jubileumstidning - Arbetsgivarföreningen KFO

Arbetsgivarföreningen för kooperativa
och idéburna företag och organisationer
friskolan där eleverna står i fokus sid 8
kooperativ assistansverksamhet gav flexibilitet sid 4
Folkets Hus och Parker digitaliserar kultur sid 20
KFO 2013 · 1

arne
mårtensson
KFOs utveckling
under 70 år
KFO har gått från att vara en arbetsgivarorganisation för den
traditionella kooperationen till en organisation som samlar
både den traditionella kooperationen och andra idéburna
företag och organisationer inom civilsamhället.
Namnet KFO betydde ursprungligen
Ko operationens förhandlingsorganisation.
På den tiden var Kooperativa Förbundet, KF,
Sveriges största företagsgrupp. Förutom
detaljhandeln som drevs av konsumentföreningarna,
hade KF även industrier som producerade
en mängd olika varor. Anledningen
till den egna tillverkningen var att kooperationen
från början utsattes för leveransbojkotter
från producenter som var starkt kopplade
till den privata detaljhandeln. Tyngdpunkten
på detaljhandel och industri av speglades
även på KFO, som i mitten av 60-talet
hade cirka 60 anställda, inklusive en tidsstudieavdelning.
Allt sedan bildandet 1943 har KFOs
grundfundament varit det huvudavtal som
tecknades med LO, och som numera omfattar
nästan alla motparter. Avtalet innebär
att KFO garanterar de fackliga motparterna
konkurrensneutrala avtal, samtidigt som de
fackliga organisationernas motprestation är
arbetsfred.
Huvudavtalet är unikt eftersom KFO inte är
en konfliktorganisation. I vanliga fall är strejk
och lockout det yttersta sättet att lösa en
intressekonflikt mellan arbetsgivarorganisation
och de fackliga motparterna. KFO hanterar
istället sådana tvister genom att parterna
efter en strandad förhandling tvingas in i två
”I dag har vi
nästan 4 000
medlemsföretag med
100 000 anställda.”
formella, interna ”medlingar”. Detta system
har i alla år skyddat KFOs medlemsföretag
från legala konflikter.
Under åttiotalet började den KF-ägda
industri sektorn att avvecklas, mot bakgrund av
att världshandeln utvecklades snabbt och det
inte längre fanns inköpshinder. Samtidigt skärptes
konkurrensen inom detaljhandeln betydligt.
För KFO innebar detta ett tapp av ett stort antal
medlemsföretag. Samtidigt lockades en mängd
idéburna och nykooperativa verksamheter till
KFO tack vare värdegrunden och huvudavtalet
med de fackliga organisationerna. Medlemsantalet
växte i takt med att nya medlemsgrupper
valde att ansluta sig till KFO. 1980
kom de ideella organisationerna. I slutet
av åttiotalet blev det möjligt att driva
kooperativa förskolor finansierade av
kommunerna och 1988 blev ko operativa
förskolor en ny medlemsgrupp i
KFO. Under nittiotalet blev även vård- och
omsorgsföretag, friskolor och personlig assistansanordnare
nya avtalsområden.
Erfarenheterna av att etablera nya avtalsområden
och den stora acceptansen för
KFOs värdegrund och huvudavtal ledde till
att även verksamheter inom folkrörelserna,
arbetskooperativen och partierna blev medlemmar
i KFO.
KFO har en mycket positiv medlemsutveckling.
När jag började på KFO 1988
hade vi 639 medlemsföretag med 80 000
anställda. I dag har vi nästan 4 000 medlemsföretag
med 100 000 anställda. Antalet
anställda i KFO under denna period har
minskat från 38 till 21 anställda. Utvecklingen
medför förstås nya utmaningar. Till
exempel samverkar numera KFO med fem
1943
KFO bildas.
515 med l.
Kooperationens och KFOs utveckling
1899
Ko ope rativa
förbundet, KF,
bildas.
1906 KFs kongress vill
ha åtta timmars arbetsdag.
”Kooperationen
bör föregå med gott
exempel”.
1912 Det första kollektivavtalet.
Gäller KFs kontors- och lagerpersonal
vid huvudkontoret i Stockholm
och förbundets avdelningar.
1938 Saltsjöbadsavtalet tecknas
mellan Landsorganisationen
i Sverige (LO) och Svenska
Arbetsgivare föreningen. Blir
förebild för andra huvudavtal.
1942 Konsumentkooperationens
pensionslösningar omfattar alla
kategorier av anställda.
1943 Kooperationens
Förhandlings organisation
(KFO) bildas den 31 januari.
Medlemmar: KF, KF-industrier,
Konsum och Folksam.
Personalfest, Mosebacke 1947.
1946 Huvudavtal med LO. Parternas gemensamma
önskan är att ”den kooperativa
rörelsen inte hindras i tävlan på lika villkor
med annan företagsamhet att utvecklas i allt
större omfång och betydelse.”
2 · KFO 2013

2013
KFO 70 år!
4 000 medl.
KF 1938:
’’Kooperationen som
arbets givare ska vara
konkurrensneutral
jämfört med privata
företag inom samma
bransch.”
Lönepolitiska principuttalanden
av KF och LO 1946:
’’vinst uppstår inte
i privatekonomisk
bemärkelse då den
kooperativa rörelsen
arbetar för att tillvarata
konsumentintressena.
Demokratiskt styrda
företag – en medlem
en röst.”
2005
1 782 med l.
1962
852 med l.
1988
639 med l.
1995
1 782 med l.
1953
665 med l.
andra fristående arbetsgivarorganisationer
(Arbetsgivaralliansen, Fastigo, KFS, Svenska
kyrkans arbetsgivarorganisation och Svensk
Scenkonst) inom områdena förhandlingar,
juridik, information/marknadsföring och
utbildning.
KFO finns till för sina medlemmar. Vårt
arbete går ut på att ge dem bästa tänkbara
stöd i arbetsgivarfrågor, både när det kommer
till förhandlingar, kollektivavtal, praktiska
arbetsgivarfrågor och att bilda opinion i viktiga
frågor. I den här tidningen får du träffa några
av våra medlemmar och ta del av deras verklighet
och utmaningar. Trevlig läsning!
Arne Mårtensson, förbundsdirektör
till och med juni 2013.
Omslag: Anna-Lena Bengtsson på Lemshaga Akademi, Ingarö Omslagsfoto:
Helena Sundqvist Laurin Redaktör: Helen Ala-Kojola, KFO, helen.ala-kojola@kfo.se,
08-702 54 18 Texter: Helena Sundqvist Laurin och Helen Ala-Kojola
Form och produktion: ETC Kommunikation Tryck: Modintryckoffset, 2013
1947 Företagsnämnder, samråd
och förslagskommittéer införs.
Fokus på rådgivning, arbetarskydd,
trivsel, arbetsmiljö,
utbildning och information.
1949 OK-koncernen blir medlem.
1980 Ideella organisationer
ny medlemsgrupp.
1988 Förskolor ny medlemsgrupp.
1991/1992 Vård- och omsorgsföretag
ny medlemsgrupp.
1995 Folkrörelser ny medlemsgrupp.
1998 Arbetskooperativen
ny medlemsgrupp.
2000 Folkets hus och
Parker ny medlemsgrupp.
1951 Fonus-koncernen
blir medlem.
1972 Riksbyggenkoncernen
blir medlem.
1994 Friskolor och
personlig assistansanordnare
blev nya
medlemsgrupper.
2005 Namnändring till
Arbetsgivar föreningen
KFO och stadgeändring.
Avtalskonferens med Handels 1964.
KFO 2013 · 3

martin
’’Att starta
engqvist
eget gav mer
flexibilitet’’
– Det svåraste är inte att vara förlamad från axlarna och neråt. Det
svåraste, för både mig och min fru, är att ständigt ha andra människor
i vårt hem, säger Martin Engqvist, delägare av Kooperativet Tetra.
Martin Engqvist är beroende av assistans
dygnet runt. Under ett frilansuppdrag i Nice i
oktober 2000 bröt han nacken i en bilolycka.
Sedan följde en sju månader lång intensivvård
och rehabilitering på sjukhus.
område
Personlig assistans
Räknat till antal anställda är detta KFOs
största verksamhetsområde. STIL (Stiftarna
av Independent Living i Sverige)
skrev kollektivavtal med KFO redan
1989/90. När assistansreformen började
gälla 1994 blev många organisationer och
företag medlemmar i KFO.
antal medlemmar: 500.
antal anställda hos medlemmarna:
Drygt 34 000.
rådgivare: Anita Fink Knudsen, Björn
Jidéus och Lars Trapp.
vanliga frågor: Mycket rådgivning kring
anställningsformer, arbetstid och kravet
på tillstånd för att få bedriva personlig
assistansverksamhet.
kollektivavtalet: I kollektivavtalet finns
en särskild anställningsform, anpassat
efter assistansanvändarens behov och
förutsättningar. KFO har också tagit fram
etiska rikt linjer för personlig assistansområdet,
där vikten av kvalitet i verksamheterna
betonas, liksom betyd elsen
av goda och likvärdiga anställningsvillkor
för alla anställda.
facklig motpart: Kommunal.
– Man är inte förberedd på att bryta
nacken. Det tog en sekund sedan var mitt liv
krossat, alla drömmar, allt. Mitt i detta kom
kuratorn på Karolinska sjukhuset och presenterade
ett assistansföretag.
Det tog ett tag att lära sig det nya livet.
Martin Engqvist beskriver den enskilt största
förlusten: Inte att vara förlamad, utan förlusten
av oberoende, flexibilitet, integritet.
Assistans företaget som kuratorn presenterade
var ett stort företag.
– Innan jag hittat ett förhållningssätt och
själv visste hur jag ville ha det var det fruktansvärt
jobbigt för mig och Helga.
Det stora assistansföretaget fungerade
i stort sett ganska bra – ända tills hans assistenter
fick en ny chef och Martin Engqvist
därmed en ny kontaktperson.
– Då började krånglet. Relationen mellan
mina assistenter och chefen fungerade inte.
Och krångel betyder akuta bekymmer för
mig. Där någonstans började jag fundera på
att göra på något annat sätt.
Tillsammans med ett par andra ryggskadade
killar och med hjälp av en bokföringsfirma
startade han Kooperativet Tetra för
åtta år sedan. I praktiken fungerar det som
tre separata företag under ett gemensamt
paraply.
– Vi fick bra råd av Coompanion när vi
startade. Egentligen ville vi bara styra upp
det så att det skulle fungera för oss i vår vardag.
För det är rätt besvärligt att vara assistansberoende,
säger Martin Engqvist.
Behoven är så olika, jämför bara med en
tioåring med hjärnskada, eller en socialt
ensam person som inte lever samma aktiva
liv som Martin Engqvist.
– Vi är mellan 15 000 och 16 000 assistansberättigade
i Sverige. Lika många yrken
för assistenter finns det. Jag har inga sociala
behov som assistansen ska lösa. För mig
är det viktigt att det är en professionell relation.
Assistenterna är inte en del av min familj,
de är inte gäster i mitt hem. I längden tror jag
det blir lättare för alla parter.
Hittills överväger fördelarna med att vara
egna anordnare: De styr mer själva, vilket
innebär mer flexibilitet. Tillgången på vikarier
är den enda nackdelen Martin Engqvist kommer
på – gruppen har diskuterat en gemensam
vikarie pool, men det har stannat vid diskussioner.
De bor på olika håll och har olika
behov och önskemål.
– I en liten firma blir det känsligare, till
exempel i influensatider. Och visst blir det
mer jobb, med rekrytering och schemaläggning.
Det skulle inte gå om vi inte var tre pigga
individer som jobbar och lever aktiva liv.
Nu fungerar tillvaron trots allt ganska bra.
Han har lärt sig vilka människor och egenskaper
som fungerar bra. Det blir mer sällan fel
vid rekrytering.
– När det fungerar lever jag ett ganska bra
liv. Det är ett elände att bryta nacken. Det
är en stor sorg. Men jag lever ett rikt liv med
samma jobb jag hade innan, som redaktör.
De gånger assistansen inte fungerar – då
går vardagen i kras. Martin Engqvist beskriver
hur en tjänsteman på Försäkringskassan
hotade att dra in hans stöd till assistans
eftersom han menade arbetstidsreglerna inte
hade följts vid en semesterresa.
– Men då fick jag stöd av KFO, avtalet med
Kommunal medgav visst detta. Jag tänker
på alla dem som är betydligt svagare än vad
jag är, som inte har munläder, kunskap och
energi. Avstår de från sina semesterresor
istället för att ta strid …?
4 · KFO 2013

foto: christer jansson
3 röster
om personlig
assistans
Vilhelm Ekensteen,
ordförande i Intressegruppen
för assistansberättigade,
IfA
– Den absolut viktigaste
frågan är att se till att assistansberättigades
personliga
integritet värnas och att de
behåller makten över sina liv.
Själva assistansreformen är en livsnödvändighet
för personer som har stora
funktionsnedsättningar. Den gör att
de kan leva på samma villkor som alla
andra. Det finns ett stort princi piellt
stöd för reformen bland våra politiker,
så jag ser ljust på framtiden. K
Cecilia Blanck, styrelseordförande
i Brukarkooperativet
JAG
– Det finns många frågor
som är viktiga inom det här
området, till exempel att de
förändringar av assistansersättningen
som nu utreds
inte försämrar kvaliteten på
assistansen för våra medlemmar. En
annan viktig fråga som Föreningen JAG
och KFO driver gemensamt är att visa
att det finns en tredje väg. Det handlar
inte om att välja mellan offentlig sektor
eller riskkapitalägda bolag, utan vi
vill peka på alla de värdegrundsburna
organisationer som skapar bra kvalitet
på assistansen för sin brukare. Det är
lätt att de glöms bort i debatten. K
foto: jessica linder-jansson/jag
Martin Engqvist valde att starta sitt eget assistansföretag för att kunna styra själv och få
mer flexibilitet i tillvaron.
När man är beroende av assistans dygnet
runt finns en oro för hur reformen med personlig
assistans ska bli – Försäkringskassan
och Socialstyrelsen har ökat kraven på redovisning,
det är bra, tycker Martin Engqvist, liksom
tillståndskravet.
– Men jag oroar mig för minuttänkandet.
För mig är det viktigt på riktigt:
’’Att det är en
professionell
relation.”
Personlig assistans gör att vi kan bo i vanliga
bostäder, ha familj och jobb. Att värna reformen
är otroligt viktigt! Det är en rättighetsfråga!
Det handlar inte om att vara snäll mot
ett antal stackare, utan att jag ska ha samma
rätt som alla andra att jobba. Det är en demokratifråga!
K
Adolf Ratzka, verksamhetsledare
på Independent
Living Institute
Den bästa kontrollen över
assistansens kvalitet får man
som assistansanvändare
genom att anställa sina egna
assistenter, antingen som
individ eller genom ett kooperativ.
Ju fler vinstdrivande anordnare
som kommer in på marknaden, desto
mer hårdbevakat kommer tyvärr området
att bli. Följden blir att kontrollbehovet
ökar, och självbestämmandet minskar.
Nyckelordet för att få bra kvalitet i
assistansen är just självbestämmandet.
För att bevara självbestämmande och
stödja enskilda arbetsgivare och kooperativ
även i framtiden behöver vi allierade
som till exempel KFO. K
KFO 2013 · 5

petter
joelson
’’Bra villkor,
kontinuitet &
engagemang’’
Petter Joelson tröttnade på frilanslivet i
reklambranschen och funderade på om
det fanns ett annat sätt att leva och arbeta
på. Utifrån vad som verkligen var viktigt för
honom, att ha inflytande över sin vardag,
kunna välja sina uppdrag och att arbeta
utifrån sina grundvärderingar, startade han
webb- och designbyrån Rabash i Göteborg.
– Idag arbetar vi med meningsfull kommunikation.
Vi tar uppdrag som vi verkligen
tror på och därför kan vi göra ett bättre jobb,
säger han.
Bland kunderna finns många intresseorganisationer,
till exempel Hörselskadades Riksförbund,
Djurens Rätt och Läkare Utan Gränser.
Petter Joelson tror att det faktum att
Rabash är ett kooperativ kan vara en konkurrensfördel
för dem, att kunderna känner igen
sig i organisationsformen.
”Vi ville ha en hög
delaktighet och en låg
ingångströskel.”
– Vi valde en kooperativ företagsform
för att vi vill ha en hög delaktighet och en
låg ingångströskel. Men vi märker det finns
många fördomar runt kooperativ. Många tror
att vi bedriver någon slags social verksamhet,
så är det ju inte. På många sätt liknar vi ett
aktiebolag. Vi är på den kommersiella marknaden
och vill gå med vinst precis som alla
andra, säger Petter Joelson.
Byrån har fyra delägare och en anställd.
Petter Joelson tycker att det finns många fördelar
med att vara en personalägd byrå. De
fattar demokratiska beslut och kan vara flexibla
i en föränderlig omvärld. Dessutom bidrar
företagsformen till att skapa engagemang
och delaktighet. Även om Rabash har funnits
i fem år, så har de ganska nyligen gått med i
Arbetsgivarföreningen KFO.
– Vi behöver hjälp med praktiska frågor
runt anställningar. Sedan är det ett jätteplus
att man kan få hjälp vid offentliga upphandlingar,
något som blir allt mer viktigt i vår vardag,
säger Petter Joelson.
Rabash försöker att vara en så bra arbetsgivare
som möjligt. De värderar bra anställningsvillkor
och långsiktighet. Dessutom försöker
de att få en jämn fördelning mellan
könen när de rekryterar.
– Jag tror att det gör oss annorlunda i kommunikationsbranschen.
Vi är övertygade om
att en bra arbetsmiljö skapar förutsättningar
för att ta arbetet till nya nivåer. Vi vill gärna
vara en förebild i kommunikationsbranschen,
med bra villkor, kontinuitet och engagemang i
våra frågor, säger Petter Joelson. K
område
Tjänsteföretag
Avtalsområdet tjänsteföretag växer
mycket starkt inom KFO. Här finns olika
medlemmar som producerar både varor
och tjänster, som konsulttjänster, bokföring,
media företag och mycket mer.
Tidigare i år bildades den första verksamhetskommittén
inom området, för
att tydligare kunna driva frågor som är
viktiga för medlemmarna.
antal medlemmar: 111.
antal anställda hos medlemmarna: 3 791.
rådgivare: Hans-Erik Stierna, Anita Fink
Knudsen, Magnus Lindström.
fackliga motparter: Unionen och
Akademiker förbunden.
6 · KFO 2013

foto: sergio joselovsky
mats göthberg,
VD Etac Sverige AB:
Hjälpmedel som
ger livskvalitet
i hemmet
Man kan vara både humanistisk och
expansiv på samma gång, när man
utvecklar och tillverkar produkter som
är väldigt bra och gör nytta i vårdsektorn.
Det menar Mats Göthberg, VD
på Etac Sverige AB som är en av de
större aktörerna inom den svenska
hjälpmedelsbranschen.
Hela
koncernen har
800 anställda i
Sverige, Norge,
Danmark, Tyskland
och Holland.
– Utmaningen
är ekonomin. Bra
produkter kostar
ofta mer, och då
gäller det att föra
fram det humanistiska
budskapet
också. Produkterna är berättig ade
om de är viktiga för brukaren. Där försöker
vi påverka kommuner och landsting
via vår branschorganisation Swedish
Medtech.
Petter Joelson är delägare i webb- och designbyrån Rabash. Namnet betyder ”bus” på somaliska.
Utmaning: Vänd resultatet
Nu är det klart att Sveriges största bokhandelskedja
får det juridiska namnet Akademibokhandeln
Bokia AB, efter sammanslagningen
vid årsskiftet. Varumärket
blir Akademibokhandeln. En av de största
utmaningarna framöver blir att vända resultatet
till vinst.
– Läsandet minskar inte, men vi har mött
stor konkurrens från internetbokhandeln.
Försäljningen av e-böcker har däremot inte
tagit fart ännu i Sverige, säger Anita Jansson,
HR-chef.
– Det blir också en utmaning att göra
en lyckad integration av två delvis olika
kulturer. Det är jättespännande! Vi har
fantastisk och kunnig personal, så förutsättningarna
är mycket goda. K
Etac startades 1973 av RFSU och
har sedan starten tillverkat hjälpmedel
med genomtänkt form och funktion.
Sedan ett par år ägs Etac av Nordstjernan,
men fortfarande finns en viss prägel
från RFSU-tiden kvar.
– Jag har arbetat på andra ställen
inom branschen och det finns ett ovanligt
stort engagemang i Etac. Jag tror
att det finns en viss Etac-anda som
handlar om humanistisk syn och stort
engagemang. Och vi har samma
affärs idé och vision som tidigare, vi
ska utveckla produkter som förbättrar
vardagen för den som använder produkterna.
Vi är ett kommersiellt bolag,
men vi har blandat in den humanistiska
synen i vår målsättning, att göra gott.
– Jag tycker det är viktigt att kommuner
och landsting prioriterar och
anpassar sina bidragssystem. Vi har
en åldrande befolkning och vi kommer
att bli tvungna att ha mer vård i hemmen.
Då får vi inte nedprioritera bidrag
till tekniska hjälpmedel, som kan få
människor att fortsätta fungera bra
hemma. Livskvalitet i det egna hemmet
är positivt för individen, det brinner
både jag och Etac för. K
KFO 2013 · 7

foto: sergio joselovsky
’’E
För Sjöelefanten är det
viktigt på riktigt:
’’Att skapa en bra
arbetsmiljö. Det
gör personalen
mer engagerad
och skapar en
tryggare miljö
för barnen.”
På förskolan Sjöelefanten vistas barnen dygnet runt, ibland upp till en vecka i sträck.
anna-lena bengtsson, rektor lemshaga akademi:
Lemshaga Akademi är nyfikna på framtiden
Lemshaga Akademi ligger fantastiskt
naturskönt på Ingarö utanför Stockholm.
Skolan är en icke vinstdrivande friskola,
huvudman är en stiftelse som startades 1995
av Helena och Peder Wallenberg. Skolan
finansieras av skolpengen och pedagogiken
är bland annat inspirerad av Reggio Emilia
och Visible Thinking. Skolan har cirka 450
elever från 6 till 16 år.
– Vi är ett viktigt komplement till Värmd ös
kommunala skolor, säger rektor Anna-Lena
Bengtsso n. I dessa tider med diskussioner
om vinstdriv ande friskolor känner jag ett
behov av att visa upp vår sorts friskola, som
kan bidra med mycket, inte minst att utveckla
olika pedagogiska inriktningar i enlighet med
den senaste forskningen.
När andra skolor lider av sviktande elevunderlag
och dåliga resultat känner Lemshaga
varken av det ena eller andra. Här står 2 000
barn i kö och skolan toppar betygsstatistiken
på Värmdö.
Lärarna söker sig hit och varje år kommer
ett stort antal studiebesök som vill veta
mer om skolan. En gång fick en elev frågan:
”Vad är bäst med Lemshaga?” Han svarade:
”Lärarna ser oss som riktiga människor!”
Anna-Lena Bengtsson är stolt över det svaret,
det är viktigt.
– Respekt för andras integritet är viktigt
och grunden till allt. Många skolor går mot
auktoritet, mot prestation och straff – men
auktoritet och kreativitet går inte hand i hand!
Vi ska ha ett ledarskap som tar ansvar för sin
påverkan. Vi tror istället på relation och dialog
som grund för ledarskap och i förlängningen
som en viktig del av vårt grundläggande
demokratiuppdrag.
Anna-Lena Bengtsson brinner för pedagogiken,
för barnen,
för lärarna på skolan.
Största utmaningen
nu är hållbarhet – hur
gör man för att skapa
engagemang över tid,
ett engagemang och
en kultur som inte är
beroende av nyckelpersoner
utan ägs av
hela verksamheten?
– Vi måste våga förnya
oss. Vara nyfikna
på framtiden. Vem utbildar vi och till vilket
samhälle? Utvecklingen går så snabbt, det
gäller att vara receptiv och öppen. Förhålla
sig självkritisk men stolt, vara ödmjuk och
engagerad. Det är en stor utmaning! K
foto: helena sundqvist laurin
8 · KFO 2013

ngagerad
Riitta
Kiiski-Drones
personal ger
trygga barn’’
I en fantastisk miljö i kulturreservatet
Klippan i Göteborg ligger förskolan
Sjöelefanten som har öppet dygnet runt.
Huset är byggt i Klippans karaktäristiska
brunröda tegel, och var på 1800-talet en
skola. Så småningom blev det ett hem för
utarbetade husmödrar och idag rymmer
byggnaden förskolan Sjöelefanten som har
öppet dygnet runt. Här vistas 46 barn både
dag, kväll och natt – ibland upp till en vecka
i sträck.
– Förskolan startades för mer än tjugo år
sedan av personalen på Stena Line. De arbetade
på båtarna, blev kära i varandra och fick
barn. Vanliga kommunala förskolor fungerade
inte för deras behov, och därför bildade man
ett föräldrakooperativ, säger förskolechefen
Riitta Kiiski-Drones.
Idag finns det fortfarande sjöfartsfolk
bland föräldrarna, men även andra yrkesgrupper
med obekväma arbetstider, till exempel
ambulansförare, poliser, restaurangpersonal
och sjuk sköterskor.
Att förskolan har öppet dygnet runt ställer
förstås speciella krav på verksamheten.
– Absolut viktigast är att föräldrarna känner
sig trygga med verksamheten. Om inte
föräldrarna är trygga, blir ju inte barnen heller
det, säger Riitta Kiiski-Drones.
För att skapa trygghet och tillit gäller det
att ha bra grundförutsättningar. Det får man
genom att personalen har en bra arbetsmiljö,
vilket i sin tur ger barnen en trygg tillvaro.
Flexibilitet är ett annat nyckelord på
Sjöelefanten.
– Våra föräldrars arbetstider varierar.
Det händer att jourpersonal tvingas vända i
dörren för att åka tillbaks till jobbet. Då måste
vi vara flexibla nog att ge både föräldern
och barnet ett bra bemötande, säger Riitta
Kiiski-Drones.
En typisk dag på förskolan Sjöelefanten
börjar med att de lite äldre barnen äter en
tidig frukost, borstar tänderna och packar
skolväskan för att sedan ta en taxi till sin
skola. De lite yngre barnen äter en gemensam
frukost klockan åtta, och därefter påminner
verksamheten om vilken förskola som
helst. Skillnaden är att några barn börjar sin
dag på förskolan runt lunch, och ytterligare
några kommer till kvällen.
– Vi arbetar väldigt mycket med att skapa
bra rutiner för dagens olika delar. Det ska gå
en röd tråd genom hela dygnet. När sedan
kvällen kommer behöver barnen återhämtning,
titta på TV en stund, spela spel eller
läsa en bok. När det blir dags att gå och
område
Förskolor,
fritidshem och
fristående skolor
De personalkooperativa eller föräldrakooperativa
förskolorna är till antalet
sett den största medlemsgruppen i KFO.
Både förskolorna och friskolorna har ofta
olika pedagogiska inriktningar, till exempel
Montessori eller Ur och Skur.
antal medlemmar: Cirka 1 400, varav
140 skolor.
antal anställda hos medlemmarna:
Totalt 16 064.
rådgivare: Sonja Lagergren,
Peter sparrfors.
vanliga frågor: Allt från frågor
om anställningsavtal, löner och
uppsägnings tider till hjälp med arbetsrättsliga
tvister. KFO är ofta ett bollplank
till verksamhetens företrädare.
fackliga motparter: Kommunal, Lärarförbundet,
Lärarnas Riksförbund, Vision och
Sveriges Skolledarförbund.
lägga sig, sover barnen i våningssängar i ett
sovrum. Oftast sover en personal i samma
rum, säger Riitta Kiiski-Drones.
Förskolan är inte bara öppen dygnet runt,
utan även året runt. För barnen och personalen
betyder det att både julafton och midsommarafton
kan firas på förskolan.
– Vi försöker ordna med både midsommarfirande
och dans kring granen för de barn
som är här. Ibland har det hänt att vi bara har
haft ett enda barn på julafton, och då har det
följt med en personal hem och firat julen där
istället. Vanliga veckor har vi både fredagsmys
och lördagsgodis, precis som de flesta
andra barn har, säger Riitta Kiiski-Drones.
Sjöelefanten är ett föräldrakooperativ. De
stora fördelarna med driftsformen är att föräldrarna
blir delaktiga och får insyn i barnens
tillvaro. Men det ställer också speciella krav
på förskolan ur ett arbetsgivarperspektiv.
– Hos oss har styrelsen arbetsgivaransvaret
och det är mitt uppdrag som förskolechef
att se till att vi följer de lagar, regler och avtal
som finns, säger Riitta Kiiski-Drones.
Som fristående förskola är sekretessen
och lojalitetsprincipen starkare än i kommunala
förskolor, något som gör att hon som förskolechef
behöver extra stöd i olika situationer.
Att förskolan har öppet dygnet runt ställer
också särskilda krav på arbetsgivaren.
– Det är viktigt att vår personal får ersättning
för den tid de arbetar. Det är skönt att
veta att jag kan kontakta KFO i olika typer
av arbetsgivarfrågor, och jag tycker att jag
snabbt får svar, säger Riitta Kiiski-Drones.
Hon återkommer till hur viktigt det är att ge
personalen bra förutsättningar att göra sitt
jobb:
– Jag tycker att det är viktigt på riktigt att
skapa en bra arbetsmiljö. Det gör personalen
mer engagerad och skapar i sin tur en trygg
miljö för barnen. K
KFO 2013 · 9

anneli
rogeman
’’Fattigdomen
måste försvinna’’
De är en av de största och äldsta
biståndsorganisationerna. De har gott
rykte, inte minst hos SIDA. De vet hur
det goda biståndet ska bedrivas. Men
bara 27 procent av svenskarna vet
vilka de är, berättar Anneli Rogeman,
vd på Kooperation Utan Gränser som
har bytt namn till We Effect.
Anneli Rogeman, vd, We Effect.
– Nu hoppas vi på mer kännedom, mer
pengar, mindre fattigdom! Namnet ska fungera
i 25 länder, vara lätt att säga på svenska
och engelska, vara lätt att förstå.
I årsberättelsen för 2012 skriver organisationen
att ”vi vet en del om hur bistånd ska
bedrivas för att ge resultat”. Hur ser då det
goda biståndet ut?
– Ja, säger Anneli Rogeman, vi vet mer
idag än när vi startade 1958. Då handlade
det mer om välgörenhet. Idag har vi ett rättighetsperspektiv.
Bistånd ska inte ske uppifrån
och ner. Med 55 års erfarenhet vet vi att
mikael willborg, chef för kommunikation
och Fundraising på amnesty:
– Mänskliga rättigheter för alla, alltid!
Ett oförtröttligt arbete utförs hela tiden
av Amnestysektioner världen över för
åsikts- och yttrandefrihet och mot diskriminering,
våld, tortyr och dödsstraff, säger
Mikael Willborg. Det arbetet kan inte
sluta förrän alla människor åtnjuter alla de
vi hade rätt: kooperativt bistånd är det som
ger resultat.
– Det goda biståndet måste bedrivas på
två sätt, säger Anneli Rogeman och betonar
demokrati och affärsmässighet. Ska det bli
bra kan vi inte bara ge bistånd affärsmässigt,
utan vi måste samtidigt påverka regeringarna
i länderna. Demokrati och affärsmässighet
med ett rättighetsperspektiv!
Vilken är Amnestys viktigaste framtidsfråga?
rättig heter som ingår i FN:s allmänna förklaring
om de mänskliga rättigheterna.
– En utmaning är att tydligt redovisa
effekterna av våra insatser, även när det
sker långt från dem som stödjer oss, så
att vi kan bibehålla det förtroende de ger
oss idag. K
Det finns ju tillräckligt för alla, men tillgångarna
är ojämnt fördelade. Idag svälter
1,4 miljarder människor. De lever under fattigdomsgränsen,
som är 1,2 dollar per dag. Fattigdomen
har faktiskt minskat procentuellt, om
än inte i antal människor, eftersom vi blivit flera.
– Det goda biståndet är alltid långsiktigt.
Resultatet kommer efterhand. Det tar tid att
lära sig läsa och skriva, att lära sig odla, för
mangoträden att växa upp. Jag tycker att det
är bekymmersamt med vår tidsanda, som har
krav på resultat nu, säger Anneli Rogeman.
Allt bistånd sker utifrån den kooperativa
idén.
– Vi tror att viet är större än jaget. Samlad
erfarenhet är större än den egna erfarenheten.
Därför anser vi att kooperativ är den optimala
biståndsformen. Vi letar alltid efter partnerorganisationer
i våra 25 länder. Vår erfarenhet
är att de kooperativ vi startar med våra
partnerorganisationer blir framgångsrika.
Den kooperativa basen var i fokus redan
1958, liksom att det är hjälp till självhjälp
det handlar om. Jordbrukskooperativ och
bostadskooperativ är vanliga medel för att få
människor att komma ur fattigdom och skapa
sig en inkomst. Jämställdhetsperspektivet
är viktigt, ofta vänder man sig direkt till kvin-
10 · KFO 2013

foto: we effect
område
Ideella
Organisationer
Under 1980-talet kom en grupp medlemmar
som inte tillhörde kooperationen
– de ideella organisationerna, med
handikappförbunden som banbrytare.
Idag är det ett ständigt växande område
inom KFO, när allt fler organisationer
väljer att organisera sig.
antal medlemmar: 636.
antal anställda hos medlemmarna: 3 754.
rådgivare: Hans-Erik Stierna, Anita
Fink Knudsen.
vanliga frågor: Allt som har med
arbetsgivarrollen att göra.
kollektivavtalet: I kollektivavtalet finns
lösningar för att kunna projektanställa
medarbetare, eftersom medlemmarna
arbetar mycket med tidsbegränsade projekt.
Även om man hellre vill ha organisationsbidrag
än projektbidrag gör avtalet
det möjligt att ha kvalificerade människor
anställda under kortare tid.
fackliga motparter: Unionen och
Akademikerförbunden.
I Guatemala har 75 kvinnor gått ihop i kooperativet Tikonel. Här syns Maria Estrada på sin vävstol i Tikonels textilfabrik.
norna i ett område. Anneli Rogeman beskriver
till exempel arbete i slummen i El Salvador
där kvinnor samlas för att lära sig om
stadgar och mötesordning, lär sig skriva
och läsa i studiecirklar, ett vanligt verktyg i
biståndsarbetet. Eller om jämställdhetsarbete
i Guatemalas bergstrakter:
– För två år sedan hade kvinnorna väldigt
lågt självförtroende, de levde i en patriarkalisk
miljö och behövde mannens tillstånd
för att få gå hemifrån. Idag är det helt annorlunda,
kvinnorna har gått ihop och förändrat
sin livssituation. Vi arbetar mycket med kvinnor,
och riktar oss ofta särskilt till dem. Det
kan gälla bostäder, jordbruk, mikrofinansiering,
land och markfrågor.
Anneli Rogeman berättar om kvinnorna
i en by norr om Nairobi i Kenya. För tre år
sedan svalt de. I den karga jorden gick i princip
ingenting att odla. De fick stöd och startade
ett kooperativ, började odla kaktusplantor,
en sorts kaktus man kan göra rep av.
– De lärde sig färga och att göra korgar
och mattor. Nu har de till och med skaffat en
hemsida där de säljer detta! K
ingrid burman, ordförande i Handikappförbunden:
”Vi vill ha ett samhälle
där alla är delaktiga”
Handikappförbunden var den första
ideella organisationen som sökte medlemskap
i KFO i slutet av 1970-talet.
– 1970-talet var en period då funktionshinderrörelsen
växte och organiserade
sig. KFO var en viktig aktör, när
rörelsen blev mer stabil, ville bli mer professionell
och började axla arbetsgivarrollen.
Tidigare var det mest ideella krafter,
säger Ingrid Burman, ordförande i
Handikappförbunden.
– Idag är vi en mer etablerad organisation,
och har fortfarande ambitionen
att vara seriös i arbetsgivarrollen.
Vi känner oss delaktiga i KFOs arbete
med att skapa goda och rimliga arbetsförhållanden.
Utmaningen för hela handikapprörelsen
idag är
att bli mer synliga i
den idépolitiska på -
verkan.
– Vi ska återta
den roll vi hade tidigare,
på 1970-talet,
säger Ingrid Burman.
Påverkansarbetet är
inte lika synligt som ambitionen är! Det
senaste årtiondet är det inte vi som har
satt den politiska agendan. Men jag ser
en förändring just nu, där organisationer
som jobbar idéburet återtar mark.
– Allra viktigast är att skapa ett samhälle
där alla kan vara delaktiga. Idag
har vi ett samhälle som utestänger
många från mycket. K
KFO 2013 · 11

’’Lägsta möjliga
pris och rena
jan-eric
agnemyr
oförfalskade
varor’’
Värmland är ett av Sveriges starkaste kooperativa
fästen. Jan-Eric Agnemyr, personalchef på
Konsum Värmland, avslöjar framgångsreceptet:
Att lyssna på medlemmarna.
År 1903 startade 84 medlemmar den första
konsumföreningen i Nykroppa i Värmland.
Den första värmländska föreningen följdes
av fler, och 1966 bildades Konsum Värmland
då ett antal föreningar slogs ihop. Idag
finns huvudkontoret i Karlstad. Det är en stabil
och stor konsumentförening med 150 000
medlemmar. Hela 90 procent av länets hushåll
har MedMerakort och Konsum Värmland
har en 50-procentig marknadsandel.
– Jag tror att det beror på många kloka
beslut som tidigare ledare i Konsum Värmland
har tagit, säger personalchef Jan-Eric
Agnemyr. Exempelvis har man varit noga med
att lyssna på medlemmarna. Vad vill de ha
i våra butiker? Jag tror att detta har passat
värmlänningarna.
”Närproducerat är
vår affärsidé.”
Konsum Värmland är en kooperativ ekonomisk
förening som ägs av medlemmarna.
Medlemmarna väljer vid ett 50-tal butiksstämmor
representanter till föreningsstämman.
Dessutom finns cirka 400 butiksråd
som ger kontaktytor ut i samhället. Från
butiksråden väljs även representanter till ett
förvaltningsråd. Finns en särskild kooperativ
anda i Värmland?
– Jag vet inte om det är så speciellt här,
men vi har tagit tillvara den kooperativa
andan. Mellan 7 000 och 8 000 medlemmar
kommer på våra 50 stämmor. Det bygger en
nära relation.
En effekt av att ha lyssnat på medlemmarna
är att Konsum Värmland har bredd på
varumärken och framför allt har egna varumärken
– föreningen driver bland annat
chark, bageri och lagercentral.
– Närproducerat är vår affärsidé. Vi har en
egen livsmedelsindustri i Värmland. Vi brinner
för våra egna varumärken, till exempel Nästgårds,
Värmlands chark, Värmlandsgris och
Värmlandslamm. Vi har haft stora fördelar av
det, till exempel när det kom larm om galna
kosjukan, då var vi trygga, visste vad vi levererade.
– Fler och fler frågar efter närproducerat.
Speciellt vid storhelger, då ska det
inte vara lågprisskinka utan Nästgårdsskinka!
Jan-Eric Agnemyr beskriver hur man har
fem koncept med Coop (Coop Nära, Coop
Konsum, Coop Extra, Coop Forum och
Coop Bygg). Utöver detta har man nio egna
koncept: All världens mat, Interiör, Domus
Optik, Affection och Mansion, Pekås, Maxi-
Mat, SuperMarket och Bra mat hemma.
– Vi är lite annorlunda.
Vi har till exempel en egen
matkasse, för att kunna få in
våra egna produkter i kassen.
För det är så medlemmarna,
ägarna, vill ha det.
– Vi ger service till våra
medlemmar enligt den
affärsidé vi har: Lägsta möjliga
pris och rena oförfalskade
varor. K
Jan-Eric Agnemyr.
foto: helena sundqvist laurin
Coops eget mejeri i Dalarna: Nu ökar vi volymerna!
För ungefär ett år sedan tog Coop över
Grådö mejeri i Hedemora. Hur har det gått
och hur ser framtiden ut?
– Nu har vi marschfart, tycker vd Staffan
Eklöv. Vi har lämnat den akuta uppbyggnadsfasen.
Det har gått bra, riktigt bra. Jag tror
att vi successivt kommer att öka volymerna
på de artiklar vi har, och även öka antalet
artiklar. Det är väldigt sällan det startas nya
mejeriföretag i industriell skala. Det startas
små, fina gårdsmejerier, men inte mejerier i
den här storleken. Därför behövde vi och fick
mycket bra stöd av KFO inledningsvis.
Vilka produkter skulle du säga är era flaggskepp?
– Det är våra filer; fil, mellanfil, Änglamark
fil och Änglamark A-fil. Dessa artiklar
har fått ett väldigt bra mottagande. Grådö
mejeri har gjort sig känt som en bra tillverkare
av syrade produkter. Själv har jag en
svaghet för A-filen. Och jag tycker gott att
man kan dricka fil som måltidsdryck, fil är
bra till kryddstarka rätter.
Varför är det viktigt med närproducerat?
– För att det finns ett genuint intresse
från dem som vill veta varifrån maten kommer.
Det är viktigt för många. Men alla har
inte möjlighet att betala vad det kostar, närproducerat
blir lite dyrare, därför är det viktigt
att ha andra produkter också till bra
pris och kvalitet. På Grådö mejeri använder
vi bara svensk mjölkråvara. Och vårt närproducerade
kommer från gårdar i Dalarna
och Västmanland.
Vad är viktigt för framtiden?
– Att vi har bra ägare med långsiktigt perspektiv,
så att de planer vi lägger blir hållbara.
Och för oss är det även att bygga bra
team och utveckla verksamheten. K
foto: konsum värmland
12 · KFO 2013

foto: maj-britt rehnström
Område
Handel
KFOs historia börjar med detta avtalsområde.
Från början hade KF en avtalskonsulent
som hjälpte konsumentföreningarna
med förhandlingsfrågor. Med tiden utvecklades
detta och Kooperationens förhandlingsorganisation
föddes. Idag är handeln
KFOs näst största avtalsområde, sett till
antal anställda i medlemsföretagen.
antal medlemmar: 224.
antal anställda hos medlemmarna: 22 223.
rådgivare: Magnus Lindström, Christer
Johansson, Jan-Eric Rönngren.
vanliga frågor: Personlig rådgivning i
arbetsgivarfrågor av olika slag. De flesta
medlemmar har personalavdelningar som
KFO ger stöd i arbetsrättsliga frågor.
kollektivavtalet: Ur detta område kommer
KFOs huvudavtal från 1946, undertecknat
av LO och KF. På senare tid har kompetensutveckling
och möjlighet till yrkespraktik
varit viktiga delar i kollektivavtalet.
fackliga motparter: Handelsanställdas
förbund, Kooperativa Tjänstemännens
förbund.
Efter att ha lyssnat på medlemmarna har Konsum Värmland både bredd på varumärken och egna produkter.
Helena Markstedt, generalsekreterare Fairtrade:
”Vi måste bekämpa fattigdomen”
Helena Markstedt, generalsekreterare för
Fairtrade – vilka utmaningar står ni inför?
– Att få Fairtrade att fortsätta växa och
nå ut till ännu fler odlare och anställda
i utvecklingsländer. Över en miljard
människor lever i fattigdom och många
av dem är jordbrukare på landsbygden.
Vår handel med livsmedel är central för
att skapa bättre förutsättningar för dessa
människor att förbättra sina levnadsvillkor.
Hur kan vi få en rättvisare handel?
– En rättvis handel får vi genom att konsumenter,
företag och leverantörer i alla
led får kunskap om hur villkoren i handelskedjan
ser ut och därmed har möjlighet
att agera för en mer hållbar handelskedja
som inte sker på bekostnad av människor
och miljö.
– Den kooperativa idén är ett fantastiskt
verktyg för att bidra till detta i båda
ändarna av handelskedjan. Både för
odlare som får mer inflytande genom att
bilda jordbrukskooperativ och för konsumenter
som kan påverka marknaden
genom konsumentkooperationen.
Vad är viktigt för er?
– Att bekämpa fattigdom så att
människor kan bestämma över sina egna
liv och planera för sin framtid. Bara på det
sättet kan vi skapa en hållbar utveckling. K
Fairtrade är en oberoende
produktmärkning som
skapar förutsättningar
för odlare och anställda i
utvecklingsländer att förbättra
sina arbets- och
levnadsvillkor. Visionen är
en världshandel med rättvisa
villkor, där producenter
i utvecklingsländer har
möjlighet att skapa sig en
trygg och hållbar tillvaro,
i vilken de kan utvecklas
och bestämma över sin
egen framtid.
foto: ann-katrin persson
KFO 2013 · 13

monica
lindstedt
’’En bättre vardag’’
Monica Lindstedt grundade Hemfrid 1996
när hon såg ett uppenbart behov av vita,
hushållsnära tjänster för att få vardagen att gå
ihop – både för sig själv och många andra.
Då var det en bransch som präglades av
svartjobb. Hemfrid var inte bara innovativt som
företag utan också först med kollektivavtal.
– När jag grundade bolaget 1996 var min
idé att sälja tjänsterna via företag, arbetsgivarna
skulle ge detta som en löneförmån,
precis som en tjänstebil eller andra förmåner.
Jag ville ha stora företag som banker och
försäkringsbolag som kunder och jag insåg
att om jag skulle vara en intressant partner
för dem krävdes kollektivavtal. Att jag gick till
KFO har en historisk förklaring; jag har arbetat
inom konsumentkooperationen och hade
personliga kontakter hos KFO.
Det var inte alla fackförbund som var
intresserade av Monica Lindstedts innovativa
företag – men Kommunal var det.
– Vi hade hög arbetslöshet i mitten på
90-talet och Kommunal hade en vision om att
ingen av deras medlemmar skulle vara utan
jobb 2004. Därför hade de span på nya branscher
och nya möjligheter för deras medlemmar
att få jobb. Vi inledde ett pilotsamarbete
och jag hade bra, framtidsorienterade samarbetspartner
där.
Hemfrid var banbrytande både för sin
affärsidé och för kollektivavtalet. Hur kunde
man konkurrera med andra avtalslösa aktörer?
– Man ska komma ihåg att vi i princip var
först. Konkurrensen vi hade var med den
svarta marknaden. Vi behövde bara visa att vi
var ett seriöst, vitt företag.
Idag finns det nya utmaningar för Hemfrid,
som handlar om förutsättningarna för
branschen.
– Dagens kollektivavtal är anpassade till
hur arbetslivet såg ut för 25–30 år sen, menar
Monica Lindstedt och ställer frågan: Vad är en
normal arbetstid idag? För en barnflicka är det
snarare mellan två och tio, än mellan åtta och
fem. Inom de gröna näringarna – ingenting
växer ju på vintern? De som arbetar med djur
går väl inte hem klockan fem? Normal arbetstid
är beroende på bransch. Det är egentligen
inte så svårt att förstå, men det finns låsningar
och föreställningar som är svåra att rucka på.
– Samma gäller arbetsmiljö – en person
som är anställd hos mig har 30 olika arbetsplatser
på en månad. De allra flesta jobbar
ensamma. Idag finns till exempel regler om
att du inte får klättra upp på en pall när du
arbetar ensam. Reglerna är anpassade till
industrimiljöer eller institutioner, de är oflexibla
och ibland direkt kontraproduktiva.
– Hemfrid arbetar för en bättre vardag.
Då menar vi en bättre vardag för våra kunder,
för dem som jobbar hos oss – och bättre vardag
för samhället i stort! K
område
Hushållsnära
tjänster
Hushållsnära tjänster är ett område som
växer. Städning, trädgårdsarbete, barnpassning
och läxhjälp är några av de
områden företagen arbetar med.
antal medlemmar: 18.
antal anställda hos medlemmarna:
cirka 2 000.
rådgivare: Peter Sparrfors.
vanliga frågor: Arbetsmiljö och
ar betstids förläggning är vanliga frågor
eftersom man ofta arbetar inom olika
områden, vid olika tidpunkter på dygnet
och sällan på en enda fysisk arbetsplats.
kollektivavtalet: Hemfrid var föregångaren
som anslöt sig till KFO, och därmed
banade väg för det första kollektivavtalet
i branschen.
facklig motpart: Kommunal.
foto: helena sundqvist laurin
Daniel Riddez, VD på Magelungen Utveckling AB:
’’Vi vill få till möten där alla känner sig viktiga och lyssnade på’’
– Att arbeta med kvalitet
är en överlevnadsfråga. Vi
tummar aldrig på kvaliteten,
då avstår vi hellre från ett uppdrag,
säger Daniel Riddez, VD
på Magelungen Utveckling AB.
Forskning, utvärdering
och utveckling är nyckeln till
Magelungens tillväxt – till att
företaget vid tre tillfällen hamnat
på Dagens Industris lista över Gaseller,
alltså de snabbast växande företagen
i landet. Magelungen driver verksamheter
för ungdomar med psykosociala problem:
behandlingshem, dagverksamheter, resursboende
i kollektiv och lägenheter, kollo,
öppenvård, grundskolor och gymnasieskolor.
1993 knoppades företaget av från
Stockholms läns landsting. Sedan dess
har man gått från 13 anställda till 300, med
verksamhet i åtta svenska städer.
– Vi samskapar med ungdomarna och
deras familjer för att åstadkomma förändring.
Vi vill få till möten där alla känner sig
viktiga och lyssnade på, föräldrar, barn och
även våra uppdragsgivare. Vi formulerar en
målbild med mätbara och tydliga mål och
hänger initialt inte upp oss på orsaken till
problemen. Tanken är alltid på framtiden.
Sedan kan vägen till målen se olika ut, vi
använder olika metoder och ingångar.
– Långsiktighet är lönsamt, säger Daniel
Riddez, men det blir svårt när det kortsiktiga
är i fokus.
Ett välkänt problem är att kommuner och
landsting oftast låter lägsta pris styra vid
upphandlingar. Samtidigt, på nationell nivå,
talar Socialstyrelsen, Skolverket och Skolinspektionen
om vikten av kvalitet och uppföljning.
– Rekommendationerna är tydliga från
myndigheterna men efterlevs inte av kom-
14 · KFO 2013

foto: hemfrid
Karin Thalén, vd, HSB Omsorg:
”Schyssta
spelregler
behövs”
Karin Thalén är vd för HSB Omsorg,
som erbjuder vård och omsorg inom
hemtjänst, äldreboenden och hushållsnära
tjänster i Stockholmsregionen.
Hur arbetar ni med kvalitet?
– Vi satsar mycket på ledarskap,
arbetsmiljö och kompetent personal.
Välutbildad personal
som får arbeta
i en bra arbetsmiljö
och trivs med kollegorna
gör att vi
kan leverera kvalitativa
tjänster till våra
kunder! Vi välkomnar
öppna nationella
jämförelser,
vi följer själva upp
och våra uppdragsgivare
i kommuner och stadsdelar följer
upp. Det är bra med öppenhet och
transparens!
Vilka utmaningar ser du?
– Den största utmaningen på sikt
är att få tag på personal. Behoven av
äldre omsorg och personal till den kommer
bara att öka. Statusen är för låg,
det måste bli mer attraktivt att jobba
i vår bransch. Det handlar också om
utbildningsnivå, vem som helst kan
inte längre utföra dessa jobb. Vi kommer
att bli tvungna att använda ny teknik
som komplement – men det kostar,
och vem ska betala?
Vad innebär er kooperativa grund?
– Den är viktig, inte minst nu när det
diskuteras vinster i välfärden. Då är vi
ett intressant alternativ, eftersom våra
vinster går tillbaka till verksamheten.
Men det är viktigt att det blir schyssta
spelregler och konkurrensneutralitet. K
Monica Lindstedt, grundare av Hemfrid och pionjär inom området hushållsnära tjänster.
munerna. Jag tycker det är positivt med
Socialstyrelsens krav på innehåll och evidensbaserade
metoder.
Forskning, utvärdering och utveckling
är en naturlig och viktig del av Magelungens
verksamhet. På varje enhet har de en forskningsansvarig.
En extern docent är ansvarig
för kvaliteten i behandlingsforskningen.
– Nya behandlingsprogram inspirerar
oss till metodutveckling. Den sortens
utveckling och innovation är viktig, för det
är det som lockar spetskompetensen till
Magelungen, säger Daniel Riddez.
– Genom upphandlingar slimmas kostnader
för uppdragsgivarna. Då är tillväxt
är ett sätt att få mer muskler, kunna fortsätta
arbeta med kompetensutveckling
och finansiera forskning.
Även ägarformen är viktig, menar Daniel
Riddez. Magelungen Utveckling AB ägs
av personalen. En gång per år erbjuds alla
tillsvidareanställda att köpa en aktie i bolaget,
ingen äger mer än någon annan.
– Vi tycker att vår ägarkonstruktion passar
bra inom vår bransch. Det är en sympatisk
ägarmodell som skapar delaktighet
hos medarbetarna. Vi har en gemensam
målbild och använder skattemedel
så effektivt som möjligt. Vi vinstmaximerar
inte. Men det är viktigt för oss att gå med
vinst, för vi avsätter de pengarna till fortsatt
kompetensutveckling, forskning och
metodutveckling. K
Område
Hälsa, vård och
övrig omsorg
En stor grupp av medlemmarna driver
behandlingshem, men här finns också
organisationer som arbetar med omsorg
av olika slag och hemtjänst.
antal medlemmar: 262.
antal anställda hos medlemmarna: 5 746.
rådgivare: Lars Trapp, Björn Jidéus.
vanliga frågor: Många frågor handlar om
uppsägningar och upphandlingar.
fackliga motparter: Kommunal, Vårdförbundet,
Legitimerade Sjukgymnasters
Riksförbund, Vision, Förbundet Sveriges
Arbetsterapeuter.
KFO 2013 · 15

Andréa
haag
’’Vi ska ta
ansvar’’
Nu har Europas mest hållbara
bensinstation varit i drift i
drygt ett år. Etableringschefen
Andréa Haag berättar om
vägen dit.
För drygt tre år sedan började arbetet
med OKQ8 i Häggvik. Mycket tid, energi och
pengar har satsats för att i så många delar
som möjligt skapa en hållbar anläggning.
– OKQ8 har alltid varit en organisation
som velat ta stort ansvar för sin roll i samhället.
Miljöfrågor har stått högt på agendan. Nu
var tiden mogen och tekniken tillgänglig.
Andréa Haag var miljöchef på OKQ8 när
utvecklingsarbetet började. Sedan årsskiftet
är hon etableringschef, och tar med sig miljötankarna
i det nya jobbet:
– Vi jobbar med klimat- och miljöpåverkan.
Våra drivmedelsanläggningar är byggnader
som står i 40 till 50 år och gör ett stort
avtryck i samtiden.
Anläggningen i Häggvik har blivit som en
experimentverkstad där OKQ8 testar nya
saker innan de förs ut mer allmänt. Det som
är bra används, framför allt i nyetableringar
och vid utbyte av utrustning eller renovering,
men det som blir för ineffektivt eller kostsamt
avstår man ifrån – det ska vara hållbart
område
Industri, fastighetsförvaltning
och
petroleum
Avtalsområdet innehåller både småskaliga
industrier och stora aktörer såsom OKQ8
och Riksbyggen.
antal medlemmar: 25 inom petroleumhandel,
46 inom industri och fastighetsförvaltning
antal anställda hos medlemmarna: 3 407
(petroleum), 2 914 (industri och fastighetsförvaltning).
rådgivare: Jan-Eric Rönngren, Christer
Johansson och Magnus Lindström.
kollektivavtalet: Huvudavtalet från 1946
mellan LO och KF är den viktiga basen.
fackliga motparter: Petroleumbranschen
– Svenska Transportarbetareförbundet.
Industri, fastighetsförvaltning och petroleum
– Unionen, Akademikerförbunden,
Ledarna (för industriavtal, tjänstemän).
både miljömässigt, ekonomiskt och socialt.
Det gäller också att hitta bra metoder för att
mäta långsiktigt, en högre investeringskostnad
kan i dessa sammanhang motsvaras av
en betydligt lägre driftskostnad.
– Beroende på lokala förutsättningar kan
exempelvis bergvärme och solceller finnas
med. Sedumtaket kommer säkert finnas på
fler framtida anläggningar, men för att kunna
utvärdera måste det ha funnits på plats ett år.
I Häggvik finns snabbladdningsstolpar. Det
kan finnas i storstäderna, för det är där vi tror
elbilarna får fäste först. Men det är bara en av
linorna ut i framtiden som vi har kastat ut.
Andréa Haag säger att OKQ8 tror på
människan i rörelse. Idag betyder det att man
är beroende av fordon, och OKQ8 försöker
tillhandahålla så miljöanpassade alternativ till
bränsle som finns:
– Idag har vi elhyrbilar, i framtiden kanske
det betyder bilpooler, eller att vi har cykelvårdsplatser.
foto: helena sundqvist laurin
Andréa Haag, etableringschef OKQ8.
På anläggningen i Häggvik är i stort sett
varje detalj granskad och diskuterad ur hållbarhetssynvinkel.
Men det mesta märks inte
så mycket utåt.
– Våra kunder har mest sett limträbalkarna,
de syns. Kunden ser inte att det är
LED-belysning eller att vi återanvänder överskottsvärme.
Annars tror jag att det är detaljerna
som är lockande, som att vi har Fair
Trade-kaffe och svanenmärkta kemikalier.
– För oss är det viktigt att kunderna kommer
till oss. Men vi ska inte bara anpassa oss
och hänga med i utvecklingen, utan vara föregångare.
Vi ska ta ansvar. Det är en viktig del
för kundernas lojalitet, och en viktig del för
oss. Vi verkar i en traditionell bransch – vi
måste visa att vi är moderna också! K
Hållbara Häggvik i urval:
• Förnybara material i själva byggnaden, t.ex.
limträbalkar som stomme istället för stål.
• Sedumtak ger jämnare innetemperatur över
året och minskar rening av dagvatten.
• Solceller för elproduktion.
• Regnvatten som samlas upp till biltvätt,
och solpaneler för varmvatten.
• Bergvärme för uppvärmning och kyla.
• Snabbladdningsstolpar för elbilar.
• Betongplattor med titanoxid, som med
solens hjälp kan bryta ner avgaser och smuts.
Även skärmtaket är belagt med titanoxid.
• Närvarostyrd belysning och LED-lampor.
• Kemikaliefri rening av biltvätt.
• Samtliga tillgängliga förnybara drivmedel,
t.ex. el, gas, biogas.
16 · KFO 2013

leif linde
’’Sverige behöver
en fungerande
bostadspolitik’’
foto: kristian pohl
Riksbyggen utvecklar samhällen och tar ansvar för
hållbarhet – och när man tar ansvar för människors behov
är den kooperativa modellen optimal. Leif Linde är sedan
den 1 december ny vd för Riksbyggen och han har stor
erfarenhet av och tilltro till den kooperativa idén.
– Snabba klipp och ansvarslöshet kan
få förödande konsekvenser för människors
boende. Och boendet är ett grundläggande
behov. Det påverkar så många andra saker,
och därför är den kooperativa formen bra.
Alla bostadsrättsföreningar är ju kooperativ,
ekonomiska föreningar, även de som finns
utanför Riksbyggen och HSB.
Det är också därför kooperationen med sitt
långsiktiga ansvarstagande är stor inom mat,
boende och försäkring, menar Leif Linde.
”När marknaden inte
fungerar går vi in och
gör det själva!”
– Kooperation är en mycket viktig del av
modern marknadsekonomi, för att marknaden
ska fungera.
Och liksom annan kooperation tillämpar
Riksbyggen den klassiska principen med
återbäring till ägarna om överskottet blir tillräckligt
stort:
– 2012 fick våra drygt 1 500 andelsägande
förvaltningskunder elva miljoner
kronor i återbäring och 50 miljoner delas ut
i andelsutdelning till samtliga ägare.
Ända sedan starten 1940 har Riksbyggen
tagit ansvar.
– När Riksbyggen bildades var det oro i
världen, kaos i ekonomin, ingen tog ansvar
och ingenting byggdes. Då var det snickarna
och murarna som tog initiativet och startade
Riksbyggen. När marknaden inte fungerar går
vi in och gör det själva! Det var så det startade
och det har lett oss fram till idag.
Riksbyggen bygger inte hus, utan utvecklar
samhällen. Långsiktighet är ett viktigt
begrepp, precis som ansvar och hållbarhet.
Leif Linde beskriver ett slags idealscenario:
– Då är vi med tidigt i planeringsprocessen,
precis som i Holma i Malmö, ett jättestort
område där vi tillsammans med Malmös
kommunala bostadsbolag planerar för nya
bostadsrätter, nya hyresrätter. Hur ska vi göra
för att få det så bra som möjligt? Vi intervjuar
människor, vi undersöker de naturliga förutsättningarna,
vi inventerar naturliv, växter
och djur. Det leder fram till en idé om boenden,
som leder fram till en idé om bostadsområdet.
Förhoppningsvis kan vi då starta
byggandet av bostäder i en bostadsrättsförening.
Sedan går vi in som förvaltare, helst
under lång tid.
Föreningen får stöd av Riksbyggen, utbildning,
juridiskt stöd, vid ombyggnationer ger
man råd om energieffektivitet och man hjälper
till att anlägga trädgårdar.
– Genom hela den här resan finns ett stort
mått av långsiktighet, ansvarstagande och
stark hållbarhetsprofil, säger Leif Linde och
beskriver även hållbarhetsprojekt i Göteborg,
insatser för studentbostäder och nya idéer
om äldreboenden runt om i landet.
Leif Linde refererar en text i en annons för
Riksbyggen: ”Vi arbetar med en decennieekonomi,
inte ett kvartalsbokslut”.
– Det kostar att planera, ja, men i långa
loppet lönar det sig eftersom vi vill planera,
bygga och förvalta – när vi är byggherrar vet
vi att vi ska ta hand om förvaltningen, och då
bygger vi så att det ska bli så bra och smidigt
att förvalta som det bara är möjligt.
– Nu är det viktigt att Sverige får en fungerande
bostadspolitik. Under minst 20 år har
det byggts på tok för lite. Vi i Riksbyggen gör
allt vi kan i väntan på den bostadspolitiken. Vi
ökar nybyggnationen, tar också ansvar för att
Leif Linde, vd, Riksbyggen.
bygga lägenheter för äldre och för yngre med
vårt Steg Ett-boende.
En stor utmaning är att bygga nytt till
skäliga priser.
– Det är en svår bostadspolitisk fråga! Det
är en utmaning för samhället. Men vi ser stora
möjligheter att bygga bostäder. Vi säljer 100
lägenheter varje månad, det är mycket för
oss. Vår idé om kooperativa äldreboenden
sprider sig mellan kommunerna – och vi försöker
att hitta bra lösningar för yngre.
Nu hoppas Leif Linde på att samhället
kommer att förstå kopplingen mellan klimatmålen
och energifrågan vid renoveringar av
bostäder.
– 35 procent av klimatpåverkan orsakas
av bostadssektorn. Samhället måste stimulera
till hållbarhetstänk vid renoveringar – och
det måste ske nu! Vi är bra på det, vi vet hur
man gör – men samhället måste ge incitament
och stimulera detta, annars dröjer det
50 år till! K
KFO 2013 · 17

Anneli
Aaltonen Krantz
’’Vi synliggör
gemenskap’’
Vi vill bygga samma självförtroende inom kooperativet som man
känner inom det konstnärliga, säger Anneli Aaltonen Krantz,
verksamhetschef i det sociala arbetskooperativet Inuti 2.
Här arbetar 16 konstnärer med olika projekt
i sina ateljéer. Det är allt från digitala bilder,
film, performance, måleri, skulptur till
textil konst.
– Inuti 2 är en utåtriktad verksamhet. Våra
konstnärer har separata konstutställningar
i konsthallar, på kaféer och bibliotek, och
deltar i olika grupputställningar. Vi har alltid
någon utställning på gång. Nu arbetar vi
med en utställning om moln, ”Molningar” som
en av våra ordvitsare döpte den till, inspirerade
av prins Eugens målning Molnet, som
han gjorde vid Tyresö slott där han hade sin
sommarbostad. Vi kommer att ha vernissage
i Tyresö Konsthall.
Inuti 2 är ett arbetskooperativ och det betyder
att man väljer en styrelse som träffas
varje månad och har stort inflytande på verksamheten,
inte minst gäller det ansvaret för
de pengar man får in av konstförsäljning,
illustrationsuppdrag, studiebesök och annat.
Kooperativet påverkar också vilka projekt
man ska arbeta med och hur många. Ingen
måste vara med, man väljer själv, men i Inuti 2
är alla medlemmar.
– Medbestämmande och demokrati låter
bra men är i praktiken ganska svårt. Det är
inte alla här som fått engagera sig och ta
ställning tidigare, många har mest blivit tillsagda
att lugna ner sig, sitta ner och vara
tysta. Många är ovana och rädda för ansvaret.
– Vi jobbar med att synliggöra att man är
en del av en gemenskap, det är abstrakt, och
har man svårt med abstrakta saker är det
inte lätt. Vi vill bygga samma självförtroende
inom kooperativet som man känner inom det
konstnärliga, det är syftet med allt. En slags
investering man gör för att klara livets medoch
motgångar.
Anneli Aaltonen Krantz har sett att personer
med funktionsnedsättning fått ta allt
större plats i samhället på senare år.
– Jag märker en större nyfikenhet och ökad
förståelse för personer med funktionsnedsättning
mycket tack vare teaterföreställningar,
tv-serier, reklamfilm, spelfilm med mera.
Konstnärerna på Inuti 2 har alla en diagnos
inom autismspektrat, vanligtvis flera.
– Styrkan hos de här personerna är att
deras funktionsnedsättning gör att de inte
är så styrda av de ramar som finns, de kan
tänka utanför ramarna och nå en förhöjd kreativitet.
Det är inspirerande för alla människor
om man kan lyfta fram det.
Anneli berättar att det är kö hit, efterfrågan
ökar allt mer.
– Det är sorgligt att vi har ett samhälle där
det är så här, där vi inte kan integrera. Där man
inte får vara annorlunda. Man tänker så kortsiktigt,
ser inte tillgångar utan bara hinder. K
Stiftelsen Inuti driver daglig verksamhet (Inuti 1 och
Inuti 2) enligt lagen om stöd och service för vissa
funktionshindrade, LSS, för konstnärligt b egåvade
personer inom autismspektrumet Aspbergers
syndrom, högfungerande autism.
elisabet abrahamsson, ordförande och vice verksamhetschef i Vägen ut!:
”Långsiktig syn på socialt företagande”
Vägen ut! kooperativen har elva sociala
företag och ett hundratal anställda i Göteborg,
Östersund och Sundsvall. Vägen ut!
drivs av människor som gått från bidragstagare
till företagare i sociala företag.
Vilka utmaningar står ni inför?
– Vi har vuxit ganska mycket och har en
ständig utmaning: Att hitta bra, gemensamma
lösningar för sociala kooperativ.
Det är fortfarande för instabilt i regelverken
och dåliga finansiella lösningar. Vi har i
många år kämpat för ett handlingsprogram
för sociala arbetskooperativ. På alla nivåer,
nationellt, regionalt och kommunalt.
Ett problem är att få omvärlden att förstå
att sociala företag inte är sociala verksamheter,
utan en form av företagande. Däremot
finns det sociala mål med företagandet,
att skapa arbeten till dem som står utanför
arbetsmarknaden. Affärsmässigheten kombineras
med demokrati och egenmakt.
– Tydligheten är viktig. Att få fram en
långsiktig syn på vad socialt företagande
är. Jag personligen tror att vi skulle tjäna på
lagstiftning.
Elisabet Abrahamsson lyfter också möjligheten
att arbeta mer tillsammans med
KFO för att driva frågorna gemensamt.
18 · KFO 2013

Ordförandeklubba från
arbetskooperativet Inuti 2.
För Inuti 2 är det viktigt på riktigt:
’’Att se kvaliteten
och möjlig heterna
och lyfta fram det.”
fakta
Arbetskooperativ
Arbetskooperativ är ett stort och växande
avtalsområde inom KFO, inte minst
tack vare av samarbetet med branschorganisationen
Skoopi. Arbetskooperativen
bildas för att ge personer med
någon form av arbetshinder förutsättningar
att kunna arbeta utifrån sina egna
behov och sin förmåga.
foto: helena sundqvist laurin
foto: helena sundqvist laurin
foto: helena sundqvist laurin
antal medlemmar: 160.
antal anställda hos medlemmarna: 1 300.
rådgivare: Hans-Erik Stierna, Anita Fink
Knudsen.
vanliga frågor: KFO arbetar mycket med
utbildning i sociala arbets kooperativ.
kollektivavtalet: Ingen annan på arbetsmarknaden
har kollektivavtal för
arbetskooperativ. Det är ett avtal som
är framtaget med Kommunal utifrån de
särskilda förutsättningar som finns i
branschen: de här personerna ska kunna
arbeta så mycket de klarar av.
facklig motpart: Kommunal.
Verksamhetschef Anneli Aaltonen Krantz ser möjligheterna istället för hindren.
– Vi arbetar aktivt med att organisera
oss. Men vi är nya, vi behöver mer aktivt
stöd från hela den kooperativa familjen.
Kollektivavtalet för arbetskooperativ är
unikt på arbetsmarknaden och togs fram i
nära samarbete med Kommunal.
– Nu är det dags att ta det ett steg till,
tycker Elisabet Abrahamsson, det är bra
på ett plan, men inte hållbart på längre sikt.
Det finns frågor vi behöver lösa ur både
arbetsgivar- eller företagsperspektiv och ur
arbetstagarperspektiv. K
Elisabet Abrahamsson.
Ängås Trädgård är ett av de sociala företag
som drivs av Vägen ut!
foto: isolde berner/vägen ut! kooperativen
KFO 2013 · 19

Från Haparanda till Ystad:
gunno
”Platsen för
Sandahl
mötet lika
viktig idag”
När Folkets Hus och Parker började livesända
opera från Metropolitan i New York var det
väldigt få som trodde på idén. Det riktade sig
till fel publik, var fel repertoar, ingen skulle vara
intresserad. Idag visas direktsänd musik, balett
och opera från New York, London, Moskva och
Berlin runt om i Sverige, från Haparanda till Ystad.
Den här säsongen finns elva före ställningar
från Metropolitan på programmet. Även
balett från Bolsjojteatern i Moskva och Royal
Opera House i London, Berlin filharmonikerna
och inte minst svenska kulturinstitutioner som
Kungliga Operan, Dramaten, Stockholms
Konserthus, GöteborgsOperan och Cirkus
Cirkör har visat intresse för att delta i Folkets
Hus och Parkers livesändningar.
– Säsongen 2012–13 erbjuder vi 50
direktföreställningar till våra föreningar, som
sedan själva bestämmer om de vill vara med,
och vi räknar med cirka 100 000 besökare,
berättar Gunno Sandahl, kulturchef i Folkets
Hus och Parker.
– Vår digitala resa började 2001, då
vi hade ett sviktande publikunderlag eftersom
vi fick vänta länge på nya filmer. 2003
var vi med i ett europeiskt projekt med digitala
satellitsändningar – vi direktsände David
Bowie när han spelade låtar från sin nya skiva
i en studio i London, sen kunde man ställa frågor
till honom, det var ganska kaotiskt, minns
Gunno Sandahl.
foto: helena sundqvist laurin
Gunno Sandahl, Folkets Hus och Parker.
Idag är över häften av de 200 Folkets Hus
som har biografmöjligheter digitaliserade.
156 biografer ingår i livebiokonceptet.
– Digitaliseringen har inneburit att det har
blivit lättare att få filmerna tidigare, ofta redan
vid premiären, vilket lett till att publiken har
ökat. Livesändningarna har medfört en ny
publik, nya intäkter, som har varit betydelsefulla
för föreningarnas utveckling.
Kopplingen till fackföreningsrörelsen, som
byggde Folkets Hus för att ha någonstans att
vara, är inte lika tydlig idag som den en gång
var. Den grundläggande idén om att skapa
mötesplatser är lika angelägen och viktig
idag. De som bor i ett område eller i en ort vill
ta ansvar för sina mötesplatser.
– Våra möteslokaler ska vara moderna
och erbjuda tekniska verktyg för interaktivitet,
säger Gunno Sandahl. Sedan tio, femton
år tillbaka pratas det bara om att starta eget,
entreprenörskap. Ungdomarna vet inte vad
en andelsförening är. Nu tycker jag att det
borde finnas fler hus i storstädernas förorter.
Som i Rosengård i Malmö, där finns ett 50-tal
föreningar, men de har inget eget hus än.
Ska vi ha ett inkluderande samhälle måste vi
mötas, lära känna och förstå varandra. Först
när vi träffas går det. Därför är det viktigt med
ickekommersiella mötesplatser. K
20 · KFO 2013

foto: robert kusel/lyric opera of chicago; dessay, pascal victor
Opera på Folkets Hus och Parker. Bio Rio.
område
folkrörelser
Detta är ett område som har sitt
ursprung i arbetarrörelsen, som från
början hade sin egen arbetsgivarorg anisation,
AFO. Många andra folkrörelser
hade också egna förhandlingsorganisationer,
vilket blev alltför dyrt i längden.
Vid milleniumskiftet sökte folkrörelserna
sig till KFO, då de kände en närhet med
KFOs värdegrund.
antal medlemmar: 664.
antal anställda hos medlemmarna: 3 762.
rådgivare: Jan-Eric Rönngren, Hans-Erik
Stierna, Anita Fink Knudsen.
kollektivavtalet: Ingen annan på
arbetsmarknaden har kollektivavtal
för folkrörelserna.
facklig motpart: Handelsanställdas
förbund.
foto: bio rio
Johanna Hållén, Press
och policychef, PRO:
”Förändra
pensionssystemet
– för våra barnbarns
skull”
I år firar pensionen 100 år. Pensionärernas
Riksorganisation, PRO, är
Sveriges största pensionärsorganisation
med sina 399 849 medlemmar.
Johanna Hållén, press- och policychef,
vilka är era viktigaste framtidsfrågor?
– Det första
är att förändra
pensionssystemet
och
göra det hållbart
för kommande
generationer.
Vi vill
slopa premiepensionssystemet
och ta
bort bromsen,
som är den
mekanism som
gör att skillnaden
mellan
löner och pension
ökar.
– Vi vill
också förändra
skatten
på pensionen.
Idag får
pension ärerna betala högre skatt än
löntagarna. Pension är uppskjuten lön!
Det ska vara rättvist! Fortfarande ringer
nyblivna pensionärer till mig och undrar
varför de ska betala mer skatt på pensionen
än de gjort på lönen.
– Den tredje stora frågan vi jobbar
med är bra boende för äldre. Under
valåret 2014 kommer vi att presentera
ett bostadspolitiskt program. Det handlar
om boende för äldre, det behövs
fler tillgängliga boenden med närhet till
gemensamhetsutrymmen, till exempel. K
foto: saga berlin
barbro engman, ordförande i Hyresgästföreningen:
”Vi är en av Sveriges största ungdomsorganisationer!”
Över en halv miljon svenskar är med i
Hyresgästföreningen. Hur har ni kunnat
bli och fortsätta vara, en av Sveriges
största föreningar?
– Vi har försökt vara i fas med den tid
vi finns i. När vi bildades var bostäderna
usla, det fanns inget skydd mot vräkningar.
Sedan dess har tryggheten ökat. Nu lever vi
istället i en tid av marknadslösningar, utförsäljningar
och privatiseringar, säger Barbro
Engman, ordförande i Hyresgästföreningen.
Hyresgästföreningarna började bildas i
början av 1900-talet, en av de första som
fortfarande finns kvar bildades i Nynäshamn
1915. 1923 bildades Hyresgästernas
Riksförbund. Idag har Hyresgästföreningen
525 000 hushåll som medlemmar.
165 000 av dem är under 35 år.
– Vi är faktiskt en av Sveriges största
ungdomsorganisationer! Och vi ökar i
medlemsantal.
– Det är viktigt attmänniskor
har tak över
huvudet. Nu har vi en
dramatiskt ökande
bostadsbrist.
Hälften av Sveriges
kommuner har bostadsbrist.
Det slår hårt mot
ungdomarna. K
foto: eva dalin
KFO 2013 · 21

Frågor och svar
Jag är förskolechef
på ett nystartat
personalkooperativ.
Varför ska vi bli
medlemmar i KFO?
Maria, Uppsala.
Vad roligt att ni har tagit steget
att starta ett personalkooperativ.
Först och främst ska ni
bli medlemmar i KFO för att få
ett kollektivavtal som är anpassat
för just er verksamhet. Det är
mycket man som ny arbetsgivare
behöver sätta sig in i, till exempel
frågor som rör anställning,
arbetsmiljö, lönesättning, pensioner
och försäkringar. Vi hjälper
er med detta, både genom
informationsmaterial och personlig
rådgivning. Och skulle det
uppstå en tvist med arbetsrättslig
anknytning, står vi vid din sida
och biträder er. Det är några av
skälen till att bli medlem i KFO
redan idag.
Sonja Lagergren, rådgivare
inom förskola, skola, fritidshem
Hur funkar det här
med kollektivavtal
och arbetstidslagen
egentligen?
Mats, verksamhetschef, Örebro
Regler om arbetstid finns dels i
arbetstidslagen, dels i kollektivavtalet.
Arbetstidslagen kan avtalas
bort i sin helhet eller i vissa
delar genom ett kollektivavtal på
central nivå. Styrkan med kollektivavtalet
är att ni får schyssta
villkor som är anpassade för
verksamheten. Som chef kan det
vara svårt att veta exakt vad som
gäller. Du kan alltid gå in på vår
webb för att få mer information
eller kontakta oss för personlig
rådgivning.
Lars Trapp, rådgivare inom
hälsa, vård och omsorg
Vår verksamhet
växer och jag
behöver anställa en
medarbetare. Vilken
anställningsform ska
jag välja?
Petter, verksamhetschef,
Örnsköldsvik
När du anställer har du flera
beslut att fatta kring exempelvis
lönesättning och anställningsformer.
Kontakta oss så går vi igenom
vad som gäller kring anställningsvillkor,
löner och övriga
bestämmelser på just din arbetsplats.
Många onödiga problem
kan undvikas genom att man gör
rätt från början.
Christer Johansson,
rådgivare inom handel,
fastighet och industri
Tråkigt nog behöver
vi säga upp en
anställd på grund
av arbetsbrist. Vad
behöver jag tänka på?
Yvonne, butikschef, Stockholm
Det finns många regler som du
måste beakta i detta fall. Bland
annat måste du först göra en
omplaceringsutredning, upprätta
en turordningslista och
kalla facket till en MBL-förhandling.
Kontakta mig så går vi tillsammans
igenom vad som gäller
i just ditt fall. Glöm inte att
KFO och Handels har ett trygghetsavtal
som hjälper den uppsagda
medarbetaren att ta nästa
kliv i livet.
Magnus Lindström,
rådgivare inom handel
Som rektor har
jag ansvaret för
arbetsmiljön på vår
skola. Finns det några
bra verktyg som jag
kan använda för att
det ska bli rätt?
Pia, rektor, Göteborg
Det stämmer bra att du som rektor
ska arbeta för att se till att
dina anställda har en god arbetsmiljö
och att de inte skadar sig
eller blir sjuka på arbetet. Även
arbetsanpassning och rehabilitering
ingår i ditt ansvar. För att
hjälpa dig att göra rätt har vi tagit
fram checklistor för vad du behöver
tänka på. Vi har även tagit
fram en lathund för arbetsanpassning
och rehabilitering. Du
hittar dessa på vår webbplats
www.kfo.se. Lycka till!
Kerstin Wrisemo, ansvarig
för arbetsmiljöfrågor
När måste jag som
arbetsgivare förhandla
med facket?
Stefan, verksamhetschef,
Karlstad
Innan du som arbetsgivare fattar
ett beslut som innebär en viktigare
förändring av verksamheten
eller av en anställds anställnings-
och arbetsförhållanden,
måste du kalla till MBL-förhandling
med de fackförbund som
ni har kollektivavtal med. Dessutom
kan ett fack alltid begära
en förhandling med arbetsgivaren.
Du som arbetsgivare är
skyldig att förhandla oavsett
om förhandlingsfrågan avser ett
beslut som arbetsgivaren ska
Fler frågor och svar
hittar du på www.kfo.se
fatta, ett påstående om att du
som arbetsgivare har begått
något fel eller om facket vill
träffa ett lokalt kollektivavtal.
Om ni inte löser frågan lokalt,
kan det bli en central förhandling.
Som arbetsgivare måste du
inte komma överens med facket,
oavsett förhandlingsfråga. Men
förhandlingsskyldigheten innebär
att du måste komma till förhandlingsbordet,
lyssna på motparten
och motivera dina egna
ställningstaganden. Inför en
lokal förhandling har du alltid
möjlighet att få råd av din kontaktperson
på KFO. I en central
förhandling företräder KFO dig
som arbetsgivare.
Sven Rosqvist, förbundsjurist
Idag fick jag frågan
vilket försäkrings- och
pensionsskydd vi har
egentligen. Vad ska jag
svara?
Emma, förskolechef på ett
föräldrakooperativ
Med KFOs avtalsförsäkringar har
ni ett heltäckande skydd. Det är
ett bra komplement till de lagstadgade
sociala förmånerna
som finns. Extra bra är också att
alla förtroendevalda och frivilligarbetare
hos KFOs medlemmar
omfattas av en olycksfallsförsäkring
utan kostnad, något som
är särskilt viktigt på ett föräldrakooperativ.
Kontakta din personliga
rådgivare för att få mer detaljerad
information om vad som
gäller för just er verksamhet.
Per-Olof Westerlund, ansvarig
för pensioner och försäkringar
22 · KFO 2013

Närliggande
organisationer
Några av de organisationer som KFO samarbetar med:
Civos
Civos, civilsamhällets organisationer i samverkan, arbetar
för att stärka civilsamhällets och idéburna organisationers
gemensamma intressen. Civos har under året bland annat
släppt rapporten ”Det civila samhällets organisationers
betydelse för välfärd, ekonomi och demokrati” och drivit flera
frågor för att stärka det civila samhället som en central del av
demokratin. KFO är mycket aktiv i Civos direkta arbete.
Coompanion
Coompanion – Kooperativ utveckling Sverige sitter
sedan 2006 i KFOs lokaler. Coompanion erbjuder
företagsrådgivning när människor vill starta eget tillsammans,
och finns på 25 platser i landet. Arbetsgivarföreningen
KFO och Coompanion samarbetar inom utbildning,
opinionsbildning och samhällspåverkan.
anita fink Knudsen, kfo:
”Samarbeten är en
framgångsfaktor”
För att stärka medlemsföretagens
villkor och förutsättningar har KFO ett
nära samarbete med flera intresseorganisationer.
– Vi försöker att ta
tillvara våra medlemmars
intressen på
många sätt. Genom
samarbeten med olika
typer av intresseorganisationer
lyckas vi ofta
få ett bättre genomslag
än om vi hade drivit
frågorna var och en
för sig. Det handlar om
att påverka på flera olika plan, både
samhällspolitiskt och näringspolitiskt,
säger Anita Fink Knudsen, chefsförhandlare
och näringspolitiskt ansvarig
på KFO. K
foto: niklas palmklint
Famna
Famna är en branschorganisation för föreningar, stiftelser och företag vilka bedriver vård och
social omsorg utan vinstsyfte. KFO och Famna samarbetar för att stärka den gemensamma
förmågan att verka för idéburen vård och social omsorg.
Ideell Arena
Ideell Arena är ett samarbete mellan cirka 60 självständiga organisationer. Ideell Arena utvecklar
ledarskapet i den ideella sektorn genom nyskapande program, kreativa mötesplatser och främjande av
forskning. Sedan 2006 är arbetsgivaransvaret för de anställda i Ideell Arena permanent förlagt till KFO.
Sektor3
På vetenskapliga grunder vill den ideella föreningen Sektor3 synliggöra och granska det civila samhället,
granska dess relationer med samhällets andra sektorer och väcka debatt om hur det civila
samhället påverkar människors vardag. Sektor3 finansieras av sina medlemmar, varav KFO är en.
Skoopi
Föreningen Skoopi, de sociala arbetskooperativens intresseorganisation, sitter sedan 2007 i
KFOs lokaler. Skoopi verkar med stöd och utbildning till kooperativen och påverkansarbete för
att människor med arbetshinder ska få arbeta utifrån sina förutsättningar. De flesta av Skoopis
medlemmar är också medlemmar i KFO.
Överenskommelsen på det sociala området
Överenskommelsen är sedan 2008 ett samverkansorgan mellan regeringen, de idéburna
organisationerna inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
Det viktigaste målet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas
självständiga roll. Syftet är också att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer
av hälso- och sjukvård samt omsorg. KFO har varit drivande i att ta fram överenskommelsen
som kommer att utvärderas år 2013.
KFO 2013 · 23

Arbetsgivarföreningen KFO
Box 16355, 103 26 Stockholm
Professionell och
personlig rådgivning
Nästan 4 000 företag och organisationer är medlemmar i Arbetsgivar föreningen
KFO. Det gör KFO till Sveriges största fristående arbetsgivar organisation.
Och det finns många bra anledningar till varför man ska vara medlem.
foto: skl
– Vi är ett stöd för både små och stora arbetsgivare när det kommer
till allt som har med anställningen att göra. Hos oss får man professionell
och personlig rådgivning. Som arbetsgivare ska man känna sig trygg
med att de beslut man fattar följer de lagar, avtal och regler som finns på
arbetsmarknaden, säger Petter Skogar, förbundsdirektör på KFO.
Rådgivningen kan gälla allt från anställningsavtal, lönesättning och
vilka anställningsformer som finns, till vad man ska tänka på vid anställningens
upphörande.
– KFO har även stor kompetens i frågor som rör arbetsmiljö, företagshälsovård,
rehabiliteringsutredningar, försäkringar och pensioner. Vi tar
bland annat fram enkla lathundar och checklistor för att det ska vara lätt
för arbetsgivarna att göra rätt, säger Petter Skogar.
Ibland hamnar man som arbetsgivare i en konfliktsituation. KFO ger
stöd och råd längs vägen, för att konflikten ska hanteras på ett korrekt
sätt. Skulle konflikten till slut hamna i domstol så finns KFO vid medlemmens
sida.
– Som arbetsgivare är det skönt att veta att vi har kunniga jurister som
är insatta i just ditt ärende och som företräder dig i centrala tvister och
domstolsprövningar, säger Petter Skogar.
Förutom att ge råd och stöd, så förhandlar KFO och sluter kollektivavtal
för medlemmarna. I dagsläget finns ett trettiotal branschanpassade
kollektivavtal.
– En viktig uppgift är att verka för bra förutsättningar för
kooperativa och värderingstyrda företag. Det gör vi genom
att arbeta aktivt och strategiskt inom politiken, föreningslivet
och näringslivet. Jag tror verkligen att den här typen av
företag har framtiden för sig. Till exempel finns det undersökningar
som visar att medarbetare både mår bättre
och arbetar bättre om de upplever att företaget har en
tydlig värdegrund, säger Petter Skogar. K
Mer information finns på www.kfo.se
eller telefon 08-702 54 00.
Petter Skogar tillträder som KFOs förbundsdirektör
den 19 augusti 2013. Dessförinnan har han
varit förhandlingschef på SKL och inom Almega.