2006-03-21 Arbetsutskottet Kallelse

EKERÖ KOMMUN 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 

KALLELSE 

2006-03-15 

Organ 

Tid och plats 


Tisdagen den 21 mars kl 08.45- ca 12.00, kommunhuset, rum 386 

Ärenden 

69 Detaljplan för Skå-Eneby 1:3, beslut om utställning 

70 Detaljplan för fastigheterna Stockkby 1:99 m fl (Södra Klyvarestigen), 

beslut om programsamråd 

71 Detaljplan för fastigheten Kungsberga 34:2, begäran om planläggning 

72 Uppdrag - Utredning om system med vägföreningar för väghållning 

73 Förvärvsprövning och förköpsärende – Ekebyhov 1:533, Ekerö 

74 Förvärvsprövning och förköpsärende – Ekebyhov 1:556, Ekerö 

75 Årsredovisning, verksamhetsberättelse samt miljöredovisning år 2005 

76 Remissvar – Betänkande Jämförelsevis (SOU 2005:110) Styrning och 

uppföljning med nyckeltal i kommuner och landsting 

77 Ansökan om bidrag, kompetensutveckling inom äldrevården – 

Kompetensstegen 

A 78 Ändring av verksamhetsstöd till föreningar KFS 30:4 

79 Information av kommunstyrelsens ordförande 

80 Information av kommunchefen 

81 För kännedom 

Ersättare får kallelsen för kännedom. Ordinarie ledamot som är förhindrad 

att delta vid sammanträdet anmäler detta till sekreteraren. 

Peter Carpelan Britt-Marie Hammar 

Ordförande Sekreterare, tel 560 391 54, 

britt-marie.hammar@ekero . se

EKERÖ KOMMUN 


• • 

Dnr 04/KS 133 214 

Detaljplan för Skå-Eneby 1:3, beslut om utställning 

Förslag till beslut 

Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrar åt stadsarkitektkontoret att 

ställa ut detaljplanen med de redovisade handlingarna som underlag. 

Ärendebeskrivning 

Byggnadsnämnden uppdrog, 2004-01-28 § 9, åt stadsarkitektkontoret att 

upprätta detaljplan för området utmed Enlundavägen. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterade, 2004-10-12 au § 218, att 

utbyggnad av någon ny kommunal skola på södra Färingsö tills vidare 

inte är aktuell och baslutade att meddela byggnadsnämnden / 

stadsarkitektkontoret att detaljplanering kan ske för bostäder och skola på 

fastigheterna Skå-Eneby 1:3 m fl under förutsättning att området ansluts 

till kommunalt vatten och avlopp, ledningsnätet byggs ut i kommunal 

regi och kommunledningsstabens synpunkter beaktas. Motiv saknas för 

att ge ärendet hög prioritet men detaljplanearbetet kan bedrivas parallellt 

med framtagandet av ny översiktsplan i den takt som ekonomi och 

tillgängliga planeringsresurser etc medger. 

EKERÖ 

E KOMMUN 

Stadsarkitektkontoret 

Detaljplan för fastigheten SKA-ENEBY 1:3 m fl, Ekerö kommun, 

Stockholms län dnr 2003.35.214 

PLANBESKRIVNING 

Handlingar 

Denna planbeskrivning 

Plankarta med bestämmelser och illustration 

Genomtörandebeskri vning 

Fastighetsförteckning 

(V//ts e3 

1/6 

NORMALT PLANFÖRFARANDE 

UTSTÄLLNINGSHANDLING 

Byggnadsnämnden beslutade 2004-10-13 § 316 att ganomföra samråd. 

Samråd genomfördes under dec 2004 – jan 2005. Synpunkterna har 

sammanställts i samrådsredogörelse daterad 2006-20-07. 

Efter samrådet har planområdet utökats med ytterligare tomter varav 

några på kommunägd mark. Dessutom har en tätare byggnation prövats 

med ytterligare möjlighet till avstyckningar. På grund av förslag på ökad 

täthet, vilket innebär en förändring gentemot uppdragsbeslutet lyftes 

ärendet till Kommunstyrelsens arbetsutskott för inriktningsbeslut. 

Arbetsutskottet beslutade 2006-02-07 § 16 att inriktningen för 

planområdet är enbostadshustomter på ca 1000 kvm. 

Stadsarkitektkontorets bedömning 

Utställningshandlingar har upprättats i nära samarbete med tekniska 

kontoret. Stadsarkitektkontoret föreslår att Kommunstyrelsens 

arbetsutskott beslutar att ställa ut detaljplanen med de redovisade 

handlingarna som underlag. 

Kostnader för vägbyggnadsåtgärder 

Tekniska kontoret har upprättat PM 2006-03-15. 

69. 

Planens syfte och huvuddrag 

Syftet med planen är att dels reglera befintlig bebyggelse och dels att möjliggöra tillkomsten av en 

skola och ytterligare friliggande bostadshus. I samband med planläggningen föreslås även möjlighet 

att ansluta området till det kommunala avloppsnätet. 

Skå-Eneby 1:3 in fl Dnr 2003.35.214 Planbeskrivning Utställningshandling mars 2006

PLANDATA 

Området ligger vid Enlundavägen på Färingsö ca 1 km väster om Lullehovsbron. Planområdet är ca 

9 ha. Fastigheten Skå-Eneby 1:11, 2:2, 3:8, 3:10 och Troxhammar 1:2 ägs av kommunen, övriga 

fastigheter ägs av privatpersoner. I planområdet ingår de befintliga bostadstomterna utefter denna 

del av Enlundavägen. Dessutom föreslås nya tomter dels på skogsbevuxen mark norr om vägen, 

dels på öppen mark i söder. 

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 

Översiktliga planer 

I översiktsplanen för Ekerö kommun, antagen 2005-12-13, är området utpekat som 

omvandlingsområde där ca 15 bostäder kan tillkomma under perioden 2006-2010 och ytterligare ca 

20 kan tillkomna år 2011-2015 tillsammans med eventuell förtätning vid Stjärtnäs söder om 

planområdet. 

Den fördjupade översiktsplan, som funnits för Södra Färingsö med upphävdes 2005-12-31, har 

fungerat som program inför detaljplan. 

Detaljplaner 

Planområdet och angränsande områden är inte tidigare detaljplanelagda. 

Kommunala beslut i övrigt 

Ansökan om detaljplan har inkommit dels från Skå-Eneby 2:13, 2002-11-19, dels från Skå-Eneby 

2:12, 2003-01-13. Ansökningarna avslogs av byggnadsnämnden 2003-05-14 § 167. Ansökan har 

därefter inkommit från Skå-Eneby 1:3 om möjlighet till avstyckning. Byggnadsnämnden beslutade 

2004-01-28 § 9 att upprätta detaljplan för det område som utpekas i den fördjupade översiktsplanen. 

Miljönämnden har i delegationsbeslut 2003-12-02 § D 483 uttalat att man är positiv till att området 

detaljplaneläggs under förutsättning att området ansluts till det kommunala avloppsnätet. Nämnden 

påpekar samtidigt att vissa befintliga avloppsanläggningar inte uppfyller miljöbalkens krav och att 

fastighetsägarna förelagts att upphöra med att använda anläggningarna. Miljönämnden har medgett 

fastighetsägarna anstånd med att åtgärda de pågående utsläppen till 2006-12-01 med anledning av 

den pågående planprocessen. 

Ansökan om att kunna bygga en Waldorfsskola inkom i juni 2004. 

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 

Natur 

Den för villatomter inte ianspråktagna marken består norr om vägen av en skogsbevuxen 

sydsluttning och söder om vägen av öppen och brukad jordbruksmark samt beteshage. 

Skogsmarken, gammal högstammig granskog med liten med örtrik undervegetation, ingår i ett 

större område som i kommunens naturinventering betraktas som värdefull. Skogen är välanvänd 

som strövskog. Även ridstigar finns i området. 

Öster om planområdet pågår odling delvis i växthus. 

Skolan föreslås på åkermark mellan befintliga bostäder och trädgårdsmästeriet. 

Fornlämningar, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 

Inga kända fornlämningar eller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse finns inom planområdet. 

Skå-Eneby 1:3 tn fl Dnr 2003.35.214 Planbeskrivning 

• 

Utställningshandling 

• 

mars 2006 

L/ V 

Service 

Livsmedelsbutik finns i Svanhagen ca 2 km norr om planområdet. Utökad service finns i Ekerö 

centrum ca 3 km sydost om planområdet. 

Närmsta skolor är idag Skå skola, ca 2,5 km norr om planområdet och i Stenhamra 3 km åt nordväst 

samt i Ekerö tätort. 

Bebyggelseområden 

Planområdet omfattar tolv bebyggda fastigheter, samt tre mindre men obebyggda fastigheter samt 

delar av större fastigheter. Förslaget medger ca 31 nya enbostadshus totalt. Befintliga bebyggda 

fastigheter är ca 1600-2400 kvadratmeter stora. Tillkommande tomter föreslås vara minst 1000 m2. 

Norr om Enlundavägen 

Norr om vägen föreslås något högre byggnader och möjligheten för souterrängvåning då marken 

sluttar mot vägen. Här föreslås bostäder på de tre obebyggda mindre fastigheterna Skå-Eneby 2:12, 

2:13 samt 3:21. Därutöver 12 helt nya tomter samt att Troxhammar 1:8 kan klyvas. Skå-Eneby 3:12 

föreslås kunna nyttjas för boende kompletterat med verksamhetslokaler för icke störande 

verksamheter. Mellan tomterna lämnas två släpp så gående kan röra sig upp i skogsområdet. 

Söder om Enlundavägen 

Söder om vägen är marken flack och öppen. Här föreslås bostäder i en våning samt inredd vind. Skå 

Eneby 1:22 föreslås tillsammans med 2:7 kunna styckas i 5 tomter. 5 nya tomter föreslås dessutom 

inom Skå-Eneby 1:2 och en inom nuvarande Skå-Eneby 1:3. Möjlighet finns även för fastigheterna 

Skå-Eneby 1:23, 1:26, 1:28 och 1:29 att klyvas. För Skå-Eneby 1:26 krävs dock ett tillskott av mark 

från grannfastighet för att uppnå arealkravet. 

Skoltomt 

Plats för ny skola avsätts öster om bostäderna i första hand. Skolan avses byggas ut i etapper. En 

första etapp avses omfatta ca 90 barn i skilda stadier, en andra ytterligare ca 20 barn och en tredje 

till sammanlagt högst ca 175 barn. 

Friytor 

Friytor och naturområden finns i närheten. Ingen speciellt utrymme inom planområdet bedöms 

behövas för friytor. Lekytor för skolans behov ryms inom skolområdet. 

Gator o trafik 

Genom planområdet löper Enlundavägen. Vägen har låg standard men relativt liten biltrafik, men 

tyngre trafik förekommer till framförallt varvet i Stjärtnäs. Nuvarande vägområdesbredd föreslås 

ökas till tio meters bredd i planen för ett eventuellt framtida behov av breddning av själva körbanan. 

Breddningen av vägområdet innebär ett intrång på två befintliga tomter. 

I fördjupning av översiktsplanen (FÖP) föreslogs Enlundavägen inte för genomfartstrafik. Det får 

dock förutsättas att vägen under åtminstone den närmsta framtiden kommer nyttjas som idag, dvs 

med passerande trafik. 

I östra delen av planområdet ansluter en väg norrifrån från ett tiotal bostadshus. Från söder ansluter 

tre vägar från Stjärtnäs, en omedelbart väster om, en inom och en öster om planområdet. I Stjärtnäs 

finns ett tiotal permanentbostäder samt fritidshus. Dessutom finns ett lantbruk och småbåtsvarv. 

Den fördjupade översiktsplanen anger ett vägreservat för en förbindelse mellan Enlundavägen och 

en planerad ny väg mellan Färentunavägen och Eneby. Planen redovisar befintlig väg norrut, som 

Skå-Eneby 1:3 m fl 

• • 

Dnr 2003.35.214 Planbeskrivning Utställningshandling mars 2006 

J/ V

^ I 

• • 

skulle kunna nyttjas för eventuell ny väg enligt FÖPen. Vid vägen finns en befintlig 

transformatorstation. 

4/6 

• • 5/6 

Ridning bör så långt möjligt undvikas på gatorna inom planområdet för att minimera olägenheter 

som lukt och flugor. 

För att nå de nya tomterna föreslås en ny väg inom området som avslutas i vändplan. Parkering till 

skolan och bostäderna är tänkta att ske på tomtmark. 

Flödet på Färentunavägen vid korsningen med Enlundavägen var 7300 fordon/dygn år 2002 och 

förväntas öka till ca 11 500 fordon/dygn år 2015 med en utbyggnadstakt som motsvarar dagens 

(Småstaden 2015, Scandiakonsult, 2002-07-02). Skyltad hastighet på Färentunavägen är 70 km/h, 

men högre hastighet kan hållas. Vägen kan därför vara svår att korsa för att nå busshållplatsen. 

En gång- och cykelbana föreslås anläggas från området till Färentunavägen ca 600 meter åt öster. 

Även viss ombyggnation av korsningen kan komma att behövas till följd av exploateringen. 

Kollektivtrafik 

Busshållplats med täta förbindelser mot Ekerö centrum och Brommaplan finns vid Färentunavägen. 

golfbana 

x & 

'---T—• - °—'-T! ".1• . 11- : 

. . . n ^ A.^,s"'^'°` 

—-----:= i 717±77_.I I I 

i 

tas ^ ii 

1 ii t:e21-- --•---^ 

'I i l Ij it SÖDER- ^. 

I I I. Iyp BERGA r.p. q}7^' 

1 1 

i S^_ I'1 

11 " 

I 

FSOn 

I :9 

Ip l01 t:36 I^"^B^1DER RGA 

I 1 

i .^^pn= r^°a^ ti t^î—, 

,..... ;I ....f...}° ^^212 ^ îr1^'i.:°I 

i ' 

11 

a i 3:12 I, 3:10 I 3:8 IisNA av ^ 1:67ji' I^ i^0 

^ i i t o • ese't— 

F`...I^ 

i II 

' 

I , 

ens 

{ 

. 

1 2:6 • 

• 

7:1 

S 

Teknisk försörjning 

Avsikten är att det kommunala VA-nätet byggs ut till samtliga inom planområdet. Huruvida boende 

i Stjärtnäs söder om planområdet kan anslutas till kommunens ledning eller inte behandlas inte i 

denna detaljplan utan kräver ytterligare ställningstaganden. 

Bestämmelse införs om att bygglov inte får ges före anslutning till gemensamt avlopp. 

Huvudförslaget är att dra ledningar utmed södra gränserna på Skå-Eneby 1:35 och 1:36 och vidare i 

samma linje fram till skolområdet. 

Mellan bostäderna och den förslagna skoltomten går nu en 10 kV luftledning. Ledningen skall 

grävas ner. 

Radon 

Enligt en översiktlig utredning är området högriskområde. Bebyggelse där personer vistas mer än 

tillfälligt skall utföras radonsäkert om inte nya detaljerade mätningar visar annat resultat. 

Dagvatten 

Inga dagvattenledningar finns i området. Dagvatten skall omhändertas inom tomten. 

Övrigt 

Hela planområdet ingår i föreslagen yttre skyddszon till vattentäkten Östra Mälaren. För denna 

föreslås skyddsföreskrifter. Detta har angivits på plankartan. 

Större delen av planområdet söder om vägen berörs av Eneby-Stjärtnäs torrläggningsföretag 

upprättat 1945. De fastigheter som ingår är dåvarande Eneby 1:2, 1:3 och 1:11. 

KONSEKVENSER AV DETALJPLANEN 

Detaljplanen bedöms inte innebära sådan betydande påverkan på miljön att 

miljökonsekvensbeskrivning krävs enligt plan- och bygglagen (PBL 5:18). Reglerna om 

miljöbedömning gäller inte för denna detaljplan då den formellt påbörjades före 21 juli 2004 och 

anses antas före 21 juli 2006. 

// 

alternativ 

hage 

II'il ^rq" 1' 

OEMOrö MUlMnunl Lanlmäleriot Skala 1:8000*'I iSF... ^ 4'I 

Stall 

_' 1:åJ FIS i3 . 

Ny gång- och cykelbana anläggs fram till befntlig cykelbana utefter Färentunavägen. Här- finns 

även busshållplatser. Ridstigar och övriga stigar som nyttjas för ridning är prickmarrker•ade. 

Ridvägar 

Ridning förekommer i området. Stigar som nyttjas för ridning finns runt området vilket innebär att 

vägen genom området inte behöver användas som ridväg utmed hela sträckan. Arbete pågår att hitta 

lämpliga ridstråk på Södra Färingsö, främst utanför mer tätbebyggda områden. Huvudstråket går 

idag i kanten av befintlig golfbana, men ryttarna behöver kunna ta sig dit på ett lämpligt sätt. 

3.4 

400 

Skola och de nya bostäder innebär en ökad trafik österut mot Färentunavägen. 

Nya tomter norr om Enlundavägen innebär ett intrång i ett skogsområde med gammal högstammig 

granskog med liten men örtrik undervegetation. Marken med föreslagna tomter ligger i kanten av ett 

ca 12 ha stort område, som i kommunens naturinventering betraktas som värdefull. Skogen är 

välanvänd som strövskog. 

Hästar kan vara allergiframkallande och gödselhögar innebär lukt och flugor. Nya boende i lantliga 

miljöer kan känna sig störda av hästarna. Om de boende klagar kan det innebära en inskränkning av 

verksamheten, t ex att hagar kan behöva flyttas. Stallet är litet och tillhör inte en sådan etablerad 

verksamhet att den bör värnas före tillkomsten av nya bostäder. Detaljplanen redovisar en zon där 

hagar inte bedöms vara lämpliga med hänsyn till störningsrisken. Denna zon sträcker sig 100 meter 

från de nya bostäderna och 200 meter från skolområdet. Till befintligt stall är avståndet till bostäder 

260 meter och till skola 320 meter, vilket bedöms tillräckligt för att kunna tillåta nybyggnation. Till 

Skiff-Eneby 1:3 m Dar 2003.35.214 Planbeskrivning Utställningshandling mars 2006 Skiff-Eneby 1:3 m fl Der 2003.35.214 Planbeskrivning Utställningshandling mars 2006

samma fastighet som stallet ligger på hör en lott längre från planområdet, som vid behov kan nyttjas 

för bete. 

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 

Kommunen ska inte vara huvudman för allmän plats. Vägarna sköts som tidigare av vägföreningen. 

Planavgift för bostadshusen och skola skall tas ut i samband med bygglov/bygganmälan enligt då 

gällande taxa. 

b/b 

EKERÖ 

^^ KOMMUN 


UTSTÄLLNINGSHANDLING 

NORMALT PLANFÖRFARANDE 

1(9) 

Ansökan om avstyckningar och om eventuell ombildning av gemensamhetsanläggning för väg görs 

hos Lantmäterimyndigheten i Stockholms län. En omprövning av vägsamfälligheten är trolig 

eftersom den grundas på utlåtanden från 1949-1950. 

Genomförandetiden är 15 år och börjar räknas 12 månader efter det datum detaljplanen vinner laga 

kraft. Avsikten är att vatten- och avloppsnätet hinner byggas ut innan genomförandetiden böljar. 

Bygglov får normalt inte ges innan genomförandetiden påbörjats. Om anslutning kan ske till 

kommunalt va innan genomförandetidens början kan bygglov dock prövas som mindre avvikelse. 

Exploateringsavtal ska upprättas. 

STADSARKITEKTKONTORET 

Leif Kåsthag 

Chef Stadsarkitektkontoret 

Monika Nilsson Clas Breitholtz 

Planarkitekt Arkitekt SAR/MSA 

Detaljplan för fastigheten SKÅ-ENEBY 1:3 m fl, Ekerö kommun, 

Stockholms Ian Dnr 2003.35.214 

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 

Samråd för rubricerade plan har ägt rum under tiden 2004-12-10 - 2005-01-18. Samrådsmöte 

har ägt rum 2005-01-13. 

Yttranden har inkommit från: 

Myndigheter och förvaltningar 

1. Länsstyrelsen Stockholms län (bil 1) 

2. Lantmäterimyndigheten i Stockholms län 

3. Vägverket, region Stockholm 

4. Ekerö Brandförsvar 

5. Nämndkontoret, Barn och ungdom (ingen erinran) 

6. Tekniska kontoret 

7. Miljönämnden 

8. Telia Sonera'(ingen erinran) 

Sakägare 

9. Inger o Marianne Svantesson, Skå-Eneby 1:2 (och 1:21) 

10. Gunnar Kinbom, Skå-Eneby 1:2 (och 1:30) 

11. Ulla-Bella van Leewen, Skå-Eneby 1:2 (och 1:30) 

12. Jack Svensson, Skå-Eneby 1:3 

13. Irene och Helmuth Schidl, Skå-Eneby 1:4 

14. Robert Ekstam, Skå-Eneby 1:22, Tom Rahm, Skå-Eneby 2:13, ? Rahm, Skå-Eneby 3:13 

och Ulla Serpagli, Skå-Eneby 1:36 i gemensamt yttrande 

15. Hasse Svensson, Eneby 1:23 

16. Dödsboet efter Signe Nilsson, Skå-Eneby 2:7, genom Sylvia Lundin 

17. Naemi och Anders Andersson, Troxhammar 1:8 

18. Henrik Eriksson, Troxhammar 3:4 

19. Ekerö Energi 

Övriga 

20. M v. Leeuwen, Skå-Eneby 1:16 

21. Marika van Leewen, Skå-Eneby 1:18 

22. Mattias Svantesson, Skå-Eneby 1:21, två yttranden 

23. Maj-Britt Grip, Skå-Eneby 1:27 

24. Monica Skarelius, Eneby Stjärtnäs 

25. Maria Gralin?, Stjärtnäs 

26. Mats 

27. Färingsö Hembygdsförening 

• • 

Skå-Eneby 1:3 in fl Dnr 2003.35 214 Planbeskrivning Utställningshandling mars 2006 

• • 

Skå-Eneby 1:3 m fl Dnr 2003.35 Samrådsredogörelse Utställningshandling 2006-03-07

• • 2(9) 

• 

Inledande kommentar 

Trafik 

Många av yttrandena tar upp Enlundavägens standard och dess korsning med Färentunavägen. 

Kommunens avsikt är att i avtal med tilltänkt skola och vägföreningen reglera anläggande och 

skötsel av en separat gångväg mellan busshållplatsen vid Färentunavägen och skolan. 

Enlundavägens standard kan ifrågasättas, men medför i sig att hastigheterna begränsas. Den 

för området gemensamma vägföreningen ansvarar för standarden. Stadsarkitektkontorets 

bedömning är att den genom planens genomförande tillkommande trafiken inte måste 

medföra breddning av vägen. Ett tillräckligt vägområde för eventuell breddning redovisas i 

detaljplanen. 

Korsningen mellan Enlundavägen och Färentunavägen är nu ett problem och blir än mer i 

framtiden. Detta accentueras av den aktuella planens genomförande. Vägverket har i sitt nu 

lämnade planyttrande frånsagt sig ekonomiskt ansvar. I den "fördjupade översiktsplanen 

(FOP) för Södra Färingsö" anges att korsningen måste byggas om. Länsstyrelsen har i sitt 

yttrande över FÖP:en instämt i att korsningen måste byggas om och att lämplig utformning av 

korsningen och ansvaret för genomförandet får klaras ut i den fortsatta planläggningen. 

Kommunen har i samband med planering för genomförandet av FOP:ens industriområde i 

"Östra Enlunda" tagit upp problemet med Vägverket och olika lösningar har diskuterats. Inget 

lär dock bli genomfört innan finansieringen är klar. 

Dessa frågor kommenteras inte i de enskilda yttrandena. 

Vatten och avlopp 

Avsikten är att det kommunala VA-nätet byggs ut till samtliga inom planområdet. 

Beskrivningen bör förtydligas i detta avseende. 

Huruvida boende i Stjärtnäs kan anslutas till kommunens ledning eller inte behandlas inte i 

denna detaljplan utan hanteras separat. 

Avgränsning av planområdet / sakägarkretsen 

Flera yttranden har också inkommit från Stjärtnäs, som enligt fastighetsägarförteckningen inte 

ingår i sakägarkretsen för denna detaljplan. Lantmäteriets bedömning av sakägarkretsen enligt 

Plan- och bygglagen, och därmed kommunens samrådsskyldighet, har kommunen iakttagit. 

Lantmäteriets process med bildandet av en samfällighet för vatten och avlopp, som omfattar 

ett större område, och planarbetet pågår samtidigt, vilket kan vara förvirrande. 

Stadsarkitektkontoret har upprättat en lista över de "icke sakägare" som önskar meddelande 

om nästa skede i planeringsprocessen och skall meddela dessa. 

Stadsarkitektkontoret har i gängse ordning försökt sammanfatta och kommentera alla 

inkomna yttranden, oavsett om de kommer från sakägare eller andra. Ett syfte med samrådet i 

detta skede är att inhämta kompletterande och/eller förbisedd information och önskemål. 

Planområdets avgränsning bedöms vara väl avvägd och överensstämmer i stort med den del i 

Enlunda som avsågs detaljplaneläggas i fördjupningen av översiktsplanen for Södra Färingsö. 

Synpunkter som innebär att planområdet skulle vara större kommenteras inte i de enskilda 

yttrandena. 

• 

3(9) 

Myndigheter och förvaltningar 

Länsstyrelsen Stockholms län (bil 1) 

anför att 

• planområdet ingår i yttre skyddsområde 

för Östra Mälarens vattenskyddsområde, 

vilket bör framgå av plankarta och 

beskrivning. 

• samfälligheter för va-anläggningar är 

mindre lämpliga i vattenskyddsområdet. 

Enligt Länsstyrelsen mening bör området 

anslutas direkt till det kommunala vanätet. 

Om samfällighet ändå görs bör 

bestämmelse införas om att bygglov inte 

får ges förrän anslutning till vaanläggning 

skett. 

• avsteg från rekommenderade 

skyddsavstånd till hästhållning skall 

motiveras. 

• andelsägarna i Eneby-Stjärtnäs 

torrläggningsföretag från 1945 är sakägare 

om företaget berörs av planen. 

Stadsarkitektkontorets kommentar: 

Plankarta och beskrivning kompletteras med 

förslaget till vattenskyddsområde. 

Angående VA se inledande kommentar. 

Illustrationen för beteshagar justeras till att 

visa 100 m från bostäder och 200 meter från 

skola. Beskrivningen utökas om omfattningen 

av hästverksamheten. 

Enligt handlingarna till 

torrläggningsföretaget var de ingående 

fastigheterna Eneby 1:2, 1:3 och 1:11. Dessa 

har hörts eftersom de ingår eller gränsar till 

planområdet. Oklart om även Skå-Eneby 1:4 

ingår i företaget. Även denna finns dock 

redan i fastighetsförteckningen. 

Lantmäterimyndigheten i Stockholms län Stadsarkitektkontorets kommentar: 

anför att beskrivningen gärna får kompletteras Beträffande VA se inledande kommentar. 

med var blivande gemensamhetsanläggning Föreslagen ledningsdragning beskrivs. Ett 

för VA är tänkt att dras samt var kommunal upplysning om att behov av omprövning av 

anslutning finns. Enlundavägen är upplåten vägsamfälligheten kan komma att uppstå 

för Skå-Eneby ga:3 och förvaltas av Skå- införs i beskrivningen. 

Enlunda vägsamfällighet. Ett behov av 

omprövning av vägsamfälligheten kan komma 

att uppstå. 

Vägverket, region Stockholm 

anför att det inte framgår hur omfattande 

skolverksamheten blir. Eventuella åtgärder i 

korsningen mellan Enlundavägen och 

Färentunavägen föranledda av ökad trafik till 

skolan måste betalas av annan än Vägverket. 


Se inledande kommentar. Beskrivningen 

utökas om omfattning på skola. 

Skå-Eneby 1:3 m fl Dnr 2003.35 Samrådsredogörelse Utställningshandling 2006-03-07 Ska-Eneby 1:3 m fl Dnr 2003.35 Samrådsredogörelse Utställningshandling 2006-03-07

Ekerö Brandförsvar 

tillstyrker förslaget under förutsättning att 

brandförsvarets krav på brandvatten, 

byggnadstekniska åtgärder beroende på 

insatstid och framkomlighet till och inom 

området tillgodoses. Brandförsvaret påpekar 

att avseende riskhänsyn behövs ett mer 

komplett underlag för att kunna ge ett mer 

nyanserat remissvar. 

Tekniska kontoret 

anför underhand att lämpligaste placering av 

avloppsledning är i södra kanten av 

planområdet, u-område bör införas i planen. 

Miljönämnden 

understryker vikten av att fastigheter i 

området med bristfälliga avlopp som hamnar 

utanför detaljplanen ges möjlighet att ansluta 

till det gemensamma avloppsnätet oavsett om 

utbyggnaden sker i kommunal regi eller 

genom en samfällighet. 

Hästar ska inte hållas inom 100 m från 

planområdet eller inom 200 m från den 

planerade skolans område. 

Miljösamordnarens synpunkter ska inhämtas 

och beaktas då tomter planeras på mark som 

är klassad som värdefull naturmark i 

kommunens naturinventering. 

4(9) 


Insatstiden är rimlig. Var brandvatten hämtas 

bör ses över. Troligen blir det ej brandpost 

ansluten till vattenledning i området. 


U-område införs i södra och östra kanten av 

planområdet. 


Angående avlopp se inledande kommentar. 

Hage söder om planområdet förekommer 

inom dessa avstånd. Den är inte lämplig i 

anslutning till bostäder och skola. 

Beskrivningen av skogsområdet, som ingår i 

naturinventeringen, har diskuterats med 

miljösamordnaren i tidigt skede och även 

gemensamt besiktigats på plats. 

Sakägare 

Inger Svantesson, Marianne Svantesson, 

Sid-Eneby 1:2 (och 1:21), 

anför att flera permanentbebodda fastigheter 

med daglig trafik har sin utfart på de två 

vägarna inom och vägen omedelbart öster om 

planområdet samt att tung trafik förekommer 

till småbåtsvarvet. De anser att den 

tillkommande trafiken kommer att medföra att 

Enlundavägen kommer att bli ännu sämre. 

Skolan bör placeras närmare Färentunavägen. 

Gunnar Kinbom, Skå-Eneby 1:2 (och 

1:30), 

anför att detaljplanen bör utvidgas till att 

omfatta områden som anges i antagen 

fördjupad översiktsplan och föreslaget 

omvandlingsområde i förslag till 

översiktsplan. Berörda delar av fastigheten 

Skå-Eneby 1:2 bör innefattas i detaljplanen. 

Planen bör även innefatta Tekniska kontorets 

förslag till va-lösning för hela 

Enlundaområdet. 


Se inledande kommentarer ovan. Motiven för 

skolans placering anges i samrådsförslaget. 


Fördjupningen av översiktsplan och förslag 

till ny översiktsplan för hela kommunen 

anger möjliga bebyggelseområden delvis 

söder om befintlig bebyggelse utmed 

Enlundavägen, dock inte ända ner till 

Stjärtnäs. Angående VA se inledande 

kommentar. 

5(9) 

Tekniska kontorets huvudförslag är att dra 

ledningar utmed södra gränserna på Skå- 

Eneby 1:35 och 1:36 och vidare i samma linje 

fram till skolområdet. Med denna lösning 

skulle tomter kunna försörjas från 

ledningarna och befintliga vägar. Kontoret 

föreslår att förslaget utvidgas. 

Synpunkterna anses tillgodosedda. 

Det är angeläget att nya bostäder lokaliseras 

så att gällande riktvärden för trafikbuller inte 

överskrids även med framtida förbindelseväg 

norrut. 

Skola och bostäder måste lokaliseras så att 

strålning från kraftledningen inte överstiger 

0,2 mikrotesla i byggnaderna. 

Ifördjupning av översiktsplanen föreslås 

Enlundavägen inte för genomfartstrafik Det 

får dock förutsättas att vägen under 

åtminstone närmsta framtid kommer nyttjas 

som idag, dvs med passerande trafik 

Ledningen föreslås grävas ner enligt yttrande 

från Ekerö Energi. 

Ulla-Bella van Leeuwen, Skå-Eneby 1:2 

(och 1:30), 

anför att skolans placering är olämplig med 

hänsyn till områdets lantliga karaktär och att 

skolan orsakar ökad trafik på den redan hårt 

belastade Enlundavägen. Skolan gagnar i 

första hand inte de boende i trakten. 

Jack Svensson, Skå-Eneby 1:3, 

anför att planen ger större underlag för 

finansiering av avloppsnätet och har inga 

invändningar mot förslaget. 


Beträffande trafiken se inledande 

kommentarer ovan. Kontorets bedömning är 

att skolan, med dess pedagogiskt betingade 

småskalighet, väl passar in i miljön. 

Ska-Eneby 1:3 m fl Dnr 2003.35 

• • 

Samrådsredogörelse Utställningshandling 2006-03-07 

Irene och Helmuth Schmidl, Skå-Eneby 

1:4, 

anför att detaljplanen även bör omfatta 

Stjärtnäsområdet för en total lösning av 

avloppsfrågan, att Enlundavägen är hårt 

• • 

Skå-Eneby 1:3 m fl Dnr 2003.35 Samrådsredogörelse 


Beträffande planområdets avgränsning, 

trafik, fotgängare och VA se inledande 

kommentarer ovan. 

Utställningshandling 2006-03-07

elastad bland annat av brukshundsklubben 

och Eneby ridskola, att de flesta kommer 

skjutsa sina barn, att gångväg och belysning 

utmed Enlundavägen bör ordnas samt att 

fotgängarövergång vid korsningen med 

Färentunavägen måste förbättras. De anser 

dock att det är bra med förtätning och skola i 

området om de nämnda problemen först 

åtgärdas. 

• • 6(9) 

• 

• 

7(9) 

Naemi och Anders Andersson, Troxhammar 

1:8, 

anför att de vill kunna bygga ut sitt uthus med 

en mindre tillbyggnad bakom det uthuset och 

att de vill kunna stycka av för en ny bostad 

öster om nuvarande bostadshus. 


Kontorets motiv för bebyggelsegränserna har 

varit att begränsa byggnationen mot 

skogsområdet. Kontoret föreslår att 

fastighetsägarens önskan om ny byggrätt 

tillgodoses men att dess utsträckning mot norr 

begränsas samt att utfartsförbud införs så att 

utfart samordnas. 

Robert Ekstam, Skå-Eneby 1:22, Tom 

Rahm, Skå-Eneby 2:13, ? Rahm, Skå- 

Eneby 3:13 och Ulla Serpagli, Skå-Eneby 

1:36 i gemensamt yttrande, 

anför att olika utredningar har utförts gällande 

va-frågan och samtycker till Ekerö kommuns 

plan över Enlunda. 

Hasse Svensson, Eneby 1:23, 

anfdr att det är olyckligt att detaljplanen inte 

är större, påpekar att minsta tomtareal för 

hans tomt är 2000 kvm medan två mindre 

tomter tillåts, undrar hur va-frågan löses då 

detaljplanen inte omsluter hela det 

ursprungliga saneringsområdet, anser att 

tomterna norr om vägen ger ingrepp i flitigt 

använt strövområde och begränsar 

vindskyddet, en fördubbling av byggnaderna 

kan inte ses som en normal förtätning, undrar 

över skolans framtida storlek. Han anser 

vidare att trafiken på Enlundavägen tidvis är 

hög med bland annat tung trafik, traktorer, 

ryttare och trafik till Tureholm, Eneby 

ridskola och brukshundsklubben och påpekar 

att redan nu finns minderåriga och äldre 

gångtrafikanter på vägen samt att korsningen 

vid Färentunavägen är dålig. Enlundavägens 

backe är vintertid mycket hal. 

Dödsboet efter Signe Nilsson, Skå-Eneby 

2:7, 

anför genom Sylvia Lundin att dödsboet inte 

fick tillgångar till handlingarna förrän 17 jan 

och föreslår att det av fastigheterna 2:7 och 

1:22 skall kunna bildas tre tomter. 


Se inledande kommentarer ovan. Kontoret 

anser att ingreppet i skogsområdet är måttligt 

och acceptabelt då stora naturområden finns i 

närheten och att höjden norr om fastigheten 

ändå finns kvar. Skolans storlek preciseras i 

bestämmelserna. 


Pga inaktuell adress sändes handlingarna ut 

senare än till övriga. Plan- och bygglagen 

anger dock inte under hur lång tid samråd 

ska genomföras. Samtliga berörda får 

åtminstone ytterligare en gång till att lämna 

synpunkter. 

Bestämmelserna ändras så fastigheterna 2:7 

och 1:22 tillsammans kan s tyckas till tre 

tomter. Synpunkterna anses tillgodosedda. 

Henrik Eriksson, Troxhammar 3:4, 

anför att läget för skolan är olämpligt. 

Byggnader riskerar att skugga växthusen. Han 

använder frekvent jordbruksmaskiner som kan 

komma att störa lektionerna och föreslår att 

skolan läggs på andra sidan Enlundavägen, 

närmare Färentunavägen, vilket ger kortare 

avstånd till Färentunavägen och längre 

avstånd från hästhållningen och luftledning. 

Han påpekar vidare att hans fastighet inte är 

ett naturområde lämpligt för skolklasser då 

skogsbruk och jakt kan förekomma. 

Ekerö Energi AB: Ekerö Energi har beräknat 

effektökningen av planens genomförande till 

ca 165 kW och den totala effekten till 350 

kW. Befintlig transformatorstation måste 

bytas mot en större. Högspänningsledningen 

som går över den tänkta skoltomten är tänkt 

att markförläggas längs Enlundavägen. Ett E- 

område på ca 8x8 m krävs för ny station 

förslagsvis norr om Enlundavägen vid 

vägreservatet. 

Övriga 

M van Leeuwen, Skå-Eneby 1:16, 

anför att han inte blivit informerad, att det 

finns felaktigheter i beskrivningen om antalet 

fritidshus i Stjärtnäs och att Skå skola finns, 

att Enlundavägen är tidvis är hårt trafikerad, 

att dess korsning vid Färentunavägen är 

trafikfarlig. Han uppfattar vidare att hela 

planförslaget är tillkommet för att man ska 

kunna stycka på kommunens mark, nytt 

slutdatum för fastighetsägare för att yttra sig 

krävs och alla mellan Byggvaruhuset till 

Landholmen ska informeras då skolan är 

Synpunkterna anses tillgodosedda. 


Byggnadsförbud införs intill växthustomten 

för att inte riskera skuggnings effekt. 

Det är angeläget att omkringliggande 

skogsområden kan nyttjas for strövtåg och 

undervisning. 


E-område läggs in i detaljplanen. 


Se inledande kommentarer ovan. 

Beskrivningen justeras angående fritidshus 

och Skå skola. 

Skå-Eneby 1:3 m fl Dnr 2003.35 Samrådsredogörelse Utställningshandling 2006-03-07 Skå-Eneby 1:3 m fl Dnr 2003.35 Samrådsredogörelse Utställningshandling 2006-03-07

placerad så att alla måste passera den och 

bromsas av dess trafik. 

8(9) 

livsfarlig. Finns väl bättre tomter med mindre 

trafikerad skolväg. 

9(9) 

Marika van Leeuwen, Skå-Eneby 1:18, 

se yttrande från Ulla-Bella van Leeuwen. 

Mattias Svantesson, Skå-Eneby 1:21, Stadsarkitektkontorets kommentar: 

anför i två yttranden att det finns felaktigheter Beträffande trafiken se inledande 

i planbeskrivningen om antalet fritidshus i kommentarer ovan. Beskrivningen justeras 

Stjärtnäs och att Enlundavägen är i gott skick angående fritidshus. Beskrivningen 

och inte behöver byggas ut. Därför litar han kompletteras också med avsett elevantal. 

inte på några uppgifter i förslaget till exempel Skolans storlek regleras av 

skolans höjd och storlek. Ny presentation och planbestämmelserna, från vilka endast mindre 

nytt möte krävs. Även alla "indirekt" berörda avvikelser far göras. Skolans höjd ändras så 

ska få information. Han anser vidare att sämre nockhöjd i stället för byggnadshöjd regleras. 

läge för skolan knappt går att hitta och anger 

att den kommer att förfula området, förvärra 

trafiksituationen på Enlundavägen och i 

synnerhet i korsningen med Färentunavägen. 

Maj-Britt Grip, Skå-Eneby 1:27, Stjärtnäs, Stadsarkitektkontorets kommentar: 

anför att skolan är olämpligt placerad då den Se inledande kommentarer ovan. 

blir alltför dominerande, då eleverna kommer 

från annat håll och då skolvägen blir farlig på 

den hårt trafikerade Enlundavägen. Hon 

föreslår alternativ placering i Svanhagen. 

Monica Skarelius, Eneby Stjärtnäs, Stadsarkitektkontorets kommentar: 

anför att ett informationsmöte bör hållas med Se inledande kommentarer ovan. Några 

alla berörda av avloppsnätet, att 

kända fornlämningar finns inte inom 

fornlämningar kan finnas i skogsområdet norr planområdet, se även yttrande från 

om Enlundavägen, att arkeologisk 

hembygdsföreningen. 

undersökning bör göras norr om växthusen. 

Hon anser vidare att en Waldorfskola kan 

berika området under förutsättning att man 

löser trafikproblemen till och korsningen med 

Färingsövägen. 

Maria Gralin?, Stjärtnäs, Stadsarkitektkontorets kommentar: 

anför att föreslagen exploatering är 

Beträffande trafik se inledande kommentarer 

hänsynslös, att placering av en skola här ovan. 

skulle vara en tragedi, att trafikförhållandena 

är livsfarliga. Hon föreslår alternativ placering 

av skolan, men kan acceptera att nya villor 

byggs med rätt arkitektur och storlek. 

Mats, 

har hört av sitt barn att kommunen vill lägga 

en skola ovanför Färingsö trä. Korsningen 

mellan Enlundavägen och Färentunavägen är 


Se inledande kommentarer ovan. 

Färingsö Hembygdsförening 

anför att området saknar kulturhistorisk 

värdefull bebyggelse och fornlämningar, 

anser det väl anpassat till omgivningen och 

tillstyrker förslaget. 

SAMMANFATTNING 

Synpunkterna har bedömts föranleda följande bearbetningar av förslaget: 

• Plankarta och beskrivning kompletteras med förslaget till vattenskyddsområde. 

• Föreslagen ledningsdragning beskrivs 

• Upplysningarna justeras till att visa att beteshagar för hästar inte bör finnas inom 100 

meter från avsedda bostäder och 200 meter från skola och beskrivningen utökas om 

hästverksamheten. 

• Ett upplysning om att behov av omprövning av vägsamfalligheten kan komma att uppstå 

införs i beskrivningen. 

• Beskrivningen utökas om omfattning på skola. 

• U-område läggs till i söder och öster. 

• Fastigheten 1:2 tas in i detaljplanen. 

• Bestämmelserna ändras så fastigheterna 2:7 och 1:22 tillsammans kan styckas till fler 

tomter. 

• Ny byggrätt på 1:8 införs men dess utsträckning mot norr begränsas samt att utfartsförbud 

införs så att utfart samordnas. 

• Växthusverksamheten bör beskrivas mer ingående bl a angående skuggning. 

• Beskrivningen justeras så att antalet permanentade bostäder i Stjärtnäs framgår 

• Beskrivningen justeras vad avser Skå skola. 

• Bestämmelse om högsta nockhöjd för skolan införs. 

• Genomförandebeskrivningen kompletteras med ngt om vägsamfällighet och 

exploateringsavtal. 

Efter samrådet har planförslaget även utökats med fastigheterna Skå-Eneby 3:12 och 3:21. 

De sakägare som bedömts inte fått sina synpunkter tillfullo tillgodosedda och därmed har rätt 

att överklaga antagandebeslutet är: 

• Inger Svantesson, Marianne Svantesson, Skå-Eneby 1:2 (och 1:21) 

• Ulla-Bella van Leeuwen, Skå-Eneby 1:2 (och 1:30) 

• Irene och Helmuth Schmidl, Skå-Eneby 1:4 

• Hasse Svensson, Skå-Eneby 1:23 

• Henrik Eriksson, Troxhammar 3:4 


Leif Kåsthag 

Monika Nilsson 

chef Stadsarkitektkontoret planarkitekt 

Clads Breitholtz 

arkitekt SAR/MSA 

Skå-Eneby 1:3 m 0 Dnr 2003.35 Samrådsredogörelse 

Utstäl: gshandling • 2006-03-07 Ska-Eneby 1:3 m fl Dnr 2003.35 _ Samrådsredogörelse Utställningshandling 2006-03-07

I t 

% / _ o , 11I 

11 

^ ,, 

0^/ 1 

i 

o \ 

11 

-^ 1 

Î 

i i \ T ^ 

Q ,^(^ I 

' 

,a 

^ 

_!-_^ 

SKA-EN 

Y 

\ ^ 

72 

'MA.-BY 

17 

12 

/ 

/ 

N.• '4 

^. 

• 

/ ! ^ 

/ 

/ 

/ 

/ 

/ 

\î 

I 

012 

^^ 

r- -^- ^^ 

"1— 

►1 ►i/ t _ 

1^ ^ A 

I 11®Pi^ ^^ o li ^ :.4 

^^ ^ ^ — r^?. 

- ^ 

^ 

^^ I 11 ^1 \ 

i - /I 

- -^ ^, 1^ 1 ^ 

1r-- I ^, ^q 1, ^( I^^ t _ ^^^^'^ 

^^ ^ i I 1` 1 ^ I • t 1 II ^^^ zr^1 gip" — ,`. _`^^, 

^ ^^^ _ ^ _ -_^l : ---î' — 

- - T ^ 

ao ^.^^j`^1 1` ^ I 

^^t `Y+► l`^r 

127 

,73 

a 

I h 

§ 

L —leaning 

®0 

/ v \^\ 

^^4„ 

, ^ L► 

1 

— —leThoing 

^^.,14 a-o 

^ ;I 

1 , 

^^ 

r T 

^` ^•^,^ : 

-'^\ C_ ►-! 

Fri 

il 

D 

it 

3t 

/ 

1,4 

GRUNDKARTANS BETECKNINGAR 

Trakfgräns 

Faslighetsgräns 

0.00 Fashghetsbeteckning 

I Io Byggnader 

Stakel 

c .r Häck 

Väg 

---s Nivåkurvor 

-E Rufnätspunkf 

GRUNDKARTAN ÄR UPPRÄTTAD ÅR XXXX 

Av EKERO STADSARKITEKTKONTOR 

Skala 1:2000 

0 20 40 60 80 100 200 m 

i i 1 1

urnus ocn garage rar urtaras meu en vanng. ror urnus ocn garage a 

högsta byggnadshöjd 3.0 meter, högsta nockhöjd 4.0 meter och störst 

taklutning 27 grader. 

Minsta taklutning för samtliga byggnader är 7 grader. 

Parkeringsbehovet skall tillgodoses inom tomtmark. 

Dagvatten skall omhändertas inom området. 

Byggnad skall utföras radonsäkert. 

Illustration 

Föreslagen fastighetsgräns 

- * - - - Fastighetsgräns som föreslås utgå 

Illustrationstext 

Föreslagen byggnad 

Skyddszon - Störningar från 

hästhållning kan prövas enligt 

kommunens rekommendationer. Se 

även Miljönämndens riktlinjer. 

Avgränsningen är ungefärlig och 

prövas från fall till fall. 

Hästhållning kan vara olämplig 

även utanför denna zon. 

Administrativa bestämmelser 

Kommunen är inte huvudman för de allmänna platserna. 

Genomförandetiden är 15 år och börjar räknas 12 månader efter den 

dag planen vinner laga kraft förutom inom områden markerat al.. 

a l Genomförandetiden är 15 år och börjar räknas 36 

månader efter den dag planen vinner laga kraft. 

Upplysningar 

Hela planområdet ingår i yttre vattenskyddsområde för östra Mälarer 

för vilken föreskrifter finns. 

Då området kan innehålla fornlämningar måste den som utför 

schaktningsarbeten vara särskilt uppmärksam på eventuell förekomst 

av arkeologiska fynd. Se vidare anmälningsplikt enligt kulturminneslagg 

i detaljplanens beskrivning. 

TS planen her 

® Planbeskrivning ® FastighatstOrtecknirg 

0 Genong0ranSebeskrivning 0 Samrådsredogorelse q Utlåtande efter utstallnirg 

DETALJPLAN FÖR 

BETECKNING XX:XX 

SAMRADSHANDLIP 

BesMSdakan Ire 

I EKERÖ KOMMUN, STOCKHOLMS LAN 

UPPRATTAD I MARS 2006 AV EKERÖ STADSARKITEKTKONTOR 

Anlaganee 

2006-X00O( KF 

Laga boa 

2006-rosor 

• • • 

• 

Leif Kåsthag Mon ika Nilsson 

chef Stadsarkitektkontoret planarkitekt Dnr 200335.213 

XX

• • 

PLANBESTÄMMELSER 

Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast 

angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan 

beteckning gäller inom hela planområdet. 

Gränsbeteckningar 

Användning av allmänna platser 

LOKALGATA 

Linjen belägen 3 rn utanför planområdets gräns 

Användningsgräns 

Egenskapsgräns 

Lokaltrafik 

Användning av kvartersmark 

B 

BHK 

Naturområde 

Bostäder, friliggande enfamiljshus 

Bostäder med verksamhetslokal, icke störande 

Transformatorstation, högsta totalhöjd 3.5 meter 

Skola 

Begränsningar av markens bebyggande 

4- -F -4 + 4- ^ I 

Y 

^ 

Marken får inte bebyggas 

Marken får endast bebyggas med komplementbyggnader 

Körbar utfart får inte anordnas 

Marken skall vara tillgänglig för underjordiska ledningar 

Marken skall vara tillgänglig för utfart från angränsande 

fastigheter 

• • 

Utnyttjandegrad/fastighetsinndeling 

el x Området får indelas i högst det antal tomter som siffran 

anger. Ny tomt får ej göras mindre än 1000 kvadratmeter. 

Inom tomt får en huvudbyggnad och ett garage samt ett 

uthus uppföras. Garage eller uthus får sammanbyggas 

med huvudbyggnad. Högst 1/4 av tomten får bebyggas 

dock högst 250 kvadratmeter byggnadsarea. härav får 

uthus och garage sammantaget uppta högst 60 

kvadratmeter. Inom tillåten byggnadsarea skall en 

taktäckt biluppställningsplats inrymmas. 

Byggnadernas totala bruttoarea på varje 

tomt får vara högst 35% av tomtarean, 

dock högst 350 kvadratmeter. 

e 3 Byggnadernas totala bruttoarea på tomten får vara 

högst 20 % av tomtarean. 

e 4 Inom tomt får utöver huvudbyggnad och 

komplementbyggnader för bostad verksamhetslokaler 

uppföras till en högsta bruttoarea på 10 % av tomtarean. 

Huvudbyggnad får inrymma en ordinär bostadslägenhet samt en mindre 

lägenhet för generationsboende. 

Placering, Utformning,Utförande 

P^ 

Byggnad skall placeras minst 6.0 meter från gräns mot 

väg och minst 4.0 meter från annan gräns. Uthus och 

garage får dock placeras 1.0 meter från annan gräns än 

mot väg om placeringen bedöms lämplig vid 

bygglovprövningen. Vid prövningen skall grannyttrande 

inhämtas. 

Högsta nockhöjd i meter 

Högsta antal våningar 

v1 

Vind får inte inredas utöver angivet våningsantal. För 

huvudbyggnad är högsta byggnadshöjd 6.0 meter och 

högsta nockhöjd 8.0 meter. Höjd skall beräknas från 

markens medelnivå utmed högsta fasad. Största taklutning 

är 27 grader. 

^.^ 

s,, örbättr png av k 

\(^kulafiionsplafis att 

`Y^nioinr+nr =innf^l ♦•1 ` _ 

Utöver högsta våningsantal får huvudbyggnad utförans 

med inredd vind. För huvudbyggnad är högsta 

byggnadshöjd 4.0 meter och högsta nockhöjd 7.5 meter. 

Största taklutning är 45 grader. Oberoende av 

byggnadshöjd får takkupor och frontespiser utföras. 

Takkupor och frontespiser får utföras inom totalt högst 1/3 av 

fasadlängden och får till ingen del sträcka sia höore an 0.1 meter

AÄC:9Rl;sirr"`'`

a EKERÖ 

D_.Y KOMMUN 


PM 

2006-03-15 

41//6 /13 Rig 

Kostnader för vägbyggnadsåtgärder inom detaljplan för Ska- 

Eneby 1:3 m fl 

I samband med att detaljplaneläggning av Skå-Eneby 1:3 m fl 

finns behov av upprustning och breddning av Enlundavägen samt 

utbyggnad av gång- och cykelväg från Färentunavägen upp t o m 

skoltomten, samt vissa förbättringsåtgärder av Enlundavägen från 

skoltomten fram till Stjärtnäsvägen. Åtgärder behövs också i 

korsningen Färentunavägen-Enlundavägen för att förbättra 

trafiksäkerheten. 

Kostnaderna för vägbyggnadsåtgärderna fördelas, enligt 

kommunstyrelsens beslut 1989-05-30, mellan de fastighetsägare 

som får en eller flera byggrätter och därmed får en nytta av 

detaljplanen. För att reglera dessa vägbyggnadskostnader samt 

eventuella marköverlåtelser skall ett enkelt exploateringsavtal 

träffas med berörda fastighetsägare. Intäkten som krävs för att 

erhålla full kostnadstäckning är 50 000 kr/nytillkommen byggrätt. 

i • 

En ny lokalgata i planens sydöstra del som försörjer nya 

villatomter avstyckade från Skå-Eneby 1:2, 1:22, 1:23 och 1:26 

skall finansieras av dessa fastighetsägare. 

Detaljplanen föreslår en etappindelning av planens utbyggnad 

genom att genomförandetidens början förskjuts för 8 st av 

kommunens tomter och 5 st privatägda tomter. En ekonomisk 

konsekvens av detta är, dels att intäkten av ersättning för 

vägbyggnadskostnader från 5 tomter söder om den nya lokalgatan 

fördröjs i 2 år, dels att kommunens intäkter från försäljning av 8 

tomterna fördröjs i 2 år. 

^ 

C-1-7-7-7, ^ `C 

Ann Wahlgren L na Sonnevi 

Totala kostnaden för erforderliga vägbyggnadsåtgärder har 

bedömts till 2 150 000 kronor. Kostnaderna fördelar sig enligt 

följande: 

Enlundavägen 1 000 000 

Gc-väg 400 000 

Vänstersvängsmagasin Färentunavägen 750 000 

Summa 2 150 000 

Fördelningsgrund 

Ny villa andelstal 1 

Ny villa och verksamhet andelstal 2 

Skola andelstal 10 

Summa 

30 

4 

10 

44 

Kommunen erhåller i detaljplanen 12 nya villatomter och en 

skoltomt, vilket ger 22 av totalt 44 andelar, varav 

Skolan 10 andelar 

12 villor 

500 000 kr 

600 000 kr 

Summa 1 100 000 kr

EKERÖ KOMMUN 

• • 

Kom munstyrelsens arbetsutskott 

Dnr 1998.8.214 

Dnr 03/KS 112 

214 

Detaljplan för fastigheterna Stockkby 1:99 m fl (Södra Klyvarestigen), 

beslut om oro!. amsamråd 

• • 

EKERÖ 

U MUN 


D5A),S //2 ,2 /1 

1(5) 


K ommunstyrelsen beslutade 1995-04-25 att upprätta detaljplan för 

området vid Södra delen av Klyvarestigen i Stenhamra. 

Stads arkitektkontoret påbörjade arbetet. 1999-12-01 rådfrågade 

dåvarande miljö- och byggna dsnämnden, inför ev programbeslut, KS om 

med vilken tidshorisont planarbetet ska bedrivas. 

Komm unledningsstaben säger i sitt svar att Klyvarestigen – åtminstone 

den norra delen – kan bedrivas parallellt med ny översiktsplan. Om detta 

gäller även den södra delen är oklart. 

Skrivelse från boende har inkommit, daterad 2003-08-28 med krav att 

Södra Klyvarestigen ska detaljplaneras. Ärendet åt erremitterades i 

B yggnadsnämnden 2003-10-15. 


Sta dsarkitektkontoret har tagit fram pr ogramhandlingar och föreslår att 

kommunstyrelsen uppdrar åt stad sarkitektkontoret att genomföra 

programsamråd. 

PROGRAM 

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl 

(SÖDRA KLYVARESTIGEN) 

Ekerö kommun, Stockholms län 

Handlingar 

Detta program programskiss 

Planens syfte och huvuddrag 

Syftet med att upprätta detaljplan tör området är att möjliggöra en förtätning av området med 

villabebyggelse. 30-40 nya bostäder utöver de befintliga skulle kunna tillskapas genom 

styckning av befintliga tomter beroende på önskemål från fastighetsägarna. I samband med 

utbyggnaden höjs gatustandarden och bostäderna ansluts till de kommunala avloppsnätet. 

Planområdet, markerat med streckad linje, väster om Stenhamra centrum. 

Södra Klyvarestigen Dnr 1998.8.214 

Program Programhandling utkast mars 2006

2(5) 

3(5) 

PLANDATA 

Liige och avgränsning 

Området består idag av två kvarter på vardera sidan om Klyvarestigen och omfattar 22 

bostadsfastigheter och några verksamheter strax väster om Stenhamra centrum. 

Planområdet gränsar i söder och väster till Vallviksvägen, i nordväst till det nedlagda 

stenbrottet, i öster till Uppgårdsvägen och skogsområdet mot bostadsområdet Uppgård 

och Uppgårds förskola. 

Detaljplan 

De fyra nordligaste bostadsfastigheterna ingår i en detaljplan (fd byggnadsplan) för 

fritidsbebyggelse, i övrigt är området inte planlagt. För all omkringliggande bebyggelse 

gäller detaljplan. 

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 

Befintlig bebyggelse 

Bostäder 

Befintlig bostadsbebyggelse varierar från enkla fritidshus till villor. Många fastigheter 

är idag stora och skulle kunna delas i flera tomter. 

Öster om Klyvarestigen finns ett antal villatomter längst söderut. I norr finns fem stora 

bostadsfastigheter, de flesta med fritidshus. Väster om Klyvarestigen finns 11 

fastigheter bebyggda med bostäder. Området föreslås förtätas med villatomter på minst 

1000 kvadratmeter. En förtätning kräver att nya gator dras in i de två relativt djupa 

kvarteren. Bifogade programskiss visar hur området skulle kunna utformas. Skissen 

visar att en förtätning till ca 55 villatomter på sikt är möjlig med minsta tomtstorlek om 

1000 kvadratmeter. Högst 250 kvadratmeter av tomten föreslås få bebyggas. 

Verksamheter 

I kvarteret mellan Klyvarestigen och 

Uppgårdsvägen finns, förutom villor och 

fritidshus, ett mindre 

verksamhetsområde. Området är 

uppdelat på tre fastigheter med 

respektive byggvaruhandel, snickeri och 

måleri. Detta område har idag tillfart 

såväl från Klyvarestigen som från 

Uppgårdsvägen. En gångväg längs 

verksamhetsområdets norra gräns leder 

ner till Uppgårdsvägen där skolor och 

daghem ligger. Vissa klagomål på lukt 

har förekommit. Enligt Boverkets 

riktlinjer bör ett skyddsavstånd på 200 

meter hållas från verksamhet med 

lackering. En förutsättning för att kunna 

tillåta bostäder intill verksamheten är att 

den inte är störande för de nya 

bostäderna. Programskissen förutsätter 

att snickeri m m flyttat från platsen. 

Konsekvenserna för snickeriet bör 

belysas. 

Bebyggelsemiljön längs Vallviksvägen och skolbyggnaden på Stockby 4:11 har ett 

kulturhistoriskt värde som bör bevaras. Skolan, som ägs av kommunen, nyttjas idag bl.a. för 

pensionärsverksamhet. Söder om skolan finns en f.d. vårdcentralsbyggnad som idag bl.a. 

utnyttjas som läkarmottagning. Vårdcentralen skulle kunna föreslås upplåtas för vård resp. 

kontor vilket möjliggör en flexibel användning av byggnaden. 

Natur 

Den östra delen av programområdet ingår i ett större skogsområde med främst tall och 

gran. Höga naturvärden finns inte redovisade kommunens naturinventering eller andra 

tillgängliga inventeringar, men skogsområdet kan ändå ha ett högt rekreationsvärde för 

omkringboende. 

Kulturhistoriskt intressant bebyggelse 

I princip hela området väster om Klyvarestigen mot Vallviksvägen är utpekat i 

kommunens kulturrninnesvårdprogram som en del av närmiljön rund Stenhamra 

stenhuggeri. I början av 1900-talet började många arbetare att bygga egna hem intill 

stenhuggeriet. I detta kvarter är denna bebyggelse som bäst bevarad. Flertalet av husen 

är enkla panelade trävillor från 1900-talets två första decennier. Trots att många av 

dessa mer eller mindre förändrats genom åren har området som helhet fortfarande kvar 

en tidig 1900-talskaraktär. I samma kvarter ligger också folkskolan från 1906 som i stort 

har sitt ursprungliga utseende i behåll. 

Skyddsbestämmelser för att bevara den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i 

området bör föreslås i detaljplanen. Framförallt närmast Vallviksvägen bör eventuell 

styckning av tomter ske med försiktighet. 

Gator och trafik 

Klyvarestigen, som för många barn kommer att utgöra skolväg, behöver av 

trafiksäkerhetsskäl rustas upp. Standarden på vägens södra del är låg. En breddning av 

vägområdet behövs och innebär då ett mindre intrång på vissa fastigheter. Hastigheten 

på Klyvarestigen föreslås i likhet med tidigare begränsas till högst 30 km/tim. 

Om Uppgårdsvägen förlängs och blir ny tillfart till Stenhamra skulle en busshållplats 

öka tillgängligheten till området. I samband med utbyggnaden av Uppgård etapp 1 

anlades en bullervall omedelbart öster om planområdet för att skydda 

bostadsbebyggelsen vid Klyvarestigen mot 

framtida ökad trafik på Uppgårdsvägen. 

Vatten och avlopp 

Fastigheterna närmast Vallviksvägens södra del är anslutna till kommunens va-nät. 

Samtliga bostäder ska få möjlighet att ansluta sig. Föreslagen förtätning av området 

innebär att kommunens vatten- och avloppsnät och eventuellt även dagvattensystem 

behöver byggas ut. 

El 

En transformatorstation, som eventuellt behöver flyttas, finns idag i nordöstra hörnet av 

fastigheten Stockby 4:11, omedelbart norr om den gamla skolbyggnaden. Enligt Ekerö 

Energi bör plats för ytterligare en transformatorstation reserveras i planområdets norra 

del för att klara planerad förtätning av området till ett villaområde. 

Södra Klyvarestigen Dnr 1998.8.214 Program gramhandling tkast mars 2006 Södra Klyv n Dnr —.214 Program Programhandling utkast mars 2006

• • 

4(5) 

• 

• 

Dagvatten 

På grund av det tunna jordlagret rör sig regnvatten relativt snabbt ner mot omgivande 

lägre delar. Hur dagvatten kan tas om bör belysas närmre. 

Gemensamhetsanläggningar m m 

I området finns gemensamhetsanläggninganra Stockby ga:14, ga:15, ga:23, servitut för 

gångpassage inom Stockby 4:149 och 1:150 samt ledningsrätt inom Stockby 1:61. 

KONSEKVENSER AV DETALJPLANEN 

Detaljplanen bedöms inte innebära sådan betydande påverkan på miljön att 

miljökonsekvensbeskrivning krävs enligt plan- och bygglagen (PBL 5:18). Detaljplanen 

bör dock innehålla: 

bestämmelser som begränsar nybyggnation innan de störande verksamheterna 

flyttats. 

resonemang hur ny bebyggelse påverkar de kulturhistoriska värdena. 

GENOMFÖRANDEFRÅGOR 

Huvudmannaskap 

Kommunen avser inte att vara huvudman för vägar och grönområden. 

Genomförande 

Förbättring av gatustandarden sker av kommunen efter att detaljplanen vinner laga kraft. 

Skötselansvaret åligger vägföreningen. Genomförandet av bostäderna bygger på intresse 

från de enskilda markägarna. 

Plankostnad 

Kostnaden att arbeta fram detaljplan föreslås tas ut i samband med 

bygganmälan/bygglov i enlighet med då gällande taxa. 

Fortsatt hantering 

Efter att programmet sänts ut för synpunkter kan det fortsatta arbetet med att upprätta 

detaljplan ske antingen för hela området eller i etapper, t ex för var sida om 

Klyvarestigen, under förutsättning att inga frågor behöver lösas gemensamt tör hela 

området. 


Leif Kåsthag Monika Nilsson Claws Breitholtz 

chef Stadsarkitektkontoret planarkitekt Arkitekt SAR/MSA 

Södra Klyvarestigen Dnr 1998.8.214 Program Programhandling utkast mars 2006

5(5) 

vrogramskiss — förslag till placering av nya tomter och vägar 

Södra Klyvarestigen Dnr 1998.8.214 Program Programhandling utkast mars 2006

EKERÖ KOMMUN 


• 

• 

• • 

NCC 

L !h 

2006-01-16 Björn I M Svensson 

Dnr 06/KS 31 214 

Detaljplan för fastigheten Kungsberga 34:2, begäran om planläggning 


EKERÖ KOMMUN 


2006 -01- 1 7 

Ekerö Kommun 

Kommunstyrelsen 

Box 205 

178 23 EKERÖ 

Med hänvisning till översiktsplanens försiktiga utvecklingstakt utanför 

Tätortsbandet föreslår stadsarkitektkontoret a tt ansökan avslås. 

Diarienr 

oob • i 

Diarleplanbeteckn. 

Lt 


Ansökan har inkommit om a tt upprätta detaljplan för att möjliggöra 

bostäder inom fastigheten Kungsberga 34:2. Den till ansökan bifogade 

skissen redovisar 20 villatomter. Området ligger i södra delen av 

Kungsberga samhälle. Marken är inte tidigare detaljplanelagd. 

Översiktsplan för Ekerö kommun, antagen 2005-12-13, anger 

Kungsberga / Färentuna som lokalt centrum utanför Tätortsbandet. Enligt 

översiktsplanen är Kungsberga med Färentuna e tt viktigt närcentrum på 

norra Färingsö. I området beräknas en fo rtsatt omvandling av fritidshus 

och viss förtätning ske. Helt nya planområden bör därför inte komma till 

under planperioden, särskilt inte utanför verksamhetsområdet för 

kommunalt VA. Projektet finns inte uppräknat i tabellen för 

tillkommande bostäder i översiktsplanen. 

Ärendet återremitterades till komniunledningsstaben för ytterligare 

handläggning vid Kommunstyrelsens arbetsutsko tts sammanträde 2006- 

02-07. 


Med hänvisning till översiktsplanens försiktiga utvecklingstakt utanför 

Tätortsbandet föreslår stadsarkitektkontoret a tt ansökan avslås. 

KUNGSBERGA 

NCC äger sedan mitten 80-talet fastigheten Kungsberga 34:2. Den ligger alldeles söder 

om vägkorset i Kungsberga och öster om vägen mot Stavsborg. 

På fastigheten har NCC under 1980-talet byggt en grupp markbostäder (brf Skepparen) i 

en tätare exploatering. 

På resterande del av vår fastighet, som utgörs av ca 40 000 kvm, redovisade NCC 990526 

för politiker och tjänstemän möjlighet att bygga villor med stora tomter. Vid detta tillfälle 

gavs ett besked om att detta område kunde startas. 

Utöver ett antal muntliga kontakter har till kommunstyrelsen i brev 000905, 041110 Och 

051006 framförts våra önskemål att utveckla f astigheten. 

Området ligger nära Mälaren. Vid vår tidigare byggnation överlät vi vederlagsfritt mark 

för ett kommunalt reningsverk på vår fastighet, som möjliggjorde att Kungsbergas VAsystem 

kunde utvecklas. 

Området har nu klassats som omvandlingsområde K2 och med hänsyn till den direkta 

möjligheten att koppla på befintliga intilliggande VA-ledningar och ansluta till 

reningsverket samt NCC:s tidigare upplåtelse av reninsverkstomten bör detta område 

prioriteras i Kungsberga, speciellt om man gett annan exploatör i området att ta fram en 

detaljplan. 

En villabyggnation i detta område skulle lyfta de intilliggande områdenas karaktär och ge 

Kungsberga ett tillskott av attraktiva villor. 

Vi hemställer således att en detaljplan start as för rubricerat projekt 

Med vänlig hälsning 

NCC Construction Sverige AB 

Region Boende Stockholm 

Bjbm IM Svensson 

Affärsutveckling 

NCC AB 

NCC Boende Sverige 

Postadress 

Besöksadress 

170 80 SOLNA Vallg 3, SOLNA 

Stockholm 

Kontakt 

Tel: 08-585 510 00 

Fax: 08-585 525 05 

www.ncc.se 

Org.nr 

(publ) Org.nr 556034-5174 

Solna 

ksbrev060116.dec

^ 

EKERÖ KCYOUN-_ 

STADSARKITEKTKQNTORET 

Dl 46(n 

r 

O u ( • 

20,06-:- .0.1- 1 7 

Diarieplanbeteckn. 

% I l-1 

6. 16 

Kungaberg ^` 34:2_ 

skåla 1:i000 / 

!/ ^ 

ski*'s 060211 6 ^%bw 

/ 

Nee'

• • 

EKERÖ KOMMUN 

EKERÖ KOSN 



2006-02-24 05/KS 278 

• 

Dnr 05/KS 278 313 

Uppdrag - Utredning om system med vägföreningar för väghållning 



Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta att ianspråkta 100 000 

kronor ur kommunstyrelsens konto För oförutsedda utgifter. 


Kommunfullmäktige biföll 2005-12-13 en motion av Elisabeth Palm (s) 

som föreslagit att kommunen ska utreda för- och nackdelar med 

nuvarande system med vägföreningar för väghållning i tätorterna. 

Tekniska kontoret har 2006-02-24 upprättat tjänsteutlåtande. 

Motion om utredning – System med vägföreningar för väghållning 

Elisabeth Palm (s) har i en motion 2005-10-13 föreslagit att kommunen ska 

utreda för- och nackdelar med nuvarande system med vägföreningar för 

väghållning i tätorterna. 

Kommunfullmäktige har bifallit motionen2005-12-13. 

Tekniska kontoret har fått uppdrag att bereda frågan och har den 

uppfattningen att frågans dignitet förutsätter en mer grundlig genomgång och 

utredning av underliggande frågeställningar för att belysa för- och nackdelar 

med vägföreningar för väghållning. 

Tidigare utredningar som gjorts i kommunen måste bli föremål för 

genomgång och uppdatering. Undersökning av referensobjekt bör 

genomföras. Juridiska och ekonomiska konsekvenser måste belysas. 

Vägföreningarnas roll bör även kopplas till den översiktsplan som är antagen 

under 2005, för att belysa olika framtidsscenarier. 

För att kunna göra en seriös och kvalitetsmässig god utredning om för- och 

nackdelar bedöms en utredningsinsats motsvarande cirka 100 000 kronor 

vara nödvändig. 


Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta att ur kontot oförutsett 

ianspråkta 100 000 kronor 

Ann Wahlgren 

Teknisk chef 

vagraraninga I6rachnackdelar

Kommunfullmäktige 

SlO,MMqAtFGtkOESIPROiO KO6t 

Snmmanträdesdolum 

2005-12-13 . 

Kf § 124 Dnr 05/KS 278 313 

IJ 

Motion om utredning – System med vägföreningar för väghållning 


Elisabeth Palm (s) har i en motion 2005-10-13 föreslagit att 

kommunen ska utreda för- och nackdelar med nuvarande system 

med vägföreningar för väghållning i tätorterna. 

Motion till kommunfullmäktige Ekerö Kommun. 

Jag vill att Ekerö Kommun skall utreda för- och nackdelar med nuvarande system med 

vägföreningar för väghållning i tätorterna. 

Kommunstyrelsen har 2005-11-29 lämnat förslag till 

kommunfullmäktige. 

I ärendet yttrar sig Elisabeth Palm (s), Peter Carpelan (m), 

Leif Hagström (kd), Ulric Andersen (s), Kenneth Lindmark (v), 

Solveig Brunstedt (c) och Krister Skånberg (mp). 

Yrkanden och proposition 

Leif Hagström yrkar avslag till kommunstyrelsens förslag. 

På ställd proposition finner ordförande att kommunfullmäktige 

bifallit kommunstyrelsens förslag. 

Beslut 

Motionen bifalls. 

Reservation 

Kristdemokraterna reserverar sig till förmån för eget yrkande. 

Ekerö 2005-10-13 

r ->% 4 ^% 6--(4--) 

S 

Elisabeth Palm 

Socialdemokraterna 

EKERÖ KOMMUN 

KOMMU NLEDN INGSSTABEN 

Diart 

• 2005 -10- 1. 

Sail Ianbeteck. 

- 3 

p 4 • I 

ri>..F, Z. i 

• 

• • • 

---- -------- -----------------.._: 

tAdragsbestyrI:nnde . .

EKERÖ KOMMUN 


• • • • 

FÖRVÄRVSPRÖVNING ock FÖRKÖPSÄRENDE 

Enligt lag (1975:1132) om förvärv av hyresfastigheter m m. 

Förvärvsprövning och förköpsärende – Ekebyhov 1:533, Ekerö 


I. Kommunen avstår från att påkalla prövning hos hyresnämnden. 

2. Kommunen avstår från att förköpa. 


AB Mälaröåkarna har inkommit med en förfrågan om kommunen 

kommer att påkalla prövning hos hyresnämnden samt utny ttja sin 

förköpsrätt. 

Säljare Mälaröåkarna LBC AB 

Köpare AB Mälaröåkarna 

Areal 2 410 kvm 

Typkod 325 Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler 

Köpeskilling 683 872 kronor 

Fastighet Församling 

Ekebyhov 1:533 Ekerö 

Anmälan från 

AB Mälaröåkarna Bryggavägen 102 178 31 Ekerö 

Säljare 

Mälaröåkarna LBC AB Bryggavägen 102 178 31 Ekerö 

Köpare 


Köpeskilling Areal land 

683872kr 2410kvm 2 410 kvm 

Taxeringsvärde Byggnadsvärde Markvärde 

1 134 000 kr 877 000 kr 257 000 kr 

325 Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler. 

Detaljplan n ja q nej 

vatten 

Okvm 

Beslutande myndighet 0 Ks au q Ks 

Förslag till beslut: 

1. Kommunen avstår från att påkalla prövning hos hyresnämnden. 

2. Kommunen avstår från a tt förköpa. 


Datum Und skrift 

2006-03-09 t. Lom / 

Q 

13

EKERÖ 

KOMMUN 


Ekebyhov 1:533 och 1:556 

2005-12-19 

KÖPEBREV 

Fastigheterna är belägna i Brygga industriområde i Ekerö tätort. Snedskrafferade områden = aktuella 

fastigheter. Rutskrafferade områden = kommuna lt ägd mark. 

Robert Siveryd 

Kartan utskriven av: 

1:3000 

Mlilaröåkama LBC AB, 556268-5049, överlåter och fl rsäljer härmed till AB 

Mälaröäkarna, 556601-1416, fastigheten Ekebyhov 1:533 Ekerö kommun, för 

överenskommen köpeskilling om sexhundraåttiotretusenåttahundrasjuuitvåkronor 

(683.872:-). 

Dä köpeskillingen blivit i överenskommen ordning betald, kvitteras den härmed. 

Ekerö 30 december 2005 

Mälaröåkania LBC AB 

AB Mälaröåkarna 

"^T^TM• '^ ^ ^ 4^ 

Göran Nilsson 

Lars-Göran Andersson 

Ove Wallin 

Ovanstäcndc säljares namnteckningar bevittnas: 

® 

(nalleborg 

® 

• •

• • • • 

Mälaröåkarna LBC AB, 556268-5049, ("Säljaren ") och AB Mälaröåkarna, 556601- 

1416 (Köparen") har denna dag ingått följande 

2 (4) 

BAKGRUND 

KÖPEKONTRAKT 

Säljaren är ägare till fastigheterna Ekebyhov 1:533 och Ekebyhov 1:556, 

("Fastigheterna"). Parterna är överens om att Köparen skall förvärva Fastigheterna på 

villkor som följer av detta avtal. 

1 ÖVERLÅTELSEFÖRKLARING OCH KÖPESKILLING 

Köpekontrakt 

mellan 

MÄLARÖÅKARNA LBC AB 

och 

AB MÄLARÖÅKARNA 

avseende fastigheterna Ekebyhov 1:533 och Ekebyhov 1:556. 

Säljaren överlåter härmed Fastigheten till Köparen för en köpeskilling om 

tvåmiljoneråttahundranittioåttahundrasextiotvå (2 890 862) kronor. 

2 TILLTRÄDESDAG 

Fastigheten skall av Köparen tillträdas den 29 december 2005 ("Tillträdesdagen"). 

3 KÖPESKILLINGENS ERLÄGGANDE 

Köparen skall erlägga köpeskillingen på Tillträdesdagen på följande sätt 

1. Övertagande av inteckningslån hos Östgöta Enskilda Bank. 

2. Övertagande av Säljarens skuld till aktieägarna. 

3. Utfärdande av enkelt skuldebrev. 

4 FÖRDELNING AV KOSTNADER OCH INTÄKTER 

4.1 De kostnader för Fastighetema (inklusive fastighetsskatt) och de intäkter från 

Fastigheterna som belöper sig på tiden före Tillträdesdagen belastar respektive tillkommer 

Säljaren. De kostnader för Fastigheterna (inklusive fastighetsskatt) och de 

intäkter från Fastigheten som belöper på tiden från och med Tillträdesdagen belastar 

respektive tillkommer Köparen. 

4.2 Säljaren skall ombesörja att leverantörer per Tillträdesdagen läser av Fastighetens 

mätare för förbrukning av el, vatten, värme och liknande. 

4.3 En sedvanlig likvidavräkning skall upprättas på Tillträdesdagen. I denna skall 

Fastighetens kostnader och intäkter fördelas mellan Köpare och Säljare. Inom 

20 dagar från Tillträdesdagen skall en driftsavräkning upprättas av Säljaren. 1 

driftsavräkningen skall kvarvarande kostnader och intäkter fördelas mellan Köpare 

2

3 (4) 4 (4) 

och Säljare. Betalning enligt driftsavräkning skall ske inom 20 arbetsdagar från 

driftsavräkningens upprättande. 

5 FÖRSÄKRING 

Säljaren ansvarar för att Fastigheterna är fullvärdesförsäkrad till och med 

Tillträdesdagen. 

Detta avtal har upprättats i två exemplar av vilka Säljaren och Köparen tagit var sitt. 

6 SÄLJARENS GARANTIER M.M. 

Köparen är väl förtrogen med Fastigheten och Säljaren lämnar därför inte några 

garantier avseende Fastigheten. 

FÖRVÄRVSTILLSTÅND M.M. 

För det fall förköpsrätt kan utövas enligt förköpslagen (1967:868) åligger det 

Köparen att omgående anmäla fastighetsförvärvet. 

Ekerö den december 2005 

MÄLARÖåKARNA LBC AB AB MÄLARÖÅKARNA 

8 STÄMPELSKATT M.M. 

Köparen skall svara för alla med köpet förenade lagfarts- och inteckningskostnader. 

9 KÖPARENS ÖVERTAGANDE AV AVTAL 

Köparen skall på Tillträdesdagen överta Säljarens rättigheter och skyldigheter enligt 

för Fastigheten ingångna leverans-, drifts- och serviceavtal samt enligt för 

Fastigheten ingångna avtal om leverans av el, vatten och [fjärrvärme]. 

Säljarens namnteckning bevittnas: 

10 TILLTRÄDE M.M. 

10.1 Köparen skall vid tillträdet betala köpeskillingen i enlighet med detta avtal. 

Köpeskillingen skall kvitteras genom upprättandet av ett särskilt köpebrev för varje 

fastighet. 

Undertecknande aktieägare i Mälaröåkarna LBC AB godkänner härmed att AB Mälaröåkarna 

inträder som ny gäldenär gentemot oss och avsäger härigenom alla borgenärsanspråk 

gentemot Mälaröåkama LBC. 

10.2 Säljaren skall vid tillträdet överlämna pantbrev (eller likvärdig leveransförbindelse) 

liksom de övriga handlingar beträffande Fastigheterna, som Säljaren innehar och som 

kan vara av betydelse för Köparen, såsom hyreskontrakt i original. 

Ekerö som ovan 

11 HYRESKONTRAKT 

Köparen förpliktar sig i anslutning till Tillträdet upprätta hyreskontrakt med Säljaren. 

• • 3 • • 4

• • 

Datum: 2006-03-01 

Till: Ekerö Kommun Att: Lena Sonnevi 

Ekerö Kommun 



Box 

178 30 EKERÖ 

Faxnr: 560 391 67 

Ekerö den 19 december 2005 

Från: Carine Malm 

Sidor: 2 

In/C. denna 

q Brådskande q För granskning q För kännedom q Svar önskas 

Meddelande: 

!lär kommer köpebrevet för fastigheten Ekebyhov 1:533 enl. 6.k. 

Ekerö Kornmun Tekniska kontoret. 

Vi har för avsikt att flytta över våra fastigheter Tappsund 1:533 och Tappsund 1:556 

från Mälaröåkamas LBC AB 556268-5049 till AB Mälaröåkarna 556601-1416. 

Försäljningen kommer att genomföras 29/12 2005 varför vi önskar en skyndsam 

handläggning av ärendet. 

Vi vill erhålla intyg om att Ekerö Kommun avsäger sig förköpsrätten av nämnda fastigheter. 

Med vanlig hälsning 

Mälaröäkarnas lastbilcentral AB 

Caring 4alm 

Bilaga: Köpekontrakt 

vfl^Gl C6^L 

Oran Nilsson 

Mälaröåkamas Lastbilcentral AB 

MälariS9karnas Lastbilcentral AB 

Bryggavägen 102 it. 08-560 310 50 

178 31 EKER(7 fax. 08-560 325 911 

Org.nr. 556268-5049 

innehar F-Skattsedel 

Pg. 267052-9 

Bg 210-8934 

Mälaröåkarnas Lastbilcentral AB 

Bryggavägen 102 Tfn 08-560 310 50 

ne_ n 1')R an 

F-skatt/Org.nr 556268-5049 

,.,,.,.n, 

Pg. 26 70 52-9 

62n /1 n-AQ4d

TELEFAX Qstg©ta Lr,iskilc1p , Bank 

An det sv Danske Bank 

Järfällakontoret 

Box 507 

Vcddcsta ysgen 17 

175 26 Järfälla 

Tcicfon 08-561 617 30 

Bankgiro 120-0013 

wWw.Deb.se 

9 mars 2006 

Till: 

Totofart nr. 

Firma 

Avdelning 

Ekerö kommun ,, 

Lena Sonnevi 

Fran: 

Referens Anne-Marie Holmgren 

Telefax nr. ._08-561 617 10 

Tetanal m. 08-561 617 36 

Referens 

Sidor (inkl.dennal_._.. -... _._.__..................__..._._.._ —...._... 

Vanligen kontakta oss omgående min inte mottagit alla sidor 

Meddelande= 

Beträffande kommunens beslut angående tillståndsprövning hos hyresniimden för fast 

Ekerö Ekebyhov 1:533 och Ekerö Ekehyhov 1:556. 

Kopia pi köpebrev på båda fastigheterna, 

Nu hoppas jag att du har samtliga handlingar sa vi kan få ett beslut 21 mars. 

Hör av dig om något saknas . 

Med vänlig halsning 

Ostgöta Enskilda Bank 

Danske Bank, Sverige Filial 

Detta telefat( Sr endast avsett Wr den eller de personer som star angivna som moragole, och kan innebana konfidontiell informa 

tion. Om ni iote ar ratt mottagare ber vi er vanligen an fbralöra detta fas. Vi bar et att inte sprida dat vidare eller lepters 

dot, och as omgående undanaura ess em felstndningen. 

8sraota EneaMa Sunk insar t Oeneke Bonk A/5. Dsnmar¢. Denote Sank A/S 

sveriaa real. oryrc 510001 . 9811 

evR-nr. al In ec La • Kvbe..novn 

sam 

Erhverve-o:5ei-kabse,yrelaan 

• 

• • 

..-r,r 

•

• • s7i\ 

• • 

UPPRÄTTAT I 

AV EKERÖ S 

SONJA ELIAS! 

STADSARKITE 

BETECKNIN 

GRUNOKAP,TA 

C I 

4 

BRYGGA 

U234 

o1234 

^ 

0' l5 6: L? 

3 V _ V' ( Ö 

BYGGNADSPLAI 

A GRÄNSBETE 

Oamelosear.® 

B OMRÅDESBE 

ALLMÄN PLAT 

BYGGNADSMARI 

,.. .. 

SPECIALOMRÅC 

^;Es 

C ÖVRIGA BE 

_L 

GRUNDKARTAN UPPRÄTTAD ÅR 1979 AV FOTOGRAMMETRIBYRÅN A8 

MATKLASS ffi 

FASTIGHETSREDOVISNING AKTUELL MAJ 1985 

0 ILLUSTRATI( 

NGVE ANDERSSON 

Ingenjör

EKERÖ KOMMUN 


• • • • 

FÖRVÄRVSPRÖVNING och FÖRKÖPSÄRENDE 

Enligt lag (1975:1132) om förvärv av hyresfastigheter m m. 

Förvärvsprövning och förköpsärende – Ekeb yhov 1:556 Ekerö 


I. Kommunen avstår från att påkalla prövning hos hyresnämnden. 



AB Mälaröåkarna har inkommit med en förfrågan om kommunen 

kommer att påkalla prövning hos hyresnämnden samt utny ttja sin 

förköpsrätt . 

Säljare Mälaröåkarna LBC AB 

Köpare AB Mälaröåkarna 

Areal 3 989 kvm 

Typkod 325 Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler 

Köpeskilling 2 206 990 kronor 

Fastighet Församling 

Ekebyhov 1:556 Ekerö 

Anmälan från 


Säljare 

Mälaröåkarna LBC AB Bryggavägen 102 178 31 Ekerö 

Köpare 


Köpeskilling Areal land vatten 

2 206 990 kr 3 989 kvm 3 989 kvm 0 kvm 

Taxeringsvärde Byggnadsvärde Markvärde 

752 000 kr 492 000 kr 260 000 kr 

325 Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler. 

Detaljplan @ ja II nej 

Beslutande myndighet LI Ks au n Ks 

Förslag till beslut: 

1. Kommunen avstår från att påkalla prövning hos hyresnämnden. 



Datum Un erskrift a..5,.....___ 

2006-03-09 0,-C, 

741

EKERÖ 

KOMMUN 


Ekebyhov 1:533 och 1:556 

2005-12-19 

KÖPEBREV 

Fastighetema är belägna i 

fastigheter. Rutskrafferade 

Kartan utskriven av: 

Skala: 

Brygga industriområde i Ekerö tätort. Snedskrafferade områden = aktuella 

områden = kommunalt ägd mark. 


1:3000 

Malarbilkama LBC AB, 556268-5049, överlåter och försäljer härmed till AB 

Mälaröåkama , 556601-1416, fastigheten Ekcbyhov 1:556 Ekerö kommun, för 

överenskommen köpeskilling om tvåmiljonertvåhundracusensextusennihundranittio 

(2.206.990) kronor. 

köpeskillingen blivit i överenskommen ordning betald, kvitteras den härmed. 

Då 

Ekerö 30 december 2005 

Mitlaröåkarna LBC AB 

Göran Nilsson 

AB Mälaröåkama 

dram 

Hans Ostlund 

Ove Wallin 

:. , .•:.-.,,.-:. 

• ti:>ôoY'••:•o3,gq.Cr'. 

:^'';;;^'+ . 3t a3.. ;•'+^ 3. '+;'•'?': o.o. ;v:^ 

Ovanstående säljares namnteckningar bevittnas: 

• • 

• •

• • • • 

2 (4) 

Mälaröåkama LBC AB, 556268-5049, ("Säljaren ") och AB Mälaröåkarna, 55660I- 

1416 (Köparen") har denna dag ingått följande 

BAKGRUND 

KÖPEKONTRAKT 

Säljaren är ägare till fastigheterna Ekebyhov 1:533 och Ekebyhov 1:556, 

("Fastigheterna"). Parterna är överens om att Köparen skall förvärva Fastigheterna på 

villkor som följer av detta avtal. 

1 ÖVERLÅTELSEFÖRKLARING OCH KÖPESKILLING 

Köpekontrakt 

mellan 

MÄLARÖÅKARNA LBC AB 

och 

AB MÄLARÖÅKARNA 

avseende fastigheterna Ekebyhov 1:533 och Ekebyhov 1:556. 

Säljaren överlåter härmed Fastigheten till Köparen för en köpeskilling om 

tvåmiljoneråttahundranittioåttahundrasextiotvå (2 890 862) kronor. 

2 TILLTRÄDESDAG 

Fastigheten skall av Köparen tillträdas den 29 december 2005 ("Tillträdesdagen"). 

3 KÖPESKILLINGENS ERLÄGGANDE 

Köparen skall erlägga köpeskillingen på Tillträdesdagen på följande sätt 

1. Övertagande av inteckningslån hos Östgöta Enskilda Bank. 

2. Övertagande av Säljarens skuld till aktieägarna. 

3. Utfärdande av enkelt skuldebrev. 

4 FÖRDELNING AV KOSTNADER OCH INTÄKTER 

4.1 De kostnader för Fastigheterna (inklusive fastighetsskatt) och de intäkter från 

Fastigheterna som belöper sig på tiden före Tillträdesdagen belastar respektive tillkommer 

Säljaren. De kostnader för Fastigheterna (inklusive fastighetsskatt) och de 

intäkter från Fastigheten som belöper på tiden från och med Tillträdesdagen belastar 

respektive tillkommer Köparen. 

4.2 Säljaren skall ombesörja att leverantörer per Tillträdesdagen läser av Fastighetens 

mätare för förbrukning av el, vatten, värme och liknande. 

4.3 En sedvanlig likvidavräkning skall upprättas på Tillträdesdagen. I denna skall 

Fastighetens kostnader och intäkter fördelas mellan Köpare och Säljare. Inom 

20 dagar från Tillträdesdagen skall en driftsavräkning upprättas av Säljaren. I 

driftsavräkningen skall kvarvarande kostnader och intäkter fördelas mellan Köpare 

2

3 (4) 

4 (4) 

och Säljare. Betalning enligt driftsavräkning skall ske inom 20 arbetsdagar från 

driftsavräkningens upprättande. 

FÖRSÄKRING 

Säljaren ansvarar för att Fastigheterna är fidlvärdesförsäkrad till och med 

Tillträdesdagen. 

Detta avtal har upprättats i två exemplar av vilka Säljaren och Köparen tagit var sitt. 

6 SÄLJARENS GARANTIER M.M. 

Köparen är väl förtrogen med Fastigheten och Säljaren lämnar därför inte några 

garantier avseende Fastigheten. 

7 FÖRVÄRVSTILLSTÅND M.M. 

För det fall förköpsrätt kan utövas enligt förköpslagen (1967:868) åligger det 

Köparen att omgående anmäla fastighetsförvärvet. 

Ekerö den december 2005 

MÄLARÖÅKARNA LBC AB AB MÄLARÖÅKARNA 

8 STÄMPELSKATT M.M. 

Köparen skall svara för alla med köpet förenade lagfarts- och inteckningskostnader. 

9 KÖPARENS ÖVERTAGANDE AV AVTAL 

Köparen skall på Tillträdesdagen överta Säljarens rättigheter och skyldigheter enligt 

för Fastigheten ingångna leverans-, drifts- och serviceavtal samt enligt för 

Fastigheten ingångna avtal om leverans av el, vatten och [fjärrvärme]. 

Säljarens namnteckning bevittnas: 

10 TILLTRÄDE M.M. 

10.1 Köparen skall vid tillträdet betala köpeskillingen i enlighet med detta avtal. 

Köpeskillingen skall kvitteras genom upprättandet av ett särskilt köpebrev för varje 

fastighet. 

Undertecknande aktieägare i Mälaröåkarna LBC AB godkänner härmed att AB Mälaröåkarna 

inträder som ny gäldenär gentemot oss och avsäger härigenom alla borgenärsanspråk 

gentemot Mälaröåkama LBC. 

10.2 Säljaren skall vid tillträdet överlämna pantbrev (eller likvärdig leveransförbindelse) 

liksom de övriga handlingar beträffande Fastigheterna, som Säljaren innehar och som 

kan vara av betydelse för Köparen, såsom hyreskontrakt i original. 


11 HYRESKONTRAKT 

Köparen förpliktar sig i anslutning till Tillträdet upprätta hyreskontrakt med Säljaren.

7. LVVU IV.V/ 

TELEFAX 

on del av Danske Bank 

Järfällakontoret 

Box 507 

Vcddootavägen 17 

175 26 Järfdlle 

Telefon 00-561 617 30 

Bankgiro 120-0013 

www.ceb.sa 

9 mara 2009 

Datum: 2006-03-01 

Till: Ekerö Kommun Att: Lena Sonnevi 

Tit'- 

Totofox nr. 

Firma 

Ekerö kommun 

Avdelning 

Lona Sonavi 

Referens 

Från: 

Referens 

Anne-Marie Holmgren _ -,,.., ...,__ 

Telefax nr. D8 561 617 10 .....__ ................... 

Teleton tt . 08-561 617 36 

Sidor (mkl. denna). ............ ...._.._.................._.........—._..:.. __......—.........-....._ 

Vanligen kontakta oss omgående om ni inte mo ttagit alla sidor 

Faxnr: 560 391 67 

Från: Carine Malm 

Sidor: 2 

In.kt denna 

q Brådskande q rör granskning q För kännedom q Svar önskas 

Meddelande: 

Beträffande kommunens beslut angående tillståndsprövning hos hyresnätnden för fast 

Ekerö Ekebyhov 1:533 och Ekerö Ekebyhov 1:556. 

Kopia p1 köpebrev på båda fastigheterna, 

Nu hoppas jag att du har samtliga handlingar sa vi kan ea ett beslut 21 mars. 

Hör av dig om något saknas . 

Meddelande: 

Hör kommer köpebrevet för fastigheten Ekebyhov 1:533 enl. ö.k. 

Med vanlig halsning 

Mdlaröäkarnas lastbilcentral AB 

Carina :Malm 

Mcd vänlig hälsning 

Östgöta Enskilda Bank 

Danske Bank, Sverige Filial 

olmgren 

Dena telefax kr endast avses ror den eller de personer som scar angivna som mouogaro, och ken innohalla konfidentiell information. 

Om ni ime ar ratt mottagare trot via vestiges an Ibratbra delta fax. vi bar er att inte sprida det vidare eller kopiera 

dot, och as orngtonde andantrta ess om falsandningen. 

Mitlartiåkarnas Lastbilcentral AB 

Bryggaviigen 102 tfi. 08-560 310 50 

178 31 EKERÖ fax. 08-560 325 90 

Org.nr. 556268-5049 

Innehar F-Skattsedel 

Pg. 267052-9 

Bg. 310-8934 

Oo, a,o Enekaaa Bank ingari Oanake Conk A/S. Denmark, Deneke Sank NO 

Sverige Fala . Orgnr 518401 .9011 0,R-nr. 01 1a nu 23 . Kobenhavn 

a..I.e..,-rker 

Erhvarve- og Selskoheetyrelnen

Ekerö Kommun 



Box 

178 30 EKERÖ 

Ekerö den 19 december 2005 

Ekerö Kommun Tekniska kontoret. 

Vi har för avsikt att flytta över våra fastigheter Tappsund 1:533 och Tappsund 1:556 

från Mälaröåkarnas LBC AB 556268-5049 till AB Mälaröåkama 556601-1416. 

Försäljningen kommer att genomföras 29/12 2005 varför vi önskar en skyndsam 

handläggning av ärendet. 

Vi vill erhålla intyg om att Ekerö Kommun avsäger sig förköpsrätten av nämnda fastigheter. 

Bilaga: Köpekontrakt 

öran Nilsson 



Bryggavägen 102 

178 31 EKERÖ 

Tfn 08-560 310 50 F-sk .nr 556268-! 

Fax 08-560 325 90 www. aroakarna.se 

Pg. 267052-9 

Bg. 210-8934 

• •

^ 

NIVÅKURVOR 

PUNKT I RUTNÄT 

BYGGNADSPLANEKARTA 

A. GRÄNSBETECKNINGAR 

• BYGGNA CI S PLAN EGRÄNS I BEL ÄGEN 3 

GÄLLANDE OMRÅ DES- OCH BESTAMMEL 

)C )C GÄLLANDE OMRÅDES- OCH BEST ÄMME 

•• • • VÄG- BYGGNADSMARKS- OCH ANNAN C 

BESTÄMMELSEGRÄNS 

GRÄNSLINJER EJ AVSEDDA ATT FAST 

•*•+ • FÖRBUD MOT UTFART MED STÄNGSEL54 

B. OMRÅDESBETECKNINGAR 

ALLMÄN PLATS 

VÄGMARK 

PARK 

BYGGNADSMARK 

1I m. 

'SPECIALOMRÅDE 

OMRÅDE FOR SMÅ INDUSTRIANDAMÅ 

OMRÅDE FÖR AVLOPPSRENINGSVERK 

TRANSFOR MATORSTATi 0 N 

C. ÖVRIGA BETECKNINGAR 

• 

• .Jrrip' • • .. 

k 

+j 

+0,0 

MARK SOM ICKE FÅR BEBYGGAS 

MARK SOM SKALL HÅLLAS PLANTER. 

MARK DÄR KÄLLARE ICKE FÅR UTF C 

GÄLLANDE VÄGHÖJD 

VÄGHÖJD 

BYGGNADSHÖJD 

a _ ^--• ` '^ 

I tiY i)t^c) ! i}î^^! YAT^m

EKERÖ KOMMUN 


Dnr 06/57 042 

Årsredovisning, verksamhetsberättelse samt miljöredovisning år 2005 

Förslag till kommunstyrelsens beslut 

Årsredovisning inklusive 

, verksamhetsberättelser och 

miljöredovisning överlämnas till kommunfullmäktige och revisorerna. 


Nämnder, kontor och resultatenheter har överlämnat bokslut med 

verksamhetsberättelser. Kommunledningsstaben har sammanställ en 

miljöredovisning. Kommunledningsstaben har även upprättat en 

information — Preliminärt bokslut 2005 som behandlats i 

kommunstyrelsen den 7 mars.

EKERO KOMMUN 

Barn- och ungdomsnämnden 

F.,. F; F. E kk1:. I k. 

2006-02-15 4 

§3 Dnr 06/BUN1 042 

EKÖ KOMMUN 

.KONINIUNLEDNINGSSTABEN 

Bokslut med verksamhetsberättelse 2005 


_ _ . 

2006 -02- 23 

Bokslut med verksamhetsberättelse 2005 har upprättats, 

Charism' 

06P'53- 

DiarieplEmbeteck. 

Barn- och ungdomsnämndens beslut 

Bokslut med verksamhetsberättelse lämnas över till 

kommunstyrelsen. 

Delges: 


e 

•

• • • • 

2006-01-30 

budgeterats. Fler barn än budgeterat har varit i enskilt driven verksamhet och 

färre i kommunalt driven verksamhet. Vid årets slut uppgår andelen barn i 

enskilt driven verksamhet till 35% av totala antalet barn i förskoleverksamhet. 

Skolbarnsomsorg 

Skolbarnsomsorgen ger ett överskott på 535 tkr. 70 barn färre än budgeterat 

och då främst barn i skolår 3 har haft skolbarnsomsorg. 

Verksamhetsredovisning per 2005-12-31 

1. Ekonomiskt resultat för helåret, 2005 

För hela budgetåret 2005 visar nämnden ett underskott på 2,8 miljoner kronor 

vilket är en avvikelse på 0,6 % av nämndens budget på drygt 502 miljoner 

kronor. 

Det är ett större underskott än prognostiserat, jmf prognos september på – ca 

1 milj kr. Prognosavvikelsen härrör sig i huvudsak till verksamheterna förskola 

och grundskola. 

Verksamheterna förskoleklass, grundskola och gymnasieskola visar underskott 

medan förskola och skolbarnsomsorg visar överskott. 

Avvikelserna mot budget på de olika verksamhetsformerna: 

05-04-30 05-08-31 05-09-30 05-12-31 

Fritidsgårdar 0 tkr + 988 tkr 15 tkr - 3 tkr 

Förskoleklass - 250 tkr - 250 - 250 - 193 

Förskola - 904 - 266 - 584 + 574 

Skolbarnsomsorg + 342 + 813 + 1 048 + 535 

Grundskola - 1 358 - 1 162 + 238 -2716 

Gymnasieskola + 648 +2190 - 882 - 1 096 

Sammanfattningsvis beror avvikelserna mot budget på 

att intäkterna i förskoleverksamheten varit högre än budgeterat 

att färre barn haft skolbarnsomsorg 

att flera barn gått över till i fristående grundskolor 

att flera ungdomar går på individuella program och extra skolår på gymnasiet 

Förskola och familiedaghem 

Förskoleverksamheten ger totalt ett överskott på 574 tkr. Överskottet beror på 

att intäkterna varit högre än budgeterat. Behovsnivån ligger på budgeterad 

nivå, 75%. Antalet barn totalt i verksamheten överensstämmer med det som 

Grundskola 

Totalt visar verksamhet grundskola ett underskott på 2,7 miljoner kronor. 

Överskottet på den kommunala skolan täcker inte de ökade kostnaderna för 

elever i fristående skolor. 

I ersättningen till fristående skolor och skolor i andra kommuner utgår 

ersättning för lokalkostnader. De kommunala skolorna har i nuläget "gratis" 

lokaler eftersom lokalersättningen inte är inräknad i den kommunala pengen. 

Antalet elever i fristående skolor fortsätter att öka. På helårsbasis går 80 färre 

elever i kommunala skolor och 80 flera elever i fristående skolor. I Engelska 

skolan i Bromma går fr o m höstterminen ca 130 elever från Ekerö. 

Verksamhet ungdomssatsningen lämnar ett överskott på 264 tkr. Det är främst 

pengar avsedda för programverksamhet och för ungdomars mötesplatser som 

inte helt kunnat användas under året. 

Gymnasieskola 

Totalt gick verksamhet gymnasieskola med ett underskott på ca 1 milj kr. 

Underskotten hänför sig till Mälaröskolan, 822 tkr, och ersättningen till 

gymnasieskolor i andra kommuner, 773 tkr. Gymnasiesärskolan visar ett 

överskott på 553 tkr. 

På Mälaröskolan gick vid årets slut 58 elever. Skolan har en fast ersättning för 

45 elever och får extra ekonomiskt ersättning per elever för överskjutande antal 

elever. 

Vid årets slut ser vi att 70 elever har gått i gymnasiet under året. Flera elever 

än tidigare går i individuella program. Konsekvenserna av att elever går ut från 

vissa grundskolor utan att vara behöriga till gymnasieskolans nationella 

program innebär att dessa elever är hänvisade till individuella program. 

Eleverna går då först ett allmänt individuellt program för att sedan gå ett treårigt 

nationellt program. Några går också fyra år i yrkesinriktade individuella 

program. 

Kostnaderna för de teoretiska gymnasieprogrammen har inte ökat från 2004. 

De yrkesinriktade programmen har däremot blivit något dyrare och de 

yrkesinriktade individuella programmen har blivit klart dyrare. Snittkostnaden 

för elever på yrkesinriktade individuella program uppgår till 59 tkr per termin.

EKERÖ Verksamhetsredovisning 2005 

Bilagor: - Antalet elever i grundskolan och gymnasiet 

- Barn inom barnomsorgen 

tkr 

Barn- och ungdomsnämnden 

Utfall 2005 

Intakter Kostnader Netto 

Budget 2005 

Intäkter Kostnader Netto 

Avvik 

Netto 

Hans Nyberg Ingrid Oldfeldt 

TOTAL -34 707 539 894 505 187 -24 793 527 123 502 330 -2 857 

Namndsverksamhel 379 379 0 320 320 -59 

Simskola -76 204 127 -84 194 110 -17 

Fritidsgårdar 1 880 1 880 0 1 865 1 865 -15 

Frilidsgårdar - lokaler 1 013 1 013 0 1 025 1 025 12 

Öppen förskola 570 570 0 570 570 0 

Omen förskola - lokaler 654 654 0 476 476 -178 

Förskola -14 850 69 595 54 745 -10 326 67 725 57 399 2 653 

Allmän förskola 131 131 0 270 270 138 

Förskola - särskilda insatser -4 6 811 6 807 0 6 864 6 864 57 

Förskola - lokaler, lokalvärd -123 21 639 21 516 -59 21 957 21 898 382 

Förskola - Enskild regi -3 495 30 222 26 727 -1 447 25 586 L 24 i 39 -2 587 

Familjedaghem - 0-5 är -748 3 843 3 094 -497 3 373 2 876 -218 

Familjedaghem ffi 0 0 0 -64 305 241 241 

Familjedaghem-lokaler 781 78 -78 

Familjedaghem Enskild regi 0 -5 år - 1 504 10 044 8 540 -503 8 892 8 389 -151 

Familjedaghem - Enskild regi Fh - 14 107 92 - 14 242 228 136 

Omen fritidshems vrk 1 165 1 165 0 1 560 1 560 395 

Skolbamsomsorg -6 438 24 996 18 559 -6 602 25 600 18 998 440 

Skolbarnsomsorg - särskilda insatser -89 2 615 2 527 0 2 280 2 280 -247 

Skolbamsomsorg - lokaler 7 311 7 311 0 7 489 7 489 178 

Skolbarnsomsorg- Enskild regi -1 114 7 084 5 971 -260 6 000 5 740 -231 

Förskoleklass 5 396 5 396 0 5 663 5 663 267 

Förskoleklass - lokaler 1 558 1 558 0 1 458 1 458 -100 

Förskoleklass - Alternativ regi 1 683 1 683 -77 1 399 1 322 -360 

Grundskola 137 035 137 035 0 142 546 142 546 5 511 

Grundskola - särskilda insatser 11 980 11 980 0 9 190 9 190 -2 790 

Skolskjutsar grundskola -56 4 939 4 883 0 5 200 5 200 317 

Grundskola -Lokaler 34 422 34 422 0 34 642 34 642 220 

Ungdomssalsning 736 736 0 1 000 1 000 264 

Svenska 2 1 839 1 839 0 2 050 2 050 211 

Modersmål 857 857 0 1 142 1 142 286 

Friskola/ andra kommuner -3 873 40 017 36 144 -3 010 33 262 30 252 -5 892 

Särskola 5 856 5 856 0 5 968 5 968 113 

Skolskjutsar särskola 1 555 1 555 0 1 2801 1 280 -275 

Serskola - lokaler 639 639 0 -639 

Särskola - all regi -307 2 750 2 442 -450 2 850 2 400 -42 

Målaröskolan -53 3 755 3 702 -200 3 080 2 880 -822 

Malaröskolan lokaler 380 380 0 380 380 0 

Gymnasieskola, inkl inack.bidr/bussk -1 768 86 348 84 581 -1 200 85 008 83 808 -773 

Gymnesiesärskola -63 2 550 2 488 0 3 000 3 000 513 

Gyrnnasiesärskola - skolskjuts 684 684 670 670 -14 

Nämndkontor 3 372 3 372 3 392 3 392 21 

Gemensam verksamhet BoU -133 1 207 1 075 0 1 350 1 350 27'6- 

• • 

BUN netto per vrk bokolut 02 

•

BARN INOM BARNOMSORGEN 2005 

Förskola Familjedaghem 

Försk.b. Skolb. 

Antal Antal Antal 

041215 961 51 0 

050115 979 49 0 

050215 985 50 0 

050315 1001 53 0 

050415 1005 52 0 

050515 1014 53 0 

050615 1008 54 

050715 965 54 0 

050815 926 49 0 

050915 944 49 0 

051015 957 49 0 

051115 959 50 0 

051215 977 49 0 

"Bt7OG05 iD00: ` ' tES::: 10 

Fri.h 

6-9 år 

Antal 

:1017 :id 

966::: 

:950:: 

:.957:.: 

10-12år 

981 28 

975 35 

971 35 

968 33 

962 29 

951 27 

941 26 

795 18 

973 100 

987 20 

987 20 

983 20 

988 22 

Alternativ/Externt TOTALT 

Fsk/Fdh Skol.b. För.b. AIIm Skolb. 6-12 

Antal Antal Antal fsk Antal 

502 193 1530 1247 

530 250 1558 11 1260 

559 255 1594 11 1261 

566 256 1620 10 1257 

575 253 1632 1244 

591 253 1658 8 1231 

581 240 1643 7 1207 

524 201 1543 5 1014 

488 251 1463 5 1324 

553 233 1546 10 1240 

555 232 1561 10 1239 

558 232 1567 8 1235 

563 231 1589 7 1241 

530 . ; 252 . 1575 14 1299; 

4580:: :: : ::::7`: :i.i::::;:;1225 

32 554 :: 241 1581 7 1:229. 

ANTAL ELEVER I GRUNDSKOLAN OCH GYMNASIET 2005 

' GRUNDSKOLA GYMNASIET 

Elever i Elever i Elever i Elever i Elever i Elever i Elever i Elever i Elever i Elever i Elever i 

kom fsk fristående kom sk andra fristående grundsär grundsär kom gy fristående gy sär Mälaröi 

kommun fsk i kommun kommuner skola • i kommun annan 

gy 

skolan 

kommun 

0050115 267 53 3045 97 456 28 7 744 255 8 50 

00050215 

268 53 3054 97 456 28 7 744 255 8 54 

20050315 268 53 3061 97 455 28 7 744 238 7 55 

20050415 269 53 3061 98 456 28 7 696 247 7 55 

20050515 271 53 3056 102 459 29 7 722 243 7 57 

20050615 271 53 3054 110 456 29 7 722 241 7 57 

20050915 277 49 2840 92 590 30 7 722 250 8 53 

20051015 277 49 2846 89 593 30 7 766 327 8 57 

20051115 277 49 2850 89 592 30 7 773 321 8 58 

20051215 278 48 2849 91 593 30 7 800 331 8 58 

Prognos 

helår 

Budget-05 286 45 3027 90 445 27 7 -• 841 183 8 25


Rev 2006-02-06 

• Nämndens arbete 

Nämnden har under år 2005 haft 6 nämndsammanträden och 6 

arbetsutskottssammanträden. 

Nämndarbete har bedrivits i tre arbetsgrupper; kvalitet, 

ekonomi och utveckling samt hälsa och fritid. 

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2005 

Allmänt 

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för insatser för 

barn/ungdomar i åldern 0-20 år. Nämnden ser som sitt ansvar 

att verka för att alla barn och ungdomar i kommunen har 

möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter samt 

erbjuds en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Barn- och 

ungdomsnämnden skall samarbeta med övriga nämnder och 

myndigheter. Barn och ungdomar skall stå i fokus för de 

gemensamma insatserna. 

Nämnden har fastställt villkor med anordnare som bedriver 

förskoleverksamhet, grundskoleverksamhet, särskola, 

skolbarnsomsorg och har avtal med kommuner/skolor om 

gymnasieundervisning och om fritidsgårdsverksamhet. 

Nämnden förmedlar ersättning till anordnarna i enlighet med 

upprättade villkor eller avtal/överenskommelser, följer upp och 

utvärderar verksamheten mot fastställda mål. 

Nettobudgeten uppgick till 502 miljoner kronor. Resultatet för 

2005 visar på ett underskott på 2,8 miljoner kronor, ca 0,6 

procent. 

• Villkor/Avtal 

Tidigare har beslut fattats om att ersätta 

avtal/överenskommelse med villkor. 

Under 2005 har nämnden med villkor reglerat verksamheten på 

16 kommunalt drivna enheter och 34 alternativt drivna enheter 

Arbetsgruppen kvalitet har under året arbetat under temat 

kvalitet i förskolans och skolans verksamhet. 

Gruppen har tillsammans med övriga nämnden verkat för att 

utveckla arbetet med förskole- och skolobservationer. Arbetet 

med att utveckla observationerna har skett tillsammans med 

samarbetskommunerna — Nacka, Tyresö, Värmdö, Salem, 

Sollentuna, Upplands Väsby. 

Gruppen har arbetat fram en tydligare struktur på nämndens 

kvalitetsredovisning. 

Nämndens kvalitetsredovisning har från 2005 en delvis 

annorlunda struktur och bygger på nämndens verksamhetsplan 

och med hjälp av de kvalitetsinstrument som nämnden 

använder sig av förskole- och skolobservationer, läs- och 

matematikundersökning, kundenkäter, nationella och 

diagnostiska tester. En kontinuerlig dialog med verksamhetens 

chefer kring kvalitetsfrågor har också förts. 

Arbetsgruppen hälsa och fritid har haft nära koppling till 

kommunens projekt kring drogförebyggande arbetet bland 

ungdomar och kring ungdomssatsningen. 

Arbetsgruppen ekonomi och utveckling har arbetat med 

ungdomssatsningen, förskoleplatser, gymnasieelevernas syn 

på sin skolgång i Ekerö, valet till Engelska skolan och beslutet 

att utveckla de kommunala skolorna genom att inrätta 

kommunala friskolor. 

Nämnden har varit representerad i ESSAM's politiska 

samverkansgrupp. 

Gemensamma presidieträffar har ägt rum med socialnämnden 

och kulturnämnden. I samverkan med övriga beställarnämnder 

arbetar nämnden med att ta fram förslag till ungdomspolitiska 

mål och handlingsprogram 

Statsbidrag till personalförstärkningar 

Ett nytt statsbidrag för personalförstärkningar i förskolan har 

införts från 2005. Det nya statsbidraget har använts till att öka 

personaltätheten för barn 1-3 år i förskolorna och till 

• • 

1 

• 

• 

2

• • 

kompetensutveckling av personal i förskolan. Bland annat har 

utbildning kring genusfrågor skett. 

Nämnden har ansökt om det särskilda statsbidraget till 

personalförstärkningar för att ge skolorna bättre förutsättningar 

att arbeta för att eleverna ska nå målen. 

Statsbidraget, har under 2005 använts till att höja skolpengen, 

skolbiblioteken, LSI – undervisning i skolor med skolår 6-9, till 

projektarbete för stöd i föräldraskapet, kulturpedagog och till att 

utveckla studie- och yrkesvägledarfunktionen. 

Stipendium i kampen mot våld och främlingsfientlighet 

Priset/stipendiet på 10000 kronor har utdelats till Stenhamra 

förskola i kampen mot våld, vandalisering och 

främlingsfientlighet. 

Stenhamra förskola som arbetar med ca 100 barn i åldrarna 

1-5 år, har arbetat med et "Kompistema" som syftar till att 

förebygga mobbing. Arbetet har bestått av att utveckla olika 

metoder med hjälp av barnlitteratur, musik, sång, drama, lek 

och skapande. 

Alternativa driftsformer 

Kommunfullmäktige beslutade i november 2000 att 

målsättningen är att hälften av förskoleverksamheten inom två 

år ska övergå till alternativ drift, i första hand genom 

avknoppning och i andra hand genom upphandling. Nämnden 

ska också arbeta för att en kommunal skola ska bli friskola. 

Nämnden har gett kontoret i uppdrag att ge förskolor och skolor 

möjlighet att bli s k kommunala friskolor/friförskolor. 

Vid slutet av 2005 drevs 35 % av förskoleverksamheten i 

alternativ drift. En höjning med 2 procentenheter jämfört med 

2004. 

Ungdomssatsning 

Nämndkontorets arbete med ungdomsfrågor på ett 

nämndövergripande sätt har ytterligare förstärkts under året. 

Fullmäktige har fastställt de ungdomspolitiska målen och den 

gemensamma ungdomsbudgeten togs fram som bäddade för 

fullmäktiges ungdomssatsning 2005. 

Av verksamhetsplanens fyra områden, inflytande, hälsa 

/(livsvillkor)fritid och demokratiska värden, har fokus legat på 

• • 

ungdomars fritid och egna initiativ, mötesplatser, fältarbete 

och stöd i föräldraskapet. Exempelvis har sex nya 

ungdomsföreningar bildats med allt ifrån fotboll, musik och 

dans som intresse och bildandet av en replokal. Försök med 

olika träffpunkter/cafeer har genomförts i Tappströmsskolan 

och IT-ladan. Ett fältprojekt har startats i samarbete med 

landstinget för det fortsatta antidrogarbetet på fältet. Utbildning 

i föräldraskap har genomförts. Den ungdomspolitiska 

arbetsgruppen UPA har genomfört träffar med ungdomar och 

träffar har även ordnats mellan ungdomar och SL om hur 

kommunikationerna är anpassade till ungdomars villkor och 

behov. Pengar har fördelats till skolorna för att förbättra 

skolmiljön och för arbete med livskunskap 

Behov av platser i förskola och skola 

Andelen elever som går i fristående grundskolor fortsätter att 

öka. Till läsåret 05/06 valde 135 elever att börja i en nystartad 

friskola, Engelska skolan, i Bromma. 

Utredningen visar att skolornas kapacitet totalt sett är tillräcklig 

och i vissa skolor för stor. Befintliga paviljonger har i stor 

utsträckning avvecklats under året. Skollokaler har tagits i 

anspråk för förskoleverksamhet.. 

Antalet ungdomar i gymnasieskolan har ökat i jämförelse med 

förra året. Fler ungdomar än tidigare väljer att gå i fristående 

gymnasieskolor. Antalet elever på Mälaröskolans individuella 

program har ökat. 

Antalet barn 0-5 år har ökat under året med ungefär 75 barn. 

Totala andelen barn i förskoleverksamheter beräknas vid 

årsskiftet vara ca 78 %. I slutet av året uppgick andelen barn i 

av kommunen driven förskola till 62 %, i kommunala 

familjedaghem 3 % och i enskilt driven verksamhet 35 %. 

Under 2005 har behoven av förskoleverksamhet i stort sett 

varit täckta. Nya platser har tillkommit vid Ekebyhovs förskola, 

Stenhamra förskola, Gräsåkers förskola, Ekebyhovskyrkans 

förskola och Sanduddens förskola. 

Antalet förskolebarn fortsätter att öka. 

Ytterligare förskoleavdelningar behövs de närmaste åren. 

• ESSAM 

Inom ESSAM (Ekerö i social samverkan) samverkar Ekerö 

kommun, Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen 

och Polisen. Syftet med ESSAM är att pröva möjligheterna att 

3 

4

genom samverkan åstadkomma ökad kvalitet i de tjänster som 

tillhandahålls för de resurser som finns till fö rfogande. 

Inom ramen för ESSAM drivs arbetet kring målgruppen "Barn 

och ungdom i riskzonen" i ett Ungdomsnätverk. 

En gemensam alkohol- och drogförebyggande policy och 

handlingsplan har antagits av huvudmännen. Viktiga delar 

riktar sig mot barn, ungdomar och deras föräldrar och mot 

verksamheter inom barnoch ungdomsnämndens 

ansvarsområde. 

Kommunen har under året ansökt om fo rtsatt 

utvecklingsbidrag hos länsstyrelsen för det 

alkoholförebyggande arbetet inom ramen för ESSAM. Den 

samordnare som anställts för a tt driva det alkohol- och 

drogskadeförebyggande projektet har under året arbetat med 

att till skolor, föräldrar, politiker föreningar och andra berörda 

föra ut resultaten från de drogvaneundersökningar som 

genomförts 2002 och 2004. Särskild mobilisering har skett 

inför valborg och skolavslutningen. Ett arbete med att stödja 

verksamheterna att ta fram konkreta handlingsplaner har 

pågått . 

Chefsgruppen utgör styrgrupp för utvecklingen av 

Familjecentrum i Ekerö tätort. 

Under 2005 har en folkhälsodag genomfö rts där bl.a. 

familjecentrum deltog. Barn och ungdomars vikt och 

skolmaten uppmärksammades. 

Fritidsgårdsverksamheten 

Fritidsgårdsverksamhet har erbjudits ekeröungdomar i 

Träkvista fritidsgård, Stenhamra fritidsgård och på Ölsta Folket 

hus. Gårdarna samverkar kring öppethållandet. 

Fritidsgården har i samverkan med föräldrar, polis, socialtjänst 

m fl anordnat en uppskattad skolavslutningsfest vid 

hembygdsgården/festplatsen i Skå. Arets fest lockade över 300 

ungdomar och inne på festplatsen var det helt drogfritt. 

Sommarpraktik för ungdomar 

Ekerö kommun har under ett antal år kunnat erbjuda ungdomar 

mellan 15 och 18 år sommarpraktik i treveckorsperioder under 

sommarlovet. 

• • 

5 

Sommarpraktikplatsema är efte rtraktade av kommunens 

ungdomar och är en sysselsättning som upplevs som 

meningsfull. 

Under sommaren 2005 kunde ca 45 ungdomar beredas 

sommarpraktik. Ungefär hälften av ungdomarna kom från 

grundskolan. 

• Simskola 

Under 2005 har sommarsimskolan genom nämndens försorg 

bedrivits vid sex av kommunens bad. Två visstidsanställda 

personer har administrerat och genomfö rt verksamheten med 

hjälp av simlärare och simlärarassistenter. 

Ca 250 barn har deltagit i verksamheten. Simskolan får överlag 

positiva omdömen. 

• Internationella kontakter 

Under hösten 2005 deltog sex personer från kommunen, 

Uppgårdskolan, Mälaröskolan och nämndkontoret i den av 

Sida och Skolmyndigheten arrangerade globala resan till 

Bangladesh. 

• Barn i behov av särskilt stöd 

Verksamheten omfattar barn med olika former av psykiska och 

fysiska funktionshinder. Totalt beviljades ca 100 barn extra 

resurser under året. Huvudpa rten av de barn/elever som 

enheterna får stöd för är pojkar. 

Insatser har gjorts för barn/elever i alla åldrar men barn i 

tidigare åldrar har prioriterats. 

Antalet barn med olika former av neuropsykiatriska störningar 

(DAMP, ADHD, Asperger o dyl) ökar inte. 

I grundskolan finansierar nämnden tre fasta 

undervisningsgrupper, Klöverskolan, Stockbyskolan 1 och 

Stockbyskolan 2. Stockby 1 och 2 sammanfördes under hösten 

till en enhet och flyttade in i nya gemensamma lokaler i gamla 

tandläkeriet i Uppgårdskolan. 

Små särskilda undervisningsgrupper finns också i andra skolor, 

delvis finansierade av nämnden. 

I särskolan går 35 elever. 80% av dessa går i Ekebyhovskolan 

och resten i särskolor i andra kommuner. 55 % av eleverna i 

särskolan är pojkar. 

• • 

6

• • • • 

I förskolan finns två anslagsfinansierade avdelningar; Skå 

förskola och avdelningen Västan vid Ekebyhovs förskola. En 

liten grupp för förskolebarn med autism har funnits i 

Ekebyhovskolan. 

Specialpedagoger och psykologer från förskolan och skolan 

har ingått i det utredningsteam, basteam, som i samverkan 

med BUP och landstinget gör barnutredningar. 

För att stödja utvecklingen av arbetet med barn i behov av 

särskilt stöd har fortbildning erbjudits personal i skola och 

förskola kring barn med neuropsykiatriska störningar. 

• Undervisning i modersmål 

Under 2005 har ca 80 elever undervisats i annat modersmål än 

svenska. 

Nämndens uppföljningar 

I nämndens kvalitetsredovisning har verksamheten i förskolor 

och skolor värderats i förhållande till läroplanens målområden 

och de mål som kommunen fastställt. 

Inflytande och delaktigehet 

Föräldrar i Ekerö är lika nöjda som föräldrar i andra kommuner 

med hur barn/elever får vara med och planera och ta ansvar för 

sitt arbete. Ett observandum är att föräldrar till barn i 

förskoleklass är mindre nöjda än andra kommuners föräldrar. 

Nämnden förväntar sig att alla föräldrar ska uppge att det finns 

en bra individuella dokumentation, utvecklingsplan för 

kommunens barn/elever. 

Resultatet är bättre än tidigare år för hur föräldrar uppfattar att 

barnens utveckling dokumenteras och följs upp. Mest nöjda är 

föräldrar i skolår 5 och minst nöjda är föräldrarna i 

förskoleklasserna. Variationen mellan förskolorna/skolorna är 

stor. 

Trygghet och trivsel 

Elever och barn trivs överlag bra i kommunens förskolor och 

skolor. Observatörerna och enkätresultaten vittnar om att 

resultatet är jämförbart med andra kommuners. 

Det är oacceptabelt att ca 6 procent av eleverna i skolår 5 och 

8 uppger att de inte känner sig trygga i skolan. 

Utveckling och lärande 

Förskolorna når samma resultat som andra kommuner. 

Skolorna i Ekerö får däremot sämre resultat. 

Alltför många elever saknar betyg i svenska, engelska och 

matematik och är därför inte behöriga till nationella 

gymnasieprogram. Det innebär att många elever är hänvisade 

till individuella gymnasieprogram. Ekebyhovsskolan är ett 

undantag där samtliga elever är godkända i ovanstående 

kämämnen. Nämndens läsundersökningstest och nämndens 

utvärdering av elevernas grundläggande kunskaper i 

matematik i skolår 3 och 8 visar på stor spridning mellan de 

olika skolorna. 

Kommunens skolor måste uppvisa bättre resultat när det gäller 

betyg och tester. 

Ledarskap och stöd 

Förskolor/skolor som medvetet och strategiskt bedriver ett 

förändringsarbete står sig bra i jämförelse med andra 

kommuners förskolor/skolor. Nämnden ser dock exempel på 

förskolor och skolor vars kvalitets- och förändringsarbete är 

otydligt eller t o m lyser med sin frånvaro. 

Nämnden ser att enheternas ledning har stor betydelse för 

verksamhetens utveckling. 

• Barn/elever/ungdomar/föräldrars nöjdhetsgrad 

I början av 2005 genomfördes en nöjdhetsundersökning i 

förskolor och skolor – såväl kommunala som enheter drivna i 

enskild regi . 

Föräldrar i förskolan, föräldrar till barn i förskoleklass, skolår 2, 

5 samt 8 besvarade enkäter på temat "Vad tycker Du om 

förskolan/skolan i Ekerö kommun?" 

Föräldrar till barn i förskolan är i stort sett lika nöjda som 

föräldrar till barn i förskolan i andra kommuner. 

Däremot är föräldrar till elever i skolan är mindre nöjda med 

verksamheten än föräldrar till barn i skolan i flera av Ekerös 

samarbetskommuner. 

Resultatet för förskolan och skolan i sin helhet finns i en 

särskild rapport. 

Kommuner i samverkan om utvärdering 

Förskole- och skolobservationer har under ett antal år 

genomförts i samverkan med sex andra kranskommuner till 

Stockholm; Nacka, Tyresö, Värmdö, Salem, Sollentuna, 

Upplands Väsby. 

7 8

Kommunens samtliga förskolor och skolor har 

observerats/granskats i genomsnitt va rt tredje år av ett 

observatörslag från annan kommun. 

Ekerö har under flera år också samverkat med några av ovan 

nämnda kommuner kring tester och prov. 

Sedan ett år tillbaka sker med alla sex kommunerna e tt 

samarbete kring kundundersökningen som mäter brukarnas 

nöjdhet. 

Såväl kundundersökningen som förskole- och 

skolobservationerna utgår från läroplanens målområden och 

omfattar: 

- normer och värden 

- utveckling och lärande/kunskaper 

- ansvar och inflytande för barn/elever/studerande 

- skola och hem 

- övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval 

- bedömning och betyg (gäller inte förskola) 

- styrning och ledning 

Arbetet med förskole- och skolobservationer har under 2005 

omstrukturerats och förtydligats. 

I observationsrapporterna ska redovisas en övergripande 

bedömning av läget vad gäller målområdena. Rapporterna ska 

dessutom innehålla en sifferbedömning enligt en skala 4-1 på 

samma sätt som sker i kundundersökningens enkät. 

Ett nytt instrument som arbetats fram under hösten 2005 är e tt 

självvärderingsinstrument. Sjävvärderingen ska genomföras vid 

varje förskole- och skolenhet före varje observation och 

grundas på metodboken för obse rvationer. Bedömningen ska 

ske på liknande sätt som i kundundersökningen. 

Kommuner i samverkan om utvärdering kommer från år 2006 

att heta VAGA VISA och vara öppet för ännu fler kommuner 

som vill medverka. 

• Betyg, grundskolan 

Kommunen sammanställer efter varje vårtermin elevernas 

Meritvärdespoäng i skolår 9. 

Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för elevens 16 

bästa betyg. 

Högsta möjliga meritvärde för varje enskild elev är 320 p. 

Genomsnittligt meritvärde för eleverna i Ekerö skolår 9 2005 var 

208, 2 poäng. Det är en liten förbättring från föregående år. 

Meritvärdespoängen har dock inte någon direkt korrelation till 

elevernas behörighet till gymnasiet. Från Ekebyhovsskolan var 

den genomsnittliga meritvärdespoängen 205 och 99 % av 

• • 

9 

eleverna var behöriga till gymnasieskolans nationella program. 

Från Birkaskolan med kommunens högsta meritvärderspoäng 

på 237 var 72 % av eleverna behöriga till gymnasiets nationella 

program. 

• Skolverkets diagnostiska material och ämnesprov. 

Ekerös skolor använder efter beslut i nämnden, Skolverkets 

diagnostiska material i skolår 2, 5 och 9. De diagnostiska 

materialen i svenska och matematik har som syfte att belysa 

elevers starka och svaga sidor och avses vara e tt stöd i 

planeringen av den fo rtsatta verksamheten för klassen och den 

enskilda eleven. 

• Matematik- och läsundersökning 

Ekerö deltar med 6 kommuner i e tt utvärderingsprojekt där 

Lärarhögskolan i Stockholm och Högskolan i Kalmar fått i 

uppdrag att utvärdera elevers grundläggande kunskaper i 

matematik samt läsning och skrivning. Både matematiktestet 

och lästestet genomförs i skolår 3 och 8. 

I jämförelse med övriga deltagande kommuner är resultatet i 

matematik för ekeröeleverna något bättre. Vad gäller resultatet 

på läsundersökningen ligger ekeröelevernas resultat på tredje 

plats bland våra fem samarbetskommuner. 

För några av kommunens skolor är svårigheten med 

läsförståelse för eleverna i skolår 8 ett observandum. 

Nämnden har ställt som krav på skolorna a tt de måste fånga 

upp dessa elever och erbjuda dem den hjälp de behöver 

• Gymnasieprogramval 

Vid årets slut gick 800 (744 elever 2004) elever i kommunala 

gymnasieskolor och 331 elever (250 elever 2004) i fristående 

gymnasieskolor. 

8 elever har gått i gymnasiesärskola. Antalet elever i 

kommunens individuella program på Mälaröskolan uppgick vid 

årets slut till 58. 

92,3 % av ekeröeleverna var behöriga till gymnasiet, a tt 

jämföra med 90,9 % för samtliga föro rtskommuner. 

Andelen elever som fullföljt utbildningen inom 4 år har ökat från 

76 % (74 % 2004) och ligger nu på samma nivå som andra 

förortskommuner. Andelen elever som övergått till högskolan 

inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning har ökat till 43 %, 

jmf förortskommuner 48 %. 

• • 

10

• • 

• • 

21 ungdomar har under hösten fått inackorderingsbidrag för att 

studera på gymnasieprogram som ligger långt ifrån Ekerö. Det 

är färre elever än tidigare. 

Övergripande tankar och synpunkter på 

framtiden 

All forskning och erfarenhet visar att tydligt fokus på elevernas 

kunskapsinhämtning och goda läskunskaper är avgörande för 

ett gott resultat. 

Hur nämndens mål har uppfyllts redovisas i "Kvaliteten i 

förskola och skola" där kvaliteten på grundskolors och 

förskolors verksamhet har värderats i förhållande till de mål 

som presenteras i kommunens förskole-skolplan. 

Kvalitetsområdet utveckling och lärande är ett prioriterat 

förbättringsområde. Uppdraget måste förtydligas och skärpas. 

Traditionen styr mer än måldokumenten. Förväntningarna på 

eleverna är för låga. Kraven måste tydliggöras och 

kommuniceras. Skolarbetet måste struktureras, följas upp och 

utvärderas. Föräldrarnas intresse och engagemang för sina 

barn/elever tas inte tillvara i tillräckligt hög grad. Goda exempel 

finns på i stort sett alla enheter men goda exempel sprids inte. 

Ledningen på vissa enheter behöver mera stöd i sitt 

kvalitetsarbete och i arbetet med att utveckla enhetens 

verksamhet. 

Små barns lust att lära måste uppmuntras och ingå i förskolans 

pedagogiska uppdrag. 

Nämndens fortsatta uppföljnings/utvärderingsarbete måste i 

större omfattning än hittills omfatta förskoleklasserna och 

fritidsverksamheten. 

Oroande är att andelen behöriga grundskollärare inte uppgår 

till mer än ca 70 % och andel förskollärare med pedagogisk 

högskoleutbildning inte uppgår till mer än drygt 30%. 

Sambandet mellan kvalitet och andelen utbildade förskollärare 

är tydlig. Lika tydlig som att det finns ett samband mellan hög 

kvalitet i skolan och drivande, medvetna och professionella 

rektorer. 

Det är viktigt att upptäcka elever som riskerar att inte nå 

grundskolans kunskapsmål och därmed inte vara behöriga till 

gymnasieskolans nationella program. 

Det kan konstateras att de kommunalt drivna skolorna tappar 

elever. Bristande ordning och reda i skolan och på vissa skolor 

missnöje med personalens bemötande är orsaker som 

föräldrarna anför. Bra språk- och dataundervisning är attraktiva 

konkurrensfaktorer. 

Föräldrarnas engagemang måste bättre tas tillvara. Det kan 

ske t ex genom att skapa "kommunala friskolor eller genom att 

nämnden mera aktivt arbetar för att kommunala skolor drivs i 

alternativ regi. 

I nämndens verksamhetsplan för 2006 koncentreras 

uppföljnings/utvärderingsarbetet på att följa upp de individuella 

utvecklingsplanerna, elevernas läs- och skrivförmåga, andelen 

kränkta (mobbade) elever och kunskapsinlärandet i 

basämnena svenska, engelska och matematik. 

Enheterna ska också ta fram planer och strategier för hur de 

ska arbeta med genusfrågan och med barns/elevers 

språkutveckling. 

För att säkerställa att de uppställda målen nås och ett bättre 

skolresultat redovisas är det viktigt att skolorna med 6-9 

undervisning erbjuder ett bättre skolklimat. 

Arbetet i ungdomssatsningen berör ungas mötesplatser, 

aktiviteter, föräldrastöd, fritidsgården, drogförebyggande 

arbete, inflytande- och demokratifrågor, alla viktiga 

ingredienser som på sikt ska ge tryggare ungdomar med bra 

självförtroende och tillit till lärare, vuxna och kamrater. 

Anna-Karin Ullgren 

Ordf 

Hans Nyberg Ingrid Oldfeldt 

Den genomsnittliga meritvärdespoängen för elever som slutat 

grundskolan har förbättrats något samtidigt som nämnden 

oroas över att så många av Ekerös elever går på det 

individuella gymnasieprogrammet. 

1 1 12

Ekerö kommun 

Nämndkontoret 2006-02-07 

Verksamhetsberättelse 2005 

Ungdomssatsning 2005 i Ekerö 

Ekerö har 2005 gjort en särskild satsning med 1,3 miljoner kr på ungdomsfrågor. 

Barn- och ungdomsnämnden, kulturnämnden och socialnämnden har, bla utifrån 

de ungdomspolitiska målen, samordnat sina insatser inom utvecklingsområden 

som berör situationen för ungdomar, 13-20 år. En nämndövergripande 

verksamhetsplan har tagits fram. Grunden för ungdomsarbetet har varit att öka 

ungas inflytande bla avseende utvecklingen av fritidsaktiviteter /mötesplatser och 

att samordna och stärka det vuxenstöd som unga behöver och har rätt till. 

Ungdomssatsningen har bl a gett fler aktiveter/ mötesplatser för unga, tydligare 

fokus på ungdomars situation samt ökad helhetssyn och samordning. 

Några resultat av arbetet inom ungdomssatsningen 2005 

Ungas egna möjlighet att skapa sina fritidsaktiviteter har stöttats av 

ungdomssamordnare och det har funnits ett riktat bidrag för detta. Sex nya 

ungdomsföreningar har startat med verksamhet inom idrott, dans och 

musik. Flera former för mötesplatser för unga sta rtat/prövats, bl a musikcafé, 

lancafe, café/ klubbträff för äldre ungdomar. Aktiviteter och arrangemang 

vid större helger, avslutningar och lov har samordnats och utvecklats. 

En form för ungdomsråd har etablerats där elevrådens styrelser, politiker 

och tjänstemän möts. Möte mellan SL och unga har skett om kommunikationerna 

i kommunen. Öppna möten kring bl a ungas mötesplatser har 

genomförts. Utveckling av information och kommunikationsvägar via web 

pågår. 

Ungdomsmottagningen har fått ökade resurser och öppettider samt 

tydligare uppdrag att bli mer integrerat i det förebyggande ungdomsarbetet. 

Skolorna har tagit fram en policy/handlingsplan för det drogförebyggande 

arbetet år 6-9. En plan för utveckling av fältarbetet och det lokala 

drogförebyggande arbetet har tagits fram i samarbete med landstinget. 

Projekt startar 2006. Former för stöd i föräldraskapet har utvecklats, flera 

metoder prövas både för generellt stöd till föräldragrupper och för riktat stöd 

till föräldrar med barn med vissa handikapp eller ungdom med riskbeteende. 

Skolor, år 6-9, har arbetat strukturerat med att förbättra skolklimatet och har 

infört ämnet "Livskunskap" som berör bemötande och kommunikation m.m. 

Genusfrågan har uppmärksammats, utbildningsinsatser riktat till förskola/ 

skola pågår. Särskilt satsning har skett för elever som med icke godkänt 

betyg i år 8. 

De tre beställarnämnderna fo rtsätter det samordnade ungdomsarbetet 2006- 

08 inom fyra områden; övergripande frågor, skolan, fritid och aktiviteter, stöd 

och fältarbete.

EKERÖ KOMMUN 

Socialnämnden 

Justerare 

-!l4n. ,. 

^^ 

Socn 5 Dnr 06/SNO1 042 

Verksamhetsberättelse och bokslut 2005 - socialnämnden 


Arbetsutskottet har 2006-02-15 tagit del av utkast med information 

om verksamhetsberättelse och bokslut för socialnämnden 2005. 

Dokument med rubriken "Verksamhetsberättelse 2005 – socialnämnden" 

föreligger från nämndkontoret. 

Av materialet framgår bl a att socialnämndens budgetram var ca 

247,3 milj kr. 

Bokslutsutfallet är ca 249,5 milj kr vilket innebär ett negativt resultat i 

form av underskott på ca 2,2 vilket är ca 1,9 milj kr mer än senaste 

prognosen under hösten. Det är huvudsakligen äldreomsorgen och 

handikappomsorgen som inte ryms inom anvisad budget. Andra 

verksamheter visar positivt resultat vilket i viss mån förbättrar utfallet. 

Socialnämnden, som bl a konstaterar att hemtjänsttimmarna ökade 

väsentligt under sista kvartalet, anser att det är lämpligt att i bokslutet 

beskriva svårigheten att prognostisera antalet hemtjänsttimmar, bl a 

mot bakgrund av att det finns ett samband mellan behov av hemtjänst 

och tillgång på plats i särskilt boende samt att behovet av stöd 

och service erfarenhetsmässigt varierar över tid. 

Socialnämndens beslut 

Nämnden överlämnar verksamhetsberättelse och bokslut till kommunstyrelsen. 

Exp: 

ks 

SAMMDESPROILL 

Sammanträdesdatum 


EKERÖ KOMMUN 

tCOiy3iV LEDNINGSSTABEN 

2006 -03- 0 ° 

D(urisnr Diarieglenbeleck, 

Ad Vs 51-- 

L, 

Utdragsbestyrkande 

Sida 

7 

• • 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2005 - SOCIALNÄMNDEN 

1. UPPDRAG — OMFATTNING OCH INRIKTNING 

Socialnämnden är ansvarig för kommunens äldreomsorg, handikappomsorg samt 

individ- och familjeomsorg. Uppdraget är till övervägande del styrt av lagstiftning. 

Nämnden ansvarar för myndighetsutövning inom ramen för de lagar som gäller inom 

området. I uppdraget ingår bl a att ge vård och omsorg till äldre, ge stöd till personer 

med funktionshinder, ge skydd, stöd, vård och behandling till utsatta barn och ungdomar, 

svara för missbruksvård samt för ekonomiskt bistånd till familjer och enskilda. 

Socialnämnden har att fastställa mål och riktlinjer för verksamheten, utarbeta förslag 

till budget inom anvisade ramar, beskriva och tolka behov och behovsnivåer, föreslå 

riktning för långsiktig verksamhetsutveckling samt följa upp verksamhetens kvalitet, 

kostnader mm. 

Socialnämnden, som är beställarnämnd för kommunens äldreomsorg och handikappomsorg, 

tecknar såsom beställare avtal/överenskommelser med utförare som 

på nämndens uppdrag utför verksamheter t ex hemtjänst, särskilt boende, dagverksamheter 

mm. Nämnden har även direkt ledningsansvar för några verksamheter 

inom individ- och familjeomsorgens verksamhetsområde. 

Socialnämndens budgetram för 2005 var ca 247,3 mkr. 

2. VERKSAMHETEN 

2.1 Äldreomsorg 

• Det utvecklingsarbete som pågått under året har utgått från den verksamhetsplan 

för äldreomsorgen som antogs hösten 2004 och som gäller för 

2005-2010. Planens prioriterade områden för utveckling har varit en del i uppdraget 

i de överenskommelser som tecknades med utförarenheterna för det 

gångna året. 

• Under våren pågick detaljprojekteringen inför om- /och utbyggnationen av 

Kullen. Byggnationsarbetet inleddes under hösten. De tillkommande 14 platserna 

skall vara klara för inflyttning vid halvårsskiftet 2006. 

• Till följd av ombyggnationen vid Kullen flyttade Kajutans verksamhet över till 

nya lokaler i bottenplanet på Ekgården. 

• Förenade Care AB avlämnade under hösten en rapport efter ett års uppdrag 

som entreprenör vid Kullen. 

• En vårdtyngdsmätning vid Kullen, Ekgården och Färingsöhemmet gjordes. 

Den totala vårdtyngden (sammanvägning av omvårdnad, sjukvård och 

kognitiv nedsättning/mental hälsa) visade att andelen boende med tung eller 

mycket tung vårdtyngd på de tre boendeenheterna låg i spannet 69 % till 

73 %. Genomsnittsåldern var 84,5 år. Ca 50 % av de boende på har demenssjukdom 

eller symtom på demenssjukdom.

• En kvalitetsuppföljning av hälso- sjukvården vid de särskilda boendeenheterna 

genomfördes också. Uppföljningen visade bl a på vissa brister vid Färingsöhemmet 

avseende personalens kunskap om riktlinjer och rutiner i kunskaper 

i vården om personer med demens. På Kullen hade delar av personalen 

bristande kunskap om riktlinjer och brister i rapporteringssystem. Uppföljningen 

visade på en fullgod hälso- och sjukvård på Ekgården. Handlingsplaner 

har utarbetats för att komma till rätta med bristerna. 

• En mätning inom hemtjänsten genomfördes under våren. Denna visar bl a att 

antalet mottagare av hemtjänst har ökat med 54 % sedan 1996. Vid mättillfället 

hade 182 personer hemtjänst varav ca hälften hade hjälp med omvårdnadsinsatser. 

Mätningen visade bl a även att en fjärdedel av hjälptagarna 

hade insatser av både hemtjänst och hemsjukvård/distriktssköterska. I nämndens 

uppdrag till enheten ingår att göra uppföljningar av verksamheten. Hemtjänst 

genomförde en brukarundersökning under hösten som visar bl a på hög 

nöjdhet när det gäller bl a personalens bemötande, tryggheten med personalen 

och samarbetet med hemtjänsten. Förbättringsområden är tillgänglighet 

vid behov av kontakt och information om förändringar i insatsen mm. 

• En enkätundersökning till anhöriga till personer som har demensdagvården 

på Ekdungen genomfördes. Enkäten syftade bl a till att ge en bild av vilken 

typ av stöd och hjälp dessa personer hade, upplevelsen om hur stödet till såväl 

den sjuke som till den anhöriga upplevdes, tillgången till information mm. 

Undersökningen gav underlag till fortsatt förbättring av stödet till anhöriga. Telefonrådgivning, 

flexibel avlösning utanför hemmet, möjlighet till enskilda samtal 

med kunnig personal var några av de stödformer som efterfrågades. 

• Nämnden ansökte om och beviljades statsbidrag för att utveckla stöd till 

anhörigvårdare. Bidrag beviljades om 200 tkr till ett projekt i ett år. Projektet 

avser att utveckla information och vägledning till anhörigvårdare, att erbjuda 

anhöriga personlig kontakt, stöd och utbildning, förbättra kunskapen om anhörigas 

behov och roll mm. Målgrupp är i första hand anhöriga till äldre med 

funktionshinder/demenssjukdom eller annan sjukdom i ordinärt boende men 

också anhöriga till boende i särskilt boende. 

• Nytt avtal tecknades med Stockholms läns landsting avseende Ekerö Rehab 

att gälla from 2006-01-01. 

2.2 Insatser till funktionshindrade/handikappomsorg 

• Det utvecklingsarbete som pågått under året har utgått från den verksamhetsplan 

för insatser till funktionshindrade som antogs hösten 2004 och 

som gäller för 2005-2010. Planens prioriterade områden för utveckling har ingått 

i den överenskommelse som tecknats med produktionsverksamheten. 

• En verksamhetsplan för insatser till psykiskt funktionshindrade fastställdes 

under hösten. Planen gäller t o m 2010. 

Z 

• Statsbidrag beviljades för en tjänst som personligt ombud för psykiskt funktionshindrade. 

Rekryteringen pågick under hösten och det personliga ombudet 

tillträder sin tjänst i januari 2006. 

• Socialnämnden tillsammans med Stockholms läns landsting sökte statsbidrag 

för utveckling av stöd till psykiskt funktionshindrade och beviljades 

totalt 2,2 mkr för två projekt i två år. Projekten avser dels" utveckling av former 

för meningsfull sysselsättning, arbetsträning-/och arbetsrehabilitering inklusive 

uppsökande verksamhet" och dels "boendestöd till en breddad målgrupp utifrån 

Case managementmodellen". 

• Behovet av bostäder för funktionshindrade inom omsorgen har även det 

gångna året varit i fokus. Socialkontoret har fortlöpande uppdaterat sin boendeinventering 

av omgående och framtida boendebehov. Tillgången till bostäder 

har varit ett problemområde. Socialkontoret, nämndkontoret och produktionen 

haft återkommande boendeplaneringsmöten för att planera behoven på 

kort och lång sikt. En strategi för att tillgodose de omgående behoven har varit 

att förtäta befintliga gruppbostäder upp till sex lägenheter. Under året förtätades 

Adelsö gruppbostad med två lägenheter (färdiga i augusti), Tappströms 

gruppbostad med en lägenhet (färdig oktober) och avtal är tecknat med fastighetsägaren 

om förtätning av Skärvik med en lägenhet (färdig maj/juni 

2006). Utifrån boendebehovet på längre sikt har behovet av ytterligare en 

gruppbostad påkallats. 

• I uppdraget till enheterna ingår bl a att genomföra uppföljningar av verksamheten. 

Knalleborg korttidshem genomförde en brukarenkät under hösten. 

Denna visar på hög nöjdhet bla när det gäller personalens bemötande visavi 

både barnet och föräldrarna, barnens trivsel och tryggheten att lämna barnet. 

Förbättringsområden är bl a möjligheten att kunna påverka verksamheten 

samt informationen om verksamheten. 

• Avtal tecknades med Föreningen Lugnet avseende boende och daglig verksamhet 

på Lugnet. Avtalet innebär, till skillnad från tidigare avtal, att nämnden 

förfogar över samliga platser (10 platser boende och 12 platser daglig verksamhet). 

Avtalet gäller t o m 2007-12-31 med möjlighet till förlängning. 

2.3 Individ- och familjeomsorg 

2.3.1 Sektionen för barn och unga 

• Sektionen inledde under året 129 utredningar avseende barn och ungdomar 

vilket är en ökning om 19 utredningar jämfört med 2004. Totalt 44 barn 

och ungdomar har varit placerade utanför det egna hemmet genom HVBhem, 

familjehem, jourhem etc. Det är en ökning med 10 barn och ungdomar 

jämfört med 2004. 

• Arbetet med att förbättra metoder kring utredningsförfarandet där barnperspektivet 

särskilt beaktas fortsatte. Utredningarna utgår från utredningsplaner 

som tydliggör vilka kontakter som kommer att tas och vilka frågeställningar 

3 

• • 

• •

• • 4 

som kommer att beröras. Utredningsförfarandet har bl a resulterat i tydligare 

uppdragsbeskrivningar. Den mall för vårdnads-, boende- och umgängesutredningar 

som utarbetades 2004 har prövats och reviderats. 

• BUS samarbetsorgan fortsatte sitt arbete vilket bl a har inneburit att rollfördelningen 

mellan samverkansparterna har blivit tydligare. Bl a har "barnets 

plan" utarbetats vars syfte varit att tydliggöra ansvarsfördelningen. BUS har 

också medfört ökat delat kostnadsansvar mellan berörda parter. I övrigt 

genomförde BUP (Barn och ungdomspsykiatrin) en omorganisation vilket 

till vissa delar försvårade det samarbetet med BUP och resursenheten inom 

skola och förskola 

• Under året lades barnbyn Skå lagts ner och det utvecklingsarbete som påbörjats 

med dem kunde inte fullföljas. Däremot fortsatte försöksverksamheten 

med ett utökat samarbete med skol- och behandlingshemmet Sundsgården 

med goda resultat i form av halverad placeringstid med minskade 

kostnader, fortsatt kontakt med invand närmiljö för ungdomen samt kontinuitet 

i fortsatt stöd i familjen även efter avslutad placering. 

• Frågan om jourhemspool utreddes och ledde fram till att samtliga nordvästkommuner 

(utom Upplands Bro) fr o m våren 2006 kommer att ingå i en 

gemensam pool. 

• Familjerätten fortsatte sitt nära samarbete med familjerådgivningen för att 

erbjuda individuellt stöd till parter där samarbetssamtal inte kan genomföras 

på grund av inbördes konflikter. Samarbetet har resulterat i att enskilda parter 

snabbt har fått individuellt stöd genom familjerådgivningen. De som fått enskild 

hjälp har också varit nöjda med insatsen. En ny upphandling av familjerådgivningen 

gjordes under året vilket ledde till fortsatt avtal med Vårljus AB. 

2.3.2 Sektionen för vuxna 

• Sektionen fortsatte arbetet med att utveckla instrument och metoder för 

bl a utredningar som bedömningsunderlag inför beslut om insatser, individuella 

vårdplaner/handlingsplaner, uppdragsformuleringar, dokumentation, arbetsmetodik, 

uppföljning av insatser, informationsmaterial, ansökningsblanketter 

mm. 

• Nordvästkommunerna ansökte om och beviljades utvecklingsmedel för implementering 

av ASI (Addiction Severity Index) vilket är ett intervjuprogram 

vid missbruksutredningar. 

• Det ramavtal avseende vuxna med beroendeproblematik som Ekerö 

kommun tecknat tillsammans med Solna, Sundbyberg, Järfälla, Upplands 

Väsby och Sigtuna förlängdes att gälla t o m mars 2006. En gemensam upphandling 

som omfattar behandling i öppenvård, behandling alt. utredning i sluten 

vård mm påbörjades och kommer att ligga till grund för nytt ramavtal. 

• Samarbetet med landstingets psykiatri intensifierades. Bl a deltog sektionen 

i en samverkansgrupp, det s k förtroenderådet, mellan kommuner/stads- 

• • 

delar, psykiatrin och brukarorganisationer. Huvudmännen har också inlett förbättrat 

samarbete i samband med utskrivningar från slutenvårdsavdelning. 

• Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd fortsatte att öka. Andelen hushåll 

som sökt bistånd enbart pga arbetslöshet har fortsatt ligga på en låg nivå. 

Istället var de vanligaste orsakerna till bidragsbehov otillräckliga inkomster i 

form av arbete, sjukpenning, sjukersättning och pension. En ökning skedde av 

antalet bidragstagande ungdomar. Under hösten påbörjandes en satsning för 

att snabbt få ut ungdomarna till praktikplats eller arbete. Samarbetet med Mä-, 

laröskolan har också intensifierats för att fånga upp ungdomar som avbrutit 

gymnasiestudier. 

• Arbetsmarknadsenheten har under året fortsatt arbetet med att avveckla lönebidragsanställningarna. 

Fyra personer hade vid årsskiftet 2005/06 kvar 

sin lönebidragsanställning genom enhetens försorg. 

2.3.3 Sektionen för produktion 

• Avtalet med landstinget avseende Ekerö Rehab förlängdes att gälla t o m 

2007-12-31. Vidare tecknades nytt avtal med Förenade Care AB avseende 

paramedicinska insatser på Kullen. Avtalet gäller 40 timmar effektiv tid per 

vecka. 

• Kuratorstjänsten vid ungdomsmottagningen utökades fr o m årsskiftet till 

75 %. De båda huvudmännen för verksamheten, kommunen genom socialnämnden 

samt landstinget, fastställde ett gemensamt uppdrag för verksamheten. 

Mottagningen hade öppen mottagning två kvällar (totalt 17,5 timmar) per 

vecka samt tidsbokad mottagning. Antalet besök på mottagningen fortsatte att 

öka – till ca 1.600 besök (jmfrt 1.229 besök under 2004). Antalet besök hos 

kuratorn var 214 besök vilket också är en ökning. Det är framförallt flickor i åldern 

16-18 år som besökt mottagningen. 

• Träffpunkten Solrosen hade ca 2.400 besök det gångna året vilket motsvarar 

ca 10 per öppen dag. Fr o m hösten startade EDH (Ekerö Data och Hemservice) 

upp en projekt som i viss mån lokalmässigt varit samordnad med Solrosens. 

Samverkan har inneburit ett ökat antal besök vid Solrosen. 

• Boendestödet har haft kontakt med 20 personer vilket är en ökning jämfört 

med 2004. Uppdraget för boendestödet har dock varit detsamma dvs att stödja, 

hjälpa och motivera den enskilda personen att utföra vardagssysslor, till en 

meningsfull sysselsättning, klara sin ekonomi osv. 

• Beroendemottagningen Fyren tog emot ca 2500 besök (varav 88 var nybesök) 

vilket är en ökning jämfört med 2004 (då enheten tog emot 2000 besök). 

Under året förlängdes avtalet med Stockholms läns landsting. Det nya avtalet 

gäller t o m 2007. 

• Familjebehandlarna har under året haft kontakt med 60 familjer. 

5

6 

7 

2.3.4 Ungdomssatsning 2005 

Nämndernas gemensamma arbete med ungdomsfrågor förstärktes under 

året med en särskild satsning om 1,3 miljoner kr, "Ungdomssatsning 

2005". De ungdomspolitiska målen antogs av fullmäktige under året och 

barnoch ungdomsnämnden, kulturnämnden och socialnämnden har, bl a 

utifrån dessa, samordnat sina insatser inom utvecklingsområden som berör 

situationen för ungdomar, 13-20 år. En nämndövergripande verksamhetsplan 

har tagits fram. Ungdomssatsningen har bl a gett fler aktiviteter/ mötesplatser 

för unga, tydligare fokus på ungdomars situation, samt ökad helhetssyn 

och samordning. Några resultat av arbetet inom ungdomssatsningen 

2005 som särskilt berör socialnämnden; 

• Det övergripande drogförebyggande arbetet har fullföljts enligt projektplanen. 

Erfarenheter från projektet har legat till grund för det fo rtsatta drogförebyggande 

arbetet och hur ungdomsfrågan ska drivas vidare. 

• Ungdomsmottagningen har fått ökade resurser och öppettider samt tydligare 

uppdrag att bli mer integrerat i det förebyggande ungdomsarbetet. Skolorna 

har tagit fram en policy/handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 

år 6-9. En plan för utveckling av fältarbetet och det lokal a drogförebyggande 

arbetet har tagits fram i samarbete med landstinget. Projekt sta rtar 

2006. Former för stöd i föräldraskapet har utvecklats, flera metoder prövas 

både för generellt stöd till föräldragrupper och för riktat stöd till föräldrar 

med barn med vissa handikapp eller ungdom med riskbeteende. 

• Ungas egna möjlighet att skapa sina fritidsaktiviteter har stöttats av ungdomssamordnare 

och det har funnits ett riktat bidrag för detta. Sex nya 

ungdomsföreningar har sta rtat med verksamhet inom idrott, dans och musik. 

Flera former för mötesplatser för unga sta rtat/prövats, bl a musikcafe, 

lancafe, café/ klubbträff för äldre ungdomar. Aktiviteter och arrangemang 

vid större helger, avslutningar och lov har samordnats och utvecklats. 

3. VERKSAMHETSSTATISTIK OCH NYCKELTAL 

Verksamhetsstatistik och nyckeltal redovisas i bilaga 1. I det nedanstående redovisas 

några volymer som inom respektive verksamhetsdel som har stor påverkan 

på det ekonomiska utfallet. 

(Äldreomsorg Utfall 2003 Utfall 2004 Budget 2005 Utfall 2005 

Kommentar: 

Antalet hemtjänsttimmar översteg budget med ca 3 000 timmar. Antalet hjälptagare 

var i genomsnitt 209 personer/månad. Genomsnittlig hjälptid var 31 timmar/månad 

och hjälptagare. Kostnad per hjälptimme var 229 kr. 

Utfall för antal externt köpta platser i särskilt boende var 2,3 årsplatser högre 

än budget. Behovet av platser har varit större än tillgången på platser i kommunen. 

Antalet vårddygn på sjukhus för utskrivningsklara översteg budgeten med ca 

680 dygn motsvarande 1,9 årsplatser (som var 1,7 årsplatser). 

(Handikappomsorg Utfall 2003 Utfall 2004 Budget 2005 Utfall 2005 

Externt köpta platser boende, vuxna 16 15 18,5 17 

Externt köpta platser daglig verksamhet 

vuxna 

25 24 24 26 

Personlig assistans SoULSS, timmar 32.291 25.614 26.000 28.335 

Kommentar: 

17 vuxna personer har bott i gruppboende externt vilket ligger i nivå med budgeterad 

volym. 7 personer bodde vid Lugnet och 10 personer vid annat boende 

externt. 

Utfallet avseende extern daglig verksamhet har varit två årsplatser utöver budgeterad 

volym. Åtta platser avsåg Lugnet, övriga 18 platser i verksamhet utanför 

kommunen. 

Antalet timmar personlig assistans enligt SoL och LSS ligger är ca 2.300 timmar 

utöver budgeterad volym. Totalt 32 personer hade personlig assistans. 31 

personer (totalt ca 25.100 timmar) genom intern produktion om en person (totalt 

ca 3.200 timmar) genom extern utförare. 

(Individ- och familjeomsorg Utfall 2003 Utfall 2004 Budget 2005 Utfall 2005 

Institutionsvård barn och unga, årspl. 3,7 4,3 4 6,1 

Hemtjänsttimmar, totalt 

Externt köpta platser särskilt boende, 

årsplatser 

Köpta platser utskrivningsklara, 

årsplatser 

64.000 73253 75.000 77.990 

9,8 9,3 9,5 11,8 

1,6 2,6 1,7 3,6 

• • 

Familjehemsvård barn och unga, årspl 8,8 12,4 14 11,4 

Hem för vård och boende vuxna, årspl 2,3 1,7 2 0,7 

Ekonomiskt bistånd, bidragshushåll 272 284 267 296 

• •

• • 

8 

• • 

9 

Kommentar: 

Antal årsplatser avseende institutionsvård för barn och unga var 2,1 platser 

högre än budget. Genomsnittlig placeringskostnad var ca 1.800 kr per dygn. 

Totalt 14 barn och ungdomar har varit placerade i familjehem under året fördelat 

på 11,4 årsplatser. 

Tre personer placerades på hem för vård eller boende för vuxna missbrukare, 

varav en i tvångsvård. Antalet vårddagar uppgick till 244 dagar. 

296 hushåll erhöll ekonomiskt bistånd under året (i genomsnitt 124 hushåll per 

månad). 62 av dessa var ungdomar. Bidragstidens längd uppgick till 5 månader. 

Genomsnittligt bidrag per hushåll var 6.869 kr/ månad. 

4. PERSONAL 

Vid nämndkontoret arbetar fyra personer – nämndansvarig, utvecklingsledare, 

medicinskt ansvarig sjuksköterska samt, under första halvåret, även nämndsekreterare. 

Fr o m augusti övergick nämndsekreterartjänsten dock organisatoriskt 

till kommunexpeditionen. Nämndansvarig har under året tjänstgjort 75 % och varit 

föräldraledig 25 %. Utvecklingsledaren har varit deltidssjukskriven i varierande 

omfattning under större delen av året. Arbetet vid kontoret har under perioder varit 

intensivt och krävt övertidsarbete. Nämnden beslutade under året att det personliga 

ombudet för psykiskt funktionshindrade (som börjar i januari 2006) organisatoriskt 

skall tillhöra nämndkontoret. Rekryteringsarbetet till denna tjänst pågick 

under hösten. 

Personalrörligheten inom socialkontoret har varit lägre jämfört med tidigare år. 

På ledningssidan har en sektionschef (för äldre- och handikappsektionen) slutat 

och ny chef tillträdde fr o m augusti. En handlingsplan utarbetades med utgångspunkt 

från den psyksociala enkäten som genomfördes 2004. En fempoängsutbildning 

för samtlig personal inom socialkontoret påbörjades senhösten 2005 och 

kommer att fo rtgå hela 2006. Utbildningen utgår från KBT-grund (Kognitiv Beteende 

Terapi) med inriktningen "Professionellt bemötande inom socialtjänsten". 

Äldre- och handikappsektionen har under året haft viss rörelse på några tjänster. 

En handläggare har del av året varit föräldraledig, en har haft ett friår och en 

har haft tjänstledigt för att pröva annat arbete. Dessa tjänster har under ledigheterna 

bemannats med vikarier. Biståndshandläggarna har haft en ansträngd arbetssituation. 

Man upplever små möjligheter a tt påverka arbetet i detta avseende. 

Barn- och ungdomssektionen har haft ett ökande antal utredningar vilket inneburit 

arbetsbelastning. Under året har FoU-enheten fått i uppdrag att göra en jämförande 

studie inom barnoch ungdomsgrupperna i Ekerö, Solna och Sundbyberg 

för att belysa socialsekreterarnas arbetssituation. Rappo rten kommer att bli 

klar i början av 2006. Familjerätten och familjehemsvården drabbades av långtidssjukskrivningar 

vilket påverkat verksamheten. Personalen har erhållit fortbildningsinsatser 

bl a genom FoU-Nordväst. 

Vuxensektionen har haft två långtidssjukskrivningar, tre tjänstledigheter och vakanta 

tjänster bl a en tjänst som systemansvarig som varit vakant i nio månader. 

Personalens arbetssituation har varit ansträngd p g a hög arbetsbelastning, ärenden 

av komplicerad natur och vakanta tjänster. Under sommaren och hösten anlitades 

bemanningsföretag för handläggning av de mest angelägna socialsekreteraruppgifterna. 

Det har varit svå rt att rekrytera kompetent personal på lediga 

tjänster. Medarbetarna har i deltagit i utbildning och nätverksmöten som rör yrkesspecifika 

områden. 

Produktionssektionen - Ekerö Rehab utökades fr o m 2005 resursmässighet 

med en tjänst (0,75%). Heminstruktören gick i pension i början av 2005 och ersattes 

med annan anställd. På Solrosen har två ordinarie anställa arbetat. Kuratorstjänsten 

vid ungdomsmottagningen utökades från årsskiftet. Från sommaren 

övergick tjänsten till en tillsvidareanställning. Boendestödet utökades till att 

omfatta 2,75 tjänster (en utökning med 0,25 tjänst). En av familjebehandlarna 

har haft nedsatt tjänstgöringsgrad under del av året. På Fyren byttes konsultläkare 

vid halvårsskiftet. Den nye läkaren har dubbelkompetens avseende såväl psykiatri 

och missbruk. 

5. EKONOMI 

5.1 Driftekonomi och ekonomiskt resultat 

Budgetram för socialnämnden 2005 var 247,3 mkr. Bokslutsutfall är ca 249,5 

mkr vilket innebär ett underskott om ca 2,2 mkr. Bokslutsutfallet kommenteras 

enligt nedan i nettokostnader om inget annat anges. 

Driftekonomi 2004 

Ikr inkl interna tränsa U tfa ll 

U tfa lll 

2005 

Budget 

Avvikelse 

In ta kter 47 332 58 781 49 452 9 329 

Kostnader -285 124 -308 289 -296 738 -11 551 

Resultat -237 792 -249 508 -247 286 -2 223 

Ca 9,3 mkr högre intäkter än budgeterat inkom avseende främst retroaktiv s k 

"Ludvikamoms" (ca 4 mkr), avgiftsintäkter (ca 500 tkr) inom äldreomsorgen framförallt 

för hemtjänst samt inom handikappomsorgen (ca 5 mkr) främst för försålda 

platser i boende och daglig verksamhet vid Lugnet samt för personlig assistans 

enligt LASS. 

Kostnaderna var ca 11,5 mkr högre än budget. Underskotten ligger inom 

verksamhetsområdena äldreomsorg, handikappomsorg samt individ- och 

familjeomsorgens barnoch ungdomssektion. Utfallet totalt se tt förbättras genom 

att andra verksamhetsdelar – socialnämnden/politisk verksamhet, nämndkontoret, 

socialchef, vuxensektionen samt produktionssektionen - bär positiva resultat. 

I nedanstående tabell redovisas det ekonomiska utfallet fördelat per ansvar 

(dvs utifrån hur budgeten ansvarsmässigt har varit utlagd). Noteras bör att kostnader 

för äldreomsorg även ligger i nämndkontorets och socialkontorets produk-

tionssektions bokslutsutfall. Beaktat såväl nämndkontorets som socialkontorets 

kostnader för äldreomsorg bär verksamheten sammantaget ett underskott om 

ca 3,5 mkr. Detta kommenteras mer ingående nedan under rubriken "äldreomsorg". 

Samma förhållande gäller för handikappomsorg vars kostnader förutom socialkontoret 

också belastar nämndkontoret. Beaktat både nämndkontorets och socialkontorets 

utfall för handikappomsorg är bokslutet negativt med ca 1,3 mkr. 

Detta kommenteras mer ingående nedan under "handikappomsorg".. 

Socialnämndens bokslut 2005 per ansvar 

Utfall Budget Avvikelse 

belopp i tkr Intäkt Kostnad I Netto I Intäkt Kostnad i Netto 1 Netto 

SUMMA TOTALT 58 781 -308 289 -249 508 49 452 -296 738 -247 286 -2 223 

Nämnd 0 -566 -566 0 -656 -656 90 

Nämndkontor 3 377 -36 890 -33 513 3 075 -37 780 -34 705 1 192 

Socialchef 4 015 -3 430 585 0 -2 472 -2 472 3 057 

Äldreomsorg 14 872 -90 455 -75 583 14 348 -86 254 -71 906 -3 677 

Handikappomsorg 28 307 -123 245 -94 938 23 319 -115 617 -92 298 -2 640 

IFO vuxna 4 829 -27 012 -22 183 5 361 -27 907 -22 546 363 

IFO barn&ungdom 435 -18 130 -17 695 476 -16 549 -16 073 -1 622 

Produktion 2 946 -8 562 -5 616 2 873 -9 503 -6 630 1 013 

Bokslutet belastas av vissa kostnader inom individ- och familjeomsorgens område 

som särskilt bör omnämnas. Det är dels kostnader som avser 2004 för ett 

enskilt ärende där kostnadsansvaret varit föremål för tvist visavi en annan kommun. 

Kostnaden för detta ärende (ca 450 tkr) överfördes som en s k "osäker fordran" 

till 2005 i avvaktan på att tvisten skulle avgöras. Under det gångna året har 

fastställts att Ekerö kommun bär kostnadsansvaret. Bokslutet belastas också av 

kostnader för lönebidragsanställningar (ca 350 tkr) vilka inte är budgeterade 

(enligt beslut om kostnadsreduceringar i socialnämndens budget 2004). 

Socialnämnd 

Budget för socialnämnden var ca 660 tkr. Här avses kostnader (arvoden samt 

övriga kostnader t ex utbildning, tidskrifter mm) för socialnämnden och dess utskott 

(arbetsutskott och individutskott) samt för kommunala pensionärsrådet. 

Nämnden har haft lägre kostnader än budgeterat och bär ett positivt utfall om 

ca 90 tkr varav hälften avser arvodeskostnader och hälften övriga kostnader. 


tkr Inkl interna transa U ifall 

2005 


Intäkter 0 0 0 0 

Kostnader -562 -566 -656 9 0 

Resultat -562 -566 -656 90 

10 

Nämndkontor 

Nämndkontorets budget var 2005 ca 34,7 mkr. Budgeten avser kostnader för 

anslagsfinansierade verksamheter och lokalkostnader inom äldre- och handikappomsorgen 

samt i övrigt kostnader för nämndkontorets personal samt medel 

för stöd till föreningar. Utfallet är positivt med ca 1,2 mkr. 


Ikr inkl interna transa Utfall 

Intäkter 

Kostnader 

Resultat 

3 264 

_3 4 49.1 

-31 227 

3 

-36 

-33 

2005 -- - 

Utfall Budget 

377 

890 

513 

Avvik else 

3 075 302 

-37 780 890 

-34 705 1 192 

Nämndkontorets budget avser till största del verksamhetsrelaterade kostnader 

för äldreomsorg och handikappomsorg varför bokslutet kommenteras nedan under 

rubrikerna "Äldreomsorg" respektive "Handikappomsorg". 

Socialchef 

Budget för"socialchef" var ca 2,5 mkr. Här ingår kostnader för socialchefens 

lön, vissa gemensamma kostnader för socialkontoret bl a leasingbilar, datasystem, 

kompetensmedel samt kostnader för socialjouren och medverkan i FoUverksamhet. 

D riftekonomi 2004 

tkr inkl interna fransa Utfall 

In tä kter 

Kostnader 

R esultat 

217 

-2 165 

-1 9 48 

_ _ _ 2005 

Utfa if T Budget Avvlkelse 

4 

-3 

015 

430 

585 

-2 

-2 

0 

472 

472 

4 015 

9 58 

3 057 

Bokslutet påvisar ett positivt utfall om drygt 3 mkr. Utfallet är främst orsakat 

av högre intäkter (ca 4 mkr) än budgeterat i form av s k "Ludvikamoms". Under 

året har momsintäkter inkrävts retroaktivt från 1998. Dessa intäkter var inte kända 

när budget för året lades. Utfallet på kostnadssidan belastas av arvodeskostnader 

för det konsultföretag som haft i uppdrag att inkräva momsintäkterna. 

Äldreomsorg 

Socialnämndens budget för äldreomsorg var totalt ca 93,4 mkr varav budget 

och utfall ligger dels på nämndkontoret, dels på socialkontorets äldre- och handikappsektion 

dels på socialkontorets produktionssektion. Socialnämndens bokslut 

sammantaget för äldreomsorg visar på ett underskott om ca 3,5 mkr. 

11 

• • 

• •

• • 12 • • 

13 

Bokslut – äldreomsorg 2005 

Utfall 

Budget Awikelse 

Belopp i tkr 

Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnåd Netto Netto 

SUMMA TOTALT 16748 -113585 -96836 16141 -109526 -93385 -3451 

Nämndkontor 73 -22298 -22225 60 -22117 -22057 -168 

Socialkontor - 

Äldre o handikappsekt. 14872 -88406 -73534 14348 -84245 -69897 -3637 

Socialkontor- 1803 -2881 -1077 1733 -3164 -1431 354 

Produktionssekt. 

Äldreomsorg – Nämndkontor 

Nämndkontorets budget för äldreomsorg avser kostnader för anslagsfinansierade 

verksamheter och lokalkostnader. Kontoret bär för verksamheten ett underskott 

om ca 170 tkr vilket framförallt beror på högre lokalkostnader än budgeterat. 

Lokalkostnader är den största budgetposten där ca 19,4 mkr (brutto) var budgeterade 

för verksamhetslokaler. 

Äldreomsorg – Socialkontor 

Socialkontorets/äldre- och handikappsektionens budget avser i huvudsak 

kostnader kopplade till myndighetsutövning och beslut om bistånd. Bokslutet 

bär ett underskott om ca 3,7 mkr. 

Driftekonomi 2004 2005 

tkr inkl interna fransa Utfall 

Utfallr Budget Avvikelse 

Intäkter 14 122 14 872 14 348 524 

Kostnader -84 519 -90 455 -86 254 -4 201 

Resultat -70 397 -75 583 - 71 906 -3 677 

Budget för 2005 innehöll ett par avgifts-/taxehöjningar, dels höjd matavgift vid det 

särskilda boendet och dels höjd avgift för trygghetslarm. Avgiftshöjningarna infördes 

som planerat. Högre intäkter om ca 520 tkr har inkommit. Dessa ligger 

framförallt inom området "ordinä rt boende" dvs hemtjänst och är bl a kopplade till 

ett högre volymutfall än budgeterat dvs fler hjälptimmar än vad budgeten förutsatte. 

Kostnaderna var ca 4,2 mkr högre än budgeterat främst avseende köpta 

platser i särskilt boende, på sjukhus för medicinskt utskrivningklara samt för hemtjänst, 

se nedan. 

Bokslut 2005 Äldreomsorg –Socialkontor/Äldre- och handikappsektionen 

Utfall perioden Budget perioden Avvikelse 

belopp i tkr Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad I Netto Netto 

SUMMA DRIFT 14 872 -90 455 -75 583 14 348 -86 2541 -71 906 -3 677 

Ledning&Adm 9 -4 0971 -4 088 0 -4 018! -4 018 -70 

Ordinä rt boende 1 627 -18 111 -16 484 1 200 -17 319 -16119 -365 

Särskilt boende 13 229 -67 529 -54 300 13 148 -64 387 -51 239 -3 060 

Färdtjänst 0 -93 -93 0 -70 -70 -23 

Förebyggande vrk -625 -618 0 -460 -460 -158 

Området "ledning och administration" bär en mindre kostnadsavvikelse om ca 

70 tkr avseende semesterlöneskuld. Noteras bör att "ledning och administration" 

inkluderar kostnader för hela äldre- och handikappsektionens personal (varav ca 

hälften av kostnaderna ca 2 mkr avser LSS-verksamheten). 

För ordinärt boende/hemtjänst påvisas ett underskott om ca 360 tkr. Kostnaderna 

var ca 800 tkr högre än budgeterat men balanseras i viss utsträckning av 

högre avgiftsintäkter. Antalet hjälptagare fo rtsatte att öka även under det gångna 

året. Genomsnittligt antal var 209 personer per månad under året (jmfr 197 personer 

per månad 2004). Antalet hjälptimmar översteg budgeten med ca 3.000 

timmar och slutade på ca 78.000 timmar. Den genomsnittliga tiden per hjälptagare 

låg dock kvar i samma nivå som 2004 på 31 timmar. 

Hemtjänstvolymerna ökade väsentligt det sista kva rtalet från att i genomsnitt ha 

varit ca 6.100 timmar per månad t o m september till ca 7.370 timmar per månad 

under perioden oktober-december. Antalet hjälptagare t o m september var i genomsnitt 

206 personer per månad till att öka till 216 personer per månad under 

perioden oktober-december. Den genomsnittliga tiden per person var de första 

nio månaderna 29,6 timmar per person och månad medan den det sista kvartalet 

ökade till 34,1 timmar. 

Inriktningen i äldreomsorgen är a tt ge stödinsatser i det egna hemmet bl a i form 

av hemtjänst för att möjliggöra kvarboende så långt som möjligt. När inte kvarboende 

längre är möjligt skall de som är behov av dygnetruntomsorg kunna erhålla 

plats i särskilt boende. Bristande tillgång på platser i särskilt boende över tid 

har bl a medfört att personer under det gångna året erhållit omfa ttande hemtjänstinsatser 

i avvaktan på plats i särskilt boende. Antalet personer med insatser 

över hela dygnet har ökat. Likaså har antalet personer med demens eller demensliknande 

tillstånd som bor kvar hemma ökat. Allt tidigare utskrivningar av 

medicinskt utskrivningsklara är en annan orsak till de högre hemtjänstvolymerna. 

Personer som skrivits ut från sjukhuset har varit fysiskt sämre än tidigare och 

ibland behövt omfattande omvårdnadsinsatser vid hemgång. 

Kostnaderna för särskilt boende inkl. platser på sjukhus för medicinskt utskrivningsklara 

bär ett underskott om d rygt 3 mkr. Underskottet är helt kopplat 

till högre volymer än budgeterat. Genomsnittskostnaden för dessa platser följer 

budget. Antalet personer i behov av särskilt boende har sedan hösten 2002 varit 

större än tillgången på platser i kommunen. Socialkontoret har även under det

gångna året köpt platser i andra kommuner. Platserna har nästan uteslutande varit 

avsedda för personer med demenssjukdom. Landstingets korta vårdtider med 

snabba utskrivningar har också medfört att en del inte klarat att flytta tillbaka hem 

igen efter sjukhusvistelse utan behövt en plats i äldreboende. Antalet köpta platser 

i särskilt boende uppgick till 11,8 årsplatser vilket var 2,3 platser utöver budget. 

Antalet köpta platser på sjukhus för utskrivningsklara blev ca 3,6 årsplatser 

(budget var 1,7 platser). 

En högre beläggningsgrad än budgeterat vid Färingsöhemmet är ytterligare en 

förklaring till underskottet för särskilt boende. Den volymmässiga uppräkning av 

vårddygnen som gjordes i budget för 2005 var inte tillräcklig. Budget medgav en 

beläggning om 101 % medan utfallet blev ca 104 % (omräknat på de 32 platserna 

motsvarar det ca 99% beläggningsgrad). Kostnaden uppgick till ca 440 tkr. 

Beläggningen vid Ekgården och Kullen var ca 99% vilket ligger i nivå med budgetförutsättningarna. 

Området "förebyggande verksamhet" bär ett underskott om ca 160 tkr vilket 

främst är orsakat av högre kostnader för turbundna resor till bl a Ekdungen. 

Socialkontorets sektionen för produktion bär ett positivt utfall för "äldreomsorg" 

om ca 330 tkr knutet till verksamheten Ekerö Rehab. Den utökade tjänst 

som tillkom 2005 var under våren bemannad på halvtid. 

Handikappomsorg 

Budget för handikappomsorg var ca 105,3 mkr fördelade på socialkontoret och 

på nämndkontoret. Bokslut för verksamheten sammantaget blev ca -1,3 mkr. 

Bokslut – handikappomsorg2005 


Belopp i tkr Intäkt Kostnad Ne tto Intäkt Kostnad Netto Netto 

SUMMA TOTALT 31611 -138185 -106573 26334 -131571 -105237 -1336 

Nämndkontor 3304 -12891 -9586 3015 -13945 -10930 1344 

Socialkontor - 28307 -125294 -96987 23319 -117626 -94307 -2680 

Äldre o handikappsekt. 

Handikappomsorg – Nämndkontor 

Nämndkontorets budget för handikappomsorg avser kostnader för anslagsfinansierad 

verksamhet och lokalkostnader. Verksamheten bär ett positivt utfall 

om ca 1,3 mkr avseende lägre kostnader för lokaler än budgeterat (dels för 

s k satellitlägenheter och dels till följd av att planerad förtätning av gruppbostäder 

kom till stånd senare än vad som förutsattes i budgeten). Det positiva utfallet beror 

även på att högre intäkter (ca 300 tkr) för försålda platser vid Knalleborgs 

korttidshem inkommit. 

• • 

14 

Handikappomsorg – Socialkontor 

Socialkontorets budget om ca 94,3 mkr avser i huvudsak kostnader kopplade till 

myndighetsutövning och beslut om bistånd. Bokslutet påvisar ett underskott om 

ca 2,7 mkr. 


Ikr inkl interna transaktioner Utfall Utfall Budget Avvikelse 

Intäkter 22 362 28 307 23 319 4 988 

Kostnader - 112 202 -123 245 -115 617 -7 628 

Resultat -89 840 -94 938 -92 298 -2 640 

Högre intäkter om ca 5 mkr har inkommit framförallt i form av LASS-intäkter 

samt för boende och daglig verksamhet. Totalt 2,7 mkr högre intäkter respektive 

högre kostnader är kopplade till det nya avtalet för Lugnet (som innebär att Ekerö 

säljer några platser till andra kommuner). Kostnaderna har varit ca 7,6 mkr högre 

än budgeterat främst för boende/lokaler, daglig verksamhet samt för personlig 

assistans, se nedan. 

Bokslut 2005 Handikappomsorg –Socialkontor/Äldre- och handikappsektionen 


belopp i tkr Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Netto 

SUMMA DRIFT 28 307 -123 245 -94 938 23 319 -115 617 -92 298 -2 640 

Lokaler 4 434 -989 3 445 4 491 0 4 491 -1 046 

Gruppbostäder 3 094 -59 667 -56 573 1 077 -57108 -56 031 -542 

Daglig verksamhet 1 048 -19 577 -18 530 401 -18 937 -18 536 6 

Personlig assistans 261 -5 302 -5 041 60 -4 888 -4 828 -213 

Lass 19 095 -27 685 -8 590 16 960 -24439 -7 479 -1 111 

Korttidsvistelse 269 -5 830 -5 561 270 -5 717 -5 447 -114 

Ledsagarservice 0 -622 -622 0 -564 -564 -58 

Avlösarservice 0 -463 -463 0 -564 -564 101 

Kontaktperson/familj 0 -954 -954 0 -950 -950 -4 

Korttidstillsyn b ö 12 79 -1 759 -1 680 60 -2 004 -1 944 264 

KBH+övriga insatser 26 -287 -261 0 -247 -247 -14 

Riksfärdtjänst 0 -110 -110 0 -200 -200 90 

Området "lokaler" bär ett underskott om ca 1.050 tkr. Kostnaderna avser framförallt 

s k satellitlägenheter. 

Området "gruppbostäder " bär ett underskott om ca 540 tkr. Kostnaderna påverkas 

bl a av högre platskostnader till följd av det nya avtalet på Lugnet (vilket blev 

ca 150 tkr högre än budgeterat). 

Resterande underskott om drygt 400 tkr avser högre kostnader per plats för externt 

boende för vuxna. Volymerna för boende för vuxna, såväl i kommunen som 

externt, har varit en årsplats lägre än budgeterad volym. Antalet platser i externt 

boende var det gångna året 17 platser och internt boende 60 platser (vilket är en 

plats lägre än budgeterad volym). Fyra barn hade externt boende vilket volymmässigt 

ligger i nivå budget. 

• • 

15

• • 16 

• 

Utfallet för daglig verksamhet ligger i nivå med budget. Volymerna har jämfört 

budget varit fem platser högre. I intern produktion har 64 personer ha ft daglig 

verksamhet i kommunen (dvs tre platser utöver budgetvolym) och extern produktion 

26 personer (dvs två platser utöver budgetvolym). Volymökningen balanseras 

av att kostnaderna per plats för de externt köpta platserna i genomsnitt varit 

lägre än budgeterat. 

Området personlig assistans (personlig assistans, ledsagning och avlösning) 

bär ett underskott om ca 200 tkr. Antalet beställda timmar till intern produktion 

uppgick till 25.135 timmar fördelat på 31 personer. En person har haft personlig 

assistans genom extern utförare, ca 3.200 timmar. Totalt antal timmar personlig 

assistans var ca 28.300 timmar. 

Antalet personer med personlig assistans enligt LASS har fo rtsatt öka. Under året 

har ytterligare fyra personer erhållit beslut om personlig assistans enligt LASS 

(där försäkringskassan betalar hela insatsen förutom de första 20 timmarna per 

vecka). Totalt sett ökade kostnaderna för LASS (med ca 3,2 mkr) men även intäkterna 

ökade jämfö rt budget (med ca 2,1 mkr). Vid årets slut hade 40 personer 

personlig assistans enligt LASS. 

Korttidsvistelse bär ett underskott om d rygt 100 tkr vilket beror på något högre 

kostnader för bl a sommarkolloverksamhet än budgeterat. Totalt 23 personer 

hade korttidsvistelse vilket är två färre än budgeterat. 

Områdena ledsagarservice och avlösarservice bär tillsammans ett utfall i balans. 

Totalt utgick ca 5.750 timmar vilket är ca 250 timmar lägre än budgeterat. 

Individ- och familjeomsorg 

Individ- och familjeomsorgens budget för året var ca 43,8 mkr. Budgeten är 

fördelad mellan tre sektioner - barn och unga, vuxna samt produktionen. Bokslutet 

för verksamheten sammantaget bär ett negativt utfall.om ca 600 tkr. Lägre intäkter 

har inkommit om ca 570 tkr bl a statsbidrag för personligt ombud samt lägre 

intäkter än budgeterat för egenavgifter. Kostnaderna ligger i balans med budget. 


Belopp i tkr Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Netto 

SUMMA TOTALT 6407 -50823 -44417 6977 -50795 -43818 -599 

Barn- och ungdomssekt. 435 -18130 -17695 476 -16549 -16073 -1622 

Vuxensektionen 4829 -27012 -22183 5361 -27907 -22546 363 

Produktionssektionen 1143 -5681 -4539 1140 -6339 -5199 660 

. 17 

Barn- och ungdomssektionen 

Barn och ungdomssektionen bär ett underskott om ca 1,6 mkr. Kostnaderna har 

varit ca 1,6 mkr högre än budget. Intäktssidan visar på ett mindre negativt utfall. 

Driftekonom i 2004 

2005 

tkr inkt Interna transaktioner Utfall Utfall Budget Avvikelse 

Intäkter 445 435 476 -4 1 

Kostnader -16 365 -18 130 -16 549 -1 581 

Resultat -15 920 -17 695 -16 073 -1 622 

Utfallet belastas av kostnader från 2004 för ett enskilt ärende där kostnadsansvaret 

varit föremål för tvist visavi en annan kommun (450 tkr). Orsakerna till det negativa 

utfallet i övrigt kommenteras nedan. 

Bokslut 2005 – Ba rn- och ungdomssektionen 



SUMMA DRIFT 435 -18 130 -17 695 476 -16 549 -16 073 -1 622 

Ledning&Adm 0 -5 233 -5 233 0 -4 934 -4 934 -299 

Institutionsvård 259 -4 658 -4 399 405 -4 433 -4 028 -371 

Familjehemsvård 19 -2 688 -2 669 19 -2 761 -2 742 73 

Öppna insatser 158 -4 547 -4 389 52 -3 825 -3 773 -616 

Familjerätt 0 -1004 -1004 0 -595 -595 -408 

Underskottet om ca 300 tkr för ledning och administration beror på att faktisk 

personalkostnad har varit högre än budgeterat. Sektionen har haft högre personalbemanning 

del av året. 

Kostnaden för institutionsvård för barn och ungdomar har varit ca 370 tkr högre 

än budgeterat. Under året placerades 11 barn och ungdomar i hem för vård eller 

boende. Omräknad i årsplaceringar gjordes d rygt sex placeringar vilket är två 

fler än budgeterad volym. Trots det högre volymutfallet har den genomsnittliga 

kostnaden per placering har varit lägre än budgetförutsättningen vilket medfört att 

det ekonomiska budgetutrymmet varit tillräckligt. Underskottet på kontot orsakas 

av kostnader i enskilt ärende från 2004, kommenteras ovan. 

Familjehemsvård bär ett utfall i balans. Under året har 14 barn varit placerade i 

familjehem vilket volymmässigt ligger i nivå med budgeterad volym. 

Kostnaderna för öppna insatser (bl a strukturerad öppenvård, familjebehandling, 

kontaktmannaskap) bär ett negativt utfall om ca 600 tkr. Orsaken är högre kostnader 

för jourhemspoolen än budgeterat. Antalet placeringar i jourhemspoolen 

dubblerades under hösten (från 5 till 11 placeringar). 

Familjerätten bär ett underskott om ca 400 tkr vilket är knutet till familjerådgivningen. 

Rådgivningen har haft betydligt fler besökare än budgeterat.

Sektionen för vuxna 

Budget för sektionen för vuxna var 2005 ca 22,5 mkr och bokslutet påvisar ett 

positivt utfall om ca 360 tkr. 

Driftekonom I 

tkr inkl interna transaktioner 

2004 1_ — 2.005 

Utfall) Utfall Budget Avvikelse 

Intäkter 3 986 4 829 5 361 -532 

Kostnader -26 973 -27 012 -27 907 895 

ResuItst -22 987 -22 184 -22 646 363 

Lägre intäkter har inkommit om ca 530 tkr bl a avseende statsbidrag för personligt 

ombud samt för egenavgifter vid placeringar. Kostnaderna har varit ca 860 tkr 

lägre - orsakerna till utfallet kommenteras nedan. 

Bokslut 2005 – Sektionen för vuxna 



SUMMA DRIFT 4 829 -27 012 -22183 5 361 -27 907 -22 546 363 

Ledning&Adm 3 -5618 -5 615 350 -6030 -5 680 64 

Missbruk 1 357 -3 362 -2 005 1 807 -4 038 -2 231 226 

Övr vuxenvård 251 -3 108 -2 857 280 -4 232 -3 952 1 095 

Ek bistånd 574 -10 891 -10 317 430 -9 735 -9 305 -1 012 

AME 2 546 -3 873 -1 327 2 395 -3 693 -1 298 -29 

Boende psyk 98 -159 -61 99 -179 -80 19 

Kostnaderna för ledning och administration bär ett mindre överskott om 60 tkr 

till följd av en vakans del av året. 

18 19 

lägre än budget. Det ekonomiska utfallet för området påverkas i övrigt av att en 

familjehemsplacering upphörde i början av året och på färre insatser i form av 

kontaktperson för vuxna. 

Utfallet för ekonomiskt bistånd är ca 1,0 mkr högre än budget. Antalet hushåll 

med socialbidrag fortsatte att öka även under det gångna året. Totalt 296 hushåll 

fick bistånd (284 hushåll 2004). De främsta orsakerna till att man sökt ekonomiskt 

bistånd har varit otillräckliga inkomster av arbete, sjukpenning, sjukbidrag och 

pension. En ökning kan också konstateras av antalet personer som inte varit berättigade 

till ersättning från försäkringskassan ("0-klassade") och av arbetslösa 

utan ersättning. Höga elkostnader, hyresskulder och höga tandvårdskostnader 

har varit bidragande orsaker till hushållens behov av bistånd. Bidragstidens längd 

för samtliga bidragshushåll var 5 månader vilket är nivå med 2004. Den genomsnittliga 

kostnaden per månad och hushåll ligger också på samma nivå som 2004 

(6.869 kr/månad 2005 jmfrt 6.865 kr/månad 2004). 

Antalet ungdomar under 25 år med socialbidrag ökade jämfört tidigare år. Under 

året fick 62 ungdomar bistånd (58 ungdomar 2004). 

Arbetsmarknadsenheten har ett utfall i balans. Enhetens högre intäkter än budgeterat 

om ca 160 tkr beror på främst högre statsbidrag för lönebidragsanställda 

samt för flyktingverksamheten. Enheten har också haft lägre kostnader än budgeterat 

för personal samt för OSA (Offentligt Skyddade Anställningar). Dessa högre 

intäkter och lägre kostnader balanseras av att enheten fortsatt haft kostnader (totalt 

ca 860 tkr brutto) för lönebidragsanställningar - kostnader som varit obudgeterade. 

Vid årets slut kvarstod fyra lönebidragsanställningar efter en successiv 

avveckling de sista två åren. 

Sektionen för produktion 

Sektionen för produktion har ett överskott om ca 1 mkr (inkl. Ekerö Rehab), se 

nedan. 

Området "missbruk" innefattar kostnader för vård eller boende på behandlingshem, 

familjehemsvård, öppenvårdsinsatser, sociala bostäder mm. Lägre intäkter 

om ca 450 tkr har inkommit bl a till följd av att färre personer än beräknat saknat 

möjlighet att betala egenavgift för beviljade insatser, lägre s k "Ludvikamoms p g a 

färre placeringar än budgeterat samt att outhyrda sociala bostäder har funnits under 

delar av året. 

Kostnaderna inom området "missbruk" har varit ca 680 tkr lägre framförallt beroende 

på färre placeringar än budgeterat. Budgeten medgav två årsplaceringar på 

behandlingshem medan det faktiska utfallet blev ca 0,7 placeringar. Totalt placerades 

tre personer varav två enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare) dvs i 

tvångsvård. 


tkr inkl Interne transaktioner nsaklioner Utfall -------- Utfall 

Utfall 

------ 

Budget e----- 

Av 

-----e - vikelse 

Intäkter 

2 936 

Kostnader 

-7 846 

Resultat -4 910 

2 

-8 

946 

562 

-5 616 

2 873 73 

-9 502 940 

-6 629 1 013 

Sektionen har haft ca 70 tkr lägre högre intäkter respektive 940 tkr lägre kostnader 

än budgeterat (obs inkl. utfall för verksamheten Ekerö Rehab). 

Övrig vuxenvård bär ett överskott om drygt 1,1 mkr. Det positiva utfallet beror 

främst på lägre kostnader för boende för vuxna samt för kontaktpersoner. Antalet 

vårddagar på inackorderingshem för vuxna missbrukare har legat i nivå med 

2004 på ca 2,9 årsplaceringar vilket är ca en årsplats högre än budgeterat. Däremot 

var volymutfallet för boende för psyksikt funktionshindrade 

• 

ca 

• 

en årsplats 

• •

Bokslut 2005 – sektionen för produktion 

• • 

20 



SUMMA DRIFT 2 946 -8 562 -5 616 2 873 -9 503 -6 630 1 013 

Ledning & adm 0 -1 213 -1 213 0 -1 465 -1 465 252 

Psykiatri 16 -2 216 -2 200 40 -2 519 -2 479 279 

Rehab 1 803 -2 881 -1 077 1 733 -3 164 -1 431 354 

Fyren 1 127 -2 252 -1 1251 1 100 -2 354 -1 254 129 

Ledning och administration visar på ett positivt utfall om 250 tkr till följd av att 

några anställda har haft lägre sysselsättningsgrad i förhållande till sin grundanställning 

viss tid under året. 

Området "psykiatri" avser kostnader för Träffpunkten Solrosen, boendestöd och 

övergångsboendet. Kostnaderna påvisar ett överskott om ca 280 tkr ayseende 

bl a lägre vikariekostnader och övriga kostnader än budgeterat. 

Beroendemottagningen Fyrens överskott om ca 120 tkr beror på att kostnaderna 

för konsultläkare har varit lägre än budgeterat. 

5.2 Investeringar 

Investeringsmedel för 2005 var totalt 570 tkr varav ca 233 tkr förbrukats. 

Investeringar 2005 

tk r U tfall Budget Avvikelse 

Inventarier -233 479 -570 000 336 521 

Summa -233 479 -570 000 336 521 

• Inventarier vid Kullen (budget 500 tkr). Totalt 211 tkr av budgeterade 500 

tkr har använts för inköp av vårdsängar. 

• Kontorsinventarier Socialkontoret (budget 50 tkr) - 11 tkr har använts. 

• Kontorsinventarier Nämndkontoret (budget 20 tkr) – 11 tkr har använts. 

6. FRAMÅTBLICK 

6.1 Äldreomsorgen 

• • 

21 

• Fortsätta arbetet enligt de prioriterade utvecklings-/förbättringsområden som 

fastställts i verksamhetsplanen och i budget för 2006-08. Några utvecklingsområden 

är bl a att öka tryggheten för de som bor kvar hemma och deras 

anhöriga, att förbättra stödet till anhöriga som vårdar dementa, förbättra demensvården 

vid de särskilda boendeenheterna, att förbättra instrumenten för 

statistik, prognoser, planering och kvalitetssäkring inom området mm. 

• Förbättra stödet till anhörigvårdare bl a genom att erbjuda vägledning, information 

och stöd genom ett särskilt projekt som kommer att starta första 

kvartalet 2006 och pågå ett år. 

• Slutföra om- och tillbyggnationen av Kullen. De.14 nya platserna kommer 

att vara inflyttningsklara vid halvårsskiftet 2006. Beslut om inriktning på de 

nya platserna samt planeringen av vilka personer som skall flytta in på de nya 

platserna skall ske under våren 2006. 

• Utreda framtida behov av särskilt boende i kommunen. 

6.2 Insatser till funktionshindrade 

• Fortsätta arbetet enligt de prioriterade områden och mål som fastställts i verksamhetsplanen 

och i budget för 2006-08. Några sådana områden är bl a att 

öka tillgången på korttidsvistelse i kommunen för barn och ungdomar, att utveckla 

systemen/metoderna för prognoser, statistik och planering mm. 

• Fortsätta fokus på boendefrågor. Formerna för boendeplanering inklusive 

frågan om hur bostadsbehovet skall tillgodoses kort- och långsiktigt skall säkerställas. 

Fortsatt "förtätning" av gruppbostäder skall genomföras. Underlag 

för beslut om byggnation av ny gruppbostad skall också utarbetas som underlag 

för politiskt beslut. 

• Fortsätta utvecklingen av former för daglig verksamheten för vuxna personer 

med olika typer av funktionshinder. 

• Genomföra två projekt för utvecklat stöd till psykiskt funktionshindrade 

(1.boendestöd till en breddad målgrupp bl a till personer med psykiska funktionshinder 

och missbruksproblematik samt 2. utveckling av sysselsättning- 

/arbetsträning). 

6.3 Individ- och familjeomsorgen 

• Utarbeta en verksamhetsplan för individ- och familjeomsorgens verksamhetsområde. 

• Genomföra översyn av produktionsenhetens organisation. Likaså göra en 

utvärdering av barnoch ungdomssektionens funktionsindelning. 

• Utifrån FoU-enhetens uppdrag kring socialsekreterarnas arbetsbelastning och 

arbetsmiljö utarbeta en åtgärdsplan. 

• Utveckla uppföljnings-/och utvärderingsinstrument och därefter genomföra 

uppföljningar och utvärderingar för att öka kunskapen bl a om effekter av 

arbetssätt och av insatser.

6.3.1 Sektionen för barn och unga 

• Fortsätta ungdomssatsningen med fokus på det förebyggande ungdomsarbetet. 

• Stärka stödet till familjehem bl a genom att utarbeta skriftligt informationsmaterial 

till blivande familjehem och kontaktpersoner-/familjer, stärka handledning 

och utbildningsinsatser mm. 

• Inrätta en mottagningsfunktion inom familjerätten fr o m årsskiftet 2005/ 

2006. Alla nya ärenden skall aktualiseras genom denna för att tydliggöra familjerättens 

uppdrag och funktion samt undvika parallella processer i familjerätt 

och barnoch ungdomsgrupp. 

6.3.2 Sektionen för vuxna 

• Avsluta upphandling av missbruksvård tillsammans med samarbetskommunerna 

för att säkra tillgången på insatser som kommunen inte kan erbjuda i 

egen regi, minska placeringskostnader och höja kvaliteten i verksamheten. 

Vidare implementera ASI (Addiction Severity Index) som arbetsverktyg för 

socialsekretare som arbetar med stöd till personer med missbruksproblematik. 

• Förbättra stödet till psykiskt funktionshindrade utifrån verksamhetsplanen. 

Det personliga ombudets tillkomst fr o m 2006 kommer troligen också att ge 

ökad kunskap om målgruppens behov av stöd och insatser. 

• Fortsätta fokus på att stödja ungdomar som söker ekonomiskt bistånd ut 

på arbetsmarknaden för att förhindra långtidsberoende av bistånd. 

6.3.3 Sektionen för produktion 

• Innehållet i Solrosens verksamhet skall vidareutvecklas utifrån de besökandes 

önskemål. Målsättningen är att skapa mera sysselsättning och studiecirkelverksamhet 

samt att uppmuntra nya besökare att delta i verksamheten. 

22 VERKSAMHETSMATT 

ÄLDREOMSORG 

SÄRSKILT BOENDE 

2002 2003 2004 2005 

Färingsöhemmet 32 32 32 32 

Antal platser 9 5 

Antal inflyttade 9 6 

Anta avlidna 

Ekgården 

Antal platser 60 60 60 60 


Antal avlidna 12 13 

Kullen 44 44 44 44 

Antal platser 20 8 


Antal avlidna 

EXTERNA VARDPLATSER 

Medicinskt färdigbehandlade 

Antal dagar 858 569 950 1304 

Genomsn. kostnad/dag, kr 1958 2215 2272 2462 

Tillfällig vård 

Antal dagar 353 24 33 

Genomsn. kostnad/dag, kr 1530 1685 1120 

Särskilt boende 

Antal dagar 133 3574 3430 4306 

Genomsn. kostnad/dag, kr 1476 1572 1587 1700 

HEMTJÄNST 

Antal beställda timmar i genomsn./mån 4447 5334 6000 6499 

Antal hjälptagare i genomsn./mån 181 190 196 209 

• En utvärdering av familjebehandling som insats kommer att genomföras under 

2006 av FoU-enheten tillsammans med åtta nordvästkommuner. 

• Utifrån det nya avtalet med landstinget om beroendemottagningen Fyren 

utveckla kvalitetssäkringsinstrument och uppföljningsmetoder. 

TRYGGHETSLARM 125 145 165 

Antal installationer 43 56 142 

Antal utryckningar 88 80 52 

Bilagor: 

1 Verksamhetsmått Äldreomsorg 

2. Verksamhetsmått Handikappomsorg 

3. Verksamhetsmått Individ- och familjeomsorg 

• • • •

VERKSAMHETSMATT • • VERKSAM•SMATT • 

HANDIKAPPOMSORG 

ÄLDREOMSORG 

2002 2003 2004 2005 2002 2003 2004 2005 

INDIVIDUELLA INSATSER 

Antal personer: 

personlig assistans SoL o LSS 

ledsagarservice 

kontaktperson 

avlösarservice i hemmet 

PERSONLIG ASSISTANS ENL LASS 

Antal personer; 

Ekerö kommun som utförare 

med annan utförare 

KORTTIDSVISTELSE, antal personer 

varav i kommunal regi 

varav externa köp i annan kommun 

KORTTIDSTILLSYN, antal personer 


varav i externa köp i annan kommun 

BOENDE 

Barn 

Antal helårsplatser 

boende i familjehem eller bostad 

med särskild service för barn o ungdomar 

Vuxna 

antal helårsplatser 

Boende med särskild service el. 

annan särskilt anpassad bostad 


varav i enskild verksamhet 


DAGLIG VERKSAMHET 

antal helårsplatser 


varav i enskild verksamhet 


KOMMUNALT BOSTADSTILLÄGG, KBH 

antal personer 

SÄRSKILT BOENDE 

23 16 20 31 Färingsöhemmet 32 32 32 32 

24 17 10 22 Antal platser 9 5 

46 41 45 29 Antal inflyttade 9 6 

18 17 15 21 Anta avlidna 

Ekgården 

Antal platser 60 60 60 60 


14 14 16 16 Antal avlidna 12 13 

32 32 30 23 Kullen 44 44 44 44 

9 8 8 7 Antal platser 20 8 


Antal avlidna 

15 16 16 18 

7 10 9 10 EXTERNA VARDPLATSER 

9 6 7 8 

Medicinskt färdigbehandlade 

Antal dagar 858 569 950 1304 

Genomsn. kostnad/dag, kr 1958 2215 2272 2462 

5 5 4 Tillfällig yard 

Antal dagar 353 24 33 

Genomsn. kostnad/dag, kr 1530 1685 1120 

Särskilt boende 

73 76 75 77 Antal dagar 133 3574 3430 4306 

Genomsn. kostnad/dag, kr 1476 1572 1587 1700 

58 60 60 60 

7 7 7 7 

8 9 8 10 

HEMTJÄNST 

Antal beställda timmar i genomsn./mån 4447 5334 6000 6499 

Antal hjälptagare i genomsn./mån 181 190 196 209 

81 87 89 90 

55 62 65 64 

8 8 8 8 

TRYGGHETSLARM 125 145 165 

18 17 16 18 

Antal installationer 43 56 142 

15 15 15 15 Antal utryckningar 88 80 52

EKERÖ KOMMUN 

Socialkontoret IFO 

Anna Hultgvist 

Sektionen för vuxna 

^s s r 

x 

_'_. r 

-Jô e 

2004; 

jan-april 

2004- 

maj:aug 

, 2004 

, sep•-dec 

k @ 

if. , g'L 

2005 

jan april : 

2005 2005 

maj aug.:. sep-dec 

e!h Smttk./.. 

dgyn kr 

• 

INSTITUTIONSVÅRD 

Antal placeringar totalt 22 15 13 9 6 11 11 13 10 

varav antal placeringar enl SoL 13 6 6 3 0 4 0 0 1 1 1108 

varav antal placeringar enl LVM 4 2 0 0 0 0 0 0 2 2 2835 

varav antal placeringar, boende 3 6 5 5 4 5 8 11 7 22 957 

varav öppenvård# 2 1 2 1 2 2 3 1 0 3 :. 

Antal sociala bostäder 19 22 22 23 23 23 24 23 24 

varav uthyrda 19 19 18 20 20 20 19 22 23 

Antal vårddagar totalt 2399 2119 829 683 539 1805 488 

varav antal vårddagar enl SoL 1567 563 337 287 0 608 0 0 101 101 

varav antal vårddagar enl LVM 448 259 0 0 0 0 0 0 141 141 

varav antal vårddagar, boende 231 932 368 332 497 1071 367* 326* 363 1056 

varav antal vårddagar, öppenvård 153 365 124 64 42 126 208* 22* 0 230 

FAMILJEHEMSVARD 

Familjehem 

Antal placeringar i familjehem 1 1 1 1 1 1 1 0 0 1 

Antal vårddagar i familjehem 365 365 121 123 122 366 10 0 0 10 

Kontaktpersoner 

Antal kontaktpersoner 5 3 3 3 3 3 2 2 2 2 

• 1 Snittknetnarten Ar en beräkning utifrån kostnaderna för olacerinoarna under aktuell tidsperiod. 

*2,3 Antal vårddagar justerade från föregående perioder. 

#Öppenvård räknas endast primärvård, dvs 12 veckors behandling. Eftervärd ej medräknad. *4, 5 Antalet vårddagar öppenvård justerad då efte rvård ej räknas 

.. 

h N O) r . 

M N N 

ö 

N 

(O N h cp O O O 

N 

N- O N- O. ^ O G• 

• 

0 LC) 

N- m 

W (QO 

N 

O O LO 0 

N r Q 

N CO O O N (O O) ^ CC7 LC) 0 N.- CO 

CO LO 

^ (Ô O 

N 

n Q N O Q CO 0 

M N r ▪ 

N 

O) 

^ 0 r 00 ^ 

a0 r .-^- 

N 

N 

Ch Q fD O M d' N O) (r) O r•-• Q) 

N N .or r r C`) N r 

Cn 

CO O n (o r t17 CO O Cn 

ti LO O (n r r 

m 

I 

N 

d 

E 

C a c 

Y 

0 

J 

N 7 Ö O c 

E C 

C C (. 

a 

m Z 

E d E m 0 ^^ ^ E ¢ 

t0 

J W N f0 n O 

s 

J 

CC 

W o _ N s 

. NO C a) w O . E _J 

m` 

1- 

cn O J 

c c .•^. c .0 ca O 0 Y .s I— 

N Q A 

N^ 

al O C . N L . 

L a) I--• L (Co 

Z -0 

Ö 

^ N 

Vl (0 C W C 

fn 

y E =) E ^ J ^ •^ 

^ E O -0 y N 

- c h O N N @ t- 

? lo L b) . ^ N W O n y a7 •O +g° L Z N Of s u) n ^ a d ^' n 0 

J d N U C •y a O C ^ u F a) a) 

^ y J ^ N 

ro '20 W C Y (75 > ' ry C>^ sit 

^.E GO 

J 

W (^ o 

c N a a^) FL) E I-- 

N E E u) E å) 

-O In ^ Y c w H E...^ - ^ 

O m ni^ n vOi Z m ö ^ D o °) o_ ö x w •Ca :° (^ E^ E y m 

> .^ E y ¢ ö 

N o c 

o c c å) Y 0 a s c 

ar`) Y °) p t m m a) a) w Y m S( O d s° iu Tc O ^ 

> o (am ö) N a f0 Y >> ^> Z ô w L VC '——^ J 

:° N L•——d g 

^ °)a 

12 

:° D C I m ^(o m W ^« c c c m`^ ` C7 

Z y >>> 

c a) ^ ° W C s a) O m`m 0 (^ `m 

O c ö CD ^ 

n x m a Q w E Y>> Y>> m m Q a E c ö c m m m a c 

> m m m>>> 

`m (ö m` g c 

O m>>> Y m

'•je t äG 

f 

ngt _ { ® 1;, . 

Sektionen för familj, barn och ungdomar 

INSTITUTIONSVÅRD 

2004". 

jan april 

, 20Q4:: 

.,maj-aug 

; 7.2o04--- 

: sep-dec 

g^! ? 

• 

2005 _ 

jan; apni. 

.2005 

maj=aug 

2005 

sep=dec .. 

,.x r . 

C-, 

SnittkJ 

dygn * _ 

Antal placeringar totalt 16 18 11 12 11 15 14 12 12 18 :_• 

varav antal placeringar enl SoL 6 8 4 6 4 5 6 6 5 7 1573 

varav antal placeringar enl LVU 2 3 4 3 3 4 3 1 2 4 2875 

varav antal placeringar, boende 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 - 

varav öppenvård strukturerad 6 7 3 3 4 6 5 5 5 7 

Extern familjebehandling(antal fam) 13 7 8 7 4 9 10 10 13 21 :. 

Extern familjebehandling(antal barn) Räknas fr o.m.2006 

Antal vårddagar totalt 

4137 3403 829 917 2068 992 

varav antal vårddagar enl SoL 1486 976 362 437 531 1076 572 562 567 1701 `.. 

varav antal vårddagar enl LVU 450 362 242 217 122 491 207 123 212 542 

varav antal vårddagar, boende 630 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

varav antal vårddagar, öppenv.strukt 1571 2065 363 264 501 338 546 536 1420 

FAMILJEHEMS VÅRD 

Familjehem 

Antal placeringar i familjehem 16 16 13 18 15 15 13 18 15 20 356 

Antal vårddagar i familjehem 5217 3224 1480 1830 1432 4544 1424 1517 1206 4147 

varav antal placeringar enl LVU 0 5 5 6 5 6 3 3 3 4 

urhem 

ntal placeringar, pool 3 8 3 1 2 5 4 3 7 11 750-800 kr 

Antal placeringar, ej pool 7 2 3 3 5 2 1 2 3 324 

Antal vårddagar, pool 442 534 203 123 134 385 168 241 610 1019 

Antal vårddagar, ej pool 565 128 52 139 407 87 123 189 399 

oontaktpersoner/kontaktfamiljer inkl umgänge 

tal kontaktpersoner 52 17 13 10 14 19 15 13 11 16 

tal kontaktfamiljer 36 20 22 21 23 23 21 15 24 

* Snittkostnaden är en beräkning utifrån kostnaderna för placeringarna under aktuell tidsperiod. 

Kostnaden kan därmed skilja sig från den snittkostnad som används vid budgetprognoser. 

102 

. 

"v 0 r 

^^ .. 

^•et p.. 

A^^^( ^ 

tt 

^^ 

tt. 

t t . 

^Jo• 

^^^^., 

•t 

^ . 

tt 

•t 

jaa 'SnittkJ 

¢^.^ ^'.^c` 

.d •nkr 

EKONOMISKT BISTÅND 

Socialbidrag 

Antal hushåll, exl flyktingar 214 268 174 169 184 281 183 201* 198 296 

varav antal under 25 år 42 40 28 31 40 58 34 36* 30 53 

Flyktingar 

Ental hushåll 5 4 3 3 2 3 0 1 1 1 

varav antal hushåll under 25 år 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

PSYKIATRI 

Antal placeringar HVB 6 5 5 5 5 5 5 5 5 6 1270 

ntal vårddagar 1887 1825 605 615 610 1830 584 603 610 1797 :. 

tal kontaktpersoner 4 5 6 6 6 8 6 4 4 7 ...:,..;. ;: 

ntal personer, extern dagvård 11 11 10 13 11 14 12 10 10 13 

EJ PSYK/EJ MISSBRUK 

Antal placeringar 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1735 

Antal vårddagar 365 121 123 122 366 120 39 0 159 

ARBETSMARKNADSENHETEN (AME) 

?z-;; 

Antal individer aktuella inom AME totalt 55 52 72 72 48 47 51 72 

Antal OSA 6 8 8 8 8 8 10 10 

Antal Lönebidrag 8 5 4 8 4 4 4 4 

Antal arbetsplatsintroduktion 4 5 2 6 2 1 1 2 

Antal ungdomar ersättning enl UVG el KUP 1 1 3 6 8 2 0 8 

. 

Antal flyktingar med introduktionsersättning 1+2 barn 4+6 barn 3+4 barn 5+6 barn 2+4barn 2+4barn 2+4barn 2+4barn 

*1 Tidioare siffra iusterad då avslaa var inräknade. *2 Tidiaare siffra avseende socialbidraastaoare under 25 år Justerad

Sektionen för produktion 

SOLROSEN 

2004:: 2004 

jan-april maj-aug sep-dec 

:2005.,.: _- 2005 

jan april: majaug : 

di 

sep-dec -> 

Antal besök 1967 586 599 712 1897 588 655 1152 2395 

FYREN 

Antal besök 1085 566 546 887 1996 918 625 910 2453 

varav antal nybesök 47 15 31 18 64 26 34 28 88 

FAMILJEBEHANDLING 

Antal familjer med föremål för insatser 

familjebehandlare 

hos 

46 39 45 45 62 42 34 40 60 

BOENDESTÖD 

Antal boende med boendestöd 18 14 12 11 10 15 15 13 15 20 

:. ; • ^,^ s 1 ';':2004:;.'.. 2004:, 2004° 

•: 2005 ...., .2005 : 2005 

å c ' ^^r 4i,cå `." .. jan april maj-aug sep-dec .' 4, rs jan april maj aug sep-dec..` 

Barn och ungdom, totalt 

Totalt antal placeringar av barn/ungdomar i familjehem, 

jourhem eller vid institution enl SoL och LVU 

41 26 34 27 34 33 34 34 44 

Antal barn aktuella för någon typ av 118 141 a^f^_3 ,.- .,!` i j „,'`-;jam 112 141 

insats 

ÖVRIGT 

Antal inledda utredningar enl 11:1,2 SoL gällande 

ungdomar 

16 

Antal barn föremål för utredning 

Antal yttranden till åklagarmyndighet och 

tingsrätt 

FAMILJERÄTT 

barn och 

94 38 36 36 110 40 38 51 129 

4 16 6 10 9 19 6 6 2 9 

-: 

Antal familjerättsärenden 

(exklusive faderskap) 

142 116 118 117 123 160 

Antal faderskap MF 6 10 8 2 7 2 5 

Antal faderskap S 154 45 42 32 131 41 126 

Adoption 

hemutredning 6 9 8 4 13 27 31 

samtycke 5 2 - 1 3 3 6 

uppföljning 7 5 6 4 10 5 8 

yttrande 4 4 2 2 4 3 6 

Samarbetssamtal 67 58 

frivilliga 33 20 31 48 23 65 

tingsrätt 6 2 8 4 5 

Vårdnad/boende/umgänge 

upplysning 23 7 8 4 19 12 22 

utredning 19 10 5 7 12 14 59 

Avtal (vårdnad, boende, umgänge) 31 15 9 6 7 22 3 3* 

. . Övrigt -.. 

Kontaktperson 1 1 1 3 7 

Familjebehandling 4 3 3 5 3 

Uppföljning - vårdnad 6 6 13 13 1 ... 

'Avser färdiga avtal, ej endast inledda under 2005 

From 2005 kan ett barn ha flera insatser 

- 

.... 

.: .. 

.: ...

EKERÖ KOMMUN 

Kulturnämnden 

It • ':; s. F h: c:; ilk[. f, 

„... 


06/lc-5 57 

0^^2 

3 

• • 

Ekerö kommun 

Nämndkontor kultur 2006-02-06 

Rev. 2006-02-13 



§2 

Dnr 06/KN1 002 


Bokslut med verksamhetsberättelse 2005 


Bokslut med verksamhetsberättelse för kulturnämnden 2005 har 

upprättats samt begäran om överföring av investeringsmedel. 

Kulturnämndens beslut 

Kulturnämnden överlämnar bokslut med verksamhetsberättelse 

till kommunstyrelsen. 

Kulturnämnden äskar om överföring av investeringsmedel från 

2005 till 2006 inventarier. 

Delges: 



1. Omfattning och inriktning 

Kulturnämnden är beställarnämnd för bibliotek, kulturverksamhet för barn och ungdom, 

Ekebyhovs slott, vuxenutbildning samt särvux. Verksamheterna bedrivs i kommunala 

resultatenheter utom särvux, som bedrivs i avtal med Stockholm. 

I nämndens uppdrag ligger också fritids- och föreningsfrågor, lokaler och anläggningar för 

kultur- och fritidsändamål, kulturmiljövård samt ansvara för kommunens konstsamling, 

konstinköp och offentlig utsmyckning. 

2. Verksamheten 

Nämndens beslut om kulturstrategi innebar att nämnden arbetat för att, med strategin som 

underlag, kommunfullmäktige antar kommunövergripande kulturpolitiska mål. Under 2005 

har kulturstrategin behandlats i kommuns tyrelsen och fullmäktige och alla nämnder har i 

uppdrag att redovisa på vilket sätt kulturstrategin kan ingå i deras verksamhetsplaner. 

Strategin togs av fullmäktige i december 2005. 

De verksamhetsplaner som nämnden tagit för kultur, vuxnas lärande och Ekebyhovs slo tt 

bygger på kulturstrategin. Nämnden har även tagit verksamhetsplan för Ungdomar, som är 

utarbetad av de tre beställarnämnderna tillsammans. Verksamhetsberättelsen är avstämd 

gentemot nämndens verksamhetsplaner. 

II Beställare och resultatenheter 

Vuxenutbildning och lurcentrum 

Enligt verksamhetsplan för vuxnas lärande är målsättningen a tt utveckla nätverket för 

vuxnas lärande och både Biblioteket och komvux är viktiga aktörer i detta. Andra 

prioriterade områden är bredd i det gymnasiala utbudet och uppsökande verksamhet och 

vägledning. 

Kulturnämndens beslut om samarbete bl a med Stockholms stad innebar a tt Ekeröborna 

fick tillgång till hela Stockholms stads utbud av vuxenutbildning från och med HT-05. 

Enheten vuxenutbildning/lärcentrum har fått ett nytt uppdrag som innebär att 

egenregiutbildning inskränker sig till vuxenutbildning på grundläggande nivå från och med 

HT-05. Denna bedrivs i Ekerö lärcentrum vid huvudbiblioteket. Den nya enheten har också 

fått ett utökat uppdrag, för vägledning och uppsökande verksamhet, i och med 

kommunstyrelsens beslut att samordna all vägledning, både för grundskolan och för 

vuxenutbildning, inom enheten. 

För ekeröborna har förändringen inneburit e tt större och mer flexibelt kursutbud inom den 

gymnasiala utbildningen. Studier kan sta rta när som helst under terminen. För SFI-elever 

innebär det längre resor men dubbelt så många undervisningstimmar i svenska för 

Vrk 05 

1

invandrare. Enheten har inte fått några negativa reaktioner på förändringen. För de elever 

som får den grundläggande utbildningen i Ekerö har det inneburit längre terminer, mer 

undervisningstid och mer individuell undervisning. 

Uppföljningar hi ttills visar en viss nedgång i antal heltidsstuderande under hösten 2005, 50 

st jämfört med 72 heltidsstuderande under VT-05. (heltidsstuderande är endast e tt mått 

och kan bestå av flera personer) Platserna fördelas på Stockholm 19 platser, Solna 11 

platser, egen produktion 6 platser, övriga kommuner 14 platser. Nedgången hänförs till det 

generellt minskade intresset för vuxenutbildning snarare än omorganisationen i 

kommunen. Dessutom ingick i våras studerande från andra kommuner som läste på 

distans i Ekerö. Enheten har inte fått några reaktioner från studerande a tt man inte kan 

läsa pga av avstånden. 

När det gäller den grundläggande undervisningen som är kvar i kommunen och bedrivs i 

lärcentrum i biblioteket Ht 2005 studerade 23 personer på grundläggande nivå det är två 

färre än vt -05. 

Kulturenhet 

Även för kulturenheten har uppdraget ändrats och renodlats så a tt uppdraget endast 

innefattar kulturskola och "Kultur i skola". Övriga uppgifter inom program, utställning, konst 

mm ligger för närvarande direkt på nämndkontor kultur. Nämnden påpekade redan 2004 

att, för att nämndens beställning av kulturskola ska kunna genomföras och utvecklas 

fordras att verksamheten tilldelas lämpliga lokaler som tillåter e tt flexibelt arbetssätt med 

barn och ungdomar. En samlokalisering av drama och musik för a tt kunna utveckla nya 

arbetsformer skulle då eftersträvas. Under året har vuxenutbildningens gamla lokaler i 

Tappströmsskolan iordningställts till kulturskolan och förutsä ttningar finns nu för utveckling 

av arbetssätten. 

Ekebyhovs slott 

Enligt verksamhetsplan för Ekebyhovs slott skulle nya mål/riktlinjer för slo ttet tas fram där 

det är tydligt inom vilka ramar slottet och miljön runt omkring ska utvecklas och gestaltas i 

framtiden - kulturhistoriskt, besöksmässigt, socialt och som kulturcentrum och 

konferensanläggning. Detta arbete har bara påbörjats då kulturnämnden givit kontoret i 

uppdrag att ta fram en projektbeskrivning. Kontakter har tagits för a tt påbörja arbetet med 

en botanisk arkeologisk undersökning av park och trädgård. 

Ill Ungdomsfrågor 

Nämndernas gemensamma arbete med ungdomsfrågor förstärktes under året med en 

särskild satsning om 1,3 miljoner kr, "Ungdomssatsning 2005". De ungdomspolitiska 

målen antogs av fullmäktige under året och barnoch ungdomsnämnden, kulturnämnden 

och socialnämnden har, bla utifrån dessa, samordnat sina insatser inom 

utvecklingsområden som berör situationen för ungdomar, 13 - 20 år. En 

nämndövergripande verksamhetsplan har tagits fram. Ungdomssatsningen har bl a ge tt 

fler aktiveter/mötesplatser för unga, tydligare fokus på ungdomars situation samt ökad 

helhetssyn och samordning. 

VAC 05 2 

• 

• 

Några resultat av arbetet inom ungdomssatsningen 2005: 

• Ungas egna möjlighet att skapa sina fritidsaktiviteter har stö ttats av 

ungdomssamordnare och det har funnits e tt riktat bidrag för detta. Sex nya 

ungdomsföreningar har sta rtat med verksamhet inom idrott, dans och musik. Flera 

former för mötesplatser för unga sta rtat/prövats, bl a musikcafe, lancafe, 

cafe/klubbträff för äldre ungdomar. Aktiviteter och arrangemang vid större helger, 

avslutningar och lov har samordnats och utvecklats. 

• En form för ungdomsråd har etablerats där elevrådens styrelser, politiker och 

tjänstemän möts. Möte mellan SL och unga har skett om kommunikationerna i 

kommunen. Öppna möten kring bl a ungas mötesplatser har genomfö rts. Utveckling 

av information och kommunikationsvägar via web pågår. 

• Det övergripande drogförebyggande arbetet har fullföljts enligt projektplanen. 

Erfarenheter från projektet har legat till grund för det fo rtsatta drogförebyggande 

arbetet och hur ungdomsfrågan ska drivas vidare. 

• Ungdomsmottagningen har fått ökade resurser och öppettider samt tydligare 

uppdrag att bli mer integrerat i det förebyggande ungdomsarbetet. Skolorna har 

tagit fram en policy/handlingsplan för det drogförebyggande arbetet År 6-9. En plan 

för utveckling av fältarbetet och det lokala drogförebyggande arbetet har tagits fram 

i samarbete med landstinget. Projekt sta rtar 2006. Former för stöd i föräldraskapet 

har utvecklats, flera metoder prövas både för generellt stöd till föräldragrupper och 

för riktat stöd till föräldrar med barn med vissa handikapp eller ungdom med 

riskbeteende. 

• Skolor, år 6-9, har arbetat strukturerat med att förbättra skolklimatet och har infö rt 

ämnet "Livskunskap" som berör bemötande och kommunikation m.m. Genusfrågan 

har uppmärksammats, utbildningsinsatser riktat till förskola/ skola pågår. Särskilt 

satsning har skett för elever som med icke godkänt betyg i år 8. 

IV Föreningsstöd 

Enligt verksamhetsplanen är ett prioriterat område utveckla och stödja nätverk och föra 

dialog med idrottsföreningar. Under året har ett underlag till idrottspolitiskt program tagit 

fram. Syftet var att få ett underlag för analys och prioriteringar inom idrottsområdet samt 

att få en dialog om hur kommunen och föreningslivet i samverkan successivt skulle kunna 

utveckla förutsättningarna för idrottsverksamheten i kommunen. Rapporten innehåller dels 

förslag till anläggningsplan på kort och lång sikt dels en diskussion om framtida samarbete 

mellan idrottsföreningarna. 

Stöd till föreningarnas barnoch ungdomsverksamhet 

Enligt verksamhetsplanen ska ungdomars möjligheter a tt själva arrangera aktiviteter 

förbättras. Under året har därför stöd för ungdomars egna aktiviteter beviljats till flera nya 

ungdomsföreningar, musikföreningen Repet för att sta rta replokal, cykelklubben Ekerö 

Bike park för att bygga upp en cykelanläggning. Vi Unga-klubben Bailar som vill öppna e tt 

danscafe, Färingsö Livebandsförening som anordnar livebandspelningar samt Ekerö BoIS 

(Ekerö boll och 

• 

idrottssällskap) 

• 

en nysta rtad fotbollsförening 

VAC 05 

3

• • • • 

V Lokaler 

Nämndens ambition är att tydligare föra ut kulturen och kulturverksamheter. En del är att 

utveckla kulturhuset som mötesplats och kulturell profil i Ekerö centrum. Under året har e tt 

förslag till upprustning och inredning av Kulturhusets foajé tagits fram och upphandlats, 

färdigställande under våren 2006. 

Antal föreningar med ungdomsverksamhet 

Aktiviteternas fördelning på 

föreningstyp %: idrott 

Idrott inkl ridsport %: 

34 36 39 37 43 

77 77 84 80 88 

89 89 87 92 97 

Utnyttjandet av skolor och andra kommunala lokaler för studieförbund och föreningsliv är 

också ett satsningsområde. Under året har kommunfullmäktige fastställt nya regler för 

upplåtelse av kommunala lokaler samtidigt som kulturnämnden fastställt 

tillämpningsföreskrifter för att reglera nyttjandet av kommunens lokaler. 

VII Kulturmiljövård 

Enligt kulturstrategin är kulturmiljön en resurs för utvecklingen av kommunen och enligt 

verksamhetsplanen ska kommunen utöka samarbetet med förvaltare av världsarven. 

Kommunstyrelsen har i maj 2005 tagit ställning till kommunens engagemang i världsarvet 

där informationsfrågor, skolornas engagemang samt att underlätta för 

infrastruktursatsningar är de prioriterade områdena för kommunen. Kontoret ingår i 

förvaltningsrådet för Birka/Hovgården som under året börjat arbete med en 

verksamhetsplan för Birka/Hovgården. 

Ett samarbete har även inletts mellan riksantikvarieämbetet, Drottningholms slott och 

kommunen för att utveckla skolornas engagemang i världsarven. 

VIII Konstnärlig gestaltning 

Den offentliga utformningen och gestaltning av allmänna platser ska komma in i e tt tidigt 

skede i projekteringar enligt verksamhetsplanen. Kulturnämnden har under året antagit 

riktlinjer för hur detta ska gå till. 

Under Designåret 2005 har den konstnärliga gestaltningen av Sanduddens skolas utemiljö 

färdigställts och invigts och uppmärksammats nationellt. 

3. Verksamhetsstatistik och nyckeltal 


Verksamhetsstatistik/ Nyckeltal 

Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 

2001 2002 2003 2004 2005 

302 Verksamhetsstöd till filreningarnas barn- o ungdomsverksamhet (kompletteras) 

Antal aktiviteter i föreningarnas 

ungdomsverksamhet 166 862 185 056 196 549 192 091 197 773 

- därav % pojkar 63 61 62 60 % 56% 

472 Interkommunal ersättning gymnasium och påbyggnadsutbildningar (kompletteras) 

Studerande i riksrekryter.utb 

och påbyggnadsutbildn., vår 12 15 17 

Från och med HT-05 är riksrekr. utb. överförda till staten 

4. Personal 

Nämndkontoret kultur har två heltidstjänster för kultur- och fritidsfrågor. Av tjänsterna är en 

ungdomshandläggare anställd på 25 % som arbetar med ungdomsfrågor 

nämndsövergripande. Ungdomshandläggaren är dessutom anställd av ESSAM som 

alkohol- och drogsamordnare varför flera samordningsvinster därmed uppnås. 

5. Ekonomi 


Driftekonomi 


2004 

Utfall 

Utfall 

2005 

Budget Avvikelse 

Intäkter 801 2 980 3 028 -48 

Kostnader -29 619 -31 369 -33 540 2 171 

Resultat -28 818 -28 389 -30 512 2 124 

16 16 

Den relativt stora positiva avvikelsen jämfört med budget hänför sig i sto rt sett till lägre 

utbildningskostnader. 

Utfall år 2005 

Budget år 2005 Avvikelse 

belopp i tkr 

Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Netto 

SUMMA DRIFT 2980 -31 369 -28 389 3.028 -33 540 30 512 2 123 

Kulturnämnd -231 -231 -260 -260 29 

Beställarkontor -1 907 -1907 -1959 -1959 53 

Program mm from okt-05 77 -74 3 0 0 3 

Kulturlokaler 48 -2185 -2137 42 -2165 -2123 -13 

Kulturenheten -6 032 -6 032 -6 218 -6 218 186 

Stöd, kulturmiljöv mm 8 -432 -424 26 -460 -434 10 

Re Bibliotek -7 846 -7 846 -7 846 -7 846 0 

Vux utbildning, inkl SFI 2 627 -7 341 -4 715 2 600 -7 898 -5 298 584 

Extern utb, interkom.ers -1 121 -1 121 -1 590 -1 590 469 

Extern utb, särvux. -677 -677 -1 341 -1 341 664 

Fritidsarrangemang -137 -137 -155 -155 18 

Verksamh.stöd, fören/ungd.vrk 1 -2 069 -2 068 0 -2 128 -2128 60 

Fritidslokaler/anläggningar 218 -1317 -1098 360 -1520 -1160 61 

Vrk 05 4 Ihk 05 5

De väsentliga avvikelserna i förhållande till budget består av: 

1. Interkommunal ersättning påbyggnadsutbildning. Den positiva avvikelsen på 

469 tkr beror dels på färre antal studerande än beräknats samt på det statliga 

övertagande av ansvaret för påbyggnadsutbildningar. Kostnader finns fortfarande 

för elever över 20 år i gymnasiet men uppgår inte till den volym som beräknats i 

budget. I budget för 2006 har anslaget sänkts med 300 tkr. 

2. Särvux. Den positiva avvikelsen om 664 tkr beror på ett lägre deltagande i särvux 

än beräknats samt att vissa elever på dyrare utbildningar ej fullföljt studierna. 

3. Vuxenutbildning. Avvikelsen om 584 tkr beror på att del av statsbidraget ej har 

förbrukats. 

4. Verksamhetsstöd. Avvikelsen om 60 tkr beror på att anslaget ökades 2005 med 

200 tkr. Utbetalt belopp uppgår till 1 712 tkr vilket är 51 tkr mer än 2004 då bidragen 

till föreningarna minskade pga lägre budgetbelopp. 

5. Kulturenhet. Överskott om 186 tkr beror framförallt på att budgeteringen för ökade 

lokalhyror i nya lokaler låg för högt. 


investeringar 2005 

tkr Utfall Budget Avvikelse 

Inventarier -90 -275 185 

Konstinköp -65 -75 10 

Konstnärlig utsmyckning -211 -580 369 

Ridstig, Stenhamra 0 -100 100 

6. Framåtblick 

Vuxenutbildningen i Ekerö är under omdaning. Den förändring som skett under 2005 har 

visat en viss nedgång i studerande på gymnasial nivå men inneburit större och mer 

flexibelt utbud med möjlighet till kursstart när som helst under terminen. Inför 2006 har 

vägledningsfunktionen stärkts och samtliga vägledare samlats i en enhet varför en 

förbättrad vägledning, tydligare och mer åtkomlig är att förvänta under året. I 

verksamhetsplan för vuxnas lärande är vägledning ett prioriterad utvecklingsområde 

liksom att fortsätta bredda utbildningsvägarna för vuxna. Även uppföljning av verksamhet i 

annan kommun ska utvecklas under året. Även om en viss nedgång skett under hösten - 

05 beräknas volymmässigt verksamheten till ca 70 heltidsstuderande även framöver vilken 

är samma nivå som de senaste åren. 

Den idrottspolitiska rapporten som kulturnämnden tog fram under 2005 syftar till att få en 

analys och prioriteringar inom idrottsområdet samt att få en dialog om hur kommunen, 

föreningslivet och näringslivet i samverkan successivt skulle kunna utveckla 

förutsättningarna för idrottsverksamheten i kommunen. De förslag som kommer fram i 

kommunens beredning av programmet kan komma att påverka inriktningen av 

kommunens satsningar till föreningslivet. 

Kommunens satsning inom ungdomsområdet sätter fokus på hur kommunens olika 

verksamheter kan samarbeta för denna målgrupp vilket kommer att ställa krav på nya 

arbetsformer. Även kommunens förmåga att stötta nätverk och olika initiativ inom området 

behöver utvecklas. 

Inom kulturmiljövården kommer fokus att ligga på utveckling av besöksmålet Hovgården 

där former för samarbete och finansiering behöver utarbetas. 

Bilaga 1: Resultaträkning 

Bilaga 2: Begäran om överföring av investeringsmedel 

Summa -366 -1030 664 

Inventarier: 

Material till gymnastiksalarna såsom innebandyrink, mattor, rep mm. Planerade 

investeringar i inredning i kulturhusets foajé kan färdigställas första 1:a kvartalet 2006 pga 

leveransförseningar. I särskild skrivelse begärs överföring av medel. 

Ridstig Stenhamra 

På grund av besvärliga förutsättningar för planerad ridstig har projektet ännu inte kunnat 

genomföras. 

Konst 

17 verk har köpts och placerats i kommunala lokaler. 

Konstnärlig utformning 

Konstnärlig utformning av Sanduddens skola har under året slutförts. På grund av för få 

anbud, har planerad utsmyckning av Uppgårdskolans atriumgårdar inte fullföljts. Från och 

med 2006 bakas dessa in i utemiljö Uppgård och beräknas kunna slutföras 2006. I 

december påbörjades konstnärlig utformning av cirkulationsplatsen vid Träkvistavallen. 

Vrk 05 

6 

• 

• 

Vrk 

05 

• 

• 

7

• • • • 

Bilaga 2 

belo . p i tkr 

Utfall år 2005 

Intäkt Kostnad 

Netto 

SUMMADRIFT :..:.....:.:::.:::::':: `?::.::.:. :::;. 2 980.:::::-31;-369': `::-28: 389 

Budgetår 2005 

Intäkt Kostnad 

3':028.?;:,:;-33'540 

Netto 

Avvikelse 

^!`::'€:30.:512 " >

EKERÖ 

12.v KOMMUN 

Byggnadsnämnden 

Box 205 

178 23 Ekerö 

§4 

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 


Underrättelse 

Ekonomichef 

KS 

5 


Bokslut 2005 fördelat på verksamheterna 

inom Byggnadsnämndens ansvarsområde 3200 

Verksamhet Budget Utfall Avvikelse 

2005 2005 verksamh. 

tkr tkr tkr 

100600 Nämnd -440 -281 159 

Personalkostnader -399 -265 134 

Övrigt -41 -16 25 

215100 Detaljplanering 1420 1287 -133 

Kostnader -510 -449 61 

Intäkter 1930 1736 -194 

Bokslut med verksamhetsberättelse för år 2005 

Beslut 

Byggnadsnämnden beslutar att godkänna bokslut med verksamhetsberättelse 

för år 2005 och överlämna redovisningen till Kommunstyrelsen. 

Byggnadsnämnden konstaterar att verksamhetsberättelsen från räddningstjänsten 

är svårtolkad i vissa delar. 


Nämnder och kontor skall överlämna bokslut med verksamhetsberättelse inkl 

ekonomisk redovisning senast 2006-02-17. 

Stadsarkitektkontoret har upprättat bokslut med verksamhetsberättelse. I verksamhetsberättelsen 

ingår redovisning av räddningstjänstens myndighetsutövning. 

Bostadsanpassningen redovisas separat fr o m 2005. 

Verksamheterna på stadsarkitektkontoret förutom bostadsanpassningen ger 

totalt ett positivt resultat i förhållande till budget med 42 tkr. 

Bostadsanpassningen har under året haft kostnader som totalt ger ett positivt 

resultat i förhållande till budget med 460 tkr. 

215200 Kartor, mätning 985 1022 37 

Kostnader -750 -842 -92 

Intäkter inkl personalintäkt 1735 1864 129 

215300 Översiktlig plan 397 397 0 

Intäkter personal 397 397 0 

215400 Tillstånd,granskn 4515 4827 312 

Intäkter 4515 4827 312 

249400 Trafik -75 -80 -5 

Kostnader -75 -80 -5 

215000 Kontor -7887 -8215 -328 

Personal stadsark.k. -7275 -7726 -451 

Övrigt stadsark.k. -910 -855 55 

Intäkter inkl personal 348 416 68 

Kostnad BAB -50 -50 0 

Summa Kostnader -10010 -10283 

Intäkter 8925 9240 

Nettokostnad -1085 -1043 

Överskott/Underskott (-) 42 

Överskott/Underskott avser utfall i förhållande till budget 

Avgifter i kronor 

Bygglov 

Lokaliseringsprövning 

• •. 

Strandskyddsdispens 

Faktura på avgiften Översändes separat Sign.

• • • • 1 


Bokslut 2005 Bostadsanpassning 

inom Byggnadsnämndens verksamhetsområde 3201 

Verksamhet Budget Utfall Avvikelse 

2005 2005 verksamhet. 

tkr 

tkr 

320110 Bostadsanp 

Kostnader -1900 -1440 

99000 Oident. Lev skuld* 0 

Summa Kostnader -1440 

Nettokostnad 1900 

Överskott/Underskott (-) 

460 

avser utfall i förhållande till budget 


Byggnadsnämnden/Stadsarkitektkontoret 

Uppdrag 

Byggnadsnämnden och Kommunstyrelsen är uppdragsgivare för Stadsarkitektkontorets 

verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar i samverkan med primä rt Byggnadsnämnden 

för den övergripande samhällsplaneringen. Kontoret verkar för att utvecklingen 

av kommunen sker planerat och i enlighet med långsiktigt hållbar samhällsutveckling. 

De mest angelägna uppgifterna är det övergripande arbetet med 

översiktsplanen, beredning av eventuell fördjupning av detta dokument – och utvidgat 

arbete med detaljplaner och områdesbestämmelser. Detta sker integrerat med 

framtagande av kommungemensamma och strategiska finansiella mål, där offensiv 

användning av kommunens mark är en viktig utgångspunkt. Kontoret arbetar även 

med byggnadsnämnds- och trafiknämndsärenden, fastighetsbildningssamråd, ka rt 

-och mätuppdrag samt bostadsanpassningsbidrag. Vårt uppdrag är att tillsammans 

med andra kontor, bereda kvalificerade underlag för politiska prioriteringar och 

beslut, ur ett helhetsperspektiv. Nämndens mål för denna mandatperiod att eftersträva 

hög servicegrad till allmänheten är mycket prioriterad. 

Under Byggnadsnämnden sker verksamhet på Räddningstjänsten och Stadsarkitektkontoret. 

Räddningstjänstens ekonomi lyder under kommunstyrelsen. Redovisningen 

av det ekonomiska utfallet sker dels totalt för Byggnadsnämnden, och dels uppdelat 

under rubrikerna; Nämnden, Räddningstjänsten, Stadsarkitektkontoret och Bostadsanpassning. 

Kostnader för bostadsanpassningsbidrag utgör fr o m 2005 ett separat ansvarsområde 

och särredovisas separat sist i bokslutet. 

Ekonomi 

Stadsarkitektkontorets verksamheter 3200 


tkr inkl interna transaktioner Utfall 

Utfall 

2005 


Intäkter 9 354 

Kostnader -9 933 

9 240 

-10 283 

8 925 

-10 010 

315 

-273 

Resultat -579 -1 043 -1085 42 

Investeringar 2005 

tkr Utfall Budget Avvikelse 

Datorer, mätinstr., möbler -109 929 -100 000 -9 929 

Summa -109 929 -100 000 -9 929

2 

3 

Investeringar under 2005 har till största delen bestått i inköp av datorer med bättre 

kapacitet för att kunna göra programuppdateringar och för att effektivisera systemanvänd 

ningen. I nya arbetsrum har investeringar gjo rts i möbler, såsom höj- o sänkbara 

skrivbord m m samt av ut rymmesskäl även inköp av platta skärmar. 

Nämnden 

Nämnden har under året haft 9 sammanträden på kvällstid. Inför dessa har beredningsmöten 

med besiktningar förevarit en vecka före nämndsammanträden. Vid beredningarna 

har en gruppledare/representant från varje pa rti deltagit. Konto för byggnadsnämndens 

ledamöter visar ett överskott mot budget vilket härrör främst från en 

minskning av uttag av förlorad arbetsfö rtjänst under mandatperioden. Detta beroende 

på en hög medelålder på byggnadsnämndens ledamöter i beredningsgruppen. Förhållandet 

kan dock snabb förändras vid ny mandatperiod med nya ledamöter. 

Räddningstjänsten 

Brandförsvaret lyder organisatoriskt under Kommunstyrelsen undantaget myndighetsutövningen 

som lyder under Byggnadsnämnden. 

Myndighetsutövningen består av brandsyn och tillsyn. Brandsynen regleras i Räddningstjänstlagen 

och tillsynen regleras i Lagen om brandfarliga och explosiva varor, 

respektive Lagen om Skydd mot olyckor (LSO). 

Brandsyn och tillsyn har under året genomfö rts i enlighet med fastställda frister och i 

enlighet med fastställd plan. (se separat redovisning från brandförsvaret) 


Kontoret verkar under Byggnadsnämnden med uppgift att bl a arbeta med byggnadsnämnds- 

och trafiknämndsärenden, detaljplaner, bostadsanpassning och ka rt 

rt antal lagar och förordningar. 

-och mätningsfrågor. Verksamheten styrs av ett sto 

Uppdrag till stadsarkitektkontoret om upprättande av detaljplaner ges från såväl 

Kommunstyrelsen som av Byggnadsnämnden. Kontoret biträder även kommunstyrelsen 

med arbete med översiktlig fysisk planering och GIS. 

Ekonomi stadsarkitektkontoret 

Utfallet på verksamhetsdelarna under Byggnadsnämnden, förutom bostadsanpassningen, 

visar sammantaget en positiv avvikelse från budget med +42 tkr. 

Nybyggnadskartor har under året producerats av två personer på stadsarkitektkontoret 

samt en konsult. Ytterligare en konsult har använts vid enstaka tillfällen samt som 

backup under semestertider. 

• • 

Antalet bygglovansökningar, strandskyddsdispenser och ansökan om bygganmälan 

har ökat. 

Under hösten har kontoret arbetat ikapp en viss eftersläpning vad gäller handläggningen 

av bygganmälningar med beslut om kontrollplan, vilket gett intäkter inom flera 

olika verksamhetsdelar, ka rt- o mät, detaljplaner och tillstånd/granskning. Som en 

följd av hög arbetsbelastning under vår- försommarperioden varje år blir det nödvändigt 

med en återhämtning under senhösten för att reducera antal oavslutade ärenden. 

Under året har kontoret till viss del nyttjat plankonsult. Resultatet förväntas ge framtida 

intäkter. Intäkterna från detaljplaneringen inkommer när byggrätterna utnyttjas 

vilket kan medföra att intäkterna fördelar sig under ett fle rtal år. Kontoret har sedan 

tidigare ändrat rutiner för att kunna säkra upp vissa intäkter vid detaljplanering via 

planavtal, där en viss del av kostnaden skall vara inbetald innan planarbetet sta rtar. 

Detta har ekonomiskt sett visat sig fungera väl. 

Kostnader på stadsarkitektkontoret av större karaktär har under året varit inköp av 

två brandklassade arkivskåp för säker förvaring av bygglov- och bygganmälanhandlingar. 

Detta har varit ett led i åtgärder efter de synpunkter som kommunens revisorer 

tidigare angett som nödvändiga åtgärder på stadsarkitektkontoret för att säkerställa 

dokumentförvaringen. 

Under hösten har kontoret haft två extra korttidsanställda, dels för arbete med den 

nya översiktsplanen inför antagande i KF 13 december och dels för att slutföra slutbesiktningar 

på ett sto rt antal bygglovärenden som ej anmälts till slutbesiktning. 

Verksamhetsutveckling 

Förhandsbesked, strandskyddsdispenser och olaga byggnation 

69 förhandsbesked har beslutats under året. Det är färre än beräknat, dock har de 

beslutade ärendena ökat något i förhållande med 2004. Av de 69 beslutade under 

året var 30 avslag, vilka utgör en relativt stor del av besluten 43 %. Totalt antal inkomna 

ansökningar om förhandsbesked under året var 74, vilket är en minskning i 

förhållande till 2004, då det totalt inkom 93. I ny framarbetad taxa för 2005 antogs en 

avgift för avslag med 1400 kr, möjlighet finns att detta i viss mån påverkat antal ansökningar. 

Av de 69 beslutade togs 18 beslut på delegation efter uppdrag från 

nämnden. Under året har 17 nämndbeslut varit delegation till chef för stadsarkitektkontoret 

att ge förhandsbesked när sökanden redovisat en avloppslösning som miljönämnden 

godkänt och att anläggningens placering varit godtagbar. 4 ansökningar 

har avvisats/avskrivits då sökanden efter kommunicering ej hö rt av sig alt meddelat 

att ärendet inte är aktuellt längre. 

Verksamhetsmålen är att 90% av antal ansökningar skall vara behandlade inom 5 

månader från fullständig ansökan. Målen för dessa ärenden är uppfyllda. 

Under året har 50 ansökningar om strandskyddsdispens behandlats, vilket är fler än 

målsättningen som är 30. Av dessa var 2 avslag och 6 beslutade på delegation. 

• •

• • 

4 

• • 5 

17 stycken ärenden som gäller olovligt utförd byggnadsåtgärd, ovårdade tomter och 

dylikt har kunnat slutföras. Målet var att under året hantera ett 20-tal ärenden vilket i 

det närmaste har uppnåtts. Under året har 64 nya anmälningar inkommit. 

Ett par större ärenden om olovligt utförda byggnadsåtgärder har under 2005 medfört 

stora arbetsinsatser både för stadsarkitektkontoret och för byggnadsnämnden. Under 

kommande överprövningar torde det fortsättningsvis kräva mycket arbete både för 

kontoret och nämnden. 

Bygglov, bygganmälan och besiktning 

Intäkterna har varit större än beräknat vilket beror på en större ärendemängd än beräknat. 

Totalt antal inkomna bygglovansökningar under året var 596. Sammantaget 

togs 630 bygglovbeslut varav 16 avslag. Av 630 beslut var 570 delegationsbeslut och 

60 nämndbeslut. 8 ansökningar har avvisats/avskrivits då sökanden efter kommunicering 

ej hört av sig alt meddelat att ärendet inte är aktuellt längre. 

(se vidare under måluppfyllelse) 

Under året har bl a fattats beslut om 108 enbostadshus, 1 tvåbostadshus och 

4 flerbostadshus. 

Skriftliga förfrågningar om byggnation m m har varit 19 stycken under året. 

Totalt antal inkomna bygganmälningar under året var 505. Under året togs 463. Kontoret 

har under hösten kommit ikapp en viss eftersläpning av handläggningen av 

bygganmälan vilket gett ökade intäkter under såväl "Tillstånd granskning" som "Detaljplanering" 

och "Kartor, mätning'. Av dessa var många bygganmälningar av enklare 

natur där förenklat byggsamråd med beslut om kontrollplan kunde hållas mer informellt 

med endast kvalitetsansvariga eller byggherren, ibland per telefon. 

Yttranden till KS KF 

Yttranden till interna instanser har under året varit 14 stycken. Yttranden till Kommunstyrelsen 

har bl a varit i remisser såsom: 

Kulturstrategi riktlinjer/handlingsprogram för konstnärlig gestaltning i Ekerö kommun, 

Miljöprogram med Miljöpolicy Miljömål 2005-2010, Vägutredningen "Nord-sydliga förbindelser 

i Stockholmsområdet", "Möjlighet att inom Ekerö kommun reservera vissa 

områden som lågstrålande zoner". 

Yttranden till Lst, Kammarrätt, Länsrätt, Vägverket m fl 

Yttranden till överprövande instanser m fl har under året varit 27 stycken, vilket är en 

ökning med 7 i förhållande till 2004. 

Prövning enligt Fastighetsbildningslagen 

Byggnadsnämndens prövning enligt reglerna i 4 kap 25 § a Fastighetsbildningslagen 

har varit 5 stycken. 

Obligatorisk ventilationskontroll 

Under år 2005 har ett 15-tal intyg om ventilationssystem hanterats. Bevakning av 

lagens efterlevnad pågår fortlöpande. 

Trafik 

Under året har 66 ärenden gällande trafik diarieförts. Av dessa behandlades 13 

stycken i byggnadsnämnden. Därutöver beslutades 2 ärenden på delegation varav 

1 ärende var begäran om yttrande i samband med tunga transporter och det andra 

var dispens att framföra fordon på is. Många skrivelser och förfrågningar som inkommer 

är av enklare art och kan besvaras direkt av kontoret och resulterar inte i 

några ärenden som behöver handläggas. 

Stadsarkitektkontoret har under året arbetat med framtagande av kommunala 

strategidokument, respektive medverkan vid regionala vägutredningar mm. 

Målet i verksamhetsplanen för ansökningar om lokal trafikföreskrift är att 90% skall 

vara behandlade inom 5 månader från inlämnad ansökan. Målen för dessa ärenden 

är uppfyllda. 

128 parkeringstillstånd beslutades på delegation under året och 7 avslag beslutades 

av presidiet. För parkeringstillstånden är målet att 90% skall vara behandlade inom 3 

veckor från fullständig ansökan. Målen för dessa ärenden är uppfyllda. 

Namnsättninq, gatuadresser 

Under året har 4 ärenden behandlats i byggnadsnämnden vilka har innefattat 17 nya 

fastställda vägnamn. 

Översiktsplanerinq m m (under kommunstyrelsen) 

Stadsarkitektkontoret har under Kommunstyrelsens ansvar lett arbetet med att ta 

fram en ny översiktsplan som antogs av Kommunfullmäktige den 13 december 2005. 

Kostnader för översiktsplanering avser endast personal och den del av personalkostnaderna 

som planarkitekt arbetar med översiktlig planering ersätts från kommunstyrelsen 

och redovisas under stadsarkitektkontorets intäkter. Övriga kostnader för 

översiktlig planering förs under Kommunstyrelsen. Efter framtagandet av översiktsplanen, 

förväntas arbetsprocessen för framtagande av fördjupning av översiktsplan 

(FÖP), avseende det s k Tätortsbandet. 

Övrigt 

Under året har två beslut fattats om att ej utfå handlingar. 

Kontoret har biträtt Kommunstyrelsen vid utredningar angående naturvårdsfrågor, 

grustäktsärenden m m samt GIS-utveckling. 

Under året har 90 ärenden diarieförts i diariet för "övriga" ärenden. 

Fastighetsbildning 

Under året har 85 fastighetsbildningsärenden från Lantmäteriet diarieförts i diariet för 

fastighetsbildning.

6 

7 

Detaliplanerinq 

Detaljplaneringen har gett intäkter på 1 736 tkr och kostnader på -449 tkr, totalt ett 

resultat på -133 tkr i förhållande till budget. Intäkter för detaljplanering måste ses ur 

ett mer långsiktigt perspektiv då planintäkter inkommer när fastighetsägare nyttjar sin 

byggrätt, och kostnaden faller ut när beslut om kontrollplan fattats i bygganmälan. 

Under året har 23 nya planärenden registrerats. 

Antal givna uppdrag att upprätta eller ändra detaljplan under året har varit 2. Under 

2005 har 8 detaljplaner och 1 med områdesbestämmelser antagits varav 5 har vunnit 

laga kraft. 

Genomsnittstiden för detaljplaner som antagits under 2005 har varit 34 månader. Tiden 

är räknad från uppdragsbeslut till antagandebeslut. Därutöver tillkommer tiden 

för överklagande innan detaljplanen vinner laga kraft. 

Planerna som antagits under 2005 är: 

områdesbestämmelser för Hilleshögby 13:1 m fl, detaljplan för Träkvista 1:125 m fl 

(Tunnlandsvägen), detaljplan för Ekebyhov 1:329 m fl (Trygghetsboende vid Ekebyhovsvägen), 

detaljplan för Ekebyhov 1:394 m fl (Brygga industriområde), detaljplan 

för Träkvista 1:313 mf I (Västra Sandudden), detaljplan för Stockby 2:36 m fl (Björkuddsvägen/Alviken), 

detaljplan för Helgö-Bona 5:10, detaljplan för Mörby 1:3 m fl 

(Mörby) och detaljplan för Tappsund 1:1 m fl (Hagaringen). 

Under 2005 har stadsarkitektkontoret utöver de mindre detaljplaneärendena främst 

arbetet med områdesbestämmelser för flertalet kyrkor samt detaljplanerna för Mörby, 

Västra Sandudden, Trygghetsboende vid Ekebyhovsvägen, Tunnlandsvägen och 

Brygga industriområde. 

Antal pågående uppdrag vid årsskiftet 05/06 är 18 detaljplaner, 6 områdesbestämmelser, 

totalt 24 pågående ärenden. 

Verksamhetsmål är att 90 % av inkomna ansökningar ska ha beslutats om avslag/uppdrag 

etc. senast fjärde nämnden efter att ansökan kommit in. 

Måluppfyllelse för 2005 är 73 % (11 av 15) av inkomna ansökningar har beslut om 

avslag/uppdrag eller återtagits senast fjärde nämnden efter inkommen ansökan. 

Kart- och mätteknisk verksamhet 

Nybyggnadskartor har under året framtagits av två personer på stadsarkitektkontoret 

samt en konsult vilka arbetat ute på fält med mätning. Ytterligare en konsult har använts 

vid enstaka tillfällen samt som backup under semestertider. 

Framtagandet av nybyggnadskartorna med plantolkning framställs i sin helhet på 

kontoret. Under året har 180 nybyggnadskartor beställts varav 20 enklare kartor, 12 

avsåg uppdateringar, 14 återtogs och 4 är vilande. Dessa kartor levereras såväl på 

papper som på diskett. 

Beställda utdrag ur den digitala baskartan har gett intäkter på 120 000 kronor. 

Utstakning har skett för 72 objekt vilket är några färre än föregående år. 

Ekonomi för grundkartor förs inom detaljplaneringen. Digitala grundkartor för detaljplanering 

har framställts för 2 nya områden och kompletterats inom 3 områden. Digital 

teknik används också vid detaljplaneringen vilket ger samordningsvinster och underlättar 

efterföljande fastighetsbildning. 

50% av tjänsten mätnings- och GIS-ingenjör ersätts från kommunstyrelsen och redovisas 

under intäkter på konto kart- o mätning. 

Personal 

Stadsarkitektkontoret består av 17 tjänstemän. Av de anställda tjänstemännen är 

47% män och 53% kvinnor, 47% av personalen är över 50 år. Ingen personalomsättning 

har skett under året utöver förändringar med anledning av omorganisation, dock 

lämnades två uppsägningar in, bygglovhandläggare i september och planarkitekt i 

december. Tjänstemännen arbetade året ut. Tillsättning på bygghandläggartjänsten 

genomfördes före årsskiftet och ny handläggare börjar sin anställning 6 februari. 

Rekrytering för ny planarkitekt påbörjas efter 10 februari. En assistenttjänst på kontorets 

expedition har varit vakant under hösten då tidigare assistent erbjudits handläggartjänst 

(se organisationsförändring). Tillsättning av assistenttjänsten har slutförts 

25 januari och ny assistent börjar sin anställning 1 februari 2006. 

Kompetensutveckling sker ständigt genom deltagande i kurser, seminarier och regelbundna 

träffar med motsvarande tjänstemän i andra kommuner. Kontoret genomför 

även en konferens i egen regi per år, ofta i samverkan med miljökontorets personal 

då handläggning av ärenden ofta sker i nära samverkan mellan förvaltningarna och 

det är viktigt att i möjligaste mån förenkla kontakten för kommunmedborgarna mellan 

de båda kontoren. D v s rutiner och gemensam information behöver ses över. 

Organisationsförändring/utveckling 

Under 2005 har en organisationsförändring genomförts på stadsarkitektkontoret. På 

kart- o mätsidan har förändringsbehovet uppkommit då arbetsuppgifter inom ramen 

för en kartteknikertjänst ändrats väsentligt och utvecklats till en mätningsingenjörtjänst. 

Kartteknikern har avslutat sin mätningsingenjörsutbildning. Från februari har 

mätningsingenjören och ytterligare en tjänsteman på kontoret, mät- och GISingenjören, 

bildat ett mätlag för arbete ute i fält. Åtgärden har halverat behovet av 

externa konsultinsatser och reducerat kommunens kostnader för verksamheten avsevärt. 

Målsättningen för denna typ av ärenden är att 90% skall vara levererade inom 6 

veckor från beställning, vilket till största delen kan tillgodoses. Ett fåtal nybyggnadskartor 

har levererats efter 8 veckor. 

• • • •

• • 8 

• • 9 

Ytterligare en omreglering av tjänst har genomförts då arbetsuppgifterna inom ramen 

för nämndsekreterartjänsten ändrats väsentligt och utvecklats till en tjänst som chef 

för expeditionen med stor del personal- och ekonomiarbete samt arbete med utveckling 

av den interna administrationen på stadsarkitektkontoret. Även ett arbetsledaransvar, 

beträffande kontorets interna förhållanden erfordrades vid Chef för stadsarkitektkontorets 

frånvaro. Detta möjliggör för kontorets Chef att kunna vidga engagemanget 

i bl a verksamhetsledning och övergripande utveckling. 

För att minska sårbarheten vid frånvaro, planeras nämndsekreterarutbildning för en 

av assistenterna på expeditionen som därefter kan ersätta expeditionschefen vid behov. 

Utbildningen genomförs jan-mars 2006. 

Kontorets kartteknikertjänst har omvandlats till en plansekreterartjänst då de huvudsakliga 

arbetsuppgifterna innefattar arbete såsom administration och CAD-arbete 

med detaljplaner samt ett administrativt stöd till planarkitekt. 

I den nya organisationen ingick även att en av assistenterna på expeditionen efter 

vidareutbildning övergått till handläggare för bostadsanpassnings- och bygganmälanärenden 

samt att en handläggare för bostadsanpassning breddat sitt arbete med 

handläggning av bygganmälan. Organisationsförändringen har i denna del varit nödvändig 

för att säkerställa bemanningen ur ett långsiktigt perspektiv, då kontorets 

byggnadsinspektör gick i pension 31 augusti 2005 och ytterligare två handläggare, 

trafikutredare och bygglovarkitekt, avser att gå i pension under vår/försommar 2006. 

Arbetsmiljö 

Arbetet är i stort sett ett renodlat kontorsarbete förutom besiktningsarbete. Kontorsarbetsplatserna 

anpassas efterhand individuellt utifrån ergonomernas rekommendationer. 

Tjänstemännen på stadsarkitektkontoret drabbas av det allt hårdare "klimat" som 

finns ute i samhället med div hot och andra situationer som upplevs som obehagliga, 

vilket har resulterat i att, vissa besiktningar och liknande kontakter med allmänheten, 

för trygghetens skull behöver utföras av två tjänstemän. Internt på kontoret har även 

vidtagits vissa åtgärder för att trygga personalen. 

Kontoret har under de senaste åren haft en mycket hög och ständigt ökande ärendemängd 

vilket ytterligare ökar trycket på personalen. Det är viktigt att kunna finna en 

balans i arbetet för att personalen inte ständigt skall befinna sig under stress. Arbetsbelastningen 

bör ständigt ses över för att hitta en rimlig nivå i förhållande till antal 

tjänstemän. I samtliga tjänster ingår service till kommunmedborgare, extern allmänhet, 

mäklare m fl där det är mycket viktigt att rätt information lämnas. Detta kräver 

stresstålighet, effektivitet, noggrannhet och att personalen är väl insatt i kontorets 

breda arbetsområden och lagstiftning. Det är därför av största vikt att stadsarkitektkontoret 

får förutsättningar för att anställa kompetent personal vid nyrekryteringar. 

Stadsarkitektkontoret har 2006-01-20 upprättat en Handlingsplan för 2006, för systematiskt 

arbetsmiljöarbete, där bl a åtgärdsplaner för en del av ovanstående punkter 

ingår. 

Verksamhetsstatistik/ Nyckeltal 

Beslutade ärenden 

Utfall 

2003 

Utfall 

2004 

Prognos för 

ink ärenden 

2005 i 

verks.plan - 

06 

Inkomna 

underåret 

Utfall 

beslut 

2005 

Avvikelse ink 

ärenden i 

förhållande 

till beslutade 

Lokaliseringsprövning 63* 67* 75 74 69* +5 

Strandskyddsdispens 27 43 45 37 50 -13 

Olaga byggnation mm 10 30 65 64 17 +47 

Bygglov 565** 517** 675 596 630** -34 

Bygganmälningar 426 474 520 505 463 +42 

Nybyggnadskartor 148 171 190 180 162 +18 

Utstakningar 99 88 - 72 72 - 

Bostadsanpassning 107 75 145 140 140 0 

2003* varav 42 st avslag, ** varav 24 st avslag 

2004* varav 45 st avslag, ** varav 25 st avslag 

2005* varav 30 st avslag, ** varav 16 st avslag 

Måluppfyllelse 

Ärendetyp Inom verksamhetsmål Avvikelse i % Målsättning 

2 månader i % 

Bygglov 

70 -20 90 % inom två månader 

från komplet- 

(delegationer) 

ta handlingar 

Förhandsbesked 89 -1 90 % inom 5 månader 

från kompletta 

handlingar 

Kommentar 

Bygglov som handlagts på delegation under året visar att 70% av ansökningarna beslutas 

inom verksamhetsplanens satta mål, beslut inom två månader från kompletta 

handlingar. Den stora ärendemängden påverkar handläggningstiderna negativt då 

trycket på kontoret ökar både handläggningsmässigt men även med fler telefonsamtal 

och besök vilket upptar en stor del av stadsarkitektkontorets arbete. 

Måluppföljningen för förhandsbeskeden visar att i 89 % av ansökningarna fattas 

beslut inom verksamhetsplanens satta mål. Nytt arbetssätt i nämnden där varje ärende 

hanteras vid två separata sammanträden ett för att besikta fastigheten och ett för 

beslutsfattande har medfört att handläggningstiden i några fall förlängts något. Det är 

även svårt att sätta upp exakt tidpunkt för kompletta handlingar då stadsarkitektkontoret 

ofta avvaktar t ex miljönämndens yttranden före ärendet tar upp för beslut i 

byggnadsnämnden. 

/,/–)11.

10 

11 

Den höga ärendemängden har även gjort att nämnden, för att hinna med alla besiktningar 

under beredningsdagarna, gjort prioriteringar av olika områden varannan 

nämnd, vilket i en del fall påverkat handläggningstiden. Stadsarkitektkontoret har 

med hjälp av digitala bilder från besiktningar av aktuella fastigheter, möjliggjort för 

byggnadsnämndens beredningsledamöter att minska antalet besiktningsobjekt under 

beredningsmötena, vilket har reducerat besiktningstiden. 

De mål som i verksamhetsplanen är antagna för bygganmälan är att beslut om kontrollplan 

skall föreligga i 90 % av ärendena senast tre veckor från kompletta handlingar. 

Det kan i många fall vara opraktiskt att hantera bygganmälan och beslut om 

kontrollplan före ett beslut om bygglov, då handlingar ofta ändras under ärendets 

gång. I ny verksamhetsplan för 2006 finns angivet under kvalitetsmål att "En nära 

hanteringsordning mellan bygglov och bygganmälningar ska ske för att underlätta för 

den enskilde." 

Framåtblick 

Statistiken för verksamheten visar på en fortsatt hög ärendemängd inom byggområdet. 

Viktigt inför framtiden är att fortsätta att se över arbetsrutiner m m för att inte få 

eftersläpningar av ärenden i hanteringen av såväl nämndärenden som ärenden som 

beslutas på delegation. 

Effektivitetshöjande åtgärder som att nyttja modern teknik i större utsträckning och 

vidta organisatoriska förändringar samt ha en långsiktig bemanningsstrategi skapar 

förutsättningar att minska kostnaderna, klara den allt större ärendemängden samt 

säkerställa vald servicenivå. Denna process tar tid och kräver ibland vissa investeringar 

i utrustning och utbildning. 

En verksamhetsplan 2006 för byggnadsnämnden/stadsarkitektkontoret har upprättats 

och fastställts av byggnadsnämnden den 14 december 2005. De främsta målen med 

detta dokument har varit att åstadkomma en strategisk och uppföljbar plan. Verksamhetsplanen 

(VP) har en mycket viktig koppling till budgetprocessen. Det är vid 

framtagande av detta dokument, som de strategiska inriktningsbesluten beträffande 

kontorets uppdrag ska fattas. VP är det viktigaste dokumentet för att i det dagliga 

arbetet - för samtliga medarbetare - effektivt kunna hantera kvalitetssäkring, styrning 

och uppföljning av verksamheten. Det är viktigt att integrera denna kontinuerliga process 

med framtagandet av kompetensförsörjningsplan och handlingsplaner för arbetsmiljö 

och miljöledning. Stadsarkitektkontoret som har byggnadsnämnden och 

kommunstyrelsen som uppdragsgivare, ansvarar huvudsakligen för översiktsplanen, 

områdesbestämmelser, detaljplaner, trafikplanering, förhandsbesked/lokaliseringsprövning, 

strandskyddsdispenser, bygglov, bygganmälan, bostadsanpassning 

samt kart- och mätverksamhet. 

Ny taxa för byggnadsnämndens/stadsarkitektkontorets verksamhet fastställdes av 

kommunfullmäktige i december 2005. 


Byggnadsnämnden/Stadsarkitektkontoret 

Bostadsanpassning 

De verksamhetsdelar som inte stadsarkitektkontoret råder över fullt ut är kostnader 

för bostadsanpassning. Med anledning av detta utgör hanteringen av bostadsanpassningsbidrag 

fr o m 2005 ett separat ansvarsområde. 

Syftet med bidraget är att människor med funktionshinder ska kunna använda bostaden 

i så stor utsträckning som möjligt. Bostadsanpassningsbidraget är även viktigt för 

att klara boendet för det ökande antalet äldre människor inom kommunen. Alternativet 

till bostadsanpassning är som regel specialbostäder, vilket för många människor 

dessutom innebär flyttning med stora påfrestningar som följd. Huvuddelen av ansökningarna 

berör mindre kostsamma åtgärder, som avlägsnande av trösklar, ramper, 

utbyte av blandare, montering av stödhandtag, ledstänger, räcken, dörröppnare, 

spistimer o s v. Ofta är det förhållandevis enkla anpassningar, som erfordras för att 

göra de vårdbehövande självständiga i sitt boende. 

Ekonomi 

Bostadsanpassning 3201 

Driftekonomi 200. 2005 

tkr inkl interna transaktioner Utfall Utfall Budget Avvikelse 

Intakter 0 

Kostnader 1978 r 1900 460 

Resultat 1 97 1 900 460 

Under året har kostnaderna för bostadsanpassningen gett ett utfall med 1 440 tkr 

vilket i förhållande till budget ger ett överskott med 460 tkr. 

Under året inkom 140 ansökningar om bostadsanpassning. Kostnaderna för bostadsanpassningen 

för 2005, 1 440 tkr ger ett överskott med 460 tkr i förhållande till 

den budgeterade kostnaden som var 1 900 tkr. Antal stora ärenden har varit 6, 4 

över 50 tkr och 2 över 100 tkr. 

Verksamhetsmålen är att inkomna ansökningar skall hanteras skyndsamt och konkurrensupphandling 

nyttjas för att få bra priser. Målen för dessa ärenden är uppfyllda. 

Framtagande av en "lathund" pågår, vilken skall underlätta förståelsen av taxan för 

berörda fastighetsägare och människor som är intresserade av att flytta till Ekerö 

kommun. Lathunden beräknas färdigställas under jan-feb 2006. 

• • 

• •

Verksamhetsutveckling 

• • 12 • 

• 

Sida 

RÄDDNINGS 

VERKET 

1 av 8 

Ett nytt arbetssätt har under 2005 genomförts. En striktare tillämpning av anvisningar 

och ett nära samarbete med både Socialkontoret och Tekniska kontoret med att ta 

fram beslutsunderlag har genomförts. Avsikten har varit att använda kommunens 

resurser på ett mer rationellt sätt samt att ta till vara investeringar utan att den enskildes 

rätt eller vårdbehov nedprioriteras. Utfallet för 2005, +460 tkr i förhållande mot 

budget, visar att samarbetet gjort resultat. 

Årsuppföljning LSO 2005 

0125 Ekerö 

GA TILL SIDA 

1I2I3I4I5 I 6I715I9I10I11I12I13I1 4I 15I16I17I1BI19I20I21I2 

I 

Till huvudmenyn 

Framåtblick 

Antalet bostadsanpassningsansökningar bedöms stiga, dels p g a att antalet äldre 

människor inom kommunen har ökat, dels p g a att många vårdkrävande personer 

numera vistas kortare tid på sjukhus och rehabiliteras i bostaden. Tendensen är fo rt 

tt 

-satta höga kostnader för bostadsanpassningen, dock gör kontoret bedömningen a 

det nya arbetssättet med en nära samverkan mellan Stadsarkitektkontoret, Socialkontoret 

och Tekniska kontoret har möjliggjo rt att hålla nere kostnaderna. Risken att 

en eller flera ansökningar inkommer med begäran om bidrag för större ombyggnader 

såsom hissar, kök och badrum, föreligger alltid och kan medföra a tt budgeten 

överskrids. 

ÅRSUPPFÖDNING LSO 2005 

Välkommen till Räddningsverkets och Länss tyrelsens årliga uppföljnin 

delar av eran verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olycl 

Uppföljningen avser verksamhetsåret 2005 och sista datum för rappol 


Statens räddningsverk, Tillsynsavdelningen, Björn Johansson 054-13 ! 

Informeras ansvarig nämnd/nämnder om innehållet i denna uppföljni 

Ja 

Uppgiftslämnare 

Ange namn 

Jan Nilsson 

Ange telefonnummer 

08-56039104 

A: TILLSYN ÖVER LSO 2 kap. 2 § 

Med begreppet "tillsyn över LSO 2 kap. 2 §" menas tillsynen över de s 

för den enskilde som anges i lag (2003:778) om skydd mot olyckor i 2 

Fråga A.1 

Vilka tillsynsaktiviter gentemot den enskilde i syfte att kontrollera eft 

av LSO 2 kap. 2'§ har genomfö rts under 2005? 

(Exempelvis tillsynsbesök, granskning av skriftlig redogörelse etc...) I 

Tillsynsbesök, brandskrifisföreskrifier samt information till fastighetsägare/nyttjanderättshavare 

Fråga A.2: 

Vilka verktyg/underlag användes vid planering av kommunens 

tillsynsverksamhet, för år 2005, med avseende på LSO 2 kap. 2 §? 

Flera alternativ får anges. 

Skriftlig redogörelse för brandskyddet 

Tidigare brister och anmärkningar 

Statistik över skadeutfall i kommunen 

Fråga A.2.1: 

Om "Annat" angivits i fråga A.2, precisera. Annars skriv z för att koma

Fritextsva r 

z 

Fråga A.3: 

Vilka verk tyg/underlag användes vid planering av kommunens 

tillsynsverksamhet, för år 2006, med avseende på LSO 2 kap. 2 §? 

Flera alternativ får anges. 

Skriftlig redogörelse för brandskyddet 

Tidigare brister och anmärkningar 

Statistik över skadeutfall i kommunen 

Fråga A.3.1: 

Om "Annat" angivits i fråga A.3, precisera. Annars skriv z för att komi 

Fritextsvar 

z 

Fråga A.4: 

Har tillsynsbesök på någon speciell kategori av objekt prioriterats um 

Nej 

Fråga A.5: 

LSO 2 kap. 3 §: "Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där de 

hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas 

krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en rel 

brandskyddet....." 

Hur många objekt i kommunen omfattas av kravet på skriftlig redogör 

brandskyddet? 

Ange antal 

93 

Fråga A.6: 

Hur många av de objekt som omfattas av kravet på skriftlig redogörel 

lämnat in en första skriftlig redogörelse för brandskyddet? 

Ange antal 

39 

Fråga A.7: 

Har kommunen meddelat föreskrifter om frister för när den skriftliga 

skall lämnas in? 

Nej 

Fråga A.7.2 

Avser kommunen att meddela föreskrifter om frister för när den skrift 

redogörelsen skall lämnas in? 

• • 

Ja 

Fråga A.8: 

Hur många objekt har kommunen besökt för tillsyn över LSO 2 kap. 2 

2005? 

Ange antal 

io 

Fråga A.9: 

I vilken omfattning samordnas tillsynsbesök över LBE 16 § med komn 

tillsynsbesök över LSO 2 kap. 2 § ? 

Mycket ofta 

Fråga A.10 

Hur många objekt har kommunen besökt fler än en gång för tillsyn ö' 

kap. 2 § under 2005? 

Ange antal 

0 

Fråga A.11: 

Hur många objekt har meddelats anmärkningar/påpekanden om brist 

uppfyllnad av LSO 2 kap. 2 § under 2005? 

Ange antal 

10 

Fråga A.12 

Hur många objekt har meddelats förelägganden på grund av brister i 

av LSO 2 kap. 2 § under 2005? 

Ange antal 

0 

Fråga A.13 

Hur många objekt har meddelats förelägganden med vite på grund av 

uppfyllnad av LSO 2 kap. 2 § under 2005? 

Ange antal 

0 

Fråga A.14: 

Vilken brist i uppfyllnad av LSO 2 kap. 2 § är mest frekvent hos de obj 

besökts för tillsyn av LSO 2 kap. 2 § under 2005? 

(Om statistik saknas gör en uppskattning.) 

Övr. Mg. för att förebygga & begränsa ej vidtagna 

Fråga A.15: 

LSO 3 kap. 14 §: "Den personal som för kommunens räkning har att u 

• •

• • Sida 4 av 8 

• 

förebyggande verksamhet, att planera, leda, genomföra och följa upp 

räddningsinsatser samt utöva tills yn skall genom utbildning och erfar 

kompetens som behövs." 

Har personal med brandingenjörskompetens aktivt deltagit i tillsynsve 

2005 med avseende på LSO 2 kap. 2 §? 

Ja 

Fråga A.16: 



räddningsinsatser samt utöva tillsyn skall genom utbildning och erfar 


Har personal med SRV:s utbildning "Förebyggande 2" alternativt "Till: 

deltagit i tillsynsverksamheten 2005 med avseende på LSO 2 kap. 2 § 

Ja 

B: TILLSYN ÖVER LSO 2 kap. 4 § 

Med begreppet "tillsyn över LSO 2 kap. 4 §" menas tillsynen över de s 

för den enskilde som anges i lag (2003:778) om skydd mot olyckor i 2 

Räddningsverket och Länsstyrelsen är medvetna om att en del kommt 

möjlighet att genomföra någon tillsynsverksamhet med avseende på I 

då det saknas anläggningar av sådan art i vissa kommuner eller på gri 

Länsstyrelsen ej hunnit fatta det beslut som krävs. 

Fråga B.1 

Har kommunen under 2005 besökt någon eller några anläggningar föl 

LSO 2 kap. 4 §? 

Nej 

Fråga B.2: 

Har kommunen någon planering för sin tillsynsverksamhet år 2006 m 

på LSO 2 kap. 4 §? 

Nej 

C: RENGÖRING 

Fråga C.1: 

Hur många personer i kommunen hade den 31/12 2005 medgivande 

egensotning? 

Ange antal 

4 

Fråga C.2: 

SRVFS 2004:5: "......Vid prövning av ansökan bör kommunen beakta d 

kunskap samt de generella förutsättningarna för uppgiften. Prövning 

bör omfatta förutsättningarna för att utföra sotning av anläggningen i 

• 

Sida 

5 av 8 

Den som skall utföra sotningen bör kunna visa att nödvändiga kunska 

sotning och brandskydd föreligger......" 

På vilket sätt försäkrar sig kommunen om att den som skall medges e 

har nödvändiga kunskaper om sotning och brandskydd? 

Sökande ska visa Intyg eller motsv. om kunskap 

Fråga C.3: 

FSO 3 kap. 1 §: "En kommunen skall meddela föreskrifter om hur ofta 

(sotning) enligt 3 kap. 4 § första och andra stycket lagen (2003:778) 

mot olyckor skall ske. Kommunen....." 

Har kommunen meddelat föreskrifter om hur ofta rengöring skall sker 

Ja 

Fråga C.3.1: 

Följs de frister med tillämpningskriterier som anges i allmänna rådet, 

2004:5 utan avvikelser? 

Ja 

D: BRANDSKYDDSKONTROLL 

Fråga D.1: 

Hur många objekt finns det totalt i kommunen med kontrollfristen två 

Ange antal 

2823 

Fråga D.2: 

Hur många brandskyddskontroller på objekt med en kontrollfrist på ti 

genomfördes i kommunen under 2005? 

Ange antal 

0 

Fråga D.3: 

Hur många brandskyddskontroller på objekt med en kontrollfrist på t 

planeras i kommunen för år 2006? 

Ange antal 

2823 

Fråga D.4: 

Hur många objekt finns det totalt i kommunen med kontrollfristen tyr 

Ange antal 

1509 

Fråga D.5: 

Hur många brandskyddskontroller på objekt med en kontrollfrist på f 

genomfördes i kommunen under 2005?

andskyddskontrollen? 

Ange antal 

0 

Fråga D.6: 

Hur många brandskyddskontroller på objekt med en kontrollfrist på fl 


Ange antal 

0 

Fråga D.7: 

Hur många objekt finns det totalt i kommunen med kontrollfristen ått 

Ange antal 

4684 

Fråga D.8: 

Hur många brandskyddskontroller på objekt med en kontrollfrist på å' 

genomfördes i kommunen under 2005? 

Flera alternativ får anges 

Annat sätt 

Fråga D.12.1.1: 

Om "annat sätt" angetts i fråga D.12.1, precisera. Annars skriv z för a 

vidare. 

Fritextsvar 

z 

Fråga D.13: 

Sker det något utbyte av information angående de eldstadsrelaterade 

räddningsinsatser som kommunen genomför mellan den som utför 

räddningsinsatsen och den som utför brandskyddskontroll på objekte 

Nej 

E: RÄDDNINGSTJÄNST 

Fråga E.1: 

Ange antal 

0 

Fråga D.9: 

Hur många brandskyddskontroller på objekt med en kontrollfrist på å' 


Ange antal 

0 

Fråga D.10: 

Hur många av de objekt som besökts för brandskyddskontroll under 2 

brister? 



räddningsinsatser samt utöva tillsyn skall genom utbildning och erfar 


LSO 3 kap. 16 §: "I en kommun skall det finnas en räddningschef. 

Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenlic 

Räddningschefen är räddningsledare men får utse någon annan som t 

behörighetskrav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet so 

regeringen bestämmer att vara räddningsledare." 

Vilken utbildningsnivå har räddningschefen i kommunen? 

Brandingenjör 

Fråga E.2: 

Ange antal 

LSO 1 kap. 7 §: "Kommunerna och de statliga myndigheterna som ans 

0 räddningstjänst skall se till att allmänheten informeras om vilken förr 

Fråga D.10.1 

räddningsinsatser som finns. Dessutom....." 

Har kommunen meddelat förelägganden under 2005 på grund av brist 

Hur informeras allmänheten om kommunens förmåga att genomföra 

brandskyddskontroll? 

räddningsinsatser? 

Nej 

Fråga D.12: 

Sker det något utbyte av information angående de brister som uppdal 

brandskyddskontrollen mellan den som utför brandskyddskontrollen 

kommunala räddningstjänstförvaltningen eller motsvarande? 

Ja 

Fråga D.12.1: 

Hur sker informationsutbytet angående de beer som upp agas vid 

Fri textsva r 

Handlingsprogrammet 

Fråga E.3: 

Hur många är anställda på heltid inom kommunens organisation för 

räddningstjänst och tjänstgör huvudsakligen som brandmän eller befi 

brandingenjör) i utryckningstjänst? 

• •

• • Sida 

8 av 8 

• • 

Ange antal män 

32 

Ange antal kvinnor 

Fråga E.4: 

Hur många är anställda på deltid inom kommunens organisation för 

räddningstjänst och tjänstgör som brandmän eller befäl (ej brandingE 

utryckningstjänst? 

Ange antal män 

0 

Ange antal kvinnor 

0 

F: OLYCKSUNDERSÖKNINGAR 

Fråga F.1: 

Finns det fastlagda rutiner för hur olycksundersökningarna skall gena 

kommunen? 

Nej 

Fråga F.2 

Hur många olycksundersökningar, förutom de som görs i insatsrappoi 

genomförts under 2005? 

Ange antal 

Fråga F.3: 

Hur hanteras resultatet av olycksundersökningarna i kommunen? Bes 

kortfattat. 

Fritextsvar 

Finns ej rutiner 

Du har nu kommit till slutet av frågeformuläret. "spara och gå vidare" 

trycka på knappen nedan. Gå vidare "Till huvudmenyn" där du skall gi 

svar. 

Du kan skriva ut dina svar genom att på huvudmenyn trycka på knapr 

Då visas en lista på alla dina svar. 

Tack för din medverkan!

Miljönämnden 

Box 205 

178 23 Ekerö 

EKERO 

U KOMMUN 

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 


Underrättelse 

Kommunledningsstaben 

§ 2 Ärenden 2004-93 

Bokslut och verksamhetsberättelse 2005 

Beslut 

Miljönämnden godkänner redovisat bokslut och förslag till 

verksamhetsberättelse. 


Miljö- och hälsoskyddskontoret har upprättat bokslut och förslag till 

verksamhetsberättelse för Miljönämndens verksamhet 2005. 


Miljönämnden/Miljö- och hälsoskyddskontoret 


Miljönämndens uppgift är bl.a. att förebygga eller undanröja miljö- och 

hälsoskyddsproblem i kommunen. Verksamheten styrs av ett sto rt antal lagar, 

förordningar och kungörelser varav fle rtalet är knutna till miljöbalken, livsmedelslagen 

och djurskyddslagen. 

Tillsynen bedrivs dels i förebyggande syfte genom rådgivning och deltagande i 

planering, dels i form av inspektioner, provtagningar, mätningar och inventeringar. 

Om bestämmelser överträds kan Miljönämnden åstadkomma rättelser genom att 

meddela förelägganden om åtgärder eller förbjuda viss verksamhet. 

Nämndens myndighetsutövning gäller även för kommunens egna anläggningar och 

verksamheter som vatten- och avloppsverk, skolkök m m. 


Följande verksamheter har prioriterats under året: 

Sanering av enskilda avlopp 

Nämndens mål att årligen sanera avlopp från minst 50 hushåll uppnåddes inte 2005 

då antalet stannade vid 14 anläggningar, bl.a. på grund av en handläggares 

sjukdom. Under 2006 beräknas antalet saneringar öka betydligt. Ett 90-tal 

fastighetsägare i Färentuna har informerats angående behovet av åtgärder. Ca 20 

fastighetsägare i Enlunda har fått anstånd med åtgärder eftersom kommunal vautbyggnad 

är aktuell i området. Sedan år 1997 har 355 av 861 orenade 

avloppsutsläpp åtgärdats. Det innebär att 41 % har sanerats med ett snitt på 39 

hushåll per år. I de av nämnden särskilt prioriterade områdena var läget följande vid 

utgången av år 2005: 

Område 

Saneringsbehov, 

antal bostäder 

Antal sanerade 

avlopp 

Andel 

åtgärdat 

Karlskärsviken 73 69 95 % 

Svartsjö- och Igelviken 75 69 92 % 

Törnbyviken 69 45 65 % 

Lisselby 12 7 58 % 

Drottningholm 21 20 95 % 

Enlunda 22 0 0 

Mörby/Troxhammar 30 29 97 % 

Summa 302 239 79 % 

Justerare 

^ 

• 

Sanering av radonhus. 

Vid utgången av år 2005 fanns i miljö- och hälsoskyddskontorets register 438 objekt 

med radonhalter över gällande riktvärde. Det nationella målet är att säkerställa att 

radonhalten är högst 200 Bq/m 3 i alla skolor/förskolor senast år 2010 och högst 200 

Bq/m3 i alla bostäder senast år 2020. 

BokslutMN2005.1110 

1 

_ to )0

• • 

Under 2005 utfördes 265 mätningar, 29 nya radonhus påträffades medan 22 

sanerades under året. 

Livsmedelstillsyn 

Egenkontrollprogram har fastställts för 9 livsmedelslokaler i kommunen. Aktuella 

program är nödvändiga för att genomföra de handdatorbaserade inspektioner som 

tillämpas sedan hösten 2003. 

Miliötillsyn lantbruk 

En inventering av de större jordbruken i kommunen påbörjades 2004. Inventeringen 

omfattar ca 100 jordbruksfastigheter och beräknas ta ca 5 år. Ett 20-tal objekt har 

inspekterats. 


VERKSAMHETSMATT 2001 2002 2003 2004 2005 2005 

Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget 

Antal inkommande ärenden 800 918 918 1077 982 950 

Nämndbeslut 103 65 111 101 78 100 

Delegationsbeslut 627 651 670 752 688 700 

Summa beslut 730 716 781 853 766 800 

Miljötillsyn 

Prövning s.k. C-verksamhet 18 10 18 9 14 10 

Tillståndsprövning enskilda avlopp 104 114 104 108 86 100 

Antal sanerade enskilda avlopp 55 25 39 27 14 50 

Tillståndsprövning värmepump 51 74 110 140 132 150 

Cisternkontroll 16 13 17 71 37 30 

Köldmediekontroll 41 44 47 56 54 55 

Inspektion miljöstörande verksamhet 61 59 62 91 60 80 

Hälsoskyddstillsyn 

Radonmätningar 107 92 114 139 265 150 

Sanerade radonhus 12 6 4 15 22 25 

Livsmedelstillsyn 

Antal inspektioner 125 123 114 116 119 115 

Antal lokalgodkännanden 8 1 8 6 8 5 

Djurskyddstillsyn 

Antal inspektioner 27 28 33 39 62 50 

4. Personal 

Miljö- och hälsoskyddskontoret består av 6,5 tjänster fördelade på 4 kvinnor och 3 

män (inkl chef). Ingen personalomsättning har skett under året. 

Kompetensnivån är hög men måste ständigt underhållas i takt med utvecklingen 

inom kontorets verksamhetsområde. 

' 

• • 

Arbetet består till stora delar av ren myndighetsutövning som kan utsättas för kritik 

och leda till stress. Stresshantering och friskvård är återkommande aktiviteter för att 

ge personalen förutsättning att klara detta. 

I ärendehandläggningen krävs ofta besiktningar på plats. I utsatta och känsliga 

situationer behövs två tjänstemän vid inspektioner. 

5. Ekonomi 

Driftekonomi 


2004 

Utfall 

Utfall 

2005 


Intäkter 1 583 1 615 1 420 195 

Kostnader -3 509 -3 666 -3 707 41 

Resultat • -1926 -2 051 -2 287 236 


Kostnaderna blev något lägre än beräknat, främst beroende på minskade kostnader 

för nämnden (+ 36 tkr). 

Intäkterna ökade med 14 % jämfört med budget genom beslut från Livsmedelsverket 

om höjning av kommunernas tillsynsavgifter (+ 30 tkr) samt oväntat höga intäkter för 

radonmätningar (+ 80 tkr) och tillståndsgivning för bergvärmepumpar (+100 tkr). 


Miljö- och hälsoskyddsverksamheten kommer de närmaste åren i första hand att 

inriktas på att begränsa utsläppen till Mälaren, att arbeta för sanering av radonhusen 

samt att utveckla och effektivisera tillsynen av livsmedelslokalerna i kommunen. 

På livsmedelsområdet trädde ett antal EG-förordningar i kraft den 1 januari 2006. 

Alla godkända livsmedelsanläggningar ska omprövas enligt de nya reglerna och 

tillsynen kommer att omfatta en rad nya objekt som ska godkännas eller registreras. 

Detta gäller bl.a. primärproducenter, mindre daghem, dagmammor, hemtjänst och 

gruppboenden, Bed & breakfast m.m. 

Genom ändringar i djurskyddslagen krävs sedan 2005 särskilt tillstånd för att bl.a. 

bedriva hästuppfödning/försäljning, turridning och uthyrning av mer än tre 

stallplatser. Nämnden får allt svårare att fullgöra sina uppgifter enligt djurskyddslagen 

på ett tillfredsställande sätt eftersom tillgång till djurskyddsutbildad personal saknas i 

den omfattning som behövs. 

Från 2006 gäller en ny förordning om retursystem som innebär att det är förbjudet att 

överlåta och saluhålla plastflaskor eller metallburkar som inte ingår i ett godkänt 

retursystem. Förordningen ligger under miljöbalken och kommunens miljömyndighet 

har ett parallellt operativt tillsynsansvar tillsammans med Jordbruksverket. 

Kommunerna förväntas i första hand genomföra kontroller i butiker och besluta om 

miljösanktionsavgift vid överträdelser. 

Länsstyrelsens kommande beslut om inrättande av vattenskyddsområde för 

vattenverken i östra Mälaren medför behov av utökad miljötillsyn och hantering av 

tillståndsärenden eftersom större delen av kommunen ingår i föreslaget 

skyddsområde 

BokslulMN2005.doc 2 BOksIUlMN2005.doC 3

Bokslut2005 

Nämnda förändringar och nya tillsynsuppgifter befaras medföra en väsentlig ökning 

av miljönämndens totala tillsynsvolym och därmed behov av ytterligare 

personalresurser inom de närmaste åren. 

Bilaga: Resultaträkning 

Ekerö kommun 2006-02-02 

Miljö- och hälsoskyddskontoret 

MILJÖNÄMNDEN - BOKSLUT 2005 

Verksamhet Budget Utfall Avvikelse Avvikelse' 

2005 2005 tkr 

100700 Nämnden -250 -214 36 14% 

Personalkostnader -195 -167 28 14% 

övrigt -55 -47 8 15% 

261000 Kontoret -3292 -3285 7 0% 

Personalkostnader -3055 -2996 59 2% 

Övriga kostnader -237 -289 -52 -22% 

261100 Miljöskydd 825 900 75 9% 

Kostnader -35 -24 11 31% 

Intäkter 860 924 64 7% 

261200 Hälsoskydd 245 294 49 20% 

Kostnader -35 -86 -51 -146% 

Intäkter 280 380 100 36% 

261300 Livsmedelstillsyn 170 232 62 36% 

Kostnader -90 -57 33 37% 

Intäkter 260 289 29 11% 

261400 Djurskyddstillsyn 15 22 7 47% 

Kostnader -5 0 5 100% 

Intäkter 20 22 2 10% 

Summa kostnader -3707 -3666 41 1% 

intäkter 1420 1615 195 14% 

Nettokostnad -2287 -2051 236 10% 

Överskott 236 

BokslutMN2005.doc 4 

• 

.3)3^ • Sida 

1 

y/ \


Kommunstyrelsen - Kommunledningen 

• • 

Nb.'S evz 

• 

• 


Under året har kommunledningens resurser, utöver ordinarie fo rtlöpande uppdrag och 

uppgifter, inriktats på bland annat följande områden: 


Kommunledningens budget består av flera delar; 

Kostnader för kommunledningsstabens personal som är direkt relaterad till kommunstyrelsens 

uppgifter (t ex översiktsplanering, miljö, information, ekonomiförvaltning, 

personal) eller servicefunktion åt ledning och den övriga organisationen. 

Kostnader för nämndkontoret som är direkt relaterad de tre beställarnämndernas uppgifter. 

Fria resurser för ledning och styrning i form av ESSAM, strategisk utveckling, kompetensutveckling, 

gemensamma IT-utvecklingsprojekt. 

Kostnader som av praktiska skäl har "parkerats" här och har inget direkt sammanhang 

med stabens verksamhet. 

Kostnader för kommungemensamma nyttigheter. 

Kommunledningens bruttobudget för ovanstående för år 2005 uppgår till cirka 59 200 tkr. 

Kommunchefen är chef för kommunledningsstaben och nämndkontoret. Kommunchefen 

har därutöver det samlade ledningsansvaret för tjänstemannaorganisationen. 

Kommunledningsstaben innehåller följande huvudfunktioner för att utföra uppdragen; 

• Kommunkansli 

• Redovisning och finansiering 

• Controllerfunktion och övergripande ansvar för IT-utvecklingen 

• Personaladministration inklusive lönehantering, verksamhets- och organisationsutveckling 

• Samhällsplanering, miljösamordning, näringslivsfrågor 

• Upphandling, inköp, säkerhet och försäkring 

• Information och turismverksamhet 

• Juridisk rådgivning 

• Ärendeberedning till handikapprådet 

• Utvecklingsledare för kommunal produktion äldre- och handikappomsorg samt kultur 

• Produktionschef skola och förskola 

Nämndkontoret är jämte kommunledningsstaben en del av den "centrala" tjänstemannaledningen. 

Nämndkontoret har till uppgift att bereda ärenden till de tre "beställarnämnderna": Barnoch 

ungdomsnämnden, Socialnämnden och Kulturnämnden. 

Personalen vid nämndkontoret beställer verksamhet från den kommunala produktionen 

eller från alternativa utförare, upprättar avtal och följer upp och utvärderar verksamhet utifrån 

nämndens mål och ingångna avtal och överenskommelser. Hämndkontoret har till 

uppgift att informera och möta Ekerö kommuns invånare avseende de verksamheter som 

nämnderna ansvarar för. 

Vid nämndkontoret administreras även avgi fter för nämndens räkning. Medicinskt ansvarig 

sjuksköterska (MAS) tillhör nämndkontoret. 

Det kommungemensamma arbetet med framtagande av ny översiktplan avslutades i och 

med antagande om ny översiksplan i kommunfullmäktige i december 2005. I nästa skede 

inleds arbetet med "omhändertagande" av dess innehåll. 

Ekerö kommuns inriktningsmål är att Ekerö skall vara ett hållbart samhälle utvecklat av 

medborgare, företag, organisationer och kommunen. Arbete med framtagande av nya 

operativa och uppföljningsbara miljömål har pågå tt under några år. Kommunfullmäktige 

antog i oktober ett miljöprogram med miljöpolicy och miljömål. Kommunens miljömål har 

sikte på åren 2006 -2010. 

En ansökan om bidrag till lokala naturvårdsprojekt i Jungfrusundsåsens- och Svartsjövikens 

natur- och rekreationsområden har upprä ttats och statliga bidrag har beviljats till några 

åtgärder vid Jungfrusundsåsen. 

Fortsatt arbete med genomförande av integrerad verksamhets- och ekonomistyrning. 

Upphandling och implementering av ny telefonilösning har ske tt under 2005. 

Kommunledningsstaben har bistått Essam med förberedelser, genomförande och efterarbete 

i samband med folkhälsodagen 

Under föregående år infördes den så kallade "fakturaportalen" med digitalisering av kommunens 

fakturor. Bedömningen är a tt systemet och arbetsprocesserna fungerar bra i organisationen. 

Som följd av dess införande har planenligt hemtagning skett av kundreskontran 

som tidigare låg hos extern entreprenör. 

Ekonomiprojektet EKEN, är ett utvecklingsprojekt för införande av ett gemensamt IT-stöd 

för budget och prognosarbete i hela den kommunala organisationen. Arbetet fo rtskrider 

men har tagit längre tid. Målsättningen att under vintern 2005 fullt ut implementera nuvarande 

version i organisationen har inte kunnat genomföras i sin helhet utan kommer istället 

att ske under våren 2006. Budgetmodellen används men kommer att vidareutvecklas och 

mer tydligt föras ut till användarna. Prognosmodellen används av främst produktionsområde 

skola-förskola och ska föras ut till samtliga användare. Det är framförallt delområdet 

utdata som av tekniska skäl har vållat problem men lösning har nåtts efter årsskiftet och 

arbetet kan fortgå. 

Det intensifierade säkerhetsarbetet med även förstärkta personalresurser har gett positiva 

effekter för den kommunala organisationen. Det kommer än tydligare att synas framöver 

på bla lägre försäkringspremier men även på minskad kostnader för skadegörelse o dyl. 

Långsiktig ekonomisk planering är en förutsä ttning för god ekonomisk hushållning och för 

att även i framtiden möjliggöra finansiering av det kommunala uppdraget. Kommunfullmäktige 

har 2005 fastställt resultatmål som även utgör utgångspunkten för budgetarbetet. 

Förslagen i konsultrapporten som handlar om a tt normalisera relationerna mellan arbetsgivare 

och arbetstagarorganisationerna har bere tts och gemensamma aktiviteter har skett 

under hösten. 

1 

2

Etableringen av Kommunexpeditionen påbörjandes under hösten 2005. Chefen har rekryterats 

och arbetet med att bemanna och få en sammanhållen expedition har sta rtat upp. 

Nästa steg är att ta fram en kravspecifikation för ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem. 

Resurser för detta har beslutats i budget för planperioden. 

Under våren 2005 slutfördes bredbandsutbyggnaden i Ekerö kommun till gagn för kommuninvånare 

och företag i kommunen som fick möjlighet a tt ansluta sig och få tillgång till 

god datakommunikation. God tillgång till datakommunikation i hela den kommunala organisationen 

är en förutsättning för att t ex kunna effektivisera olika administrativa processer 

med stöd av IT. Under 2005 var målsättningen a tt upphandla och etablera ett för den 

kommunala organisationen gemensamt "förvaltningsnät". Det blev en möjlighet genom 

bredbandsutbyggnaden. Arbetsprocessen fick avbrytas som följd av a tt marknaden ännu 

inte var mogen för att leverera det som efterfrågades. Inriktningen är a tt snarast under våren 

2006 återuppta arbetet för att få nätet etablerat och till en rimlig kostnad. 

3. Verksamhetsstatistik 

2005 2004 2003 2002 2001 

Registrerade nya ärenden i kommuns tyrelsens diarium 332 251 182 171 150 

Kommunfullmäktige behandlade ärende 133 96 103 111 80 

- varav motioner 8 8 11 4 9 

- varav interpellationer 16 6 8 3 2 

- varav frågor 6 

Kommunstyrelsen behandlade ärenden 159 121 147 118 142 

Kommunstyrelsens arbetsutskott, behandlade ärenden 316 282 292 263 325 

Beslutade serveringstillstånd 12 9 12 10 16 

- varav permanenta 5 1 4 4 2 

- varav tillfälliga 7 8 8 6 14 

Lönespecifikationer, snitt per månad 2 130 2 108 - 2 181 2 108 

Lönespecifikationer, totalt per år 25 557 25 291 - 26 175 25 300 

Slutförda pensionsärenden 42 32 28 35 25 

Av verksamhetsstatistiken framgår a tt ärendemängden har ökat. Antalet registrerade 

ärenden i kommunstyrelsens diarium ökar årligen och under år 2005 var det en kraftfull 

ökning med närapå en tredjedel jämfört året innan. Kommunstyrelsen med arbetsutsko tt 

har behandlat fler ärenden under år 2005 och ärendemängden är över nivån vad som var 

under åren 2003 och 2001. Kommunfullmäktige har behandlat fler ärenden än vad som 

varit fallet något år under den senaste femårsperioden. 

4. Personal 

För att utföra uppdragen uppgår antalet årsarbetare inom Kommunledningsstabens huvudfunktioner 

tillsammans till ca 48 årsarbetare. Nämndkontoret har ca 11 årsarbetare. Under 

året har funnits vikarie i avvaktan på rekrytering i samband med a tt befattningshavare har 

avgått med pension. Vakanser har funnits i awaktan på rekrytering. 

Under året har ny samhällsplanerare, chefen för kommunexpeditionen, IT-tekniker och 

controller rekryterats. Rekryteringar har också skett inom löneadministrationen. 

Personalrörligheten var betydligt högre under året jämfört tidigare och uppgick till 28,8 % 

inom kommunledningsstaben. (5,8 % år 2004, 5,5 % år 2003). 

Sjukfrånvaron (kort och långtid sammantaget) har under perioden 2004-2002 legat på 

samma nivå de senaste 3 åren. Under år 2005 ökade den till att vara 18,6 dagar per anställd 

(11,5 dagar/anställd år 2004) inom kommunledningsstaben. En förklaring är två anställdas 

långtidssjukdom. ?ven inom nämndkontoret är sjukfrånvaron högre under 2005 

jämfört föregående år, 20,1 dagar i snitt per anställd jämfört 9,9 dagar året innan. ?ven här 

är en förklaring längre sjukfrånvaro. Den registrerade övertiden – merpa rten på egen tjänst 

– fortsätter att minska och motsvarar ungefär 0,6 % av den överenskomna arbetstiden 

(1,4 % år 2004). 

Ekerö kommun är i länet en relativt liten kommun. Trots detta så innefa ttas samma verksamheter 

som alla andra kommuner har. Detta innebär att den kommunala organisationen 

i en liten kommun måste vara kvalitativt lika effektiv som en stor kommun. Som en följd 

härav är det också nödvändigt att de politiska uppdragen till kommunens tjänstemän prioriteras 

hårt. 

Inom kommunledningen upplevs generellt en hög arbetsbelastning. En följd av att allra 

största delen av tiden ianspråktas till dagliga löpande arbetsuppgifter är att resurser i form 

av personell tid, inte kan disponeras såsom är önskvärt för förändringsarbete. En liten organisation 

är, mer än en stor, beroende av a tt effektivisera arbetsprocesserna. Med mycket 

begränsade resurser för a tt frigöra den tiden sker inte heller utvecklingsarbetet i den takt 

som erfordras. Det skapar frustration i en organisation där behovet av förändringar inte är 

okänt. 

Den fysiska arbetsmiljön har avsevä rt förbättrats genom den gjorda investeringen i kyla i 

kommunhuset vilket gör att arbete under den varma perioden kan utföras i lämplig temperatur. 

Vid årsskiftet genomfördes en intern omflyttning inom kommunledningen för att 

lokalmässigt samla de olika delarna inom kommunledningen på ett mer ordnat sätt, det 

underlättar det dagliga samarbetet. 

5. Ekonomi 


Driftekonomi 

tkr Inkl interna transaktioner 

2004 

Utfall 

Utfall 

2005 


Intäkter -10 973 -12 043 -10 682 1 361 

Kostnader 58 915 62 250 59 234 -3 016 

Resultat 47 942 50 207 48 552 -1 655 

Av besparingsbetinget för kommunledningsstab och nämndkontor om 1 900 tkr effekt 2005 

har 1 000 tkr effektuerats under året genom sänkta ramar för e tt flertal olika konton för övriga 

kostnader. Den planerade effektiviseringen av löneadministration med schema/bemanningssystem 

visade sig inte vara möjlig a tt genomföra med nuvarande system 

och resurser. Genomförande av personalrationaliseringar med effekt från augusti 2005 har 

inte effektuerats. Arbetet är försenat och plan för genomförande har redovisats i samband 

med förslag till budget 2006-2008. 

3 

• 

• • • 

4

Utfall helår - avvikelser 

netto, tkr 

1. Informationsainsatser Op 

-90 

2. Miljöarbete 

130 

3. Information 

175 

4. Reception/ Vxl 

-390 

5. Förvaltningsnät, datakommunikation 

690 

6. Vakanser Controller- och IT 

450 

7. IT-ladan 

320 

8. Personal, löneadm 

-200 

9. Avskrivning o ränta IT i skolan 

220 

10. Omställning/Avveckling/Rehablilitering 

-2 600 

11. Strategiska ledningsresurser 

230 

12. Personalrationalisering 

-930 

13. Generell återhållsamhet, tillfällig deltid personal 340 

Netto -1 655 

• • 

1. Årsbudgeten inom kommunledningen för arbetet med översiktsplanen uppgår till totalt 

685 tkr. Genomförda och redan planerade informationsinsatser i samband med Op har 

bedömts komma att uppgå till 300 tkr i år vilket överstiger budgeten om 90 tkr. Under år 

2006 kommer resurser att ianspråktas för lanseringen av planen. 

2. Miljöarbetet bedöms ge ett överskott om 130 tkr innevarande år, vilket kan jämföras 

med budgeten om 460 tkr. Anledningen till överskottet är av engångskaraktär då statliga 

bidrag inte beviljades till framtagande av rekreationsanpassad skogsbruksplan och 

en ersättningsutredning. Kommunens medfinansiering för detta var avsatt inom miljöbudgeten. 

3. Utfallet för information och turisminsatser gav e tt överskott med 175 tkr a tt jämföra med 

den samlade budgeten om 1 647 tkr. Vissa behövliga insatser har skjutits framåt i tiden. 

En prioriterad satsning har varit förberedelser och uppstart a tt förändring av kommunens 

hemsida. 

4. Under året genomfördes upphandling av ny växellösning som även har e tt nytt hänvisningssystem. 

Kostnaderna har överskridit budgeten med ca 390 tkr vilket huvudsakligen 

beror på engångskostnader såsom konsultstöd och utbildning som följd av den nya 

växeln. 

5. I budgeten var 1 000 tkr reserverade för utbyggnad av förvaltningsnät. Som följd av 

den avbrutna upphandlingen har ingen helhetslösning kommit till stånd utan vissa direktdestinerade 

lösningar har istället genomfö rts. Det innebär att det bör bli en positiv 

avvikelse på cirka 690 tkr innevarande år. Resurserna kommer att ianspråktas kommande 

år när nätet har etablerats. 

6. Inom kommunledningsstaben har det under året varit vakanser på ekonom och IT. Vissa 

uppgifter har istället hanterats med inhyrd personal. Effekterna är lägre servicenivå 

till organisationen. Den ekonomiska effekten innevarande år motsvaras av e tt överskott 

på ca 490 tkr. Tjänsterna är besatta från hösten 2005 och med målsättningen a tt öka 

servicenivån jämfört under våren. 

7. Resultatet vid IT-ladan visar på positivt utfall med 320 tkr vid årets slut. Under året har 

efterfrågan på arbetsmarknadsinsatser varit mycket hög och många deltagare, från 

Ekerö och andra kommuner, har erbjudits adekvat utbildning. Tillsammans med företrädesvis 

intern uthyrning av utbildningslokaler samt återhållsamhet med övriga kurser 

blir utfallet positivt. 

• • 

8. Planerad effektivisering inom löneadministration med stöd av schema/bemanningssystem 

visade sig inte vara möjlig med nuvarande status på system 

och arbetsprocess – plan på genomförande återfinns i budget 2006-2008. Tillsammans 

med generellt hög arbetsbelastning, pensionsavgångar och nyrek rytering resulterar det 

i en negativ avvikelse med 200 tkr. 

9. Kostnaderna för avskrivningar och ränta för gjorda IT-investeringar i de kommunala 

skolorna gav en positiv avvikelse om 220 tkr vid årets slut. Det är en effekt av viss 

framflyttning av investeringar till 2006 och att årets projektkostnaden aktiveras senare 

än planerat. 

10. Det kommungemensamma kontot för kostnader i samband med avveckling/omplacering/rehabilitering 

omfa ttar en budget på sammanlagt cirka 2 000 tkr. 

Kostnaderna översteg årsbudgeten med ca 2 600 tkr. Förändrade regler i samband 

med rehabliliteringsåtgärder som inte var kända i samband med budget ökar kostnaderna, 

fler personer i den kommunala organisationen har varit föremål för åtgärder och 

kostnaderna för det träffade avtalet redovisas inom de tta konto. 

11. Utöver reducerade resurser med 1 000 tkr inom staben för strategiska ledningsresurser 

och utveckling/utredning sker återhållsamhet de tta år med kvarvarande resurser. Utfallet 

gav ett samlat positiv överskott om ca 230 tkr. Det innebär även att behövliga åtgärder 

flyttas fram i tiden. 

12.Personalrationaliseringen inom kommunledningsstaben och nämndkontoret från och 

med augusti 2005 med en ekonomisk effekt innevarande år om 930 tkr har inte effektuerats 

på grund av att det inte varit möjligt att prioritera fram ledningstid. Plan för genomförande 

återfinns i budget 2006-2008 

13. Ett flertal delområden/konton bedöms ge positiva avvikelser i mindre omfa ttning. Dessa 

tillsammans med tillfällig underbemanning på grund av vakanser, deltidssjukskrivning 

och deltidstjänstledighet ger sammantaget ett samlat överskott om 340 tkr inom 

kommunledningsstab och nämndkontor. 

Aktiviteter inom alkoholtillståndsgivning, civilförsvarsverksamhet, ESSAM, redovisning, 

upphandling och de gemensamma dri ftskostnaderna av kommunhuset och säkerhet och 

försäkringar kom att genomföras inom de ekonomiska ramarna. 


Kommunstyrelsens investeringsbudget består av flera olika delar. Här återfinns investeringar 

för de kommunala resultatenheterna i både lokaler och inventarier inkl IT. Här redovisas 

och hanteras även kommunövergripande investeringar. I denna sammanställning 

ingår inte Kommunstyrelsens investeringar som sker via Tekniska kontoret och Räddningstjänsten. 

När det gäller större investeringsprojekt i verksamhetslokaler återfinns budgeten under 

kommunstyrelsen. Beslut fa ttas i särskild ordning i kommunstyrelsen om respektive större 

investeringsprojekt. Resurser har under året överförts från kommunstyrelsen till Tekniska 

kontoret för genomförande av upprustning och anpassning av verksamhetslokaler. Uppföljningen 

av investeringsresurser som förts över till Tekniska kontoret redovisas i bokslutet 

inom Tekniska kontoret. 

5 6

Kommunstyrelsens investeringar 2005 

tkr Utfall Budget Avvik 

Skol- och förskolelokaler inkl arbetsmiljöinvesteringar 379 550 171 

Äldreomsorg lokaler 0 1 000 1 000 

Övriga investeringar, trafik och säkerhet 901 1 000 99 

Inventarier gem utrymmen och kommunledning 24 180 156 

Ekeröhälsan, medicinsk utrustning-inventarier 0 75 75 

Förnyelse, komplettering inventarier resultatenheter 3 558 4 181 623 

IT: reinvestering, komplettering datorer 498 540 42 

IT: Gemensamma servrar, säkerhet 403 650 247 

IT: Utvecklingsprojekt adm effektivisering med IT-stöd 0 800 800 

IT-infrastruktur Ekerö kommun 0 250 250 

IT-ladan 42 150 108 

IT i skolan 984 1 800 816 

SUMMA 6 789 11 176 4 387 

Sammanlagt 30 574 tkr av beslutad budget har omförts till Tekniska kontoret för genomförande. 

Den största posten avser utbyggnad demensplatser 20 000 tkr. 

Planerad ombyggnad av förskola, mindre verksamhetsanpassningar i skol- och förskolelokaler 

och arbetsmiljöinvesteringar har genomfö rts eller pågår och investeringsbudgeten är 

omförd till Tekniska kontoret. 

Planeringen för utbyggnad av demensplatser sta rtade 2004 och fortsatt planering för utbyggnad 

pågår, investeringsbudgeten är omförd till Tekniska kontoret. Tillgängliga resurser 

för mindre anpassningar i lokaler har inte ianspråktagits. 

Av investeringsbudgeten för övriga investeringar har 250 tkr disponerats i samband med 

fullföljande av rondellen vid Färingsökorset. Genomförande av säkerhetshöjande investeringar 

i våra verksamhetslokaler har fo rtgått under året till en kostnad om 650 tkr. Investeringarna 

sker i enlighet med plan och det åtgärdspaket som överenskommits med försäkringsbolaget 

vilket i sin tur medför sänkta försäkringspremier. 

Investeringsbudget för gemensamma ut rymmen i kommunhuset och för inventarier för 

kommunledningen (ergonomiförbättringar–fysisk arbetsmiljö) ianspråktogs till en mindre 

del under året som följd av att leverans inte skedde förrän efter årsskiftet. Ombudgetering 

till år 2006 kommer att begäras. 

Ekeröhälsan har inte disponerat årets investeringsbudget. Inköpen under året var a tt betrakta 

som förbrukningsinventarier varför de har belastat driftbudgeten. 

Förnyelse och komplettering av inventarier i resultatenheterna har gjo rts motsvarande 

ca 3 600 tkr. Skolor och förskolor har ianspråktagit de budgeterade ut rymmet. Stor del av 

investeringarna i inventarier har tillfallit Stenhamraskolan, Uppgårdskolan och Tappströmsskolan 

som följd av den omfattande lokalombyggnaden. 

Bredbandsutbyggnaden i kommunen som slutfördes under 2005 är till gagn för kommuninvånare 

och företag i kommunen genom att alla får möjlighet a tt tillgodogöra sig god datakommunikation. 

Den planerade utvecklingen av "förvaltningsnätet" som fick avbrytas 

måste ånyo aktualiseras under år 2006 för a tt kunna dra nytta av den möjlighet som finns 

för att utveckla IT-stödet inom den kommunala förvaltningen. E tt prioriterat område är utvecklingen 

av medborgarservice där kommunens hemsida har en central roll. Som e 

• • 

tt första 

steg. kommer 

• 

en ny hemsida 

• 

att lanseras till sommaren 2006. Därefter vidtar utveck- 

7 8 

Reinvesteringar och kompletteringar av datorer i resultatenheternas administration och i 

den centrala förvaltningen har skett enligt plan. Detsamma gäller ersättning av server för 

gemensamma datasystem. Utbyte av brandvägg och vpn-lösning har få tt anstå i avvaktan 

på upphandling av lösning för datakommunikation. Budgeten för komple tterande utrustning 

till "förvaltningsnätet" har inte heller nyttjats under året som följd av den avbrutna upphand- 

lingen. Även investeringar IT i skolan påverkades av detta, utbyte av föråldrade servrar i 

skolorna till gemensamma mer kraftfulla måste avvakta tills ny alternativ kommunkationslösning 

finns. Resursen för nya effektiviseringsprojekt med stöd av IT har inte begärts få 

ianspråktas. Endast marginell uppgradering av IT-ladans datorpark skedde under året 

men kommer att behöva göras på 2006 års budget. 


Under år 2005 slutfördes fleråriga projekt och ett flertal nya förändringsprojekt som initierades 

2004-2005 kunde ta fa rt. Det är väsentligt att mer kraft återigen kan riktas mot utvecklingsinsatser 

som är till gagn för hela den kommunala organisationen och även kunna 

prioritera långsiktig utveckling av både verksamhet och ekonomi och kommunens utveckling. 

Nedan följer några exempel på områden för utvecklingsinsatser. 

Översiktsplanearbetet avslutades i och med kommunfullmäktiges antagande om översiktsplan 

i december 2005. Arbetet går nu in i ett nytt skede. Utarbetande av den strategiska 

genomförandeplanen, som ska konkretisera översiktsplanens intentioner och mer 

direkt knyta dem an till kommunens verksamhetsmål, kommer att vara centralt. Utöver det 

kommer den översiktliga samhällsplaneringen att vara mer inriktad på specifika ämnesoch 

geografiska områden såsom Va och tätortsområdena inom det så kallade "tätortsbandet". 

En annan väsentlig uppgift, som även den tar avstamp i översiktsplanen, är arbetet med 

mål och strategier för det framtida näringslivet och kommunens arbetet med näringslivsfrågor. 

Näringslivsrådet spelar en viktig roll i arbetet. 

Miljöprogrammet med miljömål och miljöpolicy för kommunen har antagits under året. Nu 

skall miljömålsarbetet förankras och integreras i arbetet med verksamhets- och ekonomistyrning. 

Kommunikations- och informationsinsatser behövs. Miljöredovisningen skall utvecklas 

för att ge en bättre uppföljning av miljömålen., 

Länsstyrelsens positiva beslut angående kommunens ansökan om statligt bidrag för kommunal 

naturvård påverkar inriktningen på miljöarbetet under åren 2006-2007. 

Integrerad verksamhets- och ekonomistyrning ska fortgå i enlighet med den inslagna vägen. 

Verksamhetsbeskrivningarna och verksamhetsplanerna är idag ett basverktyg i styrprocessen 

men givetvis ska fo rtsatt utveckling ske i processerna. 

Långsiktig ekonomisk planering är en förutsättning för god ekonomisk hushållning och en 

förutsättning för att även i framtiden möjliggöra finansiering av det kommunala uppdraget. 

Under 2005 tog kommunfullmäktige beslut om finansiellt resultatmål. I tjänstemannaorganisationen 

fortgår uppbyggnaden av arbete med underliggande finansiella nyckeltal som 

ska vara en del av den ekonomiska uppföljningen i Ekerö kommun. Framtida behov av 

investeringar och deras finansiering och kommunens låneskuld är avgörande delar i uppföljningen 

av finansiell ställning.

lingen med kommunala interaktiva sk e-tjänster där barnomsorgen är e tt väsentligt område. 

Parallellt med detta drivs projekt för utveckling och effektivisering av administrativa 

processer med IT-stöd. Ett av dem är fullföljande av implementeringen i den kommunala 

organisationen av Projekt Eken (gemensamt system för budget, uppföljning och prognos 

samt utdata- rapporter). Nya projekt är schema/bemanning avseende löneadministration. 

Ett tredje är genomförande av planen om att kunna erbjuda kommunens kunder a tt betala 

via e-faktura eller autogiro vilket både ökar medborgarservice och påverkar administrationen 

i positiv riktning. 

Kommunexpeditionen har etablerats genom rekrytering av chef och i början av 2006 fullföljs 

bemanningen. Nästa steg är att ta fram en kravspecifikation för ett nytt ärende- och 

dokumenthanteringssystem. Konsulterna som gjorde utredningen som låg till underlag för 

organisationsbeslutet framhöll a tt efter genomförande av ett nytt system finns en effektiviseringspotential 

på 30 %. Denna effektiviseringspotential förverkligas inte förrän efter e tt 

fullt ut genomfört system. Dessutom krävs resurs för a tt "restaurera" och därefter upprätthålla 

arkiveringsfunktionen. 

Kommunledningsstaben och nämndkontoret står inför förändring. I beslut om budget 2006 

med inriktning 2007-2008 återfinns en kostnadsreducering i bemanning motsvarande 

1,8 mkr vid utgången av år 2007. Det förutsätter att de utvecklingsprojekt som är en förutsättning 

för förändrad bemanning kan genomföras i den takt och omfa ttning som angavs i 

underlag till budget. 

Konsulterna som genomförde utredningen om kommunexpeditionen pekade på avsaknaden 

av resurser i organisationen som har tid och kompetens a tt arbeta med administrativ 

utveckling och effektivisering. Resurser saknas såväl inom kommunledningsstab som 

inom enheter och kontor. 

Sjukstatistik och kunskap om resultaten av den tidigare psykosociala enkäten visar a tt 

stressen inom staben och nämndkontoret leder till a tt man upplever att utveckling i arbetet 

och utveckling genom utbildning och externa kontakter blir mycket eftersatt. 

Möjligheterna att effektivisera och rationalisera i den gemensamma administrationen ligger 

till största delen i införandet av IT-stöd i det interna arbetet och i kommunikationen med 

medborgarna. En sådan förändring kräver initiala utvecklingsinsatser som också kan upplevas 

som kompetensutveckling av personalen. Det krävs dock möjlighet a tt avsätta tid för 

sådana utvecklingsprojekt och därmed en mycket hård prioritering av de uppgi fter som nu 

mer än full arbetstid belägger personalen. 

Därutöver krävs på sikt möjligheter till "påfyllnad" av kompetens genom extern kompetensutveckling, 

nätverkskontakter, studiebesök mm. I en jämförelsevis liten kommunal organisation 

som i Ekerö kan det interna professionella stödet bli "u ttunnat". Det är därför 

väsentligt att hämta kunskap och inspiration utifrån. Det är väsentligt a tt uppnå en arbetssituation 

där det blir möjligt för personalen att ta tid åt dessa aktiviteter och därmed uppnå 

en långsiktig kvalitetssäkring av arbetsresultaten. 

• • . . 

EKERÖ 

•► KOMMUN 

Kommunstyrelsen - Kommunledning 

Bilaga 1 

Totalt 

Budget 

Utfall 

tkr Utfall 2006 2005 Avvik 2004 Förändring 2004-2005 

Externa intäkter -4 767 -3 417 1 350 -3 630 1 136 31,3% 

Interna intäkter -7 276 -7 265 11 -7 343 -66 -0,9% 

Intäkter -12 043 -10 682 1 361 -10 973 1 070 9,8% 

Perskostn. + PO 36 837 32 890 -3 947 34 034 2 803 8,2% 

Lokalhyra extern 355 372 18 364 -9 -2,4% 

Lokalhyra intern 6 388 6 388 0 5 154 1 234 23,9% 

Övriga ext kostn 14 330 15 174 844 14 964 -634 -4,2% 

Övriga int kostn 3 385 3 459 74 3 972 -587 -14,8% 

Avskrivningar 821 817 -4 372 449 120,9% 

Internränta 135 134 -1 56 79 143% 

Kostnader 62 250 59 234 -3 016 58 915 3 336 5,7% 

RESULTAT -50 207 48 552 -1 655 -47 942 -2 265 4,7% 

nommumeumngsscanen, into 'common gemensarn vencsamner 

Budget 

Utfall 

tkr Utfall 2005 2005 Avvik 2004 Förändring 2004-2005 

Externa intäkter -4 670 -3 297 1 373 -3 544 1 126 31,8% 

Intema intäkter -463 -482 -19 -684 -220 -32,2% 

Intäkter -5 134 -3 779 1 355 -4 227 906 21,4% 

Perskostn. + PO 30 604 26 834 -3 771 27 872 2 733 9,8% 

Lokalhyra extern 354 372 18 354 0 0,0% 

Lokalhyra intern 6 388 6 388 0 5 154 1 234 23,9% 

Övriga ext kostn 13 932 14 451 518 14 596 -664 -4,5% 

Övriga int kostn 3 331 3 387 56 3 877 -546 -14,1% 

Avskrivningar 767 772 5 297 469 157,8% 

Intemränta 128 128 0 44 84 

Kostnader 55 504 52 331 -3 173 52 194 3 310 6,3% 

RESULTAT -50 370 48 552 -1 818 -47 966 -2 404 5,0% 

Nämndkontoret 

Budget 

Utfall 

tkr Utfall 2005 2005 Avvik 2004 Förändring 2004-2005 

Externa intäkter -96 -120 -24 -86 10 11,6% 

Interna intäkter -6 813 -6 783 30 -6 659 154 2,3% 

Intäkter -6 909 -6 903 6 -6 745 164 2,4% 

Bilaga 1: Resultaträkning 

Perskostn. + PO 6 233 8 056 -177 6 163 70 1,1% 

Lokalhyra extem 1 0 -1 9 -9 

Lokalhyra intern 0 

Övriga ext kostn 398 724 326 368 30 8,0% 

övriga int kostn 54 72 18 95 -41 -43,3% 

Avskrivningar 54 45 -9 74 -20 -27,3% 

Internränta 7 6 -1 11 -4 

Kostnader 6 746 6 903 157 6 721 25 0,4% 

RESULTAT 163 0 163 25 139 

9 

10


Kommunstyrelsen - Ekeröhälsan 

O/15702 

1. 1. Omfattning och inriktning 

Ekeröhälsan är en konsultativ expertresurs för kommunen dess arbetsplatser och 

anställda med uppdrag att tillhandahålla företagshälsovård för kommunen samt 

de privata företag som är anslutna till verksamheten. 


Basen i vår verksamhet består av bedömningar, utvärderingar och åtgärder inom 

alla enligt nedan angivna områden. 

• Hälso- och friskvård 

• Arbetsrelaterad sjukvård 

• Psykosociala områden 

• Ergonomi 

• Arbetsmiljö 

• Utbildning/information 

• Rådgivning 

• Rehabilitering 

Arbetsrelaterad sjukvård och rehabilitering med mål att personer skall kunna återgå i 

arbete upptar en stor del av vår tid. Detta sker bland annat genom kontakter och 

samråd med försäkringskassan, chefer och rehabiliteringsansvariga. 

Vi har också tillgång till arbetsmiljöingenjör för den tekniska företagshälsovården. 

De satsningsområden och uppdrag som beskrivits i Ekeröhälsans verksamhetsplan 

för 2005 har genomförts enligt uppgjord handlings- och tidsplan. 

Arbetet med förebyggande hälso- och friskvård i samverkan med personalavdelningen 

kommer att fortgå under 2006. 

Under rubriken Verksamhetsstatistik och nyckeltal redovisas en mer utförlig 

sammanställning av de uppdrag och aktiviteter som slutfö rts under det gångna året. 

Utöver detta har Ekeröhälsan också genomfört projekt tillsammans med de privata 

företagen i ergonomiska, psykosociala och hygieniska frågor. 


Företagsläkarens patientarbete har fördelats mellan arbetsrelaterad sjukvård, 

allmänna och riktade hälsokontroller samt medverkan i det arbete som bedrivs 

med såväl förebyggande insatser som riktade åtgärder för rehabilitering tillbaka till 

arbetslivet tillsammans med arbetsledare, enhetschefer och Försäkringskassan. 

Företagsläkaren är även verksamhetschef. 

Företagssköterskans verksamhet. 

• En stor del av företagssköterskans arbete utöver bokade besök och riktade 

hälsokontroller har bestått av mottagningsarbete vid läkarmottagning, 

rådgivning, utbildning, stödverksamhet för enheten, ekonomisk redovisning 

och samordningsuppgifter. 

• Hälsoprofiler tillsammans med sjukgymnasten har utfö rts för hemtjänsten 

samt inom omsorgen, en uppföljning av pilotprojektet från våren 2004 och 

för förskolepersonal 55+ med en utvidgad fokusering på 

belastningsbesvär. Redovisning har skett till berörda enheter. 

Hälsoprofiler och hälsokontroller förde anställda inom de privata företagen 

har också gjorts. 

• Nyanställningsundersökningar med hygieninformation till personal inom 

matproduktion och hos de externa företagen. 

• Hörseltester för idrottslärare med rådgivning och utvärdering. 

• I rehabiliteringen av långtidssjukskrivna har företagssköterskan deltagit 

med en föreläsning om "Friskfaktorer i arbetslivet". 

• Deltagit i Kommunens information för nyanställda. 

• Utbildning i första hjälpen för personal inom Boendestödet och Solrosen 

samt vid externa företag. 

• Rökslutargrupper och enskild handledning har resulterat i att 6 personer 

slutat använda tobak. 

• Deltagande i skyddsronder på flera enheter. 

• Kontakt med kyrkans diakoner i kommunen samt med Medicinskt ansvarig 

sjuksköterska har även förekommit för bättre samverkansmöjligheter. 

För att bibehålla och förstärka egen kompetens har företagssköterskan gått en 

endagskurs för bättre hantering av journalprogrammet, deltagit i information 

och föreläsningar vid Centrum för Folkhälsa och i Arbets- och miljömedicins 

regi. Berörda områden är bland annat nyheter om rökning, kost, Isocyanater 

och Hakul projektet. 

Ergonomens verksamhet 

• Ergonomiska bedömningar och utredningar har gjo rts på 

textillärararbetsplats i Tappströmsskolan, Närlundaskolans kök, 

kontorsservice, miljökontoret, receptionen kommunhuset, 

Konsumbutikerna på Färingsö, Sånga-Säby kursgård, Alverbäcks kontor 

samt individuella bedömningar och rekommendationer inom alla 

yrkeskategorier med skriftlig avrapportering. 

• Hälsoprofiler har tillsammans med företagssköterskan utförts inom 

omsorgen, uppföljning från våren 2004, inom förskolorna ålder 55+ samt 

hemtjänsten, tillsammans 150 st. Avrapportering till berörd enhet. 

• Inom friskvårdssatsningen har stegräknare med tävlingsmoment 

tillhandahållits samt under våren regelbunden stavgång e tt pass / vecka. 

Även tipspromenad för alla anställda inom kommunen har genomfö rts 

under våren. 

• I rehabiliteringen för långtidssjukskrivna har ergonomen deltagit med 

föreläsningar i vardagsergonomi teori och praktik samt även bistått i 

rehabiliteringsutredningar med ergonomiska bedömningar. 

• Undervisning i ergonomi för kulturenheten och Thorslunda växthus och 

kontor samt i förflyttningsteknik inom omsorgen har genomförts under året. 

• Tillsammans med företagssjuksköterskan och personalkonsulenten har 

ergonomen/ företagssjukgymnasten samarbetet med svenska kyrkans 

diakoner. 

1 

• 

• • • 

2

• • 

• • 

För bibehållande av egen kunskap har ergonomen under året besökt möbelmässan, 

5. Ekonomi 

sjukgymnastdagarna, kommunanställda sjukgymnasters nätverk K2:s möte i Kalmar, 

redovisningarna av HaKul projektet och mätning av ergonomiska bedömningar på KI. 

Då 2005 års ekonomiska resultat föreligger konstaterar vi att budgeten har kunnat 

hållas. 

Oväntat god efterfrågan på tjänster från våra externa kunder har starkt bidragit till 

Personalkonsulentens verksamhet 

detta. 

Personalkonsulenten har genomfö rt följande: 

Personalkostnaderna för år 2005 har stannat inom de marginaler som förutse tts. 

• Två omfattande uppdrag där CSK varit uppdragsgivare; 

1. Kommunövergripande djupintervjuprojekt tillsammans 

med externinhyrd organisationskonsult, Resultatet, där 

5.1 Driftekonomi och Ekonomiskt resultat 

samtliga kallade deltog redovisades inför CSK i maj. 

2. Arbetsmiljöutredning med handledning inom Ekeröhälsan 

äldreomsorgen i dialogform med samtlig personal. Driftekonomi 2004 2005 

tkr inkl interna transaktioner Utfall Utfall Budget Avvikelse 

• Lett flera grupphandledningar i konfliktsituationer inom skola och omsorg. 

• Chefsstöd i form av regelbunden individuell handledning för ett flertal Intäkter 382 468 401 67 

chefer. Kostnader -2117 -2 171 -2 135 -36 

• Konflikthantering; anställd-chef 

• Arbetat förebyggande psykosocialt genom att hålla utbildning och 

Resultat -1735 -1703 -1734 31 

handledning i ämnet "Etik i arbetslivet". 

• Samarbetat med flera olika beroendemottagningar, däribland Fyren, 

gällande alkohol- och drogproblematik samt anhörigstöd. 

• Samarbetat med Kyrkan i Ekerö kommun, och haft regelbunden kontakt 

med de två diakonerna, dit klienter hänvisats för samtal. 


Investeringsbudgeten 75 000 kr har ej använts. 

• Initierat och startat upp ett samarbete med KBT-gruppen i Gamla Stan som 

har kognitivt utbildad personal. Samarbete med St. Lukas och 

psykodynamiskt utbildad personal etablerades redan för några år sedan. 

• Initierat och startat upp ett samarbete med KI's Stressmottagning och 

Alexander Perski. 

• Genomfört ett flertal individuella rehabiliteringsutredningar med uppföljning 

tillsammans med chefer och anställda. 

• Utfört två större arbetsmiljöutredningar med handledning på plats hos 

beställarna, efterfrågan på Psykosociala tjänster är stor även från 

Ekeröhälsans privata uppdragsgivare. 

• Medverkat i Personalavdelningens Friskvårdsprojekt genom föreläsning för 

långtidssjukskrivna samt även lett en egen "Coaching-grupp" för 

långtidssjukskrivna. 

• Förutom ovanstående har en stor mängd individuella stöd-, kris- och 

motivationssamtal genomförts. 

• Under året har PK fullföljt egen utbildning till Organisationskonsult. 

Föråldrad apparatur har ersatts inom ordinarie budget. 


Inga förändringar planeras i basverksamheten. 

Friskvårdssatsningen som pågår i kommunen är ett prioriterat område liksom de 

kommunövergripande undersökningar och insatser som Ekeröhälsan få tt i 

uppdrag av kommunledning och arbetstagarorganisationerna. 

En ny arbetsmiljöenkät förutses under 2006, vilket också kan generera uppdrag 

till Ekeröhälsan 

Bilaga: Resultaträkning 

4. Personal 

Ingen personalomsättning har ägt rum. 

Under året har vi även haft tillgång till en kontorsresurs 12 timmar per vecka. 

Till enheten är en skyddsingenjör knuten till verksamheten på konsultbasis. 

4

Bilaga 

Resultaträkning 

Ekeröhälsan 

Utfall 2005 Budget 2005 Avvikelse200 

5 

Intäkter 

Extema 463 370 93 

Interna 6 31 -25 

Summa intäkter 469 401 68 

Kostnader 

Perskostnader inkl PO -1 704 -1 707 3 

Lokalhyra intern -231 -231 0 

Köp av stödverksamhet -40 -22 -18 

Övriga externa kostn -161 -131 -30 

Övr. interna kostn -7 -5 -2 

Avskrivning -27 -35 8 

Internränta -2 -4 2 

Summa kostnader -2 172 -2 135 -37 

Resultat 1 703 1 734 31 

5 

• • • •

• • 

• • 


EKERÖ KOMMUN 

Överförmyndaren 2006-02-17 

§6 

Verksamhetsberättelse för 2005 


EKERC) KOMMUN 

KOMIL7UNLEDN1 NGSSTAl3EN 

= . 2006 -02- } 1 

UEarr 

// 

ienr.:_1.. 

UÔr.45-. i 

Dlarleplanbeteclr. 

Överförmyndaren 


Överförmyndaren är en rättsvårdande myndighet med uppgift att utöva tillsyn över 

förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap. Överförmyndaren lämnar genom sitt 

kansli information om sin verksamhet och gällande lagstiftning. 


Överförmyndaren har erhållit "Information och anvisningar för 

BOKSLUT 2005". 

Verksamhetsmått (antal ärenden) 2004 

Utfall 

• 2005 

Utfall 

04/05 

Förändring 

Överförmyndarens beslut 

Verksamhetsberättelsen för 2005 överlämnas till kommunstyrelsen. 


Marianne Ekblom 

överförmyndare i Ekerö kommun 

Förmynderskap med 

32 36 4 

överförmyndarkontroll 

Fria förmynderskap 59 51 - 8 

Förvaltarskap 4 4 0 

God man FB 11:2 23 22 -1 

God man FB 11:3 4 6 2 

God man FB 11:4 116 132 16 

Totalt 238 251 13 

Förvaltarfrihetsbevis 19 24 5 

3. Personal 

Överförmyndaren har juridisk kompetens. Under året har juridiska ärenden samt 

administration skötts löpande. 

4. Ekonomi 

Överförmyndaren har inga intäkter. Budgeten för år 2005 har på kostnadssidan uppgått till 

609 tkr. Kontot för arvodesutbetalningar till gode män och förvaltare har ökat i relation till 

budget på grund av ökad volym och att färre huvudmän har möjlighet att betala arvodet av 

egna medel. Kontot för personaladministration har under året varit lägre än budget på 

grund av att tidigare intjänad semester har belastat resultatet under året. Detta är reglerat. 

Det slutliga resultatet för överförmyndarverksamheten i förhållande till budget visar på en 

negativ avvikelse på 38 tkr. 

Fotokopians överensståmmelsn 

med originalet intygas: 

Vrk 05 1


Driftekonomi 


2004 

Utfall 

Utfall 

2005 


Intäkter 0 

Kostnader -600 -647 -609 -38 

Resultat -600 -647 -609 -38 


Informationsmaterial angående godmanskap och förvaltarskap kommer att upprättas 

under 2006. I övrigt kommer ingen större förändring av verksamheten att ske. 

vrk 05 

2 

• • • •

2006-03-21 Arbetsutskottet Kallelse

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?