kommunövergripande analys - Sotenäs kommun
19.11.2014 • Views
Share Embed Flag

kommunövergripande analys - Sotenäs kommun

kommunövergripande analys - Sotenäs kommun

kommunövergripande analys - Sotenäs kommun

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
sotenas.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

utställningshandling<br />

översiktsplan<br />

för<br />

Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong><br />

mars 2010

ÖVERSIKTSPLAN<br />

SOTENÄS KOMMUN<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

456 80 Kungshamn<br />

Besök: Hallindenvägen 17, Kungshamn<br />

Telefon: 0523-66 40 00<br />

Fax: 0523-66 45 09<br />

E-post: registrator.<strong>kommun</strong>@sotenas.se<br />

Hemsida: www.sotenas.se<br />

I översiktsplanen för Sotenäs <strong>kommun</strong> ingår<br />

följande material:<br />

- Planbeskrivning (denna del)<br />

- Mark- och vattenanvändning<br />

- Planeringsförutsättningar<br />

- Tätortskartor (Utvecklingsmöjligheter och<br />

planeringsförutsättningar):<br />

• Kungshamn-Smögen-Hasselösund-<br />

Väjern-Hovenäset<br />

• Hunnebostrand-Ulebergshamn<br />

• Bovallstrand med Bottnafjorden<br />

• Bohus-Malmön<br />

Kartmaterial är från Lantmäteriet och Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong>s kartdatabas. Lantmäteriet<br />

och Sotenäs <strong>kommun</strong> har upphovsrätt till allt<br />

ingående kartmaterial.<br />

Kartor och flygbilder är godkända för spridning<br />

från sekretessynpunkt, Lantmäteriverket<br />

200X-XX-XX.<br />

Foton och illustrationer om ej annat anges:<br />

Miljö- och byggkontoret<br />

Kartor och fotografier får inte reproduceras<br />

utan tillåtelse från Miljö- och byggkontoret.<br />

Medverkande<br />

Miljö- och byggkontoret genom<br />

Bo Hallgren - projektansvarig<br />

Cecilia Lindsten - projektledare fr o m sept-08<br />

Ingrid Lindbom - projektledare t o m aug-08<br />

Magnus Karlsson - miljöutredare<br />

Bengt Gustafsson - fysisk planerare

FÖRORD<br />

Sotenäs är den <strong>kommun</strong> i Sverige som sträcker sig längst ut i Västerhavet.<br />

Läget är en dominerande förutsättning för <strong>kommun</strong>ens identitet och dess möjligheter att utvecklas.<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> är attraktivt för boende och vistelse, inte minst för besökare, vilket<br />

bl a avspeglas i den intensivt och kontinuerligt pågående utvecklingsprocessen.<br />

Den intensiva utvecklingstakten är en av anledningarna till att Kommunstyrelsen i Sotenäs<br />

2007-06-13 (§ 91) beslutade att en ny översiktsplan ska tas fram. Arbetet med en ny översiktsplan<br />

inleddes med ett programsamråd under vintern 2008 med bl a allmänna möten på<br />

ett flertal platser i <strong>kommun</strong>en där ett antal scenarier beskrevs som tankeväckare och diskussionunderlag.<br />

Med utgångspunkt i programarbetet har ett förslag till ny översiktsplan arbetats fram av<br />

Miljö- och byggkontoret på uppdrag av Kommunstyrelsen. Övriga <strong>kommun</strong>ala förvaltningar<br />

har deltagit med berörda tjänstemän i respektive sakfrågor. Ansvarig och sammanhållande<br />

för arbetet fr o m september 2008 har varit Cecilia Lindsten. Dessförinnan låg det ansvaret<br />

på Ingrid Lindbom.<br />

För arbetet med översiktsplanen har en politisk referensgrupp bildats vars uppdrag är att följa<br />

processen och utgöra en politisk diskussionspart med möjlighet att föra diskussioner och frågeställningar<br />

vidare till sina respektive partigrupper. Den politiska referensgruppen utgörs av<br />

presidierna för samtliga förvaltningar i Sotenäs <strong>kommun</strong>.<br />

Ett samråd kring förslaget hölls under vårvintern 2009. Utifrån de synpunkter som då lämnades<br />

av <strong>kommun</strong>medlemmar, myndigheter och föreningar har förslaget kompletterats, förändrats<br />

och fördjupats till den utställningshandling som nu föreligger.<br />

Kungshamn den 31 mars 2010

INNEHÅLL<br />

INLEDNING...............................................7<br />

LÄSANVISNING 8<br />

Översiktsplaneringens mål och mEDEL 10<br />

Översiktsplanen i SotENÄS 12<br />

BEGREPPSFÖRKLARING 14<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR..................................19<br />

INLEDNING 20<br />

BOENDE & BYGGANDE 21<br />

NÄRINGSLIV 27<br />

KOMMUNIKATIONER 29<br />

AREELLA NÄRINGAR 31<br />

NATURMILJÖ 34<br />

FRILUFTSLIV 38<br />

KULTURMILJÖ 40<br />

VATTEN & AVLOpp 46<br />

ENERGIFÖRSÖRJNING/ 49<br />

TELEKOMMUNIKATIONER 49<br />

MILJÖSKYDD, HÄLSA & SÄKERHEt 51<br />

ANALYS..................................................59<br />

INLEDNING 60<br />

KOMMUNEN & OMVÄRLDEN 61<br />

KOMMUNÖVERGRIPANDE ANALYS 63<br />

HISTORIA 63<br />

BOENDE & BYGGANDE 65<br />

KOMMUNIKATIONER 69<br />

LANDSKAp 70<br />

ATTRAKTIONSKRAFT & PROBLEm 73<br />

ANALYS FÖR ZONER 74<br />

ZONINDELNING 74<br />

ZON MED ÖPPET HAV 76<br />

SKÄRGÅRDSZON 77<br />

STRANDZON 79<br />

KAL BERGZON 81<br />

ZON MED BERGKULLELANDSKAP & UPPODLADE DALGÅNGAR 83<br />

ZON MED HÖGLÄNT, DELVIS SKOGSKLÄTT BERGKULLELANDSKAP 85<br />

TÄTORTSZON 86<br />

OMRÅDEN I FOKUS 88<br />

MÅL & STRATEGI.....................................93<br />

INLEDNING 94<br />

KOMMUNALA MÅL 95<br />

KOMMUNÖVERGRIPANDE STRATEGIER 98<br />

BOENDE & BYGGANDE 98<br />

NÄRINGSLIV 101<br />

KOMMUNIKATIONER 104<br />

AREELLA NÄRINGAR 107<br />

NATURMILJÖ & FRILUFTSLIV 108<br />

KULTURMILJÖ 110<br />

ENERGI/TELEKOMMUNIKATIONER 111<br />

VATTEN & AVLOpp 113<br />

MILJÖSKYDD, HÄLSA & SÄKERHEt 114<br />

STRATEGIER FÖR ZONER 117<br />

ZON MED ÖPPET HAV 117

SKÄRGÅRDSZON 119<br />

STRANDZON 121<br />

KAL BERGZON 124<br />

ZON MED BERGKULLELANDSKAP 127<br />

& UPPODLADE DALGÅNGAR 127<br />

ZON MED HÖGLÄNT, DELVIS 130<br />

SKOGSKLÄTT BERGKULLELANDSKAp 130<br />

TÄTORTSZON 132<br />

Planförslag.............................................143<br />

INLEDNING 144<br />

LAGSTIFTNING 145<br />

RIKSINTRESSEN, FÖRORDNANDEN & RESERVAt 146<br />

Mark- och vattENANVÄNDNING 158<br />

<strong>kommun</strong>övergripande RekommendatIONER 162<br />

boende & BYGGANDE 163<br />

näringsliv 165<br />

<strong>kommun</strong>ikatIONER 165<br />

areella NÄRINGAR 166<br />

naturmiljö & friluftSLIV 166<br />

kulturmILJÖ 167<br />

energi & tele<strong>kommun</strong>ikatION 167<br />

vatten & avlopp 168<br />

miljöskydd, hälsa & säkerhet 168<br />

rekommendationer för ZONER 180<br />

zon för öppet hAV 180<br />

skärgåRDSZON 181<br />

stRANDZON 182<br />

kal BERGZON 183<br />

zon med bergkullelandskap & uppodlade dalgåNGAR 185<br />

zon med höglänt, delvis skogsbeklätt bergkullelandskap 187<br />

tätortSZON 189<br />

områdesvisa rekommendatIONER 191<br />

Mellan<strong>kommun</strong>ala fråGOR 199<br />

genomförande..........................................201<br />

INNEHÅLL 201<br />

INLEDNING 202<br />

GENOMFÖRANDE AV PLANFÖRSLAGEt 203<br />

STRATEGISKA PLANERINGSUNDERLAG för långsiktig planering 209<br />

KONTINUERLIG ÖVERSIKTLIG PLANERING 215<br />

Konsekvenser ..........................................219<br />

INNEHÅLL 219<br />

INLEDNING 221<br />

ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSER PLANFÖRSLAG 222<br />

NOLLALTERNATIV 229<br />

MILJÖKVALITETSNORMER 230<br />

MILJÖMÅL 233<br />

KONFLIKTOMRÅDEN 237<br />

underlag i urval .....................................246<br />

5

INLEDNING<br />

6

INLEDNING<br />

LÄSANVISNING.............................................8<br />

Översiktsplaneringens mål och medel....10<br />

Vad är en översiktplan? 10<br />

Intressekonflikter 10<br />

De viktigaste lagarna 10<br />

Olika plantyper 11<br />

Översiktsplanen i Sotenäs......................12<br />

Utgångspunkter 12<br />

Arbetsprocessen 12<br />

Organisation 13<br />

BEGREPPSFÖRKLARING................................14<br />

Bebyggelsegruppering utanför tätort 14<br />

Bostadsnära natur 14<br />

Flytande bostäder 14<br />

Fragmentering 14<br />

Grönstruktur 14<br />

Hög skyddsnivå 14<br />

Kommunmedlem 14<br />

Landsbygd 14<br />

Livskvalitet 15<br />

Livsmiljö 15<br />

Mellanrum 15<br />

Närrekreation 15<br />

Omvandlingsområde 15<br />

Rekreationsanläggning 15<br />

Rörligt friluftsliv 15<br />

Samlad bebyggelse 15<br />

Småbåtshamn 16<br />

Större, oexploaterade naturområden 16<br />

Tätort/ tätortsområde/tätortszon 16<br />

Vattenmyndigheten 16<br />

Verksamheter 17<br />

Zon 17<br />

INLEDNING<br />

7

LÄSANVISNING<br />

Översiktsplanen utgörs av 6 huvudsakliga<br />

delar:<br />

Del 1<br />

Del 2<br />

Del 3<br />

Del 4<br />

Del 5<br />

Del 6<br />

Förutsättningar<br />

Analys<br />

Mål & Strategi<br />

Planförslag<br />

Genomförande<br />

Konsekvenser<br />

Förutsättningsdelen innehåller fakta, statistik<br />

mm inom ett antal sektorsintressen.<br />

Denna del ska fungera som en fristående<br />

del för att möjliggöra kontinuerliga kompletteringar,<br />

uppdateringar, tillägg av ny<br />

information från utredningar och liknande<br />

utan att en formell revidering av hela ÖPdokumentet<br />

behöver göras. En kontinuerligt<br />

uppdaterad beskrivning av <strong>kommun</strong>ens<br />

förutsättningar är ett användbart arbetsmaterial,<br />

inte minst i digital form. Förutsättningarna<br />

beskrivs <strong>kommun</strong>övergripande.<br />

Analysdelen består av ett resonemang<br />

kring, och en tolkning av, förutsättningarna<br />

med utgångspunkt i strukturer och sammanhang.<br />

Denna del beskrivs dels i ett <strong>kommun</strong>övergripande<br />

avsnitt och dels i ett avsnitt för<br />

var och en av de 7 zoner som <strong>kommun</strong>en<br />

delas in i med utgångspunkt i en <strong>analys</strong> av<br />

landskapets förutsättningar. Den utgör tillsammans<br />

med förutsättningsdelen underlag<br />

för strategidelen.<br />

Denna del, liksom <strong>analys</strong>delen, beskrivs<br />

dels i ett <strong>kommun</strong>övergripande avsnitt<br />

och dels i ett avsnitt för var och en av de<br />

7 zonerna. Strategidelen utgör grunden<br />

för planförslaget och därmed grunden för<br />

<strong>kommun</strong>ens syn på den framtida mark- och<br />

vattenanvändningen.<br />

Planförslagsdelen beskriver <strong>kommun</strong>ens<br />

hänsynstagande till utpekade områden av<br />

riksintresse samt beskrivning av mark- och<br />

vattenanvändningen utifrån rekommendationer.<br />

Rekommendationer finns på tre<br />

nivåer:<br />

- <strong>kommun</strong>övergripande rekommendationer<br />

- rekommendationer för zoner<br />

- områdesvisa rekommendationer<br />

Genomförandedelen beskriver planförslagets<br />

genomförande med hjälp av prioriteringsordning<br />

och en grov tidplan. Denna<br />

del innehåller dessutom en beskrivning av<br />

hur översiktlig planering ska bedrivas som<br />

en kontinuerligt pågående process och vilka<br />

underlag och forum som krävs för detta.<br />

Konsekvensdelen beskriver dels de övergripande<br />

konsekvenserna av planförslaget<br />

som helhet, dels konsekvenserna av<br />

planförslaget utifrån de nationella miljömålen<br />

och dels konsekvenser för ett antal<br />

konfliktområden. Konfliktområdena utgör<br />

huvudsakligen områden där flera sektorsintressen<br />

eller utvecklingsintressen kommer i<br />

konflikt med varandra.<br />

INLEDNING<br />

Mål & Strategidelen innehåller strategiska<br />

ställningstaganden och principer för<br />

utveckling med utgångspunkt i <strong>kommun</strong>ala<br />

mål och i ett antal sektorsintressen med<br />

utgångspunkt i långsiktig hållbarhet. Ställningstagandena<br />

beskriver i ett resonemang<br />

<strong>kommun</strong>ens övergripande viljeinriktning<br />

ur ett helhetsperspektiv:<br />

- Vad vill <strong>kommun</strong>en?<br />

- Vilka strategier ska användas för att nå de<br />

övergripande målen?<br />

Analysdel, strategidel och rekommendationer<br />

har ett gemensamt upplägg med<br />

ett <strong>kommun</strong>övergripande avsnitt och ett<br />

avsnitt för var och en av de 7 zonerna. För<br />

en <strong>kommun</strong>övergripande översikt eller en<br />

översikt av någon av zonerna ska planförslaget<br />

kunna följas från <strong>analys</strong>, via strategier<br />

till rekommendationer. Syftet med ett<br />

sådant upplägg är dels att öka förståelsen<br />

för planförslaget genom möjligheten att<br />

kunna följa en tankekedja, dels att man vid<br />

8

kommande översyner av ÖP-dokumentet<br />

ska kunna härleda resonemanget bakom<br />

rekommendationerna och därmed enklare<br />

kunna bedöma behov och omfattning av<br />

revideringar.<br />

Planförslagsdelen kan, tillsammans med<br />

kartbilagorna, ses som en kortversion av<br />

ÖP-handlingen. I de fall enbart ÖP:s riktlinjer<br />

och rekommendationer efterfrågas<br />

räcker det att studera planförslagsdelen<br />

(och kartbilagorna) för att finna den sökta<br />

informationen.<br />

INLEDNING<br />

9

Översiktsplaneringens mål och<br />

medel<br />

Vad är en översiktplan?<br />

Intressekonflikter<br />

INLEDNING<br />

Enligt lag ska varje <strong>kommun</strong> i Sverige ha<br />

en översiktsplan som omfattar hela <strong>kommun</strong>ens<br />

yta.<br />

Förenklat går det att säga att översiktsplanen<br />

har två huvudsakliga syften. Det ena<br />

är att redovisa och säkerställa nationella<br />

intressen (s.k. riksintressen) inom vår <strong>kommun</strong>.<br />

Det andra syftet är att samla <strong>kommun</strong>ens<br />

sektorsintressen i en helhetsplanering.<br />

Av översiktsplanen ska med andra ord<br />

framgå grunddragen i fråga om användningen<br />

av mark- och vattenområden och<br />

<strong>kommun</strong>ens syn på hur den byggda miljön<br />

ska utvecklas och bevaras. Planläggningen<br />

ska syfta till att främja en god och långsiktigt<br />

hållbar livsmiljö för människorna i<br />

dagens samhälle och för kommande generationer.<br />

Planeringen ska vara långsiktig<br />

och inte svara på akuta behov. Syftet med<br />

översiktsplanen är inte att presentera några<br />

åtgärder, utan att förbereda och möjliggöra<br />

en önskad framtida utveckling.<br />

Översiktsplanen har således flera viktiga<br />

funktioner:<br />

1. Den kan nyttjas som ett politiskt handlingsprogram<br />

eller vision för <strong>kommun</strong>ens<br />

framtida utveckling de närmaste 10-20<br />

åren.<br />

2. Den kan bidra till att förenkla och effektivisera<br />

handläggningen av plan- och<br />

bygglovärenden.<br />

3. Den är en överenskommelse mellan<br />

staten och <strong>kommun</strong>en om de allmänna intressen<br />

som ska beaktas vid planering och<br />

byggande.<br />

Det är viktigt att översiktsplanen är aktuell.<br />

Därför står det också i lagen att <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />

ska se över den en gång varje<br />

mandatperiod för att avgöra om den behöver<br />

uppdateras, eller helt göras om.<br />

Beslut om markens och vattnets användning<br />

och om den byggda miljön berör<br />

många. Förutom att det kostar pengar så<br />

gör ofta planering och byggande anspråk<br />

på gemensamma resurser. Översiktsplanens<br />

roll är att väga olika intressen mot<br />

varandra och samordna alla de behov och<br />

krav som kommer från olika håll i samhället<br />

– verksamheter, friluftsliv, <strong>kommun</strong>ikationer,<br />

grönområden och rekreation, infrastrukturella<br />

system, säkerhet och god miljö<br />

– till exempel. Genom planläggning får<br />

många berörda både inflytande och insyn.<br />

De viktigaste lagarna<br />

Kommunernas beslut i fråga om planer och<br />

byggnader måste alltid stödjas på lagens<br />

bestämmelser om hushållning med markoch<br />

vattenresurser, bebyggelseutveckling<br />

mm. De viktigaste lagarna när det gäller<br />

översiktsplanering är Plan- och Bygglagen<br />

(PBL) och Miljöbalken (MB).<br />

PBL beskriver en rad allmänna intressen<br />

som ska beaktas vid planläggning. Planläggningen<br />

får inte medföra att miljöbalkens<br />

s.k. miljökvalitetsnormer överträds. I<br />

PBL finns också en rad egenskapskrav för<br />

enskilda byggnader, anläggningar, tomter<br />

och allmänna platser. Kraven gäller placering,<br />

utformning, utförande och bevarande,<br />

men ställer också krav på en yttre form och<br />

färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för<br />

byggnaderna och som ger en god helhetsverkan.<br />

MB behandlar hänsynen till naturresurserna,<br />

de areella näringarna och vissa bevarande-<br />

och exploateringsintressen.<br />

10

Olika plantyper<br />

Lagen får sitt konkreta uttryck i planer och<br />

tillståndsgivning. De olika plantyperna fyller<br />

olika funktioner.<br />

Översiktsplanen anlägger ett långsiktigt<br />

perspektiv och ska ange grunddragen i<br />

<strong>kommun</strong>ens markanvändning. Den är inte<br />

juridiskt bindande, utan rådgivande för senare<br />

beslut. Överprövande instanser fäster<br />

dock stor vikt vid om överklagade beslut<br />

har stöd i översiktsplanen. När åtgärdsinriktade<br />

dokument ska tas fram är översiktsplanen<br />

ett bland flera övergripande dokument<br />

att ha som vägledning.<br />

En fördjupad översiktsplan är en studie<br />

av ett begränsat område eller ett sektorsintresse<br />

som man av olika skäl finner nödvändigt<br />

att studera närmre. Tätorter är ofta<br />

föremål för sådana fördjupade studier. Inte<br />

heller denna plan är juridiskt bindande.<br />

Detaljplanen däremot, är juridiskt bindande.<br />

Upprättandet av detaljplaner sker<br />

framför allt vid större förändringar i markanvändandet.<br />

Anvisningarna i en detaljplan<br />

måste följas. Äldre planer som stadsplaner,<br />

byggnadsplaner och avstyckningsplaner<br />

gäller som detaljplaner. Förutsättningarna<br />

för byggande anges på plankartor med<br />

tillhörande bestämmelser för de olika<br />

planerna. Detaljplaner har en angiven genomförandetid<br />

som är högst 15 år. Efter<br />

genomförandetidens utgång kan detaljplanerna<br />

ändras utan att krav på ersättning för<br />

ej utnyttjade rättigheter kan ställas.<br />

Om <strong>kommun</strong>en vill säkerställa ett syfte i<br />

översiktsplanen inom ett område som saknar<br />

detaljplan kan man anta s.k. områdesbestämmelser.<br />

Områdesbestämmelserna<br />

har samma karaktär som detaljplanebestämmelserna,<br />

men är tänkta att reglera<br />

endast ett begränsat antal frågor.<br />

INLEDNING<br />

11

Översiktsplanen i Sotenäs<br />

Översiktsplanen ger förhållningssättet till<br />

<strong>kommun</strong>ens mark- och vattenanvändning.<br />

Översiktsplanen kan inte förutse allt som<br />

förväntas ske. Hela <strong>kommun</strong>en kan istället<br />

liknas vid en spelplan där olika projekt ska<br />

förverkligas. I översiktsplanen anges vilka<br />

spelregler som gäller för att tillgodose allmänna<br />

intressen. Aktörerna ska vara medvetna<br />

om vilka spelregler som gäller för<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong>. Vår avsikt är därför att<br />

åstadkomma en lättläst översiktsplan som<br />

ska vara lätt att hålla ajour.<br />

Översiktsplanen utgörs av planbeskrivning<br />

samt kartbilagor (<strong>kommun</strong>övergripande<br />

mark- och vattenanvändningskarta och<br />

planförutsättningskarta samt av utvecklingskartor<br />

och planeringsförutsättningskartor<br />

för vart och ett av de fyra tätortsområdena).<br />

Utgångspunkter<br />

Viktiga aspekter i framtagande av översiktsplanen<br />

är att presentera utvecklingsmöjligheter<br />

med förankring i långsiktig<br />

hållbarhet.<br />

och FÖP för Åbyfjorden avses på motsvarande<br />

sätt att ersätta FÖP för Åby.<br />

Arbetsprocessen<br />

Det nu pågående arbetet med en översyn<br />

av översiktsplanen innebär ett delvis annat<br />

angreppssätt än för den nu gällande översiktsplanen,<br />

som antogs av Kommunfullmäktige<br />

2004. Förslaget till ny ÖP utgör ett<br />

mer strategiskt förslag till mark- & vattenanvändning<br />

med utgångspunkt i mål, principer<br />

och ställningstaganden inom ett antal<br />

sektorsintressen. Stora delar av innehållet<br />

i gällande översiktsplan överförs dock till<br />

det nya planförslaget.<br />

En viktig fråga som väckts i samband<br />

med översynen av översiktsplanen är hur<br />

vi utformar en översiktsplan och till vem<br />

vi i första hand riktar oss. Det strategiska<br />

angreppssättet och möjligheten att följa<br />

tankegången genom handlingen är tänkt att<br />

stärka förståelsen för förslaget och underlätta<br />

användandet av översiktsplanen som<br />

allmänt tillgängligt dokument såväl som<br />

arbetsmaterial.<br />

INLEDNING<br />

Mål och visioner för <strong>kommun</strong>en som helhet<br />

samt för <strong>kommun</strong>ens olika verksamheter<br />

är utgångspunkt för översiktsplanen.<br />

Vision 2020 är den visionsbeskrivning som<br />

är grunden till Sotenäs <strong>kommun</strong>s viljeinriktning<br />

för utveckling.<br />

Vid antagandet av den nya översiktsplanen<br />

ersätter denna den nu gällande översiktsplanen,<br />

ÖP04.<br />

Två fördjupade översiktsplaner har antagits<br />

i Sotenäs <strong>kommun</strong>, en för Kungshamns<br />

centrum och en för Åby. Dessa fördjupningar<br />

ersätts inte av en ny <strong>kommun</strong>övergripande<br />

översiktsplan. Nya fördjupade<br />

översiktsplaner avses dock att upprättas för<br />

tätortsområdena samt för Åbyfjorden. FÖP<br />

för tätortsområde Kungshamn-Smögen-<br />

Väjern-Hovenäset avses vid ett antagande<br />

att ersätta FÖP för Kungshamns centrum<br />

Översiktlig planering är en kontinuerligt<br />

pågående process. Utvecklingen av samhället<br />

pågår ständigt och förutsättningarna<br />

för utveckling förändras med tiden. I den<br />

del av översiktsplanens beskrivning som<br />

rör genomförande beskrivs därför en metod<br />

för hur Sotenäs <strong>kommun</strong> avser arbeta<br />

kontinuerligt med översiktlig planering.<br />

Föreliggande ÖP-handling är en utställningshandling.<br />

Enligt uppsatt tidplan ska översiktsplanen<br />

antas under hösten 2010.<br />

12

Organisation<br />

Vi har i arbetet med översiktsplanen samlat<br />

representanter från <strong>kommun</strong>ens alla<br />

förvaltningar och därmed fått både bredd<br />

och djup i diskussionerna. Den kunskap<br />

som växer ur ett sådant planeringssamtal<br />

är oerhört viktig för en <strong>kommun</strong>. Den ger<br />

möjlighet till ett sektorsövergripande seende<br />

där vi kan finna långsiktigt hållbara<br />

lösningar för vår och våra barns framtid.<br />

Ansvarig för arbetet med översiktsplanen<br />

är Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen<br />

har gett i uppdrag åt Miljö- och byggkontoret<br />

att leda och organisera projektet.<br />

Arbetsgruppen har funnits på Miljö- och<br />

byggkontorets planenhet. Till sin hjälp har<br />

arbetsgruppen haft kontakt med tjänstemän<br />

med en bred förankring i alla olika förvaltningar.<br />

Tillsammans med dessa kontaktpersoner<br />

och den politiska referensgruppen<br />

har arbetsgruppen tagit fram den utställningshandling<br />

som nu föreligger.<br />

Planförslaget har genom program- och<br />

plansamråd presenterats för myndigheter,<br />

föreningar och allmänheten. Synpunkter<br />

som inkommit vid dessa tillfällen har legat<br />

till grund för vidare bearbetning av förslaget.<br />

Länsstyrelsen har, förutom vid ovan<br />

nämnda samrådstillfällen, även fungerat<br />

som diskussionspart i underhandssamråd<br />

och vid ett antal planmöten där ÖP-förslaget;<br />

dess syften, möjligheter och konsekvenser,<br />

har tagits upp.<br />

INLEDNING<br />

13

BEGREPPSFÖRKLARING<br />

Bebyggelsegruppering utanför<br />

tätort<br />

Områden utanför tätorterna med bebyggelse<br />

i en omfattning och med en sådan struktur<br />

att den uppfattas som en sammanhållen<br />

grupp. Tossene och Askum utgör exempel<br />

på större bebyggelsegrupperingar utanför<br />

tätort. Begreppet används för att beskriva<br />

en typ av livsmiljö. Som en avgränsning<br />

och definition används begreppet för detaljplanerade<br />

områden utanför tätort samt<br />

för områden som utgör så kallad samlad<br />

bebyggelse (se samlad bebyggelse i begreppsförklaringen).<br />

naturområden. Ett fragmenterat naturområde<br />

är ett naturområde som splittrats upp av<br />

exempelvis vägar, bebyggelse, ledningsgator<br />

och liknande. Den visuella och rekreativa<br />

upplevelsen, tillgängligheten och den<br />

biologiska mångfalden påverkas av graden<br />

av fragmentering av ett naturområde.<br />

Grönstruktur<br />

Samlad beskrivning av utemiljöer, naturområden,<br />

rekreationsområden mm som<br />

strukturer. Motsvarighet till bebyggelsestruktur<br />

för den samlade bebyggda miljön.<br />

Bostadsnära natur<br />

Bostadsnära natur innefattar alla de småskaliga,<br />

allmänt tillgängliga utemiljöer som<br />

finns inom tätortsområdet. Miljöerna kan<br />

utgöra kvalitativa utsiktsplatser, badplatser,<br />

parker, torg mm såväl som impediment och<br />

överblivna ytor utan större rekreativt eller<br />

visuellt värde. Bostadsnära natur pekas inte<br />

ut i översiktsplanen, men beskrivs som en<br />

viktig del av den sammantagna grönstrukturen<br />

och ska redovisas i framtida fördjupade<br />

översiktsplaner för tätortsområdena.<br />

Hög skyddsnivå<br />

Avser förhållningssätt till bl a enskilda<br />

avlopp och en möjlighet att ställa hårda<br />

krav på dessa. Förhållandet innebär att vid<br />

nybyggnation och vid ombyggnationer där<br />

det bedöms möjligt bör enskild avloppsanläggning<br />

omfatta t ex slamavskiljning med<br />

infiltration eller markbädd kompletterat<br />

med kemisk fällning alternativt kretsloppsanpassad<br />

toalettlösning. Alternativt kan<br />

minireningsverk installeras, eventuellt med<br />

efterpolering (sandfilter etc) om hälsoskyddet<br />

motiverar detta.<br />

INLEDNING<br />

Flytande bostäder<br />

Husbåtar och sjövillor som utgör bostäder<br />

på vatten (i hamnområden). För flytande<br />

bostäder gäller samma upplåtelseformer<br />

som bostäder på land. För bostaden krävs<br />

bygglovsprövning och eventuell strandskyddsdispens.<br />

För områden med flera flytande<br />

bostäder krävs detaljplaneprövning.<br />

Fragmentering<br />

Splittring, avgränsning av större sammanhang<br />

till mindre enheter. I ÖP:n används<br />

begreppet huvudsakligen för att beskriva<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> är det, med hänsyn till<br />

kustvattnets status, motiverat att tillämpa<br />

hög skyddsnivå för hela <strong>kommun</strong>en.<br />

Kommunmedlem<br />

Samlingsbegrepp för samtliga personer<br />

som har en bostad, för hel- eller delårsbruk,<br />

i <strong>kommun</strong>en.<br />

14

Landsbygd<br />

Områden utanför tätortsområdena där bebyggelsen<br />

är så begränsad och så utspridd<br />

att den inte uppfattas som sammanhängande<br />

bebyggelsestrukturer. Begreppet landsbygd<br />

används, liksom tätort och bebyggelsegruppering<br />

utanför tätort, för att beskriva<br />

en typ av livsmiljö.<br />

Livskvalitet<br />

Ett uttryck som ofta används i förklaringen<br />

till varför människor väljer att bosätta sig i<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong>.<br />

Livskvalitet, sett ur perspektivet vilka mervärden<br />

livet i Sotenäs kan erbjuda utöver<br />

de grundläggande behov människor har, tar<br />

till stor del sin utgångspunkt i visuella värden<br />

och upplevelsevärden. Dessa värden<br />

är kopplade till havet och skärgården, men<br />

också till skogsområden, jordbrukslandskapet<br />

och inte minst till de karaktäristiska<br />

bebyggelsemiljöerna i <strong>kommun</strong>ens tätorter.<br />

Livskvalitet är individuellt och kan självklart<br />

te sig olika för olika människor beroende<br />

på ålder, bakgrund, intresse, hälsa<br />

m m. Utgångspunkten i planeringen måste<br />

dock vara att skapa förutsättningar för allmänheten,<br />

framför den enskilda <strong>kommun</strong>invånaren<br />

eller besökaren, att uppleva livskvalitet.<br />

Det innebär t ex att allmänhetens<br />

möjlighet att röra sig längs stränderna skall<br />

prioriteras framför den enskildes möjlighet<br />

att bo ostört direkt invid vattnet.<br />

Livsmiljö<br />

Ett relativt oexploaterat område där en<br />

restriktivitet mot nybyggnation gäller.<br />

Mellanrummen är lokaliserade mellan två<br />

bebyggelseområden (i förslaget huvudsakligen<br />

mellan två tätortsområden). Mellanrummen<br />

är fysiska markområden, som kan<br />

utgöras av natur- och/eller kulturmiljöer.<br />

Mellanrum kan ha höga naturvärden eller<br />

rekreativa värden, men har framför allt<br />

ett värde som bebyggelsepaus. Syftet med<br />

utpekandet av mellanrum är att bevara<br />

kustorternas identitet och småskalighet.<br />

Närrekreation<br />

Med närrekreationsområden avses grön-/<br />

naturområden i direkt anslutning till befintlig<br />

eller tillkommande bebyggelse där<br />

rekreationsbehovet prioriteras framför<br />

såväl bebyggelseutveckling som ett rationellt<br />

skogsbruk. Närrekreationsområden<br />

utgör tillsammans med bostadsnära natur<br />

och större, oexploaterade naturområden en<br />

sammantagen grönstruktur.<br />

Omvandlingsområde<br />

Områden inom tätortsområdena som på<br />

lång sikt avses få en ändrad markanvändning<br />

med hänsyn till störningar, effektivt<br />

markutnyttjande, effektiv och hållbar transportstruktur<br />

mm.<br />

Rekreationsanläggning<br />

Med rekreationsanläggning avses anläggningar<br />

som t ex bollplaner, golfbanor, elljusspår,<br />

vandringsleder, skjutbanor, ridanläggningar<br />

och sporthallar.<br />

Begreppet livsmiljö beskriver olika typer<br />

av boende-/levnadsmiljöer med olika förutsättningar<br />

och kvaliteter. I ÖP:n har tre<br />

livsmiljöer pekats ut: tätort, landsbygd och<br />

bebyggelsegrupperingar utanför tätort.<br />

Mellanrum<br />

Rörligt friluftsliv<br />

Rörligt friluftsliv avser friluftsaktiviteter<br />

som kan utövas med stöd av allemansrätten.<br />

Bad, strövande, bär- och svampplockning,<br />

utflykter omfattas i begreppet.<br />

Samlad bebyggelse<br />

Samlad bebyggelse är ett begrepp i planoch<br />

bygglagen (8 kap) som införts för att<br />

tillgodose grannintressen på landsbygden,<br />

dvs vid byggnation i områden utan detalj-<br />

INLEDNING<br />

15

planer, men där den täta bebyggelsen gör<br />

det viktigt att skydda grannarnas intressen.<br />

Begreppet syftar till att visa på områden<br />

där det är viktigt att bevaka dessa intressen<br />

i en, i princip, oreglerad situation. Samlad<br />

bebyggelse är ett konstaterande av yttre<br />

omständigheter, det ger inte <strong>kommun</strong>en<br />

någon möjlighet att, som i planlagda områden,<br />

styra bebyggelseutvecklingen i någon<br />

viss riktning.<br />

Inom områden med samlad bebyggelse<br />

krävs bygglov när du ska uppföra byggnader,<br />

göra om- och tillbyggnader eller ändra<br />

användningsändamål. Att du ska söka<br />

bygglov beror på att det i mer tätbebyggda<br />

områden är viktigt att byggnadernas utseende,<br />

utförande och placering anpassas till<br />

det gemensamma intresset av god miljö,<br />

trafiksäkerhet, brandsäkerhet mm.<br />

Vad som ska räknas som samlad bebyggelse<br />

är inte entydigt definierat i plan- och<br />

bygglagen (PBL) men har av bostadsutskottet<br />

i samband med tillkomsten av<br />

lagen definierats som bebyggelsegrupper<br />

om 10-20 hus om de bebyggda tomterna<br />

gränsar till varandra eller åtskiljs endast av<br />

väg, parkmark o.d. Med hus avses inte bara<br />

bostadshus utan även andra byggnader<br />

som inte utgör komplementbyggnader till<br />

bostadshus, t.ex. butiker och industribyggnader.<br />

Tätort/ tätortsområde/<br />

tätortszon<br />

En tätort, enligt statistiska centralbyråns<br />

definition, har mer än 200 invånare och<br />

mindre än 200 meter mellan husen. Enligt<br />

den definitionen har Sotenäs <strong>kommun</strong> 6<br />

tätorter: Kungshamn, Smögen, Väjern,<br />

Hunnebostrand, Bovallstrand och Bohus-<br />

Malmön. I översiktsplanen beskrivs dock<br />

Kungshamn, Smögen, Hasselösund och<br />

Väjern tillsammans med Hovenäset som ett<br />

sammanhängande tätortsområde med till<br />

stora delar gemensam service. Tätortszonen<br />

utgår från de utpekade tätortsområdena<br />

och beskrivs i den zonindelning av <strong>kommun</strong>en<br />

som gjorts som en fördjupning av<br />

ÖP:s <strong>analys</strong>er, strategier och rekommendationer.<br />

Vattenmyndigheten<br />

Vattenmyndigheterna har det övergripande<br />

ansvaret att se till att EU:s ramdirektiv<br />

för vatten genomförs i Sverige.<br />

Syftet med ramdirektivet är att säkra en<br />

god vattenkvalitet i Europas grund- och<br />

ytvatten. Det övergripande målet är att<br />

uppnå god<br />

vattenstatus till år 2015, eller senast till år<br />

2027.<br />

INLEDNING<br />

Småbåtshamn<br />

Med småbåtshamn avses båtbryggor med 5<br />

eller fler båtplatser.<br />

Större, oexploaterade naturområden<br />

Markområden som inte fragmenteras av<br />

bebyggelse eller vägar och andra typer av<br />

anläggningar. Dessa områden utgör en del<br />

av den sammantagna grönstrukturen.<br />

Riksdagen beslutade i mars 2004 att Sverige<br />

ska delas in i fem vattendistrikt<br />

med en vattenmyndighet i varje distrikt.<br />

En länsstyrelse i varje vattendistrikt har<br />

utsetts till vattenmyndighet med ansvar för<br />

förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön<br />

inom distriktet.<br />

I december 2009 fastställdes förvaltningsplan,<br />

åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer<br />

för de fem vattendistrikten. Dessa<br />

tre dokument ligger till grund för det fortsatta<br />

arbetet med att förvalta och förbättra<br />

tillståndet i landets sjöar, vattendrag, kustvatten<br />

och grundvatten.<br />

Sotenäs ingår i Västerhavets vattendistrikt.<br />

I Sverige omfattar vattenförvaltningen<br />

alla sjöar och vattendrag samt kust- och<br />

grundvatten, oavsett storlek eller andra<br />

egenskaper. Den minsta vattenenheten som<br />

16

eskrivs och bedöms benämns vattenförekomst.<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> finns 13<br />

bedömda vattenförekomster. För varje vattenförekomst<br />

har en klassning av ekologisk<br />

och kemisk status gjorts på en 5-gradig<br />

skala. I Sotenäs har samtliga vattenförekomster<br />

klassats med god kemisk status<br />

och måttlig ekologisk status.<br />

Verksamheter<br />

Med verksamheter avses alla typer av<br />

verksamheter och arbetsplatser, t ex handel,<br />

kontor, service, industrier och lager.<br />

Zon<br />

Område som p g a likheter i landskapets<br />

förutsättningar kan beskrivas som en enhet.<br />

Kommunen delas i ÖP:n in i 7 zoner.<br />

Beskrivningar för var och en av zonerna<br />

ger en mer nyanserad bild av strategier och<br />

förslag än beskrivningarna av <strong>kommun</strong>en<br />

i stort.<br />

INLEDNING<br />

17

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

18

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Innehåll<br />

INLEDNING.................20<br />

BOENDE & BYGGANDE..21<br />

Invånare 21<br />

Besökare 23<br />

Bostäder 23<br />

Service 24<br />

NÄRINGSLIV................27<br />

Vägar 29<br />

Gång- och cykelvägar 29<br />

KOMMUNIKATIONER.....29<br />

Kollektivtrafik 30<br />

Sjöfart 30<br />

Fiske 31<br />

AREELLA NÄRINGAR.....31<br />

Vattenbruk 32<br />

Jordbruk 32<br />

Skogsbruk 32<br />

Täktverksamhet 32<br />

ENERGIFÖRSÖRJNING/<br />

TELE-<br />

KOMMUNIKATIONER....49<br />

MILJÖSKYDD, HÄLSA<br />

& SÄKERHET..............51<br />

Luft 51<br />

Vatten 51<br />

Vrak och föroreningar till havs 52<br />

Förorenad mark 52<br />

Avfall 52<br />

Buller 53<br />

Elektromagnetiska fält 53<br />

Radon 54<br />

Skredrisk 54<br />

Översvämningsrisk 54<br />

Transporter 55<br />

Räddningstjänst 55<br />

Totalförsvar 55<br />

Beredskapshänsyn i<br />

samhällsplaneringen 56<br />

NATURMILJÖ...............34<br />

Riksintressen 34<br />

Skyddade områden 34<br />

Havsmiljö 35<br />

Ekologiskt särskilt<br />

känsliga områden 36<br />

FRILUFTSLIV...............38<br />

Riksintressen 38<br />

Naturområden 38<br />

Närrekreation 38<br />

Småbåtshamnar 38<br />

Campingplatser 39<br />

Fritidsanläggningar 39<br />

KULTURMILJÖ .............40<br />

Riksintressen 41<br />

Värdefulla kulturmiljöer 41<br />

Marina lämningar 45<br />

VATTEN & AVLOPP........46<br />

Vattenförsörjning 46<br />

Avloppsvattenrening 46<br />

Energiförsörjning 49<br />

Tele<strong>kommun</strong>ikationer 49<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

19

INLEDNING<br />

Förutsättningsdelen innehåller fakta, statistik<br />

mm inom ett antal sektorsområden.<br />

Denna del ska fungera som en fristående<br />

del för att möjliggöra kontinuerliga kompletteringar,<br />

uppdateringar, tillägg av ny<br />

information från utredningar och liknande<br />

utan att en formell revidering av hela ÖPdokumentet<br />

behöver göras. En kontinuerligt<br />

uppdaterad beskrivning av <strong>kommun</strong>ens<br />

förutsättningar är ett användbart arbetsmaterial,<br />

inte minst i digital form. Förutsättningarna<br />

beskrivs <strong>kommun</strong>övergripande.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

20

BOENDE & BYGGANDE<br />

Invånare<br />

Kommunens folkmängd uppgick vid årsskiftet<br />

2008/2009 till ca 9170. Efter en<br />

relativt kraftig tillväxt i slutet av åttiotalet<br />

och i början av nittiotalet har de senaste<br />

åren inneburit en viss tillbakagång.<br />

Befolkningens åldersstruktur karaktäriseras<br />

av en förhållandevis stor andel äldre personer<br />

och små andelar i framförallt familjebildande<br />

åldersgrupper.<br />

Orsaken till denna sneda åldersfördelning<br />

är främst en obalans i ungdomarnas flyttningsrörelser<br />

där betydligt fler flyttar från<br />

<strong>kommun</strong>en än vad som flyttar in. Totalt<br />

sett har dock flyttningsnettot varit positivt<br />

och under nittiotalet uppgått till i genomsnitt<br />

40 personer per år, vilket inte fullt<br />

ut räckt till för att väga upp den naturliga<br />

folkmängdsminskningen (födda - döda)<br />

om i genomsnitt 50 personer per år. Under<br />

2000-talet har flyttningsnettot i genomsnitt<br />

uppgått till 20 och den naturliga folkmängdsminskningen<br />

i genomsnitt varit<br />

knappt 70, vilket ökat takten på befolkningsminskningen.<br />

Inom <strong>kommun</strong>en har en omfördelning av<br />

befolkningen skett under den senaste tjugofemårsperioden<br />

så att framför allt Väjern<br />

och Hunnebostrand och i viss mån Bovallstrand<br />

ökat sin befolkning. Samtidigt<br />

har Kungshamn, Smögen, Hovenäset och<br />

Bohus-Malmön, samt landsbygden tappat<br />

stora befolkningsandelar. Ett samband kan<br />

ses mellan lägenhetsbyggnation och befolkningsökning.<br />

Omfördelning mellan orterna har påverkat<br />

åldersstrukturen framförallt på Bohus-Malmön<br />

och Hovenäset där andelen pensionärer<br />

ökat efterhand för att idag uppgå till<br />

49,6% respektive 42,3%, vilket innebär en<br />

påtaglig risk för fortsatt minskning i dessa<br />

orter. I riket är motsvarande andel 17,5%<br />

och i <strong>kommun</strong>en strax under 25%.<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

0-19 20-34 35-49 50-64 65-79 80-<br />

Åldersstruktur Sotenäs, Västra Götaland, riket<br />

Sotenäs<br />

Riket<br />

Sotenäs<br />

VG-regionen<br />

Riket<br />

Folkmängd fördelat på orter och år<br />

Ort/område 1980 1986 1990 1995 2000 2005 2007 Förändring %/ort<br />

1980-07 2007<br />

Kungshamn 3086 3158 3171 3161 3132 2892 2854 -232 31<br />

Smögen 1585 1569 1665 1603 1514 1435 1395 -190 15<br />

Väjern 230 211 519 569 621 659 702 472 8<br />

Hovenäset 260 226 248 249 208 196 194 -66 2<br />

Hunnebostrand 1557 1779 1922 2025 1965 1968 1968 411 21<br />

Bovallstrand 498 471 538 535 547 526 517 19 6<br />

Bohus-Malmön 412 353 326 343 298 265 254 -158 3<br />

Summa tätorter 7628 7767 8389 8485 8285 7941 7884 256 85<br />

Landsbygd 1624 1457 1343 1345 1336 1370 1396 -228 15<br />

Kommunen totalt 9252 9224 9732 9830 9621 9311 9280 28 100<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

21

Fördelning av bostäder<br />

som utnyttjas för helårsboende<br />

3142 bostäder<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Fördelning av bostäder<br />

som utnyttjas för fritidsboende<br />

3639 bostäder<br />

22

Besökare<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> har utöver den helårsboende<br />

befolkningen, ett stort antal delårsboende<br />

och besökare. Besökarantalet och<br />

antalet närvarande fritidsboende är störst<br />

under sommarsäsongen, och framförallt<br />

i juli månad. I begreppet besökare ingår<br />

boende på hotell och vandrarhem, boende<br />

i stugor, campinggäster, båthamnsgäster<br />

samt dagbesökare och släkt-/vänbesök.<br />

Besökarna och de fritidsboende har en stor<br />

inverkan på <strong>kommun</strong>ens förutsättningar,<br />

struktur och utveckling både vad gäller<br />

bebyggelse, fritidsanläggningar och serviceutbud.<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> har fler småhus<br />

som utnyttjas för fritidsboende än vad som<br />

utnyttjas för helårsboende. Det underlag<br />

för service som besökare och fritidsboende<br />

medverkar till innebär en betydligt högre<br />

servicenivå än vad den helårsboende befolkningen<br />

ensam skulle generera.<br />

Bostäder<br />

Takten i bostadsbyggandet har varierat<br />

betydligt över tiden, från extremt hög takt<br />

om 150 – 300 bostadsenheter per år i slutet<br />

av åttiotalet och början av nittiotalet till<br />

endast några få enstaka bostadsenheter<br />

under återstående delen av nittiotalet. Sett<br />

över en längre tidsperiod noteras att mellan<br />

1970 och 1995 färdigställdes i genomsnitt<br />

nära 90 bostadsenheter per år.<br />

År Småhus Flerbostadshus Totalt<br />

1971-75 - - 310<br />

1976-80 - - 550<br />

1981-85 55 214 269<br />

1986-90 235 396 631<br />

1991-95 207 259 466<br />

1996-00 16 10 26<br />

2001-05 75 12 87<br />

Nyproduktionens fördelning på <strong>kommun</strong>delar<br />

har över en längre tid varit relativt<br />

konstant och har i huvudsak stått i proportion<br />

till de olika orternas storlek. Merparten,<br />

60-65%, har uppförts i Kungshamnsområdet<br />

medan Hunnebostrandsområdets<br />

andel varit 20-25%. 10-15% har tillkommit<br />

i Bovallstrand, Bohus-Malmön och på<br />

landsbygden.<br />

En stor del av byggandet har behövts för<br />

att ersätta avgången av bostäder, vilken<br />

Vistande högsäsong (per dag)<br />

Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum<br />

Dagsbesökare 3 487 3 013 774 4 001 4 704<br />

Mantalsskrivna 100 % hemma 9 280 14 633 10 256 11 558 12 246<br />

Delårsboende 100 % närvaro 7 101 9 657 2 541 7 785 13 449<br />

Campingplatser 100 % beläggning 3 765 2 313 60 8 292 6 870<br />

Gästhamnar 100 % beläggning 2 520 1341 0 1 770 2 145<br />

Naturhamnar 100 % beläggning 5 040 2 682 0 3 540 4 290<br />

Släkt och vänbesök 3 604 5 343 2 813 4 258 5 654<br />

Hotell/vandrarhem/stugbyar 3 539 758 260 3 694 2 089<br />

Summa vistande samtidigt 38 327 39 740 16 704 44 898 51447<br />

Årsstatistik besöksnäringen<br />

Hotell/Vandrarhem/Stugbyar 74 929 63 064 16 760 106 506 95 382<br />

Camping 195 000 110 000 2 000 405 000 335 000<br />

Gästhamnar 76 800 40 500 0 94 100 83 900<br />

Naturhamnar 153 600 81 000 0 188 200 167 800<br />

Släkt och vänbesök, folkbokförda 102 113 160 941 112 706 127 259 134 783<br />

Släkt och vänbesök, delårsboende 78 111 106 227 27 951 85 635 147 939<br />

Totalt exkl. dagbesökare 680 553 561 732 159 417 1 006 700 964 804<br />

För beräknande av antal vistande på campingplatser<br />

och i båthamnar multipliceras antalet campingtomter respektive båtplatser med 3.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

23

Kalkylerat bostadsbestånd och dess förändringar i Sotenäs <strong>kommun</strong> 1991-2008<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

i huvudsak skett genom omvandling av<br />

helårsbostäder till fritidsbostäder i samhällenas<br />

äldre delar. Under åttiotalet uppgick<br />

omvandlingen till omkring 50 hus/år. Omfattningen<br />

bedöms ha varit i stor sett oförändrad<br />

under nittiotalet. Omvandlingen har<br />

medfört att hälften eller mer av den äldre<br />

bebyggelsen i de flesta samhällen utnyttjas<br />

som fritidshus. Kommunalekonomiskt,<br />

socialt och funktionsmässigt innebär detta<br />

ofta negativa konsekvenser i orterna. Det<br />

medför också att knappa markresurser konsumeras<br />

i snabb takt.<br />

Flytande bostäder i form av husbåtar och<br />

sjövillor utgör en boendeform som i likhet<br />

med bebyggelse på land är bygglovspliktig<br />

och kräver strandskyddsdispens. För<br />

utveckling av områden med flytande bostäder<br />

(fler än 2 bostäder) krävs prövning<br />

i detaljplan. Möjliga upplåtelseformer<br />

motsvarar dem för bostäder på land. Boendet<br />

kan regleras med arrende eller genom<br />

avstyckningar i vatten. Efterfrågan finns på<br />

utveckling av denna typ av boende. I nuläget<br />

finns dock inga områden i <strong>kommun</strong>en<br />

där flytande bostäder tillåts.<br />

Service<br />

Samhällena Kungshamn, Smögen, Hasselösund,<br />

Väjern och Hovenäset har mer och<br />

mer vuxit ihop och fungerar allt mer som<br />

en samhällsbildning med olika delar där<br />

varje del har sin karaktär med olika funktion<br />

och innehåll.<br />

Kungshamn är <strong>kommun</strong>ens centralort. Här<br />

finns merparten av <strong>kommun</strong>täckande serviceinrättningar<br />

och -anläggningar med hela<br />

<strong>kommun</strong>ens befolkning som underlag. T ex<br />

finns högstadieskola, <strong>kommun</strong>kontor, vårdcentral,<br />

idrottshall och systembolag. Här<br />

finns också mer lokalt inriktad service med<br />

bank, post, vårdcentral, sjukhem, LM-skolor,<br />

hotell och restaurang samt ett brett utbud<br />

av butiker av olika slag. I Väjern finns<br />

24

simhall och rehabiliteringsanläggning.<br />

Smögen-Hasselösunds serviceutbud är av<br />

mer lokal karaktär och har i flera avseenden<br />

samma lokala boendeservice som<br />

Kungshamn. Hovenäset har ett mycket<br />

begränsat serviceutbud och de boende är i<br />

allt väsentligt hänvisade till Kungshamns<br />

serviceutbud.<br />

Hunnebostrand har i många avseenden rollen<br />

som servicecentrum för de norra delarna<br />

av <strong>kommun</strong>en. Bortsett från de <strong>kommun</strong>täckande<br />

servicefunktioner som finns<br />

i Kungshamn finns här i stort sett samma<br />

serviceutbud som i centralorten även om<br />

mångfalden inte är så stor.<br />

I Bovallstrand är serviceutbudet mer begränsat<br />

men grundläggande boendeservice<br />

i form av bl a LM-skola, förskola och livsmedelsbutik<br />

finns.<br />

Även Bohus-Malmön har ett begränsat<br />

utbud av service. Livsmedelsbutik finns<br />

men de, för en god boendemiljö, så viktiga<br />

funktionerna LM-skola och förskola saknas.<br />

Genom avsaknaden av fast landförbindelse<br />

och jämförelsevis långt avstånd<br />

till centralorten får servicesituationen<br />

betecknas som särskilt besvärlig för Malmönborna.<br />

I landsbygdsdelarna av <strong>kommun</strong>en finns<br />

numera ingen egentlig service sedan skolorna<br />

i Tossene och Todderöd lagts ner.<br />

Viktiga samlingspunkter för den sociala<br />

gemenskapen i bygden finns dock i hembygdsgårdar<br />

och f d skollokaler på båda<br />

platserna.<br />

Med tanke på att restiden mellan de längst<br />

bort belägna landsbygdsdelarna och de<br />

större serviceorterna Kungshamn och<br />

Hunnebostrand är ca 15 minuter, får tillgängligheten<br />

till boendeservice anses vara<br />

relativt god, mätt i landsbygdsmått.<br />

Kommunens servicestruktur har således<br />

sina tyngdpunkter i Kungshamn och<br />

Hunnebostrand. Totalt sett är nivån på den<br />

kommersiella servicen både i dessa orter<br />

och även i övriga orter betydligt högre än<br />

det lokala underlaget motiverar. Fritidsboendet<br />

och turismen förstärker det lokala<br />

underlaget väsentligt.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

25

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Kommunens serviceutbud<br />

26

NÄRINGSLIV<br />

Näringslivet i Sotenäs omfattar idag omkring<br />

4100 arbetstillfällen. Av dessa svarar<br />

tillverkningsindustrin, som domineras av<br />

fiskberedningsföretag, samt offentlig service<br />

för vardera en tredjedel.<br />

Sett över en längre period tillbaka karaktäriseras<br />

den branschvisa förändringen av<br />

en stark tillbakagång inom fiske och jordbruk,<br />

som tillsammans tappat omkring 800<br />

arbetstillfällen från 1965. Under åttiotalet<br />

kompenserades tillbakagången mer än väl<br />

av en accentuerad tillväxt inom den offentliga<br />

sektorn som på tio år ökade med cirka<br />

700 arbetstillfällen.<br />

En nedgång inom flertalet sektorer under<br />

90-talet mildrades av en tillväxt inom<br />

framförallt tillverkningsindustrin.<br />

Utpendling, dvs Sotenäsbor som arbetar i<br />

annan <strong>kommun</strong>, har varit i stort sett oförändrad<br />

ca 900 personer under de senaste<br />

tjugofem åren efter en viss ökning under<br />

sjuttiotalet då petrokemiindustrin etablerades<br />

vid Brofjorden. Inpendlingen av arbetskraft<br />

till <strong>kommun</strong>en har däremot visat<br />

en mycket stark ökning under lång tid och<br />

uppgår idag till nästan 900 personer.<br />

Utbyggnaden av väg E6 mellan Uddevalla<br />

och Gläborg samt av väg 44 mellan Uddevalla<br />

och Trollhättan/Vänersborg innebär<br />

att Sotenäsborna på acceptabelt pendlingsavstånd<br />

med bil har tillgång till en mycket<br />

stor arbetsmarknad. Inom 45-50 minuters<br />

bilresa kan Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg,<br />

Stenungsund nås söderut liksom<br />

Tanum och Strömstad norrut.<br />

Besöksnäringen fortsätter att öka i betydelse.<br />

Utslaget på årsbasis beräknas besöksnäringen<br />

svara för drygt 300 årsarbeten totalt<br />

i <strong>kommun</strong>en, vilket innebär att 3-5 gånger<br />

så många personer arbetar med turism under<br />

högsäsongen.<br />

Totalt sett finns det idag betydligt fler<br />

arbetsplatser än för tjugofem år sedan. Perioden<br />

har präglats av stark tillväxt under<br />

åttiotalet, en viss tillbakagång under nittiotalet<br />

och tillväxt under 2000-talet.<br />

Geografiskt har utvecklingen inneburit en<br />

omfördelning av arbetstillfällen till Kungshamnsområdet<br />

från övriga <strong>kommun</strong>en. I<br />

mitten av åttiotalet återfanns två tredjedelar<br />

av arbetstillfällena i detta område. Koncentrationen<br />

har fortgått och idag bedöms<br />

andelen uppgå till mer än tre fjärdedelar.<br />

Vid jämförelse med länets och rikets näringslivssammansättning<br />

noteras att Sotenäs<br />

har en betydligt större andel inom<br />

främst tillverkningsindustrin men i viss<br />

mån också inom byggnadsverksamhet.<br />

Underskott noteras främst inom finansiell<br />

verksamhet och företagstjänster samt även<br />

inom utbildning/forskning och handel/<br />

<strong>kommun</strong>ikation.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

27

17<br />

88<br />

101<br />

3146<br />

229<br />

166<br />

165<br />

Här bor 4232 förvärvsarbetande sotenäsbor … och här arbetar de<br />

Tema Stad & Trafik<br />

8<br />

142<br />

144<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

3146<br />

148<br />

77<br />

70<br />

Här arbetar 3934 personer i Sotenäs … … och här bor de<br />

Prickkartor med redovisning av bostadslokalisering i förhållande till arbetsplats<br />

Tema Stad & Trafik<br />

28

KOMMUNIKATIONER<br />

Vägar<br />

De primära länsvägarna 171(Ödby-Hallinden)<br />

och 174 (Kungshamn-Dingle) är<br />

<strong>kommun</strong>ens huvudvägar och <strong>kommun</strong>ens<br />

regionala förbindelser med anslutningar till<br />

E6 vid Dingle, till väg 162 till Lysekil vid<br />

Hallinden och till väg 900 utmed kusten i<br />

Tanum vid Gerlesborg.<br />

På ömse sidor om de primära länsvägarna<br />

gäller 30 meters byggnadsfritt område.<br />

Kring övriga allmänna vägar gäller ett<br />

motsvarande avstånd på 12 meter.<br />

Som <strong>kommun</strong>ikationsleder inom <strong>kommun</strong>en<br />

är vägarna välbelägna, men standard<br />

och underhåll är otillfredsställande.<br />

Vägbredden är oftast mindre än 6,5 meter.<br />

Inte minst sommartid med den omfattande<br />

turisttrafiken är trafikbelastningen stor.<br />

Med en samhällsutbyggnad mellan Kungshamn<br />

och Väjern ökar behovet av goda<br />

vägförbindelser från och till E6 med början<br />

på väg 174 från Kungshamn till trafikplats<br />

Ödby (Hunnebo lera). Detta gäller även för<br />

Hunnebostrand via väg 174 till trafikplats<br />

Ödby, och vidare på väg 171 till Hallinden<br />

samt också på väg 162 i Lysekils <strong>kommun</strong><br />

mellan Hallinden och Gläborg. Motiven för<br />

detta har utvecklats bl.a. i <strong>kommun</strong>ens rapport,<br />

Ett konkret förslag till förverkligande<br />

av Sotenäslänken, maj år 2000. Undantag<br />

från huvudstråket in mot Kungshamn utgör<br />

trafiken till Hogenäs industriområde, och<br />

trafiken till industrierna och bostadsområdena<br />

vid gamla infarten i öster, väg 872,<br />

vilken även utgör sträckning för delar av<br />

kollektivtrafikens linjer.<br />

Vägverket har genomfört vägutredning för<br />

väg 171 mellan Askum och Långön strax<br />

nordost om Långöns vatten och beslutat<br />

att fortsatt projektering skall inriktas på<br />

att upprätta arbetsplan med tunnel genom<br />

Madberget och i övrigt med breddning till<br />

7,5 meter samt profiljustering av befintlig<br />

väg. Kommunens förhoppning är att projektet<br />

ingår i Vägverkets/Transportverkets<br />

infrastrukturplan 2010 – 2020.<br />

För att möjliggöra en utveckling på Bohus-<br />

Malmön och samtidigt bemästra trafikstörningarna<br />

i Örn är behovet av en förbifart<br />

vid Örn stort. Arbete med vägutredning<br />

har utförts vid Örn, utan att leda till något<br />

beslut om sträckning eller utformning.<br />

Kompletterande studier till denna har<br />

visat på alternativa lösningar, varav <strong>kommun</strong>en<br />

förordar förbifartsalternativet i en<br />

skonsammare sträckning än enligt vägutredningen.<br />

De sträckningar som föreslagits<br />

påverkar fasta fornlämningar, vilket i sin<br />

tur påverkar lämpligheten och möjligheten<br />

att komma vidare i frågan.<br />

Enligt en trafiknät<strong>analys</strong> för Kungshamn<br />

är framkomligheten låg eller mindre god<br />

på genomfarterna och huvudgatunätet i<br />

orten. En tvärförbindelse har varit en alternativ<br />

lösning som framtida genomfart<br />

mellan Kungshamns västra och östra delar.<br />

Denna tvärleds syfte är att minska trafiken<br />

på Parkgatan och Kyrkogatan där trafiken<br />

ökar varje år med bullerstörda fastigheter<br />

utefter gatorna.<br />

Trafikfrågorna för Kungshamns centrum<br />

har behandlats i den fördjupade översiktsplanen<br />

för området. Behov av åtgärder för<br />

att väg- och gatunätet skall hålla erforderlig<br />

kapacitet med hänsyn till framtida samhällsbyggande<br />

bör utredas i särskild studie.<br />

Gång- och cykelvägar<br />

Gång- och cykelbanor finns mellan Smögen<br />

och Kungshamn samt mellan Kungshamn<br />

och Väjern. Vidare finns gång- och<br />

cykelbanor utmed genomfarten i Hunnebostrand<br />

samt från södra infarten till Gränsnäs<br />

i Bovallstrand. I övrigt är gång- och<br />

cykeltrafiken mellan de olika samhällena<br />

hänvisad till det allmänna vägnätet.<br />

Utefter väg 872 från Hovenäset till Kungshamn<br />

och utefter väg 174 från Väjern till<br />

Hunnebostrand, från Hunnebostrand till<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

29

Bovallstrand samt från Bovallstrand till<br />

Gerlesborg kommer behovet av gång- och<br />

cykelväg att öka. Behovet är stort redan<br />

idag ur både trafiksäkerhets- och miljösynpunkt.<br />

Gång- och cykelbanor har hittills i de flesta<br />

etapperna finansierats av Vägverket och<br />

<strong>kommun</strong>en gemensamt.<br />

Kollektivtrafik<br />

Huvudstråken för bussar i linjetrafik omfattar<br />

inom <strong>kommun</strong>en vägarna 171, 174, 872<br />

och 900. Två huvudsakliga sträckningar<br />

finns, där den ena omfattar sträckan mellan<br />

Hallinden och Kungshamn/Smögen via<br />

Brådal, Brygge, Bovallstrand, Hunnebostrand<br />

och Väjern. Den andra sträckningen<br />

omfattar sträckan mellan Hallinden och<br />

Kungshamn/Smögen via Nordens ark, Amborseröd<br />

och Hovenäset. Hallinden utgör<br />

knutpunkt för resor mot Göteborg, medan<br />

Håby är knutpunkt för resor mot Strömstad.<br />

Uddevalla och Trollhättan kan nås<br />

direkt, utan byten, från Sotenäs <strong>kommun</strong>.<br />

Generellt kan sägas att kollektivtrafikresor<br />

mot Uddevalla med destination till Trollhättan,<br />

Göteborg, mm sker med maximalt<br />

en timmas mellanrum under vardagar och<br />

mellan kl. 6 och kl.20.<br />

Totalt finns 53 busshållplatser i <strong>kommun</strong>en.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Under 2007 genomfördes totalt 7175 resor<br />

med kollektivtrafik. Av dessa var 2858<br />

skolresor.<br />

Sjöfart<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> finns två farleder av<br />

riksintresse. Dessa är:<br />

Farled 131 Insegling till Brofjorden<br />

Farled 101 Lysekil-Kosterfjorden<br />

Utöver dessa finns ett flertal farleder, inre<br />

och yttre, av stor betydelse för sjöfarten,<br />

inte minst för fritidsbåttrafiken.<br />

30

AREELLA NÄRINGAR<br />

Fiske<br />

Det sammanhängande havsområde i Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong> som pekas ut som riksintresse<br />

för yrkesfiske är:<br />

• Fångstområde havskräfta - nr 69<br />

Väst Hermanö, Sörgrundsberget, Sotefjorden<br />

(Väderöfjordens lera)<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> finns även två fiskehamnar<br />

av riksintresse; Kungshamn och<br />

Smögen<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong>s ansvarsområde inom<br />

ramen för miljöbalken är ett mycket stort<br />

havsområde. Det bedrivs omfattande<br />

näringsverksamhet i form av sjöfartyrkesfiske-<br />

fisketurism samt fritidsfiske i<br />

området. Fritidsbåttrafiken är omfattande<br />

sommartid. Vattenbruket är numer av ringa<br />

omfattning.<br />

Via Smögens Fiskauktion trafikeras Smögen<br />

av lokala fiskefartyg dagligen. Även<br />

en del danska fiskefartyg levererar via<br />

Smögen. Antalet anlöp har varit minskande<br />

under en längre period. Sedan 1998 finns<br />

en landningsfunktion i Kungshamn, initialt<br />

för leverans till danska skaldjursmarknaden,<br />

numera till Göteborgs Fiskauktion.<br />

Etablerade företag inom yrkesfisket är i<br />

<strong>kommun</strong>en på konstant tillbakagång sedan<br />

1950-talet. Räkfisket är det mest omfattande<br />

fisket sett till sysselsättning och ekonomi.<br />

En växelverkan sker mellan räk-och<br />

havskräfttrålning.<br />

Gruppen havskräftburfiskare är på en stabil<br />

nivå i Sotenäs <strong>kommun</strong>, men påvisar viss<br />

ökning i närliggande <strong>kommun</strong>er. Eftersom<br />

antalet redskap hos fiskelagen ökat har<br />

också fisketrycket i <strong>kommun</strong>ens vatten<br />

ökat. Ett mindre vadlag finns etablerat i<br />

Kungshamn. Övrigt skaldjursfiske sker<br />

med bottentrål. Alla typer av bottentrålar<br />

påverkar samtliga bottenlevande organismer.<br />

Även burfiske har en viss bottenpåverkan.<br />

För tio år sedan fanns ett fåtal entreprenörer<br />

som på beställning anordnade fisketurer.<br />

År 2002 bildades nätverket Smögens<br />

Fisketurism. Det innebar en förändring<br />

av synen på fisketurism som näringsverksamhet<br />

inom besöksnäringen. Idag finns<br />

ett flertal samverkande företag inom besöksnäringen<br />

som gemensamt marknadsför<br />

fisketurer, hummersafari, boende, mat mm.<br />

Fisketurismen har i Sotenäs <strong>kommun</strong> etablerat<br />

sig som en näringsverksamhet med<br />

stadigt ökande omsättning.<br />

Fritidsfiske och husbehovsfiske har koncentrerats<br />

till två typer av fiske; makrillfiske<br />

under sommaren och en kort period<br />

hummerfiske under hösten. Fritids- och<br />

husbehovsfisket efter torskarter och plattfisk<br />

har i stort sett upphört pga bristen på<br />

fångst.<br />

Ekosystemet i Skagerak är starkt påverkat<br />

av mänsklig aktivitet. I än högre grad Sotenäs<br />

kustzon. Klimatpåverkan är konstaterad<br />

genom högre vattentemperaturer, vilket<br />

resulterat i att fiskbeståndens utbredning<br />

förskjutits norrut. Exempelvis torsk- och<br />

makrillbestånden.<br />

Den mänskliga påverkan har den senaste<br />

50-årsperioden förändrat kusthavets ekosystem.<br />

Fiskberoende arter har generellt<br />

minskat, undantaget säl och skarv. Däremot<br />

har växtätande arter ökat högst markant,<br />

bl a svanar och gäss medan gråtrutar,<br />

fiskmåsar, tärnor, labbar, sillgrisslor, tordmular<br />

är på klar tillbakagång.<br />

Enligt International Council for Exploration<br />

of the Sea, ICES, årliga beståndsuppskattningar<br />

är 81% av de kommersiella<br />

demersala arterna, rundfisk och plattfisk<br />

under säkra biologiska gränser och av<br />

dessa är några arter listade som utrotningshotade,<br />

bl a Hälleflundra. Skaldjursarternas<br />

bestånd, med undantag för hummerbeståndet,<br />

är däremot på optimala nivåer.<br />

Det generella riksintresset gällande grundbottnar<br />

mellan 0-6 m har tagits bort, eftersom<br />

det saknas underlag. Fiskeriverket<br />

anser det orimligt att alla grunda områden<br />

är av riksintresse eftersom det kan inne-<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

31

ära att utpekandet av riksintresseområden<br />

mister sitt syfte, nämligen att ge ett särskilt<br />

starkt skydd åt de mest värdefulla områdena.<br />

Grundområdena är dock fortfarande<br />

generellt skyddsvärda och ska så långt<br />

möjligt skyddas.<br />

Vattenbruk<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> har sedan tidigt 1980-tal<br />

av Kommunfullmäktige fastställda, lämpliga<br />

vattenområden för vattenbruk. De togs<br />

fram i huvudsak för etablering av musselodling,<br />

men även fiskodlingsområden<br />

beaktades. Under 1980-talet etablerades ett<br />

stort antal musselodlingar i dessa områden,<br />

främst i Åbyfjorden. Stora delar av musselodlingarna<br />

försvann dock i samband<br />

med att företaget Musselina AB lade ner<br />

sin verksamhet. Sedan dess har dock kunskapen<br />

om musselodling vid svenska västkusten<br />

ökat.<br />

i den norra delen av <strong>kommun</strong>en. Övrig<br />

jordbruksmark finns spridd över hela <strong>kommun</strong>en.<br />

Skogsbruk<br />

Skogsmarken i Sotenäs omfattar ca 1700<br />

ha. Den mest värdefulla skogsmarken är i<br />

huvudsak belägen i den inre nordöstra delen<br />

av <strong>kommun</strong>en. I övrigt är skogsmarken<br />

spridd och av begränsad storlek.<br />

Som näring betraktad är skogsbruket av<br />

begränsad omfattning i <strong>kommun</strong>en, men<br />

kan i många fall vara mycket betydelsefull<br />

för enskilda jordbruksföretag.<br />

Biologisk mångfald och genetisk variation<br />

ska enligt gällande skogsvårdslag ges stor<br />

tyngd liksom bibehållandet av markens<br />

naturgivna produktionsförmåga. I miljömålen<br />

ingår också att värna om skogens kulturella,<br />

estetiska och sociala värden.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Jordbruk<br />

Jordbruket i Sotenäs kännetecknas av småskalighet.<br />

Den totala åkermarken uppgick<br />

år 2007 till 1692 ha och antalet jordbruksföretag<br />

med djurhållning uppgick i december<br />

2008 till 48 st.<br />

Andelen gårdar med mjölkproduktion har<br />

minskat kraftigt och uppgick 2008 till 3 st<br />

medan antalet nötproducenter uppgick till<br />

20 st. Den yrkesmässiga djurhållningen<br />

visar en utveckling mot färre men större<br />

djurbesättningar.<br />

Utvecklingen visar på att framförallt betande<br />

marker försvinner genom förbuskning<br />

och igenväxning, vilket på sikt kan innebära<br />

en stor förändring av kulturlandskapet.<br />

Skötseln och bevarandet av jordbruksmarken<br />

är viktig för att bibehålla biologiska<br />

värden, kulturmiljövärden och den landskapsbild<br />

som är karaktäristisk för Sotenäs.<br />

Det är också en viktig grund för <strong>kommun</strong>ens<br />

attraktivitet för både boende och<br />

besökande.<br />

På Sotenäset finns den ur produktionssynpunkt<br />

mest värdefulla jordbruksmarken i<br />

huvudsak samlad till de större dalgångarna<br />

Täktverksamhet<br />

Bohusgraniten har en mycket god kvalitet<br />

i Sotenäs och den goda tillgången gav<br />

under 1800-talets senare del <strong>kommun</strong>en<br />

en blomstrande stenindustri med brott på<br />

ett 30-tal platser. Idag är stenindustrin betydligt<br />

mindre, men ett ökande intresse för<br />

graniten som byggnadssten och konststen<br />

har kunnat märkas. För närvarande finns<br />

tillstånd för stenbrytning vid två stenbrott,<br />

Ävja och Valla. En tillståndsansökan för<br />

stenbrytning i Håle är under prövning hos<br />

Länsstyrelsen. Vid Ävja sker förädling till<br />

byggnadsprodukter i sten. Vid Håle avses<br />

verksamheten, liksom i Valla, utgöras av<br />

uttag av stenblock.<br />

Ett antal platser finns identifierade, inom<br />

ramen för det s k Stenprojektet, som<br />

lämpliga platser för uttag av skrotsten/vattenbyggnadssten<br />

mm ur gamla upplag. De<br />

som i första hand bedömts vara lämpliga<br />

från översiktlig synpunkt är:<br />

• Gistad 2:3, Valla 3:4/4:7, Bratteby<br />

1:2, Stensjö 1:5, Skindelseröd 1:4,<br />

Uleberg Nedergård 2:149, Finntorp<br />

1:187, Uleberg 1:5 samt An<br />

32

neslätt 1:5 (Vissa fastighetsbeteck<br />

ningar är inaktuella, men kan här<br />

ledas via kartor kopplade till Sten<br />

projektet)<br />

Utskeppning av skrotsten från Bohus Malmön<br />

har under lång tid skett från kajen vid<br />

Stallebrottet. Utskeppning kan även ske<br />

från kaj vid Hagaberg, Kungshamn. Åtgärden<br />

kräver dock förnyad strandskyddsdispens<br />

från Länsstyrelsen.<br />

Det finns två grusförekomster i <strong>kommun</strong>en,<br />

en vid Röd och en vid Åby. Vid Röd<br />

är täkten igenrasad/igenväxt och vid Åby<br />

är den avslutad och efterbehandlad.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

33

NATURMILJÖ<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> rymmer ett spektra av<br />

landskaps- och naturtyper. Kustzonen<br />

präglas av det öppna havet och skärgården.<br />

Sprickdalslandskapets dalgångar övergår<br />

successivt från vikar, fjordar och strandängar<br />

till odlingsmarker längre in över<br />

land. Höjdplatåernas och sluttningarnas<br />

hällmarkslandskap blir mot det inre av<br />

<strong>kommun</strong>en alltmer skogsbeklädda.<br />

Tillgången till naturlandskapet och strövområden<br />

är en mycket viktig del av livskvaliteten<br />

för <strong>kommun</strong>ens invånare och<br />

utgör ett viktigt skäl för inflyttning. Dessa<br />

kvaliteter är också en väsentligt grund för<br />

besöksnäringen. Behovet att vårda, skydda,<br />

bevara eller ta hänsyn är därför starkt i<br />

många naturområden. Dessa frågor regleras<br />

i miljöbalken. I miljöbalken ges grundläggande<br />

och särskilda bestämmelser för<br />

hushållning med mark- och vattenområden.<br />

De är direkt kopplade till planering och<br />

tillståndsprövning enligt plan- och bygglagen.<br />

Miljöbalken skall härvid tillämpas<br />

så att värdefulla naturmiljöer skyddas och<br />

vårdas och så att den biologiska mångfalden<br />

bevaras.<br />

I juni år 2000 antog EU ett nytt ramdirektiv<br />

för vatten. Ekologiskt hållbar vattenkonsumtion<br />

ska främjas genom ett<br />

långsiktigt skydd av tillgängliga vattenresurser,<br />

både med avseende på kvalitet och<br />

kvantitet. Ramdirektivet omfattar både<br />

ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten)<br />

och grundvatten. Vattendelegationen för<br />

Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt<br />

beslutade i december 2009 om kvalitetskrav<br />

i form av miljökvalitetsnormer<br />

för yt- och grundvattenförekomster inom<br />

Västerhavets vattendistrikt. Åtgärdsprogram<br />

för att uppnå miljökvalitetsnormerna<br />

samt förvaltningsplan för Västerhavets<br />

vattendistrikt har tagits fram i samband<br />

med detta.<br />

Riksintressen<br />

Områden av riksintresse för naturvården<br />

aktualiserades år 2000. Dessa områden har<br />

bedömts ha sådana naturvärden att det är<br />

av intresse för hela riket att de skyddas.<br />

Områden av riksintresse för naturvård ska<br />

representera huvuddragen i svensk natur,<br />

belysa landskapets utveckling och visa<br />

mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Miljöbalken (MB 3:6) uppger bl a att:<br />

”Mark- och vattenområden samt fysisk<br />

miljö i övrigt, som har betydelse från allmän<br />

synpunkt på grund av deras naturvärden<br />

eller kulturvärden eller med hänsyn till<br />

friluftslivet, skall så långt möjligt skyddas<br />

mot åtgärder som påtagligt kan skada natur-<br />

eller kulturmiljön. Behovet av grönområden<br />

i tätorter och i närheten av tätorter<br />

skall särskilt beaktas. Områden, som är av<br />

riksintresse för naturvården, kulturmiljövården<br />

eller friluftslivet skall skyddas mot<br />

åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller<br />

kulturmiljön.”<br />

Arbetet med en naturvådsplan för Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong> pågår. Huvuddragen i denna finns<br />

inarbetade i översiktsplaneförslaget.<br />

Gällande riksintresseområden för naturvård<br />

i Sotenäs utgör delar av två större sammanhängande<br />

områden nämligen:<br />

• NO14062 Ramsvikslandet-Hållö-<br />

Kornö-Gåsöarkipelagen där värdena<br />

utgörs av geologiska forma -<br />

tioner, marin fågelfauna, odlings -<br />

landskap, våtmarker och marina<br />

miljöer<br />

• NO114063 Åbyfjorden-Bärfendalen<br />

med värdefulla geologiska formationer,<br />

odlingsmarker, lövskog<br />

och vattendrag.<br />

Skyddade områden<br />

Värdefulla naturområden kan skyddas<br />

genom förordnanden enligt miljöbalken.<br />

Följande former förekommer:<br />

34

Natura 2000 (MB 7:27) är ett nätverk av<br />

skyddade naturområden som byggts upp<br />

inom EU. Syftet är att bevara naturtyper<br />

och livsmiljöer för arter som länderna<br />

inom EU har kommit överens om att skydda.<br />

Inom Sotenäs <strong>kommun</strong> är Åbyfjorden,<br />

Ramsvikslandet, Soteskär och Bondebrotten<br />

aktuella som Natura 2000-områden.<br />

Natura 2000-områdena är av riksintresse<br />

för naturvården.<br />

Naturreservat (MB 7:4) - är ett område<br />

med stor betydelse för människan, flora,<br />

fauna eller är av intresse ur ett geologiskt<br />

perspektiv. Naturreservat är den mest effektiva<br />

och användbara skyddsformen för<br />

bevarande av större naturområden. I Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong> omfattas Ramsvikslandet/<br />

Tryggö, Hållöarkipelagen, Bua hed, Anneröd-Hogsäm,<br />

Sandön, Åby, Alvö och Klevekilen<br />

av förordnande som naturreservat.<br />

Naturminne (MB 7:10) – är ett mindre<br />

område eller objekt med samma skydd som<br />

ett naturreservat. I Sotenäs <strong>kommun</strong> finns<br />

ett naturminne, en subglacial kalksten,<br />

inom Klevekilens naturreservat.<br />

strandlinjen in mot land och lika långt ut i<br />

vattnet. Vid vattendrag gäller strandskyddet<br />

generellt 50m på varje sida om vattendraget.<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> är strandskyddet<br />

anpassat till terräng mm vilket innebär att<br />

det varierar mellan 0-300m från strandlinjen.<br />

Andra former av skydd<br />

I <strong>kommun</strong>en finns åtta områden med förordnande<br />

om landskapsbildsskydd enligt<br />

19 § i dåvarande naturvårdslagen. Begreppet<br />

finns inte i miljöbalken, men bestämmelserna<br />

gäller så länge länsstyrelsen inte<br />

beslutat om något annat.<br />

Naturvårdsavtal är en form av frivillig<br />

avsättning av skog som inte har stöd i någon<br />

specifik lagtext. I Sotenäs <strong>kommun</strong> har<br />

två naturvårdsavtal tecknats på fastigheterna<br />

Kärr 1:4 och Rambergskog 1:1.<br />

Vattenskyddsområden syftar till att<br />

skydda grund- eller ytvattentillgångar som<br />

nyttjas för vattentäkt. Ett förslag till nya<br />

vattenskyddsföreskrifter för vattenskyddsområdena<br />

i Sotenäs <strong>kommun</strong> är under antagande<br />

hos Länsstyrelsen.<br />

Biotopskyddsområde (MB 7:11) – är<br />

mindre markområden som utgör livsmiljö<br />

för hotade djur- eller växtarter. I Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong> finns sju biotopskyddsområden.<br />

De är belägna på fastigheterna Ramnergskog<br />

1:1, Ulegrän 1:1, Runden 4:3, Gerrebo<br />

1:1, Kärr FS:1, Röd 1:3, Dale 1:3.<br />

Inom dessa får inte vidtas åtgärder som kan<br />

skada naturmiljön. För småbiotoper i jordbrukslandskapet<br />

gäller ett generellt skydd.<br />

Djur- och växtskyddsområde (MB7:12)<br />

- är ett landområde där djur eller växtart<br />

behöver extra skydd. I Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

omfattas Mellanskär, Håskär, Skarvasätt,<br />

Långebrottet, Soteskär, Mjölskär, Klåvskär<br />

samt inre delen av Åbyfjorden av djurskydd.<br />

Strandskyddsområde (MB 7:13) -<br />

Strandskydd råder vid havet samt vid sjöar<br />

och vattendrag. Syftet med strandskyddet<br />

är att trygga förutsättningarna för allmänhetens<br />

friluftsliv och att bevara goda<br />

livsvillkor för djur och växter på land och<br />

i vatten. Vid havet och i sjöar sträcker sig<br />

strandskyddet generellt 100 meter från<br />

Havsmiljö<br />

Kommunen utförde i slutet av 1980-talet<br />

en marinbiologisk inventering omfattande<br />

de inre vattnen och skärgården. Med<br />

inventeringen som grund beskrevs miljösituationen<br />

för olika delområden. Då inventeringen<br />

är gammal finns behov av nya<br />

inventeringar. Tankar finns om att detta ska<br />

genomföras i någon form av mellan<strong>kommun</strong>alt<br />

arbete.<br />

Ett yttre område med mycket god vattenomsättning<br />

begränsas inåt av Åbyfjordens<br />

mynning, Örnefjordens yttre delar,<br />

Kungshamn - Smögen, Sandön - Husholmen<br />

- Tryggöskär, Ramsviksfjordens yttre<br />

del, Söön - Knivsholmen - Alvön - Köön<br />

samt Bottnafjordens mynning. Tillförseln<br />

av friskt havsvatten är här så god, att lokal<br />

påverkan på växt- och djurliv från bebyggelse,<br />

jordbruk mm ej kan märkas.<br />

På grund av formation och djupförhållanden<br />

har Bottnafjorden och Åbyfjorden,<br />

framför allt i de inre grundare delarna,<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

35

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

begränsad vattenomsättning. Detta gäller<br />

även de av öar och grundpartier inneslutna<br />

Örnefjorden, Ramsviksfjorden, Nordfjorden<br />

och Vikefjorden samt området öster<br />

om Smögen - Sandön. I de inre grunda vikarna<br />

är omsättningen mer begränsad, som<br />

mest i Klevekilen med sin grunda, trånga<br />

mynning. Sotekanalen, strömgenomsatta<br />

sund och liknande har givetvis god vattenomsättning.<br />

Ackumulationsbottnar utgörs främst av<br />

lera och omfattar Åby-, Malmö-, Örne-,<br />

Ramviks-, Ösö-, Vike- och Bottnafjorden<br />

samt områden väster och norr om Malmön,<br />

norr och öster om Dynabrotten, öster om<br />

Hållö samt Bottnafjordens förlängning ut<br />

förbi Soteskär.<br />

Huvuddelen av området väster om Ramsvikslandet<br />

ut t o m Soteskären och söder<br />

ut t o m Hållö, Vägga skärgård, söder- och<br />

österut till Bohus-Malmön, området kring<br />

Bondebrotten samt områdena kring skären<br />

i de yttre delarna av Örne-, Ösö- och<br />

Vikefjorden utgörs av erosionsbottnar. De<br />

består i de grundare delarna vanligtvis av<br />

starkt kuperad klippbotten. I de djupare<br />

delarna liksom i mer strömskyddade vikar<br />

består de flacka partierna huvudsakligen av<br />

skalgrus och/eller sand.<br />

De för den biologiska produktionen mest<br />

värdefulla områdena är främst de grundare<br />

delarna av hårdbottnarna i ytterskärgården<br />

med fastsittande rödalger och blandad ek-,<br />

finger- och bladtång samt ålgräsängarna<br />

på mjukbottnarna i Vikefjorden, Håle kile<br />

och de inre delarna av Åbyfjorden och<br />

Bottnafjorden. Av stor betydelse är också<br />

hårdbottnarna i yttre delen av Örnefjorden,<br />

norra delen av Vägga skärgård och väster<br />

om Väjern mot Sotekanalen med huvudsakligen<br />

bladtång. Övriga mjuk- och hårdbottenområden<br />

utan algbestånd har jämförelsevis<br />

låg biologisk produktion men de är<br />

värdefulla uppehållsområden för plattfisk,<br />

havskräfta, krabba, hummer och torskfisk.<br />

Vike-, Örne- och Bottnafjorden är värdefulla<br />

rast- och matplatser för ett stort antal<br />

sjöfågelarter.<br />

Genom den goda vattenomsättningen får<br />

vattenkvaliteten i och utanför skärgården<br />

betecknas som mycket god, sannolikt av<br />

den högsta utmed bohuskusten. I de inre<br />

mer tillslutna fjordområdena med begränsad<br />

vattenomsättning är vattnet mer eller<br />

mindre påverkat av framför allt närsaltutsläpp<br />

från bebyggelse, jordbruk mm. Bl a<br />

är Håle kile, Örnefjordens inre del, Näsekilen,<br />

Nordfjorden och Vikefjorden områden<br />

påverkade av föroreningar. Här är vattenkvaliteten<br />

så låg att biologiska skador uppstått<br />

eller riskeras. Det bör noteras att som<br />

badvatten håller <strong>kommun</strong>ens vattenområden<br />

överlag en mycket hög kvalitet.<br />

Ekologiskt särskilt känsliga<br />

områden<br />

Mark- och vattenområden som är särskilt<br />

känsliga från ekologisk synpunkt ska enligt<br />

miljöbalken ”så långt möjligt skyddas mot<br />

åtgärder som kan skada naturmiljön”. Detta<br />

gäller framförallt följande områdestyper:<br />

• Naturbetesmark, slåtterängsrester<br />

• Småbiotoper i odlingslandskapet<br />

• Ädellövskogar<br />

• Värdefulla odlingslandskap<br />

• Sötvattensamlingar och våtmarker,<br />

kärr etc<br />

• Vattendrag<br />

• Reproduktionsområden i havet<br />

Utöver dessa kan det handla om andra<br />

områden som av olika anledningar är särskilt<br />

instabila eller känsliga för störningar<br />

alternativt inrymmer hotade växt- eller<br />

djurarter.<br />

Länsstyrelsen redovisade 1990 en ängsoch<br />

hagmarksinventering i Sotenäs <strong>kommun</strong>.<br />

Inventeringen redovisar inte mindre<br />

än 72 bevarandevärda objekt i <strong>kommun</strong>en<br />

med en sammanlagd yta av 348 hektar.<br />

Objekten är relativt jämt spridda i <strong>kommun</strong>en<br />

och påträffas i det inre av <strong>kommun</strong>en<br />

framförallt i gränsen mellan odlings- och<br />

skogsmark och i kustzonen i de små<br />

sprickdalarna och strandängarna.<br />

Länsstyrelsen har tagit fram ett bevarandeprogram<br />

för odlingslandskapets natur- och<br />

kulturmiljövärden där man pekat ut ett<br />

antal områden i Sotenäs <strong>kommun</strong>. Det är<br />

odlingslandskap där åker omväxlar med<br />

riklig förekomst av naturliga betesmarker<br />

och ängar, kombinerat med spår av äldre<br />

odling och byggnader.<br />

36

Länsstyrelsen har även låtit genomföra inventering<br />

av områden med värdefull ädellövskog<br />

i Sotenäs. Inventeringen redovisar<br />

153 bestånd med höga naturvärden.<br />

I Skogsvårdsstyrelsens register över nyckelbiotoper<br />

finns i <strong>kommun</strong>en idag 45 områden<br />

registrerade som nyckelbiotoper och<br />

43 områden som registrerade naturvärden.<br />

Nyckelbiotoper har ett högt naturvärde,<br />

men inget formellt skydd.<br />

Naturvårdsverket redovisade 1994 en myrskyddsplan<br />

för landet. I denna upptas ett<br />

tiotal mindre våtmarker på Ramsvikslandet<br />

som särskilt skyddsvärda.<br />

tillgången till rekreationsområden.<br />

Någon särskild inventering för att peka ut<br />

stora orörda områden har ej gjorts inom<br />

<strong>kommun</strong>en. Länsstyrelsen har dock tagit<br />

fram ett diskussionsunderlag som för Sotenäs<br />

del pekar ut följande områden:<br />

• Det öppna havet och skärgårdsområdet<br />

inklusive södra delen av<br />

Bohus-Malmön samt Ramsvikslandet<br />

och det närmast liggande<br />

området öster om Sotekanalen<br />

• Bua - Germunneröd vatten –<br />

Långöns vatten – Stensjö<br />

• De inre delarna av <strong>kommun</strong>en<br />

kring Tossene – Gistad<br />

Länsstyrelsen anger bl a vattendrag med<br />

reproduktion av havsöring som ekologiskt<br />

särskilt känsliga och skyddsvärda naturmiljöer.<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> gäller detta<br />

främst Bärfendalsälven. Även vattendragen<br />

Lundebäcken, Hålebäcken, Kleveån och<br />

Klingdalsbäcken samt sjöarna Tosteröds<br />

stora vatten, Kärrs vatten, Germunneröds<br />

vatten och Välseröds vatten är utpekade<br />

som ekologiskt särskilt känsliga.<br />

De ekologiskt känsliga havsmiljöerna gäller<br />

främst grundområden 0-6 meter samt<br />

områden för hummerns reproduktion.<br />

Områden som är särskilt känsliga från ekologisk<br />

synpunkt är framför allt de fiskrika<br />

vegetationsområdena kring Skäggakummel<br />

- Stallskär - Soteskär samt områden vid<br />

Tryggö-Långebrott, väster om Hållö, Vägga<br />

södra skärgård- Svartskär och Bondebrotten.<br />

I de inre vattenområdena bedöms<br />

Åbyfjorden, Vikefjorden och Bottnafjorden<br />

vara särskilt känsliga. För Vikefjorden och<br />

Bottnafjorden har uppföljande inventeringar<br />

nyligen genomförts som bekräftat områdenas<br />

känslighet (HydroGis, maj 2002)<br />

Stora mark- och vattenområden som inte<br />

alls eller endast obetydligt är påverkade av<br />

exploateringsföretag eller andra ingrepp<br />

i miljön, så kallade stora opåverkade områden,<br />

skall så långt möjligt skyddas mot<br />

åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas<br />

karaktär (MB 3:2). Två huvudsyften<br />

finns med att bevara stora opåverkade<br />

områden, dels handlingsfriheten att senare<br />

nyttja området, dels att trygga biologisk<br />

mångfald, ekologiska funktioner och säkra<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

37

FRILUFTSLIV<br />

Riksintressen<br />

Områden av riksintresse för friluftslivet har<br />

stora värden som grundar sig i särskilda<br />

natur- och kulturkvaliteter, en variation i<br />

landskapet och god tillgänglighet för allmänheten.<br />

Urvalet av riksintresseområden<br />

har gjorts av Naturvårdsverket i samarbete<br />

med bl.a. länsstyrelserna. Ingen översyn av<br />

riksintressena för friluftsliv har gjorts efter<br />

1987.<br />

Enligt Naturvårdsverkets beslut 1987-12-<br />

21 är följande område av riksintresse för<br />

friluftsliv:<br />

• Norra Bohusläns kust i Strömstads,<br />

Tanums, Sotenäs och Lysekils<br />

<strong>kommun</strong>er – FO1<br />

Det innebär att hela <strong>kommun</strong>ens skärgård<br />

och strandområde ingår i ett sammanhängande<br />

område av riksintresse för friluftslivet.<br />

I området ingår även Bottnadalen<br />

– Tåsteröds vatten samt Germunneröd<br />

vatten.<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> finns 3912 <strong>kommun</strong>ala<br />

båtplatser och 1975 övriga båtplatser (privata,<br />

föreningsägda mm). I jämförelse med<br />

övriga <strong>kommun</strong>er i norra Bohuslän är andelen<br />

<strong>kommun</strong>ala båtplatser i Sotenäs stor.<br />

Siffrorna är hämtade från den inventering<br />

av hamnar/bryggor med 5 båtplatser eller<br />

fler inom de Nordbohuslänska kust<strong>kommun</strong>erna<br />

som utfördes under 2008 inom<br />

ramen för projektet Kustzonsplanering &<br />

landsbygdsutveckling.<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> går det knappt 3 <strong>kommun</strong>invånare/båtplats.<br />

Motsvarande siffra<br />

i de övriga Nordbohuslänska kust<strong>kommun</strong>erna<br />

är 5. Båtplatstätheten i Sotenäs<br />

kan också beskrivas med 62 båtplatser/km<br />

kuststräcka.<br />

Trots det stora antalet båtplatser är Sotenäs<br />

den <strong>kommun</strong> bland de Nordbohuslänska<br />

kust<strong>kommun</strong>erna som har störst båtplatskö,<br />

ca 900 personer i <strong>kommun</strong>al kö och knappt<br />

100 personer i privat kö.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Naturområden<br />

Tillgång till naturområden för strövande,<br />

bad, båtliv, fiske och naturupplevelser mm<br />

är av avgörande betydelse såväl för helårsboende<br />

som fritidsboende och turister.<br />

Tillgängligheten görs möjlig via olika ledsystem<br />

t ex Soteleden.<br />

Ur friluftslivets synpunkt är de grundläggande<br />

anspråken riktade mot bevarande av<br />

naturmiljöerna från exploatering och föroreningar<br />

av olika slag samt att områdena<br />

hålls tillgängliga för allmänheten.<br />

Närrekreation<br />

I anslutning av varje tätort finns områden<br />

för närrekreation. Områdena är i huvudsak<br />

naturområden med livligt frekventerade<br />

strövstigar och motionsspår.<br />

Småbåtshamnar<br />

Båtturismen längs bohuskusten är omfattande.<br />

27% av gästhamnsbesöken i Sverige<br />

görs på sträckan Lysekil-Strömstad.<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> har 275 <strong>kommun</strong>ala och<br />

454 privata gästhamnsplatser som tar emot<br />

dessa turister. Utvecklingstendensen för<br />

gästhamnar går mot en ökad privatisering.<br />

I Sotenäs arrenderas t ex de <strong>kommun</strong>alt<br />

ägda marinorna i Smögen och Bovallstrand<br />

ut. Under ett år har gästhamnarna i <strong>kommun</strong>en<br />

totalt drygt 26.000 gästhamnsbesök<br />

(antal betalande båtar), med en övervägande<br />

del besök under juli månad. Den<br />

överbeläggning i gästhamnarna som sker i<br />

juli innebär en säkerhetsrisk. Överbeläggning<br />

leder dessutom till en benägenhet att<br />

i större utsträckning ”vakta” sin båt och<br />

inte utnyttja service och kringaktiviteter i<br />

närmiljön, vilket inverkar negativt på den<br />

turistiska omsättningen.<br />

Varje gästhamnsplats i <strong>kommun</strong>en hyrs ut<br />

med ett genomsnitt på 35,7 dagar/år.<br />

Statistik kring gästhamnar gäller de hamnar<br />

som Föreningen Gästhamnar i Sverige<br />

38

edovisar till NUTEK.<br />

Campingplatser<br />

Anläggningar för turistiskt boende finns på<br />

ett flertal platser inom <strong>kommun</strong>en, huvudsakligen<br />

koncentrerat till den södra delen.<br />

Anläggningarna utgörs idag av:<br />

Örns camping<br />

Smögens camping<br />

Sotenäs camping<br />

Solviks camping<br />

Ramsviks camping<br />

Hunnebostrands camping<br />

Johannesviks camping<br />

Wiggersviks campig<br />

Detaljplanearbete pågår för en fritidsanläggning<br />

med fritidshus och campingverksamhet<br />

på Ödby. Detta område har stöd i<br />

ÖP04.<br />

Ett behov hos campingägarna att möta förändringar<br />

i efterfrågan innebär en utveckling<br />

av verksamheten från uppställningsplatser<br />

för husvagnar mot stuguthyrning<br />

och uppställningsplatser för sk mobile<br />

homes, vilket medför ett behov av större<br />

markarealer.<br />

Fritidsanläggningar<br />

Sotenäs golfbana och Nordens Ark utgör<br />

större fritidsanläggningar med ett stort<br />

antal besökare av både boende i, och besökare<br />

till, <strong>kommun</strong>en.<br />

Ett stort antal badplatser finns spridda<br />

längs den långa kuststräckan som också<br />

rymmer ett antal platser för sportfiske.<br />

I <strong>kommun</strong>en finns även motorkrossbana,<br />

skjutbana och ridklubb.<br />

Soteleden/kuststigen utgör ett omfattande<br />

nät av vandringsstigar genom större delen<br />

av <strong>kommun</strong>en. Sträckningarna utvecklas<br />

och förändras kontinuerligt.<br />

Utöver de fritidsanläggningar som beskrivs<br />

ovan finns ett stort antal andra, mindre anläggningar,<br />

bl.a. idrottsplatser, föreningsområden<br />

mm.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

39

KULTURMILJÖ<br />

Kulturmiljö är enkelt uttryckt vår gemensamma<br />

historia så som den avspeglar sig i<br />

landskapet och bebyggelsen runt omkring<br />

oss. För Sotenäs del är urvalet en direkt<br />

följd av de näringar och bosättningsmönster<br />

som präglat denna kustnära <strong>kommun</strong>.<br />

Fiskesamhällena och spåren av stenhuggeriverksamhet<br />

är här kanske några av de<br />

mer utmärkande karaktärsdragen i Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong>.<br />

fornlämningar med gravar från järnåldern<br />

samt ett landskap med väl bevarad prägel<br />

från 1800-talets början vilket sammantaget<br />

berättar om lång kontinuitet på platsen. De<br />

enskilda lämningarna kan värderas utifrån<br />

skilda flera kriterier som exempelvis sällsynthet<br />

(unicitet), att det är karaktäristiskt<br />

för trakten, att det berättar om en viss person<br />

eller verksamhet eller att ”minnesmärket”<br />

är väl bevarat.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Värnandet av kulturarvet, kulturmiljövård,<br />

syftar till att slå vakt om platser, byggnader<br />

eller lämningar som kan berätta för oss<br />

idag om livet förr. Vissa platser kan vi kanske<br />

uppleva, förstå och njuta av enbart genom<br />

ett flyktigt besök medan andra kräver<br />

större bakomliggande kunskap.<br />

Fornlämningar är skyddade enligt lag om<br />

kulturminnen mm (SFS 1988:950). Lagstiftningen<br />

syftar främst till att i första<br />

hand bevara fornlämningarna för kommande<br />

generationer. Vikt läggs också vid<br />

att fornlämningarna ska kunna förstås och<br />

upplevas i landskapet, och därför omfattas<br />

även området runt omkring fornlämningarna<br />

av lagskyddet.<br />

För äldre bebyggelsemiljöer och historiska<br />

landskap finns det minnen, skrivna källor<br />

och greppbara lämningar i landskapet som<br />

hjälper oss att förstå. Miljön kan berätta<br />

om t ex hur man bodde förr och vad man<br />

levde av. Kulturmiljön är i högsta grad en<br />

ändlig resurs. Man kan, som ett exempel,<br />

inte återskapa det genuina fiskeläget men<br />

man kan slå vakt om och bevara de delar i<br />

ett existerande äldre kustsamhälle som berättar<br />

om livet förr och samhällets utveckling<br />

fram till idag. Genom att bevara det<br />

äldre kan vi uppleva det idag och vi möjliggör<br />

därmed också åt människor i framtiden<br />

att uppleva samma sak.<br />

Varje kulturmiljö är uppbyggd av delar<br />

som tillsammans berättar en eller flera historier.<br />

Det kan röra sig om fornlämningar<br />

från en specifik tid t ex ett område med<br />

många rösen från bronsåldern, men det kan<br />

också röra sig om ett landskapsavsnitt med<br />

Kulturmiljöer kan behandla lämningar från<br />

de första människorna men hur långt fram<br />

i tiden man kan sträcka sig är mer osäkert.<br />

Vi lever i en tid av allt snabbare förändringar<br />

och det är lätt att glömma bort vår<br />

sentida historia. Även vår sena historias<br />

lämningar är hotade och kanske betydligt<br />

mer än de lämningar som överlevt de senaste<br />

hundra åren. Det är en viktig<br />

uppgift att definiera dessa lämningar och<br />

att uppdatera det kulturhistoriska underlaget<br />

allteftersom för att det kulturhistoriska<br />

underlaget skall kunna spegla hela vår<br />

historia.<br />

För <strong>kommun</strong>en är de värdefulla kulturmiljöerna<br />

en stor tillgång. De kan, tillsammans<br />

med andra tillgångar som vacker<br />

natur, närhet till bad och båtliv etc, ge stora<br />

kvaliteter i boendet. En rik kulturmiljö<br />

lockar också människor till <strong>kommun</strong>en och<br />

är därför viktig för besöksnäringen.<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> saknar ett <strong>kommun</strong>övergripande<br />

kulturmiljöprogram som<br />

beskriver och värderar <strong>kommun</strong>ens värdefulla<br />

kulturmiljöer och som beskriver<br />

<strong>kommun</strong>ens viljeinriktning och ambition<br />

avseende kulturmiljö i allmänhet och de<br />

utpekade miljöerna i synnerhet. Under hösten<br />

2009 togs ett kulturmiljöunderlag fram<br />

av Bohusläns museum. Detta material ger<br />

en samlad och uppdaterad bild av Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong>s kulturmiljöer och deras värden.<br />

Med detta underlag som utgångspunkt avses<br />

ett kulturmiljöprogram tas fram.<br />

Som ett led i strävan att värna om kustbebyggelsens<br />

stora värden och samtidigt<br />

uppmärksamma <strong>kommun</strong>medborgarna<br />

40

på dessa värden, har skriften Bygg med<br />

känsla tagits fram av <strong>kommun</strong>en. Skriften<br />

innehåller fakta och tankar om arkitektur,<br />

estetik och bohuslänska förhållanden,<br />

kombinerat med anvisningar för hur man<br />

bör behandla gamla hus för att värna om<br />

deras kulturvärden.Vidare har Bohusläns<br />

Museum och kulturkooperativet Rio på<br />

uppdrag av <strong>kommun</strong>en gjort en kartläggning<br />

av kulturhistoriskt intressanta stenbrottsmiljöer<br />

i <strong>kommun</strong>en med avsikt att<br />

föreslå bevarande och åtgärder i de miljöer<br />

där ett bevarande är mest angeläget.<br />

Riksintressen<br />

Områden av riksintresse för kulturmiljövården<br />

utses av Riksantikvarieämbetet. I<br />

Sotenäs finns tre sådana områden.<br />

• Smögen<br />

• Tossene<br />

• Åby<br />

Sotenäs kustområde ligger inom område<br />

”Obrutna kusten” som i miljöbalken redovisas<br />

som värdefull miljö för natur, rörligt<br />

friluftsliv samt kulturmiljövård, vilken i<br />

sin helhet är av riksintresse (se ”Särskilda<br />

hushållningsbestämmelser” i slutet av detta<br />

avsnitt).<br />

Värdefulla kulturmiljöer<br />

För Sotenäs del börjar historien för många<br />

tusen år sedan och omfattar lämningar,<br />

fynd, byggnader, arbetsplatser och berättelser<br />

från jägarstenålder och fram till idag.<br />

Man kan säga att kulturmiljöerna omfattar<br />

själva essensen av Sotenäs, de ger oss perspektiv<br />

på vad Sotenäs varit jämfört med<br />

hur det är idag och utgör ett avstamp för<br />

vad Sotenäs kan vara i framtiden.<br />

Urvalet av kulturmiljöer har gjorts av Bohusläns<br />

museum på uppdrag av Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong>. Det grundats bl a på ett antal<br />

olika rapporter och utredningar, som tagits<br />

fram av Länsstyrelsen och länsmuseet vid<br />

olika tillfällen samt på forskningspublikationer,<br />

arkeologiska undersökningsrapporter,<br />

kulturmiljöutredningar och -dokumentationer.<br />

Hovenäset<br />

Hovenäset är ett av <strong>kommun</strong>ens mindre<br />

samhällen och kännetecknas av sitt avskilda<br />

och skyddade läge vid Näsekilen samt<br />

av att husen ligger på hälleberg som möter<br />

havet. Innanför Kryssnäs, varifrån samhället<br />

växte fram, finns den äldsta bebyggelsen<br />

som med tradition som strandsittarbebyggelse<br />

är uppförd på ofri grund.<br />

Bostadsbebyggelsen utmed Hovenäsvägen<br />

är större och merparten av husen har våningshög<br />

källare. Sjöbodarna ligger relativt<br />

tätt i grupper utmed Näsekilen och närmast<br />

Kryssnäs ligger de äldsta, varav några är<br />

byggda i liggtimmer och alltjämt är opanelade.<br />

De två parkerna är viktiga karaktärskapande<br />

element som liksom brandstationen<br />

minner om tiden då samhället fick<br />

status som municipalsamhälle.<br />

Hovenäsbron, en stenvalvbro uppförd<br />

1922, är uttagen som objekt i Vägminnesvårdsprogram<br />

för Göteborgs och Bohuslän.<br />

Bron har i denna fått klassificering 3Q, bro<br />

utan stenräcken av stort kulturhistoriskt<br />

värde.<br />

Utmed den natursköna Klevekilen nordväst<br />

om samhället finns en vackert belägen kolerakyrkogård.<br />

Borgen Bratta är ett brant berg vid Klevekilens<br />

östra strand. På berget finns inga<br />

lämningar efter en borg, däremot finns ett<br />

gravröse från äldre bronsålder, med bevarade<br />

rester av kallmurar. Röset är omkring<br />

2000 år äldre än sagornas hövdingar.<br />

Kungshamn-Gravarne-<br />

Bäckevik-Sandbogen<br />

Sandbogen är en av de bäst bevarade bebyggelsemiljöerna<br />

i Bohuslän med anknytning<br />

till 1700-talets sillfiske och trankokerinäring.<br />

En vandring utmed Nygatan är<br />

en vandring i tid från det sena 1800-talets<br />

fiskesamhälle till villasamhället under<br />

1900-talets mitt.<br />

Sjömagasinen i norra delen av hamnen är<br />

karaktärskapande och tillhör de bäst bevarade<br />

sjömagasinen från 1900-talets mitt.<br />

Kungshamn, inklusive västra delen av<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

41

Tången, har flera välbevarade funktionalistiskt<br />

präglade bostadsområden som speglar<br />

kustsamhällenas senare utveckling.<br />

Lotsutkiken i den nordvästra delen av samhället<br />

uppfördes 1935 och är byggnadsminnesförklarad.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Tången<br />

Tången är en småskalig fiskebebyggelse<br />

som kombinerar både den oreglerade<br />

bebyggelse som präglar tiden fram till<br />

1800-talets slut, såväl som den planering<br />

av tätorternas utbyggnad som kom decennierna<br />

före sekelskiftet 1900. Sjöbodarna<br />

vid Tångekilen är i några fall mycket<br />

gamla och timrade och sjöbodarna är varierade<br />

i såväl storlek som utformning. Bland<br />

bostadsbebyggelsen finns på en begränsad<br />

yta såväl mindre enkelhus som större dubbelhus<br />

med rika snickerier och verandatillbyggnader.<br />

Parken är en framträdande plats<br />

i samhället och kantas av träd och bebyggda<br />

tomter från början av sekelskiftet 1900.<br />

Smögen<br />

Gamla Smögens täta bebyggelse och<br />

trånga prång och gränder mellan mindre<br />

bostadshus och sjöbodar vittnar om det organiskt<br />

framsprungna expansiva samhället<br />

under 1800-talet. Som en tydlig kontrast<br />

finns det planerade Smögen med bebyggelse<br />

från 1890-talet och fram till 1920-<br />

talet med stora trävillor, ofta belägna på<br />

våningshög stensockel. Villorna från<br />

denna tid är ofta större dubbelhus med rika<br />

snickerier och ofta med glasade verandatillbyggnader<br />

eller sk amerikaverandor.<br />

Här finns även andra villastilar från<br />

1910-30-talet representerade i de lite mer<br />

perifera delarna. Bostadshusen i den nordvästligaste<br />

delen speglar 1940-50- talens<br />

byggande på Smögen. Karaktäristiskt för<br />

delar av Smögen är att tomterna utgörs av<br />

hälleberg.<br />

Sjöbodarna på Smögen är i allmänhet stora<br />

och oftast i två våningar. De äldsta sjöbodarna<br />

och magasinen ligger i koncentrationer<br />

utmed den äldre delen av Smögen samt<br />

invid nuvarnade fiskauktionen i sydväst.<br />

Enstaka äldre magasin samt magasin från<br />

hela 1900-talet ligger i en gles rad på båda<br />

sidor i det inre av viken ända in mot Klevenbron.<br />

Hasselösund<br />

Hasselösund präglas av småskalighet,<br />

många välbevarade partier och bär en<br />

mycket genuin prägel i den nordöstra delen<br />

av samhället. Sjöbodarna utmed det smala<br />

sundet är varierade i storlek och karaktär<br />

och så även de få som finns på den mittemot<br />

belägna Grindholmen.<br />

Hunnebostrand<br />

Hunnebostrand utgör sammantaget ett<br />

välbevarat kustsamhälle med bebyggelse<br />

från framförallt 1800-talets slut. Några<br />

hus utmed Norra strandvägen vittnar om<br />

samhället så som det kan ha sett ut redan<br />

under 1800-talets början med sina likstora<br />

gavlar förlagda mot havet. Sjöbodsraden<br />

är variationsrik med bodar och magasin i<br />

varierande storlek och är betydelsefull för<br />

helhetsintrycket. Även de enstaka sjöbodarna<br />

och magasinen på St. Görans ö samt<br />

bodarna och vadbocken på Fiskholmen är<br />

betydelsefulla för helhetsupplevelsen av<br />

hamnområdet.<br />

Den nationalromantiskt präglade träkyrkan<br />

är karaktärsskapande i samhället.<br />

Gammelgården-<br />

Stenhuggarmuseet<br />

Hembygdsgården Gammelgården förvaltar<br />

två äldre bostadshus som speglar såväl<br />

1700-talets som det tidiga 1800-talets högreståndsbyggnader.<br />

De hitflyttade byggnaderna<br />

är alla unika byggnader som kunnat<br />

bevaras tack vare initiativ från Sotenäsgillet.<br />

Helheten speglar på ett bra sätt hembygdsrörelsens<br />

arbete med att ta om hand<br />

och förvalta byggnader som annars skulle<br />

ha försvunnit.<br />

Stenhuggarmuseet är förutom stenbrottsmiljön<br />

i sig ett försök till återskapande av<br />

ett relativt småskaligt stenbrott och stenbearbetningsmiljö<br />

såsom den kan ha tett sig<br />

en bit in på 1900-talet.<br />

42

Ulebergshamn<br />

Minnena från stenhuggeriverksamheten i<br />

Ulebergshamn är dels i form av en före<br />

detta folketshusbyggnad, samlingen av<br />

mindre bostadshus varav några med våningshög<br />

källarvåning. Här finns även det<br />

vackra ”kaptenshuset”, hus nr 40, från<br />

1890-talets slut med sin vackert formade<br />

glasveranda och sin fint bearbetade stentrappa<br />

samt de stora magasinen samt en<br />

kajanläggning för utlastning av sten.<br />

Askums centralkyrka i granit är unik i sitt<br />

slag.<br />

Rished<br />

Kulturvärdena i Rished består främst av<br />

hällristningsmiljöerna och deras relation<br />

till varandra och till gravarna. Viktigt för<br />

förståelsen av miljön är hällbildernas läge<br />

i landskapet i anslutning till det som sedan<br />

skulle bli odlingsmark.<br />

Bovallstrand<br />

Den äldre bostadsbebyggelsen i Bovallstrand<br />

är mer enhetlig i storlek och husens<br />

tillkomstperiod är med några undantag<br />

1800-talets senare del och början av<br />

1900-talet. Vägnätet samt tomternas små<br />

trädgårdar skapar miljöns egenart. Den<br />

äldre bebyggelsen är ofta försedd med fina<br />

snickerier. Detaljer i granit minner om<br />

stenhuggeriverksamheten.<br />

Andra värdebärare är kyrkan, den mycket<br />

välbevarade badanläggningen Badholmarna<br />

från 1930-talet med sina omklädningshytter,<br />

gångbroar m m. Därtill bör<br />

framhållas sjöbodsraden väster om busstorget<br />

samt de mäktiga stenupplag som kantar<br />

den sentida genomfartsleden, vilka bevarar<br />

minnet av samhällets anknytning till granitindustrin.<br />

Örn-Knutsvik-Håle<br />

Fornlämningsmiljö med fokus på stenålderns<br />

boplatser. Bevarad bebyggelse som<br />

anknyter till stenhuggerinäringen och stenexport,<br />

inklusive magasinsbyggnader och<br />

bryggor. Värdefullt odlingslandskap med<br />

natur- och kulturvärden.<br />

Askum<br />

Askum är en av de två gamla huvudorterna<br />

på Sotenäset. Här finns odlingslandskap<br />

med kulturvärden av stor betydelse, som<br />

kantas av hällristningar och övervakas av<br />

rösen och gravar från bergshöjderna. Aktiviteter<br />

och användande av hällristningarna<br />

har påvisats i samband med liten utgrävning<br />

framför hällristningen Askum 650.<br />

Odlingslandskapet och Risheds bytomt<br />

visar hur området brukats under historisk<br />

tid och fram till idag.<br />

Tossene<br />

Tossene är en av de två gamla huvudorterna<br />

på Sotenäset. Här finns odlingslandskap<br />

med kulturvärden av största betydelse.<br />

Den stora mängden fornlämningar, särskilt<br />

från brons- och järnålder, tyder på en lång<br />

kontinuitet av bebyggelse och brukande.<br />

Tossene by är en av få byar i Bohuslän som<br />

fortfarande finns kvar efter markskiftena<br />

på 1800-talet.<br />

Assleröd-Ståleröd<br />

Småskaligt odlingslandskap inneslutet av<br />

höga berg (Assleröd). Bevarade fornlämningar<br />

från främst bronsåldern. Hällristningar<br />

med stor motivvariation och med<br />

flera välkända scener och figurer. Gårdstomt<br />

med tillhörande fornlämningsmiljö<br />

som visar på möjlig användningskontinuitet<br />

sedan järnåldern (Ståleröd).<br />

Säm-Hogsäm<br />

Kontinuerligt brukande sedan stenåldern<br />

inom ett välavgränsat landskapsavsnitt.<br />

Inom området kan man studera relationerna<br />

mellan lämningar från samma tidsepok,<br />

alternativt hur brukandet av enskilda lägen<br />

tett sig, från förhistorisk tid fram till idag.<br />

De tre sämgårdarna samt Heljerödshemmet<br />

är alla vackert belägna i det natursköna kuperade<br />

landskapet och merparten har välbevarade<br />

bostadshus från 1800-talets mitt.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

43

Åby<br />

Välbevarat kulturlandskap med höga<br />

kulturvärden. Miljön är uttagen som riksintresse<br />

för kulturmiljövård. Fornlämningsbilden<br />

visar på en lång brukarkontinuitet<br />

med flera välbevarade och unika fornlämningsobjekt.<br />

Buskär<br />

Buskär speglar Bohusläns tidiga sjöfartshistoria.<br />

Ön är en av ett ytterst få öar i Bohuslän<br />

med många sjämansristningar och<br />

med många olika motiv som anknyter till<br />

sjöfarten.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Säterimiljö med lång historia och byggnadsminnesklassade<br />

byggnader.<br />

Bohus-Malmön<br />

Samhället på Bohus Malmön speglar det<br />

traditionella fiskesamhället med traditionell<br />

kustbebyggelse samt ett mindre antal<br />

bevarade traditionella sjöbodar närmast<br />

stranden. Men det speglar genom sin bebyggelse<br />

framförallt stenhuggeriepoken<br />

genom de bostäder som byggdes för stenhuggarna<br />

högre upp i samhället.<br />

Malmön är i sin helhet präglad av stenbrottsnäringen,<br />

både när det gäller landskap<br />

och bebyggelse. Brotten har format<br />

och förändrat landskapet och gjort den till<br />

en ö som inte liknar någon annan. Brotten<br />

bär vittnesbörd om hårt arbete, tak över<br />

huvudet och mat på bordet för många människor<br />

och är minnesmärken över en hel<br />

epok i Sotenäsets historia. Sammantaget<br />

berättar de olika brotten på Malmön en<br />

unik historia om olika utvecklingsskeden<br />

och brytningsmetoder som präglade granitindustrin<br />

från inledning på 1840-talet till<br />

1960-talet.<br />

Vid Gulldalsbrottet finns den enda kvarvarande<br />

samlade bebyggelsen som anknyter<br />

till verksamheten vid granitbrotten och<br />

stenbearbetningen i Bohuslän. Här finns<br />

smedja för tillverkning och bearbetning av<br />

verktygen som nyttjades vid stenbrytningen<br />

och här finns en byggnad som fungerat<br />

som lokstall knutet till den industrijärnväg<br />

på vilken stenen fraktades mellan stenbrott<br />

till bearbetningsplatser samt utskeppningshamn.<br />

Här finns även mekanisk verkstad,<br />

snickeri och kompressorhall samt kylbassäng<br />

och ställverk.<br />

Folketshusbyggnaden är även den intimt<br />

knuten till stenhuggartraditionen på ön.<br />

Hållö fyrplats<br />

Fyrplatsen Hållö är en av en handfull<br />

fyrplatser med bevarad fyr samt fyrvaktarbostäder.<br />

Fyrplatsen kan genom sin bebyggelse<br />

berätta om stödet för navigering<br />

utmed kusten samt verksamheten och livet<br />

på fyrplatsen. Hållö fyr är byggnadsminnesförklarad.<br />

Tryggö-ramsvikslandet-<br />

Söö-Södra grötö<br />

Merparten av miljön har varit extensivt<br />

nyttjad genom århundradena men spåren<br />

från forntida begravningar, betesdrift i<br />

form av stenhägnader, fiske och stenhuggeriverksamhet<br />

finns på flera ställen och är<br />

samtliga väl åskådliga i landskapet.<br />

På den mellersta delen av Ramsvikslandet<br />

finns välbevarade yttre kustjordbruksbygder<br />

och betesmarker.<br />

Gramskär-Stensholmen-<br />

Gåsholmen-Flatholmen-Ängen-Yttre<br />

Huö-Inre Huö<br />

Välbevarade fornlämningar med anknytning<br />

till sjöfart, fiske och sillperioderna.<br />

Lämningarna kan berätta om hur öarna<br />

brukades i olika tider, samt olika aspekter<br />

av fisket som näring både under sillperioderna<br />

och i andra tider. Trankokerilämningen<br />

visar hur en sådan anläggning<br />

varit uppbyggd och det finns personer<br />

knutna till platsen via olika dokument.<br />

Platsen har potential som besöksmål.<br />

Långö<br />

Talrika lämningar från en av Sotenäsets<br />

huvudnäringar, nämligen fisket. Det finns<br />

även variationer i hur tomtningarna ser<br />

ut. Även en annan huvudnäring finns<br />

representerad, nämligen stenbrottsverk-<br />

44

samheten. Miljön har förutsättning att bli<br />

ett besöksmål och är viktig ur forskningssynpunkt.<br />

Risö<br />

Liten ö som i sin helhet täcks av välhävdad<br />

betesmark. Öns välbevarade förhistoriska<br />

gravar visar på ett nyttjande som gravfält<br />

från och med järnålder. Det finns även lämningar<br />

som visar på öns funktioner under<br />

historisk tid. Under sommaren utgör Risö<br />

ett utflyktsmål med badstrand för båtburna<br />

besökare.<br />

De kulturmiljöer som beskrivs ovan<br />

innehåller i de flesta fall kulturminnen från<br />

många olika tidsavsnitt. Det rör sig både<br />

om miljöer som är typiska, men också miljöer<br />

som är unika för Sotenäs och även i<br />

Bohuslän i stort. Miljöerna speglar främst<br />

kulturminnen som berör den vanliga människan:<br />

näringar, boende, trosföreställningar,<br />

landskapsutnyttjande och fritid. Även<br />

samhällseliten och det historiska maktspelet<br />

märks inom miljöerna, till exempel<br />

berättelsen kring kung Tryggves grav på<br />

Tryggö eller högreståndsmiljön Åby säteris<br />

långa historia.<br />

Marina lämningar<br />

Marina lämningar med kulturhistoriska<br />

värden finns på ett flertal platser inom<br />

<strong>kommun</strong>ens vattenområde, i anslutning<br />

till farleder, hamnar, och förlisningsplatser.<br />

De kan utgöras av t ex vrak, pålningar<br />

och skoningar. Marina fornlämningar har<br />

samma skydd som fornlämningar på land.<br />

För att undvika risken för plundring finns<br />

de dock sällan redovisade på allmänna<br />

kartverk på det sätt som fornlämningar på<br />

land gör.<br />

Marina lämningar har heller inte undersökts<br />

och utretts på samma sätt som fornlämningar<br />

på land. Framtida forskning<br />

och undersökningar kan därmed leda till<br />

en betydligt större kunskap om marina<br />

lämningar och en större kunskap om vårt<br />

marina kulturarv.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

45

VATTEN & AVLOPP<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Vattenförsörjning<br />

Kommunens vattentäkter är Tåsteröds<br />

stora vatten och Lilla Dalevatten. Kapaciteten<br />

i Tåsteröds stora vatten uppgår enligt<br />

vattendom till 2,45 milj m 3 /år och i Lilla<br />

Dalevatten finns en kapacitet på ytterligare<br />

0,4 milj m 3 /år.<br />

Från Tåsteröds stora vatten leds vatten via<br />

råvattenledning till Lilla Dalevatten och<br />

vattenverket. Vattenbehandlingen i vattenverket<br />

omfattar kemisk fällning och<br />

snabbfiltrering i kolfilter samt desinfektion<br />

med UV-ljus.<br />

Via huvudvattenledningar distribueras renvatten<br />

till högreservoarer i Kungshamn och<br />

Smögen, Hunnebostrand samt på Bohus-<br />

Malmön och därifrån till bebyggelseområden<br />

via lokala nät. Samtliga tätorter är anslutna<br />

till det <strong>kommun</strong>ala vattensystemet.<br />

Den nuvarande vattenkonsumtionen i <strong>kommun</strong>ens<br />

nät uppgår till omkring 1,7 milj<br />

m3/år. Förstärkningar av produktions- och<br />

distributionssystemet kan komma att aktualiseras<br />

av kvalitets- och säkerhetsskäl. I<br />

takt med att nya områden bebyggs kan det<br />

komma att behövas en förstärkning med<br />

flera nya tryckstegringsstationer alternativt<br />

ombyggnation av befintliga.<br />

Utvidgade vattenskyddsområden för Tåsteröds<br />

stora vatten och Lilla Dalevatten<br />

väntas att bli antagna under 2010, se avsnitt<br />

”Miljöskydd, hälsa och säkerhet”.<br />

Bebyggelsen utanför tätorterna får sitt vatten<br />

i huvudsak från enskilda vattentäkter. I<br />

främst kustnära områden med tunna jordlager<br />

finns problem med saltvatteninträngning<br />

och bakteriell förorening från avlopp.<br />

Exempel på sådana områden är Draget på<br />

Bohus-Malmön och Tångevik på Ramsvikslandet.<br />

Bebyggelsen på norra Ramsvik<br />

skall enligt krav från Länsstyrelsen under<br />

2011 anslutas till <strong>kommun</strong>alt VA och området<br />

väntas då få en lösning.<br />

Surt grundvatten och förhöjda radonvärden<br />

förekommer inom hela <strong>kommun</strong>en. Gränsvärdet<br />

1000 Bq/ l överskrids i hälften av<br />

alla bergborrade brunnar.<br />

Avloppsvattenrening<br />

Kommunala avloppsreningsverk finns<br />

på Omholmen samt i Hunnebostrand,<br />

Bohus-Malmön, Todderöd och Tullboden.<br />

Till Omholmens reningsverk är tätorterna<br />

Kungshamn, Smögen, Väjern och Hovenäset<br />

anslutna och till reningsverket i<br />

Hunnebostrand är Ulebergshamn och Bovallstrand<br />

anslutna.<br />

Reningsmetod i form av M = mekanisk, B = biologisk och K = kemisk process, dimensionerad<br />

kapacitet i personekvivalenter (pe) samt belastning (pe) år 2008 för de<br />

olika verken framgår av följande tabell:<br />

Reningsverk Metod Kapacitet Belastning Belastning<br />

medeldygn maxdygn<br />

Omholmen M/K/B 9 800* 9900 22 257<br />

Hunnebostrand M/K/B 9 000 1922 4142<br />

Bohus-Malmön M/K 2 800 329 2568<br />

Todderöd M/K/B 85 57<br />

Tullboden M 100 100<br />

Tabell över <strong>kommun</strong>ens reningsverk och deras kapacitet<br />

* utbyggnad till en kapacitet på 30 000 pe är aktuell<br />

46

Omholmens avloppsreningsverk<br />

Den maximala belastningen som det finns<br />

tillstånd för har överskridits sedan många<br />

år tillbaka. Dessutom kräver utsläpp av avloppsvatten<br />

från mer än 10 000 pe krav på<br />

kväverening vilket i dagsläget saknas. Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong> har under 2008 arbetat fram<br />

en tillståndsansökan, miljökonsekvensbeskrivning<br />

samt förfrågningsunderlag för<br />

en utbyggnad av avloppsreningsverket.<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> söker tillstånd för en<br />

maximalbelastning om 30 000 pe, vilket<br />

då inkluderar all planerad nyexploatering<br />

fram till ca år 2025. Utbyggnaden beräknas<br />

bli färdig under 2011 och innebär att en<br />

delström av det utgående avloppsvattnet<br />

leds igenom en kvävereningsbassäng . Förutom<br />

byggnation av en ny kvävereningsbassäng<br />

sker även en allmän upprustning<br />

av reningsverket.<br />

De senaste åren har <strong>kommun</strong>en haft djupgående<br />

diskussioner med fiskindustrierna<br />

för att se om ett närmare samarbete kan<br />

ge vinster för ekonomi och recipient. Här<br />

finns det helt klart en potential, men tyvärr<br />

tillåter inte dagens regelverk lösningar och<br />

handel med utsläppsrätter inom vattenrening.<br />

Försöken för att åstadkomma smarta<br />

samarbetslösningar med vinstpotential för<br />

alla inblandade parter och miljön har därför<br />

lagts på hyllan.<br />

Hunnebostrands avloppsreningsverk<br />

2009 färdigställdes en utbyggnad av<br />

Hunnebostrands avloppsreningsverk vilket<br />

innebär en möjlig maximal belastning<br />

på 9000 pe. Detta beräknas inkludera all<br />

nyexploatering och anslutning fram till<br />

ca år 2020. Avloppsreningsverket har bl a<br />

kompletterats med nya försedimenteringsbassänger<br />

och nya mikrosilar för polering<br />

av det utgående avloppsvattnet. Vidare har<br />

en allmän, komplett upprustning av verket<br />

skett.<br />

Förutom avloppet från Hunnebostrand och<br />

Bovallstrand leds även avloppet från Ulebergshamn<br />

till Hunnebostrand via en ny<br />

sjöledning.<br />

Diskussioner pågår med Länsstyrelsen<br />

om en eventuell förlängning av utloppsledningen<br />

från Hunnebostrands avloppsreningsverk.<br />

Utredning om förlängningen<br />

pågår.<br />

Bohus-Malmöns avloppsreningsverk<br />

Avloppsreningsverket är nedgånget och<br />

kommer inte att uppfylla framtidens förväntade<br />

strängare villkor. Avloppet från<br />

Bohus-Malmön ska därför föras över till<br />

Omholmens avloppsreningsverk via en<br />

pumpstation på Hovenäset med hjälp av<br />

sjöledning. Överföring från Bohus-Malmön<br />

till Omholmen förväntas enligt <strong>kommun</strong>ens<br />

tidplan påbörjas under 2014.<br />

Tullbodens reningsanläggning<br />

Reningsanläggningen i Tullboden omfattar<br />

idag endast slamavskiljning. Avloppet<br />

kommer föras över till Omholmens<br />

reningsverk med hjälp av den sjöledning<br />

som byggs ut från Bohus-Malmön. Samma<br />

lösning planeras för avlopp från Örn/<br />

Knutsvik. Från Örn planeras en separat<br />

sjöledning som ansluter till pumpstation på<br />

Hovenäset.<br />

Todderöds avloppsreningsverk<br />

Ett nytt reningsverk har under 2009 ersatt<br />

det befintliga.<br />

Ulebergshamns<br />

avloppsreningsverk<br />

Det slitna avloppsreningsverket mitt i<br />

Ulebergshamns samhälle är nedlagt. Avloppet<br />

förs över till Hunnebostrand via en<br />

ny pumpstation och en ny sjöledning. Avloppsreningsverket<br />

töms och rengörs, men<br />

volymerna bibehålls så länge och skulle<br />

eventuellt kunna utnyttjas som utjämningsmagasin<br />

om bräddningarna från den nya<br />

pumpstationen bedöms vara för stora.<br />

Ledningsnätet<br />

I samband med ombyggnaden av Hunnebostrands<br />

och Omholmens avloppsrningsverk<br />

genomförs en förnyad, ingående<br />

kartering av ledningsnätet i reningsverkens<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

47

upptagningsområde. Karteringen innehåller<br />

följande aspekter: Analys av flödesförhållanden<br />

vid avloppsreningsverken, beskrivning<br />

av ledningsnätet, bräddutloppen och<br />

pumpstationerna samt kontroll av bräddutloppens<br />

funktion. Karteringen ska leda till<br />

en åtgärdsplan för ledningsnätet och dess<br />

anordningar. För Hunnebostrand kommer<br />

karteringen och åtgärdsplanen vara färdiga<br />

till hösten 2010. För Omholmens del blir<br />

detta ca 2 år senare. Planerna innehåller<br />

bland annat de åtgärder som krävs för att<br />

fortsätta separera dag- och spillvatten.<br />

bedömer att kustvattnet utanför Bohuslän<br />

inte har en god ekologisk status. Detta är<br />

en faktor som enligt föreskrifterna medför<br />

att hög skyddsnivå bör tillämpas för <strong>kommun</strong>en<br />

som helhet. Förhållandet innebär<br />

att vid nybyggnation och vid ombyggnationer<br />

där det bedöms möjligt bör enskild<br />

avloppsanläggning omfatta t ex slamavskiljning<br />

med infiltration eller markbädd<br />

kompletterat med kemisk fällning alternativt<br />

kretsloppsanpassad toalettlösning.<br />

Alternativt kan minireningsverk installeras,<br />

eventuellt med efterpolering (sandfilter etc)<br />

om hälsoskyddet motiverar detta.<br />

Avlopp utanför tätorterna<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> finns ca 1600 fastigheter<br />

med enskild avloppsanläggning.<br />

Andelen som nyinstallerats eller byggts om<br />

under de senaste 20 åren uppskattas till ca<br />

600 stycken (38%). Dessa bedöms uppfylla<br />

dagens krav på rening. För övriga, äldre<br />

avloppsanordningar bedöms det föreligga<br />

behov av saneringsåtgärder.<br />

Avloppen vid 240 fastigheter belägna<br />

inom <strong>kommun</strong>ens vattenskyddsområde har<br />

under 2003 inventerats i fält. 40 av dessa<br />

är belägna inom Tanums och Munkedals<br />

<strong>kommun</strong>er. Därtill har fem inventeringar<br />

genomförts under 1980-talet som tillsammans<br />

omfattar 160 fastigheter i Orreviken,<br />

Kärrshålan, Valane, Draget och Knutsvik.<br />

Resultatet av inventeringarna är att avloppen<br />

vid merparten av fastigheterna behöver<br />

byggas om.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Inventering pågår i en mindre omfattning<br />

av enskilda avlopp inom Åbyfjordens tillrinningsområde.<br />

2006 utkom nya allmänna råd om små avloppsanläggningar<br />

från Naturvårdsverket.<br />

Beroende på behovet av reningsgrad ur<br />

miljö- och hälsoskyddshänseende är det<br />

upp till miljö- och byggnämnden i respektive<br />

<strong>kommun</strong> att bedöma i vilka områden<br />

det ställs strängare reningskrav med sk hög<br />

skyddsnivå. Behovet skall bedömas utifrån<br />

känslighet i det vattenområde som det renade<br />

avloppsvattnet avvattnas till. Kravet<br />

bör gälla inom vattenskyddsområden, inom<br />

områden med förordnanden enligt miljöbalken<br />

(t ex Natura 2000/ naturreservat),<br />

vid badplatser mm. Vattenmyndigheten<br />

48

ENERGIFÖRSÖRJNING/<br />

TELEKOMMUNIKATIONER<br />

Energiförsörjning<br />

Kommunens energiplan från 1990 är i behov<br />

av revidering för att möta kommande<br />

energiomställning där lokalt producerad<br />

och förnybar energi skall få en allt större<br />

roll. Tänkbara alternativ i ett sådant sammanhang<br />

är främst vindkraft, vågkraft,<br />

värmepumpar, energigrödor och solenergi<br />

liksom att anpassa bebyggelsens utformning<br />

till lokalklimatet.<br />

Inom <strong>kommun</strong>en finns tre uppförda vindkraftverk<br />

på Hogenäs industriområde. Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong> har utrett förutsättningarna<br />

för utbyggnad av vindkraft i <strong>kommun</strong>en.<br />

Utredningen har resulterat i tre områden<br />

där <strong>kommun</strong>en, i enlighet med PBL och<br />

MB, är villig att pröva en etablering av<br />

vindkraft. Dessa områden finns vid Hogenäs,<br />

Valla och Berg.<br />

Energianvändningen när det gäller eldningsolja<br />

har i <strong>kommun</strong>en minskat med<br />

mer än 80% mellan åren 1990 och 2006.<br />

Orsaken till detta är att allt fler väljer att<br />

gå över till förnyelsebara energikällor som<br />

berg och luft. Sedan slutet av 1990-talet<br />

har mer än 700 värmepumpar anmälts till<br />

<strong>kommun</strong>en.<br />

Tele<strong>kommun</strong>ikationer<br />

Inom tele<strong>kommun</strong>ikationsområdet utgörs<br />

intresset främst av befintliga telekablar och<br />

-stationer samt radiolänkstråk och -stationer.<br />

Den regionala teleöverföringen i form<br />

av bl a telefoni, text- och data<strong>kommun</strong>ikation<br />

sker via stationen i Kungshamn. Idag<br />

finns flera konkurrerande tele<strong>kommun</strong>ikationsföretag,<br />

vilket leder till att nya kablar<br />

tillkommer. Radiotelefoni och en växande<br />

marknad för mobiltelefoni med olika operatörer<br />

har resulterat i att antalet tele<strong>kommun</strong>ikationsmaster<br />

har ökat och förväntas<br />

öka i framtiden.<br />

Kommunen har i samarbete med övriga<br />

<strong>kommun</strong>er i norra Bohuslän utarbetat ett<br />

IT-infrastrukturprogram, ”Bredbandsutbyggnad<br />

- från vision till verklighet”.<br />

Kommunernas geografiska förutsättningar,<br />

näringsliv, demografi och infrastruktur har<br />

legat till grund för ett målnät som är uppbyggt<br />

i tre nivåer:<br />

1 Nät som ansluter det lokala nätet till internet<br />

och grann<strong>kommun</strong>er<br />

2 Ortssammanbindande nät inom <strong>kommun</strong>en<br />

Elförsörjningen i <strong>kommun</strong>en matas via två<br />

regionala 40 kV luftledningar och fördelas<br />

ut till mottagaren via 10kV respektive<br />

0,4 kV ledningar. Intill samtliga ledningar<br />

råder byggförbud enligt ellagen. Säkerhetsbestämmelser<br />

i förhållande till bebyggelse<br />

mm anges i starkströmsföreskrifterna,<br />

ELSÄK-FS 1999:5.<br />

För en ökad konsumtion av el som följd av<br />

bebyggelse- och verksamhetsutveckling,<br />

samt för en ökad elproduktion inom <strong>kommun</strong>en<br />

i form av vågkraft och/eller vindkraft<br />

har Vattenfall indikerat behov av en<br />

förstärkning av kraftförsörjningen. Detta<br />

kan i framtiden bli aktuellt genom komplettering<br />

med en 130 kV.ledning mellan<br />

Färlev och Tossene.<br />

3 Nät inom en ort.<br />

Programmet redovisar förslag till lokalisering<br />

av bredbandskablar i <strong>kommun</strong>en. Nätet<br />

byggs ut etappvis mot ett målnät varvid<br />

utbyggnadsordningen baseras på <strong>kommun</strong>ens<br />

prioritering av orter.<br />

Bra informations- och <strong>kommun</strong>ikationsteknik<br />

ger möjlighet till förändringar i<br />

transportbehov och arbetsmönster. Ny<br />

teknik kan också öka möjligheten att välja<br />

boende, arbete och studier mer oberoende<br />

av varann.<br />

I januari 2000 beslöt regeringen att tillsätta<br />

en utredning om infrastrukturprogram för<br />

bredbands<strong>kommun</strong>ikation med avsikt att<br />

stimulera bredbandsutbyggnaden i ett leverantörsneutralt<br />

nät. Kommunerna i norra<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

49

Bohuslän (Strömstad, Tanum, Sotenäs,<br />

Munkedal och Lysekil) beslöt att agera<br />

tillsammans och upphandla en gemensam<br />

leverantör. Till bredbandsleverantör utsågs<br />

TeliaSonera Network Sales AB. För<br />

Sotenäs del innebar investeringen att <strong>kommun</strong>en<br />

nu har ett heltäckande publikt bredbandsnät<br />

för näringsliv och privatpersoner<br />

och ett <strong>kommun</strong>alt verksamhetsnät för<br />

data<strong>kommun</strong>ikation.<br />

Vad gäller det mobila nätet är 2G och 3Gmasterna<br />

väl representerade i <strong>kommun</strong>en.<br />

Det finns täckning inom hela <strong>kommun</strong>en,<br />

med undantag för några mindre områden i<br />

närheten av Tosteröds vatten, vid Amhult<br />

och i Tossene.<br />

För TeliaSonera är nästa generations mobilnät,<br />

4G, aktuellt. Detta kommer att ge<br />

kunderna uppkopplingshastigheter på upp<br />

till 100Mbit/sekund. Utbyggnaden kommer<br />

att påbörjas i tätbefolkade områden och<br />

företrädesvis i storstäder. Det räknas med<br />

en befolkningstäckning på ca 60% under<br />

2011.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

50

MILJÖSKYDD, HÄLSA & SÄKERHET<br />

Luft<br />

Vatten<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> tar emot luft med svavel-,<br />

kväve-, kolväte- och tungmetallföroreningar<br />

från hela nordvästra Europa.<br />

Dessa späds på med utsläpp från det<br />

närliggande oljeraffinaderiet vid Brofjorden.<br />

Luftföroreningarna har försurande<br />

effekter för mark och grundvatten, negativ<br />

påverkan på växtligheten och kan påverka<br />

människors hälsa. I jämförelse med dessa<br />

internationella och regionala utsläpp är de<br />

lokala föroreningsmängderna mycket små.<br />

Lokalt kan dock även mindre föroreningskällor<br />

ge störningar i källans närmaste omgivning.<br />

Länsstyrelsen följer kontinuerligt<br />

upp belastningssituationen och redovisar<br />

resultaten på s k utsläppskartor. Verksamheter<br />

inom <strong>kommun</strong>en som påverkar<br />

luftmiljön är framför allt plastindustri, fiskberedningsindustri<br />

och djurproduktionsanläggningar<br />

samt i viss mån reningsverken.<br />

I <strong>kommun</strong>ens utbyggnadsområde för bl a<br />

miljöpåverkande verksamhet kan nya etableringar<br />

ske.<br />

I större perspektiv bidrar transportsektorn<br />

med betydande tillskott till luftföroreningarna.<br />

Trafiken i Sotenäs är dock liten i ett<br />

sådant sammanhang även om en omfattande<br />

arbetspendling och serviceresor med<br />

bil ger utsläpp som kan upplevas som besvärande<br />

av boende i omedelbar närhet till<br />

de mest trafikerande vägavsnitten. De goda<br />

vindförhållandena i <strong>kommun</strong>en medför<br />

dock att hälsoriskerna är försumbara.<br />

En stor del av de lokala luftföroreningarna<br />

härrör från bebyggelsens uppvärmning,<br />

som i stor utsträckning sker genom enskilda<br />

oljepannor. Mellan åren 2003-2007 har<br />

ca 500 oljepannor bytts till berg-, luft- eller<br />

jordvärmepumpar i Sotenäs <strong>kommun</strong>. Detta<br />

innebär en oljebesparing på 1250 m3/år.<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> är medlem i luftvårdsförbundet<br />

Luft i Väst. Förbundet mäter och<br />

beräknar luftföroreningar. Hittills överskrider<br />

luftföroreningarna inga nationella<br />

miljömål.<br />

Under senare år har effekterna av den storskaliga,<br />

internationella föroreningen av<br />

havet blivit påtagliga och väl kända liksom<br />

luftföroreningarnas negativa effekter för<br />

yt- och grundvatten. Sotenäs kustvatten<br />

tar emot vatten med förhöjda halter av<br />

närsalter och tungmetaller samt giftiga<br />

ämnen från Nordsjön och från Östersjön.<br />

Dessa späds på med utsläpp från regionala<br />

miljöpåverkande verksamheter i Värö,<br />

Göteborg/Stenungsundsområdet och Brofjorden.<br />

Vattenföroreningarna har negativa<br />

effekter för vattnets ekologi och därmed<br />

också för befolkningens möjligheter till<br />

fiske, bad och övriga fritidsverksamheter<br />

med anknytning till vattnet. Vid en regional<br />

jämförelse bedöms Sotenäs kustvatten<br />

ha en måttlig ekologisk status (3 i en<br />

5-gradig skala). Se begreppsförklaring/<br />

vattenmyndigheten mm.<br />

Föroreningar i sjöar, vattendrag och grundvatten<br />

kan ha betydelse för människors<br />

hälsa då de nyttjas som vattentäkt. Kvaliteten<br />

på dricksvattnet är i dag mycket god i<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong>.<br />

I jämförelse med de internationella och<br />

regionala utsläppen är, med undantag av<br />

fiskberedningsindustrin och dess närsaltsutsläpp,<br />

de lokala föroreningsmängderna<br />

små. Lokalt kan dock även mindre föroreningskällor<br />

ge störningar.<br />

Bebyggelsens utsläpp utgör en del av de<br />

lokala föroreningarna. Tätortsbebyggelsens<br />

avlopp i samtliga tätortsområden är kopplade<br />

till <strong>kommun</strong>ala reningsverk vilket gör<br />

att föroreningarna starkt begränsas. Tätortsnära<br />

turistanläggningar är i allmänhet<br />

anslutna till <strong>kommun</strong>ala reningsverk. Större<br />

och mer svårbemästrade är effekterna av<br />

avlopp från den spridda bebyggelsen och<br />

mindre bebyggelsekoncentrationer, vilka<br />

efter oftast ofullständig rening förorenar<br />

vattendrag och grunda havsvikar.<br />

Avloppsreningsverket på Bohus-Malmön<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

51

planeras att läggas ned. Överföring av<br />

avloppet kommer troligtvis att ske till Omholmens<br />

reningsverk på Smögen. Avlopp<br />

från bebyggelsen vid Tullboden, Örn och<br />

Knutsvik kommer också att anslutas via<br />

överföringsledning.<br />

Fiskberedningsindustrin i Kungshamn och<br />

Hovenäset har betydande utsläpp av främst<br />

syreförbrukande organiskt material, vilket<br />

ger en påverkan på berörda bottenområden.<br />

Jordbrukets användning av konstgödsel<br />

och bekämpningsmedel samt spridning och<br />

lagring av gödsel medför närsaltläckage till<br />

vattendrag och grunda havsvikar.<br />

Sjöfart och båtsportsaktiviteter förorenar<br />

vattnet främst genom oljeutsläpp, nedskräpning,<br />

läckage av kemikalier och avloppsutsläpp<br />

från toalettankar. Oljepåslag i<br />

skärgården orsakar stora skador på sjöfågel<br />

och bottenlevande organismer samt medför<br />

stora kostnader för sanering. Lokala effekter<br />

förekommer i hamnområden, marinor<br />

och upptagsplatser.<br />

Vattenskyddsföreskrifter för <strong>kommun</strong>ens<br />

ytvattentäkter Tåsterödsvatten och Lilla<br />

Dalevatten beräknas antas under 2010. Föreskrifterna<br />

innebär särskilda restriktioner<br />

vid jordbruksdrift, lagring av petroliumprodukter,<br />

nyetablering av avlopp, transport<br />

av farligt gods mm.<br />

Smörjoljeläckaget från sänkta blockadbrytaren<br />

från år 1943, norska valkokeriet<br />

”Skytteren”, fyra sjömil nv Måseskär har<br />

uppmärksammats. Läckaget är mycket<br />

begränsat och avtagande. Inom Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong>s vattenområde finns även senapsoch<br />

nervgas från gamla fartyg. Dessutom<br />

tillkom kring år 1960 kemiskt avfall från<br />

Boforskoncernen av företaget Björkborns<br />

Industri AB. Emballaget var smörjoljefat.<br />

Dessa är idag sönderrostade. De senaste<br />

rapporterade fångsterna med avfallet är<br />

ifrån 1997-98.<br />

Förorenad mark<br />

Äldre avfallsupplag kan utgöra risk för ytoch<br />

grundvattenpåverkan genom läckage<br />

av miljöstörande ämnen. Riskens storlek<br />

beror på vilket avfall som deponerats samt<br />

hur deponeringen har skett.<br />

I <strong>kommun</strong>en finns enligt särskild inventering<br />

nio kända nedlagda avfallsupplag.<br />

Samtliga är klassade som riskgrupp 4,<br />

vilket innebär att risken för föroreningsspridning<br />

är låg och att särskilda åtgärder<br />

inte bedöms nödvändiga för att undvika<br />

läckage.<br />

Det finns även risk för förorening av mark<br />

inom områden med pågående verksamhet,<br />

bl.a. vid bensinstationer, båtuppläggningsplatser<br />

m.m.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Borrade vattentäkter har i stor utsträckning<br />

vatten med hög radonhalt. Råvattnet från<br />

2/3 av antalet borrade brunnar i <strong>kommun</strong>en<br />

bedöms som otjänligt.<br />

Vrak och föroreningar till<br />

havs<br />

Det finns inom Sotenäs <strong>kommun</strong>s vattenområde<br />

ca tio större vrak från 2:a<br />

världskriget. Inget av dessa vrak läcker<br />

olja. Sannolikheten att de ska börja läcka<br />

oljeprodukter är ringa. De flesta tyska<br />

fraktfartyg under kriget var koleldade. Fartygens<br />

oljelager bestod av smörjolja/fetter<br />

i relativt begränsade mängder. Vad lasterna<br />

bestod av är i huvudsak okänt. Sannolikt<br />

har vraken nu fallit samman.<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> har inventerat övriga<br />

områden enligt länsstyrelsens MIFO arbete<br />

(Metod för Inventering av Förorenade<br />

Områden). Ca 160 förorenade områden är<br />

identifierade, men klassas med en så låg<br />

föroreningsnivå att inga akuta åtgärder<br />

krävs. Arbetet med inventering fortgår.<br />

Avfall<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> finns tre olika typer av<br />

anläggningar som tar emot avfall: återvinningscentraler,<br />

återvinningsstationer och<br />

miljöstationer.<br />

Kommunens omlastningscentral ligger på<br />

Hogenäs. Där mottas förekommande avfall<br />

från hushåll och verksamheter. Hushållsavfall<br />

och utsorterat brännbart verksamhetsavfall<br />

omlastas för vidare transport till<br />

52

förbränningsanläggningar.<br />

På Hogenäs finns också en återvinningscentral<br />

där hushåll och mindre företag<br />

kan lämna sorterat grovavfall. En mindre<br />

mängd restavfall deponeras på intern deponi<br />

eller på extern deponi utanför Skara.<br />

Avvattnat/rötat slam från avloppsreningsverk<br />

komposteras på Sivik i Lysekils <strong>kommun</strong><br />

för att senare användas för grönyteändamål.<br />

Återvinningscentral finns även på<br />

Bohus-Malmön.<br />

Störningspåverkade områden finns kring<br />

bullrande verksamheter vid industriområden<br />

i Kungshamn, Hunnebostrand och<br />

Hogenäs, vid stentäkterna i Ävja och Valla,<br />

kring skjutbanan vid Kärrshålan, kring motorbanorna<br />

på Hogenäs och Bjällane, Tossene<br />

samt vid vindkraftverken på Hogenäs.<br />

Övrigt buller<br />

Buller från restauranger, nattklubbar, evenemang<br />

och likande kan utgöra störningar<br />

för närboende. Denna typ av bullerstörning<br />

förekommer främst i tätortsområdenas<br />

centrum och främst sommartid då antalet<br />

vistande i <strong>kommun</strong>en flerdubblas jämfört<br />

med vintertid.<br />

Återvinningsstationer finns på 10 platser<br />

i <strong>kommun</strong>en. På dessa tas bl.a. papper,<br />

kartong/wellpapp, hårdplast, glas och tidningar<br />

emot.<br />

Insamling av hushållens farliga avfall sker<br />

vid 3 miljöstationer.<br />

Buller<br />

Samhällsbuller är ett utbrett miljöproblem<br />

och är den störning som berör det största<br />

antalet människor i landet. Bullerstörningar<br />

kan förutom att påverka människors hälsa<br />

även innebära försämrade rekreationsvärden<br />

och försämrade upplevelser i naturoch<br />

friluftsområden.<br />

Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden<br />

för bostäder vid vägar, industrier mm. För<br />

inomhusmiljön bör ekvivalentnivån (medelvärde<br />

över dygnet) inte överstiga 30 dBA<br />

och maxnivån inte överstiga 45 dBA nattetid.<br />

Utomhusnivån för buller vid bostäder<br />

bör inte överstiga 55 dBA ekvivalent nivå.<br />

Trafikbuller<br />

Biltrafiken är den dominerande bullerkällan.<br />

I bebyggelsen utmed Parkgatan, Dinglevägen<br />

och Kyrkogatan i Kungshamn har<br />

trafikbullerberäkningar visat att gränsvärden<br />

överskrids.<br />

Industribuller<br />

Elektromagnetiska fält<br />

Riskerna med att bo eller vistas i närheten<br />

av större kraftledningar, ställverk, transformatorstationer,<br />

mobiltelefonmaster eller<br />

andra källor som alstrar elektromagnetiska<br />

fält är idag allmänt diskuterade. Forskning<br />

pågår inom området men man har hittills<br />

inte kommit fram till några säkra svar när<br />

det gäller riskerna.<br />

I Sverige rekommenderas en viss försiktighet<br />

vad gäller elektromagnetiska fält, vilket<br />

för samhällsplaneringen betyder att man<br />

bör ta hänsyn till eventuell exponering för<br />

magnetfält. Detta gäller inte minst vid lokalisering<br />

av nya kraftledningar och andra<br />

anläggningar som kan alstra elektromagnetiska<br />

fält. När det gäller kraftledningar bör<br />

inte det elektromagnetiska fältet överstiga<br />

0,2μT(mikrotesla). Vad gäller strålning<br />

från basstationer för mobiltelefoni gäller<br />

att referensvärdet för allmänheten vid<br />

frekvensen 900 MHz (GSM 900) är 4,5 W/<br />

m2 uttryckt i strålningstäthet, eller 41 V/m<br />

uttryckt i elektrisk fältstyrka.<br />

Vid 1800 MHz (GSM 1800) - är 9 W/m2<br />

eller 58 V/m uttryckt i elektrisk fältstyrka.<br />

Vid 2000 MHz (UMTS eller 3G) - är 10<br />

W/m2 eller 61 V/m.<br />

Andra risker utmed kraftledningar är brott,<br />

överslag mm som kan leda till bl a personskador<br />

och brand. El-lagen anger att<br />

byggfri zon råder inom 5 meter från 40<br />

kV-ledning. Ett motiv för detta är att brand<br />

i byggnader kan leda till en avsevärt minskad<br />

brotthållfasthet hos ledningen.<br />

De säkerhetsavstånd som idag tillämpas<br />

med avseende på ledningarnas systemspänning<br />

bör i de flesta fall även tillgodose att<br />

gränsvärdena för de elektromagnetiska<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

53

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

fälten ej överskrids men det kan i vissa fall<br />

krävas större avstånd.<br />

Radon<br />

Strålning finns naturligt i vår omgivning,<br />

den kommer både från rymden och från<br />

marken. Den största delen av den stråldos<br />

vi får kommer från radioaktiva ämnen som<br />

förekommer naturligt i vår berggrund och<br />

mark. Vi utsätts också för kosmisk strålning<br />

från solen och rymden och från radioaktivt<br />

kalium som finns naturligt i kroppen.<br />

Uran-238 förekommer naturligt i berggrunden.<br />

När uranet sönderfaller bildas andra<br />

radioaktiva ämnen, bland andra radium och<br />

radon. Radongasen sönderfaller i sin tur<br />

till radondöttrar som är radioaktiva metallatomer.<br />

När vi andas in radonhaltig luft<br />

fastnar radondöttrarna i våra luftvägar. Vid<br />

sönderfallet sänder radondöttrarna ut strålning<br />

som kan skada cellerna i luftvägar<br />

och lungor. Därför betraktas höga halter<br />

av radongas i bostäder som olägenhet för<br />

människors hälsa.<br />

Radon luktar inte, syns inte och smakar<br />

ingenting. Det enda sättet att upptäcka det<br />

är att mäta. Radon i hus kan komma från<br />

marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet.<br />

Beroende på varifrån radonet kommer<br />

och på hur hög halten är finns sedan<br />

ett antal åtgärder för att sänka den. Radon<br />

är näst efter tobaksrökning den vanligaste<br />

orsaken till lungcancer. Ju längre tid du<br />

tillbringar i radonhus och ju högre halter<br />

du utsätter dig för, desto större är risken.<br />

För rökare är risken särskilt stor.<br />

Berggrunden i Sotenäs utgörs i sin helhet<br />

av bohusgranit med höga halter av uran-<br />

238. Risken med radonstrålningen minimeras<br />

dock om byggandet sker på rätt sätt.<br />

Radonrikt vatten förekommer i huvudsak i<br />

bergborrade brunnar och är vanligt i <strong>kommun</strong>en.<br />

Radonhalten från detta kan vara så<br />

hög att den orsakar mätbart höga radonhalter<br />

inomhus.<br />

Skredrisk<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> domineras av sprickig<br />

bergterräng som genomkorsas av många<br />

mindre dalgångar fyllda med finsediment<br />

(lera, silt eller sandjordar). Där marken<br />

utgörs av finsediment i lutande terräng<br />

samt längs strandavsnitt med finsediment<br />

kan risk för skred förekomma. Räddningsverket<br />

lät 1994 utföra en översiktlig kartering<br />

av skredsrisken inom dessa områden,<br />

Översiktlig skredriskkartering, Bohusgeo,<br />

1994. Enligt denna kartering bedöms viss<br />

skredrisk föreligga i varierande utsträckning<br />

och från endast några tiotal meter upp<br />

till 500 meter från strandlinjen i samtliga<br />

<strong>kommun</strong>ens tätorter. Skredrisk bedöms<br />

kunna föreligga inom enstaka mindre områden<br />

i Hunnebostrands hamn , i Hovenäset<br />

nordost om konservfabriken samt i de<br />

centrala delarna av Bohus-Malmöns samhälle.<br />

Områdenas avgränsning finns inlagda<br />

på kartor hos miljö- och byggkontoret.<br />

Den översiktliga skredriskkarteringen bedöms<br />

inte vara helt tillfredsställande. SGI,<br />

Sveriges geologiska institut, har påbörjat<br />

arbete med att ta fram en ny översiktlig<br />

skredriskkartering som bl a omfattar Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong>. Tidplan för färdigställande är<br />

ännu oklar.<br />

Översvämningsrisk<br />

Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningens<br />

bedömningar kommer havsnivåhöjningen<br />

att kunna komma att uppgå till 0,88 m<br />

inom de närmaste 80 åren.<br />

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har<br />

under 2009 tagit fram förslag till riktlinjer<br />

för fysisk planering kopplat till framtida<br />

havsnivåhöjning. Dessa innebär en rekommenderad<br />

lägsta grundläggningsnivå för<br />

bebyggelse med samhällsviktiga funktioner<br />

på +2.5 m. Även för ny bostadsbebyggelse<br />

innebär riktlinjerna att lägstanivå<br />

för grundläggning bör vara +2.5 m och att<br />

krav på risk<strong>analys</strong> ska ställas vid nybyggnation<br />

på lägre nivåer. För nybyggnation<br />

av enklare byggnader kan en grundläggningsnivå<br />

på +1.50m godtas.<br />

Underlag för riktlinjerna är följande:<br />

- 100-årsnivåer i dagens klimat: +1,5m<br />

54

- Beräknad höjning av global medelhavsnivå:<br />

+0,6m<br />

- Ytterligare beräknad höjning av medelhavsnivån<br />

i Sverige: +0,2m<br />

- Landismassornas smältning: +0.2m<br />

- Landhöjning Bohuskusten: -0,3m<br />

- Försiktighetsprincipen: +0,3m<br />

- Vinduppskruvningar i vikar och trånga<br />

sund kan ge +0.3m ytterligare höjning.<br />

För riktlinjer kring hantering av befintlig<br />

bebyggelse/anläggningar spelar översvämningsdirektivet<br />

en betydande roll. Utifrån<br />

detta direktiv ska MSB-myndigheten senast<br />

december 2011 peka ut riskområden.<br />

Senast december 2013 ska länsstyrelserna i<br />

de fem vattendistrikten i Sverige (bl a LST<br />

västra Götaland) arbeta fram risk- och sårbarhets<strong>analys</strong>er<br />

för de utpekade områdena.<br />

Senast december 2015 ska länsstyrelserna<br />

ha tagit fram riskhanteringsplaner med<br />

fokus på bebyggelse för de utpekade områdena,<br />

vilket bl a innebär riktlinjer kring<br />

hantering av befintlig bebyggelse och ökad<br />

vattennivå.<br />

och begränsa omfattningen av olyckor.<br />

Handlingsprogrammet ska ta upp risker för<br />

olyckor som kan föranleda räddningsinsats<br />

samt risker för olyckor i vidare mening<br />

som inte behöver föranleda räddningsinsats.<br />

Programmet ska revideras varje mandatperiod.<br />

Lagen om extraordinära händelser<br />

kräver också att alla <strong>kommun</strong>er inför<br />

varje mandatperiod ska göra en plan för<br />

hur de hanterar en extraordinär händelse.<br />

Båda lagarna ställer krav på en samordning<br />

av samhällets förebyggande och skadebegränsande<br />

arbete.<br />

I räddningstjänstplanen anges rekommenderad<br />

ambitionsnivå för insatstid till olika<br />

<strong>kommun</strong>delar med hänsyn till bebyggelsens<br />

karaktär .<br />

Förutom räddningstjänstinsatser vid olyckor<br />

i bebyggelse pekar räddningstjänsten ut<br />

vattentäkterna Tåsteröds stora vatten och<br />

Lilla Dalevatten samt en rad naturreservat<br />

och fågelskyddsområden i skärgården som<br />

särskilda områden där insatser kan bli aktuella<br />

vid olyckor med miljöfarliga ämnen,<br />

olje- eller kemikalieutsläpp.<br />

Transporter<br />

Kommunens mål är att transporter av farligt<br />

gods ej ska dras genom tätbebyggda<br />

samhällen och genom vattentäkter. För att<br />

uppnå detta har Vägverket upprättat en<br />

karta med vägvalsstyrning för farligt gods.<br />

Sekundära transportleder för farligt gods<br />

redovisas på sektorskarta <strong>kommun</strong>ikationer.<br />

Räddningstjänst<br />

Räddningstjänstens huvudanläggning ligger<br />

i Kungshamn med all fast heltidsanställd<br />

personal. I Kungshamn och Hunnebostrand<br />

finns deltidsanställda räddningsstyrkor.<br />

På Bohus-Malmön finns det ett<br />

räddningsvärn. Organisationen svarar väl<br />

mot behovet.<br />

Enligt lagen om skydd mot olyckor ska<br />

alla <strong>kommun</strong>er ha ett handlingsprogram<br />

med säkerhetsmål som beskriver hur <strong>kommun</strong>en<br />

arbetar med att förebygga risker<br />

Totalförsvar<br />

Totalförsvaret utgörs av det militära försvaret<br />

och det civila försvaret.<br />

Dess behov av mark- och vattenområden<br />

utgår från intressen som är gemensamma<br />

för hela landet, regionen och <strong>kommun</strong>en.<br />

Anläggningar av betydelse i dessa sammanhang<br />

kan vara förråd, vägar samt<br />

anläggningar för elförsörjning, tele-, radiooch<br />

TV-<strong>kommun</strong>ikation.<br />

Kommunen ansvarar för den civila beredskapen<br />

lokalt inom sitt område. Det är<br />

Kommunstyrelsen som sätter målen och<br />

svarar för att förberedelserna får en enhetlig<br />

inriktning och genomförs på ett ändamålsenligt<br />

sätt. Beredskapsförberedelserna<br />

vidtas i samverkan med andra myndigheter,<br />

landsting, kyrkor och företag inom<br />

<strong>kommun</strong>en. Alla <strong>kommun</strong>er är olika och<br />

den <strong>kommun</strong>ala beredskapen utgår från de<br />

lokala förhållandena.<br />

I de fall försvaret har intressen i plan- eller<br />

bygglovsärenden skall yttranden inhämtas<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

55

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

samt en särskild prövning ske i Miljö- och<br />

byggnämnden.<br />

Beredskapshänsyn i samhällsplaneringen<br />

Det är viktigt med beredskapshänsyn vid<br />

planering och genomförande av samhällsförändringar.<br />

Beredskapshänsyn är ett<br />

relativt gammalt begrepp som innebär en<br />

strävan mot ökad robusthet och flexibilitet<br />

på ett ekonomiskt riktigt sätt.<br />

Beredskapsåtgärder enbart för höjd beredskap<br />

och krig är idag få i förhållande till<br />

övriga åtgärder som vidtas för att erhålla<br />

ett robust samhälle. Beredskapshänsyn<br />

är ett förebyggande arbete som skapar en<br />

medvetenhet hos beslutsfattare och andra<br />

om betydelsen av att vid förändringar i<br />

samhället ta vara på möjligheterna att göra<br />

samhället mer stryktåligt, funktionssäkert<br />

och flexibelt. Samhällets styrka att tåla<br />

olika slag av påfrestningar omfattar även<br />

förmågan att möta medvetna åtgärder som<br />

syftar till att lamslå samhället, t ex sabotage.<br />

Arbete pågår med att ta fram en <strong>kommun</strong>övergripande<br />

risk- och sårbarhets<strong>analys</strong> för<br />

skydd mot samhällsolyckor som består av<br />

en inventering och en <strong>analys</strong> av riskerna<br />

kring extraordinära händelser inom <strong>kommun</strong>en.<br />

Dokumentet ska ligga till grund för<br />

de beslut som tas i <strong>kommun</strong>ens respektive<br />

nämnder och som kan påverka risksituationen.<br />

Räddningstjänsten ansvarar för att<br />

initiera utförande av en mer detaljerad riskoch<br />

sårbarhets<strong>analys</strong> när behov uppstår.<br />

Risk- och sårbarhet<strong>analys</strong>en har kategoriserat<br />

33 potentiella extraordinära händelser<br />

i 3 prioriteringsklasser utifrån kombinationen<br />

av trolighet av att händelsen inträffar<br />

och storleken på de konsekvenser som<br />

händelsen innebär. Inom den högst prioriterade<br />

klassen finns ett antal händelser som<br />

direkt eller indirekt kan påverkas av fysisk<br />

planering, och som därmed bör belysas i<br />

översiktsplanen.<br />

Brand i skola/nattklubb<br />

Berör generellt sett den fysiska planeringen<br />

på samma sätt för alla typer av offentliga<br />

byggnader/byggnader där många människor<br />

vistas. Det är främst (räddningstjänstens)<br />

tillgänglighet till byggnaderna som<br />

bör beaktas i den fysiska planeringen.<br />

Stopp i vattenverk<br />

Kan t ex orsakas av läcka från transporter<br />

med farligt gods. Utifrån den aspekten berörs<br />

den fysiska planeringen genom sträckning<br />

och utformning av vägar som utgör<br />

transportleder för farligt gods, lokalisering<br />

av verksamheter som tar emot eller transporterar<br />

farligt gods samt av beredskap och<br />

skydd i anslutning till vattenverk och vattenskyddsområden<br />

(se avsnitt farligt gods,<br />

s.51)<br />

Naturkatastrof<br />

Naturkatastrof i form av stormar, orkaner,<br />

kraftigt ihållande regn, ihållande snöoväder<br />

eller mycket högt havsvattenstånd kan orsaka<br />

svåra störningar i samhället där framkomligheten<br />

inom stora delar av <strong>kommun</strong>en<br />

inte bara begränsas utan stängs av. Den<br />

fysiska planeringen, och samhällsplaneringen<br />

som helhet, har en direkt påverkan<br />

på naturkatastrofers konsekvenser genom<br />

lokalisering och skydd av infrastruktur,<br />

bebyggelse osv (se avsnitt översvämningsrisk,<br />

s.50-51)<br />

Skred<br />

Skred kan ses som en form av naturkatastrof<br />

som kan orsaka svåra störningar i<br />

samhället och begränsa eller helt stänga av<br />

framkomligheten inom stora delar av <strong>kommun</strong>en.<br />

Samhället kan till stor del skärmas<br />

av för transporter både till och från <strong>kommun</strong>en.<br />

Utredning av, och hänsynstagande<br />

till, de geotekniska förhållandena vid<br />

byggnation av infrastruktur, bebyggelse<br />

mm har stor betydelse för konsekvensernas<br />

omfattning vid skred. övergripande kunskap<br />

om de geotekniska förutsättningarna<br />

underlättar möjligheten till god samhällsplanering<br />

(se avsnitt skredrisk, s.50).<br />

56

Brand i båthamn<br />

Större båtbrand i något av våra hamnområden<br />

med närliggande tät bebyggelse kan,<br />

särskilt under sommartid när antalet vistande<br />

i <strong>kommun</strong>ens hamnar är som störst,<br />

få mycket stora konsekvenser. Räddningstjänstens<br />

tillgänglighet till hamnområdena<br />

samt brandsäkerhet inom och i anslutning<br />

till hamnarna påverkas av den fysiska planeringen.<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

57

ANALYS<br />

58

ANALYS<br />

Innehåll<br />

INLEDNING....................60<br />

KOMMUNEN &<br />

OMVÄRLDEN...................61<br />

Ursprung 63<br />

Fiske 63<br />

Stenindustrin 63<br />

KOMMUNÖVERGRIPANDE<br />

ANALYS.........................63<br />

HISTORIA......................63<br />

Från municipalsamhällen<br />

till <strong>kommun</strong> 64<br />

Kvalitativa förutsättningar<br />

för livsmiljö tätort 65<br />

Kvalitativa förutsättningar för<br />

livsmiljö bebyggelsegrupperingar 65<br />

Kvalitativa förutsättningar<br />

för livsmiljö landsbygd 65<br />

BOENDE & BYGGANDE.....65<br />

SWOT-<strong>analys</strong> 67<br />

Näringslivsstruktur 67<br />

Båt 69<br />

Vägar 69<br />

KOMMUNIKATIONER........69<br />

Topografi 70<br />

Kusten 70<br />

Den inre delen 70<br />

Landskapets struktur 70<br />

ANALYS FÖR ZONER.........74<br />

ZONINDELNING...............74<br />

ZON MED ÖPPET HAV.......76<br />

SKÄRGÅRDSZON.............77<br />

STRANDZON...................79<br />

KAL BERGZON.................81<br />

ZON MED BERGKULLE-<br />

LANDSKAP & UPPODLADE<br />

DALGÅNGAR...................83<br />

ZON MED HÖGLÄNT,<br />

DELVIS SKOGSKLÄTT<br />

BERGKULLELANDSKAP......85<br />

TÄTORTSZON..................86<br />

OMRÅDEN I FOKUS 88<br />

Kungshamn-Smögen-<br />

Hasselösund-Väjern-Hovenäset 88<br />

Hunnebostrand-Ulebergshamn 89<br />

Bovallstrand med Bottnafjorden 90<br />

Bohus-Malmön 91<br />

Åbyfjorden 91<br />

LANDSKAP .....................70<br />

Struktur<strong>analys</strong> på karta 71<br />

ATTRAKTIONSKRAFT<br />

& PROBLEM....................73<br />

Zon med öppet hav 74<br />

Skärgårdszon 74<br />

Strandzon 74<br />

Kal bergzon 74<br />

Zon med bergkullelandskap<br />

och uppodlade dalgångar 74<br />

Zon med höglänt, delvis<br />

skogsklätt bergkullelandskap 74<br />

Tätortszon 74<br />

ANALYS<br />

59

INLEDNING<br />

Analysdelen består av ett resonemang<br />

kring, och en tolkning av, förutsättningarna<br />

med utgångspunkt i strukturer och sammanhang.<br />

Denna del beskrivs dels i ett <strong>kommun</strong>övergripande<br />

avsnitt och dels i ett avsnitt för<br />

var och en av de 7 zoner som <strong>kommun</strong>en<br />

delas in i med utgångspunkt i en <strong>analys</strong> av<br />

landskapets förutsättningar. Analysdelen<br />

utgör tillsammans med förutsättningsdelen<br />

underlag för strategidelen.<br />

Analysdel, mål & strategidel och rekommendationer<br />

har samma upplägg med ett<br />

<strong>kommun</strong>övergripande avsnitt och ett avsnitt<br />

för var och en av de 7 zonerna. För<br />

en <strong>kommun</strong>övergripande översikt eller en<br />

översikt av någon av zonerna ska planförslaget<br />

kunna följas från <strong>analys</strong>, via strategier<br />

till rekommendationer.<br />

ANALYS<br />

60

KOMMUNEN & OMVÄRLDEN<br />

Oslo<br />

Sotenäs<br />

Lysekil<br />

Uddevalla<br />

Vänersborg<br />

Trollhättan<br />

Göteborg<br />

Köpenhamn/Malmö<br />

Sotenäset är det näs som sträcker sig längst<br />

ut i Västerhavet. Sotenäs <strong>kommun</strong> har en<br />

lokalisering som historiskt sett har sin utgångspunkt<br />

i ett strategiskt läge vid havet<br />

med goda förutsättningar för sjöfart, fiske<br />

mm. Idag utgör E6:an den primära <strong>kommun</strong>ikationslänken<br />

i regionen.Transporter,<br />

pendling och andra typer av resor sker<br />

huvudsakligen via denna pulsåder. Med<br />

fokus på vägtransporter har Sotenäset en<br />

betydligt mer avsides lokalisering än för<br />

sjötransporter. Trots förändring av förutsättningarna<br />

för tillgänglighet och <strong>kommun</strong>ikation<br />

består de tätortsstrukturer som i<br />

sitt ursprung fokuserade på havet som primära<br />

förutsättningar för utveckling. Havet<br />

och tätorternas kulturhistoriskt värdefulla<br />

bebyggelsemiljöer är starka attraktionskrafter<br />

för både boende och besökande.<br />

Väg 171 och 174 har stor betydelse som<br />

länkar mellan E6:an och Sotenäs <strong>kommun</strong>.<br />

Längs dessa vägar sker alla transporter och<br />

all pendlingstrafik.<br />

Förutom arbetspendling inom <strong>kommun</strong>en<br />

utgör närliggande <strong>kommun</strong>er; Strömstad,<br />

Tanum, Munkedal och Lysekil en ”inre<br />

pendlingszon” både med pendlare ut från<br />

<strong>kommun</strong>en och in till arbetsplatser i Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong>. Fyrstad med Uddevalla,<br />

Trollhättan, Vänersborg och Lysekil står<br />

för det ”lokala stadslivet”. De fyra städerna,<br />

främst Uddevalla och Trollhättan rymmer<br />

en stor andel arbetsplatser för boende i<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong>. Här finns också tillgång<br />

till det serviceutbud som saknas i <strong>kommun</strong>en.<br />

Tillgängligheten till dessa städer är<br />

viktig även för tillgång till kultur, evenemang<br />

mm. Torp köpcentrum är det närmast<br />

belägna köpcentrat från Sotenäs <strong>kommun</strong>.<br />

Trots förbättrad tillgänglighet genom utbyggnad<br />

av E6:an till motorväg är köptroheten<br />

i Sotenäs <strong>kommun</strong> relativt god, inte<br />

minst beroende på besöksnäringen. Planer<br />

på utveckling av köpcentrum i Håby skulle<br />

dock innebära en förbättrad tillgänglighet<br />

till kommersiell service utanför <strong>kommun</strong>gränsen,<br />

vilket kan förändra förutsättningarna<br />

för serviceunderlaget i <strong>kommun</strong>en.<br />

ANALYS<br />

61

Göteborg och Oslo är städer med stor betydelse<br />

ur ett större perspektiv med tillgång<br />

till storstadspuls, flygplatser mm. Sett ur<br />

detta större perspektiv ligger Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

dessutom inom det storstadsstråk som<br />

löper mellan Oslo och Köpenhamn och<br />

som däremellan fångar in Malmö och Göteborg.<br />

Detta stråk är intressant inte minst<br />

ur <strong>kommun</strong>ikations- och tillgänglighetssynpunkt.<br />

Visionen kring ett kollektivtrafikstråk<br />

mellan Oslo och Köpenhamn, till<br />

vilket Sotenäs <strong>kommun</strong> kan ansluta, skulle<br />

ge helt andra förutsättningar för <strong>kommun</strong>en<br />

både som boende<strong>kommun</strong> och för en<br />

utveckling av besöksnäringen.<br />

Läget vid havet ger Sotenäs <strong>kommun</strong> kontakter<br />

med stora delar av världen. Dels<br />

genom att det ger <strong>kommun</strong>en en attraktivitet<br />

som besöks<strong>kommun</strong>, vilket lockar<br />

besökare och fritidsboende långt utanför<br />

nationsgränsen, och dels pga de farleder<br />

som utnyttjas för sjöfart av fartyg från hela<br />

världen.<br />

Utveckling av sjöfart, både som transportmedel<br />

för varor och för persontrafik, med<br />

inriktning mot en minskad miljöpåverkan<br />

ger nya förutsättningar för utvecklingen av<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> och utnyttjandet av det<br />

strategiska läget vid havet.<br />

ANALYS<br />

62

KOMMUNÖVERGRIPANDE ANALYS<br />

HISTORIA<br />

Historien ger oss en beskrivning av, och<br />

förklaring till, varför <strong>kommun</strong>en har<br />

byggts upp med den struktur den har; varför<br />

bebyggelsen och vägarna finns där de<br />

finns, varför ett samhälle har utvecklats till<br />

att bli större än ett annat mm.<br />

Ursprung<br />

De äldsta bevarande spåren efter människor<br />

på Sotenäset, utgörs bl a av en mängd<br />

boplatser av vilka de äldsta är mer än<br />

8000 år gamla. Från yngre stenåldern finns<br />

stenkammargravar. Även från de följande<br />

tidsperioderna, brons- och järnåldern, finns<br />

ett stort antal lämningar runt om i <strong>kommun</strong>en.<br />

Framträdande är bronsåldernsrösen<br />

med sina typiska kustlägen och de många<br />

hällristningarna vid bl a Hogsäm, Tossene<br />

kyrka och Åby Säteri.<br />

För omkring 1000 år sedan, under vikingatiden,<br />

bildades föregångaren till dagens<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong>, Sotenäs Skeppsreda eller<br />

Sotenäs härad, huvudsakligen ur försvarssyfte<br />

men även för kyrklig administration<br />

och rättskipning. Under denna tid blev nuvarande<br />

Kungshamn utsett till en av samlingsplatserna<br />

för vikingaskepp som skulle<br />

försvara det nybildade norska riket.<br />

Under medeltiden byggdes de första kyrkorna<br />

i Sotenäs, i Askum och Tossene, av<br />

vilka Tossene var huvudkyrkan och Askum<br />

var annexkyrka. Senare bildades Tossene<br />

och Askums socknar.<br />

Fiske<br />

Vid den första sillperioden, under 1500-talet,<br />

blev fisket en storindustri, vilket ledde<br />

till nya kustsamhällen. En permanentning<br />

av kustsamhällena uppstod först i samband<br />

med den stora sillperioden 1749-1809.<br />

Verksamheter kopplade till sillfisket, såsom<br />

handel och beredningsindustri, utvecklades<br />

men försvann när sillen försvann. I mitten<br />

av 1800-talet infördes näringsfrihet och<br />

sillhanteringen reglerades genom statliga<br />

förordningar. Att kustsamhällena förblev<br />

småskaliga, liksom bostadsbebyggelsen<br />

inom dem, var en konsekvens av dessa<br />

förordningar.<br />

Stenindustrin<br />

År 1842 etablerade C.A. Kullgren stenbrytning<br />

på Bohus-Malmön, vilket innebar<br />

början till en storhetstid för <strong>kommun</strong>en.<br />

Vid mitten av 1800-talet anlades flera<br />

stenhuggerier, bl a på Bohus-Malmön och<br />

i Hunnebostrand. De bohuslänska stenhuggerierna<br />

hade en stor konkurrensfördel<br />

gentemot stenhuggerier i inlandet genom<br />

sitt kustnära läge och därmed låga transportkostnader.<br />

I takt med industrialismens<br />

utveckling med ett ökat behov av infrastruktur<br />

som vägar, kajer, byggnader mm<br />

utvecklades stenindustrin under den senare<br />

halvan av 1800-talet. Nedgången kom efter<br />

1930-talet med världskriser och en utveckling<br />

där gatsten alltmer ersattes av asfalt<br />

och betong.<br />

Längs kusten bosatte sig fiskarbönderna<br />

i kanten av jordbruksmarken av de kustnära<br />

dalgångarna, medan strandsittare<br />

byggde sina hus i de kargare och jordfattiga<br />

delarna av böndernas utmarker, vilket<br />

gav upphov till de första kustsamhällena.<br />

Strandsittarna försörjde sig enbart på fiske.<br />

Under perioder när jordbruk och fiske låg<br />

nere seglade kustborna längs kusten och<br />

sålde varor.<br />

Med sillperioder och stenindustri växte<br />

befolkningen kraftigt, främst i tätorterna,<br />

vilket medförde ett behov av regleringar<br />

och bestämmelser och municipalsamhället<br />

infördes för detta syfte som samhällsform.<br />

Sotenäset utgjordes av 10 municipalsamhällen,<br />

vilka upphörde som samhällsform<br />

när <strong>kommun</strong>begreppet infördes.<br />

ANALYS<br />

63

Från municipalsamhällen<br />

till <strong>kommun</strong><br />

1862 blev de tidigare socknarna <strong>kommun</strong>er;<br />

Tossene, Askum och Kungshamn.<br />

År 1909 utbröts Malmöns <strong>kommun</strong> från<br />

Askum och år 1924 delades Kungshamns<br />

<strong>kommun</strong> i Kungshamns och Smögens<br />

<strong>kommun</strong>er. 1952 bildades Södra Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong> genom sammanslagning av<br />

Askum, Malmön och Kungshamn. 1974<br />

slogs Södra Sotenäs, Smögens och Tossene<br />

<strong>kommun</strong>er samman och bildade Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong>.<br />

Kommunens struktur och tillväxt har sitt<br />

ursprung i dessa förutsättningar och händelser.<br />

Lokaliseringen av bebyggelse och<br />

infrastruktur har bestämts utifrån det historisk<br />

behovet av tillgång till jordbruksmarken,<br />

havet och berget.<br />

ANALYS<br />

64

BOENDE & BYGGANDE<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> karaktäriseras av en stor<br />

variation i invånarantal mellan sommar<br />

och vinter. Sommartid är huvuddelen av<br />

<strong>kommun</strong>ens ca 6800 bostadsfastigheter<br />

bebodda. Vintertid är antalet bebodda bostadsfastigheter<br />

ca 3150. Kommunens vilja<br />

om att den helårsboende befolkningen ska<br />

öka i antal har tagit sig uttryck bl a i nybyggnation<br />

av bostäder. Trots detta har den<br />

helårsboende befolkningen minskat under<br />

de senast åren. Trenden är därmed ett ökat<br />

antal byggnader och ett minskat antal helårsboende.<br />

Bebyggelsestrukturen i Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

kan i grova drag delas upp i tre typer av<br />

livsmiljöer: tätort, bebyggelsegrupperingar<br />

utanför tätort och landsbygd. Bebyggelsegrupperingarna<br />

utanför tätort kan i sin tur<br />

delas upp i samlad bebyggelse (formellt<br />

begrepp) och detaljplanelagda grupperingar.<br />

De olika livsmiljöerna besitter var<br />

för sig betydande kvaliteter. Kvaliteterna<br />

byggs dock upp av skilda förutsättningar.<br />

Kvalitativa förutsättningar<br />

för livsmiljö<br />

tätort<br />

- närhet och tillgänglighet till service<br />

- variation i boendeformer<br />

- liv och rörelse<br />

- täthet/gemenskap<br />

- närhet till <strong>kommun</strong>ikationer av olika slag<br />

- tillgänglighet till kultur/”evenemang”/<br />

fritid<br />

- tillgång till ytbegränsade, men kvalitativa<br />

rekreationsområden<br />

Kvalitativa förutsättningar<br />

för livsmiljö<br />

bebyggelsegrupperingar<br />

- gemenskap<br />

- närhet till natur och rekreation<br />

- intimitet<br />

- närhet till <strong>kommun</strong>ikationsstråk<br />

Kvalitativa förutsättningar<br />

för livsmiljö<br />

landsbygd<br />

- ostördhet<br />

- stora ytor<br />

- närhet till natur och rekreation<br />

- närhet till <strong>kommun</strong>ikationsstråk<br />

Områden med samlad bebyggelse är<br />

huvudsakligen bebyggelsegrupperingar<br />

som växt fram successivt. Avsaknaden av<br />

detaljplan indikerar att den ursprungliga<br />

bebyggelsen i grupperingen är relativt<br />

gammal. Dessa grupperingar är ofta lokaliserade<br />

i anslutning till de större <strong>kommun</strong>ikationsstråken.<br />

Kyrkbyarna Askum<br />

och Tossene är exempel på sådana grupperingar<br />

vars lägen är mycket strategiska<br />

sett ur ett <strong>kommun</strong>ikationsperspektiv. Lägena<br />

utgör gamla noder, knutpunkter (se<br />

begreppsförklaring/noder). Kommunikationsstråk<br />

förändras dock, vilket innebär att<br />

främst Tossenes potential som knutpunkt<br />

har försvagats något, medan den potentialen<br />

i större utsträckning kvarstår och till<br />

och med har förstärkts i Askum genom<br />

närheten till väg 171.<br />

Detaljplanelagda bebyggelsegrupperingar<br />

utanför tätort utgör i stor utsträckning områden<br />

av sammanhållen fritidshusbebyggelse.<br />

Här finns ingen direkt koppling till<br />

<strong>kommun</strong>ikationsstråk. Läget utgår snarare<br />

från de landskapliga förutsättningarna och<br />

förutsättningarna för en värdefull fritidnärhet<br />

till vatten, närhet till golfbana o s v.<br />

ANALYS<br />

65

Förutsättningarna för de olika bebyggelsegrupperingarna<br />

skiljer sig därför väsentligt<br />

från varandra. Samtliga bebyggelsegrupperingar<br />

har dock sina framträdande karaktärsdrag<br />

och kvaliteter.<br />

I oktober 2007 presenterades statens<br />

klimat- och sårbarhetsutredning. I utredningen<br />

görs bedömningen att medelnivån<br />

för havet kommer att stiga med 0,88 meter<br />

under de närmaste 80 åren. Högsta högvatten<br />

under modern tid låg på + 1,36 i<br />

BEBYGGELSESTRUKTURER TÄTORT<br />

idag<br />

rikets höjdsystem. + 1,36 plus 0,88 blir<br />

+ 2,24. Med säkerhetsmarginal för t e x<br />

våghöjd jämnas detta värde uppåt till + 2,5<br />

meter och utgör riktvärde för lägsta tillåtna<br />

grundläggningsnivå vid nybyggnation<br />

från Länsstyrelsen. Då omfattande delar<br />

av bebyggelsen inom <strong>kommun</strong>en har sitt<br />

ursprung vid havet ligger en betydande<br />

del under den utpekade nivån. Behovet av<br />

att förhålla sig till en högre havsnivå och<br />

riktlinjer kopplade till detta får därmed<br />

stora konsekvenser både för utveckling och<br />

bevarande av <strong>kommun</strong>ens bebyggelse, infrastruktur<br />

mm.<br />

princip<br />

Tät, oregelbunden struktur. Inre delar.<br />

- förtäta<br />

- definiera avgränsningar<br />

- definiera viktiga utemiljöer<br />

- förtydliga utemiljöers funktion och<br />

livsmiljö tätort<br />

höja platsernas kvalitet<br />

- utveckla strukturer för service<br />

och övrigt näringsliv<br />

- utveckla gång- och cykelvägsstruktur<br />

- tillvarata och utveckla varje tätorts<br />

identitet och särprägel<br />

livsmiljö<br />

bebyggelsegrupperingar<br />

BEBYGGELSESTRUKTURER LANDSBYGD<br />

idag<br />

princip<br />

Relativt tät, regelbunden struktur. Mellersta delarna.<br />

- anpassning av bebyggelsen<br />

till landskapets förutsättningar<br />

- större tomter än i tätorterna<br />

- begränsning av antalet<br />

byggnader i samlade grupper<br />

- större naturmarksområden<br />

(mellanrum) som avgränsare<br />

mellan bebyggelsegrupper<br />

- bebyggelsen skall lokaliseras i<br />

anslutning till befintliga vägar<br />

- undvika större, oexploaterade<br />

naturområden för att inte<br />

fragmentera landskapet<br />

livsmiljö landsbygd<br />

ANALYS<br />

Oregelbunden struktur, mindre bebyggelsegruppering<br />

66

NÄRINGSLIV<br />

SWOT-<strong>analys</strong><br />

I samband med att Vision 2020 utarbetades<br />

tog <strong>kommun</strong>en fram en sk SWOT-<strong>analys</strong><br />

(av engelskans Strength, Weakness, Opportunities<br />

och Threats) för att beskriva <strong>kommun</strong>ens<br />

utvecklingsförutsättningar.<br />

Styrkor<br />

Etablerad tung basnäring<br />

Fiske-/fiskberedningsindustri<br />

Stenindustri<br />

Turism<br />

Mekaniska verkstäder<br />

Vacker, ren miljö<br />

Väl utbyggd samhällsservice<br />

Svagheter<br />

Avsides större <strong>kommun</strong>ikationsstråk<br />

Brist på mellanstora arbetsplatser<br />

Splittrade turismintressen<br />

Näringslivsstruktur<br />

Huvuddelen av <strong>kommun</strong>ens företag och<br />

arbetsplatser är lokaliserade inom tätortsområdena.<br />

Handelsinriktad verksamhet<br />

återfinns generellt centralt inom tätorterna.<br />

Industriell verksamhet har traditionellt<br />

lokaliserats nära vattnet utifrån ett behov<br />

av sjötransporter, vilket i stor utsträckning<br />

gällde även areella näringar som fiske och<br />

täktverksamhet. Idag är det huvudsakligen<br />

verksamheter kopplade till yrkesfisket<br />

samt den växande näringen kopplad till<br />

fritidsbåtar som har ett fysiskt behov av<br />

vattenkontakt. Utöver det fysiska behovet<br />

finns dock visuella och upplevelsemässiga<br />

aspekter på att lokalisera verksamheter<br />

med vattenkontakt, inte minst genom att<br />

besöksnäringen växer sig allt starkare. Efterfrågan<br />

på vattennära lägen för företagsetableringar<br />

är stor.<br />

Möjligheter<br />

Kompetenshöjning-/utveckling<br />

Utbildning inom fiskesektorn<br />

Utbyggd/förädlad livsmedelshantering<br />

Kultur-Turism<br />

Upplevelser<br />

Hälsa<br />

Rekreation<br />

Inpendling<br />

Alternativ energi<br />

Energigrödor<br />

Flisvärmeverk/biogas<br />

Utvecklingscentrum<br />

Mentorskap/ledarutveckling<br />

Hot<br />

Undermålig vägstandard<br />

Stort beroende av dominerande arbetsplats<br />

Stort beroende ensidigt näringsliv<br />

Strukturrationalisering<br />

Verksamhetsområden har, i samband med<br />

det minskande behovet av sjötransporter,<br />

under senare tid istället lokaliserats till<br />

områden i tätorternas utkanter.<br />

Utvecklingen går idag från ett fåtal stora<br />

företag mot fler och mindre företag inom<br />

ett vidare spektrum av verksamhetsområden.<br />

Utanför tätorterna finns ett fåtal, småskaliga<br />

verksamhetsetableringar spridda över<br />

hela <strong>kommun</strong>en.<br />

Besöksnäringen är en betydande och<br />

växande näringsgren. Utvecklingspotentialen<br />

bedöms som mycket stor. Det unika<br />

landskapet med goda förutsättningar för<br />

rekreation, upplevelser och friluftsliv samt<br />

tätorternas karaktäristiska bebyggelsemiljöer<br />

utgör viktiga förutsättningar för besöksnäringen.<br />

Anläggningar med camping och stuguthyrning<br />

utgör en viktig del av det turistiska<br />

boendet och därmed en viktig del<br />

av besöksnäringen. Förutsättningarna för<br />

denna typ av anläggningar förändras och<br />

ANALYS<br />

67

utvecklas kontinuerligt utifrån förändringar<br />

i gästernas önskemål. Ökat krav på bekvämlighet,<br />

ökande bränslepriser mm har<br />

medverkat till en förändring i det turistiska<br />

boendet från husvagnar mot stugor och sk<br />

mobile homes. Större krav på boendeenheternas<br />

standard och därmed större boyta<br />

ställer krav på större markarealer. Utveckling<br />

av anläggningarna innebär även större<br />

ytor för fritidsaktiviteter.<br />

ANALYS<br />

68

KOMMUNIKATIONER<br />

Båt<br />

Båtlivet utgör en stor och viktig del av Sotenäs<br />

attraktivitet som besöks<strong>kommun</strong> och<br />

en viktig aspekt för Sotenäs som attraktiv<br />

boende<strong>kommun</strong>. Sett till sin storlek och<br />

till antalet invånare har <strong>kommun</strong>en ett stort<br />

antal båtplatser. Efterfrågan på båtplatser<br />

är trots detta mycket stor, bl a för att tillgång<br />

till båtplats ofta ses som en viktig del<br />

i ett attraktivt levnadssätt. Den ständiga<br />

och stora efterfrågan innebär ofta en konflikt<br />

med den attraktivitet landskapet besitter<br />

genom tillgången till vattnet, utsikt över<br />

oexploaterade områden och möjligheten<br />

att röra sig fritt längs vattnet. Ett ökat antal<br />

båtplatser innebär dessutom ökad båttrafik<br />

i de kustnära vattnen, vilket i sin tur innebär<br />

en miljöpåverkan.<br />

Sotenäset omges till stora delar av vatten<br />

mot Västerhavet och Åbyfjorden. Tillgängligheten<br />

till vattnet och till farleder<br />

är mycket god. Det är den tillgängligheten<br />

som varit utgångspunkten i den bebyggda<br />

miljöns struktur. Samtliga tätorter i <strong>kommun</strong>en<br />

är lokaliserade vid vattnet och med<br />

sina kärnor och centra i direkt anslutning<br />

till hamnar. Allt eftersom bil och lastbil tagit<br />

över som huvudsakliga transportmedel<br />

har vägnätet blivit allt viktigare för kontakten<br />

med omvärlden. Väg E6 har i stor<br />

utsträckning ersatt farlederna som pulsåder<br />

för <strong>kommun</strong>ikation och transport.<br />

Vägar<br />

För effektiva <strong>kommun</strong>ikationer är tillfartsvägarna<br />

till E6 av stor betydelse, vilket<br />

tydliggörs genom att det är dessa som<br />

utgör <strong>kommun</strong>ens huvudvägar. Den västra<br />

huvudvägen fångar dessutom upp tätorterna<br />

Kungshamn/Väjern, Hunnebostrand<br />

och Bovallstrand och förbinder dem med<br />

varandra. Väg 870/872 löper parallellt med<br />

de två huvudvägarna och förbinder gamla<br />

knutpunkter som kyrkbyarna Tossene och<br />

Askum med huvudorten Kungshamn. Som<br />

förbindelselänk mellan huvudvägarna löper<br />

tre större vägar i öst-västlig riktning.<br />

Tillsammans utgör dessa vägar ett effektivt<br />

<strong>kommun</strong>ikationsnät med en god tillgänglighet<br />

till samtliga delar av <strong>kommun</strong>en. En<br />

stor del av <strong>kommun</strong>ens identitet vad gäller<br />

vägar ligger dock i det finmaskiga vägnät<br />

av smala, slingrande vägar som i stor utsträckning<br />

är mycket väl anpassade till det<br />

landskap de löper genom. Dessa vägar är<br />

värdefulla, inte bara som <strong>kommun</strong>ikationsleder<br />

för boende på landsbygden utan även<br />

för att tillgängliggöra natur- och kulturmiljöer<br />

vid havet, genom kulturlandskap, upp<br />

till utsiktsplatser och fram till skogsområden.<br />

Delar av detta vägnät kan utnyttjas<br />

som promenad- och cykelvägar och därmed<br />

utgöra värdefulla rekreationsstråk.<br />

Huvudvägnätet är i sin struktur relativt tåligt<br />

för ökad belastning till följd av nytillkommande<br />

byggnation även om förbättring<br />

av vägstandarden är nödvändig på flera<br />

håll. Det finmaskiga vägnätet är däremot<br />

mer känsligt. En omfattande nybyggnation<br />

längs de mindre vägarna innebär en<br />

väsentligt ökad belastning som ställer<br />

krav på förbättrad vägstandard med ökade<br />

vägbredder, rakare vägar mm. En sådan<br />

förändring kan i vissa områden påverka<br />

landskapsbilden och områdets identitet<br />

väsentligt.<br />

Vägarna inom tätorternas äldre bebyggelsekärnor<br />

är mycket smala. Problematiken<br />

är tydlig främst sommartid när antalet<br />

vistande i dessa områden mångdubblas.<br />

Bristen på utrymme för centralt belägna<br />

parkeringsplatser i den omfattning att tillgodose<br />

behovet under sommamånaderna<br />

ökar cirkulationstrafiken, vilket förvärrar<br />

problemet. De trånga gatorna är dock en<br />

mycket betydande del av samhällskärnornas<br />

identitet och den småskalighet som utgör<br />

grunden för attraktiviteten som lockar<br />

människor hit.<br />

ANALYS<br />

69

LANDSKAP<br />

ANALYS<br />

Sotenäshalvön är geografiskt avgränsad av<br />

två stora sprickdalar i norr och öster där<br />

Bottnafjorden och Åbyfjorden skjuter in<br />

mot fastlandet. Det öppna havet omger näset<br />

i väster och söder. Sotenäset är det näs<br />

i Bohuslän som når längst ut i Västerhavet.<br />

Soteskär och Hållö med sin fyr markerar<br />

de sista utposterna. Landskapet är starkt<br />

kustpåverkat. Ett i det närmaste kalt bergslandskap<br />

mot väster övergår i ett mer<br />

uppsprucket, och i de lägre partierna mer<br />

vindskyddat, landskap som hyser såväl<br />

odlingsmarker som lövskogar. De högre<br />

belägna bergkrönen är däremot kala eller<br />

glest bevuxna, vilket ger hela Sotenäs en<br />

kustprägel. Eftersom dalgångarna i<br />

Bohuslän tydligt följer urbergets spricksystem,<br />

kallas denna landskapstyp för sprickdalslandskap.<br />

Topografi<br />

Den särpräglade topografin är ett utmärkande<br />

drag för den här delen av Bohuslän.<br />

I sprickdalslandskapet har höga bergkullar<br />

bildats med branta stup ner mot den i stort<br />

sett plana åkerjorden. Skillnaden mellan<br />

bergshöjderna och de odlade dalgångarna<br />

är inte sällan 30– 50 meter och emellanåt<br />

högre. De högsta nivåerna i den nordöstra<br />

delen av Sotenäs ligger på 100–125 meter<br />

över havet. Terrängen stiger ytterligare<br />

inom bergsområdena som kantar Bärfendalen<br />

i nordost. Kraftiga sprickdalar i riktning<br />

från nord- sydlig till nordost-sydväst<br />

skär igenom hela Sotenäset. De tre mest<br />

framträdande är den som avgränsar Ramsvikslandet<br />

från fastlandet, den som går från<br />

Amborseröd via Askum mot Hogsäm samt<br />

den som utgör Åbyfjorden med fortsättning<br />

i Bärfendalen. Många mindre sprickdalar<br />

går genom landskapet i dessa nord-sydliga<br />

riktningar, men det finns också ett tvärgående<br />

spricksystem som tillsammans skapar<br />

den kännetecknande ”rutiga” strukturen.<br />

Kusten<br />

Den yttre delen av Sotenäset tillhör kustregionen<br />

som kännetecknas av en bergkullekust<br />

med skarpa, höga branter och djupa<br />

sund och fjordar eller av bergkullar som<br />

med en skarp gräns möter lerslätten. Inom<br />

lerdalarna har ett förhållandevis gott jordbruk<br />

bedrivits med ett näringsrikt bete på<br />

strandängar och hällmarker. Kala öar är i<br />

många fall resultatet av hård betning.<br />

Den inre delen<br />

Den inre delen av Sotenäset ligger inom<br />

den norra mellanbygden enligt regionsindelningen,<br />

vilken kännetecknas av en<br />

sprickdalsterräng med stora höjdmässiga<br />

variationer. Större slätter förekommer på<br />

vissa håll och på Sotenäset kan Tossene<br />

vara ett exempel på ett sådant större sammanhängande<br />

odlingslandskap. Kring<br />

dessa jordbruksbygder ligger bergsområden<br />

sönderskurna av mindre sprickdalar.<br />

I bergsområdena låg utmarkerna och vi<br />

kan också se spåren efter 1800-talets torpetableringar<br />

och nyodlingar i samband med<br />

en stark befolkningstillväxt. På grund av<br />

allmän bränslebrist, ökat betestryck, sillfisket<br />

och åkerarealernas utvidgning skövlades<br />

utmarkens skogar under 1700–1800-<br />

talet. De kala och ljungklädda bergen kom<br />

att prägla landskapet.<br />

Landskapets struktur<br />

För att kunna beskriva landskapets fysiska<br />

struktur och visuella egenskaper används<br />

bland annat begrepp som struktur, skala<br />

och komplexitet. Med struktur menas hur<br />

och av vad landskapet är uppbyggt. Det<br />

som ger landskapet ett innehåll som berg,<br />

dalgångar, skogsdungar, så kallade landskapselement,<br />

länkas samman och förhåller<br />

sig till varandra på olika sätt i olika<br />

landskap. Detta ger en specifik landskapsstruktur.<br />

Hur man orienterar sig i landskapet har<br />

70

ofta med landskapets struktur att göra.<br />

Vissa landskapselement som är särskilt<br />

utmärkande, som en tydlig bergsilhuett,<br />

kan fungera som landmärke. Mer långsträckta<br />

landskapselement som dalgångar,<br />

vikar eller bergssidor skapar riktningar i<br />

landskapet som är lätta att identifiera. Utblickspunkter<br />

är av stor betydelse för<br />

möjligheten att orientera sig i och uppleva<br />

ett landskap. Till strukturen hör också<br />

landskapsrummen, som är, av skogs- eller<br />

bergkanter, visuellt avgränsade enheter.<br />

Överblickbarheten inom och storleken på<br />

landskapsrummen bidrar också till landskapets<br />

skala.<br />

Skalan är av stor betydelse för hur vi<br />

upplever landskapet och hur det förhåller<br />

sig till oss själva och vår egen storlek.<br />

Småskaliga landskap upplevs till exempel<br />

ofta som intima medan storskaliga kan<br />

upplevas som storslagna. En annan del av<br />

upplevelsen är hur komplext landskapet<br />

uppfattas. Är det ett omväxlande och<br />

detaljrikt landskap är det mer komplext än<br />

ett landskap som är vidsträckt och likartat.<br />

Sotenäs har en tydlig struktur där riktningar<br />

och landmärken, i form av tydliga<br />

bergsilhuetter, präglar landskapet. Detta<br />

ger också en identitet till landskapet.<br />

Landskapsrummen, som här utgörs av<br />

jordbruksmarker, sjöar och vikar, är relativt<br />

små och jämnt spridda över i stort sett hela<br />

området. För en besökare som inte är bekant<br />

med Sotenäs kan landskapet uppfattas<br />

som så enhetligt och med samma strukturella<br />

tema över så stora delar av området,<br />

att det helt enkelt är svårt att orientera sig.<br />

Överblickbarheten och orienterbarheten<br />

skiljer sig också markant beroende på var<br />

man befinner sig topografiskt. Nere i dalgångarna<br />

upplevs landskapet som småskaligt,<br />

intimt och relativt komplext. Befinner<br />

man sig högt i landskapet kan man se<br />

mycket långt. Ett storslaget och likartat<br />

berglandskap breder ut sig. Den lilla skalan<br />

byts mot den stora inom samma område<br />

beroende på var betraktaren står.<br />

från en typ av <strong>analys</strong> som ofta används i<br />

så kallade orts<strong>analys</strong>er för att få en uppfattning<br />

om den fysiska och strukturella<br />

uppbyggnaden av ett område. Områdets<br />

innehåll <strong>analys</strong>eras med hjälp av 5 typer av<br />

element:<br />

område, stråk, nod, barriär och landmärke.<br />

Här har vi även valt att lägga till utblickar<br />

som ett element.<br />

1. Område<br />

Ett definierat område som kan uppfattas<br />

som sammanhängande och som skiljer sig<br />

från omgivningen. På kartan intill har områdena<br />

delats upp i tre typer av områden:<br />

områden med bebyggelse, områden med<br />

rekreations- och naturmark samt ”mellanrum”,<br />

områden med sparsam eller ingen<br />

bebyggelse.<br />

2. Stråk<br />

Större <strong>kommun</strong>ikationslänkar eller viktiga<br />

rekreationsstråk.<br />

3. Nod<br />

Knutpunkter eller mötesplatser. Kan t ex<br />

bildas där <strong>kommun</strong>ikationsstråk möts.<br />

4. Barriär<br />

Ett element eller ett område som förhindrar<br />

visuell, fysisk eller upplevelsemässig kontakt.<br />

T ex en större väg som utgör ett hinder<br />

från ett bostadsområde till omgivande<br />

rekreationsområde, eller ett berg som hindrar<br />

visuell kontakt mellan två delar av en<br />

tätort.<br />

5. Landmärke<br />

Element som fungerar som en orienteringspunkt<br />

eller en identitetsmarkör i<br />

<strong>kommun</strong>en, t ex Vattentornet på Smögen,<br />

vindkraftverk m m.<br />

6. Utblick<br />

Utsiktsplatser, öppna områden med vida<br />

utblickar och liknande. På kartan intill har<br />

utblickarna hittills begränsats till att illustrera<br />

de platser där man från de större<br />

vägarna i <strong>kommun</strong>en har visuell kontakt<br />

med havet.<br />

Struktur<strong>analys</strong> på karta<br />

Den översiktliga struktur<strong>analys</strong>en utgår<br />

Analyskartan är grov och översiktlig. Den<br />

är dock ett hjälpmedel för att finna värden,<br />

sammanhang, strukturer m m som inte<br />

utgör några konkreta förutsättningar men<br />

som är av stor betydelse för <strong>kommun</strong>ens<br />

karaktär och identitet.<br />

ANALYS<br />

71

ANALYS<br />

Översiktlig <strong>analys</strong><br />

72

ATTRAKTIONSKRAFT & PROBLEM<br />

+ storslagen kust och skärgård<br />

+ bevarade bebyggelsemiljöer av stort kul<br />

turhistoriskt värde<br />

+ vackra natur- och kulturlandskap<br />

+ livskvalitet<br />

+ småskalighet<br />

+ besöksnäringen ger en god servicenivå<br />

året om<br />

- minskande befolkning<br />

- ökad exploatering leder inte till ökad befolkningstillväxt<br />

- utdöende tätortskärnor<br />

- begränsad tillgänglighet via kollektivtrafik<br />

- brist på säkra gång- och cykelvägar<br />

- ej god vattenstatus (gäller generellt längs<br />

Västkusten från södra delen av Tanum till<br />

Skåne)<br />

- tätorternas sårbarhet för höjda havsvattenivåer<br />

- minskande tillgänglighet<br />

- få mötesplatser<br />

ANALYS<br />

73

ANALYS FÖR ZONER<br />

ZONINDELNING<br />

För att kunna göra en djupare <strong>analys</strong> än<br />

den <strong>kommun</strong>övergripande <strong>analys</strong>en har<br />

<strong>kommun</strong>en delats in i 7 zoner. Uppdelningen<br />

har gjorts främst utifrån den landskaps<strong>analys</strong><br />

som gjorts av Ramböll under hösten<br />

2008. Zonindelningen utgår dock även<br />

från strandskyddsgränsen och den princip<br />

för tätortsutveckling som redovisas i Strategikapitlet.<br />

Zonindelningen följer med i<br />

följande kapitel. I strategikapitlet beskrivs<br />

ställningstaganden för varje zon utifrån<br />

den zonspecifika <strong>analys</strong>en. I planförslaget<br />

redovisas därefter zonspecifika rekommendationer<br />

utifrån tidigare redovisade ställningstaganden<br />

och strategier.<br />

Zon med öppet hav<br />

Omfattar vattenområdet från tolvmilsgränsen<br />

fram till skärgårdsområdet.<br />

Skärgårdszon<br />

Skärgårdsområdet omfattar vattenområdet<br />

med öar och skär med tätortsområdena<br />

undantagna.<br />

Strandzon<br />

Strandområdet omfattar den strandnära<br />

marken som omfattas av strandskydd.<br />

Kal bergzon<br />

Den kala bergzonen omfattar området innanför<br />

strandskyddsgränsen och tätortszonen<br />

i den södra delen av <strong>kommun</strong>en.<br />

Zon med bergkullelandskap<br />

och<br />

uppodlade dalgångar<br />

Denna zon omfattar området innanför<br />

strandskyddsgränsen och tätortszonerna i<br />

den mellersta delen av <strong>kommun</strong>en.<br />

Zon med höglänt,<br />

delvis skogsklätt<br />

bergkullelandskap<br />

Denna zon omfattar den norra delen av<br />

<strong>kommun</strong>en<br />

Tätortszon<br />

Tätortszonerna utgörs av de fyra tätortsområdena<br />

Kungshamn-Smögen-Hasselösund-<br />

Väjern-Hovenäset, Hunnebostrand-Ulebergshamn,<br />

Bovallstrand med Bottnafjorden<br />

samt Bohus-Malmön.<br />

För varje tätortsområde görs i denna översiktsplan<br />

en mer detaljerad beskrivning<br />

än för övriga delar av <strong>kommun</strong>en. Ett<br />

område utöver tätortsområdena kommer<br />

dock att beskrivas på samma nivå som tätorterna<br />

i <strong>analys</strong>kapitlet- Åbyfjorden. Den<br />

högre detaljeringsnivån för området kring<br />

Åbyfjorden motiveras dels av det exploateringstryck<br />

som råder längs Åbyfjorden,<br />

dels p g a att Åbyfjorden omfattas av ett<br />

flertal skydd. Behovet av en genomarbetad<br />

helhetsbedömning är därför stort.<br />

ANALYS<br />

Förutsättningarna inom zonerna i kombination<br />

med förutsättningarna för de tre utpekade<br />

livsmiljöerna utgör utgångspunkten<br />

för ställningstaganden och strategier för<br />

framtida användning av mark- och vatten i<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong>.<br />

74

Zonindelning<br />

ANALYS<br />

75

ZON MED ÖPPET HAV<br />

Det öppna havet med landkonturen och<br />

horisonten som begränsande element utgör<br />

ett storskaligt, öppet landskapsrum.<br />

Monumentaliteten och storslagenheten är<br />

påtaglig, vilket gör upplevelsevärdet stort.<br />

Orienterbarheten är beroende av landmärken<br />

längs kusten och av sjömärken längs<br />

farlederna.<br />

Det öppna havet utnyttjas flitigt för båtliv<br />

och är en viktig del av besöksnäringen,<br />

såväl som en viktig del för livskvaliteten i<br />

boendet inom <strong>kommun</strong>en.<br />

Attraktionskraft & problem<br />

+ stora upplevelsevärden<br />

+ viktig resurs för sjötransporter<br />

både person- och frakttrafik<br />

+ viktig resurs för fiske<br />

+ potentiell framtida resurs för energipro<br />

duktion<br />

Zonen öppet hav omfattar vattenområdet<br />

från tolvmilsgränsen fram till skärgårdsområdet.<br />

- ej god (måttlig) ekologisk vattenstatus<br />

- minskande fiskbestånd<br />

Boende & byggande<br />

Zonen saknar landområden och därmed<br />

bebyggelse.<br />

Näringsliv<br />

Det öppna havet rymmer stora värden,<br />

framför allt för fisket och sjöfarten.<br />

Kommunikationer<br />

De yttre farlederna ryms delvis inom denna<br />

zon.<br />

Landskap<br />

ANALYS<br />

76

SKÄRGÅRDSZON<br />

sättning att verksamheterna inte förbrukar<br />

resurserna.<br />

Värdena utgörs av goda fångstområden för<br />

fisket, lek- och uppväxtområden för fisk<br />

och skaldjur, rastnings- och häckningsplatser<br />

för fågel, skyddade farleder samt det<br />

omväxlande skärgårdslandskapet med dess<br />

möjligheter till bad, båtsport, fritidsfiske,<br />

naturstudier och naturupplevelser. På sina<br />

håll är värdena så stora att de klassas som<br />

riksintresse.<br />

Kommunikationer<br />

Farleder utgör viktiga <strong>kommun</strong>ikationsstråk<br />

inom zonen. Ramsvikslandet är<br />

det enda område inom zonen som är tillgängligt<br />

med bil. God tillgänglighet med<br />

cykel finns dessutom mellan Ramsvik och<br />

Hunnebostrand.<br />

Skärgårdszonen omfattar vattenområdet<br />

med öar och skär.<br />

Boende & byggande<br />

Bebyggelsen inom skärgårdsområdet är<br />

mycket sparsam och begränsas till Ramsvikslandet<br />

och Hållö. Förutsättningen<br />

för utveckling av bebyggelse är även den<br />

mycket begränsad dels genom de värden<br />

som det oexploaterade landskapet besitter,<br />

dels formellt genom ett antal skydd bl a i<br />

form av strandskydd, fågelskyddsområden<br />

och naturreservat. Skärgårdszonen är känslig<br />

för förändringar i form av nya element.<br />

Synligheten är stor dels eftersom kusten är<br />

kal, sammanhängande och inte så kuperad,<br />

dels eftersom flera av samhällena vänder<br />

sig ut mot dessa områden.<br />

Näringsliv<br />

Skärgårdszonen rymmer i likhet med det<br />

öppna havet stora värden för fisket och sjöfarten.<br />

Höga natur- och rekreationsvärden<br />

innebär dessutom goda förutsättningar för<br />

utveckling av besöksnäringen under förut-<br />

Landskap<br />

Området präglas av en fri horisont mot<br />

väster och ett möte mellan havet och<br />

flacka, kalspolade och mjukt formade hällar<br />

av röd bohusgranit, ofta med en riklig<br />

förekomst av stenblock. Detta är ett storslaget<br />

och storskaligt landskap där komplexiteten<br />

inte är så stor. Det öppna havet<br />

och den fria horisonten är en kvalitet i sig.<br />

Utblickspunkter finns på ett flertal platser,<br />

däribland Sote huvud, Tryggö och Hållö.<br />

Det yttre havsbandet är nästan alltid vindutsatt<br />

och är därför nästan aldrig tyst. Kustklippor,<br />

öar och kobbar ligger 5–20 meter<br />

över havet. Vissa delar ligger uppemot 40<br />

m ö h som Sandön norr om Smögen och<br />

Tryggö. Landmärket Sote Bonde reser sig<br />

50–55 meter över havet. Landmärken har<br />

betydelse för sjöfarare. Förutom sjömärken<br />

har utmärkande kust- eller bergsilhuetter<br />

betydelse för orienteringen.<br />

Skärgårdszonen är välbesökt och viktig för<br />

besöksnäringen, vilket gör att bruksvärdet<br />

är högt. Upplevelsevärdena är likaså stora<br />

och hör samman med orördheten. På sina<br />

håll är värdena för naturvård och friluftsliv<br />

så stora att de klassas som riksintresse.<br />

ANALYS<br />

77

Skärgården utnyttjas flitigt för båtliv och är<br />

en viktig del av besöksnäringen såväl som<br />

en viktig del för livskvaliteten i boendet<br />

inom <strong>kommun</strong>en.<br />

Attraktionskraft & problem<br />

+ stora upplevelse-, natur- och rekreationsvärden<br />

+ stora värden för fisket och sjöfarten<br />

+ stora värden för båtsport och bad<br />

+ områden med potential för vattenbruk<br />

- ökande störningar från fritidsbåtar<br />

- ej god (måttlig) ekologisk vattenstatus<br />

- minskande fiskbestånd<br />

ANALYS<br />

78

STRANDZON<br />

Näringsliv<br />

Även strandzonen rymmer goda förutsättningar<br />

för utveckling av besöksnäringen<br />

genom höga natur- och rekreationsvärden<br />

och unika upplevelsevärden förutsatt att<br />

verksamheterna inte förbrukar resurserna.<br />

Strandzonen tillsammans med tätortszonens<br />

strandområden innefattar befintliga<br />

kajer och hamnar och förutsättningarna<br />

för en framtida utveckling av hamnar<br />

och båtbryggor. Inom strandzonen utgörs<br />

flera av de befintliga hamnarna av gamla<br />

utskeppningsplatser för sten. I begränsad<br />

omfattning utnyttjas de även idag bl a inom<br />

verksamheter för vattenbruk.<br />

Strandzonen omfattar i princip all kustnära<br />

mark inom strandskyddat område, med<br />

undantag för tätortsnära områden.<br />

Strandskyddets syften är att säkra allmänhetens<br />

tillträde till stränderna, samt att<br />

skydda växt- och djurliv på land och i vatten.<br />

Strandskyddet omfattar landområden<br />

upp till 300 m från strandlinjen enligt särskilda,<br />

av länsstyrelsen beslutade, avgränsningar.<br />

Samtidigt som zonen innefattar förutsättningar<br />

för utveckling av hamnar mm innefattar<br />

den även förutsättningar för rörligt<br />

friluftsliv, bad, rekreation, naturupplevelser<br />

m m. Avvägningen mellan dessa intressen<br />

är av stor betydelse.<br />

Liksom övriga zoner med koppling till<br />

vattnet är området en viktig förutsättning<br />

för fiskerinäringen.<br />

Kommunikationer<br />

Boende & byggande<br />

Inom strandzonen är endast begränsade delar<br />

bebyggda. I förekommande fall utgörs<br />

bebyggelsen i första hand av fritidshus. I<br />

vissa delar förekommer jordbruk. Bebyggelsetrycket<br />

inom strandområdet är stort.<br />

Marknivån inom strandzonen är inom<br />

många delar låg och terrängen långlänt<br />

och flack. Med hänsyn till den framtida<br />

vattennivåhöjning som förutspås som en<br />

konsekvens av klimatförändringar riskerar<br />

omfattande delar av strandzonen att läggas<br />

under vatten inom den kommande 100-<br />

årsperioden.<br />

Strandzonen är tillsammans med tätortszonen<br />

de zoner där farleder och hamnar<br />

möter vägar. Vägnätet inom strandzonen<br />

är begränsat och småskaligt. Undantaget<br />

är ett område norr om Bovallstrand där<br />

en av <strong>kommun</strong>ens huvudvägar (174) har<br />

sin sträckning genom strandzonen, längs<br />

Bottnafjorden. Gång- och cykelvägar för<br />

pendling mm saknas.<br />

Landskap<br />

Zonen rymmer stora värden för naturvård<br />

och friluftsliv. I flera avseenden är området<br />

ekologiskt känsligt. Värdena ligger i<br />

lek- och uppväxtområden för fisk, rast- och<br />

häckningsplatser för fågel, orörda stränder,<br />

badmöjligheter samt landskapets skönhet<br />

ANALYS<br />

79

och möjligheter till rekreation och naturstudier.<br />

Värdena är överlag så stora att de<br />

klassas som riksintresse.<br />

Strandzonen skiljer sig väsentligt mellan<br />

den västra och den östra delen av <strong>kommun</strong>en.<br />

Längs den västra delen utgörs strandzonen<br />

av de begränsade områdena mellan<br />

tätortsområdena, medan det längs den östra<br />

sidan utgörs av ett sammanhängande område<br />

längs Åbyfjorden. Under senare år har<br />

bebyggelsetrycket längs Åbyfjorden ökat<br />

kraftigt, vilket står i konflikt med de många<br />

skydd som vattenområdet omfattas av.<br />

Attraktionskraft & problem<br />

+ stora upplevelse-, natur- och rekreationsvärden<br />

+ stora värden för båtsport, bad<br />

+ tillgänglighet till havsanknutna upplevelser<br />

från land<br />

- ökande störningar från fritidsbåtar<br />

- ej god (måttlig) ekologisk vattenstatus<br />

- minskande tillgänglighet<br />

- ökande fragmentering av landskapet<br />

Strandzonen i den västra och södra delen<br />

av <strong>kommun</strong>en är relativt småskalig.<br />

Landskapsrummen utgörs av vikar och<br />

öppna vattenytor som inramas av öar och<br />

i några fall av mindre åkermarker. Bergen<br />

är inte lika utsatta för hav och vind som i<br />

de yttre zonerna vilket tillåter lavar att ge<br />

bergen en grå ton. Bergshöjderna är viktiga<br />

utsiktsplatser.<br />

Strandzonen i den östra delen karaktäriseras<br />

av Åbyfjordens intima landskapsrum.<br />

Fjorden följer en kraftig sprickdal som ger<br />

en tydlig riktning i landskapet. Den tydliga<br />

riktningen och intimiteten förstärks av de<br />

branta och 50–75 meter höga bergstup och<br />

ett vattendjup på 15–20 meter. Längre in<br />

grundar fjorden upp sig och längst in ligger<br />

i strandlinjen betade saltängar. Ett tvärgående<br />

sprickdalssystem på fjordens västra<br />

sida bryter den kraftliga bergformationen.<br />

Vid Åby, Röd, Stensjö och Amhult når kulturlandskapet<br />

ner till vattnet. Vid Åby finns<br />

lövskogar av högt värde bevarade och här<br />

ligger också det välbesökta Nordens ark.<br />

Skogen når emellanåt ända ner till vattnet.<br />

Upplevelsevärdet är stort. Storskalighet<br />

kan upplevas på håll och från havet på<br />

grund av de mäktiga terrängformationerna,<br />

medan landskapet har en mindre skala i<br />

kulturlandskapet på land där gårdar och<br />

bebyggelse finns.<br />

ANALYS<br />

80

KAL BERGZON<br />

Näringsliv<br />

Få verksamheter finns etablerade inom<br />

denna zon.<br />

Kommunikationer<br />

Väg 174 mellan Väjern och Hunnebostrand,<br />

väg 872 mellan Hovenäset och<br />

Askum och väg 873 mot Bohus-Malmön<br />

sträcker sig genom zonen. I övrigt är vägnätet<br />

begränsat. Separata cykelvägar saknas.<br />

Landskap<br />

Den kala bergzonen utgörs av området<br />

innanför strandzonen i den södra delen av<br />

<strong>kommun</strong>en.<br />

Boende & byggande<br />

Kommunen har noterat att inom zonen<br />

råder ett stort bebyggelsetryck, framför allt<br />

i lägen med havsutsikt. Inom orörd mark<br />

förekommer förfrågningar om nybyggnation<br />

av enstaka bostadshus.<br />

Förutsättningarna för ett attraktivt helårsboende<br />

inom den kala bergzonen är relativt<br />

goda genom att avståndet till tätortsområdena<br />

är begränsat, vilket innebär närhet till<br />

vård, skola, omsorg och service. Närheten<br />

till tätortsområdena, liksom närheten till<br />

större <strong>kommun</strong>ikationsstråk och kollektivtrafikstråk,<br />

är tydligast i de västra och<br />

sydvästra delarna av zonen.<br />

Närhet till natur- och kulturmiljö, möjligheten<br />

till stillhet och avskildhet, möjlighet<br />

till trädgårdsodling, småskalig jordbruksdrift,<br />

djurhållning mm är andra viktiga förutsättningar<br />

för ett attraktivt helårsboende<br />

inom zonen.<br />

Landskapet präglas av karga, ljungklädda<br />

bergsmassiv och mindre myrmarker. Höjdskillnaderna<br />

är inte så stora och bergsluttningarna<br />

inte så branta. Sprickdalarna är<br />

inte tillräckligt stora eller vindskyddade<br />

för att rymma odlingsmarker, med vissa<br />

undantag. Enstaka gårdar har etablerat sig<br />

invid den begränsade åkermarken och då<br />

har djurhållning tidigare varit en viktig del<br />

av försörjningen.<br />

Landskapet är enhetligt, har relativt låg<br />

komplexitet och är därför något mer storskaligt<br />

än omgivande landskap. Landskapskaraktären<br />

kan ändå inte beskrivas<br />

som storskalig. Upplevelsevärdena är<br />

framförallt kopplade till lokala miljöer<br />

såsom natur- och strövområden, bl a kring<br />

Germunneröd vatten där utblickarna mot<br />

omgivande landskap inte är den väsentliga<br />

delen av upplevelsen.<br />

Attraktionskraft & problem<br />

+ stora sammanhängande naturområden<br />

+ stora natur- och rekreationsvärden<br />

+ närhet till tätortsområden med service<br />

mm<br />

- ökad fragmentering av landskapet längs<br />

Åbyfjorden<br />

- begränsade förutsättningar för goda<br />

<strong>kommun</strong>ikationer, främst via kollektivtrafik<br />

ANALYS<br />

81

ANALYS<br />

82

ZON MED BERGKULLELANDSKAP &<br />

UPPODLADE DALGÅNGAR<br />

intresse att bygga enstaka bostadshus inom<br />

vissa områden på landsbygden, främst i anslutning<br />

till Hunnebostrand, Bovallstrand<br />

och Åbyfjorden.<br />

Näringsliv<br />

Ett antal verksamheter finns etablerade<br />

inom zonen med en viss koncentration<br />

i området kring Hunnebostrand, längs<br />

Åbyfjorden och i Tossene.<br />

Kommunikationer<br />

Zonen utgörs av området innanför strandskyddsgränsen<br />

och tätortszonerna i den<br />

mellersta delen av <strong>kommun</strong>en.<br />

Kollektivtrafikstråken leder genom zonen<br />

via huvudvägarna 171, 174 samt den norra<br />

delen av väg 872. Förutom huvudvägarna<br />

är väg 868 och 870 av stor betydelse för<br />

tillgängligheten inom zonen. Separata cykelvägar<br />

saknas.<br />

Boende & byggande<br />

Anknytningen till tätortsområden och därmed<br />

till vård, skola, omsorg och service<br />

är större inom de västra delarna av zonen<br />

p g a ett begränsat avstånd till dessa. Övriga<br />

delar av zonen ligger relativt långt<br />

från tätortsområdena och därmed relativt<br />

långt från skola, vård, omsorg och service.<br />

Närhet till större <strong>kommun</strong>ikationsstråk och<br />

kollektivtrafikstråk är därför av avgörande<br />

betydelse för ett attraktivt helårsboende.<br />

Anknytningen till goda <strong>kommun</strong>ikationsförutsättningar<br />

är störst i den södra och<br />

östra delen av zonen.<br />

Liksom inom den kala bergzonen utgör<br />

närhet till natur- och kulturmiljö, möjligheten<br />

till stillhet och avskildhet, möjlighet till<br />

trädgårdsodling, småskalig jordbruksdrift,<br />

djurhållning mm viktiga förutsättningar för<br />

ett attraktivt helårsboende.<br />

Bebyggelsetrycket är begränsat, men <strong>kommun</strong>en<br />

har på senare år noterat ett ökat<br />

Landskap<br />

Sotenäsets jordbruksbygd är huvudsakligen<br />

koncentrerad till dalgångarna och<br />

den i Tossene centralt belägna lerslätten.<br />

Den uppodlade dalgången ligger 40–50<br />

meter över havet. Att Tosseneområdet har<br />

varit bebott sedan forntiden påvisas av en<br />

ansenlig mängd fornlämningar, däribland<br />

hällristningar. Området är av riksintresse<br />

för kulturmiljön. Bergsbranterna utgör<br />

fornhavets kust och lerjordarna havets botten,<br />

vilket ger en bild av det förhistoriska<br />

kulturlandskapet. Detta ger området högt<br />

upplevelsevärde. Tossenes 1800-talskyrka<br />

ligger centralt på en höjd. På senare år har<br />

försök att återskapa de öppna betesmarkerna<br />

på höjderna i anslutning till åkerjordarna<br />

påbörjats, vilket öppnar landskapet<br />

ytterligare.<br />

Landskapsrummen utgörs av uppodlade<br />

sprickdalar, vilka är väl avgränsade av omgivande<br />

berg. Ofta är dessa berg omgivna<br />

av lövskogar, så kallade randskogar.<br />

ANALYS<br />

83

Bergshöjderna är ofta vindpåverkade och<br />

kala. Viss barrskogsinblandning förekommer<br />

i de lägre belägna skogarna. Storleken<br />

på landskapsrummen är större i Tossene<br />

och i viss mån i Askum och Åby än i andra<br />

delar som har motsvarande landskapskaraktär.<br />

Det innebär att överblickbarheten<br />

ökar då siktlinjerna blir längre.<br />

Landskapet är småskaligt, med, åkrar,<br />

ängar, bergsryggar och bergkullar. Många<br />

små gårdar ligger spridda i det av bergen<br />

uppdelade landskapet. Komplexiteten<br />

är hög. Berg med särpräglad silhuett ger<br />

omgivande landskap en särskild identitet.<br />

Ofta har bergen egennamn. På ett flertal<br />

platser inom zonen finns tillgänglighet till<br />

utblickspunkter som uppvisar en annan<br />

mer enhetlig bild av bergkullelandskapet,<br />

där inte dalgångarna framträder så tydligt<br />

och där vegetationen inte skymmer, vilket<br />

möjliggör långa utblickar.<br />

Upplevelsevärdet i kulturlandskapet är<br />

högt och även i viss mån bruksvärdet, eftersom<br />

det gynnar besöksnäringen. Det är<br />

ett kulturpräglat landskap med en i vissa<br />

delar ålderdomlig karaktär.<br />

Attraktionskraft & problem<br />

+ Kulturlandskap med höga kulturhistoriska<br />

värden<br />

+ Bystrukturerna i Tossene och Askum<br />

+ Relativt goda förutsättningar för jordoch<br />

skogsbruk.<br />

+ Vackra strövområden<br />

- Byarnas värde som knutpunkter har<br />

försvagats.<br />

- Delvis begränsad tillgänglighet till huvud<strong>kommun</strong>ikationsstråken<br />

ANALYS<br />

84

ZON MED HÖGLÄNT, DELVIS<br />

SKOGSKLÄTT BERGKULLELANDSKAP<br />

Landskap<br />

Denna zon omfattar den norra delen av<br />

<strong>kommun</strong>en<br />

Boende & byggande<br />

Zonen omfattar ett område som ligger relativt<br />

långt från tätortsområdena och därmed<br />

relativt långt från skola, vård, omsorg och<br />

service. Förutsättningarna för ett attraktivt<br />

helårsboende är därmed mer inriktade på<br />

närhet till natur- och kulturmiljö, möjligheten<br />

till stillhet och avskildhet, och inte<br />

minst närhet till större <strong>kommun</strong>ikationsstråk<br />

och kollektivtrafikstråk.<br />

Inom denna zon är topografin mycket dramatisk<br />

och terrängen mycket höglänt då<br />

den når nivåer på 100–125 meter över havet.<br />

Bergkullelandskapet fortsätter norrut<br />

mot Bottna och kantar Bärfendalen i nordost.<br />

Odlingsmarkerna i sprickdalarna är<br />

tämligen små. Bergterrängen ligger i mer<br />

vindskyddat läge och är ofta bevuxen med<br />

tall- gran- och ekskog. Bergkrönen är likafullt<br />

oftast kala. Vidsträckt utsikt ges från<br />

de höga bergen och landskapet erbjuder<br />

en viss avskildhet. Upplevelsevärdet, som<br />

främst har med naturupplevelsen att göra,<br />

är stort, medan bruksvärdet inte är väsentligt.<br />

Landskapet är, på grund av den växlande<br />

topografin, småskaligt och komplext.<br />

Från utsiktsplatserna upplevs landskapet ha<br />

en större skala och vara mindre komplex<br />

än nere i dalgångarna.<br />

Attraktionskraft & problem<br />

+ Dramatiskt naturlandskap<br />

+ Storskaliga, rekreativa naturmiljöer<br />

+ Lugn & avskildhet<br />

+ Närhet till E6:an<br />

- Begränsad tillgänglighet till service mm<br />

inom <strong>kommun</strong>en<br />

- Få arbetstillfällen<br />

Näringsliv<br />

Inom zonen finns mycket få arbetsplatser.<br />

Kommunikationer<br />

Anknytningen till goda <strong>kommun</strong>ikationer<br />

är inom zonen störst längs väg 900. Separata<br />

cykelvägar saknas.<br />

ANALYS<br />

85

TÄTORTSZON<br />

Bohus-Malmön skiljer sig delvis från övriga<br />

kustsamhällen eftersom det är vänt mot<br />

öster, vilket här är ovanligt. Bohus-Malmön<br />

är framförallt ett stenhuggarsamhälle<br />

och stenbrott präglar öns västsida.<br />

Inom omfattande delar av tätortsområdena,<br />

ligger befintlig bebyggelse under den nivå<br />

på +2,5m som av Länsstyrelsen och Räddningsverket<br />

utpekas som lägsta tillåtna<br />

nivå för grundläggning vid nybyggnationer<br />

Samhällena i Sotenäs <strong>kommun</strong> har delats<br />

in i 4 tätortsområden, som vart och ett<br />

fungerar som en enhet med egna strukturer,<br />

förutsättningar och identiteter. De 4 tätortsområdena<br />

är:<br />

Tätortszonerna utgörs av befintliga samhällen<br />

med omgivningar. Tätortsområdena<br />

omfattar därmed såväl bebyggda miljöer<br />

som närrekreationsområden och annan<br />

obebyggd mark.<br />

- Kungshamn-Smögen-Hasselösund-<br />

Väjern-Hovenäset<br />

- Hunnebostrand-Ulebergshamn<br />

- Bovallstrand med Bottnafjorden<br />

- Bohus-Malmön<br />

Boende & byggande<br />

Näringsliv<br />

ANALYS<br />

Inom zonen råder ett relativt högt bebyggelsetryck,<br />

framför allt i vattennära lägen.<br />

De tätbebyggda samhällena har till stor del<br />

en 1800-tals eller tidig 1900-talsprägel.<br />

Fisket eller stenindustrin har gett förutsättningar<br />

till försörjning. Det är framför<br />

allt raderna av faluröda sjöbodsgavlar mot<br />

hamnen och de av varandra vindskyddade<br />

ljust målade trähusen som präglar de bohuslänska<br />

fiskesamhällena. Tätorterna växer<br />

nu i utkanterna och upp på höjderna med<br />

mer modern bebyggelse. I Kungshamn och<br />

Smögen finns även inslag av modern industriarkitektur.<br />

De äldre delarna av samhällena har ett högt<br />

upplevelse- och bruksvärde. De har en<br />

småskalighet och tydlig historisk identitet<br />

som efterfrågas av fritidsboende och turister,<br />

men även av åretruntboende.<br />

Huvuddelen av <strong>kommun</strong>ens arbetsplatser<br />

och företag ryms inom någon av de fyra<br />

tätortsområdena. Handelsinriktad verksamhet<br />

återfinns generellt centralt inom<br />

tätorterna. Industriell verksamhet har traditionellt<br />

lokaliserats nära vattnet, vilket<br />

innebär att dessa områden har en central<br />

lokalisering i tätortsområdena. Industriområden<br />

har, i samband med det minskande<br />

behovet av sjötransporter, under senare<br />

tid lokaliserats till områden i tätorternas<br />

utkanter.<br />

Flera av <strong>kommun</strong>ens anläggningar för turistiskt<br />

boende är lokaliserade till tätortszonen<br />

där de återfinns i dess mer perifera<br />

delar. Dessa anläggningar har dock en god<br />

tillgänglighet till tätorternas serviceutbud<br />

och goda möjligheter att utnyttja kollektivtrafiken.<br />

86

Kommunikation<br />

Vägarna inom tätorternas äldre bebyggelsekärnor<br />

är mycket smala. Problematiken<br />

är tydlig främst sommartid när antalet<br />

vistande i dessa områden mångdubblas.<br />

Bristen på utrymme för centralt belägna<br />

parkeringsplatser i den omfattning att tillgodose<br />

behovet under sommamånaderna<br />

ger en omfattande cirkulationstrafik, vilket<br />

förvärrar problemet. De trånga gatorna är<br />

dock en mycket betydande del av samhällskärnornas<br />

identitet och den småskalighet<br />

som utgör grunden för attraktiviteten som<br />

lockar människor hit, både som boende<br />

och besökare.<br />

Attraktionskraft & problem<br />

+ God tillgänglighet till vård, skola, om<br />

sorg<br />

+ God tillgänglighet till kollektivtrafik<br />

+ Tillgång till fritidssysselsättningar<br />

+ Liv & rörelse<br />

+ Gemenskap<br />

+ Variation i boendeformer<br />

- Trafikproblem (sommartid)<br />

- Glest befolkade tätortskärnor (vintertid)<br />

- Bullerpåverkan (främst trafik, men sommartid<br />

även buller kopplat till nattklubbar,<br />

restauranger mm)<br />

De smala vägarna med den tätt intilliggande<br />

bebyggelsen innebär problematik<br />

även med hänsyn till tunga transporter och<br />

deras behov att köra genom tätortskärnorna<br />

för att nå centralt belägna verksamhetsområden<br />

mm.<br />

Även tillgänglighet och säkerhet för cyklister<br />

påverkas av den småskaliga och<br />

täta gatustrukturen då gatorna sällan ger<br />

utrymme för separata cykelbanor.<br />

Landskap<br />

Fisket och stenindustrin har präglat landskapet.<br />

Både vad gäller lokalisering av den<br />

bebyggelse som gett upphov till dagens tätortsområden<br />

och som lämningar eller anläggningar<br />

i landskapet; bryggor, hamnar,<br />

stenbrott mm. Traditionellt bebyggdes den<br />

strandnära marken i skydd av de bakomliggande<br />

bergen. Även idag är det främst<br />

de mer höglänta bergsområdena inom<br />

tätorterna som är obebyggda och utnyttjas<br />

för närrekreation, som utsiktsplatser mm.<br />

Dock har bergen i allt större utsträckning<br />

under senare år ianspråkstagits för bebyggelseutveckling,<br />

vilket påverkar tätorternas<br />

landskapsbild.<br />

Landskapet, både det bebyggda och obebyggda,<br />

har ett högt upplevelse- och bruksvärde.<br />

Bohus- Malmön skiljer sig delvis<br />

från övriga kustsamhällen eftersom det<br />

vätter mot öster. Den västra sidan domineras<br />

och präglas av stenbrottsmiljöer.<br />

ANALYS<br />

87

OMRÅDEN I FOKUS<br />

Kungshamn-Smögen-<br />

Hasselösund-Väjern-<br />

Hovenäset<br />

Attraktionskraft & problem<br />

Kungshamn-Smögen-Hasselösund-Väjern-<br />

Hovenäset har genom åren mer och mer<br />

utvecklats till ett sammanhängande tätortsområde.<br />

Genom tidigare översiktsplaner<br />

och genom detaljplanering har en sammanväxning<br />

främjats, främst mellan Kungshamn<br />

och Väjern. Fortfarande utgörs dock<br />

tätortsområdet av flera starka karaktärsområden<br />

som var och en har sin attraktionskraft<br />

och sin problematik. Kungshamn är<br />

centralorten. Förutom att Kungshamn utgör<br />

en knutpunkt pga att <strong>kommun</strong>hus, högstadieskola<br />

mm är lokaliserade här fungerar<br />

orten även strukturellt som spindeln i nätet.<br />

Smögen/Hasselösund, Väjern och Hovenäset<br />

utgör förlängningar av tätortsområdet i<br />

olika geografiska riktningar.<br />

Tätortsområdet är relativt stort och inriktningen<br />

mot en sammanväxning ger stora<br />

utvecklingsmöjligheter. Utmaningen ligger<br />

i att samordna tätortsområdet- göra service,<br />

skolor, butiker mm lättillgängligt för alla<br />

utan att förlora de kvaliteter och den attraktivitet<br />

som varje delområde besitter.<br />

+<br />

Stor utvecklingspotential<br />

Flera attraktiva karaktärsområden<br />

Stor potential för närrekreation<br />

God tillgång till service, skola mm<br />

-<br />

Splittrade centrumfunktioner<br />

Begränsad tillgänglighet inom tätortsområdet<br />

(gång- & cykeltrafik)<br />

Kungshamn<br />

+<br />

Centralort med god servicetillgång<br />

Relativt levande centrum<br />

God potential för närrekreation<br />

-<br />

Splittrade centrumfunktioner<br />

Begränsad upplevelse av det öppna havet<br />

(trots stor potential)<br />

Smögen/Hasselösund<br />

+<br />

Välkänt besöksmål<br />

Karaktäristisk bebyggelsestruktur<br />

Havet är närvarande i alla delar av orten<br />

Smögenbryggan är en stark attraktionskraft<br />

för Smögen som besöksmål<br />

God tillgänglighet till närrekreation vid<br />

havet<br />

ANALYS<br />

Inom tätortsområdet finns stor potential för<br />

närrekreation, både vid havet och i skogs-/<br />

bergsområden.<br />

Successiva förändringar inom näringssektorn<br />

i kombination med utveckling av nya<br />

verksamhetsområden innebär att attraktiva<br />

markområden, främst i anslutning till vattnet,<br />

utgör omvandlingsområden- på kort<br />

eller lång sikt. De företag som har ett fysiskt<br />

behov av vattenkontakt blir allt färre.<br />

Behovet av vattenkontakt ligger allt mer i<br />

ett upplevelsevärde.<br />

-<br />

Begränsade utvecklingsmöjligheter (ianspråkstagande<br />

av oexploaterade markområden)<br />

”Segregerat” helårsboende och fritidsboende<br />

Begränsat befolkningsunderlag för skola<br />

och service<br />

88

Väjern<br />

+<br />

Ökande helårsboende befolkning<br />

Relativt stor variation i boendeformer<br />

God tillgänglighet till närrekreation i<br />

skogs-/bergsområde<br />

Strand-/hamnområde med stor potential<br />

-<br />

Begränsad tillgång till kvalitativ närrekreation<br />

vid havet<br />

Storskaliga bostadsområden som bryter<br />

mot omgivande landskap och äldre bebyggelsestruktur<br />

Hovenäset<br />

+<br />

Stillsamt & bylikt<br />

Avskildhet<br />

God tillgänglighet till närrekreation<br />

-<br />

Saknar servicefunktioner och därmed naturliga<br />

mötesplatser<br />

Minskande helårsboende befolkning<br />

Avskilt från huvudvägar<br />

Hunnebostrand-<br />

Ulebergshamn<br />

Attraktionskraft & problem<br />

Området präglas, både vad gäller landskapet<br />

och den bebyggda miljön, av stenindustrins<br />

storhetstid.<br />

Hunnebostrand och Ulebergshamn är två<br />

samhällen som successivt växt samman<br />

och som idag utgör ett gemensamt tätortsområde.<br />

Bebyggelseutvecklingen har<br />

under senare år till stor del skett just kring<br />

Ulebergshamn, vilket har medverkat till<br />

sammanväxningen med Hunnebostrand<br />

samt en utveckling av Ulebergshamn<br />

norrut.<br />

Samtliga servicefunktioner är lokaliserade<br />

i Hunnebostrand.<br />

Den övervägande delen av den helårsboende<br />

befolkningen bor i de modernare<br />

bostadsområdena på den östra sidan av väg<br />

174 i Hunnebostrand.<br />

Inom tätortsområdet finns god tillgång till<br />

närrekreationsområden av varierande karaktär.<br />

+<br />

God tillgång till skola, service mm<br />

God tillgång till närrekreation<br />

-<br />

Minskande helårsboende befolkning i de<br />

centrala delarna<br />

”segregation” mellan helårsboende och<br />

fritidsboende<br />

Hunnebostrand<br />

+<br />

God servicetillgång<br />

God tillgång till närrekreation<br />

Levande centrum (med handel, restauranger<br />

mm)<br />

God tillgänglighet till <strong>kommun</strong>ikationsstråk<br />

-<br />

minskande helårsboende befolkning i de<br />

centrala delarna<br />

ANALYS<br />

89

”segregation” mellan helårsboende och<br />

fritidsboende<br />

Ulebergshamn<br />

+<br />

Stillsamt & bylikt<br />

Avskildhet<br />

God tillgänglighet till närrekreation<br />

-<br />

Saknar servicefunktioner och därmed naturliga<br />

mötesplatser<br />

Minskande helårsboende befolkning<br />

Avskilt från huvudvägar<br />

Karaktären med stora trädgårdstomter<br />

reduceras genom avstyckning av mindre<br />

tomter<br />

Bovallstrand med<br />

Bottnafjorden<br />

Attraktionskraft & problem<br />

Bovallstrand är ett småskaligt och väl sammanhållet<br />

tätortsområde. Småskaligheten<br />

innebär närhet till skola och service, även<br />

om servicefunktionerna är begränsade.<br />

Småskaligheten innebär också en god tillgänglighet<br />

till det omland som omger tätorten<br />

och därmed en god tillgänglighet till<br />

närrekreation.<br />

Belägenheten invid Bottnafjorden innebär<br />

att Bovallstrand, trots att samhället rent<br />

fysiskt är avskilt från övriga bebyggelsegrupperingar,<br />

ingår i ett visuellt sammanhang<br />

med Gerlesborg och Skärholmen där<br />

Bottnafjorden är det samlande elementet.<br />

Tillgängligheten mellan Bovallstrand och<br />

Gerlesborg sjövägen är via Bottnafjorden<br />

mycket god.<br />

Lokaliseringen längs väg 174 innebär en<br />

god tillgänglighet till E6:an med ett mindre<br />

avstånd än övriga tätortsområden.<br />

+<br />

Småskaligt<br />

Sammanhållen samhällstruktur<br />

God tillgänglighet till närrekreation<br />

God tillgänglighet till E6:an<br />

-<br />

Centrum avfolkas väsentligt under vinterhalvåret<br />

Begränsat befolkningsunderlag till skola,<br />

service mm<br />

ANALYS<br />

90

Bohus-Malmön<br />

Attraktionskraft & problem<br />

Att Bohus-Malmön är en ö ger platsen naturligt<br />

en stark karaktär. Linfärjan är enda<br />

möjligheten att nå ön förutom med fritidsbåt.<br />

Utöver denna förutsättning har Bohus-Malmön<br />

flera starka karaktärer. Tätorten vätter<br />

som enda tätort i Sotenäs mot öster, medan<br />

västsidan är huvudsakligen obebyggd.<br />

Västsidan är dock inte oexploaterad, utan<br />

domineras av lämningar från stenindustrin<br />

i form av bl a brott och skrotsten. Hela ön<br />

präglas av en karghet. Berget dominerar,<br />

både som slipade, kala och vidsträckta hällar<br />

och som storslagna, unika stenbrottsmiljöer.<br />

Inom tätorten finns viss begränsad service.<br />

Skola och barnomsorg saknas dock, vilket<br />

försvårar för barnfamiljer att bo och leva<br />

här under hela året.<br />

+<br />

Karaktärsfull ö<br />

Storslagen miljö<br />

Havet är starkt närvarande inom alla delar<br />

Stenbrotten utgör unika miljöer<br />

God tillgång till närrekreation med hav och<br />

berg<br />

-<br />

Begränsad tillgänglighet<br />

Avsaknad av skola, barnomsorg och service<br />

utöver den mest grundläggande<br />

Minskande helårsboende befolkning<br />

Åbyfjorden<br />

Attraktionskraft & problem<br />

Landskapet längs Åbyfjorden är mycket<br />

omväxlande med lövskogsområden och<br />

jordbruksmark som når ner till vattnet i de<br />

mer låglänta partierna, vilka står i kontrast<br />

med de mer höglänta delarna där berget<br />

stupar brant ner i fjorden. Fjorden utgör<br />

i sig ett långsmalt, slutet landskapsrum,<br />

vilket innebär att fjordens östsida är påtaglig<br />

och därmed en angelägenhet trots att<br />

<strong>kommun</strong>gränsen går mitt i fjorden. Bebyggelsegrupperingar<br />

finns lokaliserade till ett<br />

flertal platser längs fjorden (Sotenässidan)<br />

liksom enstaka, spridda bostadshus. Med<br />

det ökande exploateringstryck som finns på<br />

markområdena längs fjorden, främst i de<br />

vattennära lägena, följer ett ökande behov<br />

av strukturering av bebyggelseutvecklingen<br />

för att värna landskapets värden<br />

samt allmänhetens tillgång till vattnet och<br />

stränderna. Åbyfjorden ses som ett mycket<br />

värdefullt område med hänsyn till natur-,<br />

kultur- och rekreationsvärden och omfattas<br />

av ett flertal skydd bl a Natura 2000, riksintresse<br />

för naturvård, riksintresse för kulturmiljövård<br />

och särskilda hushållningsbestämmelser<br />

samt landskapsbildsskydd.<br />

Området har som helhet en landsbygdsprägel,<br />

vilken riskerar att fragmenteras och<br />

försvinna med en ostrukturerad och ökande<br />

exploatering.<br />

+<br />

Variationsrikt landskap med landsbygdsprägel<br />

Stora naturvärden, inte minst i form av<br />

större, ofragmenterade naturområden<br />

Stora rekreationsvärden<br />

Ett karaktärsfullt fjordlandskap<br />

-<br />

Högt exploateringstryck kan leda till ökad<br />

fragmentering av landskapet och minskande<br />

allmän tillgänglighet till strand- och<br />

vattenområdet<br />

Begränsad tillgänglighet till större <strong>kommun</strong>ikationsstråk<br />

Begränsad tillgänglighet till skola, service<br />

ANALYS<br />

91

STRATEGI<br />

92

MÅL & STRATEGI<br />

Innehåll<br />

INLEDNING.....................94<br />

Strukturbild norra Bohuslän 95<br />

KOMMUNALA MÅL............95<br />

Vision 2020 95<br />

Kommunstyrelsens inriktningsmål 97<br />

KOMMUNÖVERGRIPANDE<br />

STRATEGIER...................98<br />

BOENDE & BYGGANDE......98<br />

Lokalisering & utformning 98<br />

livsmiljö TÄTORt 98<br />

livsmiljö BEBYGGELSE-<br />

GRUPPERINGAR utanför tätort 99<br />

livsmiljö LANDSBYGD 99<br />

Fördjupade studier 99<br />

NÄRINGSLIV..................101<br />

KOMMUNIKATIONER.......104<br />

Fiske/vattenbruk 107<br />

Jordbruk 107<br />

Skogsbruk 107<br />

Täktverksamhet 107<br />

AREELLA NÄRINGAR.......107<br />

NATURMILJÖ &<br />

FRILUFTSLIV.................108<br />

KULTURMILJÖ................110<br />

ENERGI/TELE-<br />

KOMMUNIKATIONER.......111<br />

Vindkraft 111<br />

Vågkraft 112<br />

Bredband & tele<strong>kommun</strong>ikationer 112<br />

MILJÖSKYDD, HÄLSA<br />

& SÄKERHET...................114<br />

Vatten 114<br />

Förorenad mark 114<br />

Avfall 114<br />

Buller 114<br />

Transporter 115<br />

Översvämningar 115<br />

Radon 115<br />

Elektromagnetiska fält 115<br />

Beredskapshänsyn i<br />

samhällsplaneringen 115<br />

STRATEGIER FÖR<br />

ZONER..........................117<br />

ZON MED<br />

ÖPPET HAV.....................117<br />

SKÄRGÅRDSZON.............119<br />

STRANDZON...................121<br />

KAL BERGZON................124<br />

ZON MED BERGKULLE-<br />

LANDSKAP & UPPODLADE<br />

DALGÅNGAR...................127<br />

ZON MED HÖGLÄNT,<br />

DELVIS SKOGSKLÄTT<br />

BERGKULLELANDSKAP......130<br />

TÄTORTSZON..................132<br />

VATTEN & AVLOPP..........113<br />

STRATEGI<br />

93

INLEDNING<br />

Mål- & strategidelen innehåller <strong>kommun</strong>ala<br />

mål och strategiska ställningstaganden<br />

och principer för utveckling inom ett<br />

antal sektorsintressen med utgångspunkt i<br />

långsiktig hållbarhet. Målen och ställningstagandena<br />

beskriver i ett resonemang <strong>kommun</strong>ens<br />

övergripande viljeinriktning ur ett<br />

helhetsperspektiv:<br />

- Vad vill <strong>kommun</strong>en?<br />

- Vilka strategier ska användas för att nå de<br />

övergripande målen?<br />

Mål- och srategidelen utgör grunden för<br />

planförslaget och därmed grunden för<br />

<strong>kommun</strong>ens syn på den framtida mark- och<br />

vattenanvändning.<br />

Analysdel, mål- och strategidel samt<br />

planförslagsdel har samma upplägg med<br />

ett <strong>kommun</strong>övergripande avsnitt och ett<br />

avsnitt för var och en av de 7 zonerna. För<br />

en <strong>kommun</strong>övergripande översikt eller en<br />

översikt av någon av zonerna ska planförslaget<br />

kunna följas från <strong>analys</strong>, via mål och<br />

strategier till planförslag.<br />

STRATEGI<br />

94

KOMMUNALA MÅL<br />

Vision 2020<br />

För Sotenäs <strong>kommun</strong> finns en övergripande<br />

vision som ligger till grund för all<br />

<strong>kommun</strong>al verksamhet:<br />

Strukturbild<br />

norra Bohuslän<br />

Det goda kustnära livet som förenar<br />

tradition, förnyelse, hållbar utveckling<br />

och framtidstro.<br />

1 Ett gott liv i Sotenäs – hela livet, präglat<br />

av respekt för den enskilde och<br />

människors lika värde<br />

2 Hållbar utveckling – demokratiskt,<br />

socialt, ekonomiskt och miljömässigt<br />

3 Goda betingelser för företagande<br />

4 En attraktiv besöks<strong>kommun</strong><br />

5 Alla finner sitt önskade boende<br />

6 Ett rikt fritids – och kulturutbud<br />

7 Ett livslångt lärande<br />

Genom projektet kustzonsplanering och<br />

landsbygdsutveckling i norra Bohuslän har<br />

de fem nordbohuslänska <strong>kommun</strong>erna genom<br />

beslut i respektive <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />

enats om en strukturbild och ett antal<br />

övergripande överenskommelser kopplade<br />

till de 7 strukturerna:<br />

Öppet hav (mörkblå färg)<br />

Vi är överens om:<br />

• att öppet hav utgör gränsöverskridande<br />

vatten vilket innebär nationella och<br />

globala hänsyn.<br />

• att resursanvändning skall ske med<br />

miljömålen i fokus. Fiske, sjöfart och<br />

energiproduktion är viktiga prioriteringar<br />

för våra <strong>kommun</strong>er.<br />

• att risker i samband med sjöfart skall<br />

uppmärksammas<br />

Skärgården (ljusblå)<br />

Vi är överens om att:<br />

• att skärgården utgör basen för våra<br />

unika natur- och kulturvärden även i ett<br />

nationellt perspektiv.<br />

• att en levande skärgård utgör en av de<br />

viktigaste förutsättningarna för vår attraktionskraft<br />

• att allmänheten skall ha tillträde till<br />

strandzonen<br />

STRATEGI<br />

95

• att naturbruk skall ske med hänsyn till de<br />

stora natur- och kulturvärden som<br />

skärgården utgör<br />

• att risker i samband med sjöfart skall<br />

uppmärksammas<br />

för friluftsliv och besöksnäring.<br />

• Basnäringen jord och skog<br />

• att inlandet rymmer stora opåverkade<br />

områden, med värden som ska skyddas<br />

• att inlandet rymmer naturresurser som<br />

skall utvecklas för naturbruk<br />

STRATEGI<br />

Kustnära områden (orange)<br />

Vi är överens om:<br />

• att vattenkontakten utgör en av de<br />

viktigaste förutsättningarna för<br />

besöksnäringen, havsanknutna yrkesverksamheter<br />

inklusive sjöfart och ett<br />

attraktivt boende och därför skall allmänhetens<br />

tillträde till strandzonen säkerställas<br />

• att vi skall stärka de lokala centra som<br />

utgör viktiga noder för samhällsservice<br />

• att inte belasta kustnära områden med<br />

nya verksamheter och anläggningar<br />

som med fördel kan lokaliseras i inlandet<br />

• att tydliggöra, sprida kunskap om och<br />

bevara och utveckla de natur- och kultur<br />

värden som de kustnära områdena hyser<br />

• att kustnära området rymmer naturresurser<br />

som skall utvecklas för naturbruk<br />

Infrastruktur (röd linje)<br />

Vi är överens om att:<br />

• skapa infrastruktur som är långsiktigt<br />

hållbar där IT, flexibla arbetssätt och<br />

attraktiv kollektivtrafik utgör en viktig<br />

del<br />

• utveckla hållbara lokala transporter<br />

• verka för mellan<strong>kommun</strong>ala gång- och<br />

cykelstråk<br />

• lokalisera ny bebyggelse som stöder ny<br />

och befintlig kollektivtrafik<br />

• utveckla möjligheterna för sjöfart och<br />

båtliv<br />

• samordna energiproduktion och<br />

-distribution<br />

Inland (grönt)<br />

Vi är överens om:<br />

• att utveckla boendemiljöer, verksamhetsmiljöer<br />

och besöksnäringen i inlandet<br />

• att inlandet rymmer höga natur- och kulturvärden<br />

som ska värnas och utvecklas<br />

Regionala servicecentra (svart<br />

punkt)<br />

Vi är överens om:<br />

• Att starka regionala servicecentra<br />

skapar bättre förutsättning för service,<br />

kompetens och arbetstillfällen som vi inte<br />

kan erbjuda själva<br />

• Att starka regionala servicecentra skapar<br />

möjlighet för en befolkningstillväxt hos<br />

oss<br />

• Att regionala servicecentra erbjuder ser -<br />

vice, attraktiv kultur och arbetsplatsmil -<br />

jöer för oss<br />

• Att tillgång till regionala servicecentra<br />

kräver attraktiv infrastruktur och kollektivtrafik<br />

Samverkan<br />

Vi är överens om:<br />

• att vi genom samverkan inom och mellan<br />

våra <strong>kommun</strong>er kan utveckla effektivare<br />

och starkare organisationer<br />

• Att samverkan skapar ekonomiskt underlag.<br />

Vi ska utveckla långsiktiga samverkansformer<br />

för det dagliga arbetet<br />

96

Kommunstyrelsens<br />

inriktningsmål<br />

Kommunstyrelsen har 2009-01-28 fastställt<br />

inriktningsmål (önskvärt resultat) bl a<br />

inom områdena miljö/energi/folkhälsa och<br />

tillväxt/samhällsplanering/infrastruktur.<br />

Miljö, energi & folkhälsa<br />

Bevara en unik miljö<br />

genom att<br />

- Utveckla strategi för den kustnära havsmiljön<br />

- Miljö- och resurshushållning ska prägla<br />

all <strong>kommun</strong>al verksamhet<br />

- Hav, hamnar och stränder hålls rena<br />

- Föroreningar i vatten och luft ska minskas<br />

- En återhållsam byggnation ska prägla<br />

känsliga kulturmiljöer<br />

- Jobba för en trygg och säker <strong>kommun</strong><br />

service och verka som nätverksbyggare.<br />

Ett utvecklat näringslivsarbete ska särskilt<br />

stödja så kallade groddföretag, men också<br />

synliggöra redan etablerade företag<br />

- Ha en god kompetensförsörjning i samverkan<br />

med andra <strong>kommun</strong>er och högskolor<br />

där möjligheter att utnyttja framtida<br />

teknikmöjligheter stimuleras<br />

- Ha en attraktiv besöksnäring där förståelsen<br />

för besöksnäringens betydelse för<br />

<strong>kommun</strong>ens tillväxt och som profesionell<br />

näringsgren har ökat<br />

- Utveckla marknadsföringen, t ex med en<br />

årlig informationsmässa sommartid.<br />

Minskad energiförbrukning<br />

Kommunens samtliga förvaltningar och<br />

bolag ska minska energiförbrukningen med<br />

5% årligen<br />

Förbättra folkhälsan och minska ohälsotalet<br />

för <strong>kommun</strong>ens invånare<br />

Genom att alla <strong>kommun</strong>invånare ska ha<br />

möjlighet till ett gott och aktivt liv på lika<br />

villkor<br />

Tillväxt, samhällsplanering &<br />

infrastruktur<br />

Sotenäs ska vara en attraktiv <strong>kommun</strong><br />

genom att<br />

- Ha en helhetssyn i samhällsplaneringen<br />

med ökad samverkan över <strong>kommun</strong>gränserna<br />

- Ett boende ska värnas och utvecklas i<br />

olika miljöer, med olika upplåtelseformer<br />

där största möjliga hänsyn ska tas till natur-<br />

och kulturmiljön<br />

- Verka för snabba, säkra <strong>kommun</strong>ikationer<br />

inom och utom <strong>kommun</strong>en med förbättrat<br />

vägnät, bättre kollektivtrafik och en aktiv<br />

bredbandsutveckling<br />

- Jobba för ett utvecklat och mer differentierat<br />

näringsliv med goda förutsättningar<br />

för nystartade och befintliga företag, där<br />

<strong>kommun</strong>en ska ha en god dialog, god<br />

STRATEGI<br />

97

KOMMUNÖVERGRIPANDE<br />

STRATEGIER<br />

BOENDE & BYGGANDE<br />

STRATEGI<br />

Det grundläggande målet är en ökning<br />

av antalet helårsboende & en utveckling<br />

av den bebyggda miljön som bygger på<br />

långsiktig hållbarhet<br />

Lokalisering &<br />

utformning<br />

En utveckling av bostäder ska utgå från<br />

ovanstående mål. Rekommendationer för<br />

nytillkommande bebyggelse ska med hänsyn<br />

till detta utgå från läget i landskapet<br />

(zon), karaktären på området (livsmiljö)<br />

och områdets förhållande till vägar och<br />

kollektivtrafik (tillgänglighet). (Se begreppsförklaring/livsmiljö<br />

och zon) Den<br />

planerade bebyggelsens attraktivitet för<br />

helårsboende ska alltid bedömas.<br />

Nytillkommande bebyggelse i <strong>kommun</strong>en<br />

ska lokaliseras med hänsyn till att möjliggöra<br />

en långsiktigt hållbar utveckling, vilket<br />

innebär att:<br />

- undvika fragmentering (se begreppsförklaring/fragmentering)<br />

av landskapet<br />

- att utnyttja befintliga strukturer (vägar,<br />

VA mm)<br />

- att begränsa behovet av transporter<br />

- att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik<br />

- att utnyttja befintlig service och förstärka<br />

underlaget för den<br />

- att åstadkomma goda och attraktiva boendemiljöer<br />

utifrån ett brett spektra av behov.<br />

Bebyggelse, oavsett om det är bostadsbebyggelse<br />

eller bebyggelse för verksamheter,<br />

skall utformas så att den sätts i sitt<br />

sammanhang. Tillkommande byggnader<br />

ska ta hänsyn till befintliga byggnader och<br />

strukturer och inte minst till det landskap<br />

de byggs upp i vad gäller skala, form, färgsättning<br />

och anpassning till terrängförhållanden.<br />

Landskapet och de bebyggda miljöerna<br />

har ett högt värde, med höga natur-,<br />

kultur-, rekreations- och upplevelsevärden.<br />

Med hänsyn till vad dessa värden innebär<br />

för livskvalitet, en god boende- och verksamhetsmiljö<br />

och med hänsyn till de förutsättningar<br />

de innebär för besöksnäringen,<br />

har de även ett mycket högt ekonomiskt<br />

värde. Nytillkommande bebyggelse skall<br />

därför syfta till att förstärka landskapets<br />

och den befintliga bebyggelsens värde.<br />

Bebyggelsens utformning skall utgå från<br />

de förutsättningar och den attraktivitet som<br />

platsen besitter. Det innebär en utgångspunkt<br />

i de tre livsmiljöer som definierats<br />

och som var och en kan erbjuda ett attraktivt<br />

boende utifrån sina unika förutsättningar;<br />

livsmiljö tätort, livsmiljö bebyggelsegrupperingar<br />

utanför tätort och livsmiljö<br />

landsbygd.<br />

livsmiljö TÄTORT<br />

Servicen inom <strong>kommun</strong>en är koncentrerad<br />

till de 4 tätortsområdena. För att utveckla<br />

och upprätthålla en god servicenivå krävs<br />

ett visst befolkningsunderlag. Utifrån dagens<br />

förutsättningar finns inget underlag<br />

för utveckling av fler tätorter, tvärtom<br />

är en ökning av <strong>kommun</strong>ens befolkning<br />

önskvärd för att säkerställa en god service<br />

i form av skola, vård, omsorg, butiker, restauranger,<br />

tillgång till tjänster mm.<br />

Strategin för en bebyggelseutveckling är<br />

därför att i första hand förstärka befintliga<br />

tätorter och dess befintliga strukturer för<br />

<strong>kommun</strong>ikationer, VA mm samt befintlig<br />

service.<br />

Den goda tillgängligheten till service, vård,<br />

skola, omsorg, kollektivtrafik mm som<br />

tätorten erbjuder innebär att förtätning och<br />

utveckling av just tätorterna är en bebyggelseutveckling<br />

som bör prioriteras med<br />

utgångspunkt i en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.<br />

98

livsmiljö BEBYGGESE-<br />

GRUPPERINGAR<br />

utanför tätort<br />

Principiellt är det bättre att utveckla befintliga<br />

bebyggelsegrupperingar än att utveckla<br />

nya. Nya bebyggelsegrupperingar kräver<br />

nya tillfartsvägar med en ökad fragmentering<br />

av landskapet som följd. En återhållsamhet<br />

ska därför gälla för utveckling av<br />

nya bebyggelsegrupperingar. Ett strategiskt<br />

läge med god tillgänglighet till infrastruktur<br />

med kollektivtrafik är av avgörande<br />

betydelse för utvecklingspotentialen inom<br />

befintliga bebyggelsegrupperingar.<br />

Andra faktorer som är av stor betydelse för<br />

en bebyggelsegrupperings utvecklingspotential<br />

är bebyggelsens struktur, områdets<br />

kulturhistoriska värde, bebyggelsens lokalisering<br />

i förhållande till natur-, landskapsoch<br />

upplevelsevärden samt möjligheten att<br />

lösa frågan om vatten och avlopp.<br />

livsmiljö LANDSBYGD<br />

Bebyggelse på landsbygden skall i mycket<br />

högre grad än bebyggelse i tätort anpassas<br />

till det landskap där byggnaden placeras.<br />

Tomterna ska vara stora. Kvaliteten med<br />

boende på landet innefattar bl a möjlighet<br />

till trädgårdsodling och avskildhet (se<br />

beskrivning & illustration av livsmiljöer<br />

under Analys/boende & byggande). Förutsättningarna<br />

för detta ska inrymmas på den<br />

egna tomten. En annan kvalitet är närheten<br />

till större, sammanhängande naturområden.<br />

Det förutsätter att antalet närliggande tomter<br />

som kan uppfattas som en grupp inte<br />

är för stort. Avståndet mellan tomtgrupperingar<br />

bör vara så stort att de upplevs som<br />

skilda grupperingar och att det mellanliggande<br />

naturområdet i sig självt är så stort<br />

att det kan bibehålla naturvärden såväl som<br />

rekreativa värden. Vid utveckling inom<br />

landsbygd ska en avvägning alltid göras<br />

utifrån bebyggelsens tillgänglighet till befintliga<br />

<strong>kommun</strong>ikationsstråk.<br />

Fördjupade studier<br />

För att möjliggöra en långsiktigt hållbar<br />

bebyggelseutveckling med syfte att på<br />

ett resurseffektivt sätt tillskapa attraktiva<br />

boende-, vistelse- och verksamhetsmiljöer<br />

ska fördjupningar av översiktsplanen upprättas<br />

inom de delar av <strong>kommun</strong>en som har<br />

ett högt exploateringstryck, vilket innebär<br />

Åbyfjorden och de fyra tätortsområdena.<br />

Bedömningen av prioriteringsordning för<br />

framtagande av FÖP:ar är följande:<br />

Åbyfjorden<br />

Kungshamn-Smögen-Hasselösund-Väjern-Hovenäset<br />

Hunnebostrand-Ulebergshamn<br />

Bovallstrand med Bottnafjorden<br />

Bohus-Malmön<br />

Behovet av FÖP:ar har beskrivits i de två<br />

tidigare översiktsplanerna för Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong>. Med det upplägg som denna ÖP<br />

har utgör FÖP:ar viktiga komplement för<br />

en konkretisering av planförslaget.<br />

STRATEGI<br />

99

Princip för bebyggelsekomplettering inom befintliga bebyggelsegrupperingar. Grå byggnader<br />

är befintliga. Röda representerar förslag till komplettering med utgångspunkt i ett hänsynstagande<br />

till befintlig bebyggelsestruktur.<br />

STRATEGI<br />

Princip för bebyggelsekomplettering på landsbygd med tillägg av nya, mindre bebyggelsegrupper<br />

som motsvarar de befintliga i antal hus, storlek på tomter, mellenrum mellan grupper<br />

mm. Närhet till <strong>kommun</strong>ikationsstråk och ett begränsat behov av anläggning av nya<br />

vägar ska beaktas.<br />

100

NÄRINGSLIV<br />

Målet är en expansion av den lokala arbetsmarknaden.<br />

Besöksnäringen ska utvecklas och stärkas.<br />

Information, marknadsföring samt profilering<br />

lokalt, regionalt och internationellt<br />

ska genomföras med sikte på ökad nyetablering<br />

av företag, ökad inflyttning och en<br />

ökning av antalet besökare.<br />

Utvecklingsmöjligheter för verksamheter<br />

och företag ska finnas inom hela <strong>kommun</strong>en.<br />

Inriktning och omfattning ska dock<br />

följa principen för bebyggelse, vilket innebär<br />

att verksamheten ska anpassas till läget<br />

i landskapet (zon), karaktären på området<br />

(livsmiljö) och förhållande till vägar och<br />

kollektivtrafik (tillgänglighet). Verksamhetsområden<br />

med plats för störande eller<br />

ytkrävande verksamheter ska koncentraras<br />

till ett fåtal platser med ett sådant läge att<br />

landskapet tål dess storskalighet, att boendemiljöer<br />

inte berörs av störningarna och<br />

att de är lättillgängliga ur transportsynpunkt.<br />

Serviceverksamheter med inriktning<br />

på handel och annan centrumanknuten<br />

verksamhet ska i första hand lokaliseras till<br />

tätortsområdenas centrumområden. Även<br />

småindustri som är möjlig att integrera i<br />

boendemiljöer ska i första hand knytas till<br />

tätortsområdena för att utnyttja befintliga<br />

strukturer vad gäller service, <strong>kommun</strong>ikationer,<br />

samverkan mellan företag mm.<br />

En ökning av tjänsteföretag och verksamheter<br />

med inriktning på högteknologisk<br />

utveckling ska eftersträvas. Även denna<br />

typ av företag kan med fördel integreras<br />

med bostäder, service, allmänna mötesplatser<br />

mm. Ett sätt att stimulera etableringen<br />

av sådana företag kan vara så kallade<br />

”växthus”. Byggnader med ett antal små<br />

kontors-/verksamhetslokaler där vissa<br />

rum, tjänster och viss utrustning utnyttjas<br />

gemensamt. Växthusen ger möjlighet för<br />

flera småföretagare att samverka och skapa<br />

nätverk samtidigt som kostnaderna för varje,<br />

enskild företagare begränsas. Förutsättningar<br />

att etablera denna typ av verksamhetslokaler<br />

ska beaktas vid planläggning i<br />

de centrala delarna av tätorterna.<br />

På landsbygden ska verksamheter främjas<br />

som har koppling till jord- och skogsbruk,<br />

natur- och kulturmiljöer samt internetbaserade<br />

verksamheter och distandarbete utan<br />

direkt behov av övrig service eller kringverksamheter.<br />

Ett tele- och bredbandsnät<br />

med god kvalitet för hela <strong>kommun</strong>en är<br />

därför en viktig förutsättning.<br />

Nyetableringar av verksamheter med stort<br />

transportbehov ska lokaliseras i anslutning<br />

till befintliga transportleder och inom<br />

områden där transporterna innebär en begränsad<br />

störning på befintliga och framtida<br />

boendemiljöer. Etableringar i vattennära lägen<br />

ska förbehållas verksamheter med vattenanknytning<br />

där behovet av vatten kan<br />

vara av både fysisk och upplevelsemässig<br />

karaktär. Allmänhetens tillgång till vattnet<br />

ska även vid verksamhetsetableringar prioriteras.<br />

Kommunens näringslivsstrategi innebär att<br />

<strong>kommun</strong>en genom den lokala näringslivspolitiken<br />

ska understödja nyföretagande,<br />

särskilt småföretagande, som ett led i att<br />

utveckla nya branscher. Personalen, den<br />

idag kanske viktigaste resursen för företagen,<br />

ska värnas genom tillgång till en<br />

god boendemiljö samt ett rikt fritids- och<br />

kulturliv. Tillgången till institutioner för<br />

utbildningar, en väl fungerande infrastruktur<br />

och tillgängligheten till kompletterande<br />

företag är av stor betydelse för utveckling<br />

av företagandet.<br />

Utvecklingen av besöksnäringen förutsätter<br />

en utgångspunkt i långsiktig hållbarhet,<br />

vilket innebär att de värden- vackra,<br />

värdefulla och levande bebyggelsemiljöer,<br />

ett rekreativt och upplevelserikt landskap<br />

med en mångfald av natur- och kulturvärden<br />

samt ett levande jord-/skogsbruk och<br />

yrkesfiske- som besöksnäringen utgår ifrån<br />

kan fortleva, utvecklas och förstärkas. Ledorden<br />

inom alla besöksnäringens områden<br />

ska vara kvalitet, god service och flexibilitet.<br />

En viktigt del i detta är att öka tillgängligheten<br />

till besöksmål i <strong>kommun</strong>en. Nya<br />

STRATEGI<br />

101

ostad<br />

verksamhet<br />

tätort<br />

<strong>kommun</strong>ikation<br />

verksamhetsområde<br />

STRATEGI<br />

Princip för verksamhetsutveckling<br />

där icke-störande<br />

verksamheter ska<br />

integreras med bostäder,<br />

service mm och<br />

där störningspåverkande<br />

verksamheter<br />

koncentreras till ett<br />

fåtal områden med<br />

god tillgänglighet och<br />

goda förutsättningar<br />

för transporter<br />

102

nischer inom besöksnäringen ska utvecklas<br />

i ett samarbete mellan näringen och <strong>kommun</strong>en.<br />

Anläggningar för turistiskt boende i form<br />

av campingar/stugbyar är av stor betydelse<br />

för besöksnäringens fortlevnad och utveckling.<br />

Anläggningarna är dock ytkrävande<br />

och konkurrerar ofta med naturvärden<br />

liksom andra värden för det rörliga friluftslivet.<br />

En avvägning mellan intressena<br />

är därför viktig. För en långsiktigt hållbar<br />

utveckling bör en återhållsamhet mot nya<br />

anläggningar gälla. Befintliga anläggningar<br />

ska dock ges förutsättningar för utveckling.<br />

En avvägning ska även ske mellan<br />

önskemål om utveckling utifrån campinggästernas<br />

önskemål och landskapets förutsättningar.<br />

Vid utveckling av campingverksamhet ska<br />

ungdomars möjligheter till boende beaktas.<br />

Tillgänglighet till service- och nöjesutbud<br />

ska då särskilt beaktas genom exempelvis<br />

förbättrade möjligheter för gång- och cykeltrafik<br />

samt kollektivtrafik.<br />

Även andra former av turistiskt boende bör<br />

ges goda förutsättningar att utvecklas. Boendeformen<br />

bör anpassas till livsmiljön.<br />

STRATEGI<br />

103

KOMMUNIKATIONER<br />

STRATEGI<br />

Det totala transportbehovet ska minska.<br />

Som utgångspunkt i planering som rör<br />

<strong>kommun</strong>ikationer, tillgänglighet mm finns<br />

dels riksdagens mål för trafiksäkerhet och<br />

transportpolitik, dels Vägverkets 4-stegsprincip<br />

och dels <strong>kommun</strong>ala trafikmål.<br />

Riksdagens mål för trafiksäkerheten<br />

Långsiktiga mål:<br />

Ingen ska dödas eller skadas allvarligt till<br />

följd av trafikolyckor. Vägtransportsystemets<br />

utformning och funktion ska anpassas<br />

till de krav som följer av detta.<br />

Riksdagens mål för transportpolitiken<br />

- Ett tillgängligt transportsystem<br />

- Hög transportkvalitet<br />

- Säker trafik<br />

- God miljö<br />

- Positiv regional utveckling<br />

- Ett jämställt vägtransportsystem<br />

Vägverkets 4-stegsprincip:<br />

åtgärder ska <strong>analys</strong>eras i följande<br />

ordning:<br />

Steg 1. Åtgärder som påverkar transportbehovet<br />

och val av transportsätt.<br />

Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande<br />

av befintligt vägnät och fordon.<br />

Steg 3. Vägförbättringar och mindre<br />

ombyggnadsåtgärder.<br />

Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder<br />

Kommunala mål<br />

- Att skapa en säker och tillgänglig trafikmiljö<br />

för alla trafikanter. Trafiksäkerhetsarbetet<br />

skall särskilt beakta barnens och<br />

de äldres behov<br />

- Trafikolycksstatistikens trend ska minska<br />

minst 10 % varje år, räknat som ett genomsnitt<br />

under en treårsperiod, fr o m år<br />

2007<br />

- Kommunens gång- och cykelvägnät skall<br />

utvecklas med minst ett objekt årligen<br />

En strategisk planering för ett helhetstänkande<br />

vad gäller boende, verksamheter och<br />

<strong>kommun</strong>ikationer är av stor betydelse för<br />

en långsiktigt hållbar utveckling genom<br />

exempelvis minskade transportbehov.<br />

Väg 174 och väg 171/872 utgör <strong>kommun</strong>ens<br />

huvudvägar med direkt eller indirekt<br />

anslutning till väg E6. Det är i första hand<br />

god tillgänglighet till dessa som ska beaktas<br />

vid utveckling av bl a bostäder och<br />

verksamheter.<br />

Arbetspendlingen är ett viktigt komplement<br />

till den lokala arbetsmarknaden. Med<br />

ökade bränslepriser och en målsättning<br />

som innebär minskning av transportbehovet<br />

är en effektiv kollektivtrafik en viktig<br />

förutsättning.<br />

En styrning av bostads- och verksamhetsutveckling<br />

utifrån kollektivtrafikstråk,<br />

vilka huvudsakligen motsvaras av huvudvägarna,<br />

innebär förutsättningar för en<br />

god tillgänglighet till omgivningen och till<br />

omvärlden. En god tillgänglighet innebär<br />

i sin tur en attraktionskraft för ett gott boende.<br />

För <strong>kommun</strong>invånare som inte bor i<br />

anslutning till stråken kan tillgängligheten<br />

till kollektivtrafiken tillgodoses genom<br />

pendelparkeringar. Dessa lokaliseras i<br />

knutpunkter där mindre <strong>kommun</strong>ikationsstråk<br />

möter stråken för kollektivtrafiken.<br />

En bättre generell tillgång till kollektivtrafiken<br />

bidrar till att stärka underlaget för<br />

densamma, vilket kan resultera i en effektivisering<br />

i form av bl a förbättrad turtäthet.<br />

Pendelparkeringar kan dessutom utnyttjas<br />

för samåkning med bil.<br />

En förbättrad tillgänglighet till regionala<br />

knutpunkter- Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan,<br />

Göteborg, Oslo för anslutning med<br />

tåg, flyg och andra bussförbindelser ger en<br />

ökad livskvalitet och innebär en möjlighet<br />

för fler människor att bosätta sig i Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong>. Kollektivtrafik med båt kan t ex<br />

ses som en visionär utveckling. Båttrafik<br />

från Kungshamn till Lysekil via Bohus-<br />

Malmön och Preemraff skulle kunna fungera<br />

som både arbets- och skolpendling och<br />

innebära förbättrade förutsättningar att<br />

vara helårsboende på Bohus-Malmön.<br />

Utöver en utveckling som underlättar<br />

104

Illustration av huvudvägar<br />

med kollektivtrafik<br />

inom <strong>kommun</strong>en samt<br />

noder där dessa stråk<br />

möter det övriga vägnätet.<br />

Nytillkommande<br />

bebyggelse och verksamheter<br />

bör förhålla sig<br />

till denna struktur för en<br />

långsiktigt hållbar utveckling<br />

STRATEGI<br />

105

pendling till och från <strong>kommun</strong>en ska utveckling<br />

även ske av kollektivtrafiken<br />

inom <strong>kommun</strong>en. Detta för att underlätta<br />

<strong>kommun</strong>ikationer mellan tätorterna för<br />

t ex arbetspendling och tillgänglighet till<br />

service.<br />

Ett ställningstagande kring bebyggelseutveckling<br />

utanför tätort ska utgå inte bara<br />

från bebyggelsens struktur utan även från<br />

områdets strategiska läge för god tillgänglighet<br />

och energieffektiva <strong>kommun</strong>ikationer.<br />

Lämpligheten ska även omfatta<br />

bedömningar av behovet av förstärkning<br />

av vägnätet och dess konsekvenser på<br />

landskapsbild och områdets identitet.<br />

- Infarten till Ulebergshamn - Klev<br />

- Klev -<br />

<strong>kommun</strong>gränsen mot Tanum via Brygge<br />

Utöver ett rationellt och ”pendlingsvänligt”<br />

cykelvägnät bör möjligheten att märka ut<br />

ett sammanhängande cykelvägnät i anslutning<br />

till kusten längs befintliga, mindre<br />

vägar utredas. Ett sådant cykelvägnät, med<br />

koppling till cykelvägnätet längs huvudvägarna<br />

har ett stort rekreativt värde och<br />

skapar tillgång till badplatser, hamnområden<br />

mm för både boende och besökare i<br />

<strong>kommun</strong>en.<br />

Cykelvägar är ett komplement till övrig<br />

<strong>kommun</strong>ikation som med en effektiv<br />

struktur kan fungera som ett hållbart transportsystem<br />

för arbetspendling och tillgänglighet<br />

till service mm. Det är dessutom en<br />

betydande tillgång med hänsyn till folkhälsan.<br />

Målet är att fram till år 2020 bygga ut<br />

ett cykelvägnät som ger en sammanhängande<br />

struktur från Amborseröd via Hovenäset,<br />

Kungshamn, Väjern, och Hunnebostrand<br />

till Bovallstrand. Cykelvägnätet bör<br />

byggas ut med minst en ny etapp/år. En<br />

möjlig etappindelning kan vara:<br />

- Amborseröd-Hovenäset<br />

- Hovenäset (via Johannesviks camping) -<br />

Kungshamn (Parkgatan)<br />

- Inom Kungshamn: Parkgatan -<br />

Bäckevikstorget<br />

- Bäckevikstorget, Kungshamn -<br />

befintlig cykelväg Väjern<br />

- Väjern - Solviks camping<br />

- Solviks camping - infarten till Ramsvik<br />

- infarten till Ramsvik - infarten till Ödby<br />

STRATEGI<br />

- infarten till Ödby -<br />

befintlig cykelväg södra Hunnebostrand<br />

- Befintlig cykelväg Hunnebostrand -<br />

Hunnebostrands camping<br />

- Hunnebostrands camping -<br />

infarten till Ulebergshamn (från väg 174)<br />

106

AREELLA NÄRINGAR<br />

Fiske/vattenbruk<br />

Marint anknuten verksamhet inom fiskerinäringen<br />

såväl som inom besöks-,<br />

restaurangnäringen m fl ska värnas. Utveckling<br />

av fiskerinäringen ska ske med<br />

inriktning mot långsiktig hållbarhet.<br />

Kommunen har en positiv inställning till<br />

förändringar av förutsättningarna inom<br />

fiskerinäringen som innebär övergång till<br />

en mer naturvårdsbaserad förvaltning med<br />

målsättning att bl a återställa de naturliga<br />

fiskbestånden för att säkerställa näringens<br />

fortlevnad.<br />

Fisketurismen har stor utvecklingspotential.<br />

Verksamheten innebär en ekonomiskt<br />

lönsam breddning av både yrkesfisket och<br />

besöksnäringen. Den utvecklar även fisket<br />

ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv med<br />

hänsyn till fångstmetoder och värdet på<br />

fångsten.<br />

Jordbruk<br />

Jordbruket är betydelsefullt för <strong>kommun</strong>ens<br />

utveckling, både vad gäller en<br />

bibehållen levande landsbygd och ett<br />

bevarande av det öppna kulturlandskapet<br />

där inte minst upplevelsevärdena är stora.<br />

I anspråkstagande av jordbruksmark för<br />

ändamål som inte på något sätt gynnar kulturmiljön<br />

ska därför undvikas. Utveckling<br />

av boendeformer och verksamheter som<br />

är förenliga med ett fortsatt öppethållande<br />

av jordbruksmarken och som kan anpassas<br />

till landskapsbilden ses dock som mycket<br />

positiv.<br />

rekreationsvärden.<br />

Täktverksamhet<br />

Inom <strong>kommun</strong>en finns ett stort antal gamla<br />

stentäkter med upplag av skrotsten/vattenbyggnadssten<br />

samt lämpligt material för<br />

uttag av t ex blocksten. För att i viss mån<br />

tillgodose behovet av vattenbyggnadssten<br />

är <strong>kommun</strong>en positiv till att sten tas ut från<br />

lämpliga täkter.<br />

Utskeppning av sten kan ske vid iordningställd<br />

kaj vid Hagaberg, Kungshamn. Berg<br />

som tas ut på Bohus-Malmön kan lastas<br />

ut vid Stallebrottet. Ur miljösynpunkt är<br />

utskeppning med fartyg att föredra framför<br />

transporter med lastbil.<br />

Stenindustrin har på ett betydande sätt<br />

präglat och utvecklat <strong>kommun</strong>en. Graniten<br />

är ett av <strong>kommun</strong>ens karaktärsdrag. Utveckling<br />

inom ramen för de befintliga, aktiva<br />

brotten, Ävja, Valla och Germunneröd<br />

(tillståndsprövning pågår), ses som mycket<br />

positiv.<br />

Skogsbruk<br />

Det begränsade skogsbruk som idag bedrivs<br />

ska bestå och ska även fortsatt kunna<br />

bedrivas på ett rationellt sätt inom ramen<br />

för de hänsynstaganden som krävs för ett<br />

bevarande av skogens natur-, kultur- och<br />

STRATEGI<br />

107

NATURMILJÖ & FRILUFTSLIV<br />

STRATEGI<br />

Strategier för naturområden ska utgå<br />

från dess skala och lokalisering.<br />

Naturområden av stor betydelse kan delas<br />

in i tre huvudgrupper utifrån skala och lokalisering:<br />

- bostadsnära natur inom tätortsområdenparker,<br />

badplatser, utiktsberg, kyrkogårdar<br />

mm<br />

- närrekreationsområden- större, sammanhängande<br />

rekreationsområden inom<br />

tätortsområdena<br />

- storskaliga naturområden- stora, oexploaterade<br />

och huvudsakligen ofragmenterade<br />

naturområden<br />

Värdefulla och attraktiva naturområden är<br />

av stort värde för <strong>kommun</strong>ens attraktivitet<br />

för boende och besökande. Det ligger<br />

därför i <strong>kommun</strong>ens intresse att förvalta<br />

och utveckla dessa värden. Viljan att vårda<br />

värdena grundas därmed inte bara på naturvärdet<br />

i sig utan även på dess upplevelsevärden.<br />

Det är av stor vikt att områden där<br />

naturen betecknas som särskilt värdefull<br />

eller ekologiskt känslig bevaras och säkerställs<br />

för framtida generationer. Ambitioner,<br />

mål och värderingar enligt <strong>kommun</strong>ens<br />

naturvårdsplan (under bearbetning), beslut<br />

om riksintressen, naturinventeringar mm<br />

ska beaktas vid prövning av ny bebyggelse<br />

eller andra förändringar i miljön. Inom<br />

områden med sammanhängande, oexploaterade<br />

naturområden bör återhållsamhet<br />

mot ny bebyggelse gälla med hänsyn till<br />

att undvika fragmentering av landskapet,<br />

vilket är av skada för områdets helhetsvärden<br />

(se begreppsförklaring/fragmentering).<br />

Större, sammanhängande naturområden<br />

har just genom sin storlek ett värde som<br />

rekreationsområde genom möjligheten att<br />

känna lugn, stillhet och ensamhet.<br />

Vandringslederna har ett viktigt syfte som<br />

tillgängliggörare av naturmark och naturupplevelser.<br />

Deras fortlevnad bör värnas.<br />

Vandringsledernas sträckning ska vara<br />

flexibel och utvecklas i samarbete med<br />

markägarna då detta är en förutsättning för<br />

dess fortlevnad. Nätet av vandringsleder<br />

ska utvecklas och förbättras som en del i<br />

att göra värdefulla besöksmål inom <strong>kommun</strong>en<br />

tillgängliga och för att förbättra<br />

förutsättningarna för rekreation och friluftsliv.<br />

En god tillgång till kvalitativa och<br />

attraktiva naturmiljöer är en viktig faktor<br />

för att stärka <strong>kommun</strong>ens attraktivitet som<br />

boende- och besöks<strong>kommun</strong>.<br />

En avvägning mellan båtliv som fritidssysselsättning<br />

och övriga fritidssysselsättningar<br />

kopplade till det rörliga friluftslivet-<br />

bad, promenader, utflykter vid vattnet<br />

är av stor betydelse. Utveckling av hamnar<br />

ska huvudsakligen ske genom utbyggnad<br />

av befintliga hamnanläggningar samt inom<br />

områden som på annat sätt redan präglas<br />

av mänsklig påverkan, t ex gamla stenutlastningskajer,<br />

outnyttjade industrihamnar<br />

mm. Tidigare oexploaterade strand- och<br />

grundområden ska i största möjliga mån<br />

undvikas. Vid utveckling av hamnar ska<br />

områden med god tillgänglighet via befintliga<br />

vägar premieras. Då tillgången till båt<br />

och båtplats är en väsentlig del av attraktionskraften<br />

för boende i Sotenäs <strong>kommun</strong>,<br />

bör frågan om båtplats beaktas i varje detaljplan<br />

som omfattar bostäder.<br />

108

Utveckling och bevarande av naturmiljöer/<br />

grönstruktur ska utgå från naturområden i<br />

tre skalor:<br />

Bostadsnära natur (överst)<br />

Närrekreationsområden (mitten)<br />

Större, oexploaterade naturområden (nederst)<br />

STRATEGI<br />

109

KULTURMILJÖ<br />

STRATEGI<br />

Ett brett spektra av kulturmiljöer som<br />

visar en kulturhistorisk utveckling från<br />

stenåldern fram till idag ska bevaras och<br />

säkerställas för framtida generationer<br />

att ta del av<br />

Kulturmiljön är en viktig faktor för utvecklingen<br />

i <strong>kommun</strong>erna. De kulturhistoriska<br />

värdena visar på en stor bredd, från<br />

fornlämningar, till sillperioder, badkultur<br />

och turism. Allt skapar en sammanhållen<br />

kontinuitet från tidigaste stenålder fram<br />

till dagens besöksmål, och allt kan tydas i<br />

landskapet.<br />

Liksom naturmiljön i Sotenäs <strong>kommun</strong> har<br />

kulturmiljön ett stort värde för attraktiviteten<br />

som boende- och besöks<strong>kommun</strong>. Det<br />

gäller såväl fornlämningar som lämningar<br />

från tidigare verksamheter och bevarade<br />

bebyggelsemiljöer. När det gäller fornlämningsmiljöer<br />

och lämningar efter tidigare<br />

verksamheter som t ex stenindustrin är det<br />

av stort värde att på plats kunna läsa av<br />

och få en förståelse för det som en gång<br />

pågått på platsen. Det innebär bevarande<br />

av en helhetsmiljö där även det landskap<br />

som gett förutsättningarna bevaras. När det<br />

gäller kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer<br />

återfinns de huvudsakligen centralt<br />

i våra tätorter. Bevarandevärdet skall i<br />

dessa miljöer samspela med en målsättning<br />

att hålla dem levande med boende, service,<br />

verksamheter mm.<br />

Med utgångspunkt i det kulturhistoriska<br />

underlag som tagits fram under 2009 som<br />

en sammanställning och uppdatering av<br />

värdefulla kulturmiljöer i Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

är ambitionen att successivt arbeta fram ett<br />

<strong>kommun</strong>omfattande kulturmiljöprogram<br />

med ställningstaganden kring kulturmiljöer<br />

och kulturmiljöfrågor.<br />

Kulturmiljöprogrammet ska presentera de<br />

kulturhistoriska värden och miljöer som<br />

<strong>kommun</strong>en värnar om. Det bör även förmedla<br />

viljan kring hur dessa miljöer ska<br />

förvaltas och utvecklas för att dels kunna<br />

fortleva och även för framtida generationer<br />

kunna berätta historien om Sotenäs, dels<br />

kunna utgöra en attraktiv del i en boende-<br />

och besöksmiljö. Väl underhållna och<br />

tillgängliga kulturmiljöer utgör en unik och<br />

attraktiv del i Sotenäs som boende- och<br />

besöksmiljö.<br />

Ett kulturmiljöprogram bör utgå från ambitionen<br />

att förstärka kulturmiljöer som en<br />

värdefull tillgång och begränsa synen på<br />

kulturmiljöer som en begränsning i samhällsplaneringen.<br />

Vid arbetet med FÖP:ar för tätortsområdena<br />

bör inventeringar göras inom de miljöer<br />

som i kulturmiljöunderlaget pekas ut som<br />

värdefulla. En sådan inventering bör innehålla<br />

beskrivningar dels av bebyggelsens<br />

struktur, dels om bebyggelsen i sig, och<br />

dels av mellanrummen; allmänningarnas<br />

funktion, gatornas utformning mm. Arbettet<br />

med kulturmiljöfrågor i FÖP:arna ska<br />

arbetas in som fördjupningar i kulturmiljöprogrammet.<br />

De miljöer som i kulturmiljöunderlaget<br />

pekas ut som värdefulla ska utgöra förutsättningar<br />

i arbetet med samhällsplaneringen.<br />

Utpekandet av värdefulla kulturmiljöer<br />

innebär därmed inte en fullständig<br />

begränsning för samhällsutveckling inom<br />

eller i anslutning till dessa områden, utan<br />

att hänsyn till värdena kan tas i ett tidigt<br />

skede av planeringsprocessen. Därmed<br />

finns förutsättningar att inarbeta de kulturhistoriska<br />

värdena och utnyttja dessa för att<br />

höja områdets kvalitet och attraktivitet.<br />

110

ENERGI/TELEKOMMUNIKATIONER<br />

Kommunens mål när det gäller energioch<br />

klimatfrågor är att uppmuntra privatpersoner,<br />

små och medelstora företag<br />

och organisationer till ett energi- och klimateffektivt<br />

beteende genom kostnadsfri<br />

och opartisk rådgivning, temadagar,<br />

utställningar och föredrag för att få målgrupperna<br />

att se möjligheter att minska<br />

sin energianvändning, välja förnyelsebara<br />

energikällor, värdera konsumtion,<br />

nöjen, resor och transporter utifrån<br />

klimathänsyn samt förmedla en helhetssyn<br />

när det gäller energianvändning och<br />

klimatpåverkan.<br />

Vid lokalisering och utformning av ny<br />

bebyggelse ska energifrågorna beaktas.<br />

Förnyelsebara energikällor ska premieras.<br />

Storleken på verk, struktureringen av verk<br />

(i grupp eller utspritt), antalet verk mm är<br />

faktorer som utöver en lokal lämplighetsbedömning<br />

har stor betydelse för landskapsbild<br />

och helhetsupplevelse.<br />

Ställningstaganden kring prövning av nya<br />

vindkraftverk ska göras utifrån följande<br />

faktorer:<br />

storlek- vilken storlek och typ av verk som<br />

skall tillåtas.<br />

gruppering- vilken struktur verken ska ha;<br />

grupperade i ett minsta och största antal<br />

eller enstaka verk utspridda över en större<br />

yta. Ställningstaganden kring gruppering<br />

har stor betydelse dels för påverkan av<br />

landskapsbilden från själva vindkraftverken<br />

och dels för behovet av anläggningar i<br />

anslutning till verken, t ex vägar. Utbyggnad<br />

av nya vägar påverkar i sig landskapsbilden<br />

och bidrar till en ökad fragmentering<br />

av landskapet.<br />

Vindkraft<br />

Mot bakgrund av <strong>kommun</strong>ens småskaliga<br />

landskap och stora natur- och kulturvärden<br />

har <strong>kommun</strong>en en återhållsam hållning till<br />

utbyggnad av vindkraft. I den vindkraftsutredning<br />

som antogs som faktaunderlag<br />

av <strong>kommun</strong>styrelsen i februari 2010 har 30<br />

områden identifierats som möjliga för vindkraftsetablering<br />

utifrån ett antal kriterier<br />

avseende bl a skyddsavstånd, riksintressen<br />

och olika typer av skydd för landskapet och<br />

natur-/kulturmiljöer. I en miljökonsekvensbeskrivning<br />

bedöms lämpligheten av<br />

vindkraftsetablering inom vart och ett av<br />

de identifierade områdena utifrån bl a miljöpåverkan<br />

och landskapsbild. Utredningen<br />

redovisar därmed var vindkraftsetablering<br />

är lämplig ur ett platsspecifikt perspektiv.<br />

Utifrån beaktande av konsekvenserna för<br />

vart och ett av de 30 områdena kvarstår<br />

3 områden som i vindkraftsutredningen<br />

pekas ut som möjliga utbyggnadsområden.<br />

Inom dessa områden är <strong>kommun</strong>en villig<br />

att pröva en vindkraftsetablering.<br />

antal -hur många verk/grupperingar som<br />

ska tillåtas inom varje utpekat område.<br />

ledningsnätet- utbyggnad av vindkraft<br />

inom Sotenäs <strong>kommun</strong> förutsätter att den<br />

befintliga kraftförsörjningen är tillräcklig.<br />

En förstärkning av kraftledningsnätet<br />

skulle kunna innebära behov av utbyggnad<br />

av en 130 kV-ledning. En sådan utbyggnad<br />

kan innebära en större kostnad och en<br />

större landskapsbildspåverkan än vindkraftverken<br />

själva. I det fall en utbyggnad<br />

av vindkraft förutsätter en förstärkning av<br />

kraftledningsnätet ska detta utredas före<br />

beslut om vindkraftsetablering. Frågan om<br />

förstärkning ligger hos nätägaren.<br />

En utbyggnad av havsbaserad vindkraft är<br />

inte möjlig i Sotenäs <strong>kommun</strong>. Det område,<br />

Svaberget, som tidigare diskuterats<br />

hyser stora naturvärden och är ett direkt<br />

olämpligt område för vindkraftsetablering.<br />

STRATEGI<br />

111

Vågkraft<br />

Kommunen har en generellt positiv inställning<br />

till vågkraft. En lämplighetsprövning<br />

ska innefatta en avvägning mellan energieffektivitet,<br />

marina värden, yrkesfiske,<br />

påverkan på landskapsbild/besöksnäring<br />

samt behov av förstärkning av kraftledningsnätet.<br />

Bredband &<br />

tele<strong>kommun</strong>ikationer<br />

Det skall finnas god tillgänglighet till bredband<br />

i hela <strong>kommun</strong>en. En kontinuerlig<br />

förbättring av tele- och bredbands<strong>kommun</strong>ikationerna<br />

ska ske i takt med teknikutvecklingen.<br />

Kommuen har dock en<br />

återhållsam hållning till uppförande av nya<br />

master med tanke på landskapsbildspåverkan.<br />

Samordning och samverkan mellan<br />

operatörer är ett krav för att bygglov till<br />

nya master ska ges. Påverkan på landskapsbilden<br />

ska alltid utredas.<br />

STRATEGI<br />

112

VATTEN & AVLOPP<br />

Kommunen skall verka för att boende<br />

och verksamheter i tätorterna har tillgång<br />

till vatten av god kvalitet och i tillräcklig<br />

mängd samt ett fullgott omhändertagande<br />

av sitt avlopp.<br />

Erforderlig förstärkning av de olika orternas<br />

vattenförsörjningsanläggningar skall<br />

ske i den takt som behövs för att tillgodose<br />

bebyggelseutvecklingens behov. Förstärkning<br />

av reningsverkens kapacitet ska ske<br />

där reningen idag inte uppfyller gällande<br />

myndighetskrav samt i den takt som krävs<br />

för att tillgodose bebyggelseutvecklingens<br />

behov. För detta ändamål krävs att en <strong>kommun</strong>täckande<br />

VA-plan arbetas fram för befintliga<br />

VA-områden med avloppsreningsverk<br />

och områden som inom överskådlig<br />

tid bedöms lämpliga att implementera till<br />

<strong>kommun</strong>alt VA-område. Planen skall ange<br />

beräknat årtal och kostnad för respektive<br />

projekt.<br />

Kommunen har en generös inställning till<br />

anslutning av ytterligare bebyggelse till det<br />

<strong>kommun</strong>ala vatten- och avloppsnätet.<br />

För att begränsa belastningen på vattenmiljön<br />

erfordras för ny, spridd bebyggelse<br />

fullgod avloppsrening med slamavskiljare<br />

och infiltration- eller markbäddsanläggning.<br />

Inom Åbyfjordens, Örnefjordens och särskilt<br />

Vikefjordens tillrinningsområden bör<br />

endast undantagsvis nya avloppsutsläpp<br />

tillåtas i vattendrag.<br />

Turistanläggningar utan tillfredsställande<br />

avloppsrening ska anslutas till <strong>kommun</strong>ens<br />

reningsverk.<br />

Belägenheten invid Västerhavet motiverar<br />

att <strong>kommun</strong>en omfattas av så kallad<br />

hög skyddsnivå för enskilda avlopp, med<br />

höga krav på utformning av enskild avloppsanordning<br />

(se begreppsförklaring/hög<br />

skyddsnivå). Tillsynsarbetet med att få till<br />

stånd sanering av enskilda avlopp bör intensifieras<br />

och fastigheter inom <strong>kommun</strong>nens<br />

vattenskyddsområde bör prioriteras.<br />

Vid nytillkommande bebyggelse i nya eller<br />

befintliga bebyggelsegrupperingar ska anslutning<br />

ske till gemensam, lokal avloppsreningsanläggning<br />

med biologisk och/eller<br />

kemisk rening med god reningseffekt och<br />

tillgång till lämplig recipient. Alla enskilda<br />

VA-anläggningar ska utformas på ett sätt<br />

som säkerställer fullgod reningsfunktion<br />

vid åretruntbruk av de anslutna fastigheterna.<br />

STRATEGI<br />

113

MILJÖSKYDD, HÄLSA & SÄKERHET<br />

Vatten<br />

Vatten i alla dess former utgör en mycket<br />

viktig resurs. Havet utgör grundförutsättningen<br />

för fiskerinäringen såväl som för<br />

många delar av besöksnäringen. Havet är<br />

dessutom utgångspunkten för utvecklingen<br />

av <strong>kommun</strong>ens tätorter och en viktig del<br />

i attraktiviteten för Sotenäs <strong>kommun</strong> som<br />

boende- och besöks<strong>kommun</strong>. Liksom för<br />

all användning av resurser är långsiktig<br />

hållbarhet ett nyckelbegrepp för utveckling<br />

av verksamheter, anläggningar mm som<br />

direkt eller indirekt påverkar hav, sjöar och<br />

vattendrag. Vid utveckling av hamnområden<br />

ska största möjliga hänsyn tas till<br />

vattenmiljön och till att föroreningar förebyggs.<br />

Uppsamlingsmöjligheter för spillolja,<br />

avfall och latrin ska finnas lätt tillgängliga<br />

inom större hamnområdena. Vid<br />

marinor och uppläggningsplatser för båtar<br />

ska på sikt spillvatten från högtryckstvätt<br />

tas om hand och renas.<br />

Vid planläggning av ny bebyggelse ska<br />

området förses med lämpligt placerade gemensamma<br />

utrymmen för avfallshantering<br />

och där så är möjligt även källsortering.<br />

Buller<br />

Trafikbuller<br />

Ett attraktivt boende innefattar utöver en<br />

god placering och utformning av boendet<br />

även goda förutsättningar i boendemiljön.<br />

Ny bostadsbebyggelse ska uppföras<br />

på ett sådant sätt att bullerstörningar inte<br />

uppkommer inomhus eller utomhus. Naturvårdsverkets<br />

riktlinjer för trafikbuller ska<br />

tillämpas. Risk för trafikbuller bör särskilt<br />

uppmärksammas utmed vägarna 171 och<br />

174 samt längs tätorternas genomfarter.<br />

STRATEGI<br />

Täckdikning och dränering av våtmark<br />

ska undvikas för att reducera effekterna<br />

av jordbrukets närsaltläckage. Av samma<br />

anledning ska träd och buskridåer längs<br />

vattendrag bevaras.<br />

Förorenad mark<br />

Vid planläggning och lovprövning inom<br />

eller i anslutning till mark som är klassad<br />

som förorenad (se beskrivning av MIFOdatabas<br />

s. 50) ska särskild hänsyn tas till<br />

detta.<br />

Avfall<br />

Avfallsplanen är det övergripande gemensamma<br />

planeringsinstrumentet för<br />

avfallshanteringen inom Sotenäs, Lysekils,<br />

Munkedals och Tanums <strong>kommun</strong>er. Målet<br />

för verksamheten är sammanfattningsvis<br />

ett hållbart och kretsloppsanpassat system<br />

med maximal återvinning och en minimering<br />

av deponerat material.<br />

Industribuller<br />

Risk för bullerstörningar ska även beaktas<br />

med hänsyn till industriella verksamheter<br />

med höga bullernivåer. Nya industriella<br />

verksamheter som är omgivningspåverkande<br />

genom lukt- eller bullerstörningar,<br />

storskalighet eller intensiva/tunga transporter<br />

ska så långt det är möjligt lokaliseras<br />

till Hogenäs. Storskalig industriell verksamhet<br />

med behov av vattenkontakt bör<br />

lokaliseras till Ödegården. Kommunen ska<br />

tillämpa skyddsavstånd enligt ”Bättre plats<br />

för arbete”, Socialstyrelsen, med hänsyn<br />

till produktionen vid anläggningarna. Naturvårdsverkets<br />

riktlinjer för industribuller<br />

ska följas.<br />

Övrigt buller<br />

Offentliga tillställningar ska följa de krav<br />

som ställs i Sotenäs <strong>kommun</strong>s bullerpolicy,<br />

vilken baseras på Socialstyrelsens allmänna<br />

råd samt på Naturvårdsverkets riktlinjer.<br />

Vid etablering av verksamheter som kan<br />

utgöra en störning för omgivningen,<br />

114

t ex idrottshall, restauranger och liknande<br />

ska bullerdämpande åtgärder redovisas i<br />

bygglovsskedet.<br />

Transporter<br />

Vid byggande i anslutning till vägar där<br />

farligt gods transporteras ska behovet av<br />

säkerhetsavstånd till vägen beaktas.<br />

Lokalisering av nyetableringar av industriella<br />

verksamheter med farligt gods-transporter<br />

till Hogenäs innebär att transporter<br />

med farligt gods genom vattenskyddsområdet<br />

för Dale vatten begränsas. Även<br />

trafikering genom tätbebyggda områden<br />

begränsas.<br />

Kommunen bör utse område för uppställning<br />

och omlastning av tunga fordon, så<br />

kallad nattparkering, och för omlastning,<br />

då tyngre släpfordon inte har framkomlighet<br />

i vissa delar av <strong>kommun</strong>en. För<br />

beredningsindustrin finns även behov av<br />

kyl- och fryslager i kombination med omlastningsmöjligheter.<br />

Översvämningar<br />

I flertalet av <strong>kommun</strong>ens samhällen ligger<br />

centrala gator och hamnplaner ca +<br />

1,50 över kartans nollplan. För att kunna<br />

bedöma konsekvenserna av en framtida<br />

höjning av havsnivån för <strong>kommun</strong>ens tätorter<br />

har kartor tagits fram som redovisar<br />

hur långt vattnet ”når” vid ett vattenstånd<br />

på +2,0 respektive + 2,5 meter över kartans<br />

nollplan. I utvecklingskartorna för tätortsområdena<br />

pekas områden ut (inom de<br />

centrala delarna) där marknivån är lägre än<br />

2.5m och där befintlig bebyggelse och infrastruktur<br />

har så viktiga funktioner och så<br />

höga värden att åtgärder bör utredas för att<br />

säkra dessa delar från översvämningar och<br />

framtida havsnivåhöjningar.<br />

I arbetet med fördjupade översiktsplaner<br />

för tätortsområdena har dessa frågor en<br />

självklar plats.<br />

Radon<br />

Påverkan av radonstrålning begränsas genom<br />

en bestämmelse om radonsäkert byggande.<br />

Radongashalten i ny bebyggelse ska<br />

ligga under gällande gränsvärde, 200Bq/<br />

m 3 . Enligt nationella miljömålet god strålmiljö<br />

ska alla bostäder ligga under gränsvärdet<br />

2020. Kommunen bidrar till att mätningar<br />

genomförs, genom kampanjer och<br />

genom att vara behjälplig då fastighetsägare<br />

önskar utföra mätningar, samt kräver<br />

åtgärder där det behövs. Fastighetsägare<br />

ska upplysas om risker och åtgärder vid<br />

förhöjda radonhalter i bergborrade brunnar.<br />

Elektromagnetiska fält<br />

Vid lokalisering och utformning av nya elanläggningar<br />

och ny bebyggelse ska exponering<br />

för elektromagnetiska fält begränsas.<br />

Kring master ska ett säkerhetsavstånd<br />

om 1,5 gånger mastlängden tillämpas.<br />

Beredskapshänsyn i<br />

samhällsplaneringen<br />

De extraordinära händelser som bedöms<br />

beröra den fysiska planeringen bör beaktas<br />

i detaljplaner där en begräsning av risken<br />

eller av konsekvenserna för någon av dessa<br />

är möjlig (se avsnit förutsättningar/miljö,<br />

hälsa & säkerhet/beredskapshänsyn).<br />

För brand i skola/nattklubb är det främst<br />

tillgängligheten som kan beaktas. Till allmänt<br />

tillgängliga byggnader, liksom till<br />

bostadsområden, ska tillgången till minst<br />

två tillfartsvägar/-möjligheter eftersträvas.<br />

Detsamma gäller brand i båthamn. Möjligheten<br />

att förbättra situationen i hamnarna<br />

ur brandsynpunkt ska beaktas vid de planprövningar<br />

som berör hamnområden.<br />

För att i ett tidigt skede i en planprocess<br />

för utveckling av ny bebyggelse kunna<br />

bedöma de geotekniska förutsättningarna<br />

är en översiktlig skredriskkartering ett värdefullt<br />

kunskapsunderlag. En sådan finns<br />

framtagen för Sotenäs <strong>kommun</strong>. Den är<br />

dock inte heltäckande och behov finns av<br />

en aktualisering. Frågan om skredrisk bör<br />

STRATEGI<br />

115

elysas i FÖP:arna för tätortsområdena.<br />

Naturkatastrofer innebär till viss del<br />

samma problematik som höjda havsvattennivåer,<br />

då det i första hand bedöms omfatta<br />

översvämningar och ökade flöden vi<br />

kraftig nederbörd. Beredskapshänsyn ska<br />

beaktas i FÖP:ar och detaljplaner, främst i<br />

de centrala delarna av tätortsområdena där<br />

marken är låglänt och byggnader och infrastruktur<br />

därmed är sårbart.<br />

Risken för stopp i vattenverk (till följd<br />

av exempelvis läckage från farligt godstransporter)<br />

kan begränsas främst genom<br />

lokalisring av verksamheter med tranport<br />

av farligt gods till områden där en transport<br />

genom vattenskyddsområden undviks.<br />

Hogenäs är det område i Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

som lämpar sig bäst ur den, och även<br />

andra, aspekter.<br />

STRATEGI<br />

116

STRATEGIER FÖR ZONER<br />

ZON MED ÖPPET HAV<br />

Boende & byggande<br />

Ingen ny bebyggelse ska tillkomma inom<br />

zonen. Resonemang kring anläggningar för<br />

energiförsörjning redovisas under rubriken<br />

energi/tele.<br />

Näringsliv<br />

Fisketurismen ska ges utrymme att utvecklas.<br />

Kommunen ser också positivt på en<br />

utveckling av andra nischer och verksamheter,<br />

inom besöksnäringen eller någon<br />

annan näringsgren, med koppling till havet<br />

under förutsättning att verksamheten inte<br />

förbrukar havet som resurs.<br />

Det öppna vattenområdet rymmer stora<br />

värden för framför allt sjöfart och fiske.<br />

För att säkerställa den framtida användningen<br />

av området för sjöfart och fiske är<br />

det dock av stor betydelse att förutsättningarna<br />

för dessa näringar utvecklas på<br />

ett sätt som innebär långsiktig hållbarhet.<br />

Det innebär bl a utveckling av yrkesfisket<br />

i en riktning som gör att fiskbestånden kan<br />

växa till. Det innebär också att farlederna<br />

ska hållas fria från anläggningar eller verksamheter<br />

som kan utgöra en störning.<br />

Kommunikationer<br />

Befintliga farleder som berör zonen ska<br />

värnas.<br />

Areella näringar<br />

Yrkesfiskets förutsättningar ska värnas.<br />

Utveckling av yrkesfisket mot en ökad<br />

långsiktig hållbarhet, vare sig det gäller det<br />

traditionella fisket eller nya nischer kopplade<br />

till havet, är positiv.<br />

Ändrad markanvändning inom zonen kan<br />

vara aktuell med utveckling av vågkraft.<br />

Kommunen ser positivt på en sådan utveckling,<br />

med hänsyn till utvinning av<br />

förnyelsebar energi och inte minst med<br />

hänsyn till utveckling av en ny bransch<br />

för näringslivet som bedöms kunna ge ett<br />

tillskott av arbetstillfällen inom en bransch<br />

med goda framtidsutsikter. Kommunen är<br />

mån om att en eventuell utveckling av vågkraft<br />

ska ske i samverkan med yrkesfiskets<br />

intressen.<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

Upplevelsevärdet av det storslagna, öppna<br />

havet ska värnas. Stor restriktivitet gäller<br />

kring alla former av anläggningar som kan<br />

påverka landskapsbilden eller den biologiska<br />

mångfalden negativt.<br />

Kulturmiljö<br />

Hänsyn ska tas till marina lämningar, t ex<br />

skeppsvrak, inom zonen.<br />

STRATEGI<br />

117

Energi/tele<br />

Kommunen har en generellt positiv inställning<br />

till vågkraft och ställer sig positiv till<br />

utredningar kring, och anläggningar för,<br />

vågkraft som syftar till en utveckling av<br />

vågkraften som energikälla. Tillstånd för<br />

utbyggnad av vågkraft prövas inom <strong>kommun</strong>ens<br />

vattenområde av miljödomstolen.<br />

I det fall en vågkraftsetablering kan ske på<br />

ett sätt som är acceptabelt för yrkesfisket<br />

och sjöfarten är <strong>kommun</strong>en positiv till en<br />

sådan utbyggnad.<br />

En utbyggnad av havsbaserad vindkraft är<br />

inte möjlig i Sotenäs <strong>kommun</strong>. Det område,<br />

Svaberget, som tidigare diskuterats<br />

hyser stora naturvärden och är ett direkt<br />

olämpligt område för vindkraftsetablering.<br />

Miljöskydd, hälsa & säkerhet<br />

Årlig kontroll av läckage från nerv- och<br />

senapsgasdumpningen utanför Måseskär<br />

ska utföras av berörd tillsynsmyndighet.<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> kommer att bevaka processen<br />

och medverka i diskussioner kring<br />

den gasledning som planeras till Preemraff<br />

och som berör Sotenäs <strong>kommun</strong>. Tankar<br />

finns på att gemensamt i de fem nordbohuslänska<br />

<strong>kommun</strong>erna ta fram ett tematiskt<br />

tillägg till ÖP för det öppna havsområdet.<br />

Ett sådant dokument skulle exempelvis<br />

kunna hantera denna typ av ärenden.<br />

Vatten & avlopp<br />

STRATEGI<br />

EU har tagit fram ett vattendirektiv där<br />

målet är en god vattenstatus år 2015 (undantag<br />

finns med tidsfrist till år 2021). I<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> har den ekologiska vattenstatusen<br />

i de 13 utpekade vattenförekomsterna<br />

bedömts som måttlig (3 på en<br />

5-gradig skala). Ett åtgärdsprogram ska tas<br />

fram av vattenmyndigheten. Ställningstaganden<br />

som berör vattenstatus bör utgå bl<br />

a från detta program. Generellt kan ställningstaganden<br />

göras med utgångspunkt<br />

i dricksvattenuttag och skydd av yt- och<br />

grundvattentäkter, bevarandevärden gällande<br />

strandskydd, rörligt friluftsliv och<br />

biologiska intressen, <strong>kommun</strong>ikationsfrågor<br />

rörande <strong>kommun</strong>ikationsleder, hamnanläggningar<br />

och marinor, produktion av<br />

el, områden med jordbruksbevattning,<br />

torvtäkter mm, säkerhet beträffande skredoch<br />

översvämningsområden, lokalt omhändertagande<br />

av dagvatten, rekommendationer<br />

till sådana verksamheter som påverkar<br />

vattenkvaliteten och vattentillgång. Detta<br />

är åtgärder som inte utförs inom zonen<br />

med öppet vatten, men som har betydande<br />

konsekvenser för denna zon.<br />

118

SKÄRGÅRDSZON<br />

<strong>kommun</strong>en har vid havet och med tanke<br />

på det stora antal utskeppningsplatser, fartygshamnar<br />

mm som har utvecklats i <strong>kommun</strong>en<br />

för fiske, stenindustri, skuttrafik<br />

mm ska förutsättningarna för en framtida<br />

ökning av sjöfart, både för gods- och persontrafik<br />

till havs beaktas.<br />

Hastighetsbegränsningarna längs de inre<br />

farlederna bör ses över med syfte att begränsa<br />

utsläpp från fritidsbåtar och minska<br />

störningarna inom känsliga områden.<br />

De inre farlederna är av stor betydelse för<br />

<strong>kommun</strong>ikationer på vatten, inte minst för<br />

fritidsbåtar och därmed det rörliga friluftslivet.<br />

Förutsättningarna för dessa ska värnas.<br />

Anläggningar eller verksamheter som<br />

kan störa farlederna ska inte tillåtas.<br />

Boende & byggande<br />

Med anledning av den betydande omfattning<br />

av skärgårdsområdet som omfattas av<br />

riksintressen för naturvård och friluftsliv<br />

ska området prioriteras för detta. Det innebär<br />

att ett bevarandeperspektiv generellt<br />

ska gälla. Exploatering är generellt inte<br />

lämplig inom skärgårdszonen. Upplevelsen<br />

av det storslagna havet och den oexploaterade<br />

skärgården är en viktig resurs för<br />

både boende och besökare. Alla typer av<br />

anläggningar och verksamheter som påverkar<br />

landskapsbilden och den naturnära<br />

upplevelsen ska prövas restriktivt med utgångspunkt<br />

i dessa värden.<br />

Näringsliv<br />

Zonen rymmer stora värden för besöksnäringen<br />

som ska tillvaratas och nyttjas, men<br />

inte förbrukas. Nya anläggningar för verksamheter<br />

är därmed inte lämpliga.<br />

Kommunikationer<br />

Med tanke på miljöutvecklingen inom<br />

transportsektorn, med tanke på det läge<br />

Möjligheten att utveckla persontrafik med<br />

båt ska beaktas. Främst kan detta vara ett<br />

alternativ till bil- och busstrafik för pendling<br />

och övrigt resande mellan Sotenäs och<br />

Lysekil där avståndet är betydligt kortare<br />

sjövägen än landvägen.<br />

Areella näringar<br />

Kommunen har generellt en positiv inställning<br />

till vattenbruk i form av mussel- och<br />

ostronodlingar. En viktig förutsättning är<br />

att odlingarna sköts på ett lämpligt sätt,<br />

vilket bl a innebär att musslorna skördas<br />

regelbundet. Att musslorna skördas är en<br />

förutsättning för att erhålla den positiva<br />

miljöeffekt som musslorna har genom att<br />

de tar upp näringsämnen från vattnet. Fiskodling<br />

bedöms dock som olämpligt med<br />

hänsyn till ekonomi och energihushållning.<br />

Lämpligheten av utökat vattenbruk<br />

i Åbyfjorden ska utredas i en fördjupad<br />

översiktsplan.<br />

Yrkesfiskets förutsättningar ska värnas.<br />

Kommunen ser positivt på en utveckling<br />

inom näringen samt för verksamheter som<br />

innebär en koppling till besöksnäringen.<br />

Långsiktig hållbarhet är ett nyckelbegrepp<br />

för utvecklingen.<br />

STRATEGI<br />

119

Naturmiljö & friluftsliv<br />

De mycket stora och unika natur- och<br />

rekreationsvärden som skärgårdszonen<br />

besitter ska värnas. De utgör en mycket<br />

viktig förutsättning för besöksnäringen. De<br />

utgör också en mycket viktig faktor i den<br />

livskvalitet som människor eftersträvar då<br />

de väljer att bosätta sig i <strong>kommun</strong>en, vilket<br />

innebär att de är en stor resurs i strävan att<br />

öka den helårsboende befolkningen.<br />

Miljöskydd, hälsa & säkerhet<br />

Utpekade platser för muddertippning ska<br />

värnas p g a att det endast finns ett fåtal<br />

platser längs norra Bohusläns kust som<br />

lämpar sig för detta. Verksamheter eller anläggning<br />

som kan komma i konflikt med<br />

dessa bör inte tillåtas.<br />

Utveckling av befintliga anläggningar för<br />

friluftsliv och turistiskt boende ska ta stor<br />

hänsyn till det omgivande landskapet. Natur-<br />

och rekreationsvärden ska prioriteras.<br />

Allmänhetens tillgänglighet till strand- och<br />

vattenområden ska värnas.<br />

Kulturmiljö<br />

Utpekade värdefulla kulturmiljöer och<br />

kulturlämningar ska bevaras och möjligheten<br />

av uppleva dem i sammanhang med<br />

det omgivande landskapet ska värnas. En<br />

god tillgänglighet till kulturmiljöerna ska<br />

eftersträvas. Förbättring av tillgängligheten<br />

i form av exempelvis vandringsleder och<br />

cykelvägar ses som mycket positivt.<br />

Tomtningar, trankokerilämningar, gravar,<br />

maritima ristningar, hamn- och brygganläggningar,<br />

stenbrott, sjömärken, fyrar,<br />

byggnader knutna till fiske och fyrverksamhet<br />

samt vrak är lämningar som förekommer<br />

inom zonen och som ska beaktas.<br />

Energi/tele<br />

STRATEGI<br />

Skärgårdszonen anses vara olämplig för<br />

etablering av vindkraft p g a den omfattande<br />

exponeringen. Zonens markområden är<br />

kala och inte så kuperade. Dessutom vänder<br />

sig samtliga <strong>kommun</strong>ens tätortsområden<br />

ut mot skärgårdszonen. Olämpligheten<br />

grundar sig även på det höga bruksvärde i<br />

form av rekreations- och upplevelsevärden<br />

som området besitter.<br />

Vatten & avlopp<br />

För skärgårdszonen gäller detsamma som<br />

för den öppna havszonen avseende vattendirektivet.<br />

120

STRANDZON<br />

Strandzonen omfattas i sin helhet av riksintresse<br />

enligt 4 kap. miljöbalken. Det innebär<br />

att friluftslivets värden ska prioriteras<br />

med undantag för tätortsutveckling och<br />

utveckling av det lokala näringslivet.<br />

Restriktiviteten mot nytillkommande bebyggelse<br />

grundar sig även på att marknivån<br />

inom strandzonen inom många delar<br />

är låg och terrängen låglänt och flack. Med<br />

hänsyn till den framtida vattennivåhöjning<br />

som förutspås och de riktlinjer för nybyggnation<br />

kring detta som ges av Länsstyrelsen<br />

skall ny bebyggelse undvikas.<br />

Näringsliv<br />

Boende & byggande<br />

Med hänsyn till de mycket höga värden<br />

som strandområdet besitter och det skydd<br />

det omfattas av ska en generellt restriktiv<br />

hållning gälla för ny bebyggelse. De<br />

upplevelsemässiga och rekreativa värdena<br />

tillsammans med natur- och kulturvärden<br />

är oersättliga för besöksnäringen och för<br />

Sotenäs som en attraktiv boende<strong>kommun</strong>.<br />

Området utgör dessutom en alltmer exklusiv<br />

resurs för människors välbefinnande<br />

från vilket nya långsiktigt hållbara verksamhetsnäringar<br />

kan utvecklas. Bevarandet<br />

av dessa värden betingar därmed även ett<br />

högre ekonomiskt värde än det samlade<br />

värdet av att bebygga marken.<br />

Bebyggelsegrupperingar eller ens enstaka<br />

landsbygdspräglad bebyggelse inom denna<br />

zon är därmed olämpligt att utveckla. Restriktivitet<br />

ska gälla även för andra ingrepp<br />

i landskapet än bebyggelse. Inte heller<br />

omfattande ny- eller ombyggnation av vägar,<br />

uppförande av master eller liknande<br />

landskapselement är lämpligt. Bevarande<br />

av landskapsbilden och den allmänna tillgängligheten<br />

är av högsta prioritet.<br />

Verksamheter med inriktning på rekreation,<br />

upplevelser, friluftsliv mm och anläggningar<br />

för dessa kan vara lämpligt inom strandzonen.<br />

Den allmänna tillgängligheten är<br />

dock en förutsättning även i det sammanhanget.<br />

Anläggningar eller verksamheter<br />

inom strandzonen får inte förbruka strandzonens<br />

värden.<br />

Kommunikationer<br />

Vägnätet inom strandzonen ska vara fortsatt<br />

småskaligt. En restriktiv hållning till<br />

nytillkommande bebyggelse och anläggningar<br />

innebär en restriktiv hållning till<br />

utbyggnad av vägar. Kommunen är dock<br />

positiv till att utveckla en sammanhängande<br />

struktur av attraktiva cykelvägar. Dessa<br />

cykelvägar bör huvudsakligen utgöras av<br />

befintliga småvägar med kompletterande<br />

nya vägsträckningar som länkar samman<br />

de befintliga vägavsnitten. Denna cykelvägstruktur<br />

har framför allt ett rekreativt<br />

syfte med stort värde för allmänhetens<br />

tillgänglighet till kusten och ett stort värde<br />

för folkhälsan. Det kustnära cykelvägnätet<br />

ska fungera som ett komplement till de<br />

planerade cykelvägarna i anslutning till<br />

huvudvägnätet vars främsta syfte är att<br />

möjliggöra ett utnyttjande av cykel som<br />

transportmedel.<br />

Möjligheten att utnyttja befintliga hamnar<br />

och kajer som utgångspunkt för sjötran-<br />

STRATEGI<br />

121

STRATEGI<br />

sporter ska beaktas. Vid utveckling av<br />

hamnar ska hänsyn tas till tillgängligheten<br />

på land (med bil/lastbil).<br />

Areella näringar<br />

Se <strong>kommun</strong>övergripande strategier<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

Generellt är grunda vattenområden (0-6m)<br />

viktiga uppväxt- och födoområden för fisk.<br />

Dessa ska värnas både med hänsyn till de<br />

marina värdena/biologisk mångfald och<br />

med hänsyn till ett levande yrkes- och fritidsfiske.<br />

Ett motstående intresse är utveckling<br />

av hamnar. För att få en rimlig avvägning<br />

mellan dessa intressen ska utveckling<br />

av hamnar huvudsakligen ske genom<br />

utbyggnad av befintliga hamnanläggningar<br />

samt inom områden som på annat sätt<br />

redan präglas av mänsklig påverkan. Tidigare<br />

oexploaterade strand- och grundområden<br />

ska i största möjliga mån undvikas.<br />

Befintliga kajer och djuphamnslägen, som<br />

har ett potentiellt värde för frakt- och sjöfart<br />

bör värnas vare sig de är aktiva idag<br />

eller inte. Vid utveckling av hamnar ska<br />

områden med god tillgänglighet via befintliga<br />

vägar premieras.<br />

Strandområdena i den västra delen av <strong>kommun</strong>en<br />

har viktiga funktioner som mellanrum<br />

och avgränsare mellan tätorterna. Bevarandet<br />

av dessa områden som naturområden<br />

har därmed ytterligare en funktion.<br />

Den utveckling av ett sammanhängande<br />

cykelvägnät inom strandzonen, som beskrivs<br />

under <strong>kommun</strong>ikationer, är av stor<br />

betydelse för allmänhetens tillgänglighet<br />

till kusten med badplatser, småbåtshamnar,<br />

vandringsleder, utsiktsplatser mm. Det<br />

rekreativa värdet är stort. En huvudsaklig<br />

del av strandzonen är av riksintresse för<br />

friluftsliv, vilket motiverar en sådan utveckling.<br />

Kulturmiljö<br />

Utpekade värdefulla kulturmiljöer och kulturlämningar<br />

ska bevaras och möjligheten<br />

att uppleva dem i sammanhang med det<br />

omgivande landskapet ska värnas. Inom<br />

strandzonen utgör bebyggelse knuten till<br />

fraktfart och stenindustri, begravningsplatser,<br />

kustnära odlingslandskap och<br />

stengärdesgårdar tillsammans exempel<br />

på lämningar som kan ha ett stort kulturhistoriskt<br />

värde och som är specifika för<br />

zonen. Inom zonen förekommer även de<br />

lämningar som beskrivs för skärgårdszonen.<br />

Dessa lämningar ska särskilt beaktas.<br />

Kopplingen mellan landskap, kulturmiljö<br />

och naturmiljö förstärker förståelsen för,<br />

och upplevelsen av, detta värdet.<br />

En god tillgänglighet till kulturmiljöerna<br />

ska eftersträvas. Förbättring av tillgängligheten<br />

i form av exempelvis vandringsleder<br />

och cykelvägar ses som mycket positivt.<br />

Energi/tele<br />

Strandzonen är inte lämplig för etablering<br />

av vindkraft, master eller liknande storskaliga<br />

landskapselement. Det höga bruksvärdet<br />

av markområdena inom strandzonen<br />

motiverar restriktiviteten. Storskaliga element<br />

av denna typ påverkar landskapsbilden<br />

och därmed upplevelsevärdet mycket<br />

påtagligt inom strandzonen.<br />

Vatten & avlopp<br />

Med återhållsamhet mot nytillkommande<br />

bebyggelse följer en återhållsamhet mot<br />

nya avloppsanläggningar. Belägenheten<br />

vid västerhavet motiverar en hög skyddsnivå<br />

för enskilda avloppsanläggningar inom<br />

hela <strong>kommun</strong>en. Ju närmre havet desto<br />

starkare motiv.<br />

Förhållningssättet till nya enskilda avlopp<br />

i anslutning till Åbyfjorden som Natura<br />

2000-område ska utredas i en fördjupad<br />

översiktsplan. Det bedöms dock inte vara<br />

ekonomiskt rimligt att ansluta bebyggelse<br />

längs Åbyfjorden till <strong>kommun</strong>ens VA-nät<br />

på grund av avståndet.<br />

122

Miljöskydd, hälsa & säkerhet<br />

Se avsnitt <strong>kommun</strong>övergripande strategier/<br />

miljöskydd.<br />

För större hamnområden ska miljöförbättrande<br />

åtgärder eftersträvas.<br />

STRATEGI<br />

123

KAL BERGZON<br />

vid Örn (Se avsnitt <strong>kommun</strong>ikationer).<br />

Utveckling av bostadsbebyggelse ska inom<br />

zonen ske med utgångspunkt i livsmiljö<br />

bebyggelsegruppering utanför tätort och<br />

livsmiljö landsbygd (se illustration livsmiljöer<br />

under <strong>analys</strong>/boende & byggande).<br />

Lämpligheten av en utveckling av befintliga<br />

bebyggelsegrupperingar bör förutsätta<br />

en god tillgänglighet till de större vägarna.<br />

Utveckling av bebyggelse med utgångspunkt<br />

i livsmiljö landsbygd kan däremot<br />

vara lämplig även i anslutning till det mer<br />

finmaskiga vägnätet. Större vikt ska då läggas<br />

vid möjligheten att utifrån livsmiljöns<br />

förutsättningar tillskapa attraktiva boendemiljöer.<br />

Boende & byggande<br />

Fragmentering av landskapet genom exploatering<br />

inom områden som tidigare inte<br />

tagits i anspråk för bebyggelse, vägar eller<br />

andra anläggningar bör undvikas.<br />

STRATEGI<br />

Utveckling av bostäder ska ske utifrån<br />

tillgänglighet till huvudvägar/kollektivtrafikstråk.<br />

Zonen gränsar till tätortszonen<br />

Kungshamn-Smögen-Hasselösund-Väjern-<br />

Hovenäset, men ligger relativt långt från<br />

dess centrum. Huvud<strong>kommun</strong>ikationsstråken<br />

med kollektivtrafikstråk sträcker<br />

sig dock genom zonen via vägarna 872<br />

och 873, vilket sörjer för en relativt god<br />

tillgänglighet till service, skola mm längs<br />

dessa stråk. Även väg 174 sträcker sig<br />

genom zonen och ger goda förutsättningar<br />

för etablering av attraktiva boendemiljöer<br />

med hänsyn till god tillgänglighet. Området<br />

mellan Väjern och Hunnebostrand har<br />

dock ett stort värde som mellanrum (se<br />

begreppsförklaring/mellanrum), vilket ska<br />

prioriteras.<br />

Korsningarna mellan vägarna 872/873 och<br />

vägarna 871/873 utgör knutpunkter mellan<br />

huvudvägarna/kollektivtrafikstråken och<br />

det övriga vägnätet, vilket gör dessa platser<br />

till strategiska områden för utveckling av<br />

bebyggelse utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.<br />

Utveckling av bostadsbebyggelse<br />

längs väg 873 förutsätter dock en förbifart<br />

Näringsliv<br />

Utveckling av näringsliv och verksamheter<br />

bör inom zonen ske utifrån samma lokaliseringsförutsättningar<br />

som för boende.<br />

Verksamheter med någon form av transportbehov<br />

eller behov av tillgänglighet till<br />

service, andra verksamheter eller liknande<br />

ska lokaliseras i anslutning till de större<br />

vägarna. Verksamheter med koppling till<br />

den livsmiljö som landsbygden utgör eller<br />

internetbaserade verksamheter utan transportbehov<br />

och utan krav på samverkan<br />

med andra verksamheter kan även lokaliseras<br />

i anslutning till det mer finmaskiga<br />

vägnätet.<br />

Anläggningar för turistiskt boende ska ges<br />

förutsättningar för utveckling med hänsyn<br />

till omgivande landskap och dess natur-,<br />

kultur- och rekreationsvärden. Tillgängligheten<br />

mellan anläggningarna och närmsta<br />

tätortscentrum bör förbättras, dels för att<br />

förbättra attraktiviteten för anläggningarnas<br />

gäster, dels för att öka tillgången<br />

till anläggningarnas fritidsanordningar<br />

124

för andra än anläggningens boende. Tillgänglighetsförbättringarna<br />

bör ske för<br />

kollektivtrafik och, där det är rimligt, för<br />

cykeltrafik.<br />

Kommunikationer<br />

Vägarna 174, 872 och 873 som utgör huvudstråk<br />

för <strong>kommun</strong>ikation inom <strong>kommun</strong>en<br />

har sin sträckning genom zonen.<br />

De är av stor betydelse för tillgängligheten<br />

inom <strong>kommun</strong>en och för kontakten med<br />

omvärlden både som bilvägar och som<br />

kollektivtrafikstråk. Vid åtgärder för att<br />

förbättra <strong>kommun</strong>ikationsmöjligheterna<br />

ska fokus därmed ligga på förbättring av<br />

dessa vägar. En förbifart vid Örn har hög<br />

prioritet för att möjliggöra utveckling på<br />

Bohus-Malmön såväl som inom området i<br />

anslutning till tillfartsvägen.<br />

Fragmentering av landskapet i form av nya<br />

vägar ska undvikas. Vid behov av förstärkning<br />

av vägnätet för utveckling av nytillkommande<br />

bebyggelse ska hänsyn tas till<br />

påverkan på landskapsbilden.<br />

Utveckling av cykelvägnät längs huvudvägarna<br />

inom zonen föreslås främst längs<br />

väg 174.<br />

Areella näringar<br />

Zonen innehåller begränsade områden med<br />

jordbruks- och skogsmark. Dessa områden<br />

har dock ett stort värde för landskapsbilden.<br />

Förutsättningarna för jord- och skogsbruket<br />

ska därför värnas. Det görs bl a genom<br />

att undvika nya byggnader, vägar och<br />

liknande element inom större, sammanhängande<br />

områden som är oexploaterade.<br />

Därmed undviks en fragmentering av landskapet,<br />

vilket möjliggör en för landskapet<br />

rationell jord- och skogsbruksdrift.<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

Stora, sammanhängande naturområden,<br />

som endast i liten omfattning är fragmenterade<br />

av bebyggelse, vägar eller liknande,<br />

ska värnas som natur- och rekreationsområden.<br />

Hög prioritet som naturområden har<br />

även det ”mellanrum” som utgör en zon<br />

med relativt låg exploateringsgrad mellan<br />

Väjern och Hunnebostrand. Området har<br />

dels biologiska/upplevelsemässiga naturoch<br />

rekreationsvärden och dels ett värde<br />

just som mellanrum. Tätortsområdena<br />

utgör vart och ett områden med starka karaktärer<br />

och identiteter. Upplevelsen av att<br />

lämna en tätort och nalkas en annan är av<br />

stor betydelse. Bebyggelse längs hela kusten<br />

utan uppehåll skulle ta bort den upplevelsen,<br />

minska tätortsområdenas identitet<br />

och göra kusten mindre tillgänglig.<br />

Vandringsleder inom zonen ska värnas och<br />

utvecklas som ett led i att göra natur- och<br />

kulturmiljöer tillgängliga.<br />

Kulturmiljö<br />

Utpekade värdefulla kulturmiljöer och kulturlämningar<br />

ska bevaras och möjligheten<br />

att uppleva dem i sammanhang med det<br />

omgivande landskapet ska värnas. Inom<br />

zonen förekommer särskilt lämningar i<br />

form av gravar, hällristningar, boplatser,<br />

stenbrott, odlingslandskap, bebyggelse<br />

knuten till jordbruket, by- och gårdstomter,<br />

stengärdesgårdar och äldre vägsträckningar<br />

lämningar. Dessa ska särskilt beaktas.<br />

En god tillgänglighet till kulturmiljöerna<br />

ska eftersträvas. Förbättring av tillgängligheten<br />

i form av exempelvis vandringsleder<br />

och cykelvägar ses som mycket positivt.<br />

Energi/tele<br />

Utveckling av nya nischer inom de areella<br />

näringarna är positivt för en levande landsbygd<br />

och en attraktiv landskapsbild. En<br />

sådan utveckling ska därför främjas under<br />

förutsättning att den är långsiktigt hållbar.<br />

Den vindkraftsutredning som i februari<br />

2010 antogs för Sotenäs <strong>kommun</strong> pekar<br />

inte ut något område som lämpligt för<br />

prövning av vindkraftsutbyggnad i zonen.<br />

En kontinuerlig förbättring av tele- och<br />

bredbands<strong>kommun</strong>ikationerna i takt med<br />

teknikutvecklingen är av stor betydelse för<br />

utveckling av internetbaserade verksamheter.<br />

STRATEGI<br />

125

Vatten & avlopp<br />

Se <strong>kommun</strong>övergripande strategier/vatten<br />

& avlopp.<br />

Miljöskydd, hälsa & säkerhet<br />

Se avsnitt <strong>kommun</strong>övergripande strategier/<br />

miljöskydd, hälsa & säkerhet.<br />

STRATEGI<br />

126

ZON MED BERGKULLELANDSKAP<br />

& UPPODLADE DALGÅNGAR<br />

Utveckling av verksamheter, i de fall<br />

verksamheten har behov av någon form av<br />

transporter, ska ske utifrån tillgänglighet<br />

till huvudvägar/kollektivtrafikstråk. Verksamheter<br />

med koppling till den livsmiljö<br />

som landsbygden utgör eller internetbaserade<br />

verksamheter utan transportbehov och<br />

utan krav på samverkan med andra verksamheter<br />

kan även lokaliseras i anslutning<br />

till det mer finmaskiga vägnätet. Nyetablering<br />

av störningspåverkande verksamheter<br />

är inte lämplig inom zonen.<br />

Förutsättningarna inom zonen lämpar sig<br />

för verksamheter kopplade till de areella<br />

näringarna. Kulturlandskapet, ålderdomligheten<br />

i landskapet och den omfattande<br />

mängden fornlämningar innebär en stor<br />

resurs för utveckling av besöksnäring med<br />

inriktning mot kulturhistoria/kulturmiljö.<br />

Kommunikationer<br />

Boende & byggande<br />

Utveckling av bostäder ska ske utifrån<br />

tillgänglighet till huvudvägar/kollektivtrafikstråk.<br />

Inom zonen sträcker sig väg<br />

171, 174 och en mindre del av väg 872.<br />

Längs väg 174 ska mellanrummen mellan<br />

Väjern och Hunnebostrand respektive<br />

mellan Hunnebostrand och Bovallstrand<br />

och mellan Bovallstrand och Gerlesborg<br />

(<strong>kommun</strong>gränsen) värnas och prioriteras.<br />

Bebyggelse i anslutning till denna väg ska<br />

därför undvikas inom zonen. Korsningarna<br />

mellan vägarna 171/870 /872 i Askum,<br />

mellan vägarna 171/869 vid Lyckan samt<br />

mellan vägarna 171/868 vid Rödskrysset<br />

utgör knutpunkter mellan huvudvägarna/<br />

kollektivtrafikstråken och det övriga vägnätet,<br />

vilket gör dessa platser till strategiska<br />

områden för utveckling av bebyggelse<br />

utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.<br />

Vägarna 171, 174 och 872, som utgör huvudstråk<br />

för <strong>kommun</strong>ikation inom <strong>kommun</strong>en<br />

har sin sträckning genom zonen. De är<br />

av stor betydelse för tillgängligheten inom<br />

<strong>kommun</strong>en och för kontakten med omvärlden<br />

både som bilvägar och som kollektivtrafikstråk.<br />

Vid åtgärder för att förbättra<br />

<strong>kommun</strong>ikationsmöjligheterna ska fokus<br />

därmed ligga på förbättring av dessa vägar.<br />

En förbättring av väg 171 vid Långöns vatten<br />

har hög prioritet.<br />

Fragmentering av landskapet i form av nya<br />

vägar ska undvikas. Vid behov av förstärkning<br />

av vägnätet för utveckling av nytillkommande<br />

bebyggelse ska hänsyn tas till<br />

påverkan på landskapsbilden.<br />

Utveckling av cykelvägnät längs huvudvägarna<br />

inom zonen föreslås främst längs<br />

väg 174.<br />

Areella näringar<br />

Näringsliv<br />

Det småskaliga odlingslandskapet inom<br />

zonen är av stor betydelse för områdets<br />

karaktär och attraktivitet och ska därför<br />

värnas. Nya byggnader, vägar eller<br />

andra anläggningar som kan bidra till en<br />

fragmentering av landskapet ska undvikas<br />

inom områden som huvudsakligen<br />

är oxeploaterade. På det sättet bibehålls<br />

STRATEGI<br />

127

STRATEGI<br />

förutsättningarna för, ett för landskapet,<br />

rationellt jordbruk. Samma förhållningssätt<br />

ska gälla för områden med förutsättningar<br />

för skogsbruk.<br />

Utveckling av nya nischer inom de areella<br />

näringarna är positivt för en levande landsbygd<br />

och en attraktiv landskapsbild. En<br />

sådan utveckling ska därför främjas under<br />

förutsättningar att den är långsiktigt hållbar.<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

Det relativt väl utvecklade nätverket av<br />

vandringsleder ska värnas som en viktig<br />

del av rekreationsvärdet inom zonen.<br />

Zonen rymmer ett brett spektra av attraktiva<br />

naturmiljöer från kustlandskap med<br />

kala klippor, till ädellövskogar och täta<br />

granskogar med höga upplevelse- och<br />

rekreationsvärden. Vandringslederna ger<br />

tillgänglighet till de olika miljöerna och<br />

länkar samman dem till en unik helhetsupplevelse.<br />

Stora, sammanhängande naturområden,<br />

som endast i liten omfattning är fragmenterade<br />

av bebyggelse, vägar eller liknande<br />

ska värnas som natur- och rekreationsområden.<br />

Hög prioritet som naturområden<br />

har även de ”mellanrum” som utgör en<br />

zon med relativt låg exploateringsgrad<br />

mellan Väjern och Hunnebostrand, mellan<br />

Hunnebostrand och Bovallstrand samt<br />

mellan Bovallstrand och Gerlesborg (<strong>kommun</strong>gränsen).<br />

Dessa områden har dels<br />

biologiska/upplevelsemässiga natur- och<br />

rekreationsvärden och dels ett värde just<br />

som mellanrum. Tätortsområdena utgör<br />

vart och ett områden med starka karaktärer<br />

och identiteter. Upplevelsen av att lämna<br />

en tätort och nalkas en annan är av stor betydelse.<br />

Bebyggelse längs hela kusten utan<br />

uppehåll skulle ta bort den upplevelsen,<br />

minska tätortsområdenas identitet och göra<br />

kusten mindre tillgänglig.<br />

Kulturmiljö<br />

Utpekade värdefulla kulturmiljöer och<br />

kulturlämningar ska bevaras och möjligheten<br />

att uppleva dem i sammanhang med<br />

det omgivande landskapet ska värnas. En<br />

god tillgänglighet till kulturmiljöerna ska<br />

eftersträvas. Förbättring av tillgängligheten<br />

i form av exempelvis vandringsleder och<br />

cykelvägar ses som mycket positivt.<br />

Inom zonen ska det småskaliga odlingslandskapet<br />

värnas för dess värde som förutsättning<br />

för en levande landsbygd och<br />

för dess upplevelsevärden. Möjligheten<br />

av följa historien i landskapet eller ålderdomligheten<br />

i landskapet beskrivs ofta<br />

som ett tydlig karaktär för zonen, vilket<br />

tillsammans med det stora antalet fornlämningsmiljöer<br />

ger zonen som helhet ett stort<br />

kulturhistoriskt värde där riksintresseområdena<br />

för kulturmiljövård kring Tossene och<br />

Åby har ett särskilt högt värde. En utveckling<br />

av besöksnäringen med inriktning mot<br />

kulturmiljö ska främjas inom denna zon.<br />

Gravar, hällristningar, boplatser, fornborgar,<br />

by- och gårdstomter, odlingslandskap,<br />

stengärdesgårdar, jordbruksbetonad bebyggelse,<br />

byggnader för affär, post, skola,<br />

kyrkor, kvarnlämningar, stenbrott, folkets<br />

hus, stenhuggarbostäder och äldre vägar är<br />

lämningar som berättar historien inom zonen.<br />

Dessa lämningar har därmed ett högt<br />

bevarandevärde.<br />

Energi/tele<br />

I de norra delarna av zonen finns områden<br />

som i en undersökning av strålning från<br />

radio, TV, mobiltelefoni mm visat sig vara<br />

mer lågstrålande än resten av <strong>kommun</strong>en<br />

(<strong>kommun</strong>en har generellt en låg strålningsnivå).<br />

Hänsyn ska tas till detta vid åtgärder<br />

som kan öka strålningsnivån i området.<br />

Nya master i anslutning till den lågstrålande<br />

zonen bör t ex undvikas. Generellt<br />

gäller dock att en kontinuerlig förbättring<br />

av tele- och bredbands<strong>kommun</strong>ikationerna<br />

i takt med teknikutvecklingen bör eftersträvas<br />

då detta är av stor betydelse för<br />

utveckling av internetbaserade verksamheter<br />

vilket ger förutsättningar för en levande<br />

landsbygd.<br />

Lämpligheten av etablering av vindkraftverk<br />

inom zonen är till stor del beroende<br />

av placering och lokala förhållanden. Stor<br />

hänsyn ska tas till de kulturhistoriska värdena.<br />

128

Vatten & avlopp<br />

Det bedöms inte vara ekonomiskt rimligt<br />

att ansluta bebyggelse längs Åbyfjorden till<br />

<strong>kommun</strong>ens VA-nät på grund av avståndet.<br />

Om ny sammanhållen bebyggelse skall<br />

tillåtas i området får detta inte medföra att<br />

den ekologiska vattenstatusen i Åbyfjorden<br />

försämras (Natura 2000-område). Detta<br />

kan eventuellt lösas genom att stränga<br />

reningskrav tillämpas för tillkommande<br />

bebyggelse och att sanering samtidigt sker<br />

av befintliga avlopp i området. Fördjupad<br />

översiktsplan för Åbyfjorden har hög prioritet<br />

och ska behandla även hanteringen av<br />

VA-frågor.<br />

Miljöskydd, hälsa & säkerhet<br />

Se <strong>kommun</strong>övergripande strategier/miljöskydd,<br />

hälsa & säkerhet.<br />

STRATEGI<br />

129

ZON MED HÖGLÄNT, DELVIS<br />

SKOGSKLÄTT BERGKULLELANDSKAP<br />

Näringsliv<br />

Utveckling av verksamheter, i de fall<br />

verksamheten har behov av någon form av<br />

transporter, ska ske utifrån tillgänglighet<br />

till huvudvägar/kollektivtrafikstråk. Verksamheter<br />

med koppling till den livsmiljö<br />

som landsbygden utgör eller internetbaserade<br />

verksamheter utan transportbehov och<br />

utan krav på samverkan med andra verksamheter<br />

kan även lokaliseras i anslutning<br />

till det mer finmaskiga vägnätet. Nyetablering<br />

av störningspåverkande verksamheter<br />

är inte lämplig inom zonen.<br />

Förutsättningarna inom zonen lämpar sig<br />

för verksamheter kopplade till de areella<br />

näringarna.<br />

Boende & byggande<br />

Kommunikationer<br />

STRATEGI<br />

Utveckling av bostäder ska ske utifrån tillgänglighet<br />

till huvudvägar/kollektivtrafikstråk.<br />

Inom alla delar av zonen är avståndet<br />

relativt stort till närmsta tätortsområde<br />

och därmed relativt stort till skola, vård,<br />

service mm. För bebyggelseutveckling<br />

inom zonen har förutsättningarna att anordna<br />

attrativa boendemiljöer utifrån livsmiljöerna<br />

bebyggelsegrupperingar utanför<br />

tätort och livsmiljö landsbygd därmed<br />

en avgörande betydelse för lämpligheten.<br />

Inom zonen sträcker sig väg 174 och väg<br />

900. Området kring väg 174 ska dock<br />

prioriteras som mellanrum för att definiera<br />

tätortsområde Bovallstrand och fungera<br />

som ett avbrott i bebyggelsestrukturen med<br />

en ökad tillgänglighet till kusten och Bottnafjordens<br />

värdefulla omgivningar som<br />

följd. Korsningen mellan vägarna 870/900<br />

i Lundal utgör en knutpunkt mellan huvudvägen/kollektivtrafikstråket<br />

och det övriga<br />

vägnätet vilket gör platsen till ett strategiskt<br />

område för utveckling av bebyggelse<br />

utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.<br />

Vägarna 174 och 900 som utgör huvudstråk<br />

för <strong>kommun</strong>ikation inom <strong>kommun</strong>en<br />

har sin sträckning genom zonen. De är av<br />

stor betydelse för tillgängligheten inom<br />

<strong>kommun</strong>en och för kontakten med omvärlden<br />

både som bilvägar och som kollektivtrafikstråk.<br />

Vid åtgärder för att förbättra<br />

<strong>kommun</strong>ikationsmöjligheterna ska fokus<br />

därmed ligga på förbättring av dessa vägar.<br />

Fragmentering av landskapet i form av nya<br />

vägar ska undvikas. Vid behov av förstärkning<br />

av vägnätet för utveckling av nytillkommande<br />

bebyggelse ska hänsyn tas till<br />

påverkan på landskapsbilden.<br />

På lång sikt är en förlängning av det cykelvägnät<br />

som planeras längs huvudvägnätet<br />

för att förbinda tätortsområdena lämpligt<br />

att förlänga från Bovallstrand och norrut<br />

mot Gerlesborg. Förutsättningar skulle då<br />

finnas att skapa tillgänglighet via cykel<br />

även till tätortsområdena i Tanums <strong>kommun</strong>.<br />

130

Areella näringar<br />

Zonen innehåller begränsade områden med<br />

jordbruksmark. Dessa områden har dock<br />

ett stort värde för landskapsbilden och för<br />

en levande landsbygd. Förutsättningarna<br />

för jordbruket ska därför värnas. Det görs<br />

bl a genom att undvika nya byggnader,<br />

vägar och liknande element inom större,<br />

sammanhängande områden som är oexploaterade.<br />

Därmed undviks en fragmentering<br />

av landskapet, vilket möjliggör en för landskapet<br />

rationell jordbruksdrift. Skogsbruket<br />

har bättre förutsättningar än jordbruket<br />

inom zonen. För att värna skogsbruket gäller<br />

liksom för jordbruket att en fragmentering<br />

av landskapet ska undvikas.<br />

Utveckling av nya nischer inom de areella<br />

näringarna är positivt för en levande landsbygd<br />

och en attraktiv landskapsbild. En<br />

sådan utveckling ska därför främjas under<br />

förutsättningar att den är långsiktigt hållbar.<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

Större, oexploaterade naturområden som<br />

endast i liten omfattning är fragmenterade<br />

av bebyggelse, vägar eller liknande ska<br />

värnas som natur- och rekreationsområden.<br />

Vandringsleder ska värnas och utvecklas<br />

då de medverkar till en ökad tillgänglighet<br />

till naturområdena.<br />

jordbruksbetonad bebygelse, boplatser och<br />

äldre vägar. Dessa lämningars värde ska<br />

därför beaktas.<br />

Energi/tele<br />

Lämpligheten för etablering av vindkraft<br />

inom zonen är beroende av placering och<br />

lokala förhållanden. Hänsyn ska tas till<br />

upplevelsevärdena i landskapet. En eventuell<br />

vindkraftsetablering ska därför ta<br />

hänsyn till skalförhållandet mellan verken<br />

och omgivande berg för att undvika att<br />

upplevelsen av de mäktiga och storskaliga<br />

bergen reduceras av verken.<br />

En kontinuerlig förbättring av tele- och<br />

bredbands<strong>kommun</strong>ikationerna i takt med<br />

teknikutvecklingen är av stor betydelse för<br />

utveckling av internetbaserade verksamheter<br />

och förutsättningarna för en levande<br />

landsbygd.<br />

Vatten & avlopp<br />

Se <strong>kommun</strong>övergripande strategier/vatten<br />

& avlopp.<br />

Miljöskydd, hälsa & säkerhet<br />

Vid Tåsteröds vatten passerar trafik genom<br />

vattentäktens skyddsområde. Trafik med<br />

tunga fordon bör så långt möjligt undvikas<br />

undantaget fordon med särskilt tillstånd.<br />

Kulturmiljö<br />

Utpekade värdefulla kulturmiljöer och kulturlämningar<br />

ska bevaras och möjligheten<br />

att uppleva dem i sammanhang med det<br />

omgivande landskapet ska värnas. Inom<br />

zonen utgör lämningar och miljöer med<br />

koppling till stenhuggeriepoken, t ex folkets<br />

hus, värdefulla kulturmiljöer. Stenindustrin<br />

är en aktiv verksamhet inom zonen<br />

även idag. Kontinuiteten av verksamheten<br />

med möjlighet att läsa verksamhetens historia<br />

fram till nutid är ett värde som bör<br />

värnas.<br />

Andra lämningar som visualiserar historien<br />

är bl a by- och gårdstomter, odlingslandskap,<br />

stengärdesgårdar, kvarnlämningar,<br />

STRATEGI<br />

131

TÄTORTSZON<br />

Boende & byggande<br />

STRATEGI<br />

Målsättningen är tätorter som är levande<br />

året om.<br />

Varje tätort i Sotenäs är ett starkt varumärke.<br />

Kombinationen av flera, tydligt<br />

avgränsade, karaktäristiska kustsamhällen<br />

är i sig en stark identitet som <strong>kommun</strong>en<br />

ska förvalta och förstärka. Tätortsområdena<br />

ska därför inte växa samman. Mellanrummen<br />

skall värnas som pauser i form<br />

av natur- och rekreationsområden, vilket<br />

förstärker den visuella upplevelsen av varje<br />

tätortsområde som en enhet.<br />

Tätorterna skall utvecklas med inriktning<br />

mot att förstärka sin identitet och särprägel<br />

gentemot de andra tätortsområdena. Basservice<br />

i form av livsmedelsbutik, förskola<br />

och skola årskurs 1-6 skall dock finnas<br />

inom flera tätortsområden för en god tillgänglighet.<br />

Boende i ett flertal olika former<br />

för att skapa förutsättningar för ett varierat<br />

befolkningsunderlag ska finnas inom<br />

samtliga tätortsområden. Tätortsområde<br />

Kungshamn-Smögen-Hasselösund-Väjern-<br />

Hovenäset är <strong>kommun</strong>ens huvudtätortsområde,<br />

och här lokaliseras basservice som<br />

vårdcentral, högstadieskola och <strong>kommun</strong>hus.<br />

Med utgångspunkt i långsiktig hållbarhet<br />

ska förtätning av de befintliga tätorterna<br />

förespråkas. Den yttre begränsningen av<br />

tätortsområdena ska definieras utifrån<br />

tillgänglighet och befintliga strukturer. En<br />

kilometer (fågelvägen) kan principiellt ses<br />

som ett rimligt gång- och cykelavstånd<br />

till skola, service mm. Ett område med 1<br />

km radie från tätortens servicecentra kan<br />

därmed principiellt ses som ett lämpligt<br />

område för förtätning utifrån ett tillgänglighets-<br />

och hållbarhetsperspektiv. Inom en<br />

radie på ytterligare 1km kan det vara rimligt<br />

att utifrån samma perspektiv utveckla<br />

tätortsområdet längs befintliga vägar. Med<br />

tanke på tätorternas skala är det dock inte<br />

rimligt att förtäta hela zonen. Med ett<br />

ökande avstånd från service ökar behovet<br />

av större, sammanhängande naturområden<br />

som en boendekvalitet. Dessa bör växa in<br />

mellan utbyggnadsstråken och avgränsa<br />

dem från varandra. I den yttre tätortszonen<br />

skall bebyggelsen i större utsträckning<br />

vägas mot andra intressen som värdefull<br />

jordbruksmark, värdefulla natur- och kulturmiljöer<br />

mm, vilket bör avspeglas i bebyggelsestruktur<br />

och -utformning.<br />

För att tätorterna skall vara levande året<br />

om krävs en variation av boendeformer<br />

som möjliggör för ett brett spektra av människor<br />

att hitta sitt boende här. Unga, gamla,<br />

familjer, ensamstående har alla olika<br />

behov och önskemål för det goda boendet.<br />

Inom tätortsområdena är närheten till service,<br />

kollektivtrafik och folkliv några av<br />

de stora attraktionskrafterna. Friliggande<br />

enbostadshus är den dominerande boendeformen<br />

såväl i <strong>kommun</strong>en som helhet som<br />

i tätorterna. Tätare exploateringsformer<br />

som flerbostadshus, parhus, radhus mm ska<br />

därför prioriteras i centrala lägen, dels för<br />

att öka diversiteten av boendeformer, dels<br />

för att möjliggöra boende för ett ökat antal<br />

invånare i centrala lägen och därmed skapa<br />

ett större underlag för skola, service och<br />

kollektivtrafik.<br />

Markresurserna i de mest centrala lägena<br />

132

är huvudsakligen ianspråkstagna av befintlig<br />

bebyggelse och utvecklingsmöjligheterna<br />

därmed begränsade. Kommunen bör<br />

därför alltid beakta möjligheten till strategisk<br />

styrning av samhällsutvecklingen<br />

för bl a diversiteten i boendeformer samt<br />

utveckling av service och verksamheter.<br />

I tätortsområden av den skala som finns i<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> är det betydelsefullt att<br />

koncentrera centrumområde med butiker,<br />

restauranger, allmänna platser mm till ett<br />

begränsat område eller stråk för att få upplevelsen<br />

av ett levande centrum.<br />

bostäder inom centralt belägna vattenområden<br />

bedöms motverka detta syfte.<br />

I de centrala vattenområdena är efterfrågan<br />

på båtplatser i småsbåtshamnar och<br />

gästhamnar mycket stor. Utvecklingsmöjligheter<br />

för nya båtplatser bör främst ske<br />

genom utbyggnad och förtätning av sådana<br />

etablerade hamnområden. Utveckling av<br />

flytande bostäder i dessa områden innebär<br />

begränsade möjligheter för utveckling av<br />

nya båtplatser och därmed ett större behov<br />

att utveckla båtplatser i nya hamnar, vilket<br />

inte är önskvärt.<br />

Samtliga tätortsområden i <strong>kommun</strong>en<br />

har växt fram utifrån sitt strategiska läge<br />

invid havet. Havet är en mycket stark<br />

attraktionskraft både för boende och för<br />

besökare och en viktig del av livskvaliteten<br />

vid vistelse eller boende i Sotenäs <strong>kommun</strong>.<br />

Vid utveckling av tätorterna är därför<br />

kontakten, både visuell och fysisk, av stor<br />

betydelse. Att lokalisera allmänt tillgängliga<br />

miljöer- butiker, restauranger, torg,<br />

bibliotek mm till platser med vattenkontakt<br />

är ett sätt att göra havet närvarande för alla.<br />

Att utveckla tätorterna med bebyggelse<br />

som ger alla invånare havsutsikt från sin<br />

bostad är omöjligt, men om havet är närvarande<br />

i vardagen; vid besöket i mataffären,<br />

vid tidningsläsningen på biblioteket eller<br />

vid pausen vid lekplatsen på väg hem, blir<br />

havet och dess attraktivitet tydlig för alla<br />

och därmed en stark identitet för boendet i<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong>.<br />

Prövning av utveckling med flytande bostäder<br />

bör inte ske inom centrala delar av<br />

tätortsområdena. Flytande bostäder i dessa<br />

lägen bedöms innebära en negativ påverkan<br />

på samhällsbilden genom en begränsning<br />

av upplevelsen av havet, genom kontrasten<br />

i skala mellan flytande bostäder och<br />

småskalig, befintlig ofta kulturhistoriskt<br />

värdefull bebyggelse på land samt genom<br />

förändringen av den befintliga bebyggelsens<br />

förhållande till vattnet. Etablering av<br />

flytande bostäder i dessa lägen bedöms<br />

motverka <strong>kommun</strong>ens inriktning kring den<br />

strategiska tätortsutvecklingen.<br />

ÖP-förslaget förordar ett värnande och en<br />

utveckling av allmänhetens tillgång till<br />

havet och möjligheten att i de centrala delarna<br />

uppleva havet i sin vardag. Flytande<br />

En större lämplighet till prövning av flytande<br />

bostäder finns istället inom gamla<br />

industrihamnar, djuphamnar, fiskehamnar,<br />

utlastningsplatser och liknande som av<br />

olika orsaker inte brukas längre. Då flytande<br />

bostäder kan innebära att allmänhetens<br />

fysiska och visuella tillgänglighet till<br />

vattnet begränsas är det av stor betydelse<br />

att ett sådant ianspråkstagande av vattenområdet<br />

innebär positiva konsekvenser på<br />

annat sätt, exempelvis genom tillskapande<br />

av attraktiva helårsbostäder. För att öka<br />

förutsättningarna för helårsboende bör områden<br />

för flytande bostäder ligga inom tätortsområdenas<br />

utbredningsområde för god<br />

tillgänglighet till service mm. Konsekvenserna<br />

av en etablering i förhållande till de<br />

långsiktiga samhällsvinsterna ska beaktas<br />

i en detaljplaneprövning. Avstyckning av<br />

vattenområden är inte önskvärd.<br />

Allmänt tillgängliga platser ska ha en god<br />

tillgänglighet för människor med nedsatt<br />

rörelse- eller orienteringsförmåga.<br />

Förutsättningarna för ett levande samhälle<br />

ökar med integreringen av boende, service,<br />

allmänt tillgängliga platser och icke-störande<br />

verksamheter. Integreringen innebär<br />

att områdena befolkas under hela dygnet,<br />

vilket ökar förutsättningarna för att känna<br />

trygghet.<br />

Omfattning, inriktning och prioriterade<br />

lokaliseringar för utveckling av bostadsbebyggelse<br />

ska ske med utgångspunkt i ett<br />

bostadsförsörjningsprogram. Framtagande<br />

av ett sådant dokument ska prioriteras<br />

högt.<br />

Ett riktvärde på en lägstanivå för grund-<br />

STRATEGI<br />

133

STRATEGI<br />

134<br />

Princip för utveckling av tätortsområden

läggning på +2,5m ska efterföljas vid nybyggnation.<br />

I mark- och vattenanvändningskartorna för<br />

tätortsområdena pekas områden ut (inom<br />

de centrala delarna) där marknivån är lägre<br />

än 2.5m och där befintlig bebyggelse och<br />

infrastruktur har så viktiga funktioner och<br />

så höga värden att åtgärder bör utredas för<br />

att säkra dessa delar från översvämningar<br />

och framtida havsnivåhöjningar.<br />

I arbetet med fördjupade översiktsplaner<br />

för tätortsområdena har dessa frågor en<br />

självklar plats.<br />

Näringsliv<br />

Integrerat med bostäder är det lämpligt<br />

med etablering av verksamheter med inriktning<br />

på service och tjänster. Även småskalig<br />

hantverksverksamhet och liknande<br />

med begränsad störning kan inrymmas.<br />

Denna typ av områden ska finnas inom<br />

varje tätortsområde för att möjliggöra för<br />

varje tätort att utveckla sina företag och<br />

sina identiteter.<br />

Etableringar med störande eller utrymmeskrävande<br />

verksamheter bör lokaliseras<br />

till för dessa ändamål anvisade områden.<br />

Denna typ av områden utgör storskaliga<br />

tillägg i landskapsbilden. För att reducera<br />

en negativ påverkan på landskapet och på<br />

tätortsområdenas småskalighet bör antalet<br />

områden av denna typ begränsas samt<br />

lokaliseras till platser där landskapet är<br />

av den karaktär att det tål ett storskaligt<br />

tillägg. Att exempelvis lokalisera industriområden<br />

vid entréerna till varje tätort kan<br />

innebära en kraftig förändring i upplevelsen<br />

av kustsamhällena, vilket i sin tur kan<br />

leda till en försvagning av tätorterna som<br />

varumärken för besöksnäringen och som<br />

attraktiva boendemiljöer. Hogenäs och/<br />

Ödegården utgör utvecklingsområden för<br />

störningspåverkande verksamheter. där<br />

Ödegården i första hand ska utnyttjas för<br />

etablering av verksamheter med ett behov<br />

av vattenkontakt.<br />

På lång sikt bedöms det som olämpligt<br />

med verksamheter med ett omfattande<br />

transportbehov inne i tätorternas centrala<br />

delar med hänsyn till buller, säkerhet mm.<br />

Även andra störningspåverkande verksamheter<br />

bedöms ur ett längre perspektiv<br />

vara olämpliga inom tätorternas centrumområden.<br />

Dels pga störningen i sig och<br />

dels pga att störningarna medför krav på<br />

skyddsavstånd till bl a bostadsbebyggelse,<br />

vilket inte bedöms vara en god hushållning<br />

med markresurser i centrala lägen.<br />

Denna typ av områden, som här benämns<br />

omvandlingsområden, bör på lång sikt ges<br />

förutsättningar att innehålla bostäder såväl<br />

som service och andra samhällsfunktioner.<br />

Utpekandet av omvandlingsområden<br />

innebär inte att befintliga verksamheter ska<br />

flyttas. Inte heller att de inte ska ges möjlighet<br />

att utvecklas (i den mån det är möjligt).<br />

Det innebär dock att nyetableringar<br />

av störningspåverkande verksamheter inte<br />

ska tillåtas här och att <strong>kommun</strong>en i den<br />

strategiska, långsiktiga planeringen kan se<br />

till områdenas framtida utvecklingsmöjligheter.<br />

Utveckling av sk växthus för småföretagare<br />

är exempel på verksamhetsbyggnader<br />

som är lämpliga att integrera med boende,<br />

service mm. Växthusens närhet till service<br />

och till andra verksamheter samt en central<br />

lokalisering är en viktig del i dess attraktivitet.<br />

Befintliga anläggningar för turistiskt boende<br />

i form av campingar/stugbyar ska<br />

ges förutsättningar för utveckling med<br />

hänsyn till omgivande landskap och dess<br />

natur-, kultur- och rekreationsvärden. Tillgängligheten<br />

mellan anläggningarna och<br />

tätortsområdets servicecentrum bör förbättras,<br />

dels för att förbättra attraktiviteten<br />

för anläggningarnas gäster, dels för att öka<br />

tillgången till anläggningarnas fritidsanordningar<br />

för andra än anläggningens boende.<br />

Tillgänglighetsförbättringarna bör ske för<br />

kollektivtrafik och cykeltrafik. Utveckling<br />

av campinganläggningar ska beakta ungdomars<br />

möjlighet till denna form av boende.<br />

Även andra typer av turistiskt boende ska<br />

ges förutsättningar för utveckling. Hotell i<br />

attraktiva och centrumnära lägen förespråkas.<br />

STRATEGI<br />

135

STRATEGI<br />

Kommunikationer<br />

De smala gatorna i de centrala delarna av<br />

tätorterna är en viktig del av upplevelsen<br />

av småskalighet och närhet. Det är en viktig<br />

identitet att bevara för att behålla miljöns<br />

attraktivitet. För att få ett effektivt och<br />

trafiksäkert <strong>kommun</strong>ikationssystem bör<br />

tunga och utrymmeskrävande fordon styras<br />

till lämpliga stråk genom eller förbi tätorterna.<br />

Med hänsyn till att de övergripande<br />

transportmålen innebär strävan efter reducerad<br />

trafikmängd, en ökning av kollektivtrafikens<br />

utnyttjande samt en utveckling av<br />

cykeltrafik är det inte rimligt att förändra<br />

strukturen och identiteten i samhällskärnorna<br />

genom breddade vägar och fler,<br />

större parkeringsplatser. De trafikförbättrande<br />

åtgärderna ska istället inriktas på att<br />

uppnå målen att förbättra förutsättningarna<br />

för en effektivare kollektivtrafik med god<br />

tillgänglighet, att lokalisera parkeringsplatser<br />

utanför samhällskärnorna, att lokalisera<br />

transportkrävande verksamheter i anslutning<br />

till lämpliga transportvägar samt att<br />

förbättra tillgängligheten för cyklister.<br />

Förutsättningarna för återetablering av sjötransporter<br />

ska beaktas. Djuphamnslägen,<br />

kajer mm ska bevaras som viktiga strukturer<br />

för <strong>kommun</strong>ikation. Oavsett om markanvändningen<br />

i dagsläget är en annan än<br />

hamnverksamhet/kaj så ska möjligheten att<br />

utnyttja dem för detta ändamål i framtiden<br />

bevakas.<br />

Areella näringar<br />

Skogsbruk inom närrekreationsområden<br />

ska i större utsträckning än i övriga delar<br />

av <strong>kommun</strong>en ta hänsyn till rekreativa värden<br />

inom skogsmarken.<br />

Jordbruksmark i anslutning till tätortsområden<br />

som genom åren har fragmenterats<br />

p g a byggnation av vägar, bostäder,<br />

verksamheter mm har i för liten skala ett<br />

begränsat ekonomiskt värde utifrån modernt<br />

och rationellt jordbruk. Som visuellt<br />

landskapselement kan detta småskaliga,<br />

öppna landskap dock besitta stora värden. I<br />

anslutning till tätortsområdena bör det därför<br />

undersökas om denna typ av mark kan<br />

utnyttjas som exempelvis odlingslotter och<br />

ingå som en del i närrekreationsområden.<br />

På det sättet hålls marken öppen, de visuella<br />

värdena behålls och odlingslotterna kan<br />

utgöra ett kvalitativt tillskott i tätorternas<br />

boendemiljöer där tomtytan och möjligheterna<br />

till trädgårdsodling är begränsade.<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

Inom tätortsområdena ska byggd miljö<br />

prioriteras framför naturmiljö. Det innebär<br />

inte att tätorterna skall vara fria från naturmiljöer,<br />

utan att dessa liksom tomterna<br />

skall vara begränsade i storlek. Kvaliteten<br />

på, och tillgängligheten till, utemiljöerna<br />

är därmed av mycket stor betydelse. I tätorterna<br />

ska utemiljöer i två skalor beaktas.<br />

Dels bostadsnära natur- parker, kyrkogårdar,<br />

utsiktsberg mm, dels i form av närrekreationsområden-<br />

naturområden med<br />

goda förutsättningar för rekreation och<br />

friluftsliv. Inom varje tätortsområde ska<br />

finnas minst ett närrekreationsområde vid<br />

havet och ett med berg-/skogskaraktär.<br />

Höjdpartier inne i tätorterna har generellt<br />

ett högt värde som utsiktsplatser och som<br />

småskaliga rekreationsområden och ska<br />

värnas.<br />

Där bebyggelseutveckling står i konflikt<br />

med natur-, kultur- och rekreationsvärden<br />

ska förutsättningen för helårsboende bedömas.<br />

Utgångspunkt ska då tas i den princip<br />

för tätortsutbyggnad som förhåller sig till<br />

avstånd till service, närhet till vägar mm.<br />

Områden som inte ryms inom de utpekade<br />

områdena för bebyggelseutveckling<br />

är mindre attraktiva för helårsboende och<br />

därmed mer troliga att utvecklas till fritidsboende.<br />

Sådana områden bör därför prioriteras<br />

som närrekreationsområden. Nybyggnation<br />

av fritidshus inom tätortsområdena<br />

är inte lämpligt med tanke på <strong>kommun</strong>ens<br />

målsättning om en ökad helårsboende befolkning.<br />

För att ge boende och besökare god tillgång<br />

till en variation av attraktiva utemiljöer<br />

skall ”gröna stråk” länka samman<br />

närrekreationsområden inom berg- och<br />

skogsmark med närrekrationsområden vid<br />

havet. Sådana möjligheter bör utredas i<br />

fördjupade översiktsplaner för tätortsområdena.<br />

Arbetet med de fördjupade översiktsplanerna<br />

bör innefatta en inventering<br />

av allmänt tillgängliga utemiljöer. Utifrån<br />

136

denna inventering bör en bedömning göras<br />

kring vilka miljöer som har ett högt befintligt<br />

eller potentiellt rekreativt eller visuellt<br />

värde och som därmed ska pekas ut som<br />

bostadsnära natur i FÖP:en. På motsvarande<br />

sätt kan miljöer utan befintligt eller potentiellt<br />

högt rekreativt eller visuellt värde<br />

pekas ut som lämpliga förtätningsområden<br />

för bostads- eller verksamhetsutveckling.<br />

Kulturmiljö<br />

Tätortskärnornas bebyggelsemiljöer har<br />

ett högt kulturhistoriskt värde, som liksom<br />

närheten till havet är en attraktionskraft<br />

för boende och besökande. Dessa värden<br />

ska värnas. I var och en av FÖP:arna för<br />

tätortsområdena ska inventeringar av de<br />

kulturhistoriskt värdefulla områdena göras<br />

som underlag för riktlinjer kring var och<br />

hur tätorterna kan utvecklas utan att befintliga<br />

värden reduceras. I vissa miljöer kan<br />

det innebära att man bör bygga i traditionell<br />

byggnadsstil vad gäller skala, material,<br />

färgsättning och struktur, medan det i andra<br />

miljöer är lämpligt att bygga modernt och<br />

ge avtryck i nutid för att skapa kontrast till<br />

befintlig bebyggelse och därmed framhäva<br />

den. Inventeringar av bebyggelsemiljöer<br />

ska ingå som en del i ett kulturmiljöprogram<br />

God kvalitet på tele- och bredbands<strong>kommun</strong>ikationer<br />

är av stor betydelse inom tätortszonen<br />

med hänsyn till att tillgängligheten<br />

är en viktig del i tätortens attraktivitet<br />

som livsmiljö. En kontinuerlig förbättring<br />

av tele- och bredbands<strong>kommun</strong>ikationerna<br />

ska ske i takt med teknikutvecklingen.<br />

Vatten & avlopp<br />

Tätortsområdena ska även i framtiden ha<br />

ett fullgott omhändertagande av sitt avlopp.<br />

En VA-plan ska tas fram för befintliga<br />

VA-områden och områden som inom<br />

en rimlig framtid bedöms som lämpliga<br />

att implementera. Planen skall redogöra<br />

för hur en förstärkning av reningsverken<br />

ska ske utifrån förbättringar inom bristfälliga<br />

områden och utifrån den strategiska<br />

bebyggelseutvecklingens behov av utbyggt<br />

VA-nät.<br />

Boende och verksamheter i tätorterna ska<br />

ha tillgång till komunalt vatten av god kvalitet<br />

och i tillräcklig mängd. Förstärkning<br />

av tätorternas vattenförsörjningsanläggningar<br />

ska ske i den takt som behövs för att<br />

tillgodose bebyggelseutvecklingens behov.<br />

Miljöskydd, hälsa & säkerhet<br />

Värdena i dessa miljöer omfattar förutom<br />

den bebyggda miljön även platserna mellan<br />

husen. Dessa platser- allmänningar, gator,<br />

torg, parker mm är en viktig del av ett kulturmiljövårdsprogram.<br />

Gravar, fiskelägen, bebyggelse knuten till<br />

fiske och fraktfart, konservindustri, byggnader<br />

för affär, post, skola, kyrkor, folkets<br />

hus och parkanläggningar är exempel på<br />

lämningar som berättar tätorternas historia<br />

och som därmed bör beaktas i ett kulturmiljöprogram.<br />

Energi/tele<br />

Utveckling av vindkraft inom zonen är<br />

olämplig med hänsyn till skyddsavstånd<br />

mellan vindkraftverk och bostadsbebyggelse/verksamheter.<br />

Undantag utgör området<br />

i anslutning till befintliga vindkraftverk<br />

på Hogenäs.<br />

Bullerstörningar och andra typer av störningar<br />

från industriell verksamhet samt<br />

trafikbuller ska beaktas vid utveckling av<br />

bostadsbebyggelse. Naturvårdsverkets<br />

riktlinjer för buller, riktlinjer i ”Bättre plats<br />

för arbete” samt lokala trafikföreskrifter<br />

och <strong>kommun</strong>ens bullerpolicy ska ligga till<br />

grund vid planering.<br />

En förutsättning för levande samhällen är<br />

bl a en blandning av funktioner med bostäder,<br />

skola, restauranger, butiker, kontor.<br />

För att möjliggöra en sådan blandning<br />

och samtidigt begränsa de konflikter som<br />

kan uppkomma i form av bullerstörningar<br />

ska bullerdämpande åtgärder krävas vid<br />

bygglovsprövning för nyetablering av exempelvis<br />

restauranger, idrottshall mm.<br />

STRATEGI<br />

137

STRATEGI<br />

Kungshamn-Smögen-<br />

Hasselösund-Väjern-<br />

Hovenäset<br />

Bebyggelseutveckling förespråkas inom de<br />

delar som utgör centrumområden med utgångspunkt<br />

i servicetillgång. Livsmedelsbutiker<br />

har utgjort utgångspunkt för dessa<br />

centrumområden, vilket innebär att det<br />

finns två centrumområden i Kungshamn<br />

och ett på Smögen (Hasselösund). Småskaligheten<br />

i tätortsområdet innebär dock att<br />

dessa centrumområden löper in i varandra.<br />

Med utgångspunkt i den generella strategin<br />

för bebyggelseutveckling inom tätortszonen<br />

har områden med 1 km radie från varje<br />

servicecentrum högst prioritering för förtätning,<br />

medan zonen mellan 1 och 2 km<br />

radie är lämplig för bebyggelseutveckling<br />

längs befintliga <strong>kommun</strong>ikationsstråk.<br />

Inom tätortsområde Kungshamn-Smögen-<br />

Hasselösund-Väjern-Hovenäset görs<br />

undantag från den generella strategin för<br />

bebyggelseutveckling inom tätortszonen.<br />

Anledningen till detta är dels att tätortsområdet<br />

utgörs av ett flertal orter/centra<br />

och dels att Väjern, som trots avsaknaden<br />

av service i form av livsmedelsbutik, är<br />

den enda ort i <strong>kommun</strong>en med en positiv<br />

befolkningsutveckling. Undantaget innebär<br />

att Kungshamn och Väjern ska tillåtas växa<br />

samman och att en sådan utveckling ska<br />

prioriteras. Området mellan Kungshamn<br />

och Väjern innehåller därmed de största<br />

utvecklingsmöjligheterna inom tätortsområdet.<br />

Sammanväxningen förstärker<br />

den fysiska och strukturella utvecklingen<br />

av området som en sammanhängande<br />

tätort. På längre sikt finns även potential<br />

för bebyggelseutveckling i den östra och<br />

norra delen av Väjern. Dessa bör dock tas<br />

i anspråk först efter förtätning i de centrala<br />

delarna samt efter att området mellan<br />

Kungshamn och Väjern har bebyggts. Utveckling<br />

längs befintliga <strong>kommun</strong>ikationsstråk<br />

inom zonen mellan 1 och 2 km radie<br />

från tätortsområdets servicecentra innebär i<br />

detta fall en utveckling i anslutning till väg<br />

171, mellan Kungshamn och Hovenäset.<br />

Av stor betydelse för att tätortsområdet<br />

ska fungera som en helhet där delarna<br />

förstärker och kompletterar varandra är en<br />

förbättrad tillgängligheten inom tätortsområdet.<br />

I detta syfte har Norra tvärleden en<br />

viktig funktion. Utveckling av gång- och<br />

cykelvägar inom tätortsområdet är en<br />

annan sådan tillgänglighetsförbättrande<br />

åtgärd som bör ges hög prioritet. Det närrekreationsområde<br />

som förbinder Kungshamn,<br />

Väjern och Hovenäset innehåller<br />

promenadvägar med goda förutsättningar<br />

för en integrering mellan tätortsområdets<br />

delar. Utveckling av promenadvägarnas<br />

sträckning och kvalitet ska prioriteras. Promenadvägen<br />

mellan Väjern och Hovenäset<br />

är t ex betydligt kortare än bilvägen mellan<br />

de båda orterna. En förbättring av dess<br />

standard och eventuellt möjliggörande/<br />

tillåtande av cykeltrafik är exempel på en<br />

tillgänglighetsförbättrande åtgärd inom<br />

tätortsområdet.<br />

Värdefulla karaktärsdrag inom varje del<br />

av tätortsområdet ska värnas. Delområden<br />

med skilda identiteter som har en god inbördes<br />

tillgänglighet ger en attraktiv livsmiljö.<br />

Inom tätortsområdet finns flera närrekreationsområden<br />

vid havet. På Smögen (Holländarbågen,<br />

Kleven) kan dessa områden<br />

ses som föredömen med god tillgänglighet<br />

och varsamma tillägg i naturmiljön som<br />

innebär en betydande förstärkning av<br />

rekreationsvärdet. I övriga delar av tätortsområdet<br />

bör förbättringar av tillgängligheten<br />

och de rekreativa värdena prioriteras,<br />

bl a på västsidan av Tjuvsundsberget i<br />

Kungshamn samt mellan Kungshamn och<br />

Hovenäset. Med anledning av sammanväxten<br />

mellan Kungshamn och Väjern skulle<br />

ett strandnära promenadstråk som förbindelse<br />

mellan Kungshamn, Smögen/Hasselösund<br />

och Väjern, exempelvis i form<br />

av en strandpromenad, vara ett värdefullt<br />

tillskott både ur rekreations- och tillgänglighetssynpunkt.<br />

Nyetablering av störningspåverkande verksamheter<br />

bedöms inte som lämpliga inom<br />

tätortsområdenas centrala läge med hänsyn<br />

till miljö- och hälsoskyddsaspekter, men<br />

också med hänsyn till transportbehovet<br />

genom centrala tätortsområden samt den<br />

begränsning i ett effektivt markresursutnyttjande<br />

som storskaliga verksamheter<br />

respektive verksamheter med en omfattande<br />

skyddszon utgör. Nyetableringar<br />

för störningspåverkande verksamheter<br />

138

hänvisas istället till Hogenäs eller till Ödegården.<br />

På längre sikt bedöms även befintliga,<br />

störningspåverkande verksamheter<br />

försvinna från de centrala verksamhetsområdena,<br />

vilket innebär möjligheter till omvandling<br />

av mark- och vattenanvändningen<br />

och möjligheter att utnyttja marken på ett<br />

mer resurseffektivt sätt genom förtätning.<br />

Hunnebostrand-<br />

Ulebergshamn<br />

Området för strategisk bebyggelseutveckling<br />

inom tätortsområde Hunnebostrand-<br />

Ulebergshamn utgår enbart från Hunnebostrands<br />

servicecentrum, då servicefunktioner<br />

saknas i Ulebergshamn. Centrala<br />

utvecklingsmöjligheter i form av större<br />

områden finns huvudsakligen i den nordöstra<br />

delen av Hunnebostrand, vid den norra<br />

infarten längs väg 174.<br />

Bebyggelseutveckling inom de högsta<br />

delarna av Skalberget bedöms, trots tidigare<br />

ställningstaganden (ÖP04), inte<br />

som lämpliga med hänsyn till de höga<br />

rekreationsvärdena. Området bör istället<br />

prioriteras som närrekreationsområde. Förtätningsmöjligheter<br />

bedöms finnas inom ett<br />

flertal områden. Dessa bör i en fördjupad<br />

översiktsplan studeras inom hela det centrala<br />

tätortsområdet (inom 1 km radie från<br />

servicecentrum). Bebyggelseutveckling<br />

bedöms även vara lämplig i nära anslutning<br />

till vägarna 174, Brattebyvägen, Asslerödsvägen<br />

och Ulebergshamnsvägen (väg<br />

888). Utbyggnad inom dessa områden bör<br />

ske med en annan bebyggelsestruktur än de<br />

mest centrala delarna.<br />

Kopplingen mellan närrekreationsområdena<br />

på den västra och den östra sidan av<br />

väg 174 skall värnas och förstärkas. Pauser<br />

i bebyggelsestrukturen ska bevaras för<br />

detta syfte.<br />

Nyetablering av störningspåverkande verksamheter<br />

bedöms inte som lämpliga inom<br />

tätortsområdenas centrala läge med hänsyn<br />

till miljö- och hälsoskyddsaspekter, men<br />

också med hänsyn till transportbehovet<br />

genom centrala tätortsområden samt den<br />

begränsning i ett effektivt markresursutnyttjande<br />

som storskaliga verksamheter<br />

respektive verksamheter med en omfattande<br />

skyddszon utgör.<br />

Nyetableringar för störningspåverkande<br />

verksamheter hänvisas istället till Hogenäs<br />

eller till Ödegården. På längre sikt bedöms<br />

även befintliga, störningspåverkande<br />

verksamheter försvinna från de centrala<br />

verksamhetsområdena, vilket innebär<br />

möjligheter till omvandling av mark- och<br />

vattenanvändningen och möjligheter att<br />

STRATEGI<br />

139

utnyttja marken på ett mer resurseffektivt<br />

sätt genom förtätning.<br />

Bovallstrand<br />

med Bottnafjorden<br />

Småskaligheten och den väl sammanhållna<br />

bebyggelsestrukturen ska värnas inom tätortsområdet.<br />

Med hänsyn till Bovallstrands<br />

begränsade storlek är det inte rimligt med<br />

en bebyggelseutveckling som motsvarar<br />

den omfattning som den generella strategin<br />

för bebyggelseutveckling i tätorten tillåter<br />

med hänsyn till tillgänglighet. Bebyggelseutveckling<br />

i en sådan omfattning under en<br />

relativt kort tidsperiod riskerar att förändra<br />

tätortsområdets karaktär radikalt på bekostnad<br />

av den befintliga ortens struktur och<br />

identitet.<br />

Inom de centrala delarna av tätortsområdet<br />

finns ett flertal områden som i en fördjupad<br />

översiktsplan ska prövas för förtätning av<br />

bebyggelsestrukturen. Större, sammanhängande<br />

utvecklingsområden för bebyggelse<br />

finns främst i de östra och norra<br />

delarna. Bebyggelseutveckling inom zonen<br />

mellan 1 och 2 km från servicecentrum<br />

bedöms inte som lämplig i tätortsområde<br />

Bovallstrand, dels med hänsyn till tätortens<br />

befintliga storlek, dels med hänsyn till att<br />

aktuella områden söder och norr om väg<br />

174 pekas ut som viktiga mellanrum. Mellanrummen<br />

bör prioriteras.<br />

En förlängning av det promenadstråk längs<br />

vattnet som leder från torget, via Badholmarna<br />

till Stensnäs är eftersträvansvärd<br />

söderut förbi Kleve lera där det kan förbindas<br />

med Soteledens nuvarande sträckning.<br />

Tillgängligheten från centrum och de centrala<br />

bebyggelsemiljöerna till det större<br />

närrekreationsområdet i den östra delen<br />

av tätortsområdet ska säkerställas genom<br />

vägar/stigar i kombination med pauser i<br />

bebyggelsestrukturen.<br />

STRATEGI<br />

140

Bohus-Malmön<br />

Tillgänglighetsfrågan är av stor betydelse<br />

för möjligheten till utveckling på Bohus-<br />

Malmön. En ny vägsträckning i form av<br />

en förbifart vid Örn är en förutsättning för<br />

bebyggelseutveckling på Bohus-Malmön<br />

såväl som längs väg 873. En ökad kapacitet<br />

på färjan till och från ön är dessutom<br />

en förutsättning för att fullfölja behovet<br />

av en tillgänglighetsförbättring för Bohus-<br />

Malmön som tätortsområde.<br />

Sett till enbart markresurser finns goda<br />

förutsättningar för bebyggelseutveckling<br />

inom tätortsområdet. Sannolikheten att ett<br />

tillskapande av bostäder skulle innebära<br />

ökning av den helårsboende befolkningen<br />

är dock relativt liten. Avsaknaden av<br />

barnomsorg och skola samt av vård och<br />

service utöver den mest grundläggande, i<br />

kombination med den begränsade tillgängligheten<br />

(även om förbättringar kommer<br />

till stånd) gör det svårt, främst för barnfamiljer,<br />

att få vardagslivet att fungera som<br />

helårsboende på Bohus-Malmön.<br />

begränsning i ett effektivt markresursutnyttjande<br />

som storskaliga verksamheter<br />

respektive verksamheter med en omfattande<br />

skyddszon utgör. Nyetableringar<br />

för störningspåverkande verksamheter<br />

hänvisas istället till Hogenäs eller till Ödegården.<br />

Utveckling av Stallebrottet som verksamhetsområde<br />

bör med hänsyn till detta ställningstagande<br />

inte innehålla störningspåverkande<br />

verksamheter. Undantaget är<br />

dock verksamheter som kan upplevas<br />

som störande enbart pga sin storskalighet.<br />

Stallebrottet är i sig ett så storskaligt landskapsrum<br />

att det bedöms kunna hantera<br />

storskaliga byggnader och anläggningar<br />

utan betydande, negativ omgivningspåverkan.<br />

Kommunen ser positivt på att berätta<br />

Bohus-Malmöns historia som stenhuggarsamhälle<br />

i form av en vandring i stenindustrins<br />

spår, inte minst som utveckling av<br />

besöksnäringen.<br />

Kommunen ställer sig dock positiv till en<br />

bebyggelseutveckling i den omfattning<br />

som ÖP04 redovisar. Det innebär en utveckling<br />

av tätortsstrukturen norrut samt<br />

utveckling av nya bebyggelseområden i<br />

Gulldalsbrottet och Rävdalsbrottet med<br />

inriktning mot fritidsbebyggelse.<br />

Vid utveckling av fritidsbebyggelse i stenbrottsmiljöerna<br />

ska bebyggelsen utgå från<br />

och ta stor hänsyn till den unika miljö den<br />

byggs i. Bebyggelse som samverkar med<br />

stenbrottets förutsättningar och karaktär<br />

kan ge upphov till mycket attraktiva<br />

boendemiljöer. Med hänsyn till att dessa<br />

utvecklingsområden i sin helhet omfattas<br />

av särskilda hushållningsbestämmelser<br />

enligt MB 4 kap. och genom sin inriktning<br />

mot fritidsbebyggelse inte kan ses som en<br />

utveckling av tätorten bör förutsättningarna<br />

för det rörliga friluftslivet samt allmänhetens<br />

tillgänglighet särskilt beaktas.<br />

Nyetablering av störningspåverkande verksamheter<br />

bedöms inte som lämpliga inom<br />

tätortsområdenas centrala läge med hänsyn<br />

till miljö- och hälsoskyddsaspekter, men<br />

också med hänsyn till transportbehovet<br />

genom centrala tätortsområden samt den<br />

STRATEGI<br />

141

PLANFÖRSLAG<br />

142

Planförslag<br />

Innehåll<br />

INLEDNING....................144<br />

LAGSTIFTNING...............145<br />

Plan- & bygglagens<br />

portalparagraf 145<br />

Miljöbalkens portalparagraf 145<br />

RIKSINTRESSEN, FÖRORD-<br />

NANDEN & RESERVAT ......146<br />

Riksintressen 146<br />

Förordnanden, reservat och<br />

andra bestämmelser 153<br />

areella näringar........166<br />

naturmiljö<br />

& friluftsliv................166<br />

kulturmiljö.................167<br />

energi &<br />

tele<strong>kommun</strong>ikation......167<br />

vatten & avlopp............168<br />

<strong>kommun</strong>övergripande<br />

Mark- och vattenanvändning.................158<br />

Inledande anvisningar 158<br />

Kommunen som helhet 158<br />

Zonindelning 158<br />

Generellt utvecklingsområde<br />

för tätortsområdena 158<br />

Närrekreationsområden 158<br />

Mellanrum 159<br />

Utvecklingsområde för bebyggelsegruppering<br />

utanför tätort 159<br />

Område för utveckling av bebyggelseutifrån<br />

livsmiljö landsbygd 160<br />

Verksamhetsområden<br />

utanför tätort 160<br />

Campinganläggningar utanför<br />

tätortsområden 160<br />

Utvecklingsområde för vindkraft 160<br />

Utvecklingsområde för vågkraft 161<br />

Vägförändringar 161<br />

Utveckling av G/C-vägar 161<br />

Utvecklingskartor för<br />

tätortsområden 161<br />

Rekommendationer......162<br />

Inledande anvisningar 162<br />

<strong>kommun</strong>övergripande<br />

Rekommendationer......163<br />

boende & byggande.....163<br />

näringsliv...................165<br />

<strong>kommun</strong>ikationer........165<br />

miljöskydd,hälsa<br />

& säkerhet...................168<br />

rekommendationer<br />

för zoner....................180<br />

zon för öppet hav........180<br />

skärgårdszon.............181<br />

strandzon...................182<br />

kal bergzon................183<br />

zon med bergkulle<br />

landskap & uppodlade<br />

dalgångar...................185<br />

tätortszon.................189<br />

områdesvisa<br />

rekommendationer......191<br />

Kungshamn-Smögen-<br />

Hasselösund-Väjern Hovenäset 191<br />

Hunnebostrand-Ulebergshamn 194<br />

Bovallstrand med Bottnafjorden 196<br />

Bohus-Malmön 198<br />

Mellan<strong>kommun</strong>ala<br />

frÅgor........................199<br />

Allmänt 199<br />

Bottnafjorden 199<br />

Tåsteröds vatten 199<br />

Bärfendalsälven 199<br />

PLANFÖRSLAG<br />

143

INLEDNING<br />

Planförslagsdelen beskriver <strong>kommun</strong>ens<br />

hänsynstagande till utpekade områden av<br />

riksintresse, beskrivning av mark- och vattenanvändningen<br />

utifrån redovisning på<br />

karta samt rekommendationer, vilka utgör<br />

essensen av de strategiska ställningstagandena.<br />

Rekommendationerna, liksom <strong>analys</strong>delen<br />

och strategidelen, beskrivs dels i ett <strong>kommun</strong>övergripande<br />

avsnitt och dels ett avsnitt<br />

för var och en av de 7 zonerna.<br />

Analysdel, mål- & strategidel och rekommendationer<br />

har samma upplägg med ett<br />

<strong>kommun</strong>övergripande avsnitt och ett avsnitt<br />

för var och en av de 7 zonerna. För<br />

en <strong>kommun</strong>övergripande översikt eller en<br />

översikt av någon av zonerna ska planförslaget<br />

kunna följas från <strong>analys</strong>, via strategier<br />

till rekommendationer.<br />

Planförslagsdelen kan, tillsammans med<br />

kartbilagorna, ses som en kortversion av<br />

ÖP-handlingen. I de fall enbart ÖP:s riktlinjer<br />

och rekommendationer efterfrågas<br />

räcker det att studera planförslagsdelen<br />

(och kartbilagorna) för att finna den sökta<br />

informationen.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

144

LAGSTIFTNING<br />

Den fysiska planeringen grundar sig på<br />

lagstiftning inom Miljö- och bygglagen<br />

samt Miljöbalken. De grundläggande dragen<br />

i de respektive lagarna sammanfattas<br />

i de så kallade portalparageraferna (1 kap.<br />

1§).<br />

annan hushållning med material, råvaror<br />

och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.<br />

Plan- & bygglagens<br />

portalparagraf<br />

Denna lag innehåller bestämmelser om<br />

planläggning av mark och vatten och om<br />

byggande. Bestämmelserna syftar till att<br />

med beaktande av den enskilda människans<br />

frihet främja en samhällsutveckling<br />

med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden<br />

och en god och långsiktigt<br />

hållbar livsmiljö för människorna i dagens<br />

samhälle och för kommande generationer.<br />

Lag (1993:419).<br />

Miljöbalkens<br />

portalparagraf<br />

Bestämmelserna i denna balk syftar till att<br />

främja en hållbar utveckling som innebär<br />

att nuvarande och kommande generationer<br />

tillförsäkras en hälsosam och god miljö.<br />

En sådan utveckling bygger på insikten att<br />

naturen har ett skyddsvärde och att människans<br />

rätt att förändra och bruka naturen<br />

är förenad med ett ansvar för att förvalta<br />

naturen väl.<br />

Miljöbalken skall tillämpas så att<br />

1. människors hälsa och miljön skyddas<br />

mot skador och olägenheter oavsett om<br />

dessa orsakas av föroreningar eller annan<br />

påverkan,<br />

2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas<br />

och vårdas,<br />

3. den biologiska mångfalden bevaras,<br />

4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt<br />

används så att en från ekologisk, social,<br />

kulturell och samhällsekonomisk synpunkt<br />

långsiktigt god hushållning tryggas, och<br />

5. återanvändning och återvinning liksom<br />

PLANFÖRSLAG<br />

145

RIKSINTRESSEN, FÖRORDNANDEN &<br />

RESERVAT<br />

Riksintressen<br />

Mark- och vattenområden som har så höga<br />

värden av något slag att de är av nationell<br />

betydelse är s k riksintressen. Det finns<br />

olika slags riksintressen, kultur- eller naturområden<br />

är en typ, <strong>kommun</strong>ikations- eller<br />

industrianläggningar en annan. Gemensamt<br />

för dessa är dock att riksintressen inte<br />

påtagligt får skadas genom t ex stadsförnyelse<br />

eller infrastrukturprojekt. Om olika<br />

riksintressen står mot varandra måste en<br />

avvägning göras. Kommuner och länsstyrelser<br />

runt om i landet har ett särskilt<br />

ansvar för riksintressena vilket bl a innebär<br />

att <strong>kommun</strong>erna i sin planering ska visa<br />

hur områdena skyddas.<br />

Yrkesfiske, 3 kap 5§ MB<br />

Fiskeriverket har pekat ut riksintressena i<br />

form av vattenområden och fiskehamnar<br />

med avgörande betydelse för<br />

fiskenäringen. Den rådande tolkningen av<br />

vad som utgör vattenområden av betydelse<br />

för yrkesfisket är:<br />

• Fångstplatser med omfattande fiskeaktivitet<br />

eller unika förutsättningar för<br />

visst fiske.<br />

• Lekområden för kommersiellt viktiga<br />

arter av fisk eller skaldjur.<br />

• Uppväxtområden för kommersiellt<br />

viktiga arter.<br />

• Vandringsstråk för kommersiellt viktiga<br />

arter.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> finns riksintressen av<br />

flera olika slag, en del av dessa omfattar<br />

stora delar av <strong>kommun</strong>en. Här ges en kort<br />

sammanfattning av de riksintressen som<br />

förekommer i Sotenäs <strong>kommun</strong> samt vilka<br />

hänsyn <strong>kommun</strong>en i sin översiktliga planering<br />

visar.<br />

Grundläggande hushållningsbestämmelser,<br />

3 kap Miljöbalken<br />

I miljöbalkens tredje kapitel sägs att markoch<br />

vattenområden ska användas för det<br />

eller de ändamål som de är mest lämpade<br />

för. Vidare sägs att särskild hänsyn ska tas<br />

till stora mark- och vattenområden som är<br />

opåverkade av exploateringsföretag, områden<br />

som är ekologiskt känsliga, av betydelse<br />

för fiske eller vattenbruk, som har<br />

natur- eller kulturvärden som är värdefulla<br />

för friluftslivet, som är särskilt lämpliga för<br />

industriell produktion, energidistribution,<br />

<strong>kommun</strong>ikationer mm eller har betydelse<br />

för totalförsvaret. Dessa områden ska så<br />

långt möjligt skyddas mot åtgärder som<br />

påtagligt kan skada dem. Om de är utpekade<br />

som riksintressen ska de skyddas mot<br />

åtgärder som kan orsaka påtaglig skada på<br />

områdena.<br />

Fiskeriverket gjorde 2000-2006 en översyn<br />

av områden av riksintresse för yrkesfiske.<br />

Översynen och revisionen har huvudsakligen<br />

grundats på en ekonomisk värdering<br />

av fångstområden.<br />

Det generella riksintresset gällande grundbottnar<br />

mellan 0-6 m har tagits bort i översynen.<br />

Skyddsvärda uppväxt- och rekryteringsområden<br />

för kommersiellt viktiga arter<br />

finns i hela kustområdet men det saknas<br />

underlag för att avgränsa de viktigaste av<br />

dessa som riksintresse. Fiskeriverket anser<br />

det därför orimligt att alla grunda områden<br />

är av riksintresse eftersom det kan innebära<br />

att utpekandet av riksintresseområden<br />

mister sitt syfte, nämligen att ge ett särskilt<br />

starkt skydd åt de mest värdefulla områdena.<br />

Som regel är grunda och skyddade områden<br />

längs hela kusten liksom utsjöbankar<br />

skyddsvärda lek- och/eller uppväxtområden<br />

för ett stort antal kommersiellt viktiga<br />

arter. Dessa generellt skyddsvärda områden<br />

är därmed också skyddsvärda enligt första<br />

stycket i 3 kap MB 5§. Sådana områden<br />

ska så långt möjligt skyddas vilket också<br />

kan sägas gälla bland annat områden som<br />

är viktiga för vattenbruket.<br />

Tidigare utpekade riksintresseområden i<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> har därmed ändrats så<br />

att det numera enbart finns ett större sammanhängade<br />

område av riksintresse för<br />

146

yrkesfisket:<br />

• Fångstområde havskräfta - nr 69<br />

Väst Hermanö, Sörgrundsberget, Sotefjorden<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> finns även två fiskehamnar<br />

av riksintresse; Kungshamn och<br />

Smögen<br />

Kommunens hänsyn i ÖP:<br />

Inom delar av yrkesfiskets riksintresseområde<br />

råder även riksintresse för friluftsliv.<br />

Detta bedöms inte utgöra någon konflikt<br />

utifrån översiktsplanens förslag.<br />

Etablering av vågkraft inom det område<br />

som utpekas som utredningsområden kan<br />

innebär en konflikt om vattenanvändningen<br />

mellan vågkraft och yrkesfiske då dessa<br />

områden delvis sammanfaller. Kommunens<br />

inställning är att största möjliga hänsyn ska<br />

tas till yrkesfiskets förutsättningar vid en<br />

eventuell etablering av vågkraft. Tillståndsprövning<br />

sker i miljödomstolen.<br />

Kommunens generella inställning är att<br />

inga åtgärder får vidtagas som kan medföra<br />

påtaglig skada på riksintresset.<br />

Inom ramen för projektet Kustzonsplanering<br />

& landsbygdsutveckling föreslås att<br />

de fem Nordbohuslänska <strong>kommun</strong>erna<br />

gemensamt tar fram ett tematiskt tillägg för<br />

det öppna havet till <strong>kommun</strong>ernas ÖP.<br />

Naturvård (3 kap 6§ MB)<br />

Områden av riksintresse för naturvård<br />

ska representera huvuddragen i svensk<br />

natur, belysa landskapets utveckling och<br />

visa mångfalden i naturen ur ett nationellt<br />

perspektiv. Naturvårdverket ansvarar<br />

för att länsstyrelserna och <strong>kommun</strong>erna<br />

har aktuellt underlag då områden av<br />

riksintresse för naturvården ska behandlas<br />

i översiktsplaneringen. Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

ingår i två områden av riksintresse för<br />

naturvård.<br />

• Ramsvikslandet-Hållö-Kornö-<br />

Gåsöarkipelagen – NO14062<br />

Riksvärde: Skärgårdslandskap, odlingslandskap,<br />

naturbetesmark, äng, topogent<br />

rikkärr, flora och fauna, berggrundsformer,<br />

bergarter, glacial skulptur.<br />

Berggrunden domineras av den röda bohusgraniten.<br />

Berggrundens storformer är<br />

i högsta grad präglade av sprickriktningar<br />

där de nord-sydliga dominerar och övertväras<br />

av grundare öst-västliga. Välutbildade<br />

glacialskulpturer som rundhällar, rännor<br />

och jättegrytor kan ses genom hela området,<br />

särskilt på Ramsvikslandet och öarna i<br />

Hållöskärgården.<br />

Från geologisk synpunkt är området av<br />

utomordentligt intresse bl a för studier av<br />

granitens spricksystem och glaciala erosionsformer.<br />

Landskapsbilderna är storslagna,<br />

växlande från kala glacialslipade rundhällar<br />

i exponerade lägen till kulturmarker<br />

i lälägen. Granitlandskapet är särskilt väl<br />

utformat. Den plastiska glacialskulpturen<br />

är mycket framträdande och av stor betydelse<br />

för tolkningen av landskapets bildning.<br />

Inom området finns en rad små öar och<br />

skär som är viktiga för säl eller sjöfågel.<br />

Ramsvikslandet och Rörviks flat utgör<br />

representativa odlingslandskap med stora<br />

utmarksbeten, havsstrandängar och ängar.<br />

För övrigt finns en rad värdefulla gräsmarksobjekt<br />

med naturbetesmarker och<br />

ängar i kustlandskapet.<br />

Vid Ramsvikslandet finns maritimt påverkade<br />

fukthedar och kärr, påverkade av kalk<br />

från skalgrusbankar och typiska för västkustens<br />

skärgård.<br />

• Åbyfjorden-Bärfendalen – NO14063<br />

Riksvärde: Havslandskap, odlingslandskap,<br />

naturbetesmark, vattendrag, ädellövskog,<br />

flora och fauna, förkastningslinje,<br />

sprickdal<br />

Åbyfjorden-Bärfendalen är, tillsammans<br />

med Brofjorden och Brodalen, den enda<br />

landform med fjord jämte fjorddal. Från<br />

geovetenskaplig synpunkt är Åbyfjorden<br />

med en fortsättning i en fjorddal, Bärfendalen,<br />

av synnerligen instruktivt morfologiskt<br />

värde. Landformerna är i sig typiska och<br />

tämligen orörda av mänskliga ingrepp frånsett<br />

sten- och grustäkter. Fjorden och fjord-<br />

PLANFÖRSLAG<br />

147

PLANFÖRSLAG<br />

dalgången har ett utomordentligt skönhetsvärde.<br />

Marskstränder och ängsskogar hyser<br />

värdefullt växt- och djurliv.<br />

Åby utgör representativt odlingslandskap<br />

med stora utmarksbeten, havsstrandängar<br />

och ängar. Naturliga naturbetesmarker<br />

finns i inre Åbyfjorden, Åby-Stranderäng<br />

samt Bua hed.<br />

Värdefulla ädellövskogar finns vid Åby<br />

säteri och Hogsäm.<br />

Bärfendalsälven har viktiga lek- och uppväxtområden<br />

för havsöring. Vattendraget<br />

anses vara särskilt skyddsvärt avseende<br />

havssöringsstammen.<br />

Området berörs av Natura-2000- skydd.<br />

Kommunens hänsyn i ÖP:<br />

Ramsvikslandet,delar av den yttre (Bua)<br />

och inre delen (Åby) av Åbyfjorden, hållöarkipelagen,<br />

Sandön och Alvö skyddas<br />

som naturreservat med reservatsbestämmelser.<br />

Kommunen förespråkar i översiktsplanen<br />

en förtätning av befintliga tätortsområden<br />

samt prioriterar mellanrum mellan tätortsområdena<br />

högt. Dessa strategier samverkar<br />

väl med riksintresset för naturvård<br />

längs det västra kustområdet. För området<br />

längs Åbyfjorden bedömer <strong>kommun</strong>en<br />

framtagande av en fördjupad översiktsplan<br />

som högt prioriterad. FÖP:ens syfte är att<br />

utreda lämpliga områden för bebyggelsekomplettering,<br />

utpekande av områden<br />

som ska prioriteras för natur-, kultur- och<br />

rekreationsändamål samt belysa Natura<br />

2000-områdets förutsättningar och konsekvenser<br />

för planering. Kommunens vilja<br />

är att FÖP:en ska tas fram i samarbete med<br />

Lysekils <strong>kommun</strong> för en helhetssyn på<br />

Åbyfjorden.<br />

Övriga områden som berörs av riksintresse<br />

för naturvården ligger inom strandzonen<br />

och skärgårdszonen utifrån ÖP:s zonindelning<br />

av <strong>kommun</strong>en. Utvecklingsstrategin<br />

för skärgårdszonen är att natur- och rekreationsvärden<br />

ska prioriteras och att bostadsoch<br />

verksamhetsutveckling ska undvikas.<br />

Motsvarande strategi för strandzonen<br />

innebär en restriktivitet mot exploatering<br />

(bostäder, verksamheter, vägar, vindkraft<br />

och andra typer av anläggningar) med<br />

hänsyn till att natur- och rekreationsvärden<br />

ska prioriteras. Dock bedömer <strong>kommun</strong>en,<br />

med hänsyn till att området även är av riksintresse<br />

för friluftsliv, att anläggningar som<br />

syftar till att utveckla besöksnäringen med<br />

utgångspunkt i det rörliga friluftslivet kan<br />

tillåtas under förutsättning att anläggningen<br />

inte hindrar allmänhetens tillgänglighet<br />

till strand- och vattenområdet.<br />

Friluftsliv (3 kap 6§ MB)<br />

Områden av riksintresse för friluftslivet<br />

ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda<br />

natur- och kulturkvaliteter, ha variationer<br />

i landskapet och god tillgänglighet<br />

för allmänheten. Urvalet av riksintresseområden<br />

har gjorts av Naturvårdsverket i<br />

samarbete med bl.a. länsstyrelserna. Enligt<br />

Naturvårdsverkets beslut 1987-12-21 är<br />

följande områden av riksintresse för friluftsliv<br />

i Sotenäs <strong>kommun</strong>:<br />

• Norra Bohusläns kust i Strömstads,<br />

Tanums, Sotenäs och Lysekils<br />

<strong>kommun</strong>er – FO1<br />

Intresseaspekter: Naturstudier (botaniska,<br />

geologiska, ornitologiska), kulturstudier<br />

(kulturhistoriska), båtsport, bad, fritidsfiske,<br />

kanoting.<br />

Området är ett av de mest frekventerade<br />

friluftsområdena i landet och utgör ett betydande<br />

mål även för internationell turism.<br />

Landskapet är i hög grad särpräglat och<br />

inrymmer stor variation i naturmiljöer.<br />

Stränderna är till större delen fria från bebyggelse<br />

som kan hindra allemansrättsligt<br />

utnyttjande.<br />

Variationen i skärgårdslandskapet är påtaglig<br />

med karaktärer alltifrån kalskär i ytterskärgården<br />

till en lummig innerskärgård.<br />

Ösö- och Hållöskärgårdarna är representativa<br />

exempel på ytterskärgårdar av stort<br />

intresse för friluftslivet.<br />

Genom sprickdalarnas orientering i östvästlig<br />

eller nord-ostlig riktning är fastlandskusten<br />

kraftigt bruten i fjordar, vikar<br />

och mellanliggande näs. Berggrundsformerna,<br />

det rika djurlivet samt floristiska<br />

värden berikar landskapet och ger utomor-<br />

148

dentliga tillfällen till naturupplevelser och<br />

naturstudier.<br />

Rik tillgång till naturhamnar, sjötrafikleder<br />

och service i olika former är viktiga förutsättningar<br />

för en intensiv båtsport inom<br />

området. Klipp- och sandstränder ger goda<br />

möjligheter till bad såväl i skärgården som<br />

längs fastlandskusten.<br />

Av stor betydelse för friluftslivet är orterna<br />

utmed kusten med omfattande service för<br />

turism och friluftsliv, övernattningsmöjligheter<br />

av olika slag, gästhamnar, marinor<br />

med båtservice, provianteringsmöjligheter<br />

mm. Ett stort antal campingplatser finns<br />

längs kusten, de flesta med tillgång till<br />

badmöjligheter på nära håll. Flera naturreservat<br />

med inriktning på bl a friluftslivet<br />

finns inom området.<br />

Kommunens hänsyn i ÖP:<br />

Ramsvikslandet, delar av den yttre (Bua)<br />

och inre (Åby) delen av Åbyfjorden, Hållöarkipelagen,<br />

Sandön och Alvö skyddas<br />

som naturreservat med reservatsbestämmelser.<br />

Naturreservatens bestämmelser har<br />

till stor del en inriktning på friluftsliv.<br />

Kommunen förespråkar i översiktsplanen<br />

en förtätning av befintliga tätortsområden<br />

samt prioriterar mellanrum mellan tätortsområdena<br />

högt. Dessa strategier samverkar<br />

väl med riksintresset för friluftsliv<br />

längs det västra kustområdet. För området<br />

längs Åbyfjorden bedömer <strong>kommun</strong>en<br />

framtagande av en fördjupad översiktsplan<br />

som högt prioriterad. FÖP:ens syfte är att<br />

utreda lämpliga områden för bebyggelsekomplettering,<br />

utpekande av områden<br />

som ska prioriteras för natur-, kultur- och<br />

rekreationsändamål samt belysa Natura<br />

2000-områdets förutsättningar och konsekvenser<br />

för planering. Kommunens vilja<br />

är att FÖP:en ska tas fram i samarbete med<br />

Lysekils <strong>kommun</strong> för en helhetssyn på<br />

Åbyfjorden.<br />

Övriga områden som berörs av riksintresse<br />

för friluftsliv ligger inom strandzonen och<br />

skärgårdszonen utifrån ÖP:ns zonindelning<br />

av <strong>kommun</strong>en. Utvecklingsstrategin för<br />

skärgårdszonen är att natur- och rekreationsvärden,<br />

och därmed värden för det<br />

rörliga friluftslivet, ska prioriteras och att<br />

bostads- och verksamhetsutveckling ska<br />

undvikas. Motsvarande strategi för strandzonen<br />

innebär en restriktivitet mot exploatering<br />

(bostäder, verksamheter, vägar,<br />

vindkraft och andra typer av anläggningar)<br />

med hänsyn till att natur- och rekreationsvärden,<br />

inklusive värden för det rörliga<br />

friluftslivet, ska prioriteras. Dock bedömer<br />

<strong>kommun</strong>en att anläggningar som syftar till<br />

att utveckla besöksnäringen med utgångspunkt<br />

i det rörliga friluftslivet kan tillåtas<br />

under förutsättning att anläggningen inte<br />

hindrar allmänhetens tillgång och tillgänglighet<br />

till strand- och vattenområdet.<br />

Riksintresseområdena för naturvård respektive<br />

friluftsliv har huvudsakligen samma<br />

utbredningsområden. I stor utsträckning<br />

främjar planeringsstrategier för naturvård<br />

även friluftslivets förutsättningar och<br />

vice versa. Eventuella konflikter mellan de<br />

båda riksintressena bedöms mest troliga<br />

i sammanhang som rör anläggningar, exploatering<br />

mm för der rörliga friluftslivet.<br />

I det fall sådana konflikter uppstår ska<br />

avvägning mellan intressena utredas i en<br />

detaljplaneprocess.<br />

Kulturmiljövård (3 kap 6§ MB)<br />

Områden av riksintresse för kulturmiljövården<br />

utses av Riksantikvarieämbetet. I<br />

Sotenäs finns tre sådana områden.<br />

• Smögen - KO36<br />

Sammansatt kustsamhälle med bebyggelse<br />

från olika tidsepoker. Bebyggelsen speglar<br />

tydligt samhällets utveckling: en tät äldre<br />

bebyggelseklunga i skyddat läge omges av<br />

planerade kvarter med dubbelhus och villor<br />

påverkade av badortsepoken och den<br />

växande stenindustrin kring sekelskiftet<br />

1900 (badort).<br />

Gamla delen vid hamnen med tät oregelbunden<br />

husklunga (enkelstugor och enkelt<br />

utformade dubbelhus på låga husgrunder).<br />

Planerade kvarter med rymliga dubbelhus<br />

ofta med hög stengrund och individuellt<br />

utformade villor i schweizerstil. Täta magasins-<br />

och sjöbodsrader (ofta i två våningar<br />

och nu sammanbundna med välkänd<br />

brygga) främst från 1930-50-talet.<br />

Bryggan med sina båtar, bodar och ma-<br />

PLANFÖRSLAG<br />

149

PLANFÖRSLAG<br />

gasin speglar samhällets utveckling från<br />

tidigt fiske till nutida sommarliv.<br />

• Tossene - KO37<br />

Fornlämningsmiljö från främst bronsåldern<br />

som utmärks av sin koncentration av anläggningar<br />

på en begränsad yta. Riksintresset<br />

tar sig uttryck främst i en stor mängd<br />

skålgropsförekomster och figuristningar (bl<br />

a många skepp); dessutom fyra gravfält,<br />

rösen, stensättningar och boplatser.<br />

Oerhört rik och mångfacetterad förhistorisk<br />

miljö med lämningar från olika tidsavsnitt.<br />

Äldre odlingslandskap och bebyggelse.<br />

• Åby - KO38<br />

Herrgårdsmiljö med strategiskt läge i det<br />

inre av Åbyfjorden, där säteribebyggelse<br />

med 1700-tals prägel tillsammans med<br />

rika förhistoriska och historiska lämningar<br />

tydligt speglar utvecklingen av det agrara<br />

kulturlandskapet inom ett bohuslänskt storgods<br />

(fornlämningsmiljö).<br />

Sammansatt miljö med rika förhistoriska<br />

lämningar. Stenåldersboplatser, två stenkammargravar,<br />

ett flertal gravrösen och<br />

monumentala hällristningar, manbyggnad<br />

troligen från 1720, flygelbyggnader från<br />

slutet av 1700-talet liksom eventuellt en<br />

stor lada, övriga ekonomibyggnader från<br />

1800- och 1900-talet, historiska lämningar<br />

samt ryggade åkrar och allé som visar säteriets<br />

tidigare tillfartsväg, privatkyrkogård<br />

från 1800- och 1900-talet, knuten till tidigare<br />

ägare av säteriet.<br />

Kommunens hänsyn i ÖP:<br />

För de äldre delarna av Smögen, vilka inkluderar<br />

området av riksintresse för kulturmiljövård,<br />

finns beslut om att upprätta en<br />

detaljplan som syftar bl a till att säkra kulturmiljönvärden.<br />

Detaljplanen bedöms därmed<br />

säkerställa även riksintressets syfte.<br />

Inom det riksintresseområde för kulturmiljövård<br />

som omfattar delar av Tossene och<br />

dess omgivningar får inga åtgärder vidtas<br />

som kan medföra påtaglig skada på riksintresset.<br />

Bebyggelse, vindkraftverk, master,<br />

vägar och andra typer av anläggningar ska<br />

undvikas inom riksintresseområdet.<br />

Området vid Åby skyddas delvis i form<br />

av naturreservat och landskapsbildsskydd.<br />

Delar av området omfattas även av detaljplan<br />

(antagen 1998) och övriga delar av<br />

FÖP för Åby säteri (antagen 1989). Ett av<br />

FÖP:ens syften var att göra en avvägning<br />

mellan utvecklings- och bevarandeintressen<br />

så att unika natur- och kulturmiljöer<br />

inte förvanskas eller görs mindre tillgängliga<br />

för allmänheten. Även i detaljplanen<br />

har en miljökonsekvensbeskrivning gjorts<br />

där de kulturhistoriska värdena inte bedöms<br />

medföra påtaglig skada på kulturmiljövärdena.<br />

Kommunen bedömer därmed<br />

att planering utifrån FÖP, detaljplan och<br />

reservatsbestämmelser innebär ett hänsynstagande<br />

till riksintresseområdet. Områden<br />

ingår i det område vid Åbyfjorden, för<br />

vilken en FÖP ska tas fram. En sådan FÖP,<br />

för hela området längs Åbyfjorden, innebär<br />

att nu gällande FÖP för Åby ersätts.<br />

Industriell produktion,<br />

energiproduktion, energidistribution,<br />

<strong>kommun</strong>ikationer<br />

(3 kap 8§ MB)<br />

- Sjöfart<br />

Sjöfartsverket utser farleder, hamnar och<br />

områden i övrigt som verket anser behövs<br />

för sjöfartsändamål och som därmed är av<br />

riksintresse. Senaste översynen gjordes år<br />

2001.<br />

Riksintresseförklarandet ger ett skydd för<br />

både befintliga och planerade anläggningar<br />

och syftar till att peka ut sjöfartssektorns<br />

viktigaste noder och länkar, dvs farleder<br />

och hamnar, i ett tillsammans med övriga<br />

transportslag sammanhållet transportsystem.<br />

Inom <strong>kommun</strong>en finns två farleder av riksintresse<br />

för sjöfarten:<br />

• Farled 131 Insegling till Brofjorden<br />

• Farled 101 Lysekil-Kosterfjorden<br />

Kommunens hänsyn i ÖP:<br />

Kommunens ställningstagande är att farlederna<br />

ska värnas. Inga anläggningar eller<br />

åtgärder som kan påverka dem negativt ska<br />

tillåtas.<br />

Inom ramen för projektet Kustzonsplanering<br />

& landsbygdsutveckling föreslås att<br />

150

de fem Nordbohuslänska <strong>kommun</strong>erna<br />

gemensamt tar fram ett tematiskt tillägg för<br />

det öppna havet till <strong>kommun</strong>ernas ÖP.<br />

Särskilda hushållningsbestämmelser,<br />

4 kap Miljöbalken<br />

Bohusläns kust är enligt 4 kap MB i sin<br />

helhet av riksintresse med hänsyn till de<br />

natur- och kulturvärden som finns där. Det<br />

geografiska området omfattar skärgården<br />

med en kustremsa om ca 2 kilometers<br />

bredd.<br />

Inom detta geografiska område får exploateringföretag<br />

och andra ingrepp i miljön<br />

endast komma till stånd om det kan ske på<br />

ett sätt som inte påtagligt skadar områdets<br />

natur- och kulturvärden. (4 kap 1§ MB)<br />

Inom området, som sträcker sig från Lysekil<br />

och norrut till norska gränsen - den<br />

sk ”Obrutna kusten”, ska turismen och friluftslivtets,<br />

främst det rörliga friluftslivets,<br />

intressen beaktas vid bedömning av tillåtligheten<br />

av exploateringar mm.<br />

Miljöstörande tung industri får inte komma<br />

till stånd inom detta kustområde.<br />

Bestämmelserna enligt 4 kap MB utgör<br />

inget hinder för utvecklingen av befintliga<br />

tätorter eller av det lokala näringslivet.<br />

värden.<br />

• Rikt sjöfågelliv och unika växtlokaler.<br />

• Marina biologiska värden.<br />

• En i sig värdefull kombination av högklassiga<br />

natur- och kulturvärden.<br />

En kuststräcka ska värderas högre om<br />

många olika av de ovan beskrivna värdena<br />

förkommer samtidigt.<br />

Kommunens hänsyn i ÖP:<br />

Ett av de grundläggande målen med<br />

översiktsplanen är en ökning av andelen<br />

helårsboende befolkning. Huvudstrategin<br />

för en sådan utveckling är att förespråka<br />

bebyggelseutveckling inom de geografiska<br />

områden, i de boendeformer, i den omfattning<br />

och med de strukturer som är rimliga<br />

att anta kunna attrahera människor till ett<br />

helårsboende- både befintliga och framtida<br />

<strong>kommun</strong>invånare. Attraktiviteten i boendet<br />

har delats in i tre livsmiljöer.- tätort, landsbygd<br />

och bebyggelsegrupperingar utanför<br />

tätort. För att undvika fragmentering av<br />

naturområden och för att skapa förutsättningar<br />

för ett minskat transportberoende<br />

förespråkas bebyggelseutveckling i alla<br />

former ske i nära anslutning till befintliga<br />

<strong>kommun</strong>ikationsstråk, främst de med tillgång<br />

till kollektivtrafik.<br />

Kommunen förespråkar en förtätning av<br />

befintliga tätortsområden samt prioriterar<br />

mellanrum mellan tätortsområdena högt.<br />

4 kap MB handlar, till skillnad från 3 kap<br />

MB om kustens samlade värden. De sammantagna<br />

värdena inom det geografiska<br />

området kan sammanfattas i följande punkter:<br />

• Ursrpunglighet inom hela området.<br />

• Förutsättningar för rörligt friluftsliv:<br />

badplatser, fiskeplatser, möjligheter till<br />

båtsport.<br />

• Förutsättningar för turism.<br />

• Tillgång till serviceorter.<br />

• Sammanhängande strand- och skärgårdsområden<br />

tillgängliga på allemansrättslig<br />

grund samt sammanhängande,<br />

vackra och ursrpungliga landskapspartier,<br />

utsiktspunkter.<br />

• Högklassiga fornlämningsmiljöer.<br />

• Talrika äldre bebyggelse- och verksamhetsmiljöer.<br />

• Vetenskapliga natur- och kulturvärden.<br />

• Lättillgängliga och synliga geologiska<br />

För bebyggelsegrupperingar utanför tätort<br />

förespråkas bebyggelsekompletteringar<br />

med utgångspunkt i befintliga bebyggelsestrukturer<br />

och det omgivande landskapet.<br />

I planförslaget pekas områden ut där en bebyggelseutveckling<br />

utifrån livsmiljö landsbygd<br />

är lämplig. Områden är lokaliserade<br />

utifrån god tillgänglighet till <strong>kommun</strong>ens<br />

huvudvägar, främst de med kollektivtrafik.<br />

Bebyggelseutveckling inom dessa områden<br />

beskrivs utifrån ett antal kriterier.<br />

Strategier och ställningstaganden kring<br />

bebyggelseutvecklingen bedöms innebära<br />

goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar<br />

utveckling, väl förenliga med de särskilda<br />

hushållningsbestämmelserna.<br />

För området längs Åbyfjorden bedömer<br />

<strong>kommun</strong>en framtagande av en fördju-<br />

PLANFÖRSLAG<br />

151

PLANFÖRSLAG<br />

pad översiktsplan som högt prioriterad.<br />

FÖP:ens syfte är att utreda lämpliga<br />

områden för bebyggelsekomplettering,<br />

utpekande av områden som ska prioriteras<br />

för natur-, kultur- och rekreationsändamål<br />

samt belysa Natura 2000-områdets förutsättningar<br />

och konsekvenser för planering.<br />

Frågeställningar kring förhållningssätt till<br />

de särskilda hushållningsbestämmelserna<br />

ska tas upp här. Kommunens vilja är att<br />

FÖP:en ska tas fram i samarbete med<br />

Lysekils <strong>kommun</strong> för en helhetssyn på<br />

Åbyfjorden.<br />

Två av de tre områden utpekade som lämpliga<br />

för prövning av vindkraftsetableringar<br />

omfattas av de särskilda hushållningsbestämmelserna.<br />

Inom Hogenäs finns tre<br />

befintliga verk. Påverkan av en utbyggnad<br />

bedöms därmed som begränsad. För området<br />

i Berg ska hänsyn till riksintresset tas<br />

vid prövning av vindkraftsutbyggnad.<br />

Även det område, för vilket tillstånd för<br />

utbyggnad av vågkraft söks, omfattas av<br />

de särskilda hushållningsbestämmelserna.<br />

Tillståndsprövningen sker i miljödomstolen.<br />

Natura 2000 (4 kap 8§ MB)<br />

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest<br />

skyddsvärda områden. Natura 2000-områden<br />

finns i alla medlemsländer och kom till<br />

för att hejda utrotningen av djur och växter<br />

och för att förhindra att deras livsmiljöer<br />

förstörs. Alla Natura 2000-områden är<br />

klassade som riksintressen enligt 4 kap<br />

miljöbalken.<br />

Enligt 7 kap 28a MB krävs tillstånd för att<br />

bedriva eller vidta åtgärder som på ett betydande<br />

sätt kan påverka miljön i ett utpekat<br />

Natura 2000-område. Innebörden av<br />

bestämmelserna är att också verksamheter<br />

som bedrivs utanför Natura 2000-området<br />

och som medför betydande påverkan på<br />

naturområdet omfattas av bestämmelsen<br />

om tillstånd. Bevarandeplaner finns framtagna<br />

för samtliga Natura 2000-områden.<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> finns 4 utpekade Natura<br />

2000-områden:<br />

• Ramsvikslandet<br />

Skyddade habitat: Ler- och sandbottnar<br />

som blottas vid lågvatten, rev,<br />

ettårig vegetation på driftvallar, flerårig<br />

vegetation på steniga stränder,<br />

vegetationsklädda havsklippor, salta<br />

strandängar, nordatlantiska fukthedar<br />

med klockljung, torra hedar (alla typer),<br />

kalkgräsmarker (viktiga orkidélokaler),<br />

artrika stagg-gräsmarker på<br />

silikatsubstrat, artrika torra-friska låglandsgräsmarker<br />

av fennoskandisk typ,<br />

fuktängar med blåtåtel eller starr, högörtängar,<br />

klippvegetation på silikatrika<br />

bergssluttningar, pionjärvegetation på<br />

silikatrika bergytor, skogbevuxen myr<br />

Skyddade arter: Smalgrynsnäcka<br />

Vertigo angustior<br />

• Soteskär<br />

Skyddade habitat: rev<br />

Skyddade arter: Knubbsäl Phoca vitulina<br />

• Åbyfjorden<br />

Skyddade habitat: Estuarier och sandbottnar<br />

som blottas vid lågvatten,<br />

stora grunda vikar och sund, rev,<br />

vegetationsklädda havsklippor, salta<br />

strandängar, torra hedar (alla typer),<br />

klippvegetation på silikatrika bergssluttningar,<br />

pionjärvegetation på silikatrika<br />

bergytor<br />

• Malmöfjord<br />

Skyddade habitat: rev<br />

Skyddade arter: Knubbsäl Phoca vitulina<br />

Ramsvikslandet omfattas delvis av förordnande<br />

om naturreservat men också av förslag<br />

till områdesbestämmelser som reglerar<br />

bebyggelseutvecklingen i de delar som inte<br />

utgör naturreservat.<br />

Soteskär utgör även fågelskyddsområde.<br />

Inom Natura 2000-område Åbyfjorden<br />

finns två naturreservat samt ett område<br />

med landskapsbildsskydd.<br />

Kommunens hänsyn i ÖP:<br />

För området längs Åbyfjorden är ett framtagande<br />

av en fördjupad översiktsplan<br />

högt prioriterat. FÖP:ens syfte är att utreda<br />

lämpliga områden för bebyggelsekomplettering,<br />

utpekande av områden som ska<br />

prioriteras för natur-, kultur- och rekreationsändamål<br />

samt belysa Natura 2000-<br />

områdets förutsättningar och konsekvenser<br />

för planering. Kommunens vilja är att<br />

152

FÖP:en ska tas fram i samarbete med Lysekils<br />

<strong>kommun</strong> för en helhetssyn på Natura<br />

2000-skyddet.<br />

Naturreservatet med bestämmelser reglerar<br />

stora delar av Natura 2000-område<br />

Ramsvikslandet. Kommunens förhoppning<br />

är att det upprättade förslaget till områdesbestämmelser<br />

för Ramsvikslandet ska<br />

komplettera reservatsbestämmelserna för<br />

ett skydd av utpekade habitat och skyddad<br />

art inom Natura 2000-området.<br />

Soteskär och Malmöfjord ligger inom skärgårdszonen<br />

enligt den zonindelning som<br />

gjorts av <strong>kommun</strong>en i ÖP:n. Det innebär bl<br />

a ett ställningstagande att naturvärden särskilt<br />

ska beaktas och värnas.<br />

En eventuell påverkan på utpekade,<br />

skyddsvärda habitat och arter inom Natura<br />

2000-områdena med anledning av en<br />

eventuell vågkraftsetablering förutsätts<br />

bedömas vid tillståndsprövning i miljödomstolen.<br />

Förordnanden,<br />

reservat och andra<br />

bestämmelser<br />

Naturreservat, 7 kap 4-8§§ MB<br />

Förteckning över <strong>kommun</strong>ens naturreservat<br />

finns i kapitlet Förutsättningar/Naturmiljö.<br />

Naturreservaten i <strong>kommun</strong>en har tillkommit<br />

genom beslut av länsstyrelsen. Varje<br />

reservat omfattas av ett förordnande som<br />

innehåller avgränsningar av området samt<br />

föreskrifter om skötsel och vilka åtgärder<br />

som är förbjudna att vidta inom respektive<br />

område. Länsstyrelsen får meddela dispens<br />

från en del av föreskrifterna om det finns<br />

särskilda skäl. Vad som kan utgöra särskilda<br />

skäl är inte entydigt. Föreskrifterna<br />

kring vad som är tillåtet och vad som är<br />

förbjudet varierar i olika reservat beroende<br />

på vilket syftet är med reservatet. En dispens<br />

från föreskrifterna får inte strida mot<br />

reservatets syfte.<br />

Naturminne, 7 kap 10§ MB<br />

Förteckning över <strong>kommun</strong>ens naturminnen<br />

finns i kapitlet Förutsättningar/Naturmiljö.<br />

Föreskrifterna för naturreservat gäller<br />

också naturminnen.<br />

Biotopskydd, 7 kap 11§ MB<br />

Förteckning över biotopskyddade områden<br />

finns i kapitlet Förutsättningar/Naturmiljö.<br />

Inom biotopskyddat område får inte bedrivas<br />

verksamhet eller vidtas åtgärder som<br />

kan skada naturmiljön.<br />

Djurskyddsområde, fågel och sälskydd,<br />

7 kap 12§ MB<br />

Särskilda föreskrifter för områdena har<br />

utfärdats av länsstyrelsen. För att särskilt<br />

skydda en djurart inom ett visst område<br />

får länsstyrelsen meddela inskränkningar i<br />

allmänhetens eller markägarens rätt att jaga<br />

eller uppehålla sig inom området.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

153

PLANFÖRSLAG<br />

Samtliga djurskyddsområden utgörs av<br />

holmar och skär i havsområdet. Förteckning<br />

finns i kapitlet Förutsättningar/Naturmiljö.<br />

Strandskydd, 7 kap 13-18§§ MB<br />

Stranskyddets syfte är att trygga förutsättningarna<br />

för allmänhetens friluftsliv och<br />

bevara goda livsvillkor för djur och växter<br />

på land och i vatten.<br />

Vid havet och i sjöar sträcker sig strandskyddet<br />

generellt 100 m från strandlinjen<br />

in mot land och lika långt ut i vattnet. Vid<br />

vattendrag gäller strandskyddet generellt<br />

50 m på varje sida om vattendraget. I Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong> är strandskyddet anpassat<br />

till terräng mm, vilket innebär att det kan<br />

variera från 0-300 m.<br />

Inom strandskyddat området är det förbjudet<br />

att:<br />

- Uppföra nya byggnader och gräva eller<br />

på annat sätt förbereda för byggnader<br />

- Ändra byggnader som redan finns så att<br />

de kan användas till något annat ändamål<br />

-Utföra andra anläggningar eller anordningar<br />

som försämrar tillgängligheten enligt<br />

allemansrätten eller försämrar livsvillkoren<br />

för växter och djur. Exempel på detta<br />

är båthamnar, bryggor, parkeringsplatser<br />

och golfbanor<br />

- Utföra andra åtgärder som kan skada<br />

växt- och djurliv, till exempel fälla träd,<br />

gräva eller gödsla.<br />

Kommunen får meddela dispens från<br />

bestämmelserna om det finns särskilda<br />

skäl. Om dispens lämnas, ska <strong>kommun</strong>en<br />

bestämma i vilken utsträckning mark får<br />

tas i anspråk som tomt. I det fall dispensansökan<br />

gäller ett område som omfattas av<br />

skydd enligt MB 7 kap., ligger ansvaret för<br />

prövning hos Länsstyrelsen. Länsstyrelsen<br />

har också möjlighet att inom tre veckor<br />

från <strong>kommun</strong>ens beslutsdatum för strandskyddsdispens<br />

ta upp ärendet för överprövning.<br />

För att en dispens ska beviljas krävs att det<br />

finns särskilda skäl. Som särskilda skäl får<br />

man endast använda något av de följande<br />

sex särskilda skäl som anges i miljöbalken<br />

7 kap 18 c §:<br />

- Den aktuella platsen är belägen på redan<br />

ianspråktagen mark.<br />

- Den aktuella platsen är avskuren från<br />

stranden av till exempel en järnväg eller<br />

större väg och saknar därför betydelse för<br />

allmänhetens friluftsliv.<br />

- Anläggningar som måste ligga vid vattnet,<br />

det kan vara båthamnar, bryggor, pirar<br />

med mera. Sådana bör dock inte uppföras<br />

inom områden med stort rekreationsvärde<br />

eller om djur- och växtlivet påverkas på ett<br />

icke acceptabelt sätt. Samlokalisering bör<br />

eftersträvas.<br />

- Det avser ett område som behövs för att<br />

utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen<br />

kan inte ske utanför området.<br />

- Det avser ett område som behöver tas<br />

i anspråk för att tillgodose att angeläget<br />

allmänt intresse som inte kan ske utanför<br />

området.<br />

- Det avser ett område som behöver tas i<br />

anspråk för att tillgodose ett annat mycket<br />

angeläget intresse.<br />

Vissa byggnationer och åtgärder omfattas<br />

inte av det generella förbudet, och behöver<br />

därför inte heller dispensprövas. Ekonomibyggnader<br />

eller andra anläggningar,<br />

anordningar eller åtgärder som behövs för<br />

näringsverksamhet inom jordbruket, skogsbruket,<br />

fisket eller renskötseln omfattas av<br />

undantaget. Kraven är då att anläggningen<br />

eller åtgärden är omedelbart avsedd och<br />

behövlig för näringen och att den måste<br />

ligga inom strandskyddsområde. En sådan<br />

byggnad får inte utformas så att den ens<br />

tillfälligt kan utnyttjas som bostad. Hobbyverksamhet<br />

omfattas inte av undantaget.<br />

En dispens upphör att gälla om den åtgärd<br />

som avses inte har påbörjats inom två år<br />

eller avslutats inom fem år från den dag då<br />

beslutet vann laga kraft.<br />

Från och med den 1 juli 2009 ska <strong>kommun</strong>erna<br />

i sin översiktsplan enligt 4 kap 1 §<br />

154

l. a. ange sådana områden för landsbygdsutveckling<br />

i strandnära lägen som avses i 7<br />

kap. 18 e § första stycket miljöbalken.<br />

Syftet med att redovisa områden för<br />

landsbygdsutveckling i strandnära lägen<br />

är att stimulera den lokala och regionala<br />

utvecklingen i områden som har god tillgång<br />

till fria strandområden och där en viss<br />

byggnation kan ske utan att strandskyddets<br />

syften åsidosätts. Inom kust- eller kustskärgårdsområde<br />

från gränsen mot Norge till<br />

Forsmark där Sotenäs <strong>kommun</strong>s kustområde<br />

ingår, får sådana områden dock inte<br />

pekas ut.<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> begränsas därmed den<br />

möjligheten till strandskyddade områden i<br />

anslutning till sjöar och vattendrag. Kommunen<br />

bedömer inte att utvekling inom<br />

just dessa områden stimulerar <strong>kommun</strong>ens<br />

utveckling. Därmed pekas inga områden ut<br />

i ÖP för landsbygdsutveckling i strandnära<br />

lägen.<br />

I detaljplan kan <strong>kommun</strong>en bestämma<br />

att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken<br />

upphävs för ett område, om det finns särskilda<br />

skäl och intresset av att ta området i<br />

anspråk på det sätt som avses med planen<br />

väger tyngre än strandskyddsintresset. En<br />

bestämmelse om upphävande får dock inte<br />

avse ett sådant område som enligt 7 kap.<br />

omfattas av länsstyrelsens beslutanderätt.<br />

Vattenskyddsområden, 7 kap<br />

21 och 22 §§ MB<br />

Inom 7 kapitlet 21 och 22 §§ miljöbalken<br />

finns regler om vattenskyddsområden som<br />

syftar till att skydda grund- eller ytvattentillgångar<br />

som nyttjas för vattentäkt.<br />

I förordningen (1998:899) om miljöfarlig<br />

verksamhet och hälsoskydd finns regler<br />

om <strong>kommun</strong>ala föreskrifter (se 40 §). Med<br />

stöd av den förordningen kan <strong>kommun</strong>en<br />

meddela föreskrifter för skydd av ytvattentäkter<br />

och enskilda grundvattentäkter.<br />

Ett förslag till nya vattenskyddsföreskrifter<br />

för vattenskyddsområdena i Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

är under antagande hos Länsstryrelsen.<br />

Miljökvalitetsnormer, 5 kap. MB<br />

Miljökvalitetsnormerna (MKN) är en viktig<br />

del i Miljöbalken och de allmänna reglerna<br />

om dess syfte och tillämpning finns i<br />

kapitel 5.<br />

Syftet är att ge miljövården ett kraftfullt<br />

instrument i arbetet med att uppfylla miljökvalitetsmålen<br />

och andra internationella<br />

åtaganden. Om inte miljökvalitetsnormerna<br />

är uppfyllda inom en viss tid måste ett åtgärdsprogram<br />

utarbetas för att snarast rätta<br />

till bristerna.<br />

Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt<br />

verka för att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken<br />

inte upphävs i strid med gällande<br />

bestämmelser och länsstyrelsen har även<br />

enligt 12 kap. PBL möjlighet att överpröva<br />

ett upphävande av strandskyddet i en detaljplan.<br />

Bestämmelse om fri passage ska<br />

även tillämpas i planärenden.<br />

Upphävande av strandskydd ska i detaljplan<br />

regleras i form av en administrativ<br />

bestämmelse. De särskilda skälen får upphävande<br />

ska anges i planbeskrivningen.<br />

Natura 2000, 7 kap 27§ MB<br />

Skydd enligt 7 kap 27§ MB omfattar även<br />

Natura 2000-områden (se beskrivning Natura<br />

2000 på s. 128).<br />

Det finns idag normer för utomhusluft,<br />

vatten, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller.<br />

Förordningen om omgivningsbuller<br />

och EU:s bullerdirektiv<br />

Direktivet om bedömning och hantering av<br />

omgivningsbuller syftar till att samordna<br />

bullerarbetet i EU genom gemensamma<br />

bullermått, gemensamma kartläggningsoch<br />

bedömningsmetoder, information till<br />

allmänheten och fastställda handlingsplaner.<br />

Direktivet ska också vara en grund för<br />

åtgärder för att minska buller från större<br />

källor, i synnerhet väg- och järnvägsfordon<br />

och infrastruktur, flygplan och helikoptrar<br />

samt större industriell verksamhet.<br />

Enligt förordningen finns en skyldighet att<br />

genom kartläggning av buller och upprättande<br />

av åtgärdsprogram, sträva efter att<br />

omgivningsbuller inte medför skadliga<br />

effekter på människors hälsa. Detta är en<br />

PLANFÖRSLAG<br />

155

miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken – en<br />

s.k. målsättningsnorm.<br />

Skydd för landskapsbilden,<br />

”gamla 19§ NVL”<br />

PLANFÖRSLAG<br />

Miljökvalitetsnormer för<br />

utomhusluft<br />

De ämnen som reglerades i form av miljökvalitetsnormer<br />

är kvävedioxid/kväveoxider,<br />

svaveldioxid, bly, partiklar (PM10),<br />

bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium,<br />

nickel, bens(a)pyren och partiklar<br />

(PM2,5). Normerna baseras huvudsakligen<br />

på krav i EG-direktiv.<br />

Miljökvalitetsnormer för<br />

fisk- och musselvatten<br />

Syftet med fiskvattendirektivet är att<br />

skydda eller förbättra kvaliteten på sötvatten<br />

så att fiskbestånden upprätthålls.<br />

Skaldjursvattendirektivet avser att skydda<br />

vissa populationer av skaldjur i kustvatten<br />

och brackvatten från olika utsläpp av förorenande<br />

ämnen.<br />

Förordningens bilaga 1, som avser miljökvalitetsnormer<br />

och riktvärden för fiskvatten,<br />

gäller i utvalda sjöar och vattendrag<br />

i hela landet. Ingen av dessa finns i Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong>.<br />

Bilaga 2, som reglerar musselvatten, gäller<br />

i Västra Götalands län. De musslor som<br />

avses i förordningen är blötdjur som tillhör<br />

klasserna snäckor (Gastropoda) eller musslor<br />

(Bivalvia). Med musselvatten menas<br />

kustvatten eller bräckt vatten som behöver<br />

skyddas eller förbättras för att göra det<br />

möjligt för musslor att leva och växa till i<br />

dessa vatten. I Sotenäs utgör Åbyfjorden<br />

och Bottnafjorden musselvatten.<br />

Miljökvalitetsnormer för vatten<br />

Förordningen (2004:660) om förvaltning<br />

av kvaliteten på vattenmiljön innebär bland<br />

annat att de fem regionala vattenmyndigheterna<br />

ska fastställa kvalitetskrav i form av<br />

miljökvalitetsnormer för ytvatten, grundvatten<br />

och skyddade områden. Syftet med<br />

normerna är att tillståndet i våra vatten inte<br />

ska försämras och att alla vatten ska uppnå<br />

en bestämd miljökvalitet.<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> har 13 vattenförekomster,<br />

som var och en omfattas av miljökvalitesnormer.<br />

Förordnande om skydd för landskapsbilden<br />

utfärdades med den gamla naturvårdslagen<br />

som grund. Begreppet finns inte i miljöbalken,<br />

men de av länsstyrelsen utfärdade<br />

föreskrifterna för områdena gäller fortfarande.<br />

Områden betraktas av länsstyrelsen<br />

som naturreservat enligt miljöbalken. Det<br />

kan således krävas länsstyrelsens tillstånd<br />

för att utföra vissa i föreskrifterna uppräknade<br />

åtgärder.<br />

Förteckning över områden som omfattas<br />

av landskapsbildsskydd finns i kapitlet<br />

Förutsättningar/Naturmiljö.<br />

Vägar med skyddszon<br />

Enligt 47 § väglagen råder ett allmänt<br />

förbud att utefter allmänna vägar utan<br />

länsstyrelsens tillstånd uppföra byggnader,<br />

göra tillbyggnader eller utföra andra<br />

anläggningar som kan inverka menligt på<br />

trafiksäkerheten inom ett område av 12 m<br />

från vägområdet. Utefter väg 171, väg 174<br />

och väg 900 är detta förbud utsträckt till 30<br />

m från vägområdets gräns.<br />

Bestämmelserna om tillstånd gäller inte<br />

inom områden med detaljplan eller då det<br />

gäller åtgärder som kräver bygglov. I dessa<br />

fall prövar byggnadsnämnden åtgärdens<br />

tillåtlighet efter samråd med väghållningsmyndigheten.<br />

Vid ändring av anslutning eller vid ny anslutning<br />

till allmän väg krävs enligt 39§<br />

väglagen ett tillstånd från väghållningsmyndigheten.<br />

Vid behandling av en fråga<br />

om tillstånd ska väghållningsmyndigheten<br />

pröva om åtgärden är lämplig med tanke<br />

på trafiksäkerheten samt också föreskriva<br />

var och hur anslutningen ska utföras.<br />

Skyddszoner runt<br />

kraftledningsstråk<br />

Enligt elsäkerhetslagen får bebyggelse inte<br />

tillkomma inom en zon av 10 m på ömse<br />

sidor om kraftledning 40 kV och mindre.<br />

156

Område och byggnader med<br />

skydd enligt kulturminneslagen<br />

Inom <strong>kommun</strong>en finns en mängd fasta<br />

fornlämningar som är skyddade enligt 2<br />

kap 1-25 §§ Lagen om kulturminnen.<br />

Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen<br />

(länsantikvarien) och Bohusläns Museum<br />

bevakar skyddet och vården av fasta fornlämningar.<br />

Till fast fornlämning räknas<br />

oftast inte bara fornlämningen utan också<br />

ett område runt lämningen. Skeppsvrak<br />

som är mer än 100 år gamla räknas som<br />

fast fornlämning och lyder under samma<br />

stränga lagstiftning som fornlämningar på<br />

land. Fast fornlämning får inte skadas, förändras<br />

eller grävas bort utan tillstånd från<br />

länsstyrelsen. Markägaren eller exploatören<br />

kan bli skyldig att bekosta arkeologisk<br />

undersökning och utgrävning av fornlämningar<br />

vid förändrad markanvändning.<br />

Länsstyrelsen beslutar i sådana fall att så<br />

får ske.<br />

Fornlämningsmiljöer av större betydelse<br />

i <strong>kommun</strong>en beskrivs i kapitlet Förutsättningar/Kulturmiljö.<br />

Farled<br />

Verksamheter eller anläggningar (t ex odlingar,<br />

bryggor, bojförtöjningar) som hindrar<br />

sjöfarten tillåts inte.<br />

Sjöfartsverket ska höras i de fall anläggningar<br />

som kan påverka sjöfarten ska prövas.<br />

Luftfart<br />

Byggnadsverk med en höjd av 40 m eller<br />

högre, oavsett läge, ska anmälas till Luftfartsstyrelsen<br />

i enlighet med Bestämmelser<br />

för Civil Luftfart - Flygplatser (BCL-F).<br />

Byggnadsverken ska hindermarkeras i enlighet<br />

med BCL-F.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

157

Mark- och vattenanvändning<br />

<strong>kommun</strong>övergripande<br />

Inledande anvisningar<br />

Beskrivning av förslag till mark- och vattenanvändning<br />

utgår från det som illustreras<br />

i karta. För <strong>kommun</strong>en som helhet<br />

redovisas två kartor. Mark- & vattenanvändningskartan<br />

och planeringsförutsättningskartan.<br />

Mark- & vattenanvändningskartan redogör<br />

för föreslagna utvecklingsmöjligheter med<br />

utgångspunkt i de strategier och rekommendationer<br />

som arbetats fram som <strong>kommun</strong>ens<br />

viljeinriktning i den översiktliga<br />

planeringen. Den redovisar också den zonindelning<br />

som ligger till grund för rekommendationer<br />

för zoner.<br />

Planeringsförutsättningskartan redogör för<br />

de förutsättningar som finns dels i form<br />

av juridiska gränser, riksintressen och<br />

skyddsavstånd och dels i form av <strong>kommun</strong>ala<br />

ställningstaganden i form av bl a utpekande<br />

av områden med höga natur- och<br />

kulturvärden.<br />

För varje tätortsområde finns motsvarande<br />

två kartor där utvecklingskartan redogör<br />

för den tätortsspecifika mark- och vattenanvändningen<br />

med områdesvisa rekommendationer<br />

och planeringsförutsättningskartan<br />

ger en inzomad bild av förutsättningarna<br />

i respektive tätortsområde.<br />

Zonindelning<br />

Zonindelningen redovisas som kartunderlag<br />

till de rekommendationer som görs för<br />

respektive zon.<br />

Generellt utvecklingsområde<br />

för<br />

tätortsområdena<br />

Inom tätortszonen redovisas för respektive<br />

tätortsområde ett generellt utvecklingsområde<br />

vars utbredning utgår från strategin<br />

kring tätortsutveckling och tillgänglighet<br />

till servicecentra. Det strategiska ställningstagandet<br />

har anpassats till geografiska<br />

och topografiska förutsättningar mm.<br />

Områdena omfattar bebyggda områden,<br />

utvecklingsområden för boende, verksamheter,<br />

service mm<br />

Inom tätortszonen ställs krav på prövning i<br />

detaljplan för all tillkommande bebyggelse,<br />

med hänsyn till prövning av markutnyttjandet<br />

i förhållande till befintlig bebyggelse<br />

och framtida utvecklingsmöjligheter.<br />

Närrekreationsområden<br />

PLANFÖRSLAG<br />

Kommunen som<br />

helhet<br />

Förslaget till mark- och vattenanvändning<br />

utgår från de beskrivna strategierna. Då<br />

dessa appliceras geografiskt ger de på<br />

vissa platser upphov till konflikter mellan<br />

strategier för två eller fler sektorsintressen.<br />

Prioritering mellan de olika intressena<br />

innebär nya ställningstaganden och därmed<br />

en konkretisering av planförslaget. Resonemang<br />

kring prioritering inom ett antal<br />

konfliktområden förs i konsekvensdelen.<br />

Inom tätortszonerna illustreras även ett<br />

antal närrekreationsområden.<br />

Med närrekreationsområden avses grön-/<br />

naturområden i direkt anslutning till befintlig<br />

eller tillkommande bebyggelse och där<br />

rekreationsbehovet prioriteras framför såväl<br />

bebyggelseutveckling som ett rationellt<br />

skogsbruk. Inom närrekreationsområden<br />

råder en återhållsamhet mot all form av<br />

nybyggnation.<br />

För varje tätortsområde finns minst ett<br />

närrekreationsområde vid havet och ett i<br />

skogs-/bergsområden. Bohus-Malmön utgör<br />

ett undantag p g a den mycket begrän-<br />

158

sade tillgången på skog. Närrekreationsområdena<br />

innefattas i tätortszonerna för att<br />

påtala områdenas betydelse för respektive<br />

tätort. Utbredningen av det generella utvecklingsområdet<br />

förutsätter ett värnande<br />

och en utveckling av närrekreationsområdena<br />

för att tätorternas attraktivitet ska<br />

bibehållas. Vart och ett av närrekreationsområdena<br />

beskrivs under mark- och vattenanvändningen<br />

för respektive tätort i<br />

avsnittet områdesvisa rekommendationer.<br />

Mellanrum<br />

Mellanrum markerar områden som omfattas<br />

av en återhållsamhet mot nya bostäder,<br />

verksamheter och anläggningar med hänsyn<br />

till att bevara uppdelningen i ett flertal<br />

karaktäristiska orter längs <strong>kommun</strong>ens västra<br />

kust. Uppdelningen i småskaliga orter<br />

utgör ett viktigt karaktärsdrag och en viktig<br />

attraktivitetsfaktor av stort värde för <strong>kommun</strong>en<br />

som besöks- och boende<strong>kommun</strong>.<br />

Utpekande av mellanrum innebär även ett<br />

hänsynstagande till de särskilda hushållningsbestämmelserna<br />

i 4 kap. MB.<br />

Fyra mellanrumszoner pekas ut: mellan<br />

Väjern och Hunnebostrand, mellan Hunnebostrand<br />

och Bovallstrand, mellan Bovallstrand<br />

och Gerlesborg (<strong>kommun</strong>gränsen)<br />

samt mellan Bohus-Malmöns samhälle och<br />

Draget.<br />

Utvecklingsområde för<br />

bebyggelsegruppering<br />

utanför tätort<br />

Områden utanför tätortsområden med en<br />

befintlig bebyggelsestruktur och en lokalisering<br />

utifrån infrastruktur (vägar, VA,<br />

kollektivtrafik) som gör att det lämpar sig<br />

för en framtida bostads- och/eller verksamhetsutveckling.<br />

Områdena lämpar sig för komplettering<br />

med enstaka bostadshus och/eller byggnader<br />

för småindustri/hantverk med anpassning<br />

till befintlig bebyggelsestruktur. Området<br />

kan också lämpa sig för utveckling<br />

av ny gruppbebyggelse (fler än två hus).<br />

Utvecklingen kräver då prövning i detaljplan.<br />

Todderöd<br />

Jordbruksmarken i anslutning till korsningen<br />

väg 171 och väg 872 ska värnas.<br />

Bebyggelseutveckling ska ske med hänsyn<br />

till den värdefulla kulturmiljö som Askum<br />

(i anslutning mot norr) utgör. Todderöd,<br />

liksom Askum, har en bebyggelsestruktur<br />

där bebyggelsen följer väg 872. Denna<br />

struktur ska värnas.<br />

Lyckan<br />

Lämpligt för utveckling av befintlig inriktning<br />

med småskalig handel och hantverk i<br />

kombination med bostäder.<br />

Gistad<br />

Lämpligt för utveckling av småskalig<br />

verksamhet och hantverk samt bostäder.<br />

Nytillkommande bebyggelse ska i skala<br />

och struktur förhålla sig till befintlig bebyggelse.<br />

Örn<br />

Bebyggelseutveckling ska ske med hänsyn<br />

till de höga kulturhistoriska värden som<br />

omfattar ett större område kring Örn. Utveckling<br />

kräver en lösning av frågan kring<br />

vägsträckning förbi Örn.<br />

Vansvik<br />

Lämpligt med förtätningar och förändringar<br />

som ökar förutsättningarna för ett attraktivt<br />

helårsboende. Området är prioriterat<br />

för anslutning till <strong>kommun</strong>alt VA-nät.<br />

Orrevik<br />

Lämpligt med förtätningar och förändringar<br />

som ökar förutsättningarna för ett attraktivt<br />

helårsboende. Området är prioriterat<br />

för anslutning till <strong>kommun</strong>alt VA-nät.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

159

Område för utveckling<br />

av bebyggelse utifrån<br />

livsmiljö landsbygd<br />

Bebyggelseutveckling utifrån landsbygdens<br />

attraktivitet med ostördhet, närhet<br />

till natur/rekreation mm är lämplig med<br />

hänsyn till god tillgänglighet till <strong>kommun</strong>ikationer<br />

(vägar och kollektivtrafik).<br />

Utveckling av bebyggelse inom utpekade<br />

områden ska prövas utifrån kriterier som<br />

redovisas i avsnitt <strong>kommun</strong>övergripande<br />

rekommendationer/boende & byggande.<br />

Verksamhetsområden<br />

utanför tätort<br />

Utpekade områden är lämpliga för utveckling<br />

av verksamheter (icke-störande).<br />

Örns camping<br />

Ramsviks camping<br />

Utveckling av befintlig campinganläggning<br />

ska prövas. Utveckling av hamnområdet är<br />

lämplig. Den begränsade tillgängligheten<br />

via befintlig tillfartsväg ska beaktas. Områdesbestämmelsernas<br />

intentioner ska följas.<br />

Ödby<br />

Utvecklingsområde för boende med inriktning<br />

mot turism.<br />

Utvecklingsområde för<br />

vindkraft<br />

Området lämpar sig för prövning av vindkraftsutbyggnad<br />

med verk upp till 150m.<br />

Kvarnforsen<br />

Området lämpar sig för utveckling av verksamheter<br />

i form av hantverk och handel.<br />

Verksamheten får inte ha någon lukt- eller<br />

bullerstörning på omgivningen.<br />

Öster om rondellen<br />

Hunnebostrand<br />

Hogenäs<br />

Utbyggnad av vindkraft i anslutning till<br />

befintliga verk kan vara lämplig inom Hogenäs<br />

verksamhetsområde. Nya vindkraftverk<br />

ska lokaliseras så att de ej begränsar<br />

utvecklingmöjligheter för industriverksamheter.<br />

Komplettering med upp till två verk<br />

kan prövas.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

Området lämpar sig för utveckling av<br />

småskalig, icke publik och icke omgivningsstörande<br />

verksamhet; småindustri och<br />

hantverk. Området avgränsas av väg 171,<br />

väg 174 och höjden på det berg som omgärdar<br />

området mot öster och söder.<br />

Campinganläggningar<br />

utanför<br />

tätortsområden<br />

Prövning av campinanläggningarnas utvecklingsmöjligheter<br />

är lämplig.<br />

Solviks camping<br />

Valla<br />

Utbyggnad av upp till fyra verk kan prövas.<br />

Prövning av utbyggnad av vindkraft<br />

ska ta hänsyn till värdefulla kulturmiljöer,<br />

bl a fasta fornlämningar i Heljeröd-<br />

Hogsäm och Tossene (riksintresse för<br />

kulturmiljövård). Lokalisering inom störningsområde<br />

för Valla stenbrott är lämplig<br />

med hänsyn till begränsande av den totala<br />

bullerpåverkan.<br />

Berg<br />

Utbyggnad av upp till tre verk kan prövas.<br />

Prövning av utbyggnad av vindkraft ska ta<br />

hänsyn till värdefulla naturmiljöer och till<br />

riksintresse för kulturmiljövård och landskapsbildsskydd<br />

i Bottnadalen.<br />

160

Utvecklingsområde för<br />

vågkraft<br />

Kommunen ser positivt på utveckling av<br />

vågkraft inom utpekat område. Miljödomstolens<br />

prövning av pågående ärende får<br />

utvisa exakt lokalisering och omfattning.<br />

Stor hänsyn ska tas till yrkesfiskets förutsättningar<br />

samt till farleder och sjöfart.<br />

Vägförändringar<br />

Framtida förändringar av vägsträckningen<br />

är lämpliga. Eventuella alternativa lösningar<br />

ska prövas i samband med att frågan<br />

aktualiseras.<br />

Långöns vatten<br />

Vägen bör rätas, breddas och höjas. Tunnel<br />

genom Madberget anses lämplig för fortsatt<br />

utredning.<br />

Förbifart Örn<br />

En ny vägsträckning förbi Örn ska utredas.<br />

En förbifart är väsentlig för tillgängligheten<br />

till Bohus-Malmön.<br />

Norra tvärleden, Kungshamn<br />

Utbyggnad av en ny vägsträckning är<br />

lämplig att utreda för att begränsa tung<br />

trafik genom centrala Kungshamn och för<br />

att mata framtida bostadsbebyggelse mellan<br />

Kungshamn och Väjern.<br />

Utvecklingskartor för<br />

tätortsområden<br />

Utvecklingskartor finns för var och en av<br />

de fyra tätortsområdena och innehåller i<br />

likhet med den <strong>kommun</strong>övergripande motsvarigheten:<br />

Tätortszon<br />

Generellt utvecklingsområde<br />

Närrekreationsområden<br />

Vägförändringar<br />

Utveckling av G/C-vägar<br />

Utvecklingsområde för vindkraft<br />

Mellanrum<br />

Utöver dessa redovisningar även:<br />

Områden för klimatåtgärder<br />

Områden där en marknivå som understiger<br />

+2.5m sammanfaller med värdefull, befintlig<br />

bebyggelse, betydande infrastruktur och<br />

viktiga samhällsfunktioner. Befintlig bebyggelse,<br />

infrastruktur, anläggningar mm<br />

anses vara av så stor betydelse att långsiktiga<br />

åtgärder för att säkra dem mot framtida<br />

havsnivåhöjningar och en ökad frekvens<br />

av översvämningar är nödvändiga.<br />

Frågan ska beaktas och utredas inom ramen<br />

för arbetet med fördjupade översiktsplaner<br />

för respektive tätortsområde.<br />

På tätortskatorna redovisas även områden<br />

med förändrings- och/eller utvecklingspotential<br />

i form av omvandlingsområden<br />

och utredningsområden (se beskrivning<br />

områdesvisa rekommendationer<br />

s.180).<br />

Utveckling av G/C-vägar<br />

GC-vägar ska byggas ut längs illustrerad<br />

sträckning.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

161

Rekommendationer<br />

Inledande anvisningar<br />

Planen utgörs av rekommendationer på tre<br />

nivåer:<br />

1.<br />

2.<br />

3.<br />

Kommunövergripande rekommendationer<br />

Rekommendationer för zoner<br />

Områdesvisa rekommendationer<br />

De generella rekommendationerna är<br />

övergripande och gäller oavsett var i <strong>kommun</strong>en<br />

man befinner sig. De ska beaktas<br />

vid all ny bebyggelse/markanvändning<br />

och vid ändring av befintlig bebyggelse/<br />

markanvändning som inte omfattas av detaljplan.<br />

Inom områden med likartade förutsättningar<br />

bör bebyggelseutvecklingen följa<br />

samma mönster. Med anledning av detta<br />

finns rekommendationer för zoner som<br />

ska ge stöd och motiv till en önskad bebyggelseutveckling<br />

inom områden med liknande<br />

karaktär.<br />

Områdesvisa rekommendationer pekar<br />

ut särskilda förhållningssätt utifrån förutsättningarna<br />

inom ett geografiskt område.<br />

Flera rekommendationer kan gälla inom ett<br />

och samma område.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

162

Bebyggelseutveckling utanför tätorterna<br />

ska lokaliseras med god tillgång till tätorternas<br />

service genom goda <strong>kommun</strong>ikatio<strong>kommun</strong>övergripande<br />

Rekommendationer<br />

boende & byggande<br />

Alla detaljplaner som rör bostadsbebyggelse<br />

bör innehålla en <strong>analys</strong> kring förutsättningarna<br />

för helårsboende<br />

Länsstyrelsens riktlinjer för nybebyggelse<br />

med hänsyn till framtida havsnivåhöjning<br />

ska följas, vilket innebär att nytillkommande<br />

bebyggelse för samhällsviktiga<br />

funktioner inte får grundläggas på en<br />

marknivå mindre än +2,5m över havet.<br />

För bostadsbebyggelse med grundläggning<br />

under +2.5m krävs en risk<strong>analys</strong>. Enklare<br />

byggnader kan uppföras från +1.5m marknivå<br />

över havet.<br />

Inom omfattande delar av <strong>kommun</strong>en, inte<br />

minst tätorterna, ligger befintlig bebyggelse<br />

under den utpekade nivån. Inom<br />

utpekade områden för klimatåtgärder ska<br />

åtgärder för skydd av befintliga miljöer<br />

samt förhållningssätt vid nybyggnation<br />

utredas. Detta bör ske bl a i FÖP:ar.<br />

Fördjupade översiktsplaner ska upprättas<br />

för Åbyfjorden och de fyra tätortsområdena<br />

Ny bebyggelse ska utgå från läget i landskapet<br />

(zon), karaktären på området (livsmiljö)<br />

och områdets förhållande till vägar<br />

och kollektivtrafik (tillgänglighet).<br />

(För beskrivning av zonindelning och<br />

livsmiljö se kapitel Analys/Boende & byggande<br />

eller begrepssförklaring/livsmiljö<br />

och zon)<br />

Ny bebyggelse ska lokaliseras för att undvika<br />

fragmentering av landskapet<br />

Ny bebyggelse ska ta hänsyn till befintliga<br />

byggnader och strukturer samt till det omgivande<br />

landskapet<br />

Bebyggelseutveckling ska i första hand<br />

syfta till att förstärka befintliga tätorter och<br />

dess befintliga strukturer för <strong>kommun</strong>ikationer,<br />

VA mm samt befintlig service<br />

ner och tillgång till kollektivtrafik<br />

Utveckling av befintliga bebyggelsegrupperingar<br />

förespråkas framför utveckling<br />

av nya och bör ske genom kompletteringar<br />

med utgångspunkt i befintliga bebyggelsestrukturer.<br />

Kommunen har en restriktiv hållning till<br />

utveckling av nya, större bebyggelsegrupperingar<br />

utanför tätortsområdena.<br />

Utveckling av ny bebyggelse utifrån livsmiljö<br />

landsbygd bör styras till utpekade<br />

områden (se mark- och vattenanvändningskartan)<br />

och bör uppfylla följande<br />

kriterier:<br />

• Bebyggelsen bör vara grupperad i mindre<br />

grupper.<br />

Gruppering föredras framför en splittrad<br />

bebyggelsestruktur med hänsyn till<br />

markhushållning och landskapsbild samt<br />

med hänsyn till möjligheten att samordna<br />

anläggningar för exempelvis vatten och<br />

avlopp. Fastigheterna inom en bebyggelsegruppering<br />

bör vara angränsande till<br />

varandra. Vid byggnation av enstaka hus<br />

ska möjligheten att i framtiden komplettera<br />

området med fler bostadshus beaktas.<br />

• Gruppernas storlek bör begränsas så att<br />

de inte utgör ny samlad bebyggelse<br />

Samlad bebyggelse (som begrepp i PBL<br />

8 kap.) innebär ett ökat bygglovskrav för<br />

ny-, om- och tillbyggnader än vad som<br />

generellt gäller på landsbygden. Den ökade<br />

friheten att påverka sitt boende är en del<br />

av attraktiviteten i boendet på landsbygd,<br />

vilken bör beaktas. Samlad bebyggelse har<br />

ingen entydig definition men kan sägas<br />

vara bebyggelsegrupper om 10-20 hus om<br />

de bebyggda tomterna gränsar till varandra<br />

eller åtskiljs endast av väg, parkmark eller<br />

liknande.<br />

• Tomterna skall ha en storlek som<br />

möjliggör uppförande av mindre komplementbyggnader,<br />

småskalig odling, begränsad<br />

påverkan från grannar mm<br />

Attraktiviteten i boende på landsbygd lig-<br />

PLANFÖRSLAG<br />

163

ger till stor del i avskildhet och möjlighet<br />

att bedriva hobbyverksamhet inom den<br />

egna fastigheten, vilket kräver marktillgång.<br />

Storleken på fastigheterna bör<br />

därmed möjliggöra uppförande av komplementbyggnader<br />

i form av t ex verkstad,<br />

snickeri, växthus eller liknande och bör<br />

möjliggöra utnyttjande av marken för trädgårdsodling,<br />

viss typ av djurhållning, bevarande<br />

av naturområde inom tomten eller<br />

liknande.<br />

• Fastighetsgränser ska ta hänsyn till<br />

landskapet<br />

Ägoslagsgränser, topografi, vägar, vegetationsridåer,<br />

befintliga gärdesgårdar mm ska<br />

utnyttjas vid avgränsningen av fastigheter.<br />

• Bebyggelsen ska anpassas till<br />

landskapet<br />

Byggnation ska undvikas på åkermark och<br />

på bergstoppar. Terrängen ska utnyttjas vid<br />

bebyggelseutformning så att sprängning<br />

och schaktning i största möjliga utsträckning<br />

undviks. Den övergripande landskapsbilden<br />

i området ska värnas.<br />

utnyttjas som rekreationsområde och/eller<br />

som innebär att närliggande bebyggelsegrupper<br />

visuellt uppfattas som avskilda<br />

från varandra. Avgränsning mellan bebyggelsegrupper<br />

och natur-/kulturmiljö ska<br />

ske i naturliga gränser för storskaliga landskapselement,<br />

t ex höjdpartier, skogsdungar,<br />

åkrar och liknande. Avstämning med<br />

miljöavdelningen ska ske avseende hänsyn<br />

till värden i landskapet, bl a det generella<br />

biotopskyddet.<br />

• Fasta fornlämningar får inte påverkas<br />

Avstämning ska ske med kulturmiljöenheten<br />

LST/Bohusläns museum.<br />

• Gemensam VA-lösning krävs<br />

Avstämning ska ske med miljöavdelningen.<br />

VA-lösningar bör uppfylla krav för en<br />

hög skyddsnivå, d v s omfatta t ex slamavskiljning<br />

med infiltration eller markbädd<br />

kompletterat med kemisk fällning alternativt<br />

kretsloppsanpassad toalettlösning.<br />

Alternativt kan minireningsverk installeras,<br />

eventuellt med efterpolering (sandfilter etc)<br />

om hälsoskyddet motiverar detta.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

• Bebyggelsen ska utnyttja sol-/vindförhål<br />

landena med hänsyn till energi och ljus.<br />

• Befintliga tillfartsvägar ska i största<br />

möjliga mån utnyttjas<br />

Tillfartsväg ska anordnas så att påverkan<br />

på huvudvägnätet blir begränsad (utifrån<br />

säkerhet och effektivitet). För nya tillfarter<br />

till huvudvägnätet krävs tillstånd från Vägverket.<br />

Tekniska kontoret och räddningstjänsten<br />

ska höras avseende tillgänglighet<br />

(för boende, räddningstjänst, avfallshantering<br />

mm)<br />

• Bebyggelsegrupperingarna ska vara av<br />

skilda från varandra<br />

För en attraktiv boendemiljö på landsbygden<br />

är en god och nära tillgänglighet till<br />

naturområden och rekreationsmöjligheter<br />

en viktig förutsättning. En sammanhängande,<br />

långsträckt bebyggelsestruktur inom<br />

de utpekade utvecklingsområdena är inte<br />

önskvärd. Bebyggelsegrupperingar ska<br />

därför omgärdas av en zon av natur-/kulturlandskap<br />

som innebär en avgränsning<br />

till nästa befintliga eller potentiella bebyggelsegruppering.<br />

Natur-/kulturlandskapsområdet<br />

kring bebyggelsegrupperingar<br />

ska ha en storlek som innebär att det kan<br />

• Ny bebyggelse ska förhålla sig till befintlig<br />

bebyggelse så att ovanstående kriterier<br />

uppfylls<br />

En ansökan om bebyggelseutveckling<br />

inom utpekade områden ska beakta ovanstående<br />

kriterier och redovisa hur de uppfylls.<br />

Vilken form av prövning som är lämplig/<br />

rimlig (bygglov eller detaljplan) avgörs<br />

från fall till fall. En sådan avvägning görs<br />

inte utifrån någon specifik kriterie, som t<br />

ex antal hus eller storlek på tomter, men<br />

utifrån en helhetsbedömning av hur kriterierna,<br />

och det bakomliggande syftet<br />

kring landsbygden som attraktiv livsmiljö,<br />

uppfylls. Ärendets grad av komplexitet och<br />

intressekonflikter är avgörande. Underlag<br />

till beslut om ansökt utveckling ska ske<br />

genom bygglovs- eller detaljplaneprövning<br />

bereds gemensamt av plan- och byggavdelningarna.<br />

Bebyggelse av fler än 2 bostadshus utanför<br />

utpekade områden bör prövas restriktivt<br />

med krav på detaljplan.<br />

164

näringsliv<br />

<strong>kommun</strong>ikationer<br />

Ökad nyetablering av företag, ökad inflyttning<br />

och en ökning av antalet besökare till<br />

<strong>kommun</strong>en ska eftersträvas<br />

Verksamhetsutvecklingens inriktning och<br />

omfattning ska utgå från läget i landskapet<br />

(zon), karaktären på området (livsmiljö)<br />

och områdets förhållande till vägar och<br />

kollektivtrafik (tillgänglighet)<br />

(För beskrivning av zonindelning och<br />

livsmiljö se kapitel Analys/Boende & byggande<br />

eller begreppsförklaring/livsmiljö<br />

och zon)<br />

Nyetablering av verksamheter med en omgivningspåverkan<br />

(buller, lukt, storskaliga<br />

byggnader, intensiva/tunga transporter) ska<br />

koncentreras till Hogenäs och Ödegården<br />

På Ödegården ska verksamheter med behov<br />

av vattennärhet prioriteras<br />

Etablering av turistiskt boende i andra former<br />

än campingar ska förespråkas och boendeformen<br />

bör anpassas utifrån livsmiljö<br />

Vägverkets 4-stegsprincip ska tillämpas<br />

vid utveckling av <strong>kommun</strong>ikationer<br />

Tillgänglighet till väg 171/872, 174 och<br />

900 ska prioriteras vid utveckling av bostäder,<br />

verksamheter mm.<br />

Förutsättningarna för en effektiv kollektivtrafik<br />

ska förbättras genom styrning av<br />

bebyggelseutveckling<br />

Utveckling av ett sammanhängande och<br />

effektivt cykelvägnät ska prioriteras<br />

Förbättringar bör ske av vägstandard på<br />

väg 171 och 174<br />

Verksamheter i form av kontor, hantverk<br />

och småskalig handel ska ges förutsättningat<br />

att integreras med boende mm, i<br />

tätorterna såväl som på landsbygden<br />

Servicefunktioner ska lokaliseras till tätortsområdenas<br />

centrum<br />

Etablerings- och samverksansförutsättningar<br />

för småföretagare med inriktning på<br />

kunskapsföretagande bör förbättras<br />

Utveckling av nya branscher ska eftersträvas<br />

Utveckling av besöksnäringen ska prioriteras<br />

med utgångspunkt i långsiktig hållbarhet<br />

För utveckling av det turistiska boendet i<br />

form av campinganläggningar ska befintliga<br />

anläggningar prioriteras<br />

Ungdomars möjlighet att utnyttja camping<br />

för turistiskt boende ska särskilt beaktas<br />

PLANFÖRSLAG<br />

165

areella<br />

näringar<br />

naturmiljö<br />

& friluftsliv<br />

Förutsättningarna för skogsbruket ska bibehållas<br />

Jordbruksmark bör inte tas i anspråk för<br />

annan bebyggelse än den som utvecklar<br />

jordbruket eller värnar kulturmiljön/landskapsbilden<br />

Nya verksamhetsnischer som utvecklar<br />

landsbygden och värnar kulturlandskapet<br />

ska förespråkas<br />

Utveckling av befintliga, aktiva stenbrott<br />

ska uppmuntras<br />

Marint anknuten verksamhet med utgångspunkt<br />

i långsiktig hållbarhet ska värnas och<br />

en utveckling av nya nischer främjas<br />

Utveckling inom fiskerinäringen bör ske i<br />

samverkan med övriga Nordbohuslänska<br />

<strong>kommun</strong>er<br />

Strategier för naturområden ska utgå från<br />

dess skala och lokalisering<br />

Särskilt värdefulla och ekologiskt känsliga<br />

naturmiljöer ska bevaras och säkerställas<br />

för framtida generationer.<br />

Riktlinjer med utgångspunkt i <strong>kommun</strong>ens<br />

naturvårdsplan (pågående arbete), riksintressen,<br />

utpekade naturområden i ÖP:n mm<br />

ska följas vid prövning av ny bebyggelse<br />

eller andra förändringar i miljön<br />

Återhållsamhet mot ny gruppbebyggelse<br />

ska gälla inom områden med större, sammanhängande<br />

naturområden för att undvika<br />

fragmentering av landskapet<br />

Vandringsleder ska värnas, utvecklas och<br />

förbättras<br />

Utveckling av hamnar/båtplatser ska ske<br />

genom utveckling av befintliga hamnar<br />

eller inom tidigare exploaterade områden.<br />

Oexploaterad mark ska undvikas för hamnutveckling<br />

Varje utbyggnad/förtätning av ett hamnområde<br />

ska föregås av konsekvensutredning<br />

av den föreslagna förändringen.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

166

kulturmiljö<br />

Ett brett spektra av kulturmiljöer som<br />

visar en kulturhistorisk utveckling från<br />

stenåldern fram till idag skall bevaras och<br />

säkerställas för framtida generationer att ta<br />

del av<br />

Bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla<br />

bebyggelsemiljöer i tätorterna ska samspela<br />

med en målsättning att hålla dem<br />

levande<br />

Kulturmiljöprogram ska tas fram utifrån<br />

det kulturhistoriska underlag som togs<br />

fram under 2009. Kompletteringar ska<br />

ske successivt, bl a med inventeringar av<br />

bebyggelsemiljöer i samband med FÖParbete<br />

för tätortsområdena<br />

energi &<br />

tele<strong>kommun</strong>ikation<br />

Vid lokalisering och utformning av ny<br />

bebyggelse ska förnyelsebara energikällor<br />

premieras<br />

Den generella hållningen till anläggningar<br />

med stor påverkan på landskapsbilden är<br />

återhållsamhet<br />

Vindkraftverk skall placeras i grupper om<br />

minst 3 verk och på sådant sätt att dessa<br />

kan läsas samman i landskapet<br />

Vindkraftverken får ej utrustas med reklamtexter<br />

Småskalig vindkraft ( verk med en totalhöjd<br />

upp till 30m) bör inte ha en<br />

högre totalhöjd än avståndet till tomt-/<br />

fastighetsgräns. Verk skall i första hand<br />

placeras i anslutning till övrig bebyggelse<br />

på fastigheten. Skäligt skyddsavstånd till<br />

bostadsbebyggelse skall dock hållas.<br />

Viktiga rekreationsområden bör i största<br />

möjligaste mån undantas från vindkraftsetablering<br />

Skyddsavståndet till bostadsbebyggelse<br />

skall vara sådant att gällande riktvärden<br />

för buller och praxis för reflexer/skuggor<br />

följs<br />

Utveckling av vågkraft bör prövas. Kommunen<br />

har en generellt positiv inställning<br />

till vågkraft<br />

I det fall en utbyggnad av vindkraft/vågkraft<br />

förutsätter en förstärkning av kraftledningsnätet<br />

förespråkas en förstärkning i<br />

anslutning till befintlig ledningssträckning<br />

God tillgång till bredband samt förbättringar<br />

i takt med teknikutvecklingen ska<br />

förespråkas<br />

PLANFÖRSLAG<br />

167

vatten<br />

& avlopp<br />

Så kallad hög skyddsnivå för enskilda<br />

avlopp, med höga krav på utformning av<br />

enskild avloppsanordning, ska förespråkas<br />

inom <strong>kommun</strong>en<br />

Tillsynsarbetet med att få till stånd sanering<br />

av enskilda avlopp bör intensifieras<br />

Inom Åbyfjordens, Örnefjordens och Vikefjordens<br />

tillrinningsområden bör endast<br />

undantagsvis nya avloppsutsläpp tillåtas i<br />

vattendrag.<br />

Turistanläggningar utan tillfredsställande<br />

avloppsrening ska anslutas till <strong>kommun</strong>ens<br />

reningsverk.<br />

miljöskydd,<br />

hälsa &<br />

säkerhet<br />

Vid utveckling av hamnområden ska största<br />

möjliga hänsyn tas till vattenmiljön och<br />

till att föroreningar förebyggs<br />

Täckdikning/dränering av våtmark ska<br />

undvikas och träd/buskridåer ska bevaras<br />

för att reducera effekterna av jordbrukets<br />

närsaltläckage.<br />

Ny bostadsbebyggelse ska uppföras på ett<br />

sådant sätt att bullerstörningar inte uppkommer<br />

inomhus eller utomhus.<br />

Nya verksamheter som är störningspåverkande<br />

ska i huvudsak lokaliseras till Hogenäs<br />

eller Ödegården<br />

Påverkan av radonstrålning begränsas<br />

genom en bestämmelse om radonsäkert<br />

byggande i alla detaljplaner som omfattar<br />

planläggning för bebyggelse där människor<br />

stadigvarande vistas<br />

Vid planläggning av ny bebyggelse ska<br />

området förses med gemensamma utrymmen<br />

för avfallshantering och där så är möjligt<br />

källsortering.<br />

Vid lokalisering och utformning av nya<br />

elanläggningar och ny bebyggelse ska exponering<br />

för magnetiska fält begränsas.<br />

Vid planläggning och lovprövning inom<br />

eller i anslutning till mark som är klassad<br />

som förorenad ska särskild hänsyn tas till<br />

detta.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

168

169<br />

PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG<br />

170

171<br />

PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG<br />

172

173<br />

PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG<br />

174

175<br />

PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG<br />

176

177<br />

PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG<br />

178

179<br />

PLANFÖRSLAG

ekommendationer för zoner<br />

zon för öppet hav<br />

Marina lämningar ska värnas och en ökad<br />

kunskap kring dessa är önskvärd<br />

Energi/tele<br />

Kommunen är positiv till utveckling av<br />

vågkraft som energikälla<br />

Havsbaserad vindkraft är direkt olämpligt i<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

Vatten & avlopp<br />

Ställningstaganden som berör vattenstatus<br />

ska utgå från Vattenmyndighetens åtgärdsprogram<br />

och miljökvalitetsnormer för god<br />

vattenstatus 2015.<br />

Boende & byggande<br />

Ingen ny bebyggelse ska tillkomma inom<br />

zonen.<br />

Näringsliv<br />

Utveckling av nya, långsiktigt hållbara<br />

nischer med anknytning till marin verksamhet<br />

ska förespråkas<br />

Kommunikationer<br />

Miljöskydd, hälsa & säkerhet<br />

Kontroller ska ske regelbundet avseende<br />

det kemiska avfallet från Bofors AB<br />

Årlig kontroll av läckage från nerv- och<br />

senapsgasdumpningen utanför Måseskär<br />

ska utföras av tillsynsmyndigheten<br />

Ett tematiskt tillägg till ÖP för det öppna<br />

havsområdet bör tas fram som ett gemensamt<br />

dokument för de 5 Nordbohuslänska<br />

<strong>kommun</strong>erna<br />

Befintliga farleder ska värnas<br />

PLANFÖRSLAG<br />

Areella näringar<br />

Yrkesfiskets förutsättningar ska värnas<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

Det unika upplevelsevärdet ska värnas<br />

Kulturmiljö<br />

180

skärgårdszon<br />

Areella näringar<br />

Förutsättningar för vattenbruk ska värnas<br />

och utveckling förespråkas<br />

Förutsättningarna för yrkesfisket ska värnas<br />

samt utveckling mot långsiktig hållbarhet<br />

förespråkas<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

Mark- och vattenområden ska prioriteras<br />

för naturvård och friluftsliv<br />

Kulturmiljö<br />

Boende & byggande<br />

Byggnation inom zonen ska undvikas<br />

Näringsliv<br />

Mark- och vatten ska nyttjas, men inte utnyttjas<br />

för besöksnäringen<br />

Anläggningar för verksamheter ska undvikas<br />

Tillgänglighet till värdefulla kulturmiljöer<br />

ska värnas och förbättras genom t ex vandringsleder<br />

Energi/tele<br />

Anläggningar och verksamheter som påverkar<br />

landskapsbilden och den naturnära<br />

upplevelsen ska prövas restriktivt<br />

Vindkraftsetablering inom zonen bedöms<br />

som olämplig<br />

Utveckling av befintliga anläggningar för<br />

turistiskt boende ska ta stor hänsyn till det<br />

omgivande landskapet och dess natur- och<br />

rekreationsvärden<br />

Kommunikationer<br />

Förutsättningarna för en framtida ökning<br />

av sjöfart, både för gods- och persontrafik,<br />

till havs ska beaktas<br />

Möjligheter att begränsa utsläpp och störningar<br />

från fritidsbåtar ska beaktas<br />

Farlederna ska värnas<br />

Vatten & avlopp<br />

Ställningstaganden som berör vattenstatus<br />

bör utgå från Vattenmyndighetens åtgärdsprogram<br />

och miljökvalitetsnormer för god<br />

vattenstatus 2015<br />

Miljöskydd, hälsa & säkerhet<br />

Befintliga platser för muddertippning ska<br />

värnas<br />

PLANFÖRSLAG<br />

181

strandzon<br />

Möjligheten att utnyttja befintliga hamnar<br />

och kajer som utgångspunkt för sjötransporter<br />

ska beaktas<br />

Areella näringar<br />

Se <strong>kommun</strong>övergripande rekommendationer<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

Zonens mark- och vattenområde ska prioriteras<br />

för naturvård och friluftsliv<br />

Grunda vattenområden ska värnas<br />

Boende & byggande<br />

Restriktivitet mot ny bebyggelse ska gälla<br />

Näringsliv<br />

Etablering av verksamheter och anläggningar<br />

för dessa inom zonen ska ha en<br />

inriktning mot rekreation, upplevelser, friluftsliv<br />

mm<br />

Utveckling av hamnar/båtplatser ska ske<br />

genom utveckling av befintliga hamnar<br />

eller inom tidigare exploaterade områden.<br />

Oexploaterad mark ska undvikas för hamnutveckling<br />

Befintliga kajer och djuphamnslägen ska<br />

värnas för pågående eller potentiell framtida<br />

sjöfart<br />

Kulturmiljö<br />

Tillgänglighet till värdefulla kulturmiljöer<br />

ska värnas och förbättras genom t ex vandringsleder<br />

PLANFÖRSLAG<br />

Allmänhetens tillgänglighet till strand- och<br />

vattenområden, liksom ett bevarande av<br />

strandzonens natur- och rekreationsvärden,<br />

ska ha högsta prioritet<br />

Kommunikationer<br />

Vägnätet inom zonen ska bevaras småskaligt<br />

och anläggande av nya vägar ska<br />

undvikas<br />

Ett sammanhängande nätverk av promenad-/cykelvägar<br />

med inriktning på rekreation<br />

bör utvecklas längs kusten<br />

Energi/tele<br />

Etablering av vindkraftverk, master eller<br />

andra anläggningar som påverkar landskapsbilden<br />

bedöms som olämpliga inom<br />

strandzonen<br />

Vatten & avlopp<br />

En återhållsamhet mot nya, enskilda avloppsanläggningar<br />

ska gälla<br />

Miljöskydd, hälsa & säkerhet<br />

Se <strong>kommun</strong>övergripande rekommendationer<br />

182

kal bergzon<br />

Nyetablering av störningspåverkande verksamheter<br />

ska undvikas<br />

Befintliga anläggningar för turistiskt boende<br />

i form av campingar/stugbyar ska<br />

ges förutsättningar för utveckling med<br />

hänsyn till omgivande landskap och dess<br />

natur-, kultur- och rekreationsvärden. God<br />

tillgänglighet mellan anläggningarna och<br />

närmaste tätortscentrum för kollektivtrafik<br />

och cykeltrafik bör eftersträvas<br />

Kommunikationer<br />

Vid förbättring av <strong>kommun</strong>ikationsförutsättningarna<br />

ska fokus ligga på huvudvägarna/kollektivtrafikstråken<br />

(väg 174, 872,<br />

873)<br />

Fragmentering av landskapet i form av nya<br />

vägar bör undvikas<br />

Boende & byggande<br />

Utveckling av bostäder bör ske i anslutning<br />

till eller med god tillgänglighet till huvudvägar/kollektivtrafikstråk<br />

Utveckling av gruppbebyggelse inom sammanhängande<br />

naturområden bör undvikas<br />

Utbyggnad av cykelvägnät förespråkas<br />

läng väg 174<br />

Areella näringar<br />

Förutsättningarna för jord- och skogsbruk<br />

ska värnas<br />

Utveckling av bostadsbebyggelse ska inom<br />

zonen ske med utgångspunkt i livsmiljö<br />

bebyggelsegruppering utanför tätort genom<br />

kompletteringar av utpekade, befintliga<br />

begyggelsegrupperingar samt med<br />

utgångspunkt i livsmiljö landsbygd inom<br />

utpekade områden<br />

Näringsliv<br />

Verksamheter med transportbehov ska lokaliseras<br />

i anslutning till huvudvägarna<br />

Verksamhetsutveckling med inriktning på<br />

den livsmiljö som landsbygden utgör samt<br />

internetbaserade verksamheter bedöms<br />

som särskilt lämpliga<br />

Utveckling av nya nischer inom jord- och<br />

skogsbruk med utgångspunkt i långsiktig<br />

hållbarhet ska förespråkas<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

Stora, oexploaterade naturområden ska<br />

värnas<br />

Utpekade mellanrum ska ges hög prioritet<br />

Bevarande och utveckling av vandringsleder<br />

ska förespråkas<br />

Kulturmiljö<br />

Det småskaliga odlingslandskapet, fornlämnings-<br />

och stenbrottsmiljöer ska värnas<br />

PLANFÖRSLAG<br />

183

och tillgängligheten till dem utvecklas<br />

Energi/tele<br />

Förutsättningar för vindkraftsetablering<br />

finns inom utpekade områden (se mark- &<br />

vattenanvändningskartan)<br />

Kontinuerlig förbättring av tele- och bredbands<strong>kommun</strong>ikationer<br />

ska förespråkas<br />

Vatten & avlopp<br />

Se <strong>kommun</strong>övergripande rekommendationer<br />

Miljöskydd, hälsa & säkerhet<br />

Se <strong>kommun</strong>övergripande rekommendationer<br />

PLANFÖRSLAG<br />

184

zon med bergkullelandskap &<br />

uppodlade dalgångar<br />

Kulturlandskapet som grund för utveckling<br />

av besöksnäringen ska förespråkas<br />

Kommunikationer<br />

Vid förbättring av <strong>kommun</strong>ikationsförutsättningarna<br />

ska fokus ligga på huvudvägarna/kollektivtrafikstråken<br />

(väg 171, 174,<br />

872)<br />

Fragmentering av landskapet i form av nya<br />

vägar bör undvikas<br />

Utbyggnad av cykelvägnät förespråkas<br />

längs väg 174<br />

Areella näringar<br />

Boende & byggande<br />

Utveckling av bostäder bör ske i anslutning<br />

till eller med god tillgänglighet till huvudvägar/kollektivtrafikstråk<br />

Utveckling av bebyggelse inom större,<br />

oexploaterade naturområden bör undvikas<br />

Utveckling av bostadsbebyggelse ska inom<br />

zonen ske med utgångspunkt i livsmiljö<br />

bebyggelsegruppering utanför tätort genom<br />

kompletteringar av utpekade, befintliga<br />

begyggelsegrupperingar samt med<br />

utgångspunkt i livsmiljö landsbygd inom<br />

utpekade områden<br />

Förutsättningarna för jord- och skogsbruk<br />

ska värnas<br />

Utveckling av nya nischer inom jord- och<br />

skogsbruk med utgångspunkt i långsiktig<br />

hållbarhet ska förespråkas<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

Sammanhängande naturområden ska värnas<br />

Utpekade mellanrum ska ges hög prioritet<br />

Bevarande och utveckling av vandringsleder<br />

ska förespråkas<br />

Näringsliv<br />

Verksamheter med transportbehov ska lokaliseras<br />

i anslutning till huvudvägarna<br />

Verksamhetsutveckling med inriktning på<br />

den livsmiljö som landsbygden utgör samt<br />

internetbaserade verksamheter bedöms<br />

som särskilt lämpliga<br />

Nyetablering av störningspåverkande verksamheter<br />

ska undvikas<br />

Kulturmiljö<br />

Det småskaliga odlingslandskapet, fornlämnings-<br />

och stenbrottsmiljöer ska värnas<br />

och tillgängligheten till dem utvecklas,<br />

särskilt inom riksintresseområdena för kulturmiljövård<br />

i Tossene och vid Åby säteri<br />

Kulturlandskapet som grund för utveckling<br />

av besöksnäringen ska förespråkas<br />

PLANFÖRSLAG<br />

185

Energi/tele<br />

Förutsättningar för vindkraftsetablering<br />

finns inom utpekade områden (se mark- &<br />

vattenanvändningskartan)<br />

Kontinuerlig förbättring av tele- och bredbands<strong>kommun</strong>ikationer<br />

ska förespråkas<br />

Hänsyn ska tas till lågstrålande zon (nordöstra<br />

delen av zonen) vid åtgärder som kan<br />

öka strålningsnivån i området<br />

Vatten & avlopp<br />

Se <strong>kommun</strong>övergripande rekommendationer<br />

Miljöskydd, hälsa & säkerhet<br />

Se <strong>kommun</strong>övergripande rekommendationer<br />

PLANFÖRSLAG<br />

186

zon med höglänt, delvis<br />

skogsbeklätt bergkullelandskap<br />

till de areella näringarna och med utgångspunkt<br />

i långsiktig hållbarhet är lämplig<br />

Kommunikationer<br />

Vid förbättring av <strong>kommun</strong>ikationsförutsättningarna<br />

ska fokus ligga på huvudvägarna/kollektivtrafikstråken<br />

(väg 171, 174,<br />

900)<br />

Fragmentering av landskapet i form av nya<br />

vägar bör undvikas<br />

Utveckling av cykelvägnät längs huvudvägnätet<br />

bör på längre sikt förlängas från<br />

Bovallstrand och norrut mot Gerlesborg<br />

(<strong>kommun</strong>gränsen)<br />

Boende & byggande<br />

Utveckling av bostäder bör ske i anslutning<br />

till eller med god tillgänglighet till huvudvägar/kollektivtrafikstråk<br />

Utveckling av bebyggelse inom sammanhängande<br />

naturområden bör undvikas<br />

Utveckling av bostadsbebyggelse ska inom<br />

zonen ske med utgångspunkt i livsmiljö<br />

bebyggelsegruppering utanför tätort genom<br />

kompletteringar av utpekade, befintliga<br />

begyggelsegrupperingar samt med<br />

utgångspunkt i livsmiljö landsbygd inom<br />

utpekade områden<br />

Näringsliv<br />

Areella näringar<br />

Förutsättningarna för jord- och skogsbruk<br />

ska värnas<br />

Utveckling av nya nischer inom jord- och<br />

skogsbruk med utgångspunkt i långsiktig<br />

hållbarhet ska förespråkas<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

Sammanhängande naturområden ska värnas<br />

Bevarande och utveckling av vandringsleder<br />

ska förespråkas<br />

Verksamheter med transportbehov ska lokaliseras<br />

i anslutning till huvudvägarna<br />

Verksamhetsutveckling med inriktning på<br />

den livsmiljö som landsbygden utgör samt<br />

internetbaserade verksamheter bedöms<br />

som särskilt lämpliga<br />

Nyetablering av störningspåverkande verksamheter<br />

ska undvikas<br />

Utveckling av verksamhet med koppling<br />

Kulturmiljö<br />

Lämningar och miljöer med koppling till<br />

stenhuggeriepoken samt möjlighet att läsa<br />

verksamhetens historia fram till nutid är ett<br />

värde som bör värnas.<br />

Energi/tele<br />

Förutsättningar för vindkraftsetablering<br />

finns inom utpekade områden (se mark- &<br />

PLANFÖRSLAG<br />

187

vattenanvändningskartan)<br />

Kontinuerlig förbättring av tele- och bredbands<strong>kommun</strong>ikationer<br />

ska förespråkas<br />

Vatten & avlopp<br />

Se <strong>kommun</strong>övergripande rekommendationer<br />

Miljöskydd, hälsa & säkerhet<br />

Se <strong>kommun</strong>övergripande rekommendationer<br />

PLANFÖRSLAG<br />

188

tätortszon<br />

långsiktiga samhällsvinsterna ska beaktas i<br />

en detaljplaneprövning<br />

Flytande bostäder bör inte tillåtas inom<br />

centralt belägna vattenområden i tätorterna<br />

Integrering av boende, service, allmänt<br />

tillgängliga platser och icke-störande verksamheter<br />

ska förespråkas<br />

Omfattning, inriktning och prioritering av<br />

lokalisering för bebyggelseutveckling ska<br />

utgå från ett bostadsförsörjningsprogram.<br />

Framtagande av ett sådant ska prioriteras.<br />

Boende & byggande<br />

Förtätning av de befintliga tätorterna skall<br />

förespråkas<br />

Variation i boendeformer ska förespråkas<br />

Länsstyrelsens riktlinjer kring lägsta<br />

grundläggningsnivå för nybyggnation<br />

ska följas. För områden inom de centrala<br />

delarna av tätortsområdena som på utvecklingskartor<br />

för tätortsområden pekas ut<br />

som åtgärdsområden bör möjligheten till<br />

åtgärder för att bevara befintlig bebyggelse,<br />

infrastruktur, servicefunktioner utredas<br />

t ex inom FÖP-arbete (se avsnitt områdesvisa<br />

rekommendationer)<br />

Tätare exploateringsformer ska förespråkas<br />

i centrala lägen<br />

Kommunen bör alltid beakta möjligheten<br />

till strategisk styrning av samhällsutvecklingen<br />

för bl a diversiteten i boendeformer<br />

samt utveckling av service och verksamheter.<br />

Servicefunktioner ska lokaliseras till de<br />

centrala delarna av tätortsområdena<br />

Allmänt tillgängliga miljöer (interiöra och<br />

exteriöra) bör lokaliseras till platser med<br />

vattenkontakt för att göra havet närvarande<br />

för alla<br />

Utveckling av områden med flytande bostäder<br />

kan ske genom planprövning inom<br />

tätortsområdenas utbredning i gamla industrihamnar,<br />

djuphamnar, fiskehamnar, utlastningsplatser<br />

och liknande som av olika<br />

orsaker inte brukas längre. Konsekvenserna<br />

av en etablering i förhållande till de<br />

Näringsliv<br />

Icke-störande verksamheter ska i största<br />

möjliga utsträckning integreras med boende,<br />

service, allmänna platser mm<br />

Nya störningspåverkande verksamheter ska<br />

lokaliseras till Hogenäs och Ödegården där<br />

Ödegården ska prioriteras för verksamheter<br />

med behov av närhet till vatten<br />

Utveckling av växthus ska förespråkas som<br />

ett led i att förbättra förutsättningarna försmåföretagande<br />

Befintliga anläggningar för turistiskt boende<br />

i form av campingar/stugbyar ska ges<br />

förutsättningar för utveckling med hänsyn<br />

till omgivande landskap och dess natur-,<br />

kultur- och rekreationsvärden<br />

Ungdomars tillgång till camping som turistiskt<br />

boende ska beaktas<br />

God tillgänglighet mellan anläggningarna<br />

PLANFÖRSLAG<br />

189

och tätortsområdets centrum bör eftersträvas<br />

för kollektivtrafik och cykeltrafik<br />

Etablering av hotell i attraktiva och centrumnära<br />

lägen förespråkas<br />

Kommunikationer<br />

Transporter med tunga och utrymmeskrävande<br />

fordon ska styras till lämpliga stråk<br />

genom eller förbi tätorternas centrumområden<br />

Trafikförbättrande åtgärder bör inriktas på<br />

att förbättra förutsättningarna för en effektivare<br />

kollektivtrafik med god tillgänglighet,<br />

att lokalisera parkeringsplatser utanför<br />

samhällskärnorna och att förbättra tillgängligheten<br />

för cyklister<br />

Förutsättningarna för återetablering av sjötransporter<br />

ska beaktas<br />

Areella näringar<br />

Energi/tele<br />

Utveckling av vindkraft inom zonen är<br />

olämplig med undantag för Hogenäs, i anslutning<br />

till befintliga vindkraftverk<br />

God kvalitet på tele- och bredbands<strong>kommun</strong>ikationer<br />

ska prioriteras och en kontinuerlig<br />

förbättring av tele- och bredbands<strong>kommun</strong>ikationerna<br />

ska ske i takt med<br />

teknikutvecklingen.<br />

Vatten & avlopp<br />

Boende och verksamheter i tätorterna ska<br />

ha tillgång till komunalt vatten av god kvalitet<br />

och i tillräcklig mängd<br />

Miljöskydd, hälsa & säkerhet<br />

Bullerstörningar och andra typer av störningar<br />

från exempelvis verksamheter ska<br />

beaktas vid utveckling av bostadsbebyggelse.<br />

Rekreativa värden ska prioriteras för<br />

skogs- och jordbruksmark inom tätortsområdena<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

Hög kvalitet och en god tillgänglighet ska<br />

prioriteras högt för bostadsnära natur och<br />

närrekreationsområden inom zonen<br />

Inom varje tätortsområde skall finnas minst<br />

ett närrekreationsområde vid havet och ett<br />

med berg-/skogskaraktär<br />

PLANFÖRSLAG<br />

Småskaliga naturmiljöer, s k bostadsnära<br />

natur, bör inventeras i FÖP-arbete för respektive<br />

tätortsområde<br />

Kulturmiljö<br />

Tätortskärnornas kulturhistoriskt värdefulla<br />

bebyggelsemiljöer ska värnas<br />

Inventering av kulturhistoriskt värdefulla<br />

miljöer i varje tätort ska göras i samband<br />

med upprättande av fördjupade översiktsplaner<br />

190

områdesvisa rekommendationer<br />

Kungshamn-Smögen<br />

Hasselösund-Väjern<br />

Hovenäset<br />

SE KARTOR utvecklingsmöjligheter/planeringsförutsättningar<br />

Kungshamn-Smögen-Hasselösund-Väjern-Hovenäset<br />

I PLAST-<br />

FICKA LÄNGST BAK I DOKU-<br />

MENTET<br />

Centrala förtätnings- och utvecklingsmöjligheter<br />

ska studeras i en FÖP.<br />

Utveckling av tätortszonen ska utgå från<br />

att sammanlänka dess olika delar utan att<br />

varje områdes identitet går förlorad<br />

Värdefulla karaktärsdrag inom varje del av<br />

tätortsområdet ska värnas<br />

Bebyggelseutveckling som sammanlänkar<br />

Kungshamn och Väjern bör prioriteras<br />

Beteckningar för varje område återfinns på<br />

mark- & vattenanvändningskartan för respektive<br />

tätortsområde<br />

Utredningsområden<br />

Områden där <strong>kommun</strong>en är positiv till en<br />

prövning av föreslagen utveckling i detaljplan<br />

U1 Kleven<br />

Område med utvecklingsmöjligheter för<br />

bostäder, kontor, handel och servering/<br />

café.<br />

U2 Smögens hamn<br />

Möjlig utveckling av hamnen genom förtätning.<br />

U3 Omholmen<br />

Utveckling av reningsverket.<br />

U4 Sandön<br />

Utveckling av handel, kontor och bostäder.<br />

Området har en centrumfunktion för<br />

Smögen och Hasselösund, vilket ska beaktas<br />

och utnyttjas.<br />

U5 Västra Hasselösund<br />

Lämpligt utredningsområde för bostäder.<br />

U6 Hasselösund, hamnen<br />

Möjlig utveckling av hamnområdet genom<br />

utbyggnad.<br />

U7 Hamn, Kungshamns centrum<br />

Möjlig utveckling av hamnområdet genom<br />

förtätning.<br />

U8 Sandbogen<br />

Område för centrumutveckling med hamn,<br />

kontor, handel, bostäder och hotell.<br />

De höga kulturhistoriska värdena i anslutning<br />

till området ska värnas och beaktas<br />

vid förändringar i markanvändning.<br />

U9 Ödegården<br />

Område för utveckling av industriell/<br />

storskalig verksamhet med behov av vattenanknytning.<br />

Vid nyetableringar av<br />

verksamheter som kan verka störande på<br />

omgivningen bör åtgärder som begränsar<br />

störningen förespråkas.<br />

U10 Förålarna<br />

Utvecklingsområde för bostäder, kontor.<br />

Angränsande närrekreationsområdes kvaliteter<br />

ska beaktas. Byggnation av området<br />

kräver ny tillfartsväg (se beskrivning norra<br />

tvärleden). Kraftledningar löper i anslutning<br />

till området. Skyddszon kring dessa<br />

eller alternativa lösningar för ledningsdragningen<br />

ska beaktas.<br />

Eventuell luktpåverkan från närliggande<br />

verksamhetsområde ska beaktas.<br />

U11 Östra Väjern<br />

Utredningsområde för bostäder. Angränsande<br />

närrekreationsområdes kvaliteter ska<br />

beaktas. Kraftledningar löper i anslutning<br />

till området. Skyddszon kring dessa eller<br />

alternativa lösningar för ledningsdragningen<br />

ska beaktas.<br />

U12 Väjern, hamn- &<br />

centrumområde<br />

Område för utveckling av ”närcentrum”<br />

för Väjern. Verksamheter och funktioner<br />

som innebär allmän tillgång till området<br />

ska prioriteras. Hamnen har potential för<br />

PLANFÖRSLAG<br />

191

utveckling genom utbyggnad. Markområdet<br />

väster om väg 174 utgör utvecklingsområde<br />

med inriktning mot<br />

vattenanknutna verksamheter, rekreation<br />

och turism. Centrumområdet med torget<br />

bör utvecklas med inriktning mot småskalig<br />

handel, kontor och boende. Möjligheten<br />

att stärka kopplingen mellan hamnen och<br />

torget samt möjligheten att stärka områdets<br />

funktion som central mötesplats ska beaktas.<br />

U13 Lindalskogen<br />

Utredningsområde för bostäder. Angränsande<br />

närrekreationsområdes kvaliteter ska<br />

beaktas.<br />

bostadshus.<br />

U21 Johannesviks camping<br />

Utveckling av befintlig campinganläggning<br />

är lämplig.<br />

U22 Klevekilen<br />

Möjlighet till komplettering med enstaka<br />

bostadshus. Prövning ska ske genom detaljplan<br />

och bör beakta möjligheten att<br />

ansluta befintlig bebyggelse till <strong>kommun</strong>alt<br />

VA.<br />

U23 Stavsäng<br />

Möjlighet till komplettering med enstaka<br />

bostadshus<br />

PLANFÖRSLAG<br />

U14 Myrarna<br />

Framtida utredningsområde för bostäder<br />

och kontor. Utveckling av verksamheter<br />

med koppling till besöksnäringen är lämplig<br />

med hänsyn till närheten till havet och<br />

campinganläggningar mm. Utveckling av<br />

bostäder ska ta hänsyn till närliggande utvecklingsområde<br />

för verksamheter (Långevik).<br />

U15 Sotenäs camping<br />

Utveckling av befintlig campinganläggning<br />

är lämplig.<br />

U16 Långevik<br />

Utveckling av verksamheter i form av<br />

lager, småindustri och hantverk utan störningspåverkan<br />

på omgivningen (i form<br />

av lukt och/eller buller). Nyetablering av<br />

verksamheter som alstrar transporter med<br />

farligt gods ska undvikas med hänsyn till<br />

att tillgång till området kräver transport<br />

genom vattenskyddsområde eller tätorter.<br />

U17 Wiggersviks camping<br />

Utveckling av befintlig campinganläggning<br />

är lämplig.<br />

U18 Klippsjön<br />

Utredningsområde för verksamheter<br />

genom utvidgning av befintligt verksamhetsområde<br />

med inriktning mot<br />

småindustri, handel och hantverk.<br />

U19 Vägga<br />

Möjlighet till komplettering med enstaka<br />

bostadshus.<br />

U20 Paradiset<br />

Möjlighet till komplettering med enstaka<br />

U24 Resoområdet<br />

Området lämpligt för prövning av samlingslokal/publik<br />

verksamhet/vandrarhem/<br />

restaurang. Omgivningens höga värde som<br />

närrekreationsområde ska särskilt beaktas.<br />

U25 Hogenäs hamn<br />

Utvecklingsområde för småindustri, lager<br />

och partihandel. Verksamheten får inte vara<br />

störande för omgivningen (buller- eller<br />

luktstörningar).<br />

U26 Hogenäs<br />

Området ska prioriteras för utveckling av<br />

industriverksamheter. Nyetableringar av<br />

verksamheter med krav på stora utrymmen,<br />

verksamheter som kan innebära en störning<br />

på omgivningen genom lukt och/eller buller<br />

samt transportintensiva verksamheter<br />

(inklusive verksamheter med transport av<br />

farligt gods) ska i första hand lokaliseras<br />

hit. Utbyggnad av vindkraft bör prövas utifrån<br />

förutsättningen att nya vindkraftverk<br />

inte begränsar möjligheten till utveckling<br />

av industriell verksamhet.<br />

Omvandlingsområden<br />

Områden där nuvarande markanvändning,<br />

på kortare eller längre sikt, kan/bör förändras<br />

O1 Varvet, Smögen<br />

Område för småindustri, handel och hantverk.<br />

Verksamheter med marin inriktning<br />

bör prioriteras. Nyetableringar av verksamheter<br />

med en omgivningspåverkan i form<br />

av buller- eller luktstörningar, intensiva<br />

eller tunga transporter bedöms inte vara<br />

192

lämpliga. Fortsatta parkeringsmöjligheter<br />

ska beaktas.<br />

O2 Guleskär<br />

Utveckling av industriell verksamhet inom<br />

Guleskär ska förbehållas de redan etablerade<br />

verksamheterna. Etablering av nya<br />

industriella verksamheter och transportintensiva<br />

verksamheter (inklusive transporter<br />

med farligt gods) ska undvikas med hänsyn<br />

till områdets lokalisering och den, ur marksynpunkt,<br />

begränsade utbyggnadspotentialen.<br />

Nyetablering av verksamheter bör ske<br />

med inriktning mot småindustri, kontor,<br />

handel och hantverk. Verksamheter med<br />

behov av vatten bör prioriteras och den<br />

befintliga hamnen bör värnas.<br />

O3 Kalvbogen<br />

Utveckling av icke-störande verksamheter<br />

som kontor, hantverk, småskalig handel,<br />

samt bostäder. Verksamheter i form av<br />

exempelvis handel, café och restauranger<br />

förespråkas i marknivå för att skapa förutsättningar<br />

för god allmän tillgänglighet och<br />

folkliv. Nyetableringar av verksamheter<br />

med en omgivningspåverkan i form av<br />

buller- eller luktstörningar, intensiva eller<br />

tunga transporter bedöms inte vara lämpliga.<br />

O4 Springet/Tångenhamnen<br />

Område lämpligt för utveckling av småindustri,<br />

hantverk, kontor och bostäder samt<br />

utveckling av hamnområdet genom förtätning.<br />

Områdets karaktär med småskalig<br />

verksamhet ska värnas. Områden för småindustri<br />

respektive områden för bostäder<br />

bör åtskiljas för att undvika konflikter.<br />

Nyetableringar av verksamheter med en<br />

omgivningspåverkan i form av buller- eller<br />

luktstörningar, intensiva eller tunga transporter<br />

bedöms inte vara lämpliga.<br />

Närrekreationsområden<br />

Områden som ska värnas för fritid och<br />

friluftsliv och där exploatering därmed ska<br />

undvikas<br />

N1 Grindholmen-Sandön-Holländarberget-Kleven<br />

Sandön utgörs av naturreservat. Den oexploaterade<br />

kuststräckan ska värnas som ett<br />

sammanhängande naturområde med full<br />

exponering mot havet och skärgården. Anläggningar<br />

i form av promenadvägar, broar<br />

mm som förstärker de rekreativa värdena<br />

ska värnas och utvecklas.<br />

N2 Tjuvsundsberget<br />

Området ska värnas som rekreationsområde<br />

med utgångspunkt i de exklusiva<br />

utsiktsmöjligheterna över havet och skärgården.<br />

N3 Paradiset<br />

Området ska värnas som rekreationsområde<br />

utifrån sitt värde som kustnära naturområde<br />

med utblickar över den östra skärgården.<br />

Tillgängligheten från anslutande<br />

campinganläggningar ska beaktas.<br />

N4 Dyremyr-Klevekilen<br />

Området ska värnas som rekreationsområde<br />

utifrån sitt värde som friluftsområde och<br />

utifrån potentialen som <strong>kommun</strong>ikationslänk<br />

mellan tätortens delområden i form av<br />

gång- och cykelvägar. Klevekilen är skyddat<br />

som naturreservat. Den långsträckta,<br />

sammanhängande grönstrukturen från<br />

Kungshamn-Väjern/Hovenäset-Hogenäs-<br />

Vansvik ska värnas.<br />

Söder om Vansvik<br />

Utvecklingsområde för kolonilotter bör<br />

prövas. Området får ej begränsa allmänhetens<br />

tillgänglighet till närrekreation.<br />

O5 Kryssnäs & fiskehamnen<br />

Utveckling av industriell verksamhet inom<br />

området ska förbehållas den etablerade<br />

verksamheten. På lång sikt bedöms en ändrad<br />

markanvändningen vara lämplig med<br />

inriktning mot bostäder, turistiskt boende,<br />

hantverk och kontor. Förtätning inom befintligt<br />

hamnområde är lämplig att pröva.<br />

Vägförändringar<br />

Norra tvärleden<br />

Utbyggnad av en ny vägsträckning är<br />

lämplig att utreda för att begränsa tung<br />

trafik genom centrala Kungshamn. En tillfart<br />

från Kungshamn mot Väjern är en förutsättning<br />

för för möjligheten att utveckla<br />

bostadsbebyggelse mellan Kungshamn och<br />

Väjern.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

193

U43<br />

N14<br />

N12<br />

N11<br />

U42<br />

U40<br />

N8<br />

U39<br />

U32<br />

N9<br />

N10<br />

U31<br />

U41<br />

U38<br />

U36<br />

U37<br />

N7<br />

U30<br />

U35b<br />

U35a<br />

O6<br />

U29<br />

U33<br />

U34<br />

N6<br />

N5<br />

U27<br />

U28<br />

!<br />

Teckenförklaring<br />

! !<br />

! !<br />

!<br />

Tätortszon<br />

Utvecklingsområde för tätorten<br />

Områdesrekommendationer<br />

Närrekreation<br />

Klimatåtgärder<br />

Sträckning för utveckling av g/c-väg<br />

Utvecklingsmöjligheter<br />

Hunnebostrand-Ulebergshamn<br />

± 0<br />

Skala 1:15 000<br />

utställningshandling<br />

ÖP 2010<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

mars 2010<br />

km<br />

0.25 0.5 0.75 1

!<br />

! ! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! ! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!! !! !! !! !!<br />

! ! ! !<br />

! ! ! ! ! ! ! !<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

Teckenförklaring<br />

! !<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

! !<br />

! !<br />

Tätortszon<br />

!<br />

!<br />

! ! ! ! !<br />

! ! ! ! ! ! !<br />

! ! ! ! !<br />

! ! ! !<br />

!<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

! !<br />

Riksintresse enl. MB 4 kap.<br />

!<br />

!<br />

! ! ! ! ! ! ! !<br />

!<br />

!<br />

Riksintresse för naturmiljövård<br />

! ! !<br />

Riksintresse för friluftsliv<br />

Naturreservat<br />

!<br />

Strandskyddsgräns<br />

Område med höga naturvärden<br />

Område med höga kulturhistoriska värden<br />

!<br />

! ! !<br />

! !<br />

!<br />

Markområde lägre än +2.5m<br />

Störningszon buller/industri<br />

Störningszon lukt<br />

! !<br />

!<br />

Avrinningsområden<br />

!<br />

Marina fredningsområden för fisket<br />

! ! ! ! !<br />

! ! ! ! ! ! ! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

Skyddsområde väg (30m)<br />

Område med gällande detaljplan<br />

Samlad bebyggelse<br />

! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! ! ! !<br />

!<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! ! ! ! ! ! ! !<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! ! ! ! ! !<br />

!<br />

!<br />

! ! !<br />

! ! ! !<br />

!<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! ! !<br />

!<br />

! ! !<br />

!<br />

! ! ! !<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

! !<br />

! !<br />

±<br />

Skala<br />

Planeringsförutsättningar<br />

Hunnebostrand-Ulebergshamn<br />

1:15 000<br />

utställningshandling<br />

ÖP2010<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

mars 2010<br />

0 0.25 0.5 0.75 1<br />

km

Hunnebostrand-<br />

Ulebergshamn<br />

Centrala förtätnings- och utvecklingsmöjligheter<br />

ska studeras i en FÖP.<br />

Utredningsområden<br />

Områden där <strong>kommun</strong>en är positiv till en<br />

prövning av föreslagen utveckling i detaljplan<br />

U27 Solliden<br />

Utredningsområde för bostäder. Förutsättningar<br />

att länka samman omgivande<br />

närrekreationsområden med varandra ska<br />

ges inom området.<br />

U28 Sydöstra Hunnebostrand<br />

Utredningsområde för bostäder. Med hänsyn<br />

till läget i tätortsområdets utkant bör<br />

nytillkommande bostadsbebyggelse ges en<br />

glesare bebyggelsestruktur med möjlighet<br />

till större tomter.<br />

U35a Brattebyvägen<br />

Utredningsområde för bostäder. Delar av<br />

området utgör idag verksamhetsområde.<br />

Här är en blandning av bostäder och verksamheter<br />

med inriktning mot kontor och<br />

hantverk lämplig att pröva. Med hänsyn<br />

till läget i tätortsområdets utkant bör nytillkommande<br />

bostadsbebyggelse ges en<br />

glesare bebyggelsestruktur med möjlighet<br />

till större tomter.<br />

delområde b<br />

Området bör prioriteras för verksamheter<br />

inom ramen för gällande detaljplan<br />

U36 Lantz snickeri<br />

Utredningsområde för bostäder och kontor.<br />

Bebyggelse bör undvikas i de mest<br />

höglänta delarna. Tillgängligheten till, och<br />

kvaliteten inom, närliggande närrekreationsområden<br />

ska beaktas.<br />

U37 Norr om fotbollsplanen<br />

Utredningsområde för bostäder. Tillgängligheten<br />

till, och kvaliteten inom, närliggande<br />

närrekreationsområden ska beaktas.<br />

U38 Hunnebo camping<br />

Utveckling av befintlig campinganläggning<br />

är lämplig.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

U29 Folkets park-området<br />

Område lämpligt för utveckling av publika<br />

verksamheter. Vid utveckling av området<br />

bör samordningsmöjligheter med Folkets<br />

hus utnyttjas.<br />

U30 Hamnen Hunnebostrand<br />

Möjlig utveckling av hamnområdet genom<br />

förtätning.<br />

U31 Udden<br />

Utredningsområde för bostäder, kontor,<br />

handel, hotell och restaurang inom ramen<br />

för gällande detaljplan.<br />

U32 Gamla syfabriken<br />

Område lämpligt för förtätning genom<br />

utveckling av bostäder och verksamheter<br />

med inriktning mot kontor och hantverk.<br />

U33 Söder om Hedalen<br />

Utredningsområde för bostäder.<br />

U34 Askums-Anneröd<br />

Utredningsområde för bostäder.<br />

U39 Norra infarten 1<br />

Komplettering med enstaka bostadshus är<br />

lämplig.<br />

U40 Norra infarten 2<br />

Komplettering med enstaka bostadshus är<br />

lämplig.<br />

U41 Öster om Skalberget<br />

Utvecklingsområde för bostäder. De högsta<br />

bergpartierna ska undvikas vid exploatering<br />

för att bevara utsiktsmöjligheter och<br />

för att begränsa områdets exponering mot<br />

omgivningen. Delar av området är planlagt<br />

för bostäder.<br />

U42 Munkebo<br />

Utvecklingsområde för bostäder. Området<br />

ska utgöra förlängning av befintligt bostadsområde.<br />

Allmänhetens tillgänglighet<br />

till närrekreationsområden ska beaktas.<br />

Strandskyddsgräns ska respekteras. Bebyggelsens<br />

exponering mot omgivningen ska<br />

begränsas.<br />

194

Omvandlingsområden<br />

Områden där nuvarande markanvändning,<br />

på kortare eller längre sikt, kan/bör förändras<br />

O6 Lökholmen<br />

Område med utvecklingsmöjligheter för<br />

verksamheter. Befintliga verksamheter<br />

ska inom områdets begränsningar ges<br />

utrymme för utveckling. Nyetablering av<br />

verksamheter bör ske med inriktning mot<br />

småindustri, kontor, handel och hantverk.<br />

Nyetablering av transportintensiva verksamheter<br />

(inklusive transport av farligt<br />

gods) samt verksamheter med buller- och/<br />

eller luktstörningar ska undvikas. Verksamheter<br />

med marin inriktning ska prioriteras.<br />

Förutsättningarna för att utnyttja hamn och<br />

kaj ska värnas.<br />

Närrekreationsområden<br />

N9 Skalberget<br />

Området ska värnas som rekreationsområde<br />

utifrån sitt värde som utsiktsplats och<br />

som knutpunkt för promenadstigar.<br />

N10 Valarna<br />

Området ska värnas som rekreationsområde<br />

i skogs- och bergsmark utifrån sina<br />

goda förutsättningar för motion och friluftsliv.<br />

Vid tätortsutveckling österut ska<br />

tillgängligheten mellan Askums-Anneröd<br />

och Valarne beaktas för en möjlighet att<br />

röra sig i ett sammanhängande rekreationsstråk<br />

längs östra Hunnebostrand.<br />

N11 Valefjäll-Östorm<br />

Området ska värnas som värdefullt, kustnära<br />

rekreationsområde för den norra delen<br />

av tätortsområdet Hunnebostrand-Ulebergshamn.<br />

Tillgängligheten för människor<br />

med barnvagn, rullstol mm ut på Valefjäll<br />

ska värnas.<br />

Områden som ska värnas för fritid och<br />

friluftsliv och där exploatering därmed ska<br />

undvikas<br />

N5 Robackarna<br />

Området ska värnas som rekreationsområde<br />

utifrån sina höga naturvärden och förutsättningar<br />

för fågelskådning i Hunnebo<br />

lera.<br />

N6 Askums-Anneröd<br />

Området ska värnas som sammanhängande<br />

rekreationsområde i skogsmark. Tillgänglighet<br />

till området från skola och förskola<br />

ska beaktas. Vid tätortsutveckling österut<br />

ska tillgängligheten mellan Askums-Anneröd<br />

och Valarna beaktas för en möjlighet<br />

att röra sig i ett sammanhängande rekreationsstråk<br />

längs östra Hunnebostrand.<br />

N7 St Görans ö<br />

Området ska värnas som rekreationsområde<br />

för sitt värde som ö med goda bad- och<br />

promenadmöjligheter och för möjligheten<br />

till utblickar mot havet, skärgården och<br />

båtlivet.<br />

N8 Hästedalen<br />

Området ska värnas som rekreationsområde<br />

utifrån sitt värde för bad och strandnära<br />

promenader och aktiviteter.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

195

U46<br />

U49<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

U50<br />

U51<br />

U48<br />

U47<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

N14<br />

N13<br />

U45<br />

U44<br />

U43<br />

N12<br />

N11<br />

U42<br />

N9<br />

! ! ! !<br />

!<br />

Teckenförklaring<br />

! ! ! ! !<br />

! ! ! ! ! !<br />

! !<br />

! !<br />

! ! !<br />

!<br />

Kommungräns<br />

Tätortszon<br />

Utvecklingsområde för tätorten<br />

Områdesrekommendationer<br />

Närrekreation<br />

Klimatåtgärder U41 U40<br />

N9<br />

±<br />

N10<br />

Sträckning för utveckling av g/c-väg<br />

0<br />

Utvecklingsmöjligheter<br />

Bovallstrand<br />

utställningshandling<br />

ÖP 2010<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

mars 2010<br />

Skala 1:15 000<br />

km<br />

0.25 0.5 0.75 1

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

! !<br />

!! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !!<br />

! ! ! !<br />

!! !! !! !! !! !! !!<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

! ! !<br />

!! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! !<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

! ! ! !<br />

! !<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

! ! ! ! ! ! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

! ! ! ! ! ! !<br />

! !<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

Teckenförklaring<br />

! !<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

! ! ! ! ! ! ! !<br />

Tätortszon<br />

Riksintresse enl. MB 4 kap.<br />

Riksintresse för naturmiljövård<br />

Riksintresse för friluftsliv<br />

!<br />

!<br />

! ! !<br />

!<br />

!<br />

Strandskyddsgräns<br />

Område med höga naturvärden<br />

! !<br />

Område med höga kulturhistoriska värden<br />

!<br />

Markområde lägre än +2.5m<br />

! !<br />

Störningszon lukt<br />

Musselvatten<br />

!<br />

!<br />

Marina fredningsområden för fisket<br />

!<br />

!<br />

!<br />

! !<br />

Skyddsområde väg (30m)<br />

Område med gällande detaljplan<br />

Samlad bebyggelse<br />

Landskapsbildsskydd<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

!<br />

±<br />

Skala<br />

Planeringsförutsättningar<br />

Bovallstrand<br />

1:15 000<br />

utställningshandling<br />

ÖP2010<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

mars 2010<br />

0 0.25 0.5 0.75 1<br />

km<br />

!

Bovallstrand med<br />

Bottnafjorden<br />

Centrala förtätnings- och utvecklingsmöjligheter<br />

ska studeras i en FÖP<br />

Småskaligheten och den väl sammanhållna<br />

bebyggelsestrukturen ska värnas<br />

Utredningsområden<br />

Områden där <strong>kommun</strong>en är positiv till en<br />

prövning av föreslagen utveckling i detaljplan<br />

U43 Södra Lyckogatan<br />

Utredningsområde för bostäder genom<br />

förtätning och genom ökade byggrätter<br />

inom befintliga fastigheter för att förbättra<br />

förutsättningarna för helårsboende.<br />

U50 Strandområdet i nordost<br />

Utveckling av strandområdet i den norra/<br />

nordöstra delen av Bovallstrand bör ses i<br />

ett helhetsperspektiv och omfatta området<br />

från Skomakarudden till tätortsutbredningsgränsen.<br />

Utveckling av hamn och bebyggelse<br />

för verksamheter med inriktning<br />

mot turism, kontor och hantverk bör ske på<br />

ett sätt som begränsar fragmenteringen av<br />

strandområdet och därmed värnar förutsättningarna<br />

för det rörliga friluftslivet.<br />

U51 Heljeröd<br />

Komplettering med bostadshus är möjlig.<br />

Exploatering bör undvikas inom de högst<br />

belägna delarna för att värna utsiktsmöjligheter<br />

och för att begränsa bebyggelsens<br />

exponering mot omgivningen. Vid utbyggnad<br />

ska hänsyn tas till befintliga värden<br />

för närrekreation och friluftsliv samt till<br />

bevarad tillgänglighet till angränsande närrekreationsområde.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

U44 Ekelidsberget<br />

Utredningsområde för bostäder. Vid framtida<br />

byggnation ska stor hänsyn tas till områdets<br />

höga naturvärden.<br />

U45 Bärbydalen<br />

Utredningsområde för bostäder. Hänsynszon<br />

ska lämnas mellan bostadsbebyggelse<br />

och begravningsplats.<br />

U46 Hamnen<br />

Möjlig utveckling av hamnen genom utbyggnad.<br />

U47 Öster om Bovallsdörren<br />

Område för utveckling av befintlig verksamhet.<br />

U48 Säm<br />

Utredningsområde för bostäder. Tillfart bör<br />

ske från väg 174 via nyligen planlagt område<br />

(Heljeröd 1:8).<br />

U49 Skomakarudden<br />

Utredningsområde för bostäder, turism,<br />

rekreation, handel och hantverk.<br />

Hänsyn ska tas till allmänhetens tillgänglighet<br />

till strandlinjen och till befintlig badplats.<br />

Hotell/vandrarhem samt verksamheter<br />

med publik inriktning (café, restaurang,<br />

butiker mm) bör lokaliseras närmast vattnet<br />

för att värna allmänhetens tillgång till<br />

vattnet.<br />

Omvandlingsområden<br />

Inga omvandlingsområden pekas ut i Bovallstrand<br />

Närrekreationsområden<br />

Områden som ska värnas för fritid och<br />

friluftsliv och där exploatering därmed ska<br />

undvikas<br />

N12 Kleveån<br />

Området ska värnas som närrekreationsområde<br />

med utgångspunkt i värdefulla promenadvägar<br />

vid vattnet med strandängar,<br />

hagar och berg med utsiktsmöjligheter.<br />

N13 Badholmarna/<br />

Gullviksberget<br />

Området ska värnas som närrekreationsområde<br />

utifrån sitt höga värde som badplats,<br />

som promenadstråk i form av strandpromenad<br />

och som utsiktsplats med full<br />

exponering mot havet och skärgården. En<br />

betydande del i områdets värde ligger i den<br />

goda tillgängligheten från Bovallstrands<br />

centrum. Denna aspekt ska värnas och utvecklas.<br />

N14 Östra delen<br />

Området ska värnas som storskaligt, sam-<br />

196

manhängande närrekreationsområde med<br />

god tillgänglighet till skog och berg genom<br />

promenadstigar/-vägar som ansluter till<br />

bostadsområden.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

197

N3<br />

N15<br />

U55<br />

U53<br />

U54<br />

U52<br />

U56<br />

N16<br />

O7<br />

U57<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

!<br />

Teckenförklaring<br />

! !<br />

! !<br />

!<br />

Tätortszon<br />

Utvecklingsområde för tätorten<br />

Områdesrekommendationer<br />

Mellanrum (återhållsamhet mot exploatering)<br />

Närrekreation<br />

Klimatåtgärder<br />

Vision för persontrafik med båt<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

± 0<br />

Utvecklingsmöjligheter<br />

Bohus-Malmön<br />

utställningshandling<br />

ÖP 2010<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

mars 2010<br />

Skala 1:15 000<br />

km<br />

0.25 0.5 0.75 1

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

! ! !<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

! ! !<br />

! ! ! ! ! ! !<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

! ! ! ! ! ! ! !<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

! ! !<br />

! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

! ! ! ! ! !<br />

! ! ! ! ! ! !<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

!! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !!<br />

!<br />

!! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !<br />

!! !! !!<br />

! ! ! ! ! !<br />

! ! ! !<br />

! ! ! ! ! ! ! ! ! !<br />

!! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !! !!<br />

Teckenförklaring<br />

! !<br />

!<br />

! !<br />

!<br />

! !<br />

±<br />

Skala<br />

Tätortszon<br />

Markområde lägre än +2.5m<br />

Natura 2000<br />

Område med höga naturvärden<br />

Område med höga kulturhistoriska värden<br />

! Värdefulla bronsåldersrösen<br />

! !<br />

Siktstråk mellan rösen<br />

Musselvatten<br />

Riksintresse för sjöfart<br />

Naturreservat<br />

Riksintresse för friluftsliv<br />

Riksintresse enl. MB 4 kap.<br />

Riksintresse för naturmiljövård<br />

Område med gällande detaljplan<br />

Samlad bebyggelse<br />

1:15 000<br />

Planeringsförutsättningar<br />

Bohus-Malmön<br />

utställningshandling<br />

ÖP2010<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

mars 2010<br />

0 0.25 0.5 0.75 1<br />

km

Bohus-Malmön<br />

Centrala förtätnings- och utvecklingsmöjligheter<br />

ska studeras i en FÖP.<br />

Fortsatt bebyggelseutveckling på Bohus-<br />

Malmön förutsätter en lösning på tillgänglighetsfrågan<br />

samt en överföringsledning<br />

av avlopp till Omholmens reningsverk.<br />

Den föreslagna lösningen på tillgänglighetsfrågan<br />

är en förbifart vid Örn.<br />

unika miljö som stenbrotten utgör.<br />

U56 Sydväst om Grönvik<br />

Utredningsområde för bostäder. Bostadsutbyggnad<br />

ska ta hänsyn till befintliga rösen.<br />

Bebyggelsen ska lokaliseras och utformas<br />

så att befintliga siktstråk mellan rösena<br />

bevaras.<br />

U57 Hamnen<br />

Möjlig utveckling av hamnen genom förtätning.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

Utveckling av besöksnäringen med utgångspunkt<br />

i stenindustrin som kulturhistoria<br />

ska förespråkas<br />

Utredningsområden<br />

Områden där <strong>kommun</strong>en är positiv till en<br />

prövning av föreslagen utveckling i detaljplan<br />

U52 Stallebrottet<br />

Utredningsområde för verksamheter; småindustri,<br />

hantverk, hamn. Vid utbyggnad<br />

ska hänsyn tas till omgivningens höga kulturhistoriska<br />

värden, främst vid kolerakyrkogården<br />

i väster. Möjligheten att utnyttja/<br />

utveckla befintlig utlastningskaj för sjötransporter<br />

ska beaktas. Transportintensiva<br />

verksamheter som kräver landtransporter<br />

är inte lämpliga.<br />

U53 Gulldalsbrottet/<br />

Rävdalsbrottet<br />

Utredningsområde för bostäder och fritidsanläggning.<br />

Utbyggnad ska i struktur och<br />

utformning ta hänsyn till, och utnyttja, den<br />

unika miljö som stenbrotten utgör.<br />

U54 Smedjan<br />

Smedjan och kringliggande bebyggelse<br />

utgör en av få bevarade bebyggelsemiljöer<br />

från stenhuggeriepoken och har därmed ett<br />

högt bevarandevärde. Värdet förstärks av<br />

de omgivande stenbrotten. Området och<br />

bebyggelsen bör bevaras. En aktiv verksamhet<br />

i smedjan och kringliggande byggnader<br />

ses som positiv.<br />

U55 Kullebrottet<br />

Utredningsområde för bostäder och fritidsanläggning.<br />

Utbyggnad ska i struktur och<br />

utformning ta hänsyn till, och utnyttja, den<br />

Omvandlingsområden<br />

Områden där nuvarande markanvändning,<br />

på kortare eller längre sikt, kan/bör förändras<br />

O7 Grönvik<br />

Befintlig verksamhet bör ges möjligheter<br />

till utveckling inom områdets gränser. På<br />

lång sikt bedöms en förändring av markanvändningen<br />

inom området med inriktning<br />

mot bostäder och småbåtshamn vara lämplig.<br />

Närrekreationsområden<br />

Områden som ska värnas för fritid och<br />

friluftsliv och där exploatering därmed ska<br />

undvikas<br />

N15 Västra sidan<br />

Området, som till största delen omfattas<br />

av strandskydd, ska värnas som närrekreationsområde<br />

utifrån sin karghet och storskalighet<br />

med full exponering mot havet<br />

och skärgården. Historien med omfattande<br />

stenbrytning ger området ett högt kulturhistoriskt<br />

värde och ett högt upplevelsevärde.<br />

De storskaliga brottsmiljöerna i<br />

kombination med de karga slipade hällarna<br />

gör området unikt. Området utgör därmed<br />

en viktig resurs för utveckling av besöksnäring<br />

med utgångspunkt i exempelvis<br />

upplevelse-, natur- och kulturturism.<br />

N16 Östra sidan<br />

Området ska värnas som närrekreationsområde<br />

utifrån sitt värde som friluftsområde.<br />

198

Mellan<strong>kommun</strong>ala frågor<br />

Allmänt<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> gränsar till tre <strong>kommun</strong>er.<br />

I norr utgör Bottnafjorden ett<br />

gemensamt vattenrum för Tanums och<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong>er. I söder utgör Åbyfjorden<br />

motsvarande gemensamma vattenrum<br />

för Lysekils och Sotenäs <strong>kommun</strong>er och i<br />

den nordöstra spetsen av Sotenäs gränsar<br />

<strong>kommun</strong>en till Munkedal. Gemensamma<br />

landskapsrum, delade förutsättningar och<br />

markanspråk mm innebär behov av sammarbete<br />

och samsyn kring det framtida<br />

nyttjandet av mark och vatten.<br />

Särskild uppmärksamhet bör riktas mot utvecklingen<br />

av arbetsmarknaden, turismen,<br />

havet, pendling, boende samt lokaliseringen<br />

av verksamhetsområden utmed E6.<br />

<strong>kommun</strong> liksom delar av upprättat skyddsområde.<br />

Tåsteröds vatten avbördas via Tvärån i<br />

Munkedals <strong>kommun</strong> och Bärfendalsån som<br />

rinner genom såväl Munkedal, Sotenäs<br />

som Lysekils <strong>kommun</strong>er ut i Åbyfjorden.<br />

Enligt vattendom är Sotenäs <strong>kommun</strong> skyldig<br />

att tappa sjön på en viss volym vatten<br />

tillräcklig för att den ekologiska statusen<br />

ska bibehållas i de fiskerika vattendragen<br />

nedströms. Tillfälligtvis har detta medfört<br />

översvämningar på närliggande områden<br />

inom Munkedals <strong>kommun</strong>. I samverkan<br />

med Munkedals <strong>kommun</strong> och berörda<br />

markägare vill Sotenäs <strong>kommun</strong> finna<br />

former för att eventuella olägenheter ska<br />

kunna undanröjas. Vattendom och avtal<br />

finns mellan <strong>kommun</strong>erna.<br />

Bottnafjorden<br />

Bottnafjorden delas av Sotenäs och Tanums<br />

<strong>kommun</strong>er. Den är uteroderad efter<br />

ett annant system av förkastningssprickor<br />

än det som kännetecknar området Gullmarn<br />

och Åbyfjorden. De morfologiska<br />

dragen i sprickdalslandskapet, den starkt<br />

brutna terrängen och strandängarna, ger<br />

huvudkaraktär åt området. De grunda<br />

bottnarna i Bottnafjordens inre del är intakta<br />

och ekologiskt värdefulla. Den inre<br />

delen är ett värdefullt lekområde för lax<br />

och öring samt en viktig plats för sjöfågel.<br />

Fjorden är av riksintresse för naturvården.<br />

Bottnafjorden förorenas främst av avlopp<br />

från bebyggelse. Inom tillrinningsområdet<br />

bör därför avloppssituationen förbättras.<br />

Samverkan ska ske med Tanums <strong>kommun</strong>.<br />

Tåsteröds vatten<br />

Tåsteröds vatten nyttjas av Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

som vattentäkt. Del av sjön och dess<br />

tillrinningsområde ligger inom Tanums<br />

Bärfendalsälven<br />

Bärfendalsälven avbördar Tåsteröds vatten<br />

via Tvärån i Munkedals <strong>kommun</strong> innan<br />

den mynnar i Åbyfjorden.<br />

Enligt vattendom är <strong>kommun</strong>en skyldig att<br />

tappa sjön på en viss volym vatten.<br />

Bärfendalsälven är reproduktionsområde<br />

för havsöring och bör skyddas mot förändring<br />

av vattenflödet och mot försämring av<br />

vattenkvaliteten.<br />

En 25 meter bred växtzon kring älven är<br />

viktig för reproduktionen och vattenkvaliteten<br />

och är därför viktig att bevara. Samverkan<br />

ska ske med Munkedals <strong>kommun</strong>.<br />

Åbyfjorden<br />

Åbyfjorden delas av Sotenäs och Lysekils<br />

<strong>kommun</strong>er. Den är av riksintresse för<br />

naturvård och utgör även Natura 2000-<br />

område. Fjordens grundområden är ekolo-<br />

PLANFÖRSLAG<br />

199

giskt känsliga och de yttre delarna omfattar<br />

fångstområden för sill och skarpsill och utgör<br />

även riksintressen för yrkesfisket. Den<br />

biologiska statusen är jämförelsevis god<br />

trots relativt begränsad vattenomsättning.<br />

För att inte skada vattenmiljön i fjorden<br />

ska ytterligare belastning i form av vattenbruk<br />

eller avloppsutsläpp undvikas. Samverkan<br />

ska ske med Lysekils <strong>kommun</strong>.<br />

Det öppna havet<br />

Inom projektet kustzonsplanering och<br />

landsbygdsutveckling i norra Bohuslän,<br />

som är ett samarbetsprojekt mellan de fem<br />

nordbohuslänska <strong>kommun</strong>erna; Strömstad,<br />

Tanum, Sotenäs, Munkedal och Lysekil,<br />

har frågan kring att upprätta ett gemensamt<br />

tematiskt tillägg för det öppna havsområdet<br />

till varje <strong>kommun</strong>s översiktsplan.<br />

Kunskapsunderlaget kring det öppna havet<br />

är begränsat, vilket försvårar en strategisk<br />

och hållbar planering av området. Det<br />

öppna havet innehåller dock mycket stora<br />

resurser för fiske, sjöfart, friluftsliv, naturvård<br />

och energiutvinning samtidigt som det<br />

utgör en känslig miljö.<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> ställer sig positiv till ett<br />

samarbete kring det öppna havet i syfte<br />

att förstärka kunskapsunderlaget och att ta<br />

fram ett gemensamt underlag för översiktlig<br />

planering.<br />

PLANFÖRSLAG<br />

200

genomförande<br />

Innehåll<br />

INLEDNING............................202<br />

GENOMFÖRANDE AV<br />

PLANFÖRSLAGET.....................203<br />

Boende & byggande 203<br />

Näringsliv 203<br />

Kommunikationer 205<br />

Areella näringar 205<br />

Kulturmiljö 206<br />

Energi/tele 207<br />

Vatten & avlopp 207<br />

Miljöskydd, hälsa & säkerhet 208<br />

STRATEGISKA<br />

PLANERINGSUNDERLAG för<br />

långsiktig planering..........209<br />

Kategori 1 209<br />

Kategori 2 211<br />

Kategori 3 213<br />

Fördjupade översiktsplaner 214<br />

KONTINUERLIG<br />

ÖVERSIKTLIG PLANERING........215<br />

Samordning 215<br />

Forum 215<br />

Tid 215<br />

Samverkan 216<br />

GENOMFÖRANDE<br />

201

INLEDNING<br />

Översiktsplanens förslag utgår från <strong>kommun</strong>ens<br />

övergripande vision och mål.<br />

Visionen och målen har i förslaget översatts<br />

till ett antal strategier kopplade till<br />

sektorsintressen. Med en utgångspunkt i<br />

dessa strategier blir förslaget som helhet<br />

mer övergripande.<br />

Planförslaget redovisar bl a ett sammanhängande<br />

område inom varje tätortsområde<br />

där en utveckling i form av ny<br />

bebyggelse, verksamhetsutveckling mm<br />

bedöms som möjlig och rimlig utifrån bl<br />

a tillgänglighet till servicefunktioner. Det<br />

redovisade utvecklingsområdet utgör en<br />

värdefull markresurs som ur ett långsiktigt<br />

perspektiv är lämpligt att pröva med<br />

inriktning mot redovisad samhällsutveckling.<br />

Motsvarande förhållanden gäller<br />

inom samtliga sektorer och inom samtliga<br />

delar av <strong>kommun</strong>en där möjlig förändring<br />

av mark- och vattenanvändningen redovisas.<br />

Genomförandekapitlets syfte är att beskriva<br />

behov av fortsatt utrednings- och<br />

planeringsarbete som ett sätt att konkretisera<br />

förslaget.<br />

GENOMFÖRANDE<br />

Genomförandekapitlet syftar också till att<br />

beskriva ett arbetssätt med kontinuerlig<br />

översiktlig planering samt den översiktliga<br />

planeringens koppling till den långsiktiga<br />

planeringen inom <strong>kommun</strong>ens övriga<br />

verksamhetsområden.<br />

Beskrivning av översiktsplaneförslagets<br />

genomförande delas in i ett antal sektorsintressen<br />

med samma upplägg som<br />

strategi- och planförslagskapitlen för att<br />

underlätta läsbarheten av översiktsplanen<br />

som helhet.<br />

202

GENOMFÖRANDE AV PLANFÖRSLAGET<br />

Boende & byggande<br />

Kommunens målsättning<br />

Sotenäs ska vara en attraktiv <strong>kommun</strong><br />

genom att<br />

- Ett boende ska värnas och utvecklas i<br />

olika miljöer, med olika upplåtelseformer<br />

där största möjliga hänsyn ska tas till natur-<br />

och kulturmiljön<br />

Bevara en unik miljö<br />

genom att<br />

- En återhållsam byggnation ska prägla<br />

känsliga kulturmiljöer<br />

- Jobba för en trygg och säker <strong>kommun</strong><br />

En övergripande målsättning för Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong> är att öka andelen helårsboende i<br />

<strong>kommun</strong>en. Möjligheten till detta bedöms<br />

delvis ligga i att bygga bostäder som med<br />

lokalisering, upplåtelseform, utformning<br />

mm uppfyller viktiga kriterier och attraktivitetsfaktorer<br />

för helårsboende.<br />

Ett antal områden pekas i översiktsplanen<br />

ut som utvecklingsområden för bostadsbebyggelse.<br />

Inom varje tätortsområde redovisas<br />

dessutom ett sammanhängande område<br />

som i sin helhet bedöms vara lämpligt för<br />

prövning av utveckling i olika a former.<br />

behov, efterfrågan och utvecklingsinriktning<br />

kan tas i anspråk.<br />

I de centrala delarna av tätortsområdena<br />

ska byggnation av flerbostadshus prioriteras<br />

framför villabebyggelse med hänsyn till<br />

att öka mångfalden av boendeformer och<br />

med hänsyn till att utnyttja centrala lägen<br />

resurseffektivt. Flerbostadshus ger möjligheter<br />

att i bottenplan utveckla kontors- och<br />

handelsverksamhet, vilket ger ett ökat folkliv<br />

och en ökad tillgänglighet till marken.<br />

Redan planlagda områden bör prioriteras<br />

för byggnation före planläggning av nya<br />

markområden med liknande utvecklingsförutsättningar.<br />

För planlagda områden<br />

där intresse för byggnation saknas bör en<br />

omarbetning av detaljplanen i syfte att<br />

förbättra förutsättningarna för utveckling<br />

prioriteras framför ett ianspråkstagande av<br />

tidigare icke planlagd mark.<br />

Ett bostadsförsörjningsprogram kommer<br />

under 2010/2011 att arbetas fram. Programmet<br />

ska utgöra underlag för beslut<br />

kring bostadsutvecklingens omfattning och<br />

inriktning utifrån statistik, prognoser och<br />

utifrån hänsynstagande till satsningar inom<br />

andra sektorer som påverkar bostadsbehovet,<br />

t ex näringslivsutvecklingen.<br />

En byggnation inom samtliga områden<br />

innebär ett betydande tillskott av bebyggelse.<br />

Att ianspråksta samtliga utpekade<br />

områden inom denna översiktsplans ”levnadstid”<br />

är inte lämpligt eller önskvärt.<br />

Utpekande av ett stort antal områden ger<br />

däremot en valfrihet och utvecklingspotential<br />

som innebär en möjlighet att planera<br />

för den typ av boende och inom de områden<br />

där förutsättningarna för ett ökat<br />

helårsboende bedöms vara störst.<br />

De utpekade områdena redovisar lokaliseringar<br />

där utveckling av ny bebyggelse kan<br />

vara lämplig utifrån befintliga bebyggelsestrukturer,<br />

tillgänglighet, förhållande till<br />

värdefulla natur- och kulturmiljöer, mark<br />

skyddad enligt lag mm. De ska ses som en<br />

mycket långsiktig markresurs, som utifrån<br />

Bostadsförsörjningsprogrammet är därmed<br />

det dokument som ska utgöra underlag för<br />

styrning i form av prioritering och omfattning<br />

i utnyttjandet av de utvecklingsområden<br />

som i översiktsplanen pekas ut för<br />

framtida bebyggelseutveckling.<br />

Näringsliv<br />

Kommunens målsättning<br />

Sotenäs ska vara en attraktiv <strong>kommun</strong><br />

genom att<br />

- Jobba för ett utvecklat och mer differentierat<br />

näringsliv med goda förutsättningar<br />

för nystartade och befintliga företag, där<br />

<strong>kommun</strong>en ska ha en god dialog, god<br />

GENOMFÖRANDE<br />

203

GENOMFÖRANDE<br />

service och verka som nätverksbyggare.<br />

Ett utvecklat näringslivsarbete ska särskilt<br />

stödja så kallade groddföretag, men också<br />

synliggöra redan etablerade företag<br />

- Ha en god kompetensförsörjning i samverkan<br />

med andra <strong>kommun</strong>er och högskolor<br />

där möjligheter att utnyttja framtida<br />

teknikmöjligheter stimuleras<br />

- Ha en attraktiv besöksnäring där förståelsen<br />

för besöksnäringens betydelse för<br />

<strong>kommun</strong>ens tillväxt och som profesionell<br />

näringsgren har ökat<br />

- Utveckla marknadsföringen, t ex med en<br />

årlig informationsmässa sommartid<br />

Översiktsplanen beskriver utvecklingsförutsättningarna<br />

för näringslivet i fem<br />

näringsgrenar som var och en har olika<br />

markanspråk för en framgångsrik utveckling.<br />

De fem näringsgrenarna är:<br />

- beredningsindustri/storskalig industri<br />

- småindustri/hantverk<br />

- tjänsteföretag<br />

- handel<br />

- besöksnäring<br />

För utveckling av beredningsindustri/<br />

storskalig industri innebär ÖP-förslaget<br />

en styrning mot två verksamhetsområden;<br />

Hogenäs och Ödegården. Den långsiktiga<br />

ambitionen är att storskalig industriell<br />

verksamhet (verksamhet med en störande<br />

omgivningspåverkan i form av buller,<br />

luftföroreningar, lukt, tunga/intensiva<br />

transporter, storskaliga byggnader) ska<br />

lokaliseras inom något av dessa områden.<br />

På kort sikt är ambitionen att styra nyetableringar<br />

av denna typ av verksamheter hit.<br />

Utveckling av ett fåtal områden prioriteras<br />

framför en utveckling av fler verksamhetsområden<br />

för denna typ av verksamheter.<br />

Hogenäs är planlagt och etablerat som<br />

industriområde. Förutsättningar för nyetableringar<br />

finns idag. Utvecklingsmöjligheter<br />

utanför gällande detaljplan får studeras i<br />

nya detaljplaner.<br />

Ödegården är delvis planlagt och etablerat<br />

som industriområde. Prövning av<br />

utvecklingsmöjligheter pågår i form av två<br />

detaljplaner.<br />

För småindustri och hantverk finns ett<br />

antal befintliga verksamhetsområden. De<br />

befintliga områden som bedöms ha en god<br />

utvecklingspotential är Kvarnforsen, området<br />

vid rondellen/Hunnebostrand, Långevik<br />

och Klippsjön. Stallebrottet pekas i<br />

likhet med tidigare översiktsplan ut som<br />

ett nytt verksamhetsområde med inriktning<br />

mot småindustri och hantverk där marin<br />

anknytning bör prioriteras.<br />

För Kvarnforsen och Klippsjön har detaljplaneprocesser<br />

påbörjats.<br />

Ett antal verksamhetsområden pekas i<br />

ÖP-förslaget ut som omvandlingsområden.<br />

Detta är befintliga verksamhetsområden<br />

där inriktningen på lång sikt avses förändras.<br />

Förändringen består i att genom<br />

styrning av nyetableringar av storskalig/<br />

störningspåverkande industri till Hogenäs/<br />

Ödegården successivt öka inslaget av småindustri,<br />

hantverk och kontorsverksamhet.<br />

För Springethamnen pågår en detaljplaneprocess<br />

med syfte att styra utvecklingen<br />

mot lättare industriell verksamhet, hantverk<br />

och kontor samt med möjlighet till<br />

inslag av bostadsbebyggelse. För övriga<br />

omvandlingsområden är en förändring<br />

betydligt mer långsiktig. Någon inbördes<br />

prioriteringsordning finns inte.<br />

För småskalig handel förespråkas generellt<br />

utvecklingsmöjligheter i de centrala<br />

delarna av tätortsområdena (d v s inom<br />

befintliga centrumområden). Förutsättningarna<br />

för småskalig handel ska därmed<br />

beaktas inom varje tillkommande eller<br />

förändrad detaljplan i dessa områden. Området<br />

vid ICA i Hasselösund, hamn- och<br />

centrumområdet i Väjern samt området vid<br />

Kalvbogen är sådana områden som pekas<br />

ut med en specifik utvecklingspotential.<br />

För området i Hasselösund har <strong>kommun</strong>styrelsen<br />

givit positivt besked om att påbörja<br />

en detaljplaneprocess. I övrigt finns<br />

ingen prioriteringsordning mellan utpekade<br />

utvecklingsområden.<br />

Kommunen har en positiv inställning till<br />

utveckling av tjänsteföretag och förespråkar<br />

en integrering av sådana både inom<br />

verksamhetsområden och bostadsområden.<br />

möjligheten att utveckla tjänsteföretag i<br />

form av kontorslokaler ska därmed generellt<br />

beaktas vid detaljplanering. Inom<br />

centrala delar av tätortsområdena bör förutsättningar<br />

för utveckling av kontorslokaler<br />

204

särskilt beaktas.<br />

För besöksnäringens utveckling är det<br />

främst markanvändning för turistiskt boende<br />

som kan beaktas i ÖP-förslaget. För<br />

övriga aspekter som har stor betydelse för<br />

besöksnäringens attraktivitet och utvecklingspotential<br />

sammanfaller dessa anspråk<br />

i huvudsak med vad som gäller för boende<br />

och verkande i <strong>kommun</strong>en generellt, d v s<br />

värnande av natur- och kulturvärden, utveckling<br />

av hamnar, attraktiva, småskaliga<br />

centrumområden, goda <strong>kommun</strong>ikationsmöjligheter<br />

mm.<br />

Kommunen har en positiv inställning<br />

till utveckling av befintliga campinganläggningar.<br />

Planarbete pågår för en ny<br />

campinganläggning/stugby på Ödby. För<br />

övriga campinganläggningar är <strong>kommun</strong>en<br />

positiv till att pröva en utbyggnad i detaljplan.<br />

Önskemål om utvidgning finns för<br />

flera av anläggningarna.<br />

Hotell förespråkas i centrala delar av<br />

tätortsområdena med god tillgänglighet<br />

till service mm samt goda samverkansmöjligheter<br />

med servicefunktioner mm.<br />

Hotellverksamhet kan lämpa sig inom flera<br />

av de utpekade utvecklingsområdena. Det<br />

innebär inte att underlag finns för att under<br />

den närmsta tiden (10-15 år) utveckla<br />

hotell inom samtliga områden. I det fall<br />

intresse för hotelletableringar uppkommer<br />

från flera intressenter bör dessa ske med en<br />

fördelning mellan <strong>kommun</strong>ens tätorter.<br />

Någon prioriteringsordning för utbyggnad<br />

av hotell mellan olika utvecklingsområden<br />

eller mellan de olika tätortsområdena finns<br />

inte.<br />

Kommunikationer<br />

Kommunens målsättning<br />

Sotenäs ska vara en attraktiv <strong>kommun</strong><br />

genom att<br />

- Verka för snabba, säkra <strong>kommun</strong>ikationer<br />

inom och utom <strong>kommun</strong>en med förbättrat<br />

vägnät, bättre kollektivtrafik och en aktiv<br />

bredbandsutveckling<br />

ÖP-förslaget innehåller följande vägförändringar:<br />

- förbifart vid Örn<br />

- förändring av vägsträckning vid Långöns<br />

vatten<br />

- norra Tvärleden (förbifart i norra delen av<br />

Kungshamn)<br />

Fortsatt utredning kring förbifart vid Örn<br />

aktualiseras i det planprogram för Gulldalsbrottet<br />

mm som påbörjas under 2010.<br />

Programmet ska hantera denna fråga då all<br />

bebyggelseutveckling från Örn till Bohus-<br />

Malmön kräver förbättrad infrastruktur.<br />

Inom ramen för programarbetet ska alternativa<br />

lösningar för förbättrad infrastruktur<br />

redovisas.<br />

Kommunens inriktning är att förändring av<br />

vägsträckningen vid Långöns vatten ingår i<br />

Vägverkets/Transportverkets infrastrukturplan<br />

2010 – 2020.<br />

Norra Tvärleden innebär förutom en avlastning<br />

av trafik på Parkgatan och Kyrkogatan<br />

även en möjlighet till tillfartsväg<br />

för framtida bostadsbebyggelse mellan<br />

Kungshamn och Väjern. Med hänsyn till<br />

omfattningen av befintlig bebyggelse längs<br />

tillfartsväg i den södra delen av Väjern bör<br />

en framtida planläggning av bostadsbebyggelse<br />

mellan Kungshamn och Väjern<br />

utvecklas från Kungshamn mot Väjern<br />

för att motivera en tillfartsväg söderifrån.<br />

Behovet av norra tvärleden aktualiseras<br />

därmed i samband med planläggning av<br />

bostäder i den norra delen av Kungshamn;<br />

med illustrerad utformning eller med alternativ<br />

lösning som får utredas i samband<br />

med framtida detaljplaneprocess.<br />

Utöver ovan beskrivna förändringar är<br />

förbättringar i vägstandarden prioriterade<br />

inom de delar av väg 171 och 174 där en<br />

sänkning i hastighetsbegränsning skett till<br />

70 km/h. Målsättningen är att öka standarden<br />

i den omfattning att en höjning av<br />

hastighetsbegränsningen till 80 km/h är<br />

möjlig.<br />

Areella näringar<br />

Kommunen påverkar inte de areella näringarna<br />

aktivt i den utsträckningen att det<br />

är relevant att beskriva ett genomförande<br />

GENOMFÖRANDE<br />

205

utifrån ÖP-förslaget. Genomförande av<br />

andra delar av planförslaget, t ex utveckling<br />

av nya bostäder, verksamheter, innebär<br />

dock en påverkan på de areella näringarnas<br />

förutsättningar.<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

Kommunens målsättning<br />

Bevara en unik miljö<br />

genom att<br />

- Utveckla strategi för den kustnära havsmiljön<br />

- Miljö- och resurshushållning ska prägla<br />

all <strong>kommun</strong>al verksamhet<br />

- hav, hamnar och stränder hålls rena<br />

- Föroreningar i vatten och luft ska minskas<br />

Förbättra folkhälsan och minska ohälsotalet<br />

för <strong>kommun</strong>ens invånare<br />

Genom att alla <strong>kommun</strong>invånare ska ha<br />

möjlighet till ett gott och aktivt liv på lika<br />

villkor<br />

ska antas 2010/2011.<br />

En fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden<br />

ska tas fram med start under 2010. FÖP:en<br />

ska utreda förutsättningar och eventuella<br />

konsekvenser för naturmiljön både på land<br />

och i vatten.<br />

Arbete med en samverkansplan för värdefulla<br />

kust- och havsområden (där norra<br />

Bohusläns kust- och havsområde ingår)<br />

pågår och förväntas färdigställas under<br />

2010. Förvaltningsplanen bedöms bl a<br />

kunna utgöra värdefullt underlagsmaterial i<br />

utarbetandet av ett till ÖP tematiskt tillägg<br />

för <strong>kommun</strong>ens havsområde.<br />

Kulturmiljö<br />

Kommunens målsättning<br />

Bevara en unik miljö<br />

genom att<br />

- En återhållsam byggnation ska prägla<br />

känsliga kulturmiljöer<br />

GENOMFÖRANDE<br />

Översiktsplanen beskriver utvecklingsmöjligheter<br />

inom ett flertal <strong>kommun</strong>ala<br />

hamnar där utvecklingsmöjligheterna finns<br />

i form av utbyggnader och/eller förtätning.<br />

De redovisade utvecklingsmöjligheterna<br />

utgör en långsiktig markresurs och bedöms<br />

kunna möta efterfrågan på <strong>kommun</strong>ala<br />

båtplatser under en avsevärd tid framåt. Utveckling<br />

av hamnar ska prioriteras utifrån<br />

utbyggnadens förutsättningar som helhet;<br />

d v s utvecklingsmöjligheter såväl i vatten<br />

som på land. Möjligheten att i anslutning<br />

till hamnområdena tillskapa miljöförbättrande<br />

åtgärder är en aspekt som ska<br />

prioriteras högt. Efterfrågan på båtplatser<br />

enligt den <strong>kommun</strong>ala båtplatskön samt<br />

möjlig koppling till pågående bostadsutveckling<br />

är andra aspekter som påverkar<br />

prioriteringsordningen för val av utvecklingsområde.<br />

Frågan om tillgång på båtplatser samt<br />

åtkomsten av hav och skärgård ska belysas<br />

i varje ny detaljplan som omfattar bostadsbebyggelse.<br />

Arbete med en <strong>kommun</strong>övergripande naturvårdsplan<br />

pågår. Ambitionen är att den<br />

Sotenäs ska vara en attraktiv <strong>kommun</strong><br />

genom att<br />

- Ett boende ska värnas och utvecklas i<br />

olika miljöer, med olika upplåtelseformer<br />

där största möjliga hänsyn ska tas till natur-<br />

och kulturmiljön<br />

Det kulturmiljöunderlag som upprättats<br />

under 2009 ska under översiktsplanens<br />

giltighetstid utvecklas, kompletteras och<br />

antas som kulturmiljöprogram.<br />

De fördjupade översiktsplaner som avses<br />

upprättas för tätortsområdena ska innehålla<br />

inventeringar av de i ovanstående underlag<br />

utpekade kulturhistoriskt värdefulla<br />

miljöerna. FÖP:arna ska även innehålla<br />

ställningstaganden kring framtida utvecklingsmöjligheter<br />

inom dessa områden.<br />

Föreslagen prioriteringsordning för upprättande<br />

av FÖP:arna i tätortsområdena är:<br />

- Kungshamn-Smögen-Hasselösund-<br />

Väjern-Hovenäset<br />

- Hunnebostrand- Ulebergshamn<br />

- Bovallstrand<br />

- Bohus-Malmön<br />

206

De äldre samhällsdelarnas gamla detaljplaner<br />

innebär att bygglovshanteringen är<br />

svårhanterlig med planbestämmelser som<br />

inte är anpassade efter dagens lagkrav.<br />

Dessa delar omfattar dessutom i stora delar<br />

områden med höga kulturhistoriska värden,<br />

vilka idag inte skyddas i gällande detaljplaner.<br />

Förutom en hantering av kulturmiljöfrågor<br />

i fördjupade översiktsplaner för<br />

tätortsområdena bör nya detaljplaner tas<br />

fram för de centrala samhällsområden med<br />

höga kulturhistoriska värden där bebyggelsetrycket<br />

är så stort att de kulturhistoriska<br />

värdena hotas. Högst prioritering har i<br />

detta sammanhang gamla Smögen och de<br />

äldre, kulturhistoriskt värdefulla delarna av<br />

Hunnebostrand.<br />

Utöver Hunnebostrand och gamla Smögen<br />

finns motsvarande problematik med gamla<br />

planer och höga kulturhistoriska värden<br />

inom Gravarne/Bäckevik, Bovallstrand,<br />

Tången, Hovenäset, Ulebergshamn och<br />

i de äldre, centrala delarna av Bohus-<br />

Malmön. I samband med FÖP-arbetet<br />

ska ställningstaganden kring behov av<br />

bevarandeinriktade detaljplaner för dessa<br />

områden göras.<br />

För området kring Bäckevikstorget pågår<br />

arbete med en detaljplan som bl a syftar till<br />

ett bevarandeskydd för den äldre magasinsbebyggelsen.<br />

Energi/tele<br />

Kommunens målsättning<br />

Minskad energiförbrukning<br />

Kommunens samtliga förvaltningar och<br />

bolag ska minska energiförbrukningen med<br />

5% årligen<br />

Sotenäs ska vara en attraktiv <strong>kommun</strong><br />

genom att<br />

- Verka för snabba, säkra <strong>kommun</strong>ikationer<br />

inom och utom <strong>kommun</strong>en med förbättrat<br />

vägnät, bättre kollektivtrafik och en aktiv<br />

bredbandsutveckling<br />

Tillstånd för utveckling av vågkraft är under<br />

prövning hos miljödomstolen. I det fall<br />

tillstånd ges är det aktuellt med en första<br />

etapp av 42 aggregat (motsvarande 1MW)<br />

och i en andra etapp 420 aggregat (motsvarande<br />

10 MW). Tillståndet gäller för<br />

genomförande inom 5 år. För utbyggnad av<br />

etapp 2 krävs med största sannolikhet en<br />

förstärkning av <strong>kommun</strong>ens ledningsnät.<br />

Prövning av vindkraftsutbyggnad inom<br />

utpekade områden sker genom bygglovsprövning.<br />

I det fall miljö- och byggnämnden<br />

bedömer att föreslagen utbyggnad<br />

innebär en betydande miljöpåverkan ska<br />

prövningen ske i Länsstyrelsen. Någon<br />

prioriteringsordning mellan utpekade<br />

möjliga utbyggnadsområden för vindkraft<br />

finns inte.<br />

Även vindkraftsutbyggnad kräver med<br />

största sannolikhet en förstärkning av<br />

ledningsnätet i <strong>kommun</strong>en (från Färlev).<br />

Denna fråga ligger hos ägaren till ledningsnätet.<br />

Vid behov av förstärkning av ledningsnätet<br />

är tidplanen för möjlig utbyggnad<br />

av vind- och vågkraft osäker.<br />

Vatten & avlopp<br />

Kommunens målsättning<br />

Bevara en unik miljö<br />

genom att<br />

- Utveckla strategi för den kustnära havsmiljön<br />

- Miljö- och resurshushållning ska prägla<br />

all <strong>kommun</strong>al verksamhet<br />

- hav, hamnar och stränder hålls rena<br />

- Föroreningar i vatten och luft ska minskas<br />

Tillståndsprövning och arbete med ny<br />

detaljplan pågår för en ombyggnad av Omholmens<br />

reningsverk på Smögen. Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong> söker tillstånd för en maximalbelastning<br />

om 30 000 pe, vilket då inkluderar<br />

all planerad nyexploatering fram till ca år<br />

2025. Utbyggnaden beräknas vara färdig<br />

vid utgången av 2011.<br />

Bebyggelsen på norra Ramsvik skall enligt<br />

krav från Länsstyrelsen under 2011 anslutas<br />

till <strong>kommun</strong>alt VA.<br />

Diskussioner pågår med Länsstyrelsen<br />

GENOMFÖRANDE<br />

207

om en eventuell förlängning av utloppsledningen<br />

från Hunnebostrands avloppsreningsverk.<br />

Förlängningen kommer att<br />

utredas under åren 2010-2011.<br />

Överföring av avlopp från Bohus-Malmön<br />

genom utbyggnad av pumpstationer och<br />

sjöledning ska enligt <strong>kommun</strong>ens tidplan<br />

vara klart att tas i bruk under 2014.<br />

Denna utbyggnad inkluderar överföring<br />

av avlopp från Tullboden. Under 2014 ska<br />

även avloppshanteringen för området Örn/<br />

Knutsvik vara löst genom utbyggnad av<br />

pumpstation och sjöledning till befintlig<br />

pumpstation på Hovenäset.<br />

I samband med ombyggnaden av Hunnebostrands<br />

och Omholmens avloppsrningsverk<br />

genomförs en förnyad, ingående<br />

kartering av ledningsnätet i reningsverkens<br />

upptagningsområde. Karteringen ska leda<br />

till en åtgärdsplan för ledningsnätet och<br />

dess anordningar. För Hunnebostrand kommer<br />

karteringen och åtgärdsplanen vara<br />

färdiga till hösten 2010. För Omholmens<br />

del blir detta ca 2 år senare. Planerna innehåller<br />

bland annat de åtgärder som krävs<br />

för att fortsätta separera dag- och spillvatten.<br />

av tätortsområdena där marknivån inklusive<br />

grundläggning av viktig infrastruktur,<br />

servicefunktioner och kulturhistoriskt<br />

värdefull bebyggelse ligger under +2.5m<br />

och där ett bevarandevärde är så stort att<br />

ställningstaganden kring åtgärder mm<br />

anses nödvändiga.<br />

Frågeställningar kopplade till detta ska<br />

hanteras i samband med fördjupade översiktsplaner<br />

för tätortsområdena.<br />

I detaljplaner som upprättas inom utpekade<br />

områden, samt generellt inom områden<br />

med marknivåer under 2.5m, ska frågan<br />

om klimatförändringarnas påverkan hanteras.<br />

Arbete pågår med att ta fram en <strong>kommun</strong>övergripande<br />

risk- och sårbarhets<strong>analys</strong>. På<br />

sikt är målsättningen att denna ska brytas<br />

ner i handlingsplaner för respektive förvaltning/avdelning.<br />

Se även avsnitt genomförande/Naturmiljö<br />

& friluftsliv.<br />

Miljöskydd, hälsa &<br />

säkerhet<br />

Kommunens målsättning<br />

GENOMFÖRANDE<br />

Bevara en unik miljö<br />

genom att<br />

- Utveckla strategi för den kustnära havsmiljön<br />

- Miljö- och resurshushållning ska prägla<br />

all <strong>kommun</strong>al verksamhet<br />

- hav, hamnar och stränder hålls rena<br />

- Föroreningar i vatten och luft ska minskas<br />

Kommunens belägenhet invid Västerhavet<br />

och tätorternas lokalisering med ett ursprung<br />

i direkt anslutning till havet innebär<br />

ett stort behov av hantering och ställningstaganden<br />

kring framtida klimatförändringar<br />

i form av höjda havsvattennivåer,<br />

översvämningar och risk för skred mm.<br />

Översiktsplanen pekar ut lågt belägna delar<br />

208

STRATEGISKA PLANERINGSUNDERLAG<br />

för långsiktig planering<br />

Översiktsplanen utgör ett strategiskt dokument<br />

där förutsättningar, mål och strategier<br />

för samtliga <strong>kommun</strong>ens verksamhetsområden<br />

ska vägas mot varandra. Avvägningarna<br />

illustreras i form av en beskrivning<br />

av hur <strong>kommun</strong>en avser att använda sig<br />

av sina mark- och vattenresurser. Avvägningarna<br />

är dock en kontinuerligt pågående<br />

och föränderlig process. När t ex förutsättningarna<br />

för skolan förändras, påverkas<br />

även förutsättningarna för bostäder, <strong>kommun</strong>ikationer<br />

mm, vilket kan leda till att<br />

användningen av mark och vatten måste<br />

prioriteras annorlunda. För att översiktsplanen<br />

ska vara just ett strategiskt dokument<br />

och kunna fungera som ett arbetsredskap<br />

under en längre tid måste beslut som ligger<br />

till grund för den vara långsiktiga. För<br />

att avvägningar och prioriteringar ska vara<br />

relevanta krävs dessutom att det finns underlag<br />

som beskriver långsiktiga mål och<br />

förutsättningar för samtliga verksamhetsområden<br />

inom <strong>kommun</strong>en.<br />

De listade dokumenten utgör tillsammans<br />

en beskrivning av det behov av underlagsmaterial<br />

som är viktiga för att <strong>kommun</strong>en<br />

ska kunna bedriva en funktionell<br />

och effektiv översiktlig planering. Vissa av<br />

dokumenten finns idag och används i det<br />

dagliga arbetet, andra finns det ett behov<br />

av, men de har ännu inte tagits fram.<br />

Kategori 1<br />

Vision 2020<br />

Vision 2020 omfattar övergripande och<br />

långsiktiga mål som ligger till grund för,<br />

och är vägledande i, hela den <strong>kommun</strong>ala<br />

verksamheten.<br />

Ansvar: Kommunstyrelsen<br />

Framtagen: fastställd av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />

2007-12-13 § 169<br />

Strategiska och långsiktiga underlag finns<br />

idag för delar av den <strong>kommun</strong>ala verksamheten,<br />

men inte för alla. Aktualiteten i<br />

de underlag som finns varierar. I följande<br />

avsnitt beskrivs de strategiska underlagen;<br />

de som finns och de som behövs samt var<br />

ansvaret för respektive dokument ligger.<br />

Den listning av strategiska underlag som<br />

redovisas har tagits fram utifrån de olika<br />

förvaltningarnas och de olika <strong>kommun</strong>ala<br />

verksamheternas behov. Underlagen är en<br />

förutsättning för förvaltningarnas möjlighet<br />

att få inblick i , och dra nytta av, varandras<br />

behov och förutsättningar för respektive<br />

verksamhet.<br />

De strategiska underlagen delas in i tre kategorier<br />

där kategori 1 utgör övergripande,<br />

strategiska dokument som omfattar stora<br />

delar av den s<strong>kommun</strong>ala verksamheten.<br />

Kategori 2 utgör underlag av strategisk<br />

betydelse för den fysiska planeringen. I<br />

kategori 3 återfinns ett antal dokument som<br />

utgör dokument av strategisk betydelse och<br />

som arbetsredskap inom en viss sektor och/<br />

eller som pusselbitar till de mer övergripande<br />

dokumenten i kategori två.<br />

Vision 2020<br />

Det goda kustnära livet som förenar<br />

tradition, förnyelse, hållbar utveckling<br />

och framtidstro.<br />

1 Ett gott liv i Sotenäs – hela livet, präglat<br />

av respekt för den enskilde och<br />

människors lika värde<br />

2 Hållbar utveckling – demokratiskt,<br />

socialt, ekonomiskt och miljömässigt<br />

3 Goda betingelser för företagande<br />

4 En attraktiv besöks<strong>kommun</strong><br />

5 Alla finner sitt önskade boende<br />

6 Ett rikt fritids – och kulturutbud<br />

7 Ett livslångt lärande<br />

GENOMFÖRANDE<br />

209

Strukturbild norra Bohuslän<br />

Strukturbilden innefattar gemensamma<br />

överenskommelser för de 5 nordbohuslänska<br />

<strong>kommun</strong>erna som har arbetats fram<br />

inom ramen för projektet Kustzonsplanering<br />

och landsbygdsutveckling .<br />

Strukturbilden är en långsiktig politisk<br />

överenskommelse och en riktlinje för<br />

<strong>kommun</strong>erna att verka och arbeta efter<br />

samt ha som underlag vid beslutsfattande<br />

avseende fysisk planering, lokal tillväxt<br />

och utveckling. Strukturplanen fokuserar<br />

på det gemensamma ansvaret för att kunna<br />

utveckla och säkerställa en hållbar tillväxt<br />

och utveckling i hela <strong>kommun</strong>en, utan att<br />

äventyra norra Bohusläns unika värden<br />

som är det kapital som flera näringar och<br />

då främst besöksnäringen bygger på.<br />

Ansvar: Kommunstyrelserna i de 5 nordbohuslänska<br />

<strong>kommun</strong>erna<br />

Framtagen: Antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />

i de fem nordbohuslänska <strong>kommun</strong>erna<br />

under hösten 2009 (KF Sotenäs 2009-11-<br />

19, §124)<br />

Skärgården (ljusblå)<br />

Vi är överens om att:<br />

• att skärgården utgör basen för våra<br />

unika natur- och kulturvärden även i ett<br />

nationellt perspektiv.<br />

• att en levande skärgård utgör en av de<br />

viktigaste förutsättningarna för vår attraktionskraft<br />

• att allmänheten skall ha tillträde till<br />

strandzonen<br />

• att naturbruk skall ske med hänsyn till de<br />

stora natur- och kulturvärden som<br />

skärgården utgör<br />

• att risker i samband med sjöfart skall<br />

uppmärksammas<br />

Kustnära områden (orange)<br />

Vi är överens om:<br />

• att vattenkontakten utgör en av de<br />

viktigaste förutsättningarna för<br />

besöksnäringen, havsanknutna yrkesverksamheter<br />

inkl sjöfart och ett attraktivt<br />

boende och därför skall allmänhetens tillträde<br />

till strandzonen säkerställas<br />

• att vi skall stärka de lokala centra som<br />

utgör viktiga noder för samhällsservice<br />

• att inte belasta kustnära områden med<br />

nya verksamheter och anläggningar<br />

som med fördel kan lokaliseras i inlandet<br />

• att tydliggöra, sprida kunskap om och<br />

bevara och utveckla de natur och kultur -<br />

värden som de kustnära områdena hyser<br />

• att kustnära området rymmer naturresurser<br />

som skall utvecklas för naturbruk<br />

GENOMFÖRANDE<br />

Överenskommelser kopplade till strukturbilden:<br />

Öppet hav (mörkblå färg)<br />

Vi är överens om:<br />

• att öppet hav utgör gränsöverskridan<br />

de vatten vilket innebär nationella och<br />

globala hänsyn.<br />

• att resursanvändning skall ske med<br />

miljömålen i fokus. Fiske, sjöfart och<br />

energiproduktion är viktiga priorite<br />

ringar för våra <strong>kommun</strong>er.<br />

• att risker i samband med sjöfart skall<br />

uppmärksammas<br />

Infrastruktur (röd linje)<br />

Vi är överens om att:<br />

• skapa infrastruktur som är långsiktigt<br />

hållbar där IT, flexibla arbetssätt och<br />

attraktiv kollektivtrafik utgör en viktig<br />

del<br />

• utveckla hållbara lokala transporter<br />

• verka för mellan<strong>kommun</strong>ala gång- och<br />

cykelstråk<br />

• lokalisera ny bebyggelse som stöder ny<br />

och befintlig kollektivtrafik<br />

• utveckla möjligheterna för sjöfart och<br />

båtliv<br />

• samordna energiproduktion och<br />

-distribution<br />

210

Inland (grönt)<br />

Vi är överens om:<br />

• att utveckla boendemiljöer, verksamhetsmiljöer<br />

och besöksnäringen i inlandet<br />

• att inlandet rymmer höga natur- och kulturvärden<br />

som ska värnas och utvecklas<br />

för friluftsliv och besöksnäring.<br />

• Basnäringen jord och skog<br />

• att inlandet rymmer stora opåverkade<br />

områden, med värden som ska skyddas<br />

• att inlandet rymmer naturresurser som<br />

skall utvecklas för naturbruk<br />

Regionala servicecentra<br />

(svart punkt)<br />

Vi är överens om:<br />

• Att starka regionala servicecentra<br />

skapar bättre förutsättning för service,<br />

kompetens och arbetstillfällen som vi inte<br />

kan erbjuda själva<br />

• Att starka regionala servicecentra skapar<br />

möjlighet för en befolkningstillväxt hos<br />

oss<br />

• Att regionala servicecentra erbjuder ser -<br />

vice, attraktiv kultur och arbetsplatsmil -<br />

jöer för oss<br />

• Att tillgång till regionala servicecentra<br />

kräver attraktiv infrastruktur och kollektiv<br />

trafik<br />

Samverkan<br />

Vi är överens om:<br />

• att vi genom samverkan inom och mellan<br />

våra <strong>kommun</strong>er kan utveckla effektivare<br />

och starkare organisationer<br />

• Att samverkan skapar ekonomiskt underlag.<br />

Vi ska utveckla långsiktiga samverkansformer<br />

för det dagliga arbetet<br />

Kategori 2<br />

Bostadsförsörjningsprogam/<br />

befolkningsstrategi<br />

Föregående översiktsplan, ÖP 04, redovisade<br />

markanspråk för bostadsutveckling<br />

utifrån möjligheten att kunna öka befolkningsmängden<br />

från ca 9400 till 11000.<br />

Trots en byggnation med utgångspunkt i<br />

detta minskar befolkningsmängden, delvis<br />

p g a de demografiska förutsättningarna<br />

med en stor andel äldre och en liten andel<br />

barn och ungdomar jämfört med övriga<br />

landet. Den stora efterfrågan på fritidsbostäder<br />

och dess effekter på bostadspriserna<br />

är en annan aspekt som är väsentlig i <strong>kommun</strong>ens<br />

bostadsutveckling.<br />

Syftet med ett bostadsförsörjningsprogram<br />

är att beskriva förutsättningarna kring<br />

bostäder och boende. Förutsättningarna<br />

ska ligga till grund för ställningstaganden<br />

för den fortsatta bostadsutvecklingen.<br />

I den översiktliga planeringen är dessa<br />

ställningstaganden av stor betydelse för<br />

omfattning, prioritering, lokalisering och<br />

inriktning i bostadsutvecklingen. Kommunfullmäktige<br />

har beslutat att ett bostadsförsörjningsprogram<br />

ska innehålla<br />

en <strong>analys</strong> av befolkningsutvecklingen och<br />

åtgärder för ett ökat invånarantal.<br />

Bostadsförsörjningsprogram/befolkningsstrategi<br />

ska tas fram under 2010/2011.<br />

Ansvar: Kommunstyrelsen<br />

Framtagen: Ännu ej framtagen. Bör tas<br />

fram under 2010/2011<br />

Kulturmiljöprogram<br />

Idag förändras bebyggelsen i <strong>kommun</strong>en<br />

snabbare och på ett mer genomgripande<br />

sätt än tidigare. Framför allt är trycket<br />

på våra kustsamhällen stort. Ett hot mot<br />

kulturmiljöerna är de äldre byggnads- och<br />

stadsplanerna med generösa byggrätter<br />

och utan tydliga riktlinjer kring bevarandet<br />

av kulturhistoriska värden. Kommunens<br />

kulturvärden är en viktig attraktivitetsfaktor.<br />

Att bevara, belysa och tillgängliggöra<br />

värdefulla kulturmiljöer är därmed av stor<br />

betydelse både i strävan att öka befolkningsmängden<br />

och att utveckla <strong>kommun</strong>ens<br />

attraktivitet som besöksmål. Enligt de<br />

regionala miljömålen ska fysisk planering<br />

och samhällsbyggande senast år 2010<br />

grundas på program och strategier för hur<br />

kulturhistoriska och estetiska värden ska<br />

tas till vara och utvecklas.<br />

Syftet med ett kulturmiljöprogram är att<br />

peka ut och beskriva de värdefulla kulturmiljöer<br />

som finns i <strong>kommun</strong>en. Syftet är<br />

också att redovisa <strong>kommun</strong>ens ställningstaganden<br />

kring hur bevarande och utveckling<br />

av dessa miljöer ska se ut.<br />

Ett underlag till kulturmiljöprogram togs<br />

GENOMFÖRANDE<br />

211

fram under 2009. De kulturmiljöer som<br />

beskrivs i detta material redovisas i översiktsplanen.<br />

Utpekandet av värdefullakulturmiljöer<br />

underlättar en långsiktig fysisk<br />

planering genom att avvägningar mellan<br />

bevarande- och exploateringsintressen kan<br />

göras på ett tidigt stadium och med utgångspunkt<br />

i kända förutsättningar.<br />

Det kulturhistoriska underlaget ska successivt<br />

utvecklas till ett komplett kulturmiljöprogram<br />

som ska vara tillgängligt för<br />

<strong>kommun</strong>medlemmar och besökare. En del<br />

i detta arbete kan vara att sammanställa<br />

underlaget om kulturmiljöer med andra dokument<br />

som rör kulturvärden, t ex skriften<br />

Bygg med känsla som innehåller råd och<br />

riktlinjer för nybyggnad och ombyggnad<br />

av småhus i Sotenäs <strong>kommun</strong>.<br />

Inom ramen för arbetet med fördjupade<br />

översiktsplaner för tätortsområdena bör<br />

inventeringar av kulturhistoriskt värdefulla<br />

bebyggelsemiljöer göras som underlag för<br />

mer detaljerade ställningstaganden och<br />

rekommendationer kring bevarande/möjligheter<br />

till utveckling. Även resultatet av<br />

sådana inventeringar bör inarbetas som en<br />

del i <strong>kommun</strong>ens kulturmiljöprogram.<br />

Ansvar: Kommunstyrelsen<br />

Framtagen: Underlaget framtaget under<br />

hösten 2009. Bearbetning till ett kulturmiljöprogram<br />

ska ske inom de kommande 5<br />

åren.<br />

Syftet med en markpolicy/fastighetsplan<br />

är att beskriva förutsättningarna för den<br />

mark och de byggnader som <strong>kommun</strong>en<br />

äger och att <strong>analys</strong>era dess värden. Utifrån<br />

<strong>analys</strong>en bör ställningstaganden tas fram<br />

som beskriver <strong>kommun</strong>ens viljeinriktning<br />

för var och en av fastigheterna. Ställningstagandena<br />

bör redovisa tre kategorier bland<br />

de <strong>kommun</strong>ägda fastigheterna:<br />

1 Mark som inte är av strategisk betydelse<br />

för den långsiktiga samhällsutvecklingen<br />

och som därmed kan säljas.<br />

2 Mark som är av strategisk betydelse och<br />

där önskad framtida markanvändning ska<br />

utredas och säkerställas vid en eventuell<br />

försäljning.<br />

3 Mark som är av så strategisk betydelse,<br />

och/eller där inriktningen på den framtida<br />

markanvändningen inte kan säkerställas,<br />

så att <strong>kommun</strong>en även fortsättningsvis bör<br />

vara markägare.<br />

Markpolicy/fastighetsplan bör även ge riktlinjer<br />

för <strong>kommun</strong>ens hantering av mark-/<br />

fastighetsförsäljningar, arrenden och liknande.<br />

Ansvar: Kommunstyrelsen<br />

Framtagen: Markpolicy finns antagen av<br />

<strong>kommun</strong>fullmäktige 1996-12-12 (§102).<br />

Detta dokumnt har ett delvis annat innehåll<br />

än vad som beskrivs ovan varför en<br />

omarbetning kan vara aktuell.<br />

GENOMFÖRANDE<br />

Markpolicy / Fastighetsplan<br />

Kommunen äger idag ca 280 fastigheter<br />

och ca 1300 ha mark. Vissa av dessa fastigheter<br />

och markområden utnyttjas för <strong>kommun</strong>al<br />

verksamhet såsom förskolor, skolor,<br />

äldreboenden, idrottsanläggningar mm.<br />

För övriga fastigheter innebär <strong>kommun</strong>ens<br />

ägande en möjlighet att utöver det <strong>kommun</strong>ala<br />

planmonopolet styra över utveckling<br />

och inriktning. Inom centrala delar av tätortsområdena<br />

har dessa styrningsmöjligheter<br />

ett strategiskt värde för möjligheten att<br />

påverka utvecklingen i riktning mot uppsatta<br />

mål och visioner.<br />

Beslut har tagits att <strong>kommun</strong>en ska se över<br />

möjligheten att sälja de fastigheter som<br />

inte omfattas av <strong>kommun</strong>al kärnverksamhet.<br />

Näringslivsprogram/<br />

Plan för näringslivsutveckling<br />

Tillgången till arbete är av stor betydelse<br />

för möjligheten att bo och leva i Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong>. Historiskt sett har olika näringar<br />

dominerat. Fiske och stenhuggeri är två<br />

av dem som varit omfattande och som satt<br />

sin prägel på samhället och dess utveckling.<br />

Idag står fiskberedningsindustrin för<br />

ett stort antal av arbetstillfällena, liksom<br />

besöksnäringen. Kommunfullmäktige har<br />

tillsammans med de övriga fyra nordbohuslänska<br />

<strong>kommun</strong>erna antagit en strategi<br />

för utveckling av besöksnäringen, där man<br />

gemensamt är överens om att detta är en<br />

näringsgren med stor utvecklingspotential.<br />

Syftet med ett näringslivsprogram är att<br />

beskriva förutsättningarna för en närings-<br />

212

livsutveckling utifrån aspekter som <strong>kommun</strong>ikationer,<br />

marktillgång, olika näringsgrenars<br />

möjlighet att samverka mm.<br />

Näringslivsprogrammet ska innehålla ställningstaganden<br />

kring inriktning för näringslivsutvecklingen.<br />

Dessa ställningstaganden<br />

är tätt sammanlänkade med ställningstaganden<br />

kring <strong>kommun</strong>ens markägande och<br />

ställningstaganden kring boende/befolkning.<br />

Val av inriktning för näringslivets utveckling<br />

bör i den översiktliga planeringen<br />

avspeglas i mark- och vattenanspråk. Inriktningen<br />

på näringslivets utveckling bör i<br />

den översiktliga planeringen också avspeglas<br />

i föreslagen inriktning och prioritering<br />

kring bostadsutveckling.<br />

Ansvar: Kommunstyrelsen<br />

Framtagen: Näringslivsprogram, med en<br />

annan inriktning än den ovan beskrina,<br />

antogs av <strong>kommun</strong>fullmäktige2004-10-14<br />

(§92). Framtagande av ett nytt dokument<br />

bör prioriteras.<br />

Naturvårdsplan<br />

Kategori 3<br />

De dokument som listas under kategori 3<br />

är av strategisk betydelse och viktiga som<br />

arbetsredskap inom en viss sektor och/eller<br />

som pusselbitar till de mer övergripande<br />

dokumenten i kategori två.<br />

Ekonomisk 3-årsplan<br />

Fastställs i <strong>kommun</strong>fullmäktige en gång/år<br />

Strategisk plan för utveckling av<br />

besöksnäringen i norra Bohuslän<br />

Finns framtagen och antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />

i respektive <strong>kommun</strong>. I Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong> antagen 2006-06-21 (§76)<br />

Handelsstrategiutredning<br />

Arbete har påbörjats, men avstannat utan<br />

beslut om fortsättning.<br />

Campingpolicy<br />

Saknas i nuläget. Finns behov av framtagande.<br />

Naturmiljön är liksom kulturmiljön en av<br />

<strong>kommun</strong>ens främsta attraktionskrafter för<br />

boende och besökare. Upplevelsevärdet<br />

i dessa miljöer innebär att de också är<br />

attraktiva för exploatering. För att nyttja<br />

naturmiljön som en långsiktigt hållbar resurs<br />

är en avvägning mellan bevarande och<br />

exploatering betydelsefull.<br />

Syftet med naturvårdsplanen är att peka ut<br />

och beskriva de naturmiljöer som har ett<br />

särskilt stort bevarandevärde. För de utpekade<br />

naturmiljöerna ska rekommendationer<br />

tas fram. De utpekade miljöerna redovisas<br />

i översiktsplanen. Rekommendationerna<br />

ska fungera som riktlinjer, vilka underlättar<br />

för en långsiktigt hållbar fysisk planering<br />

genom att avvägningar mellan bevarandeoch<br />

exploateringsintressen kan göras på<br />

ett tidigt stadium och med utgångspunkt i<br />

kända förutsättningar.<br />

Ansvar: Kommunstyrelsen<br />

Framtagen: Under framtagande av miljö-<br />

& byggkontoret. Planeras bli antagen av<br />

<strong>kommun</strong>fullmäktige under 2010/2011.<br />

Regler för sjöbodsarrende<br />

Beslut om översyn togs av tekniska utskottet<br />

2007.<br />

Kommunala miljömål<br />

Ska tas fram.<br />

Energiplan<br />

Antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige 1990. I<br />

behov av översyn.<br />

Grönplan<br />

Behov finns av framtagande för utveckling<br />

och skötsel av närrekreationsområden,<br />

bostadsnära natur mm.<br />

Avfallsplan / Renhållningsmål<br />

Gemensam avfalssplan för Sotenäs, Tanum,<br />

Munkedal och Lysekils <strong>kommun</strong>er<br />

finns framtagen. Antogs i Sotenäs <strong>kommun</strong>s<br />

fullmäktige 2008-11-13 (§140)<br />

VA-plan<br />

Behov finns av framtagande.<br />

Handlingsplan för Räddningstjänsten<br />

Ett nytt dokument med ledningsplan vid<br />

extraordinär händelse/risk- & sårbarhets<strong>analys</strong><br />

har tagits fram och förväntas antas<br />

GENOMFÖRANDE<br />

213

av <strong>kommun</strong>fullmäktige under 2010.<br />

Folkhälsoplan<br />

Antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige 2005-04-<br />

28. I behov av aktualisering.<br />

Plan för full delaktighet (handikapplan)<br />

Antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige 2006-06-<br />

21 (§75) Arbete med översyn pågår.<br />

Fördjupade<br />

översiktsplaner<br />

Behovet av framtagande av fördjupade<br />

översiktsplaner för tätortsområdena är<br />

stort, vilket påtalas redan i ÖP 90.<br />

Syftet med fördjupade översiktsplaner för<br />

tätortsområdena är att beskriva utvecklingsinriktning<br />

och utvecklingsmöjligheter<br />

på en mer detaljerad nivå än i den <strong>kommun</strong>övergripande<br />

översiktsplanen. Fördjupade<br />

översiktsplaner för tätortsområdena<br />

bör bl a innehålla utpekande av områden<br />

för bostadsnära natur, möjligheter till förtätning<br />

inom befintliga bebyggelsområden,<br />

inventering, beskrivning och ställningstagande<br />

för bebyggelsemiljöer med höga<br />

kulturhistoriska värden samt beaktande<br />

av låglänta markområden i förhållande till<br />

framtida havsvattennivåhöjningar.<br />

Utöver tätortsområdena utgör Åbyfjorden<br />

ett område för vilket en fördjupad<br />

översiktsplan är av stor vikt. Syftet med<br />

att ta fram en fördjupad översiktsplan för<br />

Åbyfjorden är att belysa innebörden av<br />

vattenområdets värden i form av Natura<br />

2000-skydd, riksintressen för naturmiljö<br />

och friluftsliv, riksintresse enligt MB 4<br />

kap., landskapsbildsskydd, naturreservat<br />

och musselvatten. I FÖP:en ska dessa<br />

skydd bedömas i förhållande till det höga<br />

exploateringsintresset som råder längs hela<br />

den västra sidan av fjorden (Sotenässidan)<br />

och möjligheter till framtida utveckling.<br />

Då vattenområdet som helhet är väsentlig<br />

bör ett framtagande av fördjupad översiktsplan<br />

ske tillsammans med Lysekils<br />

<strong>kommun</strong>. Längs den östra sidan av fjorden<br />

(Lysekilssidan) finns inget större exploateringstryck.<br />

De topografiska förutsättningarna<br />

mellan de båda sidorna av fjorden<br />

skiljer sig åt.<br />

GENOMFÖRANDE<br />

För tätortsområde Kungshamn-Smögen-<br />

Hasselösund-Väjern-Hovenäset är det av<br />

stor betydelse att belysa frågan kring de<br />

olika delområdenas förhållande till varandra<br />

i fråga om lokalisering av skolor, servicefunktioner<br />

mm. Varje delområde har en<br />

stark identitet som bör ges förutsättningar<br />

för utveckling samtidigt som tätortsområdet<br />

bör beskrivas ur helhetssynpunkt som<br />

en, sammanhängande sammhällsstruktur.<br />

Tillgängligheten mellan delområdena utgör<br />

ur denna aspekt en viktig frågeställning.<br />

Prioriteringsordning för fördjupade översiktsplaner<br />

för tätortsområdena föreslås<br />

vara följande:<br />

- Kungshamn-Smögen-Hasselösund-Väjern-Hovenäset<br />

Hunnebostrand-Ulebergshamn<br />

Bovallstrand med Bottnafjorden<br />

Bohus-Malmön<br />

214

KONTINUERLIG ÖVERSIKTLIG<br />

PLANERING<br />

Samordning<br />

Samordning av information och planeringsunderlag<br />

mellan förvaltningarna är en<br />

förutsättning för översiktlig planering med<br />

fokus på långsiktigt hållbar samhällsutveckling.<br />

Tillgänglighet till underlagsmaterial tillsammans<br />

med rutiner för aktualisering av<br />

respektive underlag innebär att det finns<br />

förutsättningar för att få fram en ”nuläges-<br />

ÖP”, dvs en aktuell helhetsbild av <strong>kommun</strong>en<br />

utifrån alla de pusselbitar av fakta som<br />

underlagsmaterialen redovisar.<br />

Aktualitetsförklaring av översiktsplanen<br />

innebär i nuläget ett omfattande arbete där<br />

förutsättningarna för varje sektorsintresse<br />

måste arbetas fram i en resurs- och tidskrävande<br />

process. Med framtagna underlag<br />

kompletterade med ställningstaganden<br />

och inriktningsbeslut samt med rutiner för<br />

aktualisering kan ÖP-processen bli betydligt<br />

mer rationell, och framför allt kan en<br />

kontinuerlig översiktlig planering bedrivas.<br />

Forum<br />

För att dra nytta av den resurs som eftersträvas<br />

i form av ”heltäckande”, aktuella<br />

faktaunderlag från samtliga <strong>kommun</strong>ens<br />

förvaltningar krävs forum för omhändertagande<br />

och ”korsbefruktning” av informationen.<br />

Förändringar som påverkar den<br />

fysiska planeringen inom en förvaltning,<br />

ger troligtvis konsekvenser för de fysiska<br />

planeringsförutsättningarna inom andra<br />

förvaltningar. För att sådana förändringar<br />

ska kunna genomföras ur ett långsiktigt<br />

helhetsperspektiv krävs att informationen<br />

fångas upp, diskuteras och förs vidare i<br />

form av uppdateringar i hela den <strong>kommun</strong>ala<br />

organisationen. Ett sådant forum bör<br />

dels bestå av ett digitalt forum och dels av<br />

personforum.<br />

Digitalt forum bör utgöras av en databas<br />

eller liknande där samtliga aktuella faktaunderlag<br />

finns tillgängliga för samtliga<br />

berörda inom den <strong>kommun</strong>ala organisationen.<br />

En digital version av översiktsplanen<br />

ska finnas där kartunderlag kontinuerligt<br />

uppdateras utifrån förändrade förutsättningar<br />

i form av nya, gällande detaljplaner,<br />

utbyggda g/c-vägar, förändringar av VAnätet<br />

mm.<br />

Personforumet bör utgöras av representanter<br />

av tjänstemän och politiker från<br />

<strong>kommun</strong>ens samtliga förvaltningar, där<br />

den politiska delen består av den politiska<br />

referensgrupp som redan idag sammankallas<br />

för diskussioner kring översiktsplan<br />

och översiktlig planering. Referensgruppen<br />

utgörs av samtliga förvaltningars presidier.<br />

Ledningsgruppen med samtliga förvaltningschefer<br />

samt den person som ansvarar<br />

för översiktlig planering bör utgöra tjänstemannadelen<br />

av forumet.<br />

För de delar av den <strong>kommun</strong>ala verksamheten<br />

som har en betydande och strategisk<br />

påverkan på den fysiska planeringen bör<br />

representanter utses som ansvarar för framtagande<br />

av strategiska underlagsdokument<br />

samt uppdatering av förutsättningar inom<br />

respektive område. Sådana representanter<br />

bör finnas för bostadsförsörjning, näringslivsutveckling,<br />

Mark- och fastighetsutveckling<br />

samt för natur- och kulturmiljöutveckling.<br />

Tid<br />

Som en del i den kontinuerliga översiktliga<br />

planeringen ingår framtagande och uppdatering<br />

av strategiska underlag och fördjupade<br />

översiktsplaner. Arbete med dessa ska<br />

fördelas över tid och prioriteras sinsemellan<br />

så att arbetet kan förankras i den <strong>kommun</strong>ala<br />

budgeten.<br />

För att kontinuerligt hålla översiktspla-<br />

GENOMFÖRANDE<br />

215

nedokumentet uppdaterat bör en avstämning<br />

mot inriktningsbeslut, framtagna<br />

underlagsmaterial, FÖP:ar mm göras i<br />

Kommunstyrelsen en gång per år. En sammanställning<br />

av förändrade planeringsförutsättningar<br />

bör tillfogas ÖP-dokumentet i<br />

form av en informell uppdatering som ett<br />

underlag för den formella aktualitetsförklaring<br />

i <strong>kommun</strong>fullmäktige under varje<br />

mandatperiod.<br />

Samverkan<br />

I arbetet inom projektet Kustzonsplanering<br />

och landsbygdsutveckling har framkommit<br />

att det finns ett antal frågor, framförallt av<br />

övergripande karaktär, där det är tydligt att<br />

<strong>kommun</strong>erna bör fortsätta att samarbeta<br />

och samverka i betydligt högre grad än vad<br />

som hittills har varit fallet.<br />

Ett av de områden där arbetet bör organiseras<br />

och genomföras i samarbete mellan<br />

de fem <strong>kommun</strong>erna är inhämtande och<br />

ajourhållning av statistik rörande, boende,<br />

byggande, befolkningsutveckling,<br />

näringsliv, arbetsmarknad, arbetspendling<br />

mm. Även uppföljning och utvärdering av<br />

denna statistik bör ske gemensamt. För att<br />

kunna bedriva detta arbete bör en gemensam<br />

organisation bildas.<br />

GENOMFÖRANDE<br />

Kommunernas översiktsplaneresurser kan<br />

t ex organiseras i en samverkansgrupp som<br />

arbetar kontinuerligt. Målet bör vara att<br />

man bygger upp ett gemensamt underlag<br />

för den översiktliga fysiska planeringen<br />

och att <strong>kommun</strong>ernas aktualitetsförklaringar<br />

och översyn av <strong>kommun</strong>täckande<br />

översiktsplaner synkroniseras. Om arbetet<br />

sker någorlunda samtidigt i alla fem <strong>kommun</strong>er<br />

finns bra förutsättningar för ett mer<br />

långtgående samarbete.<br />

216

217<br />

GENOMFÖRANDE

KONSEKVENSER<br />

218

Konsekvenser<br />

Innehåll<br />

INLEDNING.....................221<br />

Avgränsning 221<br />

Syfte & innehåll 221<br />

ÖVERGRIPANDE<br />

KONSEKVENSER<br />

PLANFÖRSLAG.................222<br />

Boende & byggande 222<br />

Näringsliv 223<br />

Kommunikationer 224<br />

Areella näringar 225<br />

Naturmiljö & friluftsliv 225<br />

Kulturmiljö 225<br />

Energi/tele 226<br />

Vatten & avlopp 226<br />

Miljöskydd, hälsa &<br />

säkerhet 227<br />

ÖVERGRIPANDE<br />

KONSEKVENSER<br />

NOLLALTERNATIV.............229<br />

KONFLIKTOMRÅDEN.........237<br />

Noder/mellanrum 237<br />

Verksamhetsområden/<br />

t ra n s p o r t e r / s t ö r n i n g a r<br />

/utvecklingsområden 238<br />

Norra tvärleden/närrekreation 239<br />

Närrekreation & bostadsnära<br />

natur/kulturmiljö/förtätning 240<br />

Oexploaterade naturområden/<br />

exploatering/vindkraft/<br />

kraftförsörjning 241<br />

Vågkraft/kraftförsörjning/<br />

yrkesfiske/farleder/naturvärden 242<br />

Havsnivåhöjning/befintlig<br />

bebyggelse 243<br />

Förbifart Örn/färja/<br />

Bohus Malmön 243<br />

Åbyfjorden-exploatering/<br />

bevarandevärden 244<br />

MILJÖKVALITETSNORMER.230<br />

Miljökvalitetsnormer för<br />

utomhusluft 230<br />

Miljökvalitetsnormer för<br />

fisk- & musselvatten 230<br />

Fiskvatten 230<br />

Musselvatten 230<br />

Förordningen om omgivningsbuller<br />

och EU:s bullerdirektiv 231<br />

Miljökvalitetsnormer för vatten 231<br />

MILJÖMÅL......................233<br />

Begränsad klimatpåverkan 233<br />

Frisk luft 233<br />

Bara naturlig försurning 233<br />

Giftfri miljö 233<br />

Skyddande ozonskikt 234<br />

Säker strålmiljö 234<br />

Ingen övergödning 234<br />

Levande sjöar och vattendrag 234<br />

Grundvatten av god kvalitet 234<br />

Hav i balans samt levande<br />

kust och skärgård 234<br />

Myllrande våtmarker 235<br />

Levande skogar 235<br />

Ett rikt odlingslandskap 235<br />

God bebyggd miljö 236<br />

Ett rikt växt- och djurliv 236<br />

KONSEKVENSER<br />

219

SAMMANFATTNING<br />

Översiktsplaneförslaget utgår från <strong>kommun</strong>ens<br />

visioner och mål som i översiktsplanen<br />

översatts i strategier för sektorsintressena<br />

boende & byggande, näringsliv,<br />

<strong>kommun</strong>ikationer, naturmiljö & friluftsliv,<br />

kulturmiljö, areella näringar, vatten & avlopp<br />

samt miljöskydd, hälsa & säkerhet.<br />

Översiktsplaner ska enligt bestämmelser i<br />

6 kap. miljöbalken miljöbedömas.<br />

Miljöbedömningen syftar till att översiktligt<br />

beskriva konsekvenserna av planförslaget<br />

med de mål och strategier som ligger<br />

till grund för detta.<br />

Sammantaget syftar planförslaget till att<br />

förespråka bebyggelsutveckling inom tre<br />

livsmiljöer; tätorten, bebyggelsegrupperingar<br />

utanför tätorten och landsbygd, där<br />

den största utvecklingspotentialen ligger<br />

i tätortsutveckling samt utveckling i anslutning<br />

till <strong>kommun</strong>ens huvudvägar och<br />

kollektivtrafik. Lokaliseringar med god<br />

tillgänglighet till vägar och kollektivtrafik<br />

syftar till att öka attraktiviteten i boendet<br />

och att begränsa fragmenteringen av landskapet<br />

som helhet. Tätortsutveckling har<br />

goda förutsättningar att skapa en diversitet<br />

i boendeformer, med en långsiktigt hållbar<br />

markhushållning och med en god tillgänglighet<br />

till servicefunktioner.<br />

Verksamhetsutveckling förespråkas i tre<br />

kategorier; storskalig/omgivningspåverkande<br />

industri, småindustri samt verksamheter<br />

som är möjliga och lämpliga att integrera<br />

med bostadsbebyggelse och servicefunktioner.<br />

Kategorin av verksamhet styr<br />

lämpligheten i lokalisering. För storskalig/<br />

omgivningspåverkande industri förespråkas<br />

en utbyggnad av ett fåtal, större områden<br />

framför en utveckling av flera, mindre.<br />

KONSEKVENSER<br />

Tre områden lämpliga för prövning av<br />

vindkraftsetablering pekas ut. Förutsättningar<br />

och eventuella konflikter beskrivs<br />

för vart och ett av områdena. Generellt<br />

innebär vindkraftsetableringar en påverkan<br />

på landskapsbilden. Etablering inom<br />

utpekade områdena är dock sammantaget<br />

lämpliga att utreda vidare.<br />

Ett område för vågkraftsetablering pekas<br />

ut. Tillståndsprövning i miljödomstolen<br />

pågår.<br />

220

INLEDNING<br />

Avgränsning<br />

Geografisk avgränsning<br />

Konsekvensbeskrivningen omfattar geografiskt<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong>.<br />

Nivåavgränsning<br />

I konsekvensdelen beskrivs, på en övergripande<br />

nivå, konsekvenserna av planförslaget<br />

som helhet, med utgångspunkt i de<br />

strategier som planförslagets rekommendationer<br />

bygger på.<br />

Fördjupningar i resonemanget kring konsekvenser<br />

görs för ett antal områden och/<br />

eller företeelser som innebär konkurrens i<br />

anspråk om markanvändning och/eller där<br />

föreslagen förändring av markanvändning<br />

kan innebära omfattande konsekvenser. I<br />

beskrivningen av dessa så kallade konfliktområden<br />

beskrivs sådana konsekvenser<br />

samt <strong>kommun</strong>ens avvägningar och prioriteringar<br />

kring dessa.<br />

Miljömålen beaktas i konsekvensbeskrivningen<br />

i form av en kort beskrivning av<br />

planförslagets konsekvenser för vart och<br />

ett av miljömålen i avsnittet om övergripande<br />

konsekvenser.<br />

Syfte & innehåll<br />

Enligt miljöbalken tillhör översiktsplaner<br />

den typen av planer som ska åtföljas av en<br />

miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Miljökonsekvensbeskrivningen<br />

av översiktsplanen<br />

är ett beslutsunderlag och utgör ett<br />

stöd i planerings processen.<br />

Denna MKB håller en detaljeringsgrad<br />

som är möjlig med hänsyn till översiktsplanens<br />

strategiska nivå. MKB:n innehåller<br />

resonemang kring de miljökonsekvenser<br />

som kan uppstå av den nya översiktsplanen.<br />

Viktiga faktorer att bevaka i framtidens<br />

mer detaljerade planering identifieras<br />

och möjliga konflikter mellan områden<br />

pekas ut.<br />

De strategier som ligger till grund för<br />

planförslaget har utarbetats utifrån ett antal<br />

sektorsintressen; boende och byggande,<br />

<strong>kommun</strong>ikationer, näringsliv/turism och<br />

landskap samt en grundläggande målsättning<br />

om att öka antalet helårsboende<br />

i Sotenäs <strong>kommun</strong>. Beskrivningen av de<br />

övergripande konsekvenserna följer samma<br />

sektorsindelning för att underlätta läsbarheten<br />

i förslaget och de konsekvenser som<br />

detta kan ge upphov till.<br />

KONSEKVENSER<br />

221

ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSER<br />

PLANFÖRSLAG<br />

KONSEKVENSER<br />

Boende & byggande<br />

Planförslaget utgår från strategin att en bebyggelseutveckling<br />

ska ske med utgångspunkt<br />

i olika livsmiljöer och en anpassning<br />

till de faktorer som gör varje livsmiljö specifik<br />

och attraktiv.<br />

Tätortsutveckling förespråkas med hänsyn<br />

till tillgänglighet, möjligheter till en variation<br />

i boendeformer, en tätare exploatering<br />

för markresurshushållning och en begränsning<br />

i transportbehovet vilket tätorten som<br />

livsmiljö kan erbjuda.<br />

Positiva konsekvenser av tätortsutveckling<br />

innebär därmed mer effektivt utnyttjade<br />

markresurser och en större diversitet av befolkning<br />

genom möjligheten och förutsättningarna<br />

att skapa en diversitet i boendeformer.<br />

Detta ger i sin tur ett ökat underlag<br />

för skola, vård, omsorg, service och inte<br />

minst kollektivtrafik. Levande tätortscentra<br />

är attraktiva miljöer för såväl boende som<br />

besökare.<br />

Negativa konsekvenser med förespråkande<br />

av förtätning inom de centrala delarna<br />

av tätortsområdena är bl a risken för utbyggnad<br />

som påverkar betydelsefull, bostadsnära<br />

natur eller värdefulla, bebyggda<br />

kulturmiljöer. För att säkra denna typ av<br />

miljöer och platser, vilka är av mycket<br />

stor betydelse, krävs inventeringar och<br />

värdebeskrivningar i form av program för<br />

offentliga utemiljöer samt kulturmiljövårdsprogram.<br />

Översiktsplanen har inte<br />

den detaljeringsnivå som svarar på frågeställningar<br />

av typen: -Har denna lucktomt<br />

en viktig funktion som grönyta, eller får<br />

den ett större värde för tätorten som livsmiljö<br />

om den bebyggs? -Är det möjligt<br />

att bygga ett modernt flerbostadshus som<br />

förstärker den närliggande kulturhistoriska<br />

miljön eller går kulturhistoriska värden<br />

förlorade? För en sådan detaljeringsnivå<br />

är fördjupade översiktsplaner nödvändiga<br />

och mycket viktiga komplement till denna<br />

översiktsplan.<br />

Planförslaget illustrerar inom tätortsområdena<br />

förslag till områden med utvecklingspotential<br />

för bostäder, verksamhet,<br />

centrumutveckling mm. För varje område<br />

finns en beskrivning av förutsättningar<br />

för utveckling. Dessa förutsättningar kan<br />

ses som möjliga konsekvenser av ett genomförande.<br />

För ett område som beskrivs<br />

med att de höga naturvärdena ska beaktas<br />

vid exploatering eller att störningszoner<br />

för närliggande verksamheter ska beaktas<br />

ger detta en vink om att en exploatering<br />

av området kan få negativa konsekvenser<br />

om väsentliga förutsättningar inte beaktas.<br />

Prövningen och vägningen mellan intressen<br />

samt en fördjupning av exploateringens<br />

konsekvenser ska ske i FÖP och/eller<br />

detaljplaneskedet.<br />

Övriga livsmiljöer som <strong>kommun</strong>en anser<br />

vara positiva att utveckla för ett attraktivt<br />

boende är bebyggelsegrupperingar utanför<br />

tätort samt landsbygd.<br />

Livsmiljöer, med utgångspunkt i att utnyttja<br />

varje plats unika förutsättning som<br />

en attraktiv boendemiljö, är en viktig del<br />

av planförslaget.<br />

Planförslaget pekar ut områden där <strong>kommun</strong>en<br />

har en positiv syn på utveckling av<br />

livsmiljö bebyggelsegrupperingar utanför<br />

tätort samt livsmiljö landsbygd. Inom livsmiljö<br />

landsbygd ska bebyggelseutveckling<br />

prövas utifrån ett antal kriterier uppsatta<br />

för att uppnå en attraktiv boendemiljö.<br />

Utpekade områden har god tillgänglighet<br />

till huvudvägar och kollektivtrafik samt<br />

undantar områden med höga naturvärden,<br />

höga kulturhistoriska värden, stranskyddade<br />

områden samt områden skyddade genom<br />

naturreservat, riksintresse enligt MB<br />

3 kap. m m. Med förespråkandet av bebyggelseutveckling<br />

inom vissa områden följer<br />

en återhållsamhet mot bebyggelsegrupper i<br />

övriga delar av <strong>kommun</strong>en.<br />

En ökad byggnation i utpekade områden<br />

för bebyggelseutveckling utanför tätort är<br />

en trolig konsekvens av ÖP-förslaget. Under<br />

förutsättning att bebyggelsen motsvarar<br />

222

syftet och ger attraktiva boendemiljöer är<br />

detta en positiv konsekvens.<br />

En återhållsamhet mot byggnation/anläggningar<br />

inom områden som inte pekas ut<br />

som lämpliga utvecklingsområden är av<br />

stor vikt för dessa positiva konsekvenser.<br />

Syftet med att koppla riktlinjer för bebyggelseutveckling<br />

till utpekade områden där<br />

en bebyggelseutveckling är lämplig är<br />

att styra bebyggelseutvecklingen mot en<br />

bebyggelsestruktur som motsvarar synen<br />

på en attraktivitet i landsbygden som livsmiljö.<br />

Utveckling av bebyggelse inom utpekade<br />

utvecklingsområden utanför tätort ska ske<br />

genom den form av prövning som anses<br />

motiverad utifrån den föreslagna bebyggelsens<br />

påverkan som helhet och utifrån<br />

komplexiteten i området.<br />

Näringsliv<br />

Den strategiska näringslivs- och verksamhetsutvecklingen<br />

bygger på utnyttjandet<br />

av ett fåtal större verksamhetsområden<br />

för nyetablering av storskalig, industriell<br />

verksamhet, lokaliserade för att minska<br />

trafikstörningar i form av tunga tranporter,<br />

farligt gods och bullerstörningar. Icke störande<br />

verksamheter ska i största möjliga<br />

mån lokaliseras inom småskaliga, centralt<br />

belägna verksamhetsområden samt integreras<br />

med övrig bebyggelse i tätortsområdena<br />

såväl som på landsbygden.<br />

Utveckling av småskalig handel, kontor<br />

och hantverk är verksamheter som är möjliga<br />

och lämpliga integrerade med boende.<br />

Förutsättningar att utveckla denna typ av<br />

verksamheter ska beaktas i förändringar av<br />

markanvändningen som rör tätortsområdena,<br />

och främst dess centrala delar.<br />

Prövning av bebyggelseutveckling i en<br />

detaljplaneprocess är positivt för att utreda<br />

förutsättningarna för en bebyggelseutveckling.<br />

En detaljplaneprocess är också ett bra<br />

instrument för att belysa intressekonflikter<br />

och göra relevanta avvägningar mellan<br />

motstridiga intressen. En detaljplaneprocess<br />

riskerar dock, genom att vara tids- och<br />

kostnadskrävande, att ge en bebyggelsestruktur<br />

där en maximal kostnadseffektivitet<br />

eftersträvas, vilket i sin tur riskerar att<br />

ge boendemiljöer som inte lever upp till<br />

vad som definierats som en god livsmiljö<br />

på landsbygden. Detaljplaneprocessen kan<br />

därmed i sig begränsa möjligheterna att<br />

skapa en attraktiv boendemiljö med andra<br />

kvaliteter än de som tätorten (där ett effektivt<br />

markutnyttjande har andra motiv) erbjuder.<br />

Att kräva uppfyllande av riktlinjer<br />

för byggnation inom utpekade områden är<br />

ett sätt att styra en framtida utveckling mot<br />

boendemiljöer med en attraktivitet som utgår<br />

från landsbygdens goda förutsättningar.<br />

Att i varje förslag till bebyggelseutveckling<br />

utanför tätorterna pröva behovet av en<br />

detaljplaneprocess är ett annat sätt.<br />

Att uppsatta riktlinjer prövas och följs är<br />

av avgörande betydelse för förslagets positiva<br />

konsekvenser.<br />

Syftet är att på kort sikt styra nytillkommande<br />

verksamheter med en omgivningspåverkan<br />

i form av lukt, buller, omfattande<br />

transporter, storskaliga byggnader<br />

och liknande bort från tätorternas centra<br />

och på lång sikt omvandla befintliga miljöpåverkande<br />

verksamhetsområden i tätorternas<br />

centra till områden med möjlighet<br />

till tätare exploatering, mindre negativ<br />

miljöpåverkan och mindre behov av tunga<br />

transporter.<br />

Att på lång sikt flytta storskaliga och störande<br />

verksamheter bort från de centrala<br />

delarna av tätorten kan innebära en förändring<br />

i tätortens karaktär.<br />

Utifrån denna aspekt är värnandet av småskalig<br />

verksamhet i anslutning till vatten<br />

viktig. Detta kan gälla t ex slipar, varv mm<br />

som bör ha ett visst avstånd till bostadsbebyggelse,<br />

men som inte utgör någon hälsofara<br />

för omgivningen och som i hög grad<br />

bidrar till tätorternas identitet och levande<br />

centra.<br />

På kort sikt får vi en utveckling med befintliga<br />

verksamhetsområden i centrala<br />

lägen samtidigt som nya verksamhetsområden<br />

byggs ut, vilket innebär fler områden<br />

med störningar på omgivningen i form av<br />

buller, lukt eller tung/intensiv trafik.<br />

Avvägning av vad som är störande eller<br />

KONSEKVENSER<br />

223

KONSEKVENSER<br />

icke-störande verksamheter kan vara diffus<br />

och leda till konflikter. Integration av<br />

verksamheter med bostäder kan innebära<br />

problem med klagomål från boende och<br />

på sikt leda till att verksamheter måste<br />

flyttas. Småindustrier, verksamheter med<br />

storskaliga byggnader, stökiga utemiljöer,<br />

verksamheter med mycket transporter tillhör<br />

därmed en ”mellankategori” som inte<br />

är direkt störande och som därmed inte bör<br />

ianspråksta utrymme i områden för störningspåverkande<br />

industri, men som heller<br />

inte är lämplig att fullständigt integrera<br />

med bostadsbebyggelse. För denna typ av<br />

verksamheter finns utrymme för utveckling<br />

inom tätortsområdena och på ett fåtal områden<br />

inom landsbygdsområdet.<br />

Att integrera småskalig handel och kontorsverksamhet<br />

med bostäder är önskvärt<br />

för att erhålla positiva konsekvenser i form<br />

av miljöer som är befolkade under hela<br />

dygnet, veckan och året, vilket bidrar till<br />

en ökad livlighet, trygghet och därmed<br />

attraktivitet.<br />

Utveckling av besöksnäringen ska ges hög<br />

prioritet. ÖP-förslaget påverkar möjligheten<br />

til utveckling av besöksnäringen främst<br />

genom de delar som rör det turistiska boendet.<br />

Utveckling av campingverksamhet möjliggörs<br />

främst genom en positiv inställning<br />

till utveckling av befintliga campinganläggningar.<br />

Förutsättningarna för utveckling<br />

ser olika ut för respektive anläggning.<br />

Prövning av utvecklingsmöjligheter ska<br />

därför ske i detaljplan. Näringens beskrivning<br />

av en önskad utveckling innebär bl a<br />

en ökad andel större uthyrningsstugor. En<br />

sådan utveckling kan komma att innebära<br />

en konflikt mellan viljan att utveckla det<br />

turistiska boendet och viljan att bevara<br />

förutsättningarna för det rörliga friluftslivet,<br />

framför allt i strandnära lägen (se begreppsförklaring/rörligt<br />

friluftsliv).<br />

Etablering av hotell förespråkas i de centrala<br />

delarna av tätortsområdena för möjligheten<br />

att utnyttja närliggande service,<br />

kollektivtrafik mm. Hotelletableringar i<br />

centrala lägen kan därmed innebära ett<br />

tillskott till befolkningsunderlaget för möjligheten<br />

att bevara och utveckla tätorternas<br />

servicefunktioner.<br />

Kommunikationer<br />

Förslaget syftar till att utnyttja <strong>kommun</strong>ens<br />

huvudvägar för bostads- och verksamhetsutveckling,<br />

att begränsa behovet av tunga<br />

transporter genom de centrala delarna av<br />

tätortsområdena, att utnyttja befintliga kollektivtrafikstråk<br />

för bostadsutveckling och<br />

att utveckla ett sammanhängande nät av<br />

gång- och cykelvägar.<br />

Genom en begränsning och reducering<br />

av tunga transporter genom de centrala<br />

delarna av <strong>kommun</strong>en begränsas negativ<br />

miljöpåverkan och trafiksäkerheten ökar.<br />

Befintliga, centralt belägna verksamhetsområden<br />

kommer dock att finnas kvar<br />

under en tid framöver, vilket begränsar de<br />

positiva konsekvenserna på kort sikt.<br />

Att underlätta bebyggelseutveckling längs<br />

huvudvägarna och längs befintliga kollektivtrafikstråk<br />

ökar människors tillgänglighet,<br />

begränsar fragmenteringen av landskapet<br />

och ger förutsättningar för ett ökat<br />

underlag för kollektivtrafiken, vilket kan<br />

leda till en förstärkt och förbättrad kollektivtrafik.<br />

Utveckling av bebyggelse längs<br />

huvudvägarna riskerar att öka antalet utfarter<br />

på huvudvägarna, vilket kan leda till<br />

en reducerad effektivitet och minskad trafiksäkerhet.<br />

Ett utnyttjandet av befintliga,<br />

trafiksäkra utfarter ska därför prioriteras.<br />

Fokus på att förtäta de centrala delarna av<br />

tätorterna ger ur <strong>kommun</strong>ikationssynpunkt<br />

positiva effekter genom en god tillgänglighet<br />

och ett minskat bilberoende. Central<br />

byggnation ställer dock ytterligare krav på<br />

det redan ansträngda parkeringsläget. Både<br />

byggnation och utveckling av parkeringsplatser<br />

ska ske med stort hänsynstagande<br />

till att bevara värdefulla, småskaliga utemiljöer.<br />

Parkeringsfrågan ska beaktas och<br />

utredas i FÖP:ar för tätortsområdena.<br />

Utbyggnad av gång- och cykelbanor<br />

innebär positiva konsekvenser utifrån ett<br />

flertal aspekter. Ett effektivt cykelvägnät i<br />

vår småskaliga <strong>kommun</strong> kan fungera som<br />

ett bra alternativ till bilkörning för resor/<br />

pendling inom och to m mellan tätortsområden<br />

och därmed begränsa bilberoendet.<br />

Ur folkhälsosynpunkt är detta mycket positivt.<br />

Sett utifrån möjligheten att utveckla<br />

224

esöksnäringen och att främja det rörliga<br />

friluftslivet har ett gång- och cykelvägnät<br />

en mycket viktig funktion. Ur den aspekten<br />

är det också positivt att komplettera ett<br />

funktionellt g/c-vägnät med utpekande av<br />

lämpliga cykelbara vägar för att få ett ”fritidscykelvägnät”<br />

och därmed tillgängliggöra<br />

badplatser, rekreationsområden mm.<br />

Detta innebär en betydande ökning av attraktiviteten<br />

både för besökare och boende i<br />

<strong>kommun</strong>en.<br />

Areella näringar<br />

”Strategier” kopplade till areella näringar<br />

ges huvudsakligen av de strategier som<br />

beskrivs för boende & byggande samt för<br />

naturmiljö och friluftsliv. Genom förespråkande<br />

av bebyggelseutveckling som syftar<br />

till att ge en god tillgänglighet till <strong>kommun</strong>ens<br />

huvudvägar och kollektivtrafik samt<br />

till att begränsa fragmenteringen av sammanhängande<br />

natur- och kulturmiljöer begränsas<br />

bebyggelseutvecklingens påverkan<br />

på förutsättningarna för jord- och skogsbruk.<br />

En fragmentering av landskapet leder<br />

successivt till en småskalighet i markområden<br />

för jord- och skogsbruk och därmed en<br />

successiv försämring av möjligheterna att<br />

bedriva näringarna rationellt och lönsamt.<br />

Naturmiljö & friluftsliv<br />

I planförslaget utpekas närrekreationsområden<br />

inom tätortsområdena samt mellanrum.<br />

Närrekreationsområdena har en viktig<br />

funktion för attraktiviteten i tätortsområdena<br />

vars betydelse och krav på kvalitet<br />

ökar med ett förslag som innebär en positiv<br />

inställning till förtätning inom tätortsområdena.<br />

En förankring av dessa områden<br />

i översiktsplanen ger en möjlighet att utveckla<br />

och utnyttja dem för att förstärka de<br />

värden som de besitter. Utpekandet av närrekreationsområden<br />

kommer delvis, främst<br />

i strandnära lägen, i konflikt med attraktiva<br />

områden för exploatering. På lång sikt<br />

bedöms dock ett värnande av dessa närrekreationsområden<br />

ge ett större ekonomiskt<br />

värde som oexploaterad mark genom den<br />

attraktionskraft de ger åt <strong>kommun</strong>en och<br />

tätorterna som helhet.<br />

Mellanrummen syftar till att värna <strong>kommun</strong>ens<br />

identitet som ges av flertalet,<br />

småskaliga fiskesamhällen, tydligt åtskilda<br />

från varandra av naturområden och spridd<br />

bebyggelse. Denna identitet är viktig för<br />

<strong>kommun</strong>ens attraktivitet som bostads- och<br />

besöksmiljö. En återhållsamhet mot nybebyggelse<br />

inom dessa områden, vilket<br />

förhindrar främst den västra sidan av <strong>kommun</strong>en<br />

att på sikt utvecklas till en sammanhängande<br />

bebyggelsestruktur, är därmed en<br />

viktig konsekvens av planförslaget. Mellanrummen<br />

ger ekologiska konsekvenser<br />

genom bevarandet av naturmark, sociala<br />

och ekonomiska konsekvenser genom att<br />

bibehålla den identitet med småskaliga<br />

fiskesamhällen som står för en betydande<br />

del av förutsättningarna för besöksnäringen<br />

och för attraktiviteten som boendemiljö<br />

samt genom tillgång till rekreationsområden<br />

vid havet.<br />

Föreslagen bebyggelseutveckling kopplat<br />

till områden i anslutning till befintliga<br />

vägar syftar till att öka tillgängligheten<br />

och begränsa fragmenteringen av större,<br />

sammanhängande naturområden. En uttalat<br />

positiv inställning till utveckling<br />

inom vissa delar av <strong>kommun</strong>en motsvaras<br />

av en återhållsamhet för utveckling av<br />

gruppbebyggelse inom överiga delar av<br />

<strong>kommun</strong>en. Förslaget med mellanrum och<br />

utpekande av områden lämpliga för bebyggelseutveckling<br />

på landsbygden är ett sätt<br />

att hantera riksintresset enligt MB 4 kap.<br />

ÖP-förslaget pekar ut områden med höga<br />

naturvärden. Syftet är att dessa värden,<br />

trots delvis avsaknad av formella skydd,<br />

ska beaktas i ett tidigt skede av processer<br />

som syftar till att pröva en ändrad markanvändning.<br />

Hänsynstagande till sådana värden<br />

i ett tidigt skede ökar förutsättningarna<br />

att kunna bevara naturvärden trots en förändrad<br />

markanvändning genom hänsynstaganden<br />

i form av begränsad exploatering,<br />

bevarande- och kompensationsåtgärder<br />

mm.<br />

Kulturmiljö<br />

I planförslaget pekas ett antal värdefulla<br />

kulturmiljöer ut. Syftet med utpekandet<br />

KONSEKVENSER<br />

225

KONSEKVENSER<br />

motsvarar utpekandet av värdefulla naturmiljöer,<br />

dvs för att värdena, trots delvis<br />

avsaknad av formella skydd, ska värnas<br />

i ett tidigt skede av prövning av ändrad<br />

markanvändning.<br />

Utpekandet av kulturmiljöer innebär också<br />

redovisning av en utvecklingsresurs. Områden<br />

med höga kulturhistoriska värden<br />

spelar en betydande roll i <strong>kommun</strong>ens<br />

attraktivitet, både som besöks- och boende<strong>kommun</strong>.<br />

Ett långsiktigt hållbart utnyttjande<br />

och utveckling av dessa värden kan<br />

öka <strong>kommun</strong>ens attraktivitet och kan vara<br />

en del i utvecklingen av besöksnäringen.<br />

Utan ett antaget kulturmiljöprogram, och<br />

därmed tydliga <strong>kommun</strong>ala ställningstagande<br />

kring önskad utveckling inom dessa<br />

områden riskerar dess helhetsvärden att gå<br />

förlorade. Utpekandet av de värdefulla miljöerna<br />

i översiktsplanen samt beskrivning<br />

av värdet inom respektive område (utifrån<br />

det kulturmiljöunderlag som tagits fram) är<br />

ett första steg i utarbetandet av ett kulturmiljöprogram.<br />

Energi/tele<br />

Utpekande av områden lämpliga för prövning<br />

av anläggningar för energiproduktion<br />

i form av vind- och vågkraft innebär en<br />

risk för negativ påverkan av landskapsbild<br />

samt natur- och kulturmiljöer.<br />

Vindkraftsetableringar innebär dessutom<br />

en begränsning i möjligheten att exploatera<br />

närliggande områden för andra ändamål,<br />

exempelvis bostadsbebyggelse.<br />

Vågkraft kan komma i konflikt med yrkesfiskets<br />

intressen samt påverka förutsättningar<br />

för båtlivet.<br />

Kommunen är dock positiv till utveckling<br />

av energiproduktion i form av förnyelsebar<br />

energi.<br />

För en bedömning av lämpligheten av<br />

vindkraftsetablering är den fortsatta prövningen<br />

i form av miljö- och bygglovsprövning<br />

avgörande. Det är därför värt att<br />

poängtera att de områden som pekas ut är<br />

just områden där <strong>kommun</strong>en är positiva till<br />

en prövning av vindkraftsetablering.<br />

Lämpligheten av en vågkraftsetablering<br />

sker i prövning av miljödomstolen. I miljödomstolen<br />

görs en avvägning mellan<br />

intressen och intressekonflikter.<br />

Ett eventuellt behov av utbyggnad av elkraftnätet<br />

som en föjd av utbyggnad av<br />

vind- och/eller vågkraft kan innebära negativa<br />

konsekvenser för natur- och kulturmiljö,<br />

landskapsbild, förutsättningarna för<br />

bebyggelseutveckling mm. Frågan om en<br />

förstärkning av kraftnätet ligger dock inte<br />

hos <strong>kommun</strong>en, utan hos ägaren av kraftnätet.<br />

Från <strong>kommun</strong>ens sida finns dock en<br />

möjlighet att påverka en sträckning av en<br />

eventuell utbyggnad av ledningsnätet. En<br />

förstärkning genom komplettering i befintlig<br />

ledningssträckning förordas för att<br />

begränsa negativ påverkan.<br />

Vatten & avlopp<br />

Planförslaget innebär en positiv syn på<br />

bebyggelseutveckling inom <strong>kommun</strong>ens<br />

tätortsområden. För en sådan utveckling<br />

ska en anslutning av vatten & avlopp till<br />

<strong>kommun</strong>ens nät ske. Goda förutsättningar<br />

för detta finns.<br />

En hög skyddsnivå för avlopp bedöms<br />

rimlig att eftersträva inom hela <strong>kommun</strong>en,<br />

vilket innebär högt ställda krav på enskilda<br />

avloppsanläggningar. Med utpekandet av<br />

lämpliga utvecklingsområden på landsbygden<br />

följer riktlinjer som bl a innebär krav<br />

på redovisning av avloppslösningar utifrån<br />

en hög skyddsnivå. En positiv syn på<br />

utveckling av mindre bebyggelsegrupper<br />

framför en utveckling med enstaka, spridd<br />

bebyggelse ökar förutsättningarna att ordna<br />

gemensamma, tillfredsställande avloppslösningar.<br />

De 13 vattenförekomster som förekommer<br />

i Sotenäs, och för vilka miljökvalitetsnormer<br />

finns, har samtliga en måttlig ekologisk<br />

status. Förändringar som försämrar<br />

dess status ska inte tillåtas och åtgärder ska<br />

vidtas som förbättrar vattnets status. All<br />

bebyggelseutveckling där VA-anslutning<br />

inte kan ske till <strong>kommun</strong>ens nät innebär<br />

en trolig påverkan på någon av dessa vattenförekomster.<br />

För samtliga prövningar<br />

i form av detaljplaner och bygglov som<br />

omfattar nya eller befintliga avloppsföre-<br />

226

komster ska påverkan på vattenstatus för<br />

respektive recipient beaktas och alternativa<br />

lösningar, förbättrande åtgärder mm ska<br />

belysas. Inventering av enskilda avlopp<br />

ger möjligheter att få en bild av situationen<br />

och utarbeta förslag till statushöjande åtgärder.<br />

I nuläget pågår inventering endast i<br />

begränsad omfattning.<br />

För området i anslutning till Åbyfjorden,<br />

som omfattas av bl a Natura 2000- föreskrifter<br />

och vars vatten liksom övriga 12<br />

vattenförekomster i <strong>kommun</strong>en enligt Västerhavets<br />

vattenråd bedöms ha en måttlig<br />

ekologisk status, ska förutsättningar kring<br />

påverkan av vattenområdet samt möjligheter<br />

till framtida bebygelsekompletteringar<br />

utredas i en fördjupad översiktsplan.<br />

Miljöskydd, hälsa &<br />

säkerhet<br />

Konsekvenser för miljö, hälsa och säkerhet<br />

är huvudsakligen kopplade till förslag<br />

inom övriga sektorer, t ex bebyggelseutveckling,<br />

<strong>kommun</strong>ikationer, hamnutveckling<br />

mm.<br />

ÖP-förslaget pekar ut möjligheter för<br />

hamnutveckling genom utbyggnad och förtätning<br />

inom ett antal <strong>kommun</strong>ala hamnar.<br />

Utveckling av hamnar och båtplatser genom<br />

förtätning och utbyggnad av befintliga<br />

hamnområden samt inom tidigare redan<br />

påverkade områden värnar oexploaterade<br />

markområden. Färre och större hamnar<br />

ökar möjligheten att etablera miljöförbättrande<br />

åtgärder.<br />

I detaljplaneprövningar som berör hamnområden<br />

ska frågan om tillgänglighet och<br />

säkerhet särskilt beaktas. Varje utbyggnad/<br />

förtätning av ett hamnområde ska föregås<br />

av konsekvensutredning av den föreslagna<br />

förändringen.<br />

I den <strong>kommun</strong>övergripande risk- och sårbarhets<strong>analys</strong><br />

som är under framtagande<br />

belyses extraordinära händelser i 3 prioriteringsklasser<br />

utifrån kombinationen av<br />

trolighet av att händelsen inträffar och<br />

storleken på de konsekvenser som händelsen<br />

innebär. Inom den högst prioriterade<br />

klassen finns ett antal händelser som direkt<br />

eller indirekt kan påverkas av fysisk planering.<br />

Brand i båthamn är en av dessa.<br />

Övriga extraordinära händelser är brand i<br />

skola/nattklubb, naturkatastrofer, skred och<br />

stopp i vattenverk.<br />

För brand i offentliga byggnader som t ex<br />

skolor och nattklubbar handlar risken och<br />

åtgärdsmöjligheterna, liksom vid brand i<br />

båthamn, om tillgänglighetsfrågan. Tätortsområdena<br />

är utvecklade med smala gator i<br />

samhällskärnorna. Denna karaktär utgör en<br />

viktig del av sahällenas identitet och attraktionskraft.<br />

En tillgänglighetsförbättring<br />

genom generellt breddade gator är därför<br />

ingen önsskvärd lösning. Vid utveckling<br />

av nya bostadsområden, eller förändringar<br />

som rör offentliga byggander ska möjligheten<br />

att nå området via två eller fler tillfarter<br />

alltid eftersträvas för att begränsa sårbarhet<br />

i tillgängligheten.<br />

Naturkatastrofer omfattar bl a översvämningar.<br />

Denna aspekt är aktuell främst i<br />

tätortsområdenas centrala delar där stor<br />

del av bebygeglsen, infrastruktur, servicefunktioner<br />

mm ligger lågt. Riktlinjer kring<br />

nybyggnation i låglänta markområden med<br />

hänsyn till framtida havsnivåhöjningar har<br />

tagits fram av Länsstyrelsen. ÖP-förslaget<br />

redovisar även så kallade åtgärdsområden<br />

där befintlig bebyggelse mm är av så stort<br />

värde att åtgärder krävs. En ökad frekvens<br />

av översvämningar kräver liknande skydd,<br />

och dessutom på kortare sikt, som höjda<br />

havsnivåer. Åtgärder, hänsynstaganden<br />

mm ska beaktas i FÖP:ar för tätortsområdena<br />

samt i detaljplaner som omfattar lågt<br />

belägen mark.<br />

I Sotenäs <strong>kommun</strong> förekommer områden<br />

med risk för skred. Den översiktliga<br />

skredriskkartering som finns framtagen<br />

bedöms inte vara heltäckande. Behov finns<br />

därmed av en uppdaterad sådan i kombination<br />

med ett beaktande av skredrisker<br />

i FÖP:arna. Vid varje detaljplan- och<br />

bygglovsprövning ska de geotekniska förutsättningarna<br />

redovisas.<br />

Stopp i vattenverk kan bl a orsakas av<br />

olyckor i transporter med farligt gods<br />

inom <strong>kommun</strong>ens vattenskyddsområden.<br />

En sekundär transportled för farligt gods<br />

har sin sträckning genom skyddsområdet<br />

KONSEKVENSER<br />

227

för Dale vattens vattentäkt. Lokaliseringar<br />

av verksamheter med transport av farligt<br />

gods ska så långt det är möjligt styras till<br />

Hogenäs industriområde. Transporter med<br />

farligt gods genom vattenskyddsområdet<br />

kan då undvikas.<br />

KONSEKVENSER<br />

228

ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSER<br />

NOLLALTERNATIV<br />

Nollalternativet beskrivs som ett troligt<br />

utvecklingsscenario i avsaknad av de strategier<br />

som översiktsplanen ger.<br />

Inom Sotenäs <strong>kommun</strong> finns ett starkt<br />

exploateringstryck för utveckling av både<br />

bostäder och verksamheter, främst i områden<br />

med visuell och/eller fysisk kontakt<br />

med havet.<br />

enskilda avloppsanläggningar/gemensamhetsanläggningar,<br />

vilket ger en påverkan på<br />

Åbyfjorden som Natura 2000-område.<br />

Avsaknad av strategier kring natur- och<br />

kulturmiljöer kan få konsekvensen att värden,<br />

utöver de juridiskt utpekade och skyddade,<br />

inte uppmärksammas och därmed<br />

riskerar att gå förlorade.<br />

Besöksnäringen är en viktig och växande<br />

näringsgren där landskapets värden är den<br />

främsta förutsättningen.<br />

För enskilda markägare och näringsidkare<br />

är exploatering av mark ekonomiskt fördelaktigt.<br />

En avvägning av intressen för<br />

att säkerställa natur-, kultur och rekreativa<br />

intressen och för att styra bebyggelse- och<br />

verksamhetsutveckling ligger främst på<br />

<strong>kommun</strong>en. En avsaknad av strategier och<br />

tydlig viljeinriktning från <strong>kommun</strong>ens sida<br />

innebär en svårighet att bedöma exploateringsföretag<br />

utifrån en helhetssyn och<br />

utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv.<br />

I ett sådant scenario bedöms varje exploateringsönskemål<br />

för sig, vilket i de<br />

mest kustnära lägena på sikt kan innebära<br />

en kontinuerlig bebyggelsestruktur längs<br />

både den västra kuststräckan och längs<br />

Åbyfjorden. Avsaknad av större mellanrum<br />

innebär längs den västra kuststräckan en<br />

diffus eller obefintlig avgränsning mellan<br />

tätortsområdena och deras identiteter.<br />

Längs Åbyfjorden kan en kraftig bebyggelseutveckling<br />

förändra landskapets karaktär<br />

som landsbygdsområde. Utveckling i form<br />

av enstaka nytillkommande bostadshus<br />

tenderar att fragmentera landskapet och<br />

ge en spridd, men kontinuerlig bebyggelsestruktur.<br />

Utveckling i form av bebyggelsegrupperingar<br />

innebär, i den mån det<br />

utgör bostäder för helårsboende, ett större<br />

<strong>kommun</strong>alt åtagande i form av hemtjänst,<br />

skolskjutsar mm.<br />

Utveckling av nya tätorter med egna servicefunktioner<br />

eller utbyggnad av <strong>kommun</strong>alt<br />

VA inom området längs Åbyfjorden<br />

är inte rimlig. Ett kraftig bebyggelseutveckling<br />

innebär därmed ett stort antal<br />

De verksamhetsområden som förespråkas<br />

för etablering av verksamheter med<br />

störningspåverkan är redan idag delvis<br />

ianspråkstagna, vilket innebär att lokaliseringsfrågan<br />

inte förändras av de strategier<br />

som tagits fram. Småskaliga verksamheter<br />

integreras dock inte i boendemiljöer idag,<br />

vilket kan innebära att avsaknaden av en<br />

sådan strategi troligtvis ger en mer uppdelad<br />

struktur mellan verksamheter och boende<br />

och därmed en större uppdelning mellan<br />

vilka områden som är befolkade dagtid<br />

och nattetid/vardagar och helger. En sådan<br />

uppdelning påverkar tryggheten.<br />

Förtätning av tätortsområden liksom förespråkande<br />

av landsbygdsutveckling inom<br />

områden med god tillgänglighet till större<br />

<strong>kommun</strong>ikationsstråk syftar bl a till att<br />

öka förutsättningarna för en fungerande<br />

kollektivtrafik. Avsaknaden av strategier<br />

kring transporter och <strong>kommun</strong>ikationer<br />

kan innebära att bebyggelseutvecklingen<br />

sker med en större spridning, vilket i sin<br />

tur kan innebära behov av fler vägar, längre<br />

avstånd till större <strong>kommun</strong>ikationsstråk<br />

med sämre tillgänglighet till service samt<br />

sämre förutsättningar att utveckla en rationell<br />

och attraktiv kollektivtrafik. Spridning<br />

av bebyggelse med utbyggnad av vägar<br />

innebär en begränsad hushållning med<br />

markresurser och en ökad fragmentering<br />

av landskapet.<br />

KONSEKVENSER<br />

229

MILJÖKVALITETSNORMER<br />

Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt<br />

bindande styrmedel som infördes<br />

med miljöbalken 1999. Avsikten med dem<br />

är att förebygga eller åtgärda miljöproblem,<br />

uppnå miljökvalitetsmålen och att<br />

genomföra EG-direktiv.<br />

Idag finns fyra miljökvalitetsnormer; för<br />

utomhusluft, för fisk- och musselvatten, för<br />

omgivningsbuller och för vatten.<br />

Miljökvalitetsnormer<br />

för utomhusluft<br />

(SFS 2001:527)<br />

Geografisk omfattning<br />

Hela <strong>kommun</strong>en<br />

Faktorer för mätning<br />

Kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid,<br />

kolmonoxid, bly, bensen, arsenik, kadmium,<br />

nickel, bens(a)pyren, partiklar<br />

(PM10), ozon, partiklar (PM2,5)<br />

Ansvar för kontroll<br />

& uppföljning<br />

Kommunen<br />

Miljökvalitetsnormer<br />

för<br />

fisk- & musselvatten<br />

(SFS (2001:554)<br />

Fiskvatten<br />

Miljökvalitetsnormer och riktvärden för<br />

fiskvatten, gäller i utvalda sjöar och vattendrag<br />

i hela landet. I Sotenäs <strong>kommun</strong> finns<br />

inga utpekade fiskvatten.<br />

Musselvatten<br />

Geografisk omfattning<br />

Musselvatten pekas ut i Västra Götalands<br />

län och omfattar i Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

Åbyfjorden och Bottnafjorden.<br />

Faktorer för mätning<br />

pH, temperatur, färgtal, suspenderad substans,<br />

salthalt, mättnadsgrad i löst syre,<br />

kolväten från mineraloljor, organiska halogenföreningar,<br />

metaller (silver, arsenik,<br />

kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel,<br />

bly, zink), fekala kolibakterier, ämnen<br />

som påverkar smaken på musslorna.<br />

KONSEKVENSER<br />

Påverkan utifrån ÖP-förslaget<br />

Inom Sotenäs <strong>kommun</strong> finns god marginal<br />

till de gränsvärden som föreskrivs i miljökvalitetsnormerna.<br />

Utifrån ÖP-förslaget är på lång sikt en<br />

koncentration av bl a luftpåverkande<br />

verksamheter önskvärd till Hogenäs och<br />

Ödegården. Vid framtida utveckling inom<br />

dessa områden i form av nya detaljplaner<br />

ska miljökvalitetsnormer för utomhusluft<br />

beaktas.<br />

Ansvar för kontroll<br />

& uppföljning<br />

Länsstyrelsen<br />

Påverkan utifrån ÖP-förslaget<br />

All utveckling som i ÖP-förlaget beskrivs<br />

inom Åbyfjordens och Bottnafjordens<br />

tillrinningsområden har en påverkan på<br />

utpekade vattenområden. All prövning av<br />

förändrad markanvändning inom dessa<br />

tillrinnigsområden bör därmed beakta miljökvalitetsnormerna.<br />

230

Förordningen om<br />

omgivningsbuller<br />

och EU:s bullerdirektiv<br />

(SFS 2004:675)<br />

Geografisk omfattning<br />

Hela <strong>kommun</strong>en.<br />

Faktorer för mätning<br />

Enligt förordningen finns en skyldighet<br />

att genom kartläggning av buller och<br />

upprättande av åtgärdsprogram, sträva<br />

efter att omgivningsbuller inte medför<br />

skadliga effekter på människors hälsa.<br />

Detta är en miljökvalitetsnorm enligt<br />

miljöbalken – en s.k. målsättningsnorm.<br />

Ansvar för kontroll<br />

& uppföljning<br />

Kommunen. Krav på kartläggning och<br />

åtgärder finns dock endast för <strong>kommun</strong>er<br />

med fler än 100.000 invånare.<br />

Påverkan utifrån ÖP-förslaget<br />

Inom de centrala delarna av tätortsområdena<br />

i <strong>kommun</strong>en har höga nivåer av<br />

trafikbuller uppmätts. Miljökvalitetsnormerna<br />

för buller bör beaktas i all<br />

prövning som gäller bostadsutveckling,<br />

och då framför allt i de centrala delarna<br />

av tätortsområdet.<br />

Miljökvalitetsnormer<br />

för vatten (SFS<br />

2004:660)<br />

Geografisk omfattning<br />

Miljökvalitetsnormer finns för var och<br />

en av de 13 vattenförkomsterna i Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong>:<br />

Bottnafjorden<br />

Bärfendalsälven<br />

Del av Skageracks utsjövatten<br />

Haby bukt<br />

Hovenäset området<br />

Hunnebostrands skärgård<br />

Kungshamns norra skärgård<br />

Kungshamns södra skärgård<br />

Lilla Dale vatten<br />

M Bohusläns skärgårds kustvatten<br />

Sotefjorden<br />

Tåsteröds stora vatten<br />

Åbyfjorden<br />

Faktorer för mätning<br />

Vattenförekomsterna är klassade utifrån<br />

ekologisk och kemisk status i en femgradig<br />

skala (hög, god, måttlig, otillfredsställande<br />

och dålig status). Samtliga vattenförekomster<br />

i Sotenäs (förutom del av Skageracks<br />

utsjövatten där uppgifter saknas) har en<br />

god kemisk status (med undantag för<br />

kvicksilver och kvicksilverföreningar) och<br />

en måttlig ekologisk status. Miljökvalitetsnormerna<br />

innebär att god kemisk staus ska<br />

uppnås till år 2015, att halterna av kvicksilver<br />

och kvicksilverföreningar inte ska<br />

försämras fram till år 2015 samt att god<br />

ekologisk status ska uppnås till år 2021.<br />

Hänsyn till miljökvalitetsnormerna<br />

ska också tas vid framtida prövningar<br />

av vägförändringar; norra tvärleden<br />

i Kungshamn, förbifart vid Örn och<br />

förändringar av väg 171 vid Långöns<br />

vatten.<br />

Vid framtagande av nya detaljplaner för<br />

utveckling av verksamhetsområdena<br />

Hogenäs och Ödegården ska omgivningspåverkan<br />

i form av buller beaktas.<br />

Vid nyetableringar inom Ödegården bör<br />

åtgärder beaktas för att begränsa störningar<br />

österut mot utpekat utvecklingsområde<br />

för bostäder.<br />

Ansvar för kontroll & uppföljning<br />

Kommunen och Länsstyrelsen<br />

Påverkan utifrån ÖP-förslaget<br />

All utveckling av bostäder utanför <strong>kommun</strong>ens<br />

VA-nät, d v s utveckling som innebär<br />

nya enskilda avlopp, påverkar någon eller<br />

några av de 13 vattenförekomsterna. Varje<br />

bygglovs- och detaljplaneprövning som<br />

KONSEKVENSER<br />

231

omfattar nya, enskilda avlopp ska därmed<br />

beakta miljökvalitetsnormerna.<br />

ÖP-förslaget förespråkar en utveckling av<br />

bebyggelse och verksamheter inom tätortsområdena,<br />

vilket innebär att nytillkommande<br />

avlopp ansluts till det <strong>kommun</strong>ala<br />

VA-nätet med begränsad påverkan på vattenförekomsterna<br />

som följd. Kommunen<br />

är också positiv till en bostadsutveckling<br />

utanför tätortsområdena. Det innebär en<br />

positiv inställning till nya, enskilda avlopp.<br />

I ÖP-förslaget pekas dock områden för utveckling<br />

av landsbygdsbebyggelse ut medkoppling<br />

till ett antal riktlinjer. Det innebär<br />

bl a ett förespråkande av utveckling av<br />

mindre bebyggelsegrupperingar snarare<br />

än enstaka, spridd bebyggelse och därmed<br />

möjligheter till gemensamma lösningar för<br />

vatten och avlopp.<br />

Hög skyddsnivå för avlopp bör gälla för<br />

hela <strong>kommun</strong>en.<br />

ÖP-förslaget förespråkar förtätning och<br />

utbyggnad av befintliga hamnar före ett i<br />

anspråkstagande av oexploaterade markområden<br />

för hamnetableringar. Större hamnar<br />

har bättre förutsättningarna att vidta<br />

miljöförbättrande åtgärder än små hamnar.<br />

Färre, stora hamnar har därmed bättre<br />

förutsättningar att begränsa en negativ miljöpåverkan<br />

på havsmiljön än fler, mindre<br />

hamnar.<br />

KONSEKVENSER<br />

232

MILJÖMÅL<br />

Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten<br />

inom 16 områden.<br />

Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet<br />

och det tillstånd för Sveriges miljö, naturoch<br />

kulturresurser som är ekologiskt hållbara<br />

på lång sikt. Målen ska nås inom en<br />

generation, det vill säga till 2020 (2050 då<br />

det gäller klimatmålet).<br />

Miljökvalitetsmålen syftar till att:<br />

- främja människors hälsa<br />

- värna den biologiska mångfalden och<br />

naturmiljön<br />

- ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska<br />

värdena<br />

- bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga<br />

- trygga en god hushållning med naturresurserna<br />

Av de 16 miljömålen finns ett, storslagen<br />

fjällmiljö, som inte berör Sotenäs <strong>kommun</strong>.<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> ska ta fram <strong>kommun</strong>ala<br />

miljömål. Beskrivningen av ÖP-förslaget<br />

sker här utifrån de nationella miljömålen.<br />

Begränsad<br />

klimatpåverkan<br />

+ Förespråkar en förtätning av tätorterna<br />

där tillgång till service mm är god och<br />

transportbehovet därmed är begränsat.<br />

+ Styrning av bebyggelseutveckling utanför<br />

tätorterna till befintliga vägar, främst<br />

längs vägar med kollektivtrafik.<br />

+ Utbyggnad av gång- och cykelvägar.<br />

+ En positiv inställning till integration av<br />

bostäder med kontor, handel och hantverk<br />

inom de centrala delarna av tätortsområdena<br />

ger möjligheter till korta avstånd mellan<br />

bostad och arbete<br />

- Ökat bilberoende genom en positiv inställning<br />

till bebyggelseutveckling på<br />

landsbygden<br />

Frisk luft<br />

+ Närheten till havet och vindutsattheten<br />

gör luftförhållandena mycket goda i <strong>kommun</strong>en<br />

+ Utpekande av närrekreationsområden<br />

och mellanrum<br />

- Utvecklingsområden för bostäder förekommer<br />

där angränsande verksamhetsområde<br />

kan innebära en negativ påverkan på<br />

luftkvaliteten. Detta ska beaktas i en eventuell<br />

framtida detaljplaneprocess.<br />

- Befintliga bostäder finns idag inom störningszoner<br />

från industri. Först på lång<br />

sikt kan en omstrukturering ge effekter<br />

i de centrala delarna av tätortsområdena<br />

(Kungshamn-Smögen-Hasselösund-<br />

Väjern-Hovenäset och Hunnebostrand-<br />

Ulebergshamn).<br />

- Kraftig reducering av transporter in i<br />

täorternas centra är möjligt först på lång<br />

sikt.<br />

Bara naturlig<br />

försurning<br />

Se begränsad miljöpåverkan, frisk luft och<br />

ingen övergödning.<br />

Giftfri miljö<br />

+ Styrning av nyetablering av verksamheter<br />

som innefattar transport med farligt<br />

gods till Hogenäs i första hand för att<br />

undvika transporter genom vattenskyddsområde<br />

för Dale vatten och centrala tätortsområden<br />

+ ÖP-förslaget förespråkar en förtätning<br />

och utbyggnad av befintliga hamnar, vilket<br />

innebär större möjligheter att anordna<br />

båttvättar, spolplattor med uppsamling av<br />

spillvatten mm, vilket kan begränsa utsläpp<br />

av gifter till vattnet havet.<br />

- En kraftig begränsning av transporter<br />

med farligt gods genom centrala Kungshamn<br />

och Väjern är möjlig först på lång<br />

KONSEKVENSER<br />

233

sikt.<br />

Kommunen har genom en MIFO-sammanställning<br />

vetskap om var förorenad mark<br />

finns, i nuläget pågår inget aktivt arbete<br />

med dessa områden<br />

Skyddande ozonskikt<br />

Bedöms inte påverkas av översiktsplanens<br />

förslag<br />

Säker strålmiljö<br />

+ För nytillkommande bebyggelse där<br />

människor stadigvarande vistas krävs radonsäker<br />

grundläggning, vilket regleras i<br />

detaljplaner. Krav ställs vid bygglovsprövning.<br />

+ En återhållsamhet råder för nyetablering<br />

av master.<br />

+ En ”lågstrålande zon” finns bl a i området<br />

kring Gistad. Anläggningar eller åtgärder<br />

som kan påverka strålningsnivån inom<br />

området ska beakta möjligheten att bevara<br />

denna zon.<br />

+ För utveckling av bebyggelse i anslutning<br />

till kraftledningar ska skyddsavstånd<br />

regleras i detaljplan.<br />

- Utvecklingsområden för bostäder finns<br />

inom områden i anslutning till befintliga<br />

kraftledningar. Hänsyn till skyddsavstånd<br />

och eventuella andra åtgärder ska beaktas i<br />

en eventuell framtida detaljplaneprövning.<br />

- Förstärkning av kraftförsörjningen med<br />

en ny ledning är med största sannolik nödvändig<br />

vid utbyggnad av vid- och eller<br />

vågkraft.<br />

mindre grupper av bebyggelse framför<br />

spridd bebyggelse ger ökade förutsättningar<br />

för gemensamma avloppslösningar.<br />

- Beredningsindustrin, som är en mycket<br />

viktig näringsgren för <strong>kommun</strong>en, står för<br />

en stor del av utsläppen av näringsämnen i<br />

havet. Dagens lagstiftning sätter begränsningar<br />

i möjligheten att effektivisera avloppsreningen<br />

genom utnyttjande av <strong>kommun</strong>ens<br />

avloppsrening.<br />

Levande sjöar och<br />

vattendrag<br />

+ beredskapsplan för vattenförsörjningen<br />

finns med syfte att öka beredskapen för<br />

händelser med möjlig påverkan.<br />

- Flera sjöar och vattendrag hotas idag av<br />

igenväxning. Dessa områden saknar formellt,<br />

långsiktigt skydd samt åtgärdsprogram.<br />

Grundvatten av god<br />

kvalitet<br />

+ En hög skyddsnivå gäller för hela <strong>kommun</strong>en<br />

med högt ställda krav på enskilda<br />

avlopp.<br />

Hav i balans samt levande<br />

kust och skärgård<br />

KONSEKVENSER<br />

Ingen övergödning<br />

+ En hög skyddsnivå gäller för hela <strong>kommun</strong>en<br />

med högt ställda krav för enskilda<br />

avlopp (se begreppsförklaring/hög skyddsnivå).<br />

+ Styrning av bebyggelseutveckling till<br />

en förtätning inom tätortsområdena ger<br />

förutsättningar till utnyttjande av det <strong>kommun</strong>ala<br />

VA-nätet.<br />

+ Styrning av bebyggelseutveckling utanför<br />

tätorterna och ett förespråkande av<br />

+ Samarbete med grann<strong>kommun</strong>er längs<br />

kusten i norra Bohuslän ger ökade förutsättningar<br />

för att utveckla kustområdet<br />

och värna de höga värden som havet och<br />

kusten besitter. Ett tematiskt tillägg till de<br />

nordbohuslänska <strong>kommun</strong>ernas ÖP för det<br />

öppna havet och skärgården kan bli resultatet<br />

av ett sådant samarbete.<br />

+ Behov, förutsättning och möjligheter för<br />

utveckling av båtplatser ska beaktas i varje<br />

ny detaljplan som omfattar bostadsbebyggelse.<br />

+ Förutsättningar och utvecklingsmöjligheter<br />

i anslutning till Åbyfjorden i förhål-<br />

234

lande till Natura 2000-föreskrifterna ska<br />

utredas i FÖP för Åbyfjorden.<br />

+ Framtaget kulturhistoriskt underlag<br />

samt en utveckling av detta till ett<br />

kulturmiljöprogram är en viktig del i<br />

bevarandet av kustens- och skärgårdens<br />

kulturarv.<br />

- Ökning av antalet båtplatser, hamnar<br />

och fritidsbåtar i trafik ökar störningarna<br />

på hav, kust och skärgård genom utsläpp<br />

och buller. Möjligheten till båtliv<br />

är en viktig del av besöksnäringen och<br />

av attraktiviteten som boende<strong>kommun</strong>.<br />

Förbättring av förutsättningarna och<br />

begränsning av störningar måste därför<br />

ske utifrån denna aspekt (se översta<br />

punkt om samarbete).<br />

- Kommunens vattenförekomster bedöms<br />

enligt vattenmyndigheten ha en<br />

måttlig status<br />

-Övergödning påverkar havsmiljön<br />

negativt. Begränsning av övergödning<br />

är en viktig aspekt (se miljömål ingen<br />

övergödning)<br />

markanvändningen.<br />

+ Områden med höga naturvärden (klass<br />

1 och 2 av 3) undantas från områden på<br />

landsbygd där en bebyggelseutveckling<br />

anses positiv och där begränsningar i krav<br />

på detaljplaneprövning föreslås.<br />

+ Delar av <strong>kommun</strong>ens skyddsvärda skog<br />

skyddas genom naturreservat (Anneröd-<br />

Hogsäm) och biotopskydd.<br />

+ Upprättande av en naturvårdsplan ger<br />

ökade förutsättningar att skydda skogsmark<br />

med höga värden genom kartering<br />

och ökad, samlad kunskap.<br />

- Ett fåtal utvecklingsområden inom tätortsområdena<br />

omfattar områden med höga<br />

naturvärden, bl a skogsmark och riskerar<br />

därmed att reduceras. Hänsyn till dessa<br />

värden ska tas vid prövning av en eventuell<br />

framtida exploatering.<br />

Ett rikt odlingslandskap<br />

Myllrande våtmarker<br />

+ Myrskyddsplanen pekar ut ett område<br />

med en samling myrar på Ramsvikslandet.<br />

Området omfattas av reservatsbestämmelser<br />

och kan därför anses ha ett<br />

långsiktigt skydd.<br />

+ ÖP:s sätt att styra lämpligheten av<br />

nytillkommande bebyggelse och övriga<br />

anläggningar syftar till att begränsa<br />

fragmenteringen av sammanhängande<br />

naturområden, vilket begränsar behovet<br />

av nya vägsträckningar och liknande<br />

som kan utgöra ett hot mot våtmarksområden.<br />

- Våtmarksområden som inte ingår i<br />

myrskyddsplanen har idag inget formellt,<br />

långsiktigt skydd.<br />

Levande skogar<br />

+ Begränsad fragmentering av landskapet<br />

ökar förutsättningarna att bevara<br />

skyddsvärd skog<br />

+ Områden med höga naturvärden pekas<br />

ut i ÖP. Dessa värden ska beaktas<br />

vid en eventuell framtida förändring av<br />

+ Utpekande av värdefulla odlingslandskap<br />

i ÖP ökar möjligheten att beakta dessa områdens<br />

värden och värna dess fortlevnad<br />

+ Begränsad fragmentering av landskapet<br />

ökar förutsättningarna att bevara odlingslandskapet<br />

då större, sammanhängande<br />

odlingsmarker ger en möjlighet till ett rationell<br />

jordbruk.<br />

+ Lokalisering av nytillkommande bebyggelse<br />

så att den inte omöjliggör fortsatt<br />

öppethållande av odlingslandskapet. (ingår<br />

bl a i riktlinjer för bebyggelseutveckling på<br />

landsbygd) Bebyggelse på landsbygd bör<br />

regleras utifrån viljan att begränsa negativ<br />

påverkan på odlingslandskapets förutsättningar.<br />

+ Utpekandet i ÖP av kulturhistoriskt värdefulla<br />

områden (inklusive områden av<br />

riksintresse för kulturmiljövård) omfattar<br />

till viss del även odlingslandskap. Värdena<br />

i dessa områden ska värnas.<br />

- Landskapets beskaffenhet med höga berg<br />

och småskaliga dalgångar gör att nytillkommande<br />

bebyggelse till viss del tar odlingsmark<br />

i anspråk.<br />

- Begränsad lönsamhet av småskaligt jordbruk<br />

begränsar möjligheten till öppethållande<br />

av landskapet.<br />

KONSEKVENSER<br />

235

KONSEKVENSER<br />

God bebyggd miljö<br />

+ ÖP-förslaget innehåller strategier för<br />

bebyggelseutvecklingen som bygger på:<br />

+ Utveckling av attraktiva livsmiljöer<br />

+ Begränsning av fragmenteringen av sammanhängande<br />

naturområden.<br />

+ Förtätning och bebyggelseutveckling<br />

inom tätortsområdena för ett minskat bilberoende<br />

+ Utveckling av andra livsmiljöer än tätortens<br />

i områden med god tillgänglighet till<br />

befintliga huvudvägar och kollektivtrafikstråk<br />

och därmed en god tillgänglighet till<br />

skola, vård, service och arbetsplatser.<br />

+ Värnande och utveckling av kvalitativa<br />

närrekreationsområden inom tätortsområdena,<br />

av sammanhängande naturområden<br />

för rekreation, biologisk mångfald mm och<br />

av mellanrum för en bevarad identitet av<br />

de småskaliga kustsamhällena samt bevarande<br />

av den oexploaterade kusten.<br />

+ Utveckling av sammanhängande gångoch<br />

cykelväg för <strong>kommun</strong>ikationer inom<br />

och mellan tätortsområdena.<br />

+ Värnande av bebyggd miljö med stora<br />

kulturhistoriska värde<br />

+ Värnande av allmänhetens tillgång till<br />

hav och stränder.<br />

+ FÖP:ar ska tas fram för tätortsområdena<br />

i syfte att fördjupa möjligheterna till en<br />

långsiktigt hållbar utveckling av dessa<br />

områden, vilka utgör <strong>kommun</strong>ens främsta<br />

utvecklingspotential för boende, verksamheter,<br />

service mm<br />

+ ÖP pekar ut områden lämpliga för prövning<br />

av energiproduktion i form av vindkraft<br />

och vågkraft<br />

+ Styrning av nyetablering av verksamheter<br />

med tunga/intensiva tranporter till<br />

ett fåtal platser för att begränsa bullerstörningar<br />

till färre områden och öka trafiksäkerheten<br />

- Byggnation av norra Tvärleden kan få<br />

negativa konsekvenser för tillgängligheten<br />

mellan boendemiljöer och närrekreationsområde.<br />

Vägen kan även leda till bullerstörningar<br />

i närliggande boendemiljöer.<br />

Dessa konsekvenser ska utredas vid en<br />

eventuell aktuelisering av projektet<br />

- Svårighet med avvägning mellan kulturhistoria<br />

och modern funktionalitet i boendet.<br />

- Omfattande effekter av styrning av tunga<br />

transporter kan uppnås först på lång sikt.<br />

Befintliga verksamheter ska ges utrymme<br />

för utveckling på den plats där de är lokaliserade<br />

idag.<br />

- Kommunen har generellt höga nivåer av<br />

radon. Säker grundläggning av nytillkommande<br />

bebyggelse där människor vistas<br />

stadigvarande ska regleras i detaljplan och<br />

i bygglov.<br />

- Minskande befolkning begränsar förutsättningarna<br />

för en god servicenivå. ÖPförslagets<br />

strategier syftar till att möjliggöra<br />

en ökad andel helårsboende.<br />

- Höga priser på bostäder i de centrala<br />

delarna av tätorterna samt en begränsad<br />

funktionalitet i den bevarandevärda, äldre<br />

bebyggelsen innebär en lägre andel helårsboende<br />

i dessa delar samt en högre andel<br />

helårsboende i randområden utanför tätorternas<br />

centrala delar med ett större avstånd<br />

från service mm.<br />

- Inom delar av tätortsområdena överskrider<br />

uppmätta bullervärden uppsatta riktvärden.<br />

Ett rikt växtoch<br />

djurliv<br />

+ Värna sammanhängande naturområden<br />

genom utpekande av mellanrum och underlättande<br />

av bebyggelseutveckling inom<br />

redan ianspråkstagna delar av landsbygdsområdet<br />

(längs befintliga huvudvägar)<br />

samt en återhållsam inställning till nytillkommande<br />

gruppbebyggelse utanför dessa<br />

delar av landsbygdsområdet.<br />

+ Inom områden med höga natur- och kulturvärden<br />

prioriteras dessa huvudsakligen<br />

framför en bebyggelseutveckling. I det fåtal<br />

områden där en föreslagen bebyggelseområden<br />

kommer i konflikt med områden<br />

med höga naturvärden ska naturvärdena<br />

beaktas och ingå som en viktig del av detaljplaneprövningen.<br />

236

KONFLIKTOMRÅDEN<br />

I följande avsnitt redovisas ett antal områden<br />

och eller företeelser som innebär<br />

konkurrens i anspråk om markanvändning<br />

och/eller där föreslagen förändring av<br />

markanvändning kan innebära omfattande<br />

konsekvenser. I beskrivningen av dessa så<br />

kallade konfliktområden beskrivs sådana<br />

konsekvenser och <strong>kommun</strong>ens avvägningar<br />

och prioriteringar kring dessa.<br />

Noder/mellanrum<br />

I den strategiska beskrivningen kring <strong>kommun</strong>ikationer<br />

i förhållande till bebyggelseutveckling<br />

har ett antal noder/knutpunkter<br />

pekats ut. Dessa noder utgör områden där<br />

huvud<strong>kommun</strong>ikationsstråken/kollektivtrafikstråken<br />

möter övriga, större vägar och<br />

utgör därmed, ur tillgänglighetssynpunkt<br />

strategiska områden för utveckling.<br />

Längs väg 174 finns ett antal sådana noder.<br />

Som en strategi för den långsiktiga utvecklingen<br />

av bebyggelsestrukturen inom<br />

<strong>kommun</strong>en påpekas vikten av att värna<br />

tätortsområdenas specifika, småskaliga<br />

identiteter som en viktig del av Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong>s attraktivitet. I detta syfte har ett<br />

antal mellanrum pekats ut, där en restriktiv<br />

hållning till exploatering ska hållas. Det<br />

gäller zonen mellan Väjern och Hunnebostrand,<br />

mellan Hunnebostrand och Bovallstrand,<br />

mellan Bovallstrand och Gerlesborg<br />

samt mellan Bohus-Malmön samhälle och<br />

Draget.<br />

Längs väg 174 sammanfaller ett antal noder<br />

med mellanrumszonerna, vilket innebär<br />

en konflikt mellan strategisk bebyggelseutveckling<br />

och bevarandevärden med<br />

utgångspunkt i bebyggelsestrukturen.<br />

Mellanrummen prioriteras i detta läge högre<br />

än noderna med undantag för områden<br />

där detaljplaneprojekt pågår. Då den västra<br />

delen av <strong>kommun</strong>en och Bohus-Malmön<br />

som helhet omfattas av riksintresse enl.<br />

MB 4 kap. är en utbredningsbegränsning<br />

av tätortsområdena samt utpekande av<br />

mellanrummen ett sätt att kommentera och<br />

hantera riksintressets syften.<br />

Delar av utbredningsområdet för mellanrummen<br />

omfattas även av riksintresse för<br />

naturvård och friluftsliv enligt MB 3 kap.<br />

Att som alternativ till mellanrummen peka<br />

ut knutpnukterna/noderna som lämpliga utvecklingsområden<br />

för bebyggelse och/eller<br />

anläggningar samt att inte införa en generell<br />

återhållsamhet för bebyggelse inom<br />

något område längs kusten innebär på lång<br />

sikt troligtvis en sammanhängande bebyggelsestruktur<br />

längs <strong>kommun</strong>ens västra sida,<br />

vilket kraftigt skulle reducera identiteten<br />

med ett flertal småskaliga kustsamhällen.<br />

En sådan struktur bedöms både för ambitionen<br />

att öka andelen helårsboende och att<br />

utveckla besöksnäringen innebära negativa<br />

konsekvenser.<br />

Längs väg 171, i den östra delen av <strong>kommun</strong>en,<br />

finns motsvarande noder. Att utnyttja<br />

noderna i detta område innebär dock<br />

ingen tätortsutveckling, utan en möjlighet<br />

att utveckla befintliga byar och områden<br />

med samlad bebyggelse. Noderna tillsammans<br />

med bebyggelsens småskalighet motiverar<br />

en utveckling utifrån den livsmiljö<br />

som beskrivs som bebyggelsegrupperingar<br />

utanför tätort. Sådana utvecklingsmöjligheter<br />

pekas ut för Todderöd, Lyckan och<br />

Gistad. Askum faller inom kategorin men<br />

undantas p g a sina höga kulturhistoriska<br />

värden, för vilka de negativa konsekvenserna<br />

kan bli stora vid en utbyggnad.<br />

Utveckling av bebyggelsegrupperingar<br />

utanför tätort kräver ett hänsynstagande till<br />

den befintliga bebyggelsestrukturen, vilket<br />

i enstaka bebyggelsekompletteringar ska<br />

prövas i bygglov och i större utbyggnadsprojekt<br />

ska prövas och beaktas i detaljplan.<br />

Lyckan ligger inom riksintresse enligt<br />

MB 4 kap. Verksamheter finns dock sedan<br />

länge etablerade inom området, och en successiv<br />

bebyggelseutveckling av bostäder<br />

har skett både genom enstaka bygglov och<br />

genom reglering i detaljplan. Den tidigare<br />

etableringen, det strategiska läget och den<br />

KONSEKVENSER<br />

237

KONSEKVENSER<br />

relativt okänsliga, befintliga bebyggelsestrukturen<br />

bedöms ge en utvecklingspotential.<br />

De områden som inom delar av stråket<br />

längs väg 171, 872, 873, 868 och 900 pekas<br />

ut som lämpligt utvecklingsområde<br />

utifrån livsmiljö landsbygd har en god tillgänglighet<br />

till större <strong>kommun</strong>ikationsstråk<br />

och huvudsakligen också till kollektivtrafik,<br />

vilket innebär en god tillgänglighet till<br />

tätorternas service, till arbetspendling mm.<br />

Områdena utmed väg 171 omfattas delvis<br />

av riksintresse enligt MB 4 kap. Tätortsutveckling,<br />

utveckling av servicecentra eller<br />

liknande är inte aktuellt inom dessa områden.<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> är dock positiv till<br />

boende på landsbygden. Den goda tillgängligheten<br />

i kombination med att en utbyggnad<br />

inom dessa områden i en begränsad<br />

omfattning fragmenterar landskapet motiverar<br />

en utveckling i dessa delar.<br />

För utveckling av ett attraktivt boende på<br />

landsbygden bedöms ett antal kriterier<br />

vara viktiga att uppfylla; större tomter,<br />

nära tillgång till storskaliga naturområden,<br />

mindre grupperingar av bostadshus mm.<br />

Dessa kriterier finns beskrivna och ett<br />

beaktande av dessa krävs vid en prövning<br />

av byggnation inom utpekade områden. I<br />

likhet med bebyggelsutvecklingen i den<br />

västra sidan av <strong>kommun</strong>en är det av stort<br />

värde att mellanrum bevaras mellan bebyggelsegrupperingar.<br />

Längs den västra sidan<br />

utgör tätorterna storskaliga bebyggelseområden<br />

som avgränsas från varandera<br />

genom utpekade mellanrum. Inom utpekade<br />

utvecklingsområden på landsbygden<br />

är en bebyggelseutveckling betydligt mer<br />

småskalig. Hänsynstagande till att bevara<br />

större oexploaterade markområden mellan<br />

beyggelsegrupperingarna är dock av stor<br />

betydelse både för attraktiviteten i boendet<br />

och för den visuellaupplevelsen av området<br />

och landskapet som helhet.<br />

Ett utpekande av områden lämpliga för<br />

utveckling av bebyggelse på landsbygd<br />

innebär en återhållsamhet i prövningen<br />

av bebyggelsegrupperingar (med fler än<br />

1-2 hus) inom övriga landsbygdsområdet.<br />

Detta för att begränsa fragmenteringen<br />

av landskapet för att bevara storskaliga<br />

natur- och kulturmiljöer. Dessa områden<br />

utgör en viktig potential för utvecklingen<br />

av besöksnäringen och för attraktiviteten<br />

av Sotenäs <strong>kommun</strong> som boendemiljö. En<br />

begränsad fragmentering är också en viktig<br />

förutsättning för jord- och skogsbrukets<br />

förutsättningar.<br />

Verksamhetsområden/<br />

t r a n s p o r t e r / s t ö r n i n g a r<br />

/utvecklingsområden<br />

Den strategiska beskrivningen kring verksamhetsutveckling<br />

innebär ett ställningstagande<br />

där störningspåverkande verksamheter<br />

som inte har ett behov av tillgång till<br />

havet så långt det är möjligt ska lokaliseras<br />

inom Hogenäs verksamhetsområde. Industriella<br />

verksamheter med omgivningspåverkan<br />

i form av lukt, intensiva/tunga<br />

transporter eller storskalig bebyggelse med<br />

behov av vattenkontakt ska så långt det är<br />

möjligt lokaliseras till Ödegården.<br />

Inom kategorin omgivningspåverkande<br />

verksamheter ingår verksamheter med ett<br />

stort transportbehov. Både Hogenäs och<br />

Ödegården är lokaliserade så att möjlighet<br />

finns att reducera behovet av tunga<br />

transporters genomfart genom centrala<br />

Kungshamn och övriga tätortsområden.<br />

Transporter till och från Ödegården innebär<br />

dock ett behov av trafikering genom<br />

Väjerns centrala delar. Transporter mellan<br />

de båda verksamhetsområdena kräver i<br />

dagsläget trafikering genom Kungshamns<br />

centrum och dessutom finns ett antal mindre<br />

verksamhetsområden med befintliga<br />

verksamheter inom tätortsområdena där<br />

transportbehovet kräver en trafikering genom<br />

de centrala delarna.<br />

Norra tvärleden, en förbifart norr om<br />

Kungshamn, redovisades redan i ÖP04.<br />

Dess syfte är att minska trafikeringen och<br />

bullerstörningarna i de centrala delarna av<br />

Kungshamn, inte minst längs Parkgatan.<br />

Tvärleden är ett alternativ som innebär att<br />

transporter mellan de båda utpekade verksamhetsområdena<br />

inte behöver påverka<br />

de centrala delarna av Kungshamn. Den<br />

innebär också en avlastning av trafiken<br />

genom centrum för transporter till och från<br />

befintliga,centrumnära verksamhetsområden<br />

som Klippsjön och Vägga. (Se vidare<br />

238

under rubriken Norra tvärleden/närrekreation<br />

nedan).<br />

Att förespråka en flytt av befintliga verksamheter<br />

i tätortsområdena till Hogenäs<br />

respektive Ödegården för att minska transportbehovet<br />

inom tätortsområdena anses<br />

inte vara rimligt eller önskvärt i dagsläget.<br />

På lång sikt är det dock önskvärt att verksamheter<br />

med stort transportbehov i så stor<br />

omfattning som möjligt finns på Hogenäs<br />

eller Ödegården. Nyetableringar av denna<br />

typ av verksamhet bör därför främst tillåtas<br />

i dessa områden.<br />

På kort sikt får ett sådant förslag begränsad<br />

effekt med hänsyn till att endast nyetableringar<br />

av dessa verksamheter styrs<br />

bort från tätortscentra. På lång sikt ger<br />

förslaget fördelar både genom en bättre<br />

miljö (mindre trafik/industribuller, mer<br />

trafiksäkert, mindre luftföroreningar) och<br />

genom frigörande av attraktiva markområden<br />

med möjlighet till utveckling av annan<br />

typ av verksamheter, bostäder mm samt<br />

förbättrade förutsättningar för att tillgodose<br />

allmänhetens tillgänglighet till attraktiva<br />

vattennära områden.<br />

Verksamheter utan omgivningspåverkande<br />

störningar ska i så stor utsträckning som<br />

möjligt integreras med boendemiljöer i<br />

samtliga tätortsområden eller på landsbygden.<br />

Dessa verksamheter förutsätts ha<br />

ett begränsat transportbehov. Störningspåverkan<br />

och miljöpåverkan av en sådan<br />

integrering bedöms uppvägas av att miljöer<br />

med en integration mellan boende, service<br />

och verksamheter ger ett mer levande<br />

samhälle. Avvägningen mellan vad som<br />

är störande/icke störande verksamheter är<br />

inte självklar. Förslaget att integrera icke<br />

störande verksamheter kan därmed innebära<br />

konflikter mellan näringsidkare och<br />

boende. Icke-störande verksamheter definieras<br />

som småskalig handel, kontor, vård<br />

och motsvarande. Småindustri mm faller<br />

därmed i en mellankategori för vilken<br />

mindre verksamhetsområden är viktiga. Ett<br />

antal befintliga sådana verksamhetsområden<br />

finns i <strong>kommun</strong>en och fler pekas ut i<br />

ÖP-förslaget. Av betydelse för kustsamhällenas<br />

identitet är att bevara denna typ av<br />

småindustriell verksamhet med behov av<br />

vatten, t ex båtvarv, liksom möjligheten att<br />

utveckla nya verksamheter kopplade till bl<br />

a energiproduktion.<br />

Långevik, norr om Väjern, pekas ut som<br />

utvecklingsområde med inriktning mot<br />

lager, småindustri och hantverk. Ur transportsynpunkt<br />

lämpar sig detta område för<br />

utveckling av verksamhet med logistik,<br />

lager mm. Utveckling av logistisk verksamhet<br />

i Långevik innebär en möjlighet att<br />

begränsa tunga transporter genom Kungshamn<br />

genom möjligheten med omlastning<br />

till mindre transportfordon och samordnade<br />

transporter.<br />

Utveckling av verksamhetsområdena<br />

Hogenäs, Ödegården, Stallebrottet och<br />

Långevik bedöms kunna innebära en<br />

betydande miljöpåverkan.<br />

Norra tvärleden/<br />

närrekreation<br />

Norra tvärledens syfte är att avlasta centrumtrafiken<br />

i Kungshamn och därmed<br />

förbättra bullersituationen, främst längs<br />

Parkgatan. Lokalisering av nyetablerade<br />

industriföretag till verksamhetsområden i<br />

tätortens utkant och på lång sikt en avveckling<br />

av transportkrävande verksamheter i<br />

tätortsområdenas centra kan ses som ett<br />

alternativ/komplement till tvärleden. Som<br />

beskrivs ovan under rubriken Verksamhetsområden-störningar-transporter-utvecklingsområden<br />

reducerar dock en tvärled<br />

dessutom trafikmängden och bullerstörningar<br />

från transporter mellan de utpekade<br />

utvecklingsområdena för verksamheter<br />

samt till och från befintliga, centrumnära<br />

verksamhetsområden som Klippsjön och<br />

Vägga.<br />

En tvärled, i den sträckning som tidigare<br />

föreslagits underlättar tillgängligheten<br />

mellan Kungshamn och Väjern, vilket<br />

samverkar med förslag till bebyggelseutveckling<br />

inom området mellan Kungshamn<br />

och Väjern. En ny tillfart söderifrån är en<br />

förutsättning för framtida bostadsutveckling<br />

mellan Kungshamn och Väjern; ur<br />

säkerhets-, störnings- och tillgänglighetssynpunkt.<br />

Då ett av norra Tvärledens syften är att<br />

reducera bullerstörningar för bostadsbe-<br />

KONSEKVENSER<br />

239

KONSEKVENSER<br />

byggelse längs parkgatan och Kyrkogatan<br />

är det av stor betydelse att en förbifart inte<br />

ger bullerstörningar för den bostadsbebyggelse<br />

som är lokaliserad, eller kan komma<br />

att lokaliseras i anslutning till tvärledens<br />

föreslagna sträckning. Bullerproblematiken<br />

ska begränsas; inte flyttas från ett område<br />

till ettt annat.<br />

Tvärledens sträckning innebär en barriäreffekt<br />

mellan de norra delarna av Kungshamn<br />

och det större närrekreationsområde<br />

som sträcker sig mellan Kungshamn, Väjern<br />

och Hovenäset. Det innebär att vägen,<br />

utan förbättrande åtgärder, ger en betydande<br />

försämring av tillgängligheten till närrekreation<br />

inom tätortsområdet. Tvärleden<br />

ökar troligtvis även bullernivåerna inom<br />

delar av närrekreationsområdet, vilket reducerar<br />

områdets värde för just rekreation.<br />

Kommunens inställning är dock att tvärleden<br />

är av sådan betydelse att den ligger<br />

kvar som framtida utvecklingsmöjlighet<br />

i översiktsplanen. Förutsättningen för en<br />

utbyggnad är dock att allmänhetens tillgänglighet<br />

till närrekreationsområdet säkras<br />

genom ett flertal passager över/under<br />

vägen. Åtgärder som begränsar vägens<br />

bullerpåverkan och visuella påverkan bör<br />

redovisas.<br />

Utbyggnad av norra Tvärleden kan<br />

innebära betydenade miljöpåverkan.<br />

Närrekreation &<br />

bostadsnära natur/<br />

kulturmiljö/förtätning<br />

Inom tätortsområdena ska en bebyggelseutveckling<br />

vara prioriterad. Förtätning och<br />

expansion förespråkas inom respektive<br />

tätortsområdes utvecklingsområde utifrån<br />

de kriterier som anges i kapitlet strategi.<br />

Bostadsnära natur och närrekreationsområden<br />

är dock av mycket stort värde för<br />

livskvaliteten i en tätortsmiljö. Dessa miljöer<br />

är inom tätortsområdena begränsade i<br />

storlek men ska hålla en hög kvalitet och<br />

funktionalitet.<br />

I översiktsplanen pekas ett antal närrekreationsområden<br />

ut. Det är områden som,<br />

inom varje tätortsområde, besitter stora<br />

rekreativa värden, dels genom en tillgång<br />

till naturområden av olika karaktär, dels<br />

genom tillgång till anläggningar av rekreativt<br />

värde i form av t ex badplatser,<br />

promenadstigar, motionsspår mm. Dessa<br />

områden ska prioriteras framför en bebyggelseutveckling.<br />

Utöver värnandet av de<br />

utpekade områdena ska tillgängligheten till<br />

dessa från bostadsområden och centrumområden<br />

värnas och prioriteras.<br />

Den bostadsnära naturen pekas inte ut i<br />

översiktsplanen. Dessa områden utgörs<br />

av småskaliga, allmänt tillgängliga utemiljöer<br />

inom tätortsområdena. Vikten av<br />

dessa områden är stor för den vardagliga<br />

upplevelsen av miljön i tätortsområdena.<br />

En inventering av denna typ av miljöer är<br />

ett viktigt underlag för de fördjupade översiktsplaner<br />

som i sin tur är av stor betydelse<br />

för tätortsområdenas framtida planering.<br />

Syftet med en sådan inventering är att<br />

bedöma vilka av utemiljöerna som har eller<br />

kan få ett rekreativt eller visuellt värde och<br />

vilka av områdena som utgör överblivna<br />

markytor utan funktion eller potentiellt rekreativt/visuellt<br />

värde. Med hänsyn till att<br />

bebyggelseutveckling ska prioriteras inom<br />

tätortsområdena kan utvecklingsområden<br />

för bebyggelse utifrån en sådan inventering<br />

pekas ut inom de obebyggda området<br />

där värdena som utemiljöer bedöms som<br />

begränsade. På motsvarande sätt kan områden<br />

med befintliga eller potentiella rekreativa/visuella<br />

värden pekas ut som områden<br />

som ska prioriteras som bostadsnära natur<br />

framför bebyggelseutveckling.<br />

Samtliga tätortsområden i <strong>kommun</strong>en omfattas<br />

i sin helhet av riksintresse enligt MB<br />

4 kap. Definieringen av tätortsutbredning<br />

och övergripande utvecklingsområde för<br />

respektive tätortsområde är Sotenäs <strong>kommun</strong>s<br />

sätt att hantera riksintressebeskrivningen<br />

om möjlighet till tätortsutveckling<br />

och utveckling av det lokala näringslivet.<br />

De områden inom tätortsutbredningarna<br />

som omfattas av riksintresse för naturvård<br />

och friluftsliv enligt MB 3 kap. utgör<br />

huvudsakligen närrekreationsområden.<br />

Där utpekad tätortsutveckling omfattas<br />

av dessa riksintressen ska en framtida detaljplaneprövning<br />

omfatta beskrivning av<br />

hänsynstagande till, hantering av och konsekvenser<br />

för respektive riksintresse.<br />

240

Samtliga tätortsområden omfattar bebyggelseområden<br />

med höga kulturhistoriska<br />

värden, vilka kan påverkas negativt av förtätningar<br />

och förändringar inom miljöerna.<br />

För varje utpekat sådant område finns en<br />

värdebeskrivning. Dessa är av stor betydelse<br />

för möjligheten att vid förändringar/<br />

förtätningar i bebyggelsemiljöerna kunna<br />

beakta och bevara de delar och förutsättningar<br />

som är väsentliga för områdets<br />

kulturhistoriska värde som helhet. Inga<br />

specifika utvecklingsmöjligheter pekas ut<br />

inom något av områdena med höga kulturhistoriska<br />

värden. De småskaliga utvecklingsmöjligheter<br />

som kan finnas i form av<br />

förtätningar och ombyggnation av enstaka<br />

fastigheter bör utredas i FÖP:ar med utgångspunkt<br />

i inventeringar av de värdefulla<br />

bebyggelsemiljöerna. Sandbogen, i<br />

direkt anslutning till den kulturhistoriskt<br />

värdefulla miljön vid hembygdsgården, ska<br />

särskilt ta hänsyn till dessa värden.<br />

De kulturhistorisk värdefulla områdena<br />

regleras, med undantag för gamla Hasselösund,<br />

av gamla, generösa detaljplaner.<br />

Att utifrån inventeringar och utvecklingsbeskrivningar<br />

i FÖP:ar upprätta nya detaljplaner<br />

för dessa områden är därmed ett sätt<br />

att både säkra bevarandet av specifika miljöer<br />

samt reglera möjligheter till utveckling.<br />

I de gamla delarna av Smögen, som<br />

omfattas av riksintresse för kulturmiljövård<br />

enligt MB 3 kap., är kravet på beaktande<br />

av kulturmiljön än starkare. En detaljplan<br />

för detta område har tidigare påbörjats.<br />

Fortsatt arbete med en sådan detaljplan<br />

bedöms ha hög prioritet.<br />

Strikt begränsade möjligheter till förändring<br />

inom kulturhistoriskt värdefulla<br />

bebyggelsemiljöer i tätortsområdenas centrala<br />

delar kan på sikt leda till begränsade<br />

möjligheter till levande samhällskärnor.<br />

Bristen på möjlighet att uppdatera sitt boende<br />

utifrån moderna krav på standard kan<br />

leda till att möjligheterna till ett attraktivt<br />

helårsboende i samhällskärnorna begränsas.<br />

Ett kraftigt begränsat helårsboende<br />

kan leda till försämrade förutsättningar för<br />

samhällsservice i dessa delar.<br />

Oexploaterade naturområden/exploatering/vindkraft/<br />

kraftförsörjning<br />

Kommunen är positiv till bebyggelseutveckling<br />

på landsbygden som uppfyller<br />

uppsatta kriterier med syfte att skapa attraktiva<br />

boendemiljöer utifrån de förutsättningar<br />

som landsbygden ger. Översiktsplanens<br />

förslag är att bebyggelseutveckling på<br />

landsbygden bör lokaliseras i anslutning<br />

till det befintliga vägnätet dels med hänsyn<br />

till tillgänglighet, men också med hänsyn<br />

till att undvika fragmentering av sammanhängande,<br />

oexploaterade markområden.<br />

Delar av de områden på landsbygden<br />

som pekas ut lämpliga för utveckling av<br />

bostadsbebyggelse omfattas delvis av<br />

riksintresse enligt MB 4 kap. Den goda<br />

tillgängligheten i kombination med att<br />

en utbyggnad inom dessa områden i en<br />

begränsad omfattning fragmenterar landskapet<br />

bedöms motivera en utveckling i<br />

dessa delar. Hänsynstagande till att bevara<br />

större oexploaterade markområden mellan<br />

tillkommande och befintliga bebyggelsegrupperingar<br />

är dock av stor betydelse<br />

både för attraktiviteten i boendet och för<br />

den visuella upplevelsen av området och<br />

landskapet som helhet.<br />

Ett utpekande av områden lämpliga för<br />

utveckling av bebyggelse på landsbygd<br />

innebär en återhållsamhet i prövningen<br />

av bebyggelsegrupperingar (med fler än<br />

1-2 hus) inom övriga landsbygdsområdet.<br />

Detta för att begränsa fragmenteringen<br />

av landskapet för att bevara storskaliga<br />

natur- och kulturmiljöer. Dessa områden<br />

utgör en viktig potential för utvecklingen<br />

av besöksnäringen och för attraktiviteten<br />

av Sotenäs <strong>kommun</strong> som boendemiljö. En<br />

begränsad fragmentering är också en viktig<br />

förutsättning för jord- och skogsbrukets<br />

förutsättningar. (Jämför beskrivning konfliktområde<br />

noder/mellanrum)<br />

Undvikande av fragmentering av landskapet<br />

är eftersträvansvärt även med hänsyn<br />

till andra former av exploatering t ex vindkraftverk,<br />

master och de anläggningar de<br />

för med sig i form av vägar mm.<br />

KONSEKVENSER<br />

241

I den vindkraftsutredningsom antogs av<br />

<strong>kommun</strong>styrelsen i februari 2010 identifieras<br />

30 områden med en teoretisk möjlighet<br />

att etablera vindkraft. Dessa områden<br />

sammanfaller naturligt med oexploaterade<br />

naturområden då ett visst skyddsavstånd<br />

krävs till befintlig bebyggelse.<br />

För vart och ett av de 30 områdena har en<br />

miljökonsekvensbedömning gjorts samt<br />

en landskaps<strong>analys</strong> med utgångspunkt i<br />

vindkraftsetablering. Utifrån detta underlag<br />

pekas tre områden ut i översiktsplanen som<br />

områden där <strong>kommun</strong>en är positiv till en<br />

prövning av vindkraftsetablering. Prövningen<br />

sker i form av bygglovsansökan<br />

och miljöprövning. Även inom utpekade<br />

områden kan en vindkraftsetablering påverka<br />

landskapet negativt.<br />

Berg<br />

Anslutningsmöjligheter till kraftnätet finns<br />

nära området. Ny anslutningsväg krävs.<br />

Fornlämningar finns inom och i anslutning<br />

till området. Områden med höga naturvärden<br />

finns inom och i anslutning till området<br />

som omfattas av riksintresse enligt MB<br />

4 kap. Bottnadalen i relativt nära anslutning<br />

omfattas av riksintresse för kulturmiljövård<br />

samt landskapsbildsskydd.<br />

Valla<br />

Goda vägförbindelser finns. Störningszonen<br />

för en utbyggnad av vindkraft skulle<br />

vid en utbyggnad fångas in i störningszonen<br />

för industriområdet. En utbyggnad får<br />

inte innebära att möjligheten till utveckling<br />

av industriverksamheter begränsas.<br />

Området omfattas av riksintresse enligt<br />

MB 4 kap. och ligger i nära anslutning till<br />

Klevekilens naturreservat.<br />

Utbyggnad av vindkraft innebär med<br />

största sannolikhet ett behov av förstärkning<br />

av kraftledningsnätet. Nya luftledningar<br />

genom <strong>kommun</strong>en kan i sig ge en<br />

stor påverkan på landskapsbilden. Frågan<br />

om förstärkning ligger hos ägaren av ledningsnätet.<br />

Kommunens bedömning är att<br />

en förstärkning i samma sträckning som<br />

befintligt ledningsnät är att föredra.<br />

Etablering av vindkraft inom utpekade<br />

områden kan innebära betydande miljöpåverkan.<br />

En sådan bedöming ska göras<br />

utifrån varje enskild ansökan. I det fall<br />

miljö- och byggnämnden bedömer att<br />

ansökt exploatering innebär en betydande<br />

miljöpåverkan ska ärendet prövas av<br />

Länsstyrelsen.<br />

Vågkraft/<br />

kraftförsörjning/<br />

yrkesfiske/farleder/<br />

naturvärden<br />

KONSEKVENSER<br />

Området ligger inom störningszonen för<br />

Valla stentäkt, ny anslutningsväg krävs<br />

dock. Området ligger i nära anslutning till<br />

värdefulla natur- och kulturmiljöer. Avståndet<br />

till riksintresseområdet för kulturmiljövård<br />

i Tossene är ca 300 m. Ett flertal fornlämningar<br />

finns inom och i nära anslutning<br />

till området. Området berörs av vägar/stigar<br />

av betydelse för det rörliga friluftslivet.<br />

Konsekvenserna av en etablering i området<br />

bedöms bli måttliga till stora.<br />

Hogenäs<br />

Befintliga vindkraftverk inom området<br />

bedöms innebära att påverkan av en nyetablering<br />

begränsas. Konsekvenserna för<br />

miljö och landskapsbild bedöms bli små<br />

om verkens totalhöjd begränsas till 100m.<br />

Ett områden inom Sotenäs <strong>kommun</strong> redovisas<br />

som utvecklingsområde för vågkraft.<br />

Området omfattas delvis av riksintresse för<br />

yrkesfisket. Etablering av vågkraft inom<br />

området kan innebära vissa konflikter med<br />

yrkesfisket, bl a för kräftfiske och berör de<br />

yttre farlederna, dock inte farleder av riksintresse.<br />

Huvuddelen av området omfattas av riksintresse<br />

för naturvård och friluftsliv enligt<br />

MB 3 kap.<br />

Området ligger inom Försvarsmaktens övnings-<br />

och skjutområde. Försvarsmakten<br />

har i ett yttrande dock meddelat att man<br />

inte har någon erinran för vågkraftsetablering<br />

i det utpekade läget.<br />

242

Ett ärende om tillståndsprövning för etablering<br />

av vågkraft är under prövning av<br />

miljödomstolen.<br />

Anslutning av vågkraftsanläggningen till<br />

kraftnätet föreslås vid befintlig anslutningspunkt<br />

vid Hagaberg, Kungshamn.<br />

För vågkraftsetablering gäller, i likhet med<br />

vindkraftsetablering, med största sannolikhet<br />

ett behov av förstärkning av kraftledningsnätet.<br />

Nya luftledningar genom<br />

<strong>kommun</strong>en kan i sig ge en stor påverkan på<br />

landskapsbilden. Frågan om förstärkning<br />

ligger hos ägaren av ledningsnätet. Kommunens<br />

bedömning är att en förstärkning i<br />

samma sträckning som befintligt ledningsnät<br />

är att föredra.<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong> ser generellt positivt på<br />

en vågkraftsetablering. Produktionen av<br />

energi från förnyelsebar energikälla är i sig<br />

positivt och överensstämmer med <strong>kommun</strong>ens<br />

viljeinriktning kring energiutveckling.<br />

Att etableringen dessutom tillskapar ett<br />

antal arbetstillfällen inom en näringsgren<br />

som bedöms ha stor framtida utvecklingspotential<br />

är ytterligare en mycket positiv<br />

aspekt. Arbetstillfällen ger förutsättningar<br />

för en ökning av den helårsboende befolkningen.<br />

Utveckling av en näring som har en stark<br />

anknytning till havet medverkar till att<br />

stärka Sotenäs <strong>kommun</strong>s identitet som<br />

kust<strong>kommun</strong>.<br />

Havsnivåhöjning/<br />

befintlig bebyggelse<br />

För nytillkommande bebyggelse finns riktlinjer<br />

kring lägsta grundläggningsnivå med<br />

hänsyn till framtida havsnivåhöjning på<br />

+2.5 m. För omfattande delar av tätortsområdena<br />

i Sotenäs <strong>kommun</strong> ligger befintlig<br />

bebyggelse under denna nivå.<br />

Samtliga tätorter i <strong>kommun</strong>en har utvecklats<br />

med utgångspunkt i havet och kusten,<br />

vilket innebär att de lägst och mest vattennära<br />

delarna också är de äldsta, med centrumfunktioner<br />

och en stor andel bebyggelse<br />

med högt kulturhistoriskt värde.<br />

Även idag utgör vattenkontakten och tillgängligheten<br />

till havet en av de främsta<br />

attraktionskrafterna för tätorterna, både<br />

som boende- och besöksmiljö. Att bevara<br />

centrumfunktioner i havsnära lägen och att<br />

bevara kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljö<br />

är därmed av största betydelse<br />

och högt prioriterat.<br />

Åtgärdsområden pekas ut i planförslaget<br />

som en definition av de områden där befintlig<br />

bebyggelse, servicefunktioner, infrastruktur<br />

mm ligger på en marknivå som<br />

understiger +2.5m och där värdet; kulturhistoriskt,<br />

tillgänglighetsmässigt och för<br />

tätortens attraktivitet som helhet, bedöms<br />

vara så stort att långsiktiga åtgärder för att<br />

skydda befintlig miljö vid framtida havsvattennivåhöjningar<br />

är relevant. Utöver det<br />

långsiktiga skyddet mot havsnivåhöjning<br />

bör områdena skyddas mot en mer kortsiktig<br />

problematik i form av översvämningar<br />

och liknande.<br />

Vid ett bevarande av befintliga bebyggelsemiljöer<br />

i låglänta områden innebär riktlinjerna<br />

en konflikt avseende tillgänglighet<br />

samt en påverkan på samhällsbilden som,<br />

främst i områden med högt kulturhistoriskt<br />

värde, kan få negativa konsekvenser. Kommunens<br />

ansvar för framtida klimatförändringar<br />

kommer i konflikt med historiska<br />

värden och den grundläggande attraktiviteten<br />

i samhällskärnorna.<br />

Utpekandet av åtgärdsområdn innebär inga<br />

lösningar, utan belyser snarare en problematik<br />

som kräver bearbetning.<br />

Djupare studier kring havsnivåhöjningens<br />

konsekvenser på tätorterna och dess befintliga,<br />

bebyggda miljöer samt resonemang<br />

kring alternativa lösningar bör göras i<br />

FÖP:ar för vart och ett av tätortsområdena.<br />

Förbifart Örn/färja/<br />

Bohus Malmön<br />

Tidigare ställningstaganden gör gällande<br />

att all bebyggelse- och verksamhetsutveckling<br />

på Bohus-Malmön eller längs tillfartsvägen<br />

från väg 872 förutsätter utbyggnad<br />

av en förbifart vid Örn. Förbifarten innebär<br />

en bättre tillgänglighet till och från färjeläget<br />

vid Tullboden och en förbättrad trafiksäkerhet.<br />

En vägutredning utfördes under<br />

2007 utifrån det förslag till förbifart som<br />

KONSEKVENSER<br />

243

KONSEKVENSER<br />

tagits fram av Vägverket 1976-1977.<br />

Vägsträckningen påverkar ett område med<br />

fasta fornlämningar. Fortsatt utredningsarbete<br />

kring förslagen vägsträckning innebär<br />

därmed omfattande arkeologiska utredningar<br />

med osäkert resultat kring möjligheten<br />

att bygga vägen. Rimliga alternativa<br />

sträckningar för tillfart till Bohus-Malmön<br />

saknas. Frågan om förbifart ska under 2010<br />

belysas i ett programarbete för Gulldalsbrottet/Rävdalsbrottet.<br />

Tillgängligheten till och från Bohus-Malmön<br />

påverkas i allra högsta grad även av<br />

färjeanslutningen, framför allt sommartid.<br />

Långa köer till och från färjan ger långa<br />

väntetider och en osäkerhet kring restiden<br />

som försvårar t ex pendling.<br />

Tillgänglighetsproblemen i kombination<br />

med avsaknad av barnomsorg, skola samt<br />

vård och service utöver den mest grundläggande<br />

försvårar ett helårsboende, framför<br />

allt sommartid och för barnfamiljer.<br />

För förbättringar i tillgängligheten mellan<br />

Bohus-Malmön och fastlandet är en ökning<br />

av färjans kapacitet det alternativ som bedöms<br />

som mest lämpligt. Tätare turer med<br />

befintlig färja är möjligt vintertid. Sommartid<br />

kör dock färjan kontinuerligt. Broalternativet<br />

har diskuterats, men bedöms<br />

inte som rimligt eller önskvärt.<br />

En ökning av färjans kapacitet skulle<br />

innebära bättre förutsättningar för tillgängligheten<br />

både för fritidsboende och helårsboende.<br />

Med det befolkningsunderlag som<br />

finns i <strong>kommun</strong>en idag är det dock osäkert<br />

om en ökad helårsboende befolkning skulle<br />

vara tillräckligt för att generera förbättringar<br />

inom vård, skola och omsorg på ön.<br />

Som vision i planförslaget redovisas möjligheten<br />

till utveckling av personfärja mellan<br />

Kungshamn och Stallebrottet/Bohus-<br />

Malmöns centrum med förslag till fortsatt<br />

linjesträckning till Preemraff och Lysekil.<br />

En personfärja som ansluter till centrala<br />

tätortsområden och arbetsplatser kan ge<br />

Bohus-Malmön en ökad attraktivitet för<br />

helårsboende. Bristen på skola, omsorg och<br />

större omfattning av arbetsplatser gör ett<br />

helårsboende svårt. Att transportvägen till<br />

servicefunktioner och arbetsplatser är relativt<br />

stor genom att färjan inte ansluter till<br />

en tätort ökar svårigheten. Visionen om att<br />

få kollektivtrafik med båt mellan Kungshamn<br />

och Lysekil innebär stora avståndsvinster<br />

för exempelvis arbets- och skolpendling.<br />

Kopplingen till Bohus-Malmön<br />

och den utvecklingspotential av arbetsplatser<br />

som finns i Stallebrottet samt Preemraff<br />

med ett antal arbetspendlare från Sotenäs<br />

ger ett ökat potentiellt underlag. Kollektivtrafik<br />

med båt är dyr och underlaget är<br />

i dagsläget begränsat. Möjligheten till en<br />

sådan reguljär båttrafik är därför visionär,<br />

men bör i den långsiktiga planeringen fortsatt<br />

beaktas.<br />

Bohus-Malmön har relativt stora markresurser<br />

som bedömts som lämpliga för<br />

bebyggelseutveckling med ett fokus på<br />

fritidshus. En avvägning mellan bebyggelseutveckling<br />

och de höga natur-, kultur<br />

och rekreationsvärden som Bohus-Malmön<br />

besitter, inte minst genom de unika miljöer<br />

som stenindustrin gett upphov till, är i sig<br />

en fråga i behov av fördjupning. Detta ska<br />

ske i en fördjupning av översiktsplanen.<br />

Oavsett förbättringar av färjans kapacitet<br />

anses förbifart Örn vara av stor betydelse.<br />

Trafiksäkerheten är i behov av förbättring,<br />

främst genom Örn, även utan någon bebyggelseutveckling<br />

alls. För att kunna utveckla<br />

bebyggelse i anslutning till Örn, Örns<br />

camping samt för en landsbygdsutveckling<br />

i anslutning till väg 873 är förbifarten av<br />

avgörande betydelse.<br />

Utbyggnad av en förbifart vid Örn kan<br />

innebära betydande miljöpåverkan.<br />

Åbyfjordenexploatering/<br />

bevarandevärden<br />

Åbyfjorden och dess omgivningar utgör en<br />

skyddsvärd miljö. Vattenområdet omfattas<br />

av Natura 2000-skydd. Stora delar av området<br />

omfattas av riksintresse för naturvård<br />

och friluftsliv, den inre delen omfattas av<br />

landskapsbildsskydd och området omfattas<br />

i sin helhet av särskilda hushållningsbestämmelser.<br />

Naturreservat finns vid Bua<br />

hed och vid Åby säteri.<br />

Det vattennära, natursköna läge som mark-<br />

244

områdena längs Åbyfjorden utgör innebär<br />

en attraktionskraft för bostadsutveckling.<br />

En stort exploateringstryck råder längs<br />

hela fjorden.<br />

En konsekvens av att tillgodose de exploateringsintressen<br />

som finns i området är<br />

spridd bebyggelse längs hela fjorden med<br />

större, tätare bebyggelsegrupperingar inom<br />

vissa områden. En sådan bebyggelsestruktur<br />

ger en fragmentering av landskapet,<br />

inte minst det strandnära landskapet vilken<br />

begränsar allmänhetens upplevelse av, och<br />

tillgång till strand- och vattenområdet.<br />

rekreationsvärdena längs fjorden och för<br />

att studera möjligheterna för bebyggelsekomplettering<br />

ur ett helhetsperspektiv ska<br />

en FÖP för hela området upprättas. I en<br />

prioritering mellan de FÖP:ar som bedöms<br />

som nödvändiga i den översiktliga planeringen<br />

för Sotenäs <strong>kommun</strong> ges en FÖP för<br />

Åbyfjorden högsta prioritet.<br />

Fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden<br />

bör göras tillsammans med Lysekils <strong>kommun</strong><br />

då det gemensamma vattenrummet är<br />

utgångspunkten och då en eventuell bebyggelseutveckling<br />

i anslutning till fjorden<br />

påverkar båda sidor.<br />

Med utgångspunkt i de särskilda hushållningsbestämmelser<br />

som omfattar hela området<br />

får exploateringföretag och andra ingrepp<br />

i miljön endast komma till stånd om<br />

det kan ske på ett sätt som inte påtagligt<br />

skadar områdets natur- och kulturvärden (4<br />

kap 1§ MB). Turismen och friluftslivtets,<br />

främst det rörliga friluftslivets, intressen<br />

ska särskilt beaktas vid bedömning av tillåtligheten<br />

av exploateringar mm.<br />

Ett antal befintliga bebyggelsegrupperingar<br />

finns längs Åbyfjorden. Ingen av dessa<br />

utgör någon tätort. Den befolkningsmängd<br />

och servicenivå som finns i <strong>kommun</strong>en ger<br />

inte underlag för utveckling av någon ny<br />

tätort. Det innebär att undantaget från de<br />

särskilda hushållningsbestämmelserna inte<br />

kan åberopas.<br />

Kommunens ställningstagande är med utgångspunkt<br />

i ovanstående beskrivning att<br />

en omfattande exploatering längs Åbyfjorden<br />

inte är lämplig. Prövning av en viss<br />

bebyggelsekomplettering med utgångspunkt<br />

i de riktlinjer som ges i beskrivningen<br />

av utvecklingen av bebyggelse på<br />

landsbygd under kapitlet Strategi/boende<br />

& byggande kan vara rimlig med hänsyn<br />

till områdets attraktivitet. Områden i nära<br />

anslutning till Åbyfjorden pekas dock inte<br />

specifikt ut i planförslaget som lämpligt<br />

utvecklingsområde för bostadsbebyggelse<br />

på landsbygd. Tillgängligheten till de större<br />

vägarna, tillgång till kollektivtrafik och<br />

därmed tillgänglighet till servicefunktioner,<br />

arbetspendling mm är för begränsad och de<br />

utpekade värdena alltför höga för att området<br />

i anslutning till fjorden skulle utgöra ett<br />

sådant område.<br />

För att värna de höga natur-, kultur- och<br />

KONSEKVENSER<br />

245

UNDERLAGSMATERIAL<br />

i urval<br />

Skrivna källor<br />

5 <strong>kommun</strong>er-en gemensam strukturbild, <strong>kommun</strong>erna i norra Bohuslän, 2009<br />

Analys av fem översiktsplaner, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2007<br />

Ansökan om koncession enligt naturgaslagen (2005:403), Swedegas & GASCO, 2008<br />

Avfallsplan, Sotenäs, Tanum, Munkedal och Lysekils <strong>kommun</strong>er, 2008<br />

Bebyggelseplaneringens betydelse för landskapsfragmenteringen, Boverket, januari 2008<br />

Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, Boverket, 1996:1<br />

Boken om översiktsplan del I-III, Boverket, 1996<br />

Bostadsmarknaden i Västra Götalands län-summering och <strong>analys</strong> 2008, Länsstyrelsen Västra<br />

Götalands län, rapport 2008:62<br />

Bostadsnära natur, Boverket, 2007<br />

Bygg för morgondagens klimat, Boverket, 2009<br />

Bygga bohuslänskt<br />

Cykelbana Hovenäset-Gerlesborg?, Vägverket, 2003<br />

En levande och hållbar landsbygd, Lantmäteriet, 2006<br />

Energiplan, Sotenäs <strong>kommun</strong>, 1990<br />

Folkhälsoplan, Sotenäs <strong>kommun</strong>, 2005<br />

Fördjupad översiktsplan Kungshamns centrum, Sotenäs <strong>kommun</strong>, 2004<br />

Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program, Naturvårdsverket,<br />

2009:01<br />

Handlingsplan för utveckling av besöksnäringen i Fyrbodal, remissversion 0.9, Fyrbodals<br />

<strong>kommun</strong>alförbund, 2009<br />

Hållbar stadsutveckling, Sveriges Arkitekter, 2008<br />

Kommunfakta, SCB, 1994-2007<br />

Kommunstyrelsens inriktningsmål, Sotenäs <strong>kommun</strong>, 2009<br />

Kulturmiljöer i Sotenäs <strong>kommun</strong>-kulturhistoriskt underlag för översiktsplan 2010, Bohusläns<br />

museum, rapport 2009:48<br />

Kustorter i Göteborgs och Bohus län-bebyggelsens tillväxt och framtid, Westerlind, Byggforskningsrådet,<br />

1983<br />

Kustorter i Göteborgs och Bohus län-Sotenäs <strong>kommun</strong>, Westerlind, Byggforkningsrådet/<br />

Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 1983<br />

Kyststien Östfold kuststigen Bohuslän, ???<br />

Landskaps<strong>analys</strong> och miljökonsekvensbeskrivning- vindkraft i Sotenäs <strong>kommun</strong>, Ramböll<br />

Sverige AB, november 2008<br />

Ledningsplan vid extraordinär händelse, Räddningstjänsten Sotenäs <strong>kommun</strong>, ...<br />

Markpolicy, Sotenäs <strong>kommun</strong>, 1996<br />

Miljöbalken (1998:808)-MB<br />

Miljömål för Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län/skogsstyrelsen,<br />

2008:37<br />

Möjligheter för helårsboende, Helmfridsson, Kronander, Mangold- Chalmers tekniska högskola,<br />

2007<br />

246

Naturvårdsplan, utkast, Sotenäs <strong>kommun</strong>, 2007<br />

Näringslivspolitiskt program, Sotenäs <strong>kommun</strong>, 2004<br />

Omvärlds<strong>analys</strong> för Norra Bohuslän, <strong>kommun</strong>erna i norra Bohuslän, 2008<br />

Plan- & bygglag (1987:10)-PBL<br />

Plan för full delaktighet, Sotenäs <strong>kommun</strong>, 2006<br />

Regionalt underlag för samhällsplanering i Region Väst, Vägverket, publikation 2009:72<br />

Risk- & sårbarhets<strong>analys</strong>, Sotenäs <strong>kommun</strong>, 2009<br />

Riskhantering i översiktsplaner, Räddningsverket, 2004<br />

Småhusbeståndet fördelat på permanentbostäder och fritidshus samt BOSTADSPAK 2008,<br />

SCB, 2009<br />

Smögen-ett diskussionsunderlag för vidareutveckling av denna orts<strong>analys</strong>, Sotenäs <strong>kommun</strong>,<br />

miljö- & byggkontoret, 2006<br />

Stigande vatten i samhällsplaneringen- Rekommendationer för planering av bebyggelse vid<br />

Vänern, Bohuskusten och i inlandet, länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2009<br />

Strandskydd – en vägledning för planering och prövning, Boverket & Naturvårdsverket,<br />

2009:4<br />

Strategisk plan för utveckling av besöksnäringen i norra Bohuslän, <strong>kommun</strong>erna i norra Bohuslän,<br />

2006<br />

Säkerhetsstrategi för hamnområden i Sotenäs <strong>kommun</strong>s, Sotenäs <strong>kommun</strong>, 2007<br />

The image of the city, K.Lynch, 1960<br />

Tillståndsansökan vågkraft i Sotenäs, Seabased Industry AB, 2009 (M 3086-09:9)<br />

Trafiknäts<strong>analys</strong> i Kungshamn, Sotenäs <strong>kommun</strong>, 2000<br />

Upplevelsevärden-sociala kvaliteter i den regionala grönstrukturen, Regionplane- & trafikkontoret,<br />

rapport 4, 2001<br />

Utredning om framtida organisation för grundskola och förskola, Sotenäs <strong>kommun</strong>, 2004<br />

Vindkraftsutredning 2010, Sotenäs <strong>kommun</strong>, 2010<br />

Vision 2020. Sotenäs <strong>kommun</strong>, 2007<br />

ÖP 90, översiktsplan Sotenäs <strong>kommun</strong>, 1990<br />

ÖP 04, översiktsplan Sotenäs <strong>kommun</strong>, 2004<br />

Översiktlig skredriskkartering-Sotenäs <strong>kommun</strong>, Bohusgeo, 1994<br />

Digitala källor<br />

www.boverket.se<br />

www.lansstyrelsen.se (GIS-data, mars 2009)<br />

www.naturvardsverket.se<br />

www.smhi.se<br />

www.ssi.se<br />

www.vattenmyndigheten.se<br />

www.visst.lst.se<br />

247

samrådshandling<br />

översiktsplan<br />

för<br />

Sotenäs<br />

<strong>kommun</strong><br />

mars 2010<br />

Sotenäs <strong>kommun</strong><br />

456 80 Kungshamn<br />

Besök: Hallindenvägen 17, Kungshamn<br />

Telefon: 0523-66 40 00<br />

Fax: 0523-66 45 09<br />

E-post: registrator.<strong>kommun</strong>@sotenas.se<br />

Hemsida: www.sotenas.se

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!