlad lokalyta om cirka 1 000 m 2 . 

Det är i dessa lokaler ventilationen bytts ut. 

Beräknad besparing 2002: 

70 000 kr 

Minskad energianvändning: 

180 MWh 

Minskat oljebehov: 9 m 3 

Minskat utsläpp av CO 2 

: 

90 ton 

Nu går församlingen vidare med förbättringar i kyrkorna. 

Bergsäker energilösning 

– Varje gång vi satte på pannan, riktigt hörde 

vi hur pengarna rullade iväg. 

Tomas Severinsson är en av delägarna i 

vandrarhemmet Skeppsgården i Varberg. 

22

Större trygghet. Med bergvärme är 

vandrarhemmet Skeppsgården inte 

längre bundet till en energikälla med 

så osäkra framtidsutsikter som oljan. 

Han talar om de höga oljekostnaderna som 

fram till våren 2001 tyngde driften av hemmet. 

Över 85 000 kronor om året slök huset 

för att hålla sig varmt. Och då räckte ändå 

inte varmvattnet till alla gästerna. 

I dag har Skeppsgården en bergvärmepump. 

Trots en rätt dryg investering på 

300 000 kronor betalar den sig på sex år. 

Oljepannan fick vara kvar, för säkerhets 

skull, och en mindre tank ersatte den 

gamla oljetanken. Bra att ha vid köldknäppar, 

tänkte ägarna. 

– Men trots ett temperaturfall till minus 

20 grader vid jul behövde vi aldrig använda 

oljan, säger en nöjd Tomas Severinsson. 

Uppvärmningen av växthusen är en tung post 

på utgiftskontot i en handelsträdgård. Anrika 

Skurups handelsträdgård, eller Schönnings 

blommor som den kallas i folkmun, är inget 

undantag. Mor, son och dotter, som tillsammans 

driver företaget, tröttnade på att köpa 

olja för 150 000 kronor om året. Efter Sparkrafts 

energianalys, som föreslog konvertering 

till fjärrvärme alternativt pellets, beslöt 

sig familjen för det senare. 

– I egenskap av naturprodukt kändes pellets 

mest rätt. Och så är det vi själva som 

styr. Dessutom kan vi använda biprodukten, 

askan, från förbränningen till gödning, förklarar 

Anders Schönning beslutet. 

Skeppgårdens Vandrarhem, Varberg 

Byggår: 

1940-talet 

Bostadsyta: 1 000 m 2 

Biyta: uppvärmd källare 400 m 2 

Antal rum: 32 

Tidigare energiförbrukning för 

uppvärmning (olja) och varmvatten: 

170 MWh 

Beräknad energiförbrukning för 

uppvärmning (bergvärme) och varmvatten: cirka 55 MWh 

Ingen växthuseffekt med 

pellets i handelsträdgården 

Hos Schönnings i Skurup blir det pellets framöver. Dessutom 

ska isolerskivor och ny skuggväv sättas in. 

Man har också börjat sänka temperaturen 

nattetid för att hålla energikostnaderna nere. 

Ner till 12 grader är det inga problem, 

kommenterar Anders Schönning. 

Sparkrafts energianalys har räknat med att 

behovet av köpt värmeenergi skulle kunna 

minska med drygt 100 MWh per år och kostnaden 

med cirka 55 000 kronor hos Schönnings 

i Skurup om alla föreslagna åtgärder 

genomförs. Utsläppen av koldioxid skulle 

minska med 50 ton. 

Skurups handelsträdgård 

Skurups handelsträdgård består av ett växthus med försäljning 

och odling samt odlingsmark runtomkring. Växthuset från 

1982 har en yta på 432 kvadratmeter. Väggarna består av 

kanalskivor av plast i aluminiumprofiler. Skivornas isolerverkan 

motsvarar äldre tvåglasfönster. 

23

ETT PLUS ETT BLIR TRE 

Ett plus ett kan faktiskt bli tre. Industrin 

som behöver avsättning för sin 

överskottsvärme eller sitt biospill slår 

sig ihop med kommunen som vill kunna 

leverera billig fjärrvärme. Resultatet blir 

högre verkningsgrad och bättre ekonomi 

än om var och en agerat för sig. 

Industrier och lokala energibolag kan 

stötta varandras verksamhet genom att 

dra nytta av varandras förutsättningar i 

fråga om energiförsörjning. I den ekvationen 

kan alla bli vinnare: de inblandade 

parterna, deras kunder, för att inte tala 

om miljön! 

Storkonsument av energi 

kan bli värmeleverantör 

Gjuteriföretaget Componenta Alvesta AB 

ser möjligheten till en ny inkomstkälla. Det 

kommunala energibolaget Alvesta Energi 

AB gnuggar händerna över möjlig billig 

värme till fjärrvärmenätet. Ett samarbete 

mellan de två energiintressenterna om att 

växelvis köpa och sälja energi till varandra har 

inletts. Men än är man inte riktigt framme. 

ENERGIBOLAGET BETALAR 

INSTALLATIONEN 

Componenta Alvesta AB bytte olja mot 

fjärrvärme 2001. Med fjärrvärmen upphörde 

beroendet av 260 kubikmeter olja 

per år. Fjärrvärmesatsningen har det lokala 

energibolaget Alvesta Energi AB bekostat. 

För energibolaget är gjuteriet med sitt 

stora värmeöverskott en angelägen kund 

och leverantör. Här finns tillräckligt stora 

energimängder för att försörja hela Alvesta 

med varmvatten på sommaren. Componenta 

skulle därmed kunna leverera värme till fjärrvärmenätet 

som energibolaget skulle kunna 

köpa till en billigare penning än vad värmen 

kostar att producera i det kommunala, fliseldade 

fjärrvärmeverket. Värmeväxlar- och 

pumpstationen som Alvesta Energi hyr plats 

för hos Componenta har förberetts för att 

man ska kunna gå vidare i samarbetet. Ett 

avtal mellan de båda intressenterna ligger 

redan färdigt och väntar på att verkligheten 

ska hinna ikapp. 

TEKNISKA HINDER 

Fortfarande lägger tekniken hinder i vägen. 

Överskottsvärmen från Componenta håller 

något för låg temperatur för att kunna växlas 

över till fjärrvärmenätet. 

– Vi hoppas kunna lösa detta utan hjälp 

av värmepumpar, säger chefen för kvalitet 

och miljö, Bo Mattsson. Tanken är att koppla 

ihop ”öar” av värme från ugnar och gjutning 

till en station, där värmen kan lämnas till 

fjärrvärmenätet. 

MER FOKUS PÅ ENERGI 

Det var när Componenta skulle miljöcertifiera 

sig som energifrågorna på allvar kom 

upp på dagordningen. I den vevan gjordes en 

energikartläggning inom ramen för DESS’ 

Sparkraftsprojekt. Kartläggningen visade 

att det fanns betydande möjligheter att 

effektivisera energianvändningen genom 

en kombination av ny teknik, optimering av 

befintliga installationer samt en genomgripande 

översyn av företagets fastighetstekniska 

system. 

24

Smältjärnet måste hällas via ett tråg och 

kanaler ner i gjutformen. Bara runt 60 

procent av det smälta skrotet blir brukbart 

gods. Bättre utbyte skulle ge den största 

energibesparingen. Här krävs omfattande 

teknikutvecklingsarbete. 

– Miljöarbetet har blivit mer fokuserat 

på energi. Sparkraftsanalysen har fått oss 

att tänka till, berättar underhållschefen 

Anders Lund. 

KRAFTIGT MINSKADE 

ENERGIKOSTNADER 

Resultatet lät inte vänta på sig. Siffrorna 

från perioden januari-augusti 2002 jämfört 

med samma tid 2001 talar sitt tydliga språk. 

Övergången till fjärrvärme, minskad gasolanvändning 

och återvinning av överskottsvärme 

reducerade energikostnaderna per 

kilo gods med 16 procent! 

– Ekonomin och energianvändningen 

hänger ihop, konstaterar Bo Mattsson. 

KYLSTRÄCKA, KYLTUNNEL 

OCH UGNAR 

Ett viktigt steg mot att använda energin 

effektivare togs när Componenta beslutade 

att installera en förlängd kylsträcka, där allt 

godset svalnar i sand från 1 400 °C till mindre 

än 450 °C. Denna svalningsvärme kan nu effektivare 

tas till vara. En kyltunnel har också 

installerats där gjutgodset svalnar ner från 

450 till cirka 80 °C. Den nybyggda kyltunneln 

återvinner värmen från det svalnande godset 

som passerar tunneln. 

Componenta, Alvesta 

Componenta Alvesta AB tillverkar komponenter i grå- och 

segjärn till fordons- och verkstadsindustrin. Verksamheten har 

bedrivits sedan 1922 i olika former. Omsättningen 2001 var 

129 miljoner kronor och produktionsvolymen gott gods cirka 

11 700 ton, men målsättningen är att leverera drygt 22 000 

ton per år. Antalet anställda ligger i dagsläget runt 130. 

Energianvändning 2001 2000 

El: 30 300 MWh 31 000 MWh 

Olja: 158 m 3 268 m 3 

Gasol: 99 ton 106 ton 

Fjärrvärme: 450 MWh 0 MWh 

Genomfört, påbörjat, planerat 

ÅTGÄRD ENERGIBESPARING INVESTERING PAY OFF 

Uppvärmning 

(genomfört) 

Återvinningspotential vid 

smältugnar och varmhållningsugnar 

(planerat) 

Processutsug och luftbehandling 

(delvis genomfört) 

Ny kyltunnel 

(genomfört) 

Tryckluftsystem 

(genomfört) 

Övergång från olja till 

fjärrvärme 

Optimering av utsugshuvar 

samt värmeåtervinning 

av luften kombinerat 

med värmeåtervinning av 

kylvatten till ugnarna 

Utredning, dokumentation, 

flödesminskningar, 

temperaturoptimering 

Ingen uppgift Leverantören 0 år 

6 000 MWh/år 6 milj kr Avsalu av fjärrvärme 

660 MWh/år (el) 

1 280 MWh/år (värme) 

450 000 kr 0,5-1 år 

Värmeåtervinning Ingen uppgift 9 milj kr för hela investeringen 

varav energin 

är en del 

Två nya, behovsstyrda 

kompressorer med återvinning 

på vatten och luft 

Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift 

25

Mitt emellan hyvleriet och skolan 

ligger den nya värmecentralen som 

förser både industri och samhälle 

med närvärme. Samarbete var bästa 

lösningen, säger Ulf Noryd på KG List. 

Fördel: samarbete 

Å ena sidan en industri som stod i begrepp 

att byta ut sin gamla fastbränslepanna, som 

försåg ett litet internt nät med värme. 

Å andra sidan ett samhälle försörjt med 

närvärme från en kommunal skolpanna som 

sett sina bästa dagar. 

Resultatet: Industri och samhälle slog sina 

påsar ihop. Näten kopplades samman och 

företaget byggde en ny panna som levererar 

värme både till det interna nätet och samhället. 

Genom att köpa värme från företaget 

underlättar kommunen företagets kostnader 

för investeringen. I gengäld får man värme 

till ett pris som hade varit omöjligt om man 

tvingats till en egen nyinvestering. 

TVÅ PANNOR BLEV EN 

Kontakterna mellan hyvleriet KG List i 

småländska Norrhult och Uppvidinge kommun 

hade pågått i många år innan parterna 

gjorde slag i saken. I januari 2002 stod den 

nya pannan klar. Den nya tvåmegawattaren 

eldas enbart med överskottet av spån från 

produktionen vid fabriken och ersätter 

KG Lists 25-åriga panna och den ungefär 

lika gamla pannan i Nottebäckskolan, som 

tidigare försåg Norrhults samhälle med 

närvärme. 

– Eftersom vi ändå var tvungna att byta 

vår gamla panna och den kommunala pannan 

också tjänat ut, var samarbete ett bättre 

alternativ än att var och en investerade på 

egen hand, säger KG Lists vd Ulf Noryd. 

för investeringar med hjälp av ett bidrag från 

DESS på 1,7 miljoner. 8,7 miljoner har hela 

kalaset kostat. 

– Genom att vi får inkomster på anläggningen 

har vi möjlighet att räkna hem investeringen 

på lång sikt, kommenterar vd. 

TRANSPORTERNA FÖRSVANN 

Omedelbar är emellertid miljövinsten. 90 

kubikmeter olja som användes som årlig 

spetslast i kommunens anläggning är borta. 

Bränsletransporterna till skolpannan har 

upphört och i och med att KG List får ett 

mindre överskott av spån att sälja, rullar 

betydligt färre bilar till och från fabriken 

för att hämta sådan last. 

FÖRETAGET ÄGER 

ANLÄGGNINGEN 

Företaget äger den nya pannan och har stått 

26

DET HÄNGER PÅ INSTÄLLNINGEN 

Energisystem är inte bara tekniska system. 

Människorna i systemen är minst 

lika viktiga som tekniken. Hur människorna 

i systemen beter sig har betydelse 

för hur mycket energi som används och 

på vilket sätt energin används. Det är 

ju också på dem det hänger om förändringar 

kommer till stånd och vilka 

förändringar som görs. 

Kunskap om energi- och miljöfrågor 

är en viktig drivkraft mot ett energieffektivt 

och uthålligt samhälle. Anställda 

som förstår sammanhangen och betydelsen 

av sin egen roll känner sig mer 

motiverade att handla energieffektivt 

än personal som är ovetande. En attitydförändring 

förutsätter utbildning. 

Att satsa på hög kompetens bland dem 

som är satta att underhålla systemen har 

visat sig vara en klok investering. En välutbildad 

och motiverad fastighetsskötare 

är värd sin vikt i guld. 

Den som kan påverka känner sig betydelsefull. 

System som premierar energieffektiva 

lösningar från personalen kan 

skapa ett arbetsklimat som uppmuntrar 

till förbättringar och förändringar. 

Välutbildad driftspersonal 

sänkte energinotan 

Östra Göinge kommun har inte investerat i 

nya energilösningar. Men att utbilda driftspersonalen 

och omorganisera driftsorganisationen 

visade sig vara ett genidrag för att 

snabbt få ner energinotan. Och det rejält! 

Det började för några år sedan med att kommunen 

skickade fastighetsskötare på kurs. 

När Östra Göinge satsade på att utbilda sina fastighetsskötare 

sjönk driftskostnaderna direkt. 

– Det gav effekt direkt. Driftskostnaden 

för energi sjönk med 10 procent, säger fastighetschefen 

Hans Ericsson. 

SPETSKOMPETENS ANSTÄLLDES 

Nästa steg blev att organisera om driften 

av kommunens fastigheter, fortfarande med 

fokus på utbildning. Två specialutbildade 

driftstekniker med övergripande ansvar 

nyanställdes. Det rasslade till ordentligt. 

Driftskostnaderna sjönk med ytterligare 

20 procent. Jackpot igen! 

27

– Det de tjänat in betalar deras löner flera 

gånger om, kommenterar Hans Ericsson. 

RESULTAT DIREKT 

Vid nyåret 2002 övertog tekniska kontoret 

skötseln av några skolor och barnstugor 

från barn- och ungdomsförvaltningen. Och 

vips! 

– Sedan årsskiftet har driftskostnaden där 

sjunkit med 20–25 procent. Och ingen har 

klagat, berättar Hans Ericsson. 

På de 40 000 kvadratmeter det rör sig om ger 

det 1,5 miljon kronor i lägre utgifter räknat 

på årsbasis. 

(luftvärmare) via det vattenburna systemet 

och till detta fördes även uppvärmningen 

från elektriska infravärmare över. 

Det var just de åtgärderna som energirådgivarna 

på energikontoret i Halland föreslagit 

i sin energianalys vid företaget. Företagets 

kommentar var positiv: 

CEISS, fastighetsskötarutbildning, Broby 

Sedan några år driver Östra Göinge kommun kurser i inomhusklimatteknik 

genom sitt utbildningsbolag CEISS. Deltagarna är 

i första hand fastighetsskötare inom kommunala förvaltningar, 

landsting, bostadsföretag och liknande i södra Sverige. På 

schemat står bl a datorövervakning, styroch reglerteknik 

och belysningsfrågor. För kontakt med CEISS, se företagets 

hemsida www.ceiss.se. 

Större lokaler – 

mindre energiåtgång 

Trots större lokaler minskar energianvändning 

och energikostnader för Hisab i Varberg. 

När företaget byggde ut slog man till med ett 

nytt system för hela anläggningen. 

– Det är kanon! Vi är så nöjda! 

Lars Karlsson på Hisab har bara positivt 

att säga om energiomställningen vid företaget 

våren 2001. Hembryggningsgrossisten 

och leverantören ersatte den 25 år gamla 

oljepannan med en gaspanna som anslöts 

till det västsvenska gasnätet. Den nybyggda 

lagerlokalen utrustades med aerotemprar 

Hisab byggde ut och minskade energianvändningen. 

Tack vare experthjälp i energifrågan blev en till synes 

omöjlig ekvation möjlig, menar företaget. 

”Det verkar vara ett intressant förslag, där vi 

trots ökade lokalytor får en minskad kostnad, 

energianvändning och miljöbelastning.” 

EXPERTIS KOPPLADES IN 

Man var missbelåten med sina gamla energilösningar. 

De fungerade dåligt och oljepannan 

sjöng på sista versen, så något radikalt 

måste göras. 

– När vi ändå planerade att bygga om 

kontorsdelen och utvidga lokalerna tyckte 

vi det var lämpligt att samtidigt ta grepp på 

energifrågan. Vi tog kontakt med energikontoret 

för rådgivning. Annars hade det ju 

kunnat bli fel igen, säger Lars Karlsson. 

Av den totala investeringen på 1,5 miljoner 

kronor för om- och tillbyggnad lade Hisab 

200 000 kronor på nya energilösningar. Vad 

vinsten blivit har företaget inte hunnit räkna 

på än, men energianalysen pekar på en 

28

potential att minska energianvändningen 

med 14 procent trots att lokalytan utökats 

med en femtedel. Samtidigt minskar energikostnaden 

med en fjärdedel. 

– Beräkningarna är säkert korrekta. Vi 

förlitar oss helt och hållet på experterna, 

säger Lars Karlsson. 

Hisab i siffror 

Årsomsättning: 75 milj kr 

Antal anställda: 20 

Lokalyta: 1 900 m 2 

varav nybyggt: 300 m 2 

Vardagsnära livet lika 

viktigt som teknik 

I småländska Alstermo tar man nya, okonventionella 

grepp. I Mötesplats Alstermo 

byggs skola, förskola och en ny sporthall 

samman med den gamla sporthallen som nu i 

stället blir bibliotek och möteslokaler för det 

lokala föreningslivet. Företaget Alstermo Utveckling 

AB, med en stor del av samhällets 

invånare som delägare, har köpt området 

av kommunen. Kommunen hyr lokalerna 

av bolaget, som står för driften. 

Ambitionen är att mötesplatsen ska få 

en central funktion i det lilla samhällets 

utveckling. Men för att kunna bli den verkliga 

träffpunkt som det invånarägda bolaget 

hoppas, måste den fysiska samlingspunkten 

fyllas med meningsfullt, kreativt innehåll, 

resonerar ägarna. Verksamheten ska ha ett 

övergripande tema att samlas kring. 

LIVSSTIL FÖR HÄLSA 

Bolaget söker EU-bidrag för att komma 

igång. Under rubriken ”Livsstil för hälsa” 

formuleras ett program i fem punkter, varav 

en punkt handlar om resursanvändning för 

en hållbar utveckling. En ambition är att integrera 

energifrågor i miljöundervisningen 

och där kommer Sparkrafts undervisningsmaterial 

väl till pass. Tonvikten ligger på att 

lära sig agera energimedvetet. 

– Att veta vad som händer när jag beter 

mig på ett visst sätt måste ingå som en del i 

lärandet. Om driftvärdet för en skola ligger 

högt är det rimligt att de medarbetare som 

finns i skolan får kunskap om vad man kan 

göra åt det. Att få ner energianvändningen 

bygger på att skolpersonal och elever är med 

på att hushålla med energin. Och det blir en 

helt annan effekt om man är delaktig i verksamheten, 

säger bolagets vd Bo Jansson. 

ÅTERVINNING RENA VINSTEN 

Men naturligtvis tar man till modern energiteknik 

när mötesplatsen byggs. Genom 

värmeåtervinning, behovsstyrd ventilation 

och närvarostyrd belysning blir energianvändningen 

i den gamla och nya sporthallen 

tillsammans mindre än den var i enbart den 

gamla hallen före ombyggnaden. Och detta 

trots att gamla hallen byggs om till två plan 

med rumsindelning och kontorskomfort. 

29

– Vi spar mer energi i den gamla hallen 

än vi behöver tillföra i den nya. Det är ju 

skandal att låta ventilationsluften gå rakt 

upp i himlen, säger Bo Jansson. 

Återvinningsaggregatet kostar 280 000 

kronor och betalar sig på tre år, utan ett öre 

i bidrag. 

– Vi har knäckt problemet att få kontroll 

över driftskostnaden. Den här lösningen är 

100 000 kronor bättre än jag räknat med. Det 

motsvarar 8 procent på hyresintäkterna! utbrister 

en belåten Bo Jansson. 

Energiframsynt 

borättsförening 

kunna sänka sina boendekostnader. 

När styrelsemedlemmarna i föreningen 

fick boken i brevlådan tyckte de att den passade 

så bra att den borde finnas med i pärmen 

från början. 

– Lägenhetspärmen innehåller en mängd 

tips till de boende, t ex vad man ska göra 

med soporna, hur farligt avfall ska hanteras, 

osv. Att också tipsa om hur medlemmarna 

kan sänka sina energikostnader ligger i linje 

med den informationen, säger föreningens 

kassör Hans-Ulrik Karlén. 

– Vi tycker energisparbiten är en del i 

medlemsomsorgen. Och så är det ju en bra 

informationsskrift, framhåller han. 

Bostadsrättsföreningen Framtid i Lund 

slår ett slag för att höja energimedvetenheten 

bland sina medlemmar. 

De informationspärmar om 

föreningen och boendet som 

tagits fram till varje lägenhet, 

innehåller nu också energispartips. 

Sparkraftsprojektets 

bok ”Släck efter dig” har lagts 

in i pärmen. De 38 bostadsrättsinnehavarna 

har på detta 

sätt getts ett verktyg för att 

Alla medlemmar i bostadsrättsföreningen Framtid i 

Lund får Sparkrafts broschyr ”Släck efter dig”. 

30

ORGANISATIONENS KRAFT 

Att säga att en god och ändamålsenlig 

organisation är grunden för ett bra 

resultat är att slå in öppna dörrar. Organisationsfrågor 

ägnas stor uppmärksamhet 

såväl i det privata näringslivet 

som i offentlig verksamhet. Självklart 

måste styrkorna formeras efter hur 

den verklighet som omger verksamheten 

ser ut. 

När företag bestämmer sig för att 

höja ribban i om kvalitets- och miljöarbetet 

är det just organisatoriska 

system som används. För vad är ISO 

9000 och 14000 om inte i första hand 

metoder att organisera arbetet för att 

skaffa kontroll över det område man 

vill förbättra? 

För att energi ska kunna användas 

effektivt krävs att ansvaret för energirelaterade 

frågor fördelas på ett sätt 

som gör detta möjligt. Att t ex införa 

energiledningssystem kan vara ett sätt att 

formalisera arbetet med energifrågorna. 

Men även små enkla steg har betydelse. 

Splittrat ansvar ger noll koll 

När Hultsfreds kommun beslutar att investera 

för energieffektivisering i någon av 

kommunens anläggningar förs kostnaden 

upp som en utgift på tekniska kontorets 

investeringsbudget. Det kommunen tjänar 

på investeringen hamnar emellertid på någon 

annan förvaltnings driftsbudget, t ex 

fritidsförvaltningens eller skolförvaltningens. 

Kommunledningen har därför inte kläm 

på hur mycket åtgärden lönat sig. Och den 

förvaltning som investerat klokt får inte dra 

nytta av sin framsynthet. 

– Vi har påtalat detta för politikerna gång 

på gång, men ingenting händer, suckar Walde 

Pettersson på tekniska kontoret med ansvar 

för fastighetsunderhåll och investeringar. 

Den nya ventilationsanläggningen har satt stopp för 

energislöseriet i Hagadal och klimatet i simhallen har 

förbättrats. Sven-Gunnar Tegberger är nöjd med den 

nya lösningen. 

ENERGISPAR MOT UTBILDNING 

Nu är inte Hultsfred ensam om denna ordning; 

så här går det till i många kommuner. 

I och med att tekniska kontorets investeringsbudget 

griper över kommunens fastigheter 

inom alla förvaltningar kan energibesparingar 

ställas mot ett gymnasieprogram som 

kräver ombyggnad av skollokaler. 

– När vitt skilda behov på det här sättet 

konkurrerar med varandra om samma pengar 

inom en given budgetram, drar energieffektivisering 

ofta det kortaste strået, konstaterar 

Walde Pettersson. 

31

NY VENTILATION 

Tekniska kontoret förvaltar Hagadals 

sportanläggning och står för underhåll och 

ombyggnad. Drift och energikostnader är 

emellertid fritidskontorets ansvar. Delade 

motiv för investeringar och driftsoptimeringar 

bidrog till att det dröjde innan den 

gamla uttjänta ventilationsanläggningen 

från 1976 äntligen kunde bytas ut till en 

kostnad av två miljoner kronor. Till slut 

fanns det inte längre reservdelar till styroch 

reglersystemen. 

– Man tänker sällan på att servicen för ett 

gammalt system är dyr. Det finns inte med 

i kalkylen, påtalar Sven-Gunnar Tegberger, 

maskinist vid Hagadal, där han i egenskap 

av elektriker själv var med om att bygga en 

gång i tiden. 

Hela anläggningen styrs med hjälp av tre aggregat uppe 

på vinden. Servicen har förenklats betydligt. 

DRASTISK FÖRBÄTTRING 

Han fingrar på datorn varifrån han sedan 

något år styr energiflödet i Hagadals simhall, 

sporthall och omklädningsrum. Kurvorna 

för elanvändning och fjärrvärme pekar brant 

neråt. Bland de energibesparingar som genomförts 

tillskrivs vinsten i första hand den 

nya ventilationen. Men riktigt hur mycket 

denna bidragit med går inte att säga. 

– Vi visste ju om energislöseriet även om vi 

inte kunde avläsa den exakta energimängden, 

eftersom vi inte hade någon mätare, säger 

Sven-Gunnar Tegberger. 

OLIKA BEHOV TILLGODOSES 

Tidigare försörjdes Hagadals idrottshall 

med tillhörande omklädningsrum av ett aggregat, 

vilket gjorde att det blev för varmt i 

hallen. Simhallen och dess omklädningsrum 

försörjdes likaledes gemensamt. Den nya anläggningen 

styrs med hjälp av ett ombyggt 

och två nya aggregat med värmeåtervinning. 

Det första styr temperaturen till omkring 21 

grader i sporthallens omklädningsrum och 

skickar en del av den uppvärmda luften 

vidare genom ett eftervärmningsbatteri till 

simhallens omklädning som är 24 grader. 

Det ombyggda aggregatet betjänar enbart 

sporthallen, där temperaturen numera kan 

hållas lägre, runt 17,5 grader. Det tredje sköter 

luften i simhallen, där det är 30 grader varmt. 

Hagadal omfattar även en bordtennishall, 

som tillsammans med entréutrymmena försörjs 

av ett separat ventilationsaggregat. 

TROPIKFLÄKTAR I TAKET 

En fullträff är också de fyra tropikfläktarna 

i taket för några tusenlappar. På en månad 

hade de betalat sig! Fläktarna pressar ner 

den varma luft som samlas under taket. Efter 

en minuts gång ökar temperaturen vid 

golvet i simhallen med en hel grad! Det ger 

inte bara god komfort. Fläktarna ser till att 

32

luften inte blir stillastående och pressar ner 

fukten från innertaket. 

– Nu återstår ett fjärde ventilationsaggregat 

för bordtennishallen och kafeterian, 

skrattar Sven-Gunnar Tegberger. Det ligger 

i budgeten för 2004. Antingen sparar man 

sig ur en kris eller också investerar man sig 

ur den. Inom kommunal förvaltning har det 

hittills bara varit spara som gäller. Vi får se 

vad som händer. 

Hagadal sportcentrum, Hultsfred 

Sportcentret innehåller simhall med 25-metersbassäng, en 

mindre undervisningsbassäng och en liten barnbassäng, vidare 

sportanläggning med sporthall, bordtennishall, friskotek, 

trendrum ( i dagsläget spinning) samt squashhall. Sportanläggningen 

används av den närliggande skolan dagtid och av 

allmänhet och föreningar kvällstid. Till sportcentret hör också 

ishockeyrink, tennisbanor och fotbollsplan. 


Total energianvändning: 

3 070 MWh/år 

Total värmeanvändning (fjärrvärme): 2 100 MWh/år 

Total elanvändning: 

970 MWh/år 

Vattenförbrukning: 

14 800 m 3 /år 

varav varmvatten: 

7 000–8 000 m 3 /år 

Energianvändning/m 2 : 

550 kWh/år 

Antal besökare i badanläggningen: 75 000 personer/år 

Antal besökare i sportanläggningen: 130 000 personer/år 

Verksamheterna i kommunen har överlåtit 

uppgiften på de två parterna att på 

ett rationellt sätt jämföra abonnerad effekt 

med effekttoppar under året för var och en 

av fastigheterna. Vid behov justerar man den 

abonnerade effekten upp eller ner. Hänsyn 

tas också till eventuella tillbyggnader eller 

andra förändringar som kan komma att 

påverka elförbrukningen. Dygn med ovanligt 

höga effekttoppar analyseras avseende 

timvärdena och på så sätt kan man många 

gånger finna anledningen till den förhöjda 

effekten. Storkök vid lunchtid, t ex. 

KRAV I UPPHANDLING 

– När vi startade för några år sedan visade 

det sig att ett abonnemang översteg den uttagna 

effekten med en tredjedel, berättar 

Mats Bjerhammer på Bygg och förvaltning. 

Nu ligger vi optimalt för det behov vi har. 

– Att ha rätt effektabonnemangsvärde 

är ekonomiskt mest effektivt. Därför har 

vi den här rutinen som stående krav i våra 

upphandlingar, tillägger han. 

Rutiner för rätt effekt 

Ligger effektabonnemanget rätt i förhållande till energiförbrukningen? 

En gång om året görs en organiserad 

översyn i Höganäs kommun. 

En gång per år träffas avdelningen Bygg 

och förvaltning inom tekniska förvaltningen 

i Höganäs kommun och Höganäs Energi 

för att gemensamt se över de effektabonnemang 

som finns inom det kommunala 

fastighetsbeståndet. På så sätt kan man hålla 

nere den abonnerade effekten, och därmed 

också elkostnaderna, för kommunens olika 

verksamheter. 

Höganäs Energi AB 

TORNLYCKESKOLAN, 00980901 

Effekt 

Max kWh/h inom dygn 

År 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

Månad 

2002-11-29 09:02:23 

Maxvärde: 

122 kWh 

2001-03-01 kl 12 

Medelvärde 

68.56 kWh 

33

HUR GÅR JAG VIDARE? 

Osthyvel eller systemförändring, det är 

frågan. Hur ska jag kunna bedöma vilka 

effektiviseringar som är optimala hos 

just mig? Vem ska jag kontakta? 

EXPERTISEN 

Sparkraft 

Bakom den skrift du håller i handen står 

projektet Sparkraft. Projektet hjälper företag, 

organisationer, bostadsrättsföreningar, 

etc, att på olika sätt minska sin energianvändning. 

Projektet har initierats av DESS, 

Delegationen för Energiförsörjning i Sydsverige, 

vars uppgift är att verka för effektivare 

energianvändning, ökad användning av förnybara 

energislag samt bättre utnyttjande av 

det befintliga naturgasnätet. 

Sparkraftsprojektet riktar ena sidan till 

näringsliv, myndigheter och organisationer 

i landets 67 sydligaste kommuner. Den 

andra vänder sig mot hem, familj och skola. 

Projektet vill inspirera till långsiktig energihushållning 

i hela samhället, bl a genom 

ändrat beteende och ny teknik vid investeringar 

och underhåll. 

På hemsidan www.sparkraft.nu finns mer 

information. Du kan också ta kontakt med 

Energikontoren. Se adress på sista sidan. 

Regionala energikontor 

Vid de regionala energikontoren finns gedigen 

kunskap om energisystem och energieffektivisering. 

Kontoren utför energianalyser av 

industrier, lokaler och flerbostadshus. Energikontoren 

har ingen myndighetsfunktion 

utan arbetar fristående främst med energieffektivisering 

och för att öka användningen 

av förnybara energislag. 

Energikontoren initierar och samordnar 

projekt. På uppdrag av DESS driver Energikontor 

Sydost, Energikontor Skåne och 

Energikontoret Halland projekt Sparkraft. 

De har hittills genomfört över 200 Sparkraftsanalyser 

i företag och har tillsammans 

med Linköpings Universitet genomfört industriprojekt 

Oskarshamn som utgör grunden 

i den här skriften. 

Högskolor och universitet 

Flera lärosäten har väl utvecklade kontakter 

på energiområdet med näringsliv och 

myndigheter. Där utvecklas kontinuerligt 

ny kunskap inom energiområdet. 

Göran Nilsson mäter effektuttaget (på motorn) i 

maskinen. De blå stängerna (t.v.) kan samla mätvärden, 

vilket ger en bild av variationen i effektuttaget. 

Kommunala energirådgivare 

Du kan naturligtvis alltid kontakta energirådgivaren 

i din kommun om råd och tips 

i energifrågor. På www.sparkraft.nu hittar 

du namn och adresser under menyn 

”Dialog/Kommunala energirådgivare”. 

34

VERKTYGEN 

Energiledningssystem för energianalys 

Miljöledningssystem och styrsystem för 

kvalitet är välkända och börjar bli väl inarbetade. 

Nu finns också ett energiledningssystem 

som har stora likheter med ISO 14000 

och ISO 9000. Energikontor Sydost har tagit 

fram ett verktyg som hjälper företag att rätt 

analysera sina energisystem och värdera om 

rätt energislag används ur kostnads- och energisynpunkt. 

Med hjälp av energiledningssystemet 

struktureras energiarbetet så att 

företagen kan minska energikostnader och 

miljöpåverkan, få bättre överblick och kontroll 

över energianvändningen och bättre 

underlag för investeringar och underhåll. 

Energiledningssystemet omfattar organisations- 

och ansvarsstruktur, utbildning, 

medvetenhet och kompetens, kommunikation 

och dokumentation samt energieffektiv 

verksamhetsstyrning. Systemets grundpelare 

utgörs av: 

• en energipolicy och kvantifierade 

energimål för verksamheten, 

• en konkret och tidsatt handlingsplan 

med tydligt ansvar för personer att 

genomföra åtgärder, 

• intern revision samt 

• uppföljning med korrigerande och förebyggande 

åtgärder om målen inte nås. 

Kalkylera med LCCenergi 

Sveriges Verkstadsindustrier har i samarbete 

med Statens Energimyndighet utarbetat en 

modell för upphandling. Metoden bygger 

på ett livscykeltänkande och syftar till att 

ge en god totalekonomi med hänsyn tagen 

till miljön. ”Kalkylera med LCCenergi” är 

tänkt som hjälpmedel vid upphandling av 

energikrävande utrustning. De teknikområden 

som behandlas är belysnings- och 

ljussystem, luftbehandlingssystem, kylsystem, 

krafttransformationer, motorer och 

frekvensomriktare, pumpsystem, storköksutrustning 

och tryckluftssystem. 

LCCenergi upplyser vidare om hur man 

genom mätning kan se till att upphandlad 

utrustning uppfyller ställda krav samt vilka 

avtalsområden som gäller. 

Tips på vägen 

Sparkraftsprojektet har upprättat en lathund över lönsamma 

sätt att spara energi i flerbostadshus och lokaler. Här listas 

48 olika åtgärder som grupperats efter pay-off-tid, från ett 

till fem år. Uppskattad besparingspotential och kostnad presenteras 

för varje åtgärd. Dessutom redovisas vilka åtgärder 

som kan förbättra inomhusmiljön, eftersom målet med energieffektivisering 

samtidigt är att ge inomhusmiljön ett lyft. 

”Lönsamma sätt att spara energi” kan rekvireras från 

Sparkrafts hemsida eller från Energikontoret Skåne. 

Heidi Norrström och Jan Sundqvist vid Energikontoret 

Halland är representanter för den samlade kunskap 

om energisystem och effektivisering som finns vid de 

regionala energikontoren. 

35

Energikontor Sydost 

P.G. Vejdes väg 15, 351 96 Växjö 

Tel 0470-72 33 20 

Fax 0470-77 89 40 

info@energikontor-so.com 

Energikontoret Skåne 

Box 53, 221 00 Lund 

Tel 046-71 99 54 

Fax 046-71 99 30 

per.qvistback@skane.komforb.se 

Energikontoret Halland 

Falkenerarevägen 42, 311 36 Falkenberg 

Tel 0346- 592 30 

Fax 0346- 589 85 

info@energihalland.se 

Dess, Delegationen för 

Energiförsörjning i Sydsverige 

Verksam 1997-2002 

www.sparkraft.nu 

DESS – Delegationen för Energiförsörjning i Sydsverige 

var en statlig myndighet som hade till uppgift att stödja en 

långsiktig och hållbar energiförsörjning i södra Sverige. 

DESS fick sitt uppdrag genom ett riksdagsbeslut 1997 och 

upphörde 2002-12-31. 

DESS valde att samarbeta med Energikontoren i Halland, 

Skåne och Sydöstra Sverige inom energieffektiviseringsarbetet. 

Kontoren har bildats inom ramen för ett EU-program. 

År 2000 startade en bred energisparkampanj till hushållen 

i Sydsverige. Kampanjen fick namnet 

”Släck efter dig”. Kampanjeffekten har 

faktiskt överträffat alla förväntningar. 

59% av hushållen uppgav att de under det 

senaste året gjort någon förändring i sitt 

beteende med avsikt att spara energi. 

Det innebär alltså att din personal är 

motiverad för energi- och miljöbesparingar. 

Parallellt med detta arbete har energikontoren kartlagt och 

initierat energisparåtgärder inom industri och fastighetsförvaltning. 

Över tvåhundra företag har hittills deltagit. 

Delar av resultatet från detta arbete presenteras här. 

36 

Produktion: Boggi Reklambyrå Text: Anne Laquist Foto: Mats Samuelsson, Tom Bengtsson (sid 35)

20 praktikfall - Energikontor Sydost

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?