pdf, nytt fönster - Skellefteå kommun

Skellefteå tidningen 

En hel tidning om Skellefteå kommun 

Nummer 4/2008 

Hälsa: 

Skellefteå – en 

allergivänlig 

kommun 

Gruvans betydelse för 

skelleftebygden 

Elever bygger skola i 

afrikanska Ghana 

Niko Dimitrakos 

hockeyproffs i Skellefteå 

Skellefteåtidningen 4/2008 1

Skellefteå-tidningen ges ut av 

Skellefteå kommun. 

4 

Ansvarig utgivare: Pär Lindqvist 

Redaktör: Marie Nilsson 

Tryck: GTC Luleå 

Produktion: K2, Lisbeth Burman, 

Charlott Holmqvist 

Medarbetare i detta nummer: 

Fredrik Andersson 

Maria Bohlin 

Patrick Degerman 

Paulina Holmgren 

Ann Johansson 

Erica Lång 

Evelina Nilsson 

Hans-Jörgen Ramstedt 

Steve Sandström 

Erland Segerstedt 

Lars Westerlund 

632 

Adress: Skellefteå kommun 

KLK, informationsenheten 

931 85 Skellefteå 

E-post prenumerationsfrågor: 

kundtjanst@skelleftea.se 

krönika Marie Nilsson 

E-post redaktionen: 

redaktion@skelleftea.se 

Fax: 0910-73 50 36 

Hemsida: www.skelleftea.se 

ISSN: 1403-4069 

Skellefteå-tidningen delas ut 

till samtliga hushåll i Skellefteå 

kommun och skickas till vissa 

utflyttade kommuninvånare. 

Skellefteå-tidningen ges även ut 

som taltidning. 

Skellefteå-tidningens idé: 

På ett trovärdigt och enkelt sätt 

ska Skellefteå-tidningen förmedla 

kommunal information och ge en 

ärlig bild av Skellefteå. 

Foto omslag: 

Patrick Degerman 

På omslaget: 


Exotiska Skellefteå 

Som hemvändare ser jag många saker med nya ögon. I går gjorde jag en hjortrontårta 

med ”äkta” hjortron. Min före detta skånska svärfar fick varje år en burk hjortronsylt som 

min mor gjort och den vårdades ömt. Ingen fick röra den och varje lördag tog han högtidligt 

en sked hjortronsylt och blundade för att ingenting skulle få förstöra upplevelsen. 

Kan tillägga att han odlade blåbär i sin trädgård. 

Från USA kom förra året ett glatt gäng för att uppleva mina hemtrakter. De höll sig 

vakna för att inte missa midnattsljuset och spelade golf fram till småtimmarna. Min tyska 

vän på besök satt i timmar och stirrade in i skogen, med tårar i ögonen. Hon kommer i 

och för sig från Ruhrområdet, men ändå… För oss ter sig vardagen inte så märkvärdig, 

men för så många andra är Skellefteå verkligen exotiskt. 

Destination Skellefteå ska vara en samlande kraft i kampen för att få hit besökare och 

ett attraktivt Skellefteå. Ekvationen verkar enkel: Ju fler som upptäcker stans kvaliteter 

och reser hit desto mer gynnas Skellefteå. På sidan 19 kan du läsa mer om deras visioner. 

Marie Nilsson, redaktör 

2 Skellefteåtidningen 4/2008

Innehåll 

4 Den fria teatergruppen Sälteatern 

6 En dag med hockeyproffset 


11 Elevers rättigheter främjas 

12 Skellefteå Schlagerstad 2009 

14 Skelleftetjej är olympisk fystränare 

16 Boliden – guld värt 

4 

19 Destination Skellefteå 

20 Allergivänlig kommun 

16 

för alla invånare 

22 Lättläst 

24 I korthet 

26 På gång i vinter 

29 Obygden 

30 Möt Olga 105 år 

32 

31 Kartan 

32 Elevbygge i Ghana 

4. Sälteatern är en fri teatergrupp i 

Skellefteå som inte låter sig etiketteras. 

6. Det finns ett liv utanför hockeyn. Hur 

ser vardagen ut för hockeyproffset Niko 

Dimitrakos? 16. Boliden är fortfarande 

den industriella motorn i Skellefteregionen. 

Här ser vi arbetartåget i Rönnskär 

1946. 32. I över ett år har byggeleverna 

på Kaplansskolan kämpat och samlat in 

pengar för att själva bygga en skola i 

Afrikanska Ghana. 

God jul & Gott nytt år 

önskar personal och förtroendevalda 

på Skellefteå kommun. 


”Vi är en här- och nu 

Som ett slag i magen eller en klump i halsen – bra 

teater ska kännas i kroppen. Det menar Sälteatern, 

en fri teatergrupp i Skellefteå, som inte låter sig 

etiketteras. 

– Vi vill sätta riktiga människor av i dag på 

scenen, säger skådespelaren Mattias Kågström. 

Årets julshow blir något utöver både julglögg och 

tomtebloss – utlovar ensemblen. 

Text Ann Johansson Foto Paulina Holmgren 

Det är knäpp tyst bland teaterpubliken. 

Inte en applåd – trots att föreställningen 

är över. 

– Så var det ofta när vi framförde pjäsen 

”Var är alla?”, som handlar om våldtäkt 

bland unga. Obehaget hängde kvar i rummet 

och måste smältas. Den reaktionen är 

lika mycket värd som en stor applåd, säger 

Mattias Kågström. 

– Eller när någon i publiken säger ’Åh, jag 

har ont i magen’, då vet man att man berört, 

inflikar Niklas Larsson. 

Jag träffar Niklas, Mattias och Olov Häggmark 

i Sälteaterns lokal i centrala Skellefteå. 

Trion utgör en knapp halva av den totalt sjuhövdade 

ensemblen. Nästa höst firas det tioårsjubileum, 

berättar de – inte utan stolthet. 

Inte bli mossigt 

”Sälteatern verkar för engagerande nutidsteater 

och för att nå en oinvigd publik”, står det 

på gruppens hemsida. Vad innebär då det? 

– Det vi tar upp handlar om världen i dag. 

Som i Romeo vs Hamlet, där vi kopplar två 

klassiker till nutid. Tanken är att ingen ska 

behöva känna att ’vad mossigt, detta angår 

inte mig’, förklarar Olov. 

Pjäsen är en vendetta mellan Romeo och 

Hamlet där publiken uppmanas att utse 

vem det är mest synd om. Men nyskapande 

är inget självändamål. Det är gruppen noga 

med att poängtera. 


Räddningstjänsten 

saknar deltidsbrandmän 

Platt fall eller en enorm förlösning. När Sälteatern spelar improvisationsteater, och 

publiken får bestämma scener, kan allt hända – som här i föreställningen Moment 20:00. 

Sälarna är Niklas Larsson, Mattias Kågström, David Johansson och Olov Häggmark. 

Rekryteringen av brandmän till orterna 

utanför Skellefteå är ofta problematisk, och 

just nu är det till Jörn som är svårast. För att 

bredda underlaget har räddningstjänsten vid 

flera tillfällen genomfört prova-på-dagar för 

kvinnor, och nu är sex kvinnor anställda som 

brandmän. Som deltidsbrandman har du 

jour var tredje eller fjärde vecka och under 

beredskapsveckan ska du vara tillgänglig 

dygnet runt, på arbetsplatsen eller i hemmet. 

När larmet går ska du vara klar för utryckning 

på brandstationen inom fem minuter och 

du ska delta regelbundet i utbildningar och 

övningar. I Skellefteå finns det tio räddningsstyrkor 

och huvudbrandstationen ligger på 

Solbacken. Stationer finns även i Boliden, 

Bureå, Burträsk, Bygdsiljum, Byske, Fällfors, 

Jörn, Lövånger och Skelleftehamn. 

Några av kraven som ställs är körkort 

behörighet B, fullt frisk, tillstånd från 

huvudarbetsgivare och att bo och arbeta 

på orten så att anspänningstid (fem minuter 

från larm till att brandbil lämnar 

brandstation) kan uppfyllas. Mer om krav, 

rekrytering och stationer finns på www. 

skelleftea.se/brand 

-teater” 

Drivkraften är snarare en öppenhet utåt. 

Inspirationen hämtas från ”allt som berör”, 

tv, film eller ett aktuellt ämne och ibland 

uppstår korsbefruktningar. 

– Som när jag såg filmen Suburbia som 

visade sig bygga på en pjäs. Den utspelades i 

90-talets Amerika, men i vår version är det nutid 

i en norrländsk småstad, berättar Mattias. 

Stundens magi 

Just denna kväll ska de till Norsjö och spela 

Fritt Impro, som bygger på improvisation ‐ en 

av Sälteaterns grundpelare. 

– Improvisationsteater är stundens magi. 

Den bygger på överenskommelsen att vi inte 

har en aning om vad publiken ska be oss göra. 

Det blir en härlig förlösning om allt går i lås, 

säger Niklas. 

Olov, Mattias och Niklas kallar sig självlärda, 

autodidakter. Alla har börjat banan 

med jobb på Västerbottensteatern. Lite 

trevande inledde Mattias och Niklas 1997 

ett teaterprojekt på fritiden. Projekten blev 

fler och 1999 föddes Sälteatern. 

– Då vände vi oss mycket till ungdomar, 

eftersom det saknades teater för dem i stan. 

I dag gör vi teater för alla åldrar. Kanske en 

naturlig utveckling eftersom vi blivit äldre, 

säger Niklas och Mattias och skrattar. 

Skellefteå ‐ bra teaterstad 

Sälteatern kallar sig ironiskt för en ”här och 

nu-teater”. För vem vet vad som händer 

om fem år? 

– Förhoppningsvis har vi då en stadig 

ekonomisk grund att vila på. I höst har vi 

faktiskt varit uppbokade och inte haft en 

krona i bidrag. 

Just nu tränar de inför premiären av 

julshowen på Västerbottensteatern den 

2 december. 

– Teaterklimatet är bra här i Skellefteå. 

Men ännu saknar vi en bra, alternativ scen 

att spela på, avslutar Olov. 

Betala hemma 

Många föräldrar tycker det är svårt att ta 

betalt av sina vuxna barn som bor hemma. 

Men det kan faktiskt vara en nackdel för 

barnen om de inte behöver betala för sig. 

Betalar de inte för sig är det stor risk att 

de inte blir självständiga människor eller 

kan klara sig själva. I Konsumentverkets 

broschyr ”Koll på pengarna” kan man se 

beräkningar på hur mycket barnet kostar 

per månad när det gäller mat, hygien etc. 

Vad bör då en ”hungrig mambo” betala 

hemma? Om lunchen äts ute fem dagar i 

veckan ska vuxna tjejer betala 3 440 kronor 

i månaden för mat, hushållsavgifter som telefon, 

hyra, el och liknande. Vuxna killar som 

bor hemma ska betala 3 780 kronor. 

I den 16 sidor långa broschyren kan man 

till exempel få lära sig göra en budget, tips 

om försäkringar, om luriga småköp, om 

sparande och lån samt om bilkostnader. 

Vill du ha hjälp med att göra en budget är 

du välkommen att kontakta kommunens 

budgetrådgivare. Telefon: 0910-73 76 30. 

Besöksadress: Bygg- och miljökontoret, 

Trädgårdsgatan 7, Skellefteå. Broschyren 

finns att hämta hos kommunens budgetrådgivare 

eller på Konsumentverkets 

webbplats. 


eportage Hockeyproffs 

En dag med AIK:s Di 

Skellefteå AIK har en lång tradition av att värva professionella ishockeyspelare. 

En av årets nykomlingar är före detta NHL-proffset Niko Dimitrakos. 

– Hur är det att komma till Skellefteå som hockeyproffs? 

För att ta reda på det följde Skellefteå-tidningens medarbetare fotograf Patrick 

Degerman, Niko och hans familj en helt vanlig måndag. 

Text, Foto Patrick Degerman 

Hela dagarna hänger de ihop dottern Mia och mamma Joanne. Trots att Mia bara är två år så talar hon flytande engelska. 

”Det beror på all tid jag har kunnat ge henne”, säger mamma Joanne. Att hitta kompisar som pratar engelska har dock 

inte varit lätt. 

”Vi har varit på öppna förskolan, men det blir mest att Mia leker för sig själv eftersom hon inte kan svenska”. 

Familjen har bara en bil så Joanne och Mia skjutsar oftast Niko till och från träningarna och då blir det mycket väntan. Här 

sitter de utanför omklädningsrummet tillsammans med Amanda Sjöberg och väntar på att Niko ska komma ut från duschen. 


mitrakos 

I en lägenhet på Brännan bor Niko 

med sin familj, som förutom Niko 

består av hustrun Joanne och dottern 

Mia, 2 år. Ett andra barn är på 

väg och väntas födas på Skellefteå 

BB i februari. 

Familjen har nu bott i Skellefteå 

i några månader och allt det nya 

börjar kännas som vardag. 

Isträning på Skellefteå Kraft Arena. 



Morgonbus vid 

frukostbordet 

medan pappa 

Niko äter gröt. 

Vardagslivet 

består till stor 

del av rutiner 

och är långt 

ifrån glamoröst. 

Träningarna 

ingår i de dagliga 

rutinerna. 

Med mat i magen går allt som på räls 

Dagen inleds med att familjen samlas runt köksbordet för frukost. 

Klockan är runt nio och det är gröt som gäller. Det svenska kaffet 

har Niko dock inte lärt sig att gilla, så i bryggaren är det importerat 

kaffe från Starbucks. 

När morgonbestyren är över bär det av till Skellefteå Kraft Arena. 

I dag är det inte matchdag och då kör man först ett fyspass i gymmet, 

en kort genomgång med tränaren och sedan ett pass på isen 

en knapp timme. 

Jämfört med träningarna i USA kör man mer fysträning här. Träningen 

slutar lagom till lunch. Ibland äter de uppe på arenan, ibland 

på någon restaurang inne i stan, men oftast hemma med familjen. 

Efter lunch blir det en kopp kaffe på stan med kedjekompisen 

Mathias Månsson. 

Eftermiddagskaffe på Waynes med 

lagkamraten Mathias Månsson. 


”Skellefteå har varit väldigt bra så här långt. Alla är 

trevliga, det är rent och bra för familjen. Ja, egentligen 

finns allt man behöver här”. 



Det är slutet av i oktober och vi har precis gått från sommartid 

till vintertid. Klimatet skiljer sig inte så mycket från 

hemmet i Chicago, men Niko förundras över mörkret. Att 

det blir mörkt redan vid 15-snåret känns overkligt. ”När 

kommer snön till Skellefteå”, undrar han. En av fördelarna 

man har som hockeyproffs är all ledig tid. 

Hemma i lägenheten blir det mycket tid framför tv:n och 

hockey. Här ser Niko nattens match mellan Chicago och 

Detroit. 

Mia i favoriten ”the green one”, den gröna gungan utanför 

huset där familjen bor. 

Middag hemma i lägenheten. 

Har man familj och barn som Niko, är det en förmån att 

kunna spendera så mycket tid med dottern. I går gjorde 

de halsband tillsammans och i dag är det favoritsysselsättningen 

gungan som gäller. Dagen avslutas med middag, lite 

mer lek, läggning av Mia och sedan mer tv-tittande. 


Hårdare tag mot mobbning 

Alla förskolebarn och elever i Sverige ska kunna känna sig trygga i skolan 

och behandlas lika. Ingen ska mobbas eller diskrimineras på grund av sin 

bakgrund, religion, sexuella läggning eller något funktionshinder. 

Text Maria Bohlin Illustration Evelina Nilsson 

I april 2006 kom en ny lag (proposition 2005/06:38) som 

förbjuder diskriminering och all annan form av kränkning av 

förskolebarn och elever. Det är en utveckling av den tidigare 

lagen mot mobbning. 

– Målet med den nya lagen är att vi ska ligga steget före, 

så att inte någon diskrimineras eller kränks. Det innebär 

mycket förebyggande arbete, säger Karin Lundström, 

chef för skolområde öst, Skellefteå kommun. 

Varje skola ska ha en likabehandlingsplan på hur de ska 

främja elevers lika rättigheter och förhindra mobbning, 

diskriminering och annan kränkande behandling. Planen 

ska följas upp och ses över årligen. Dessutom måste skolan 

utreda påtalade trakasserier och annan kränkande behandling. 

Om någon i verksamheten inte tar hänsyn till lagens 

bestämmelser, kan kommunen tvingas betala skadestånd. 

Likabehandlingsteam 

På bureskolan finns ett likabehandlingsteam med personal från 

skolans olika yrkesgrupper. Teamet arbetar utifrån sin likabehandlingsplan 

både förebyggande mot mobbning och med akuta åtgärder 

i samband med att någon blivit utsatt. Eleverna på skolan är också 

aktiva i antimobbningarbetet. Två elever i varje klass, från förskolan 

till och med årskurs 9, utses till så kallade KIS:are, Kompisar i skolan. 

KIS:eleverna ordnar temadagar kring mobbning och kontaktar 

likabehandlingsteamet om de ser att någon elev på skolan blir illa 

behandlad. 

Kränkningar på nätet 

Nicklas Brorsson, musiklärare i årskurs 6-9, är med i skolans likabehandlingsteam. 

Han säger att det är svårast att upptäcka när någon 

elev blir utfryst. Det är inte lika påtagligt som när en person kränks 

fysiskt eller med ord. Vanligast är kränkningar på nätet; via e-post 

eller i något diskussionsforum. Då kan det handla om mycket grova 

kränkningar, innan ärendet anmäls till skolan. 

– Det är som om eleverna accepterar grövre kränkningar om de 

sker på nätet. 

Bra dialog 

När likabehandlingsteamet får signaler om att någon elev far illa 

börjar de med att samla information kring vad som har hänt. Sedan 

samtalar två personer ur teamet dels med den som blivit utsatt, dels 

med den eller de som mobbat. 

– Det är viktigt att få en bra dialog med mobbarna, så att de 

känner att vi står på samma sida. Det räcker oftast med att prata 

och få dem att förstå att deras beteende inte är okej. 

Upprättar kontrakt 

Då teamet och mobbarna är överens om att den kränkande behandlingen 

ska upphöra, upprättar de ett kontrakt som kan innebära att 

mobbaren inte får ha någon kontakt alls med den mobbade under 

en tid. Föräldrar och klasslärare får information om vad som hänt 

och vad man kommit överens om. 

– Efter två veckor följer vi upp hur det gått, oftast räcker det för att 

den kränkande behandlingen ska upphöra, säger Nicklas Brorsson. 

Inte skuldbelägga 

Om den som känt sig illa behandlad mår dåligt, kopplas skolkuratorn 

in. 

– Det är viktigt att den som blivit kränkt inte skuldbelägger sig själv 

och tänker ”Det är mitt eget fel att jag blir behandlad så här”. 

Nicklas Brorsson säger att likabehandlingsteamet ständigt för 

diskussioner kring vad som är kränkande eller diskriminerande – och 

hur detta ska undvikas. 

– Det är väldigt spännande att ingå i det här teamet, vi försöker 

hela tiden att utveckla vår likabehandlingsplan. 


Skellefteå schlagerstad igen 

Det brukar sägas att kärlek är det som är kvar när förälskelsen 

tagit slut. Men när det gäller Melodifestivalen tycks svenska 

folket bli förälskade om och om igen. Och det gäller i lika hög 

grad oss skelleftebor. När nu åter en delfinal ska utspelas i 

Skellefteå är intresset större än någonsin! 

Text Steve Sandström Foto Hans-Jörgen Ramstedt 

Snickarna Anders Lundström och Jan ”Pudde” 

Bjurman från BOA:s Bygg provar Stigs kondi toris 

Melodifestivalbakelse. 

12 Skellefteåtidningen 4/2008 

Bra för trivseln i Skellefteå, spänning, förväntningar 

och glädje. Men också ökad ruljans med 

större omsättning, fler kunder, fler arbetade 

timmar och större löneutbetalningar. Så beskriver 

företagare som Skellefteå-tidningen 

talat med effekterna av Melodifestivalens förra 

besök i Skellefteå år 2005. Och ringarna på 

vattnet sprider sig långt utanför de branscher 

man tänker på först. Ett bra exempel på detta 

får vi på Stigs konditori. 

– Vi märkte kanske inte så mycket av 

Melodifestivalen i caféet men däremot i 

bageri verksamheten, berättar AnnaCarin 

Hugosson, ekonomiansvarig på företaget. 

Till exempel ordnade ett av stadens hotell 

speciella melodifestivalpaket för besökande 

gäster. Det inkluderade övernattning, biljetter 

till festivalen och mat. 

– Vi blev då ombedda att ta fram en speciell 

kaka på beställning. Naturligtvis skulle 

den ha musik som tema. 

Skapar efter önskemål 

Och specialbeställningarna runt Melodifestivalen 

för tre år sedan blev många. 

– Även företag utan egentlig koppling till 

turist- och besöksnäringen passade på att 

ordna aktiviteter för sina kunder. För att bi

Annica Edlund är 16 år och 

läser IT och Media på John 

Bauer. Men allt handlar inte 

om datorer. 

Musik ligger henne varmt 

om hjärtat. Speciellt alla typer 

av metal, och dessutom gillar 

hon... schlager! 

– Melodifestivalen är fantastiskt 

kul. Jag har sett alla så 

länge jag kan minnas, säkert 

sedan jag var 5-6 år. 

Det är en chans att upptäcka 

nya låtar och genrer. 

Får jag bara tag på en biljett 

så ska jag gå! Hennes favoriter 

i schlagersammanhang heter 

förstås Lordi, monsterrockarna 

från tomtens hemstad 

Rovaniemi. 

Idel glada miner hos Destination Skellefteå. Jan Palm, projektledare och Maria Rautio, centrumledare, 

hoppas på ny succé för Melodifestivalen i Skellefteå. 

– Det blir det om alla hjälps åt att precis som förra gången få alla att känna sig välkomna! 

dra till en festlig inramning ville de ha något 

lite speciellt att bjuda på till kaffet. 

Just specialbeställningar hör också till 

konditoriets specialiteter. 

– Vi ordnar det mesta utifrån kundernas 

önskemål, så länge vi bara får lite tid på oss. 

Stigs konditori räknar med att Melodifestivalen 

även denna gång kommer att leda till 

ökad omsättning. 

– Det är positivt för oss naturligtvis, men 

det är också positivt för hela Skellefteå. Det 

är roligt för alla att det händer något sådant 

här i staden. 

Värdefull mediaexponering 

När Melodifestivaltåget år 2005 rullade in i 

Skellefteå för första gången mötte de en stad 

som förvandlats till rena rama exposén i rosa 

kitsch, glitter och paljetter. Hela veckan var 

fylld av olika aktiviteter, kakor, ballonger och 

allehanda festligheter på melodifestivaltema. 

Och när tåget rullade vidare hade Skellefteå 

och skellefteborna lämnat ett avtryck hos 

arrangörerna inom Sveriges Television. Ett 

avtryck som nu bara fyra år senare leder 

till att Skellefteå återigen får möjlighet att 

visa upp sig. 

– Mediaexponeringen runt festivalen är 

enorm. Skulle kommunen köpa motsvarande 

annonsutrymme skulle man behöva satsa 

mångdubbelt mer pengar, berättar projektledaren 

Jan Palm. 

Trycket från städer runtom i landet på att 

få Melodifestivalen är jättestort eftersom 

marknadsföringsvärdet av att vara med är 

så stort. Ändå väljer arrangörerna att efter 

bara fyra år åter besöka Skellefteå. 

– Jag märker ju som projektledare hur folk, 

unga som gamla, har en väldigt stark och 

positiv känsla för Melodifestivalen. Det är 

en positiv händelse som ses av omkring tre 

miljoner människor. Det skrivs spaltkilometer 

i tidningarna. Det är glamour, men ändå med 

glimten i ögat på ett tilltalande sätt. De flesta 

tycker det är riktigt roligt att vi får förtroendet 

att anordna detta en gång till. 

Bra bemötande viktigt 

Skellefteå kommun satsar 1,3 miljoner kronor 

i evenemanget. Ser man i backspegeln 

på förra arrangemanget så översteg enbart 

värdet av medieexponeringen detta belopp 

många gånger om. 

– Men även om det har ett stort värde så 

har kommunen en sund inställning. Det får 

kosta, men inte hur mycket som helst. De 

har satt ett tak, och sedan är det upp till oss 

i projektgruppen att växla upp dessa medel 

genom att koppla ihop olika sponsorer och 

aktiviteter för att få så mycket som möjligt 

att hända i Skellefteå under festivalveckan. 

Och det är naturligtvis viktigt. För veckan 

då festivalcirkusen kommer till stan invaderas 

Skellefteå samtidigt av ett helt släptåg 

fullt av journalister. Deras rapporter från staden 

och hur de blir bemötta är avgörande för 

vilken bild av Skellefteå som sprids i media. 

– Just bemötandet var väldigt positivt förra 

gången, och det hänger nog samman med att 

folk är så positiva både till Melodifestivalen 

och till att det händer bra saker här i Skellefteå. 

Hade utfallet och genomförandet inte varit 

så bra förra gången så hade arrangemanget 

naturligtvis aldrig kommit tillbaka. 

Let your heart beat Skellefteå 

Den här gången kommer besökarna inte att 

möta något rosa tema med glitter och paljetter. 

Det blir något betydligt mer hemvävt. 

Allt material har nämligen sina budskap 

skrivna i – korsstygn! 

– Vi ville erbjuda det norrländska, det varma 

och hjärtliga. Då ligger gamla broderade 

ordspråk med visdomsord nära till hands. 

Användandet av korsstygn är alltså ett 

helt nytt grepp. Och budskapet, såväl till 

besök are som till oss skelleftebor, är ”Let 

your heart beat Skellefteå!” 

Vem vet, visar vi upp vår allra bästa sida 

ännu en gång kanske Christer Björkman 

och gänget återkommer ännu någon gång 

i framtiden. 

– Värdet av festivalen är inte i första 

hand evenemanget i sig, utan den möjlighet 

det ger för kommunens företag att i samband 

med festivalen både synas och skapa 

kundorienterade aktiviteter. Det ger ett 

betydande mervärde för hela kommunen, 

avslutar Jan Palm. 


Fakta 

Namn: Helena Andersson 

Ålder: 35 år 

Helenas arbetsuppgifter som idrottsfysiolog/fystränare: 

Är specialist på 

kroppens anpassning till fysisk träning. Ger 

råd till tränarna om hur spelarna bör träna 

uthållighets- och styrketräning anpassad 

till fotboll. Ger även grundläggande råd till 

spelarna om kost och näringslära. 

Det mest intressanta inom fysiologi enligt 

Helena: Är fascinerad över hur kroppen 

fungerar och hur den anpassas till träning. 


Porträtt 

Olympisk fystränare 

Hon är fotbollstjejen från Skellefteå som vågat satsa på en 

karriär i en mansdominerad värld. Att hon både kan och 

har ett framgångsrecept visade sig när hon var med och 

tog USA:s damfotbollslandslag till OS-guld. 

– Det har varit en fantastisk resa och vi har fått bekräftat 

att vårt koncept är framgångsrikt, säger Helena Andersson. 

Text Erica Lång Foto Patrick Degerman 

Idrottsintresset gjorde att hon tidigt satsade på ett rätt osäkert 

kort och åkte till Australien för att läsa Exercise Science på 

Guld kusten i tre år, som var en spännande kombination av 

idrott och fysiologi. 

– Det kändes lite osäkert eftersom det inte fanns någon 

jämförbar utbildning i Sverige och man fick ingen yrkestitel, 

säger Helena. 

Skulle det inte fungera så fanns reservplanen att flytta till 

Hawaii och jobba på ett kafé. Hennes avslappnade inställning 

till att ”det ordnar sig alltid” har fungerat. Snabbt blev hon 

erbjuden en forskartjänst i masterutbildningen på Sydney 

Universitet som handlade om fysisk aktivitet, sömnkvalitet 

och temperaturreglering. 

– Det var väldigt spännande att prova på forskarvärlden. 

Dessutom var det OS i Sydney det året, skrattar Helena. 

Kombinera kunskap och intresse 

Utbildningen i Australien gav henne kontakter på Svenska 

Fotbollsförbundet där hon fick upp ögonen för hur hon kunde 

använda sina kunskaper inom idrottsfysiologi. 

– Jag ville jobba inom fotbollen eftersom jag har spelat fotboll 

hela mitt liv, säger Helena. Det fanns en värld där jag kunde kombinera 

mina kunskaper inom idrottsfysiologi med mitt intresse. 

Trots att det är en mansdominerad värld tvekade inte Helena. 

Hon visste att som tjej måste man vara otroligt duktig för att 

få ett erkännande. 

– Det håller på att bli bättre, men det är en värld där kvinnor 

inte släpps in lika lätt som en man. 

Viktiga kontakter 

Kontakterna i Sverige ledde först till en tjänst i Bollnäs inom 

handikappidrott på landslagsnivå. 

– Det var otroligt stor omställning att flytta från Sydney till 

Bollnäs, men jobbet kändes som en utmaning, säger Helena. 

Väl i Sverige fick hon kontakt med Marika Domanski-Lyfors 

och Svenska Damlandslaget. När Helena påbörjade sina forskningsstudier 

i idrott i Örebro jobbade hon även som fystränare 

i KIF Örebro DFF med Pia Sundhage som tränare. När sedan 

Marika fick tränarjobbet för Kinas damfotbollslandslag erbjöd 

hon Helena att följa med som fystränare samtidigt som Pia 

kom med som assisterande tränare. Helena var ansvarig för 

uthållighets- och styrketräning samt kostrådgivning. 

Det svåraste med att jobba i Kina var hierkisystemet. 

– Som fystränare var jag långt ner på stegen och var tvungen 

att gå genom Marika som i sin tur förde min talan. Det blev 

väldigt svårjobbat, säger Helena. 

Vinnande koncept 

Tiden i Kina under sex månader bestod av mycket resande. 

Utan tolk kunde de inte göra sig förstådda och en så enkel sak 

som att åka taxi blev ett stort projekt. Men deras hårda arbete 

lönade sig och Kinas damlandslag tog sig till kvartsfinal och 

kom femma i VM. 

När Pia Sundhage sedan blev erbjuden huvudtränarjobbet för 

USA:s fotbollsdamer ville hon ha med Helena som fystränare. 

Även om det jobbet också innebar mycket resande så var 

upplevelsen med OS-guld i slutändan helt fantastisk, men 

ändå lite overklig, menar Helena. 

– Vi har fått bekräftat att vårt sätt att arbeta är ett framgångsrecept. 

På kort tid lyckades vi förbättra lagen både med 

Kina och USA. 

Sedan hemkomsten från USA har Helena tagit det lugnt 

och hälsat på sina föräldrar i Burträsk. Nu ska hon avsluta sina 

doktorandstudier vid Örebro Universitet om muskulär trötthet 

och återhämtning efter damfotbollsmatch. 

– Vi får se vad som händer efter min avhandling, men det 

ordnar sig alltid, säger Helena. 


Guldgrävarnas första bostäder i Boliden. 

Boliden – guld värt 

för Skellefteå 

Guldfyndet som gjordes på Fågelmyren, utanför Bjurliden, 

1924 satte raketfart på utvecklingen i skelleftebygden. 

Och fortfarande är Boliden den industriella motorn i hela 

regionen. 

– Varje arbetstillfälle inom Bolidenbolaget genererar 

cirka tio till, konstaterar Sture Lestander, chef för Skellefteå 

kommuns tillväxtkontor. 

Text Lars Westerlund Foto Rönnskärs museum 

Centralgruppen Emissionsbolag bildades 1915 

av några privata banker. De satte igång att leta 

efter malm i Västerbotten – ett projekt, som 

i samtiden endast överträffats i Sibirien och 

Rhodesia. 

Att söka efter malm i Västerbotten blev 

dyrt och komplicerat eftersom delar av 

området täcktes nämligen av ett upp till 20 

meter tjockt lager morän och sand. 1924 

hade kostnaderna blivit så höga att bolaget 

beslutat dra ner på prospekteringen i Västerbotten. 

Onsdagsmorgonen den 10 december 1924 

gjorde borrförman Albert Pettersson och 

hans mannar en av de sista borrningarna på 

Fågelmyren. När de borrat 25 meter ner i 

borrhålet gav de elektriska instrumenten 

plötsligt utslag. 

Det första provet angav en guldhalt på hela 

18 gram per ton. Nu visste man att det fanns 

guld i marken och fyndet av Bolidenmalm en 

ledde till rena Klondykestämningen i skelleftebygden. 

– Om inte detta fynd gjorts skulle Skellefteå 

inte se ut som det gör i dag. Detta var 

helt avgörande för samhällsutvecklingen och 

vårt rika näringsliv, säger Sture Lestander. 

En riktig stadsplan 

Undan för undan byggdes ett samhälle 

upp runt gruvan och bebyggelsen i Boliden 

reglerad es redan från början av gruvbolaget. 

För att förhindra kåkbebyggelse, lät man 

upprätta en stadsplan för området som var 

utformad som en solfjäder, med tydliga hierarkiska 

drag. Högst upp på backen bodde 

disponen ten, lite längre ner fanns ingenjörerna 

hus och närmast gruvan fick arbetarna 

bo. Boliden skulle bli en ”industrialismens ö 

i ett hav av bönder, där bolaget fanns med 

som en sträng men rättvis fader”. 


Europas högsta skorsten 

Snart stod det klart att bolaget även skulle 

bygga ett smältverk där man kunde förädla 

malmen. Tre alternativa placeringar för detta 

utkristalliserades - invid gruvan i Boliden, i 

Kåge eller på ön Rönnskär. 

Rönnskär visade sig vara det bästa alternativet 

sett ur miljösynpunkt, men det 

som också talade för Rönnskär var den lägre 

kommunalskatten. Kåge tillhörde Skellefteå 

landskommun och Rönnskär Skellefteå 

stad. 

År 1927 inleddes uppbyggnaden av 

Rönnskärsverken som försågs med Europas 

högsta skorsten, vilken mätte 145 meter. 

Driften vid Rönnskär startade 1930 med 

produktion av oraffinerad koppar och 1932 

kunde den första guldtackan produceras på 

Rönnskärsverken. 

Kreuger kommer in på arenan 

Bolagets expansion krävde nya investeringar 

och redan 1929 hade Boliden fått en ny 

ägare i tändstickskungen – Ivar Kreuger. Han 

såg detta som ett snabbt sätt att få in pengar 

och gav order om att fyrdubbla produktionen. 

Kreuger var emellertid inte alls överens 

med Skellefteå Gruvaktiebolags vd Oscar 

Falkman, som menade att det fanns såväl 

samhällsekonomiska som miljöskäl som talade 

mot denna brytningstakt. Falkman fick 

dock ge sig mot företagets nye starke man. 

Kreugers imperium kom i gungning och 

den 12 mars 1932 begick han självmord, 

eller som vissa historieforskare hävdar, blev 

mördad, i sin lägenhet i Paris. 

Strid uppstod nu om vem som ägde Bolidens 

Gruvaktiebolag och det fanns planer 

på att ett brittiskt konsortium skulle köpa 

Bolidengruvan. Detta satte dock Sveriges 

regering stopp för. Boliden skulle förbli 

svenskt. 1934 instiftades Lex Boliden, vilken 

sa att svenska intressen skulle äga största 

delen av aktiekapitalet och denna lag kom 

att gälla ända in på 1990-talet. 

– Numera är det fritt fram för utländska 

bolag att prospektera efter malm och att 

starta gruvor. Detta har lett till en ny guldrusch 

i norra Västerbotten, konstaterar Sture 

Lestander. 

Geologerna tror nämligen att det fortfarande 

finns mycket kvar att hämta i skelleftefältet. 

– Det finns de som menar att det är lika 

mycket kvar som den mängd som tagits upp. 

Hittills har man bara krafsat på ytan ner till 

500 meters djup, säger Sture Lestander och 

Borrning i Boliden 1924. 

inflikar att skelleftefältet anses vara det minst 

undersökta av alla kända malmfält i världen. 

Blev långsiktiga igen 

Efter Kreugerepoken återfick gruvbolaget 

sitt mer långsiktiga tänkande och beslutade 

nu att begränsa uttaget ur gruvan för att 

förlänga dess livstid. 

Kreugers engagemang i Bolidenbolaget 

hade emellertid haft den följden att företaget 

expanderat mycket snabbare och kraftigare 

än avsett, något som gav ringar på vattnet 

för en industriell miljö i området. 

Före andra världskriget var guldet viktigast 

för Bolidenbolaget men med krigets avspärrningar 

och knapphet på importerade varor 

följde brist och stor efterfrågan på koppar 

och bly. 

Bolagets nya gruva i Kristineberg började 

att producera malm 1940. Krigets brist på 

Flygfoto över Rönnskär år1930. 


drivmedel och gummi innebar att det måste 

till en alternativ lösning för transporterna. 

Man valde därför att bygga en linbana mellan 

Kristineberg och Boliden och på rekordtiden 

370 dagar uppfördes den 96 kilometer långa 

linbanan av 1 300 byggnadsarbetare. 

Återvinning och teknologiförsäljning 

Runt om i Skelleftefältet startades ett flertal 

andra gruvor men 1967 lades Bolidengruvan 

ner. Den hade varit seglivad och fört mycket 

gott med sig. 

I Aitik, utanför Gällivare, påbörjades 

året därpå gruvbrytningen och dagbrottet 

utvecklades med åren till att bli Europas 

största koppargruva. 

Boliden delades 1979 i tre bolag och liksom 

hos många andra svenska företag stod nu diversifieringen 

av verksamheten i full blom. 

Ett av de mer lyckade initiativen under 

denna tid var köpet av metall- och elektronikskrotföretaget 

Arv. Andersson som hade basen 

i Skellefteå. Företaget, som i dag är finskägt 

och heter Kuusakoski, levererar numera stora 

mängder elektronikskrot och datoravfall till 

Rönnskärsverken för återvinning. 

Under den här perioden etablerades 

Boliden Contech som skulle marknadsföra 

och sälja teknologi från Bolidens egna verksamheter. 

Även detta företag har i dag finska 

ägare och går under namnet Outotec. 

Roger Estefors, vd vid Västerbottens 

Handelskammare, konstaterar att Boliden 

varit det frö ur vilket många av Skellefteås 

industrier vuxit fram. Som exempel tar han 

Skega, dagens Metso Minerals och Skega 

Seals, som från början tillverkade gummihandskar 

till arbetarna på Rönnskärsverken 

för att sedan börja producera utrustning för 

malning i anrikningsverkens kvarnar. Han 

nämner också Alimak som samarbetade med 

Boliden kring utveckling av stigortshissar. 

– Boliden har genom historien på ett föredömligt 

sätt valt att arbeta med underleverantörer. 

Detta har starkt gynnat industritillväxten 

i Skellefteå, säger Roger Estefors. 

”Skåningarna” tar över 

Trelleborg AB gick 1986 in som ny huvudägare 

i Bolidenkoncernen. Boliden hade nu drabbats 

av stora problem och man brottades med en 

svikt ande malmbas och sjunkande metallpriser. 

Koncernen hade gjort ett flertal misslyckade 

satsningar under diversifieringens era, vilket 

lett till att man fått fel färg på siffrorna. 

Trelleborg rensade bland de olönsamma 

projekten och behöll bara de vinstgivande 

delarna. Dessutom vände man blickarna 

utomlands och utvecklade bland annat det 

spanska gruvföretaget Apirsa. 

Samtidigt började Boliden dra ner på personalstyrkan 

och ett kraftigt åtgärdsprogram, 

som skulle göra verksamheten mer konkurrenskraftig, 

togs fram. 

1993 var läget stabiliserat och detta år 

började ”kopparpendeln” transportera mer 

än 95 000 ton kopparkatod om året. Tåget 

går numera varje dag från Rönnskär till 

Elektrokoppars fabrik i Helsingborg. Hem 

”Det finns de som 

menar att det är lika mycket 

kvar som den mängd som 

tagits upp” 

till Rönnskär tar tåget elektronikskrot från 

Sverige och övriga Europa. 

På ruinens brant 

1996 startade Trelleborg en större omstrukturering 

av koncernen och nu såldes Bolidengruppens 

gruvor, smältverk, tillverkningsanläggningar 

och tjänster. Det nya bolaget, Boliden 

Limited, bildades i Toronto men företaget 

gjorde nu en del mindre lyckade satsningar 

i Kanada och Chile. 

1998 beslöt emellertid företaget att påbörja 

projektet Rönnskär +200, som ökade 

kopparproduktionskapaciteten med 71 

Mer glans i Guldstaden 

Att gruvindustrin i hela världen är 

intresserade av att exploatera skelleftefältet 

sida vid sida med Boliden 

visar sig bland annat i att SRK, som är 

ett av världens största konsultföretag 

inom branschen, väljer att etablera sig 

i Skellefteå. 

– I april 2009 öppnar 

de ett kontor här, berättar 

Sture Lestander. 

Skellefteå förstärker 

sin roll som gruvstad i 

samband med att den 

första industriella produktmässan 

för gruvindustrin 

etablerats i 

Skellefteå. Den första 

upplagan av Euro Mine 

Expo genomfördes i 

oktober. 

Euro Mine Expo. 

procent. Hela utbyggnadsprojektet blev klart 

hösten 2000. 

Boliden stod 2001 på randen till en 

konkurs efter att dammen vid den spanska 

gruvan Los Frailes rasat och orsakat en miljökatastrof, 

samtidigt som metallpriserna 

sjönk. Samma år flyttade Boliden tillbaka till 

Sverige och aktien noterades på Stockholmsbörsens 

O-lista. Räddaren i nöden blev bland 

andra industrimannen Carl Bennet och den 

tidigare näringsministern Anders Sundström, 

som var ordförande i Sparbanken Nord. De 

lyckades i sista minuten få till en nyemission 

på Bolidenaktier. 

– Att Boliden genom initiativ från enskilda 

personer undgick att gå i konkurs och styckas 

var oerhört betydelsefullt för regionen, konstaterar 

Roger Estefors. 

2003 köpte Boliden smältverk och en gruva 

av det finländska bolaget Outokumpu. I 

köpet ingick också Europas största zinkgruva 

i Tara på Irland och affären medförde att 

det finska bolaget blev storägare i Boliden. 

Outokumpu tog dessutom bland annat över 

Boliden Contech. 

Boliden är i dag den näst största kopparleverantören 

och den tredje största 

zinkleverantören i Europa. Andra viktiga 

metaller som de framställer är bly, guld och 

silver. Återvinning av metaller, där Boliden 

är en av de ledande aktörerna i världen, är en 

växande del av deras verksamhet. 

– Vi fick ett fantastiskt gensvar på 

mässan från branschen. Montrarna var 

fullbokade redan före semestern och vi 

hade deltagare från 24 olika länder. Om 

två år är det dags igen. avslutar Sture 

Lestander. 


Får Skellefteå att synas i världen 

Frikväll, beachfotboll och Melodifestivalen. 

Överallt där något händer har Destination 

Skellefteå AB fingrar med i spelet. 

Sedan starten i våras har bolaget närmat 

sig visionen: 

”Om fem år ska Skellefteå vara ett självklart 

val för besökare som vill till norra Sverige”, 

säger Bo Wikström, marknadschef. 

Text Ann Johansson Foto Paulina Holmgren 

Ekvationen verkar enkel: Ju fler som upptäcker stans kvaliteter 

och reser hit desto mer gynnas Skellefteå. 

Just detta uppdrag har Destination Skellefteå AB. Men 

att lyckas fullt ut är inget man gör över en natt, poängterar 

Bo Wikström. 

– Mycket handlar om att sätta upp långsiktiga mål och 

nöta in Skellefteå som en attraktiv stad för turism, handel, 

nöjen och som konferens- och mötesplats. Både i Sverige 

och internationellt. 

Gagnar invånarna 

Bo Wikström nämner den internationella gruvmässan nyligen, 

som lockade runt 700 besökare till Skellefteå. 

– Mässor, möten och kongresser omsätter miljoner i det 

lokala näringslivet. I slutänden så gynnas även alla vi som 

bor här av det. 

– Nu arbetar vi med att visa hur spännande Skellefteå 

är som mötesstad. Vi fick stor uppmärksamhet vid Travel 

Worlds stora konferensmässa nyligen, säger Bo Wikström 

och tar upp Travel Worlds hemsida på datorn. 

Den visar upp ett exotiskt Skellefteå – med hundspann 

i gnistrande snövidder. 

Samlande kraft 

Alla insatser bidrar till Skellefteås ”skyltfönster” mot världen, 

framhåller Bo Wikström. 

Sedan starten har Destination Skellefteå AB engagerat 

sig i en mängd projekt. Det som synts mest utåt i höst är 

frikväll, då stan förvandlades till ett stort upplevelsecentrum. 

Inte mindre än 200 företag är i dag medlemmar i Destination 

Skellefteå AB. Och det fortsätter öka. 

– Här i stan finns en enorm kraft. Vår uppgift är att 

vara en dörröppnare, för alla som besöker stan, men också 

en samlande kraft i kampen för ett attraktivt Skellefteå, 

avslutar Bo Wikström. 

Fotnot: Destination Skellefteå ägs dels av näringslivet, dels av 

Skellefteå kommun. 

Vi ska vara en samlande kraft i kampen för ett attraktivt Skellefteå, 

säger Bo Wikström. 


Fakta Allergi 

Skellefteå – en allergivänli 

Skellefteå ska bli en allergianpassad kommun med miljöer som är bra 

för alla invånare. Samtidigt ska allmänhet och personal inom landsting 

och kommun få bättre kunskap om allergi och överkänslighet. 

Text Maria Bohlin Foto Hans-Jörgen Ramstedt 

Fakta Allergier 

Allergi och annan överkänslighet 

är en sammanfattande 

beteckning 

för olika besvär, 

som utlöses av kontakt 

med vanliga ämnen i 

omgivningen. 

Allergier går inte att 

bota, men födoämnesallergi 

hos barn kan 

växa bort. 

Ärftlighet, livsstil och 

miljö påverkar uppkomsten 

av allergi. 

Närmare 2,7 miljoner 

svens kar – minst var 

tredje skelleftebo – har 

allergiska besvär. 

8-10 procent av elev - 

erna i grundskolan har 

astma och vart femte 

barn under tre år lider 

av födoämnesöverkänslighet. 

Källor: Statens folkhälsoinstitut 

och Skellefteå 

kommuns informationsfolder 

Må bättre! 

Allergi och annan överkänslighet har mer än fördubblats 

de senaste 30 åren i Sverige, allra mest bland barn 

och ungdomar. I dag har minst var tredje skelleftebo 

astma, eksem, födoämnesallergi eller allergisk snuva. I 

vissa fall är problemen så stora att de hindrar de drabbade 

i det dagliga livet. Dessutom säger den svenska 

lagstiftningen att offentliga miljöer ska vara anpassade 

så att ”olägenheter för hälsan inte uppstår”. Därför har 

Skellefteå kommun nu upprättat en handlingsplan för 

sitt allergiförebyggande arbete. 

Allergikommitté 

För att bli en godkänd allergianpassad kommun enligt 

Statens folkhälsoinstitut, krävs att kommunen har en 

allergikommitté, som aktivt jobbar med allergifrågor 

enligt en handlingsplan godkänd av kommunstyrelsen. 

Det har Skellefteå. Redan 1999 bildades en 

allergikommitté i Skellefteå med personal från olika 

verksamheter inom landstinget och kommunen, men 

det är först nu som en långsiktig handlingsplan kring 

allergiförebyggande arbete har utvecklats. 

Öka kunskapen 

Planen innehåller sju olika delområden kommittén 

ska jobba utifrån: Inomhusmiljö, rökning, parfymer 

och andra starka dofter, djur, utomhusmiljö, mat 

samt upphandling. Allergiförebyggande åtgärder kan 

vara att öka kunskapen hos kommuninvånarna kring 

allergier, att sanera offentliga lokaler, se över trafiksituationen 

och välja produkter vid upphandlingar som 

inte innehåller några allergiframkallande ämnen. 

Den nuvarande handlingsplanen sträcker sig till år 

2012, men det långsiktiga målet är att Skellefteå kommuns 

invånare ska ha världens bästa hälsa år 2020. 

Allergiförskolor 

Det finns två allergiförskolor i Skellefteå, en på Tuböle 

och en i Sjungande Dalen. En allergiförskola är särskilt 

anpassad till dem som lider av allergi. Det innebär att 

allt i förskolans lokaler ska vara lätt att städa och tvätta 

så att det inte samlas damm någonstans. Och varken 

personal eller barn får ha pälsdjur hemma, använda 

parfymerade produkter, eller ha någon rökare i familjen. 

Däremot är det inget krav att de barn som går på 

förskolan har någon allergi. 

– De flesta förskolor har barn med allergier, men här 

har vi möjlighet att ta emot de svårast drabbade, säger 

Eva-Lena Nilsson, Smulans förskola, Tuböle. 

Anpassa miljön 

Hon tycker inte att barnens allergier begränsar förskolans 

aktiviteter. 

– Det är nästan ingenting vi måste avstå från, men 

ibland får vi göra saker på ett annorlunda sätt. 

När barnen lämnar Smulan börjar de på en vanlig 

skola. 

– För det mesta brukar det gå bra. Det är varje skolas 

ansvar att anpassa miljön till de barn som har allergier, 

säger Eva-Lena Nilsson. 

I Ur och Skur 

En kontrast till Smulan är föräldrakooperativet 

Hattstug an i Skelleftehamn. Det är en I Ur och 

Skur-förskola, vars pedagogik bygger på att barnen 

till största delen ska vistas utomhus, nära djur och 

natur. De utsätts hela tiden för väder och vind och 

alla möjliga partiklar i luften. 

– Vi gör allt ute: Leker, äter och har pedagogiska 

lektioner. Det stärker barnens immunförsvar, våra 

barn är fyra gånger så friska som barn på vanliga 

förskolor, säger Lotta Söderberg, en av de ansvariga 

på Hattstugan. 


gare kommun 

Bygglov direkt 

Bygg- och miljökontoret har öppet hus på förvaltningshuset 

Hjorten varje onsdagseftermiddag mellan 13.00 

och 17.00. Du kan då ställa frågor och få svar på saker 

som rör ditt byggande av villan eller fritidshuset. Om du 

har ett enklare ärende och har med dig alla handlingar 

som behövs, kan du få bygglov direkt. Tillbyggnad av 

garage, altan och inglasning, installation av braskamin 

eller förändring av ventilation och vatten är några exempel 

på enkla ärenden. 

Håll utkik efter… 

...kommunens nya fräscha webbsida på skelleftea.se. 

Den 4 februari 2009 kommer den att släppas på prov 

och för att man ska känna igen sig kommer även den 

gamla att vara tillgänglig till en början. 

Det blåser hårda vindar, men Tilda Holmberg och Emmylou Holmgren på förskolan 

Hattstugan är upptagna av att måla och märker inte av vädret. De är vana att 

vara utomhus och går bara in korta stunder under dagen – för att snart längta ut 

igen. I dag får de kanske träffa Skogsmulle eller Laxe och det vill de inte missa. 

Elias Lundberg och Clara Bjerenius leker obekymrat på golvet. En sund inom husmiljö 

hjälper barnen på allergiförskolan Smulan att hålla sig friskare. Här finns 

varken spår av pälsdjur, röklukt eller parfymer. Allt sådant får personalen och 

barnens familjer hålla sig ifrån. 

Partnerskapsavtal med 

Jinja i Uganda 

Sedan i mars har Skellefteå och Jinja samarbetat med 

jämställdhet och barns rättigheter som ett genomgående 

tema, och kultur dess verktyg. Sedan i juni görs ett projekt 

som handlar om stadsplanering ur olika infallsvinklar och 

att ta tillvara barn och ungas idéer om stadens utveckling. 

Ungdomar från Kaplanskolan och Balder var i Jinja i juni 

för att samla in barns synpunkter på Jinja tillsammans med 

lokala ungdomar. Samtidigt diskuterade tjänstemän från 

Skellefteå och Jinja lösningar på hur stadens kärna kan 

utvecklas ur barnens synvinkel. 

I september kom en delegation från Jinja till Skellefteå 

för att fortsätta arbetet, denna gång med att utveckla torget 

i Skellefteå centrum. Delaktighet är viktigt och genom en 

diskussion mellan olika professionella kompetenser om 

stadens utseende så breddas insikten om dess utvecklingspotential. 

Samordningskommittén för partnerskapet med 

Jinja ska mötas i Uganda i slutet av november och där ska 

man diskutera upplägget för fortsatt samarbete. 

Missbruksproblem? 

Rådgivningen ODEN, alkohol- och drogfrågor, är till 

för dig… 

• ..som undrar över hur alkoholen/drogen påverkar din 

livssituation • ...som vet med dig att alkoholen/drogen 

blivit ett bekymmer • ... som lever med någon som missbrukar 

• ...som är barn och lever i en familj med missbruk 

• ...som vuxit upp i en familj där en eller båda föräldrarna 

missbrukat • ...som är förälder, vän eller arbetskamrat till 

någon som du tycker dricker för mycket eller använder 

droger. 

Rådgivningen Oden… 

…arbetar med lösningsinriktade samtal och rådgivning 

…arbetar med att hitta lösningar som är till hjälp för dig 

…har lång erfarenhet av att arbeta med dessa bekymmer 

och vet att förändring är möjlig. Besöken är kostnadsfria 

och görs under sekretess. 

Välkommen att höra av dig på telefon: 0910-73 6554, 

E-post: oden@skelleftea.se 

Besöksadress: Kanalgatan 48 B Skellefteå. 


lättläst 

Vi är en här- och nu-teater 

– Som ett slag i magen 

eller en klump i halsen. 

Bra teater ska kännas i kroppen. 

Det säger Sälteatern som är 

en fri teatergrupp i Skellefteå. 

Just nu tränar Sälteatern för fullt 

på sin nya julshow. 

Julshowen har premiär 

den 2 december 

på Västerbottensteatern. 

Årets julshow blir mycket mer 

än bara julglögg och tomtebloss lovar 

skådespelarna. 

Sälteaterns pjäser handlar ofta 

om sådant som händer just nu 

i samhället. 

Publiken får känna allvar, obehag 

och gråt, men också humor, lust och 

glädje. 

Ibland är teaterpubliken helt tyst. 

Det blir inga applåder när pjäsen 

är slut. 

– Men det är värt lika mycket 

som applåder, säger Mattias Kågström i 

Sälteatern. 

– Då vet jag att publiken har känt något, 

säger han. 

– Teater är populärt i Skellefteå. 

Men vi saknar fortfarande en scen 

för annorlunda teater säger Olov 

Häggmark i Sälteatern. 


En allergivänlig kommun 

Nu skall Skellefteå kommun bli 

en allergianpassad kommun 

med miljöer som är bra för 

alla som bor i kommunen. 

Även för personer med allergier. 

Allergi och annan överkänslighet 

är dubbelt så vanlig idag 

som för 30 år sedan. 

Barn och ungdomar drabbas oftast. 

I dag har minst var tredje person som 

bor i Skellefteå 

allergisk snuva, astma, eksem 

eller födoämnesallergi. 

För vissa personer är problemen 

så stora att det blir svårt 

att sköta vardagslivet. 

Nu skall Skellefteå kommun starta 

en ny arbetsgrupp som ska arbeta 

med frågor om allergier och miljö. 

Arbetsgruppen ska studera 

7 områden: inomhusmiljö 

och utomhusmiljö, parfym, 

djur, inköp, mat och rökning. 

Allmänheten och personalen 

i landsting och kommun 

ska också få bättre kunskap 

om allergier och överkänslighet. 

Kommunen vill att 

Statens Folkhälsoinstitut 

ska godkänna Skellefteå 

som en allergianpassad kommun, en 

kommun med bra miljöer 

som inte ger onödiga allergier. 

Kommunen vill att vi som bor i 

kommunen ska ha 

världens bästa hälsa år 2020. 

Skellefteå 

schlagerstad igen 

Allt fler människor i Skellefteå 

är intresserade av Melodifestivalen. 

I februari år 2009 

har Melodifestivalen delfinal 

i Skellefteå Kraft Arena. 

– Det är bra för att människor 

ska trivas i Skellefteå. 

Det skapar spänning, 

förväntningar, glädje och fest, 

säger projektledare Jan Palm. 

Under Melodifestivalen 

är Skellefteå med i tidningar, 

TV och radio över hela landet. 

Det ger massor av reklam 

för Skellefteå och hela kommunen. 

Festivalen sätter extra fart 

på det mesta vilket är bra 

för turismen, ekonomin 

och kommunens företag. 

– Det är väldigt många städer 

som vill vara med i festivalen. 

Att Skellefteå får vara med igen 

är helt fantastiskt. 

Det betyder att vi har skött oss bra 

säger projektledare Jan Palm. 

Det är dyrt att ordna en festival. 

– Kommunen betalar mer än 

1 miljon kronor vilket vi är glada för. 

Resten av pengarna skall vi få in 

från företag och genom olika 

aktiviteter i Skellefteå berättar 

Jan Palm. 

Bearbetning till lättläst: Infomix 


i korthet 

PO Enqvist på hembesök 

Intresset var stort när P O Enqvist besökte sin hemby Sjön, 

invid Hjoggböle. I sin nya bok ”Ett annat liv” berättar han 

bland annat om livet i byn. 

Den uppskattade författaren 

P O Enqvist har under hösten 

varit på besök i sina hemtrakter 

i Sjön, den lilla by invid 

Hjoggböle där han växte upp. 

Hans besök drog fullt hus i 

det lilla bönhuset som ligger 

alldeles intill hemgården. 

Många släktingar, bekanta och 

bybor hade kommit för att 

höra byns store son berätta 

om bland annat sin uppväxt 

i byn, ett ämne som också 

hans senaste bok ”Ett annat 

liv” handlar om. 

Foto: Patrick Degerman/Synk 

P O Enqvist framträdde i bönhuset, Sjön. 

Björkdalsgruvan 20 år 

När Björkdalsgruvan invigdes den 27 oktober 1988 var den Europas 

största guldgruva som från starten gav 45 arbetstillfällen inklusive 

entreprenörer. På grund av ett kraftigt prisfall på guld, närmare 40 

procent, gick gruvan genom dåvarande ägaren William Resources i 

Kanada i konkurs 1999. De då 115 anställda och därutöver ett antal 

entreprenörer berördes. 

Redan 2001 startade gruvan om med nya ägare, till en början 

utvanns guld ur den så kallade B-malm som under åren lagts på sidan 

på grund av osäkerhet kring guldhalten. Det gav en bra start och på 

grund av kraftig prisökning på guld ökar nu både nybrytning och 

prospektering i gruvan. Sedan starten för 20 år sedan har ungefär 

28 ton guld brutits här. 

Skellefteå hamn växer 

Ökade transportmängder, satsning på containertrafik och framgångar 

för regionala företag på exportmarknaden har medfört behov av en 

kajutbyggnad vid Skellefteå hamn. Inte minst tillkomsten av nya 

godstyper, exempelvis bulklaster i form av pellets och återvunnen 

metall, ligger bakom behovet av fler kajplatser för lastning och 

lossning. 

Under de senaste åren har 21 miljoner kronor satsats i hamnen. 

Den nu planerade utbyggnaden innebär ytterligare investeringar på 

28,8 miljoner kronor där kommunen står för hälften och statliga 

Nutek för hälften. Projektet beräknas vara klart i juni 2010. 


Nytt industrihus på Hedensbyn 

Skellefteå kommuns fastighetsbolag Polaris har beslutat att satsa 34 

miljoner kronor i uppförandet av en ny industrifastighet i Hedensbyn. 

Byggnationerna beräknas vara klara till sommaren och de första 

hyresgästerna flyttar in efter sommaren. Först ut blir Komatsu Swe 

Log och GT-Center, men det kommer att finnas plats för ytterligare 

en hyresgäst i den 2200 kvadratmeter stora byggnaden. 

Nytt IT-bolag bildas 

Företaget Solid Park Skellefteå och teknik- och infrastrukturavdelningen 

på Data Ductus, Skellefteå planerar en fusion. Avdelningen 

som lyfts ut ur Data Ductus omfattar ungefär 15 procent av företagets 

verksamhet, och för Solid Park omfattar det Skellefteåkontorets 

hela verksamhet. Övriga bolag inom koncernen påverkas inte. Ägare 

till det nya bolaget blir Data Ductus och Treac som i dag äger Solid 

Park Group. 

Skellefteå-tidningen – vart du dig i 

världen vänder. 

När detta skrivs är det 9 151 utflyttade skelleftebor som ”prenumererar” 

på Skellefteå-tidningen kostnadsfritt. Känner du 

någon skelleftebo ute i världen som inte har tidningen? Kanske 

sonen eller dottern som studerar på annan ort? Eller är 

du själv en utflyttad skelleftebo, som tjuvläser tidningen hos 

någon annan? 

Genom att skicka in kupongen skickas tidningen hem till brevlådan 

några gånger per år. Utan kostnad. Kan du tänka dig ett 

bekvämare sätt att hålla koll på hembygden? 

Bättre bredband 

Skellefteå Kraft har gjort sig känt runt om i landet och även utanför 

gränserna som en av världens mest framgångsrika byggare 

av IT-infrastruktur. Trots en omfattande glesbygd ligger Skellefteå 

kommun i toppen när det gäller tillgång till bredband. Nu satsar 

företaget på utbyte av utrustning i nätet för att göra det möjligt att 

välja bland flera tjänsteleverantörer. Dessutom blir nätet certifierat 

enligt säkerhetsstandarden SIA 3.1 som tagits fram av Svenska Stadsnätsföreningen 

för att minimera risken för intrång hos kunderna. 

Conny Sjöberg. 

edt 

Foto: Hans-Jörgen Ramstedt 

Fler får jobba mer 

Skellefteå kommun inför från årsskiftet heltidsanställning som en 

rättighet för alla anställda inom den sociala sektorn. Det innebär 

att 3 200 anställda får möjlighet att gå upp i tid. Bakgrunden är att 

många efterfrågat möjligheten och att kampen om yngre arbetskraft 

hårdnar, och den gruppen ställer ofta krav på heltid. Den som inte 

vill arbeta heltid får möjlighet att söka tjänstledigt för deltid. 

Snidex levererar till Södersjukhuset 

Skellefteå Snickericentral, SSC, är en av Nordens ledande leverantörer 

av snickeriprodukter, och har genom åren fått många prestigeuppdrag 

runtom i världen. Till alla dessa kan nu också läggas de 

3100 fönster till Södersjukhuset i Stockholm. Fönstren ingår i ett 

renoveringsprojekt som syftar till att ta fram sjukhusets ursprungliga 

arkitektur så att det återigen ska göra rätt för namnet ”Söders vita 

pärla”. Fönstren tillverkas av Snidex i Burträsk, en av tolv producerande 

enheter inom SSC. 

Skriv namn och adress på raderna nedan. 

Ja, tack. Skicka gärna 

Skellefteå-tidningen och annan 

kommunal information till mig. 

Namn:....................................................................................................................... 

Adress:...................................................................................................................... 

Postadress:.............................................................................................................. 

Du kan även meddela oss via e-post 

kundtjanst@skelleftea.se 

Har du flyttat? 

Skriv namn och ny adress på raderna ovan. 

Tidigare adress:................................................................................................... 

.......................................................................................................................... 

Ny galleria planeras 

Det privata fastighetsbolaget Västerbottenshus AB har planer på att 

skapa en ny galleria på innergården i kvarteret Mimer (där bland annat 

Restaurang Vegas ligger). Bolaget äger idag alla fyra fastigheterna 

runt innergården och planerar en galleria på 1100 kvadratmeter. I 

arkitektskissen finns även med planer på en stor terrass ovanpå gallerian. 

Investeringen beräknas bli omkring 100 miljoner kronor. 

Skellefteå kommun 

Kundtjänst 

Stadshuset 

Svarspost 

Kontonummer 900001800 

931 20 Skellefteå 

Frankeras 

ej 


på gång i Skellefteå 

Många spännande evenemang 

December månad är självfallet full av julkonserter och olika arrangemang på tema 

jul. Spännande inslag är också exempelvis Markus Krunegård på Pinkerton och AIKutställningen 

som invigs på Skellefteå Museum i dagarna. Våren bjuder sedan på 

ett brett utbud av musik och teater, med en självklar publikpeak den 14 februari när 

Melodifestivalen intar Skellefteå Kraft Arena! 

December 

Kulturverkstad 7 och 14/12 

kl 13.00‐15.00, Nordanå 

En öppen verkstad där allt kan 

hända. Kultur- och museipedagogerna 

bjuder in hela familjen 

till gratis aktiviteter i ”mellanrummet”. 

Den 7 december blir här 

Julpyssel och den 14 december 

Hockeytema. Ingen anmälan behövs, 

det är bara att komma! 

Vintersagor med Snödrottningen 

2‐20 december tis, 

ons, fre och lör kl 14.00‐14.45 

samt ons 10.00‐10.45, Stadsparken 

För femte året spelas Vintersagorna 

i Stadsparken. Kom och möt 

Snödrottningen och andra sagoväsen 

under stora tallens stjärnhimmel. 

Från 4 år. 

24:e ‐ Julshow med Sälteatern 

2‐20 dec, Västerbottensteatern 

Vem är det som med tunga steg 

lufsar fram igenom snön? Tomten? 

Batman? Eller... Ja gissa 

vem! Sälteatern tar sig an julen! 

Varför det? Jo, julen gör människor 

sjuka. Vad är det vi försöker 

uppnå? Den perfekta julen 

då lyckan är fullkomlig för alla 

samtidigt? Är den möjlig? Varför 

denna hets kring några få 

datum mot årets slut? Sälteatern 

hoppas kunna räta ut alla 

frågetecken med en stor portion 

humor och musik. I årets 

julshow låter vi publiken vara 

med och påverka vad som händer 

på scenen. Kom hit, slå dig 

ned, ät en bit mat och låt OSS 

stressa över julen ett tag. 

Markus Krunegård 

5/12 kl 21.00, Pinkerton 

Som sångare i Laakso, ett av 

Sveriges mest hyllade indie band 

är Markus Krunegård inget 

nytt namn på den svenska popkulturhimlen. 

Trots detta känns 

hans debut soloalbum, MARKUS- 

EVANGELIET, som en ny sida 

av denna multibegåvade artist. 

Med avskalad produktion, innerliga 

och självuttömmande texter, 

nu sjungna på svenska, berättar 

Markus med ångest, humor och 

självinsikt om kärlek, svek och 

jakten på självuppfyllelse i en 

miljö där dekadens och ytlighet 

lätt tar överhanden. Redan hyllad 

som ett av årets stora hopp har 

Markusevangeliet väckt en hel 

del uppmärksamhet bland fans 

och media. 

Visa hjärta – en utställning 

om fenomenet Skellefteå AIK 

7/12‐28/2, Skellefteå Museum 

2007 startade Skellefteå Museum 

en dokumentation med arbetsnamnet 

”Världens bästa AIK”. 

Genom att intervjua supportrar, 

sponsorer, helt ointresserade 

skelleftebor m fl har Skellefteå 

Museum försökt se hur hockeyfenomenet 

Skellefteå AIK vuxit 

fram. Vilka krafter är det som 

samverkar? Vad händer när man 

skapar ikoner? Om idolskap och 

sponsring, om påverkan och förebilder. 

Utställningen är uppdelad 

i tre delar; försvar, mittzon och 

anfall. Här visas också delar av en 

privatsamling med bordshockeyspel, 

utrustning och klubbdräkter. 

Invigning söndag 7/12 kl 13.00 av 

Skellefteå AIK:s klubbledning. 

Kalle & Bengan – Nu är de jul 

igen 12/12 kl 18.00, Nordanåteatern 

Förra året gjorde Kalle Moraeus 

och Bengan Jansson en mycket 

uppskattad julturné. Även i år 

ger de sig ut på en gemensam 

turné under namnet Nu är det jul 

igen. Med på turnén följer Margareta 

Bengtson, Orsa Spelmän 

& komp bandet Hej Kalle. Tillsammans 

bjuder de på en kavalkad 

av julinspirerande låtar och ett 

urval av deras egna favoriter. Som 

alltid så är showen arrangerad på 

just det speciella sätt som symboliserar 

Kalle & Bengan. 

Orkesterföreningens julkonsert 

14/12 kl 18.00, St Olovs kyrka 

Även Orkesterföreningens andra 

konsert blir en kyrkokonsert, 

mera traditionell, med J S Bachs 

Juloratorium på programmet. 

Medverkar gör S:t Olovs kyrkokör, 

repeterad av Håkan Lanzén, 

och som solister hör vi Christina 

Fridolfsson, sopran, Kerstin 

Eriksson, alt, Anders Eriksson, 

tenor, och Kurt Burström, bas. 

Julmarknad 7/12 kl 12.00‐16.00, Nordanå 

Söndag 2:a advent arrangeras julmarknad för 34:e året i rad på Nordanå med försäljning 

av varor från drygt 50 stånd. Marknadens konferencier är Greger Ottosson, 

som rör sig mellan teaterfoajén, sommarscenen söder om Nyborg samt kaféet i receptionen. 

Esprikören uppträder 2 ggr på marknadsscenen (12.00 och 13.00) samt i kaféet 

vid receptionen (13.30). Servering sker i Lanthandeln, Hallen och receptionen. 

Julpyssel med paketinslagning - familjeaktivitet i Mellanrummet. Rimstuga i kaféet 

kl 14-16, filmvisning i hörsalen. Slöjd till jul, lokala slöjd- och konsthantverkare i Handens hus. 

Hästskjuts på området. 


Dirigent blir Stig Sandlund, normalt 

fagottist i Orkesterföreningen 

och mångårig ledare för 

Troendegruppen från Piteå, en 

av regionens allra bästa körer. 

Juloratoriet behöver väl ingen 

närmare presentation, utan är 

för musikälskaren tillsammans 

Cyndee Peters sjunger i Anderstorpssalen 

Text Marie Nilsson 

med Händels Messias ett måste 

vid jul. 

Luciashow 14/12 kl 13.00 och 

17.00, Skellefteå Ridklubb 

Denna färgsprakande show med 

fart, elegans och dramatik är en 

årligen återkommande succé 

med tusentalet åskådare. En riktig 

familjefest med klubbens ungdomar 

i spetsen. Här finns allt från 

rafflande tävlingar till sagofigurer 

och stämningsfullt luciatåg! 

Julkonsert med Cyndee Peters 

20/12 kl 18.00, Anderstorpssalen 

Cyndee Peters samt Sångkören 

Den 20 december kl. 18.00 gästar Cyndee Peters Skellefteå tillsammans med Sångkören Asante 

under ledning av Malcolm Chambers. Cyndee är en av Sveriges mest folkkära gospelsångare 

och har medverkat i tv och radio hundratals gånger, varit etta på svensktoppen två gånger, givit 

tusentals utsålda konserter och sjungit för Nobelpristagaren Nelson Mandela och Toni Morrison 

samt Påven John Paul II. I USA har hon medverkat i tv, musikgalor och musikvideos tillsammans 

med storheter som Liza Minnelli, Dionne Warwick, Toto och Natalie Cole. Flera böcker har det blivit: 

Timme för Timme, Dag för Dag (1988) och Vidare (1994), och hon anlitas flitigt som föreläsare. 

Hennes körprojekt ”Black Peoplés Music” har hittills omfattat mer än 80 000 körsångare från hela 

världen. Ursprungligen kommer hon från North Carolina i USA. 

Vem lyssnar du helst på? 

– Det beror helt och hållet på hur jag mår. Det 

kan lika gärna vara barnvisor som Aretha 

Franklin, eller Prince som Eric Gadd. 

Vilka planer har du för framtiden? 

– Den 20 januari, 2009 svär Barack Obama 

ed som Förenta Staternas president. I 

morse hyrde jag Stockholms Konserthus 

för att hålla en gala och hylla detta 

historiska ögonblick. Jag bjuder mina 

vänner från alla grenar av Sveriges musikliv. 

Det roliga är att han troligen svärs in under 

konserten och vi kommer att visa det på 

storbilds-tv. 

Vad är roligast; konsert, inspelning eller 

föreläsning? 

– Konserter förstås! Och repa med körer. Jag 

älskar att repa! 

Vad kan publiken förvänta sig? 

– En stund av ro i musikens tecken.. kan 

behövas i allt julstök. 

Asante under ledning av Malcolm 

Chambers. Cyndee Peters är en 

svensk folkkär gospelsångare och 

artist. Hon är också författare 

och har givit ut böckerna Timme 

för timme, Dag för Dag (1988) 

och Vidare (1994), som handlar 

om hennes mans död och tiden 

därefter. Hennes senaste projekt 

Black People’s Music har omfattat 

fler än 80 000 körsångare. 

Julkonsert med Skellefteå 

Kammarkör 20/12 kl 18.00, 

St Olovs kyrka 

Skellefteå Kammarkör bjuder på 

en julkonsert fylld av tradition 

och värme fyra dagar före jul. 

Henrys sjukstuga 31/12‐1/2, 

Nordanåteatern 

Gunders syndrom? Inbillningssjuka? 

Kronisk optimism? Humorosis 

Bristus? Eller bara kris 

i största allmänhet? Ingenting 

är främmande för de numera 

sjukvårdskunniga byborna i 

Svarttjärn! Jo, ni har uppfattat 

saken rätt. Efter framgångsrika 

satsningar på bl a Kasino, Hotell, 

Station och Flugplats har nu 

turen kommit till HENRYS SJUK- 

STUGA! En facilitet som också 

går under benämningen SNUS - 

Svarttjärns Norrländska Universitets 

Sjukstuga! Att Svarttjärn 

ännu inte har något universitet 

verkar dock inte bekomma någon... 

Det är ju statusen och 

framtidstron som styr! 

Januari 

Sven Zetterberg 7/1 kl 20.00, 

Pinkerton 

Sven Zetterberg, en av Sveriges 

mest rutinerade bluesrävar, har 

omnämnts som en karismatisk 

artist med en fantastisk röst och 

som en veteran i såväl svenska 

som internationella blueskretsar. 

Han anses av många vara den 

okrönte svenske kungen när det 

rör sig om soul och blues. 

Släktforskarkvällar tisdagar 

fr o m 13/1 kl 16.00‐19.00, 

Skellefteå Museum 

Släktforskarkvällar på Kunskapskällan, 

Skellefteå Museum, alla 

tisdagar under vintern. Ansvariga 

forskare hjälper dig som är 

ovan 


På gång i Skellefteå 

Carl-Axel Dominique 22/1 kl 

19.00, Anderstorpssalen 

Skellefteå Kammarmusikförening 

presenterar Carl-Axel Dominique 

som spelar Messiaens 

”Kvartett Vid Tidens Ände”. 

Violin, cello, klarinett och piano. 

Detta är ett stort och gripande 

verk som Messiaen skrev 1940 

under fångenskap i ett tyskt 

fångläger i Polen. Det uruppfördes 

i januari 1941 för medfångarna 

i lägret, med Messiaen 

som pianist. ”Aldrig har man 

lyssnat på mig med större uppmärksamhet 

och förståelse” sa 

Messiaen senare om uruppförandet. 

Orfeus och Eurydike 24/1 kl 

19.00, Bureå Folkets Hus 

Folkets Hus i Bureå visar operaföre 

ställningar från Metropolitan 

i New York. Denna jätteframgång 

från säsongen 2006/07 

regisseras av Mark Morris. De 

fantastiska artisterna Stephanie 

Blythe och Danielle de Niese 

gestaltar titelrollerna. James 

Levine dirigerar. 

Bitterfittan - Premiär 29/1 kl 

18.00 , Västerbottensteatern 

Bitterfittan av Maria Sveland 

är en av de senaste årens mest 

uppmärksammade och omtalade 

böcker. Direkt, underhållande 

och plågsamt ärligt om 

kvinna, man, barn och jobb. 

Februari 

HARDLY, STILL, FRESH & 

YOUNG 5/2 kl 18.00 och 6/2 kl 

12.00, Västerbottensteatern 

– ett band från Luleå som blandar 

irländskt med svenskt på ett 

humoristiskt och hjärtligt sätt. 

Medverkande: Christer Engberg, 

Ulf ”flu” Jonsson, Ove 

Hansson och Dick Ask, samtliga 

profiler i Luleås musikliv. 

Hello Saferide 5/2 kl 20.00, 

Pinkerton 

Hello Saferide, även känd som 

Annika Norlin och artistnamnet 

Säkert!, släppte i höst sitt 

andra album ”More Modern 

Short Stories From Hello Safer 

ide”, som hyllats till skyarna. 

Nu kommer hon till Skellefteå 

och Pinkerton! 

28 Skellefteåtidningen 4/2008 

Melodifestivalen, 14/2 kl 

19.00, Skellefteå Kraft Arena 

Skellefteå arrangerar den andra 

deltävlingen i 2009 års Melodifestival 

som kommer att direktsändas 

från Skellefteå Kraft 

Arena den 14 februari. 

Festen sätter 

igång redan i 

början av veckan 

med aktiviteter 

på torget – exempelvis uppträdanden, 

tävlingar, artistsigneringar 

och barnaktiviteter. 

Ida Falk-Winland 18/2 kl 

19.00, Anderstorpssalen 

Ida är en operasångerska i början 

av sin karriär. Hon har länge varit 

ett hett namn och i våras vann 

hon Solistpriset 2008. ”För musikalisk 

bredd, imponerande teknisk 

perfektion och stort engagemang”, 

löd juryns motivering. 

Rum för rasande 27-28/2 kl 

19.00, Nordanåteatern 

Ronny Eriksson är tillbaka med en 

helt ny humorföreställning. Och 

spänn fast er, för denna gång 

kommer han inte bara att vara 

optimistkonsulternas skräck, han 

kommer att vara rasande! Den 

nya stand up showen utspelar 

sig på ett hotellrum någonstans 

i Sverige och med sig har han 

Benneth Fagerlund, en av landets 

främste scenmusiker. 

Mars 

Heliga familjen 26/2 kl 18.00 och 27/2 kl 12.00, Västerbottensteatern 

Vad händer när en inbiten ungkarl träffar en lika inbiten tvåbarnsmamma? 

Kallas det bonusbarn när det känns som man köpt en 

och betalat för tre? Heliga familjen är en självutlämnande, självironisk 

show om livet i en ny familj av och med Peter Barlach 

Film på sportlovet 3-4/3 kl 

13.00, Lövångers Folkets Hus 

Bio 

Monsunen visar två matinéfilmer 

under sportlovet. Måndag 

den 3 mars visas Shrek 3, tisdag 

4 mars visas Ratatouille. Båda 

filmerna har svenskt tal. 

På ren svenska! 5/3 kl 18.00 

och 6/3 kl 12.00, Västerbottensteatern. 

Berättelser av och om kvinnor under 

1900-talet. Om vardagshjältinnor 

om våra mödrar mormödrars 

liv. Allt vävs ihop av musik. 

Puccini - Madame Butterfly 7/3 

kl 19.00, Bureå Folkets Hus 

Folkets Hus i Bureå visar operaföreställningar 

från Metropolitan 

i New York. 

Patricia Racette återvänder till 

titelrollen i Anthony Minghellas 

anslående produktion, en 

ny klassiker på Metropolitans 

repertoar. Denna kritikerhyllade 

iscensättning hade premiär under 

säsongen 2006/07. Marco 

Armiliato dirigerar. 

1809 i kärlek och krig – 

Nypremiär 12/3 kl 12.00, 

Västerbottensteatern 

Västerbottensteatern firar 200 år 

av fred med en favorit i repris. Den 

populära berättarföreställningen 

av Thomas Andersson återkommer 

nu med Greger Ottosson. 

Hos oss i Västerbotten finns en 

rik flora av gamla berättelser om 

sommaren 1809. Det var då vi 

blev ockuperade av ryska trupper. 

Oftast har berättelserna gått från 

släktled till släktled och vidare in i 

vår egen tid. Denna föreställning 

bygger dels på sådana berättelser, 

men också på historiska fakta, 

musik, sånger, dikter och en och 

annan dräpande jämförelse med 

dagens Sverige. 

Sockerdagar 24-26/3, Västerbottensteatern 

Teater Västernorrland visar föreställningen 

Sockerdagar av 

Martin Lindberg, som är en 

berättelse om fem helt vanliga 

människor som förenas av ett 

stort intresse för dansbandsmusik 

och travkuponger. En humoristisk 

föreställning om människor 

som dansar och drömmer, 

men också en vildsint och kärleksfull 

skröna om spel och dobbel 

där dansbandsmusiken hela 

tiden står i centrum. 

Vill du veta mer, kontakta Tuistbyrån 

Skellefteå Turistbyrå. Trädgårdsgatan 7. 931 85 Skellefteå. 

Tel: 0910-73 60 20. Fax: 0910-73 60 18 

E-post: turistbyra@skelleftea.se Webb: turistinfo.skelleftea.se 

Evenemangspaket: www.nojeskusten.se

Obygden har sitt ursprung i Fredrik Andersson satiriska penna. Har du synpunkter så lämna dem gärna på adressen obygden@lycos.com 


Här tackar Olga och dottern Kerstin Richardsson kommunens uppsökande verksamhet för uppvaktningen på 105-årsdagen. 

Olga 105 år klarar sig själv 

Visst behöver många äldre ta del av kommunens äldreomsorg. 

Men inte alla. Äldreomsorgen driver på försök 

en uppsökande verksamhet där de erbjuder besök hos 

dem som är 85 eller äldre och saknar hemtjänst. Vi var 

med när de träffade Olga Ågren, just 105 år fyllda. 

Text Steve Sandström Foto Erland Segerstedt 

Via media kan man lätt få uppfattningen att 

alla gamla är sjuka och har svårt att klara sig 

själva. Men många klarar sig länge utan samhällets 

hjälp. Olga Ågren i centrala Skellefteå 

är ett fantastiskt exempel. 

– Jag har aldrig behövt kommunens hjälp. 

Jag klarar mig med den hjälp jag får av min 

dotter som kommer till mig varje dag, berättar 

Olga. 

Olga sköter det mesta, men dottern Kerstin 

Richardsson, 74 år, besöker sin mor varje dag 

och lagar middag. Olga har en stor familj, 

inklusive två barnbarnsbarnbarn som skänker 

glädje. 

– Jag är lyckligt lottad, och även om jag 

klarar mig ännu så är jag tacksam för att 

kommunen tänker på mig och tog kontakt. 

Samtal under tystnadsplikt 

Äldreomsorgens uppsökande verksamhet 

vänder sig till alla som är 85 år eller äldre och 

saknar hemtjänst och trygghetslarm. 

– Vi erbjuder hembesök där vi kan berätta 

om vilka hjälpmedel och övrig hjälp som 

finns att få, berättar distriktssköterskan Åsa 

Holmgren. Hon är en av de fyra personer 

som arbetar i den uppsökande verksamheten. 

– Vi ger också tips som underlättar att bo 

kvar hemma, exempelvis om fallförebyggande 

åtgärder, berättar arbetsterapeuten 

Irene Lindahl. 

Samtalen är vanligen drygt två timmar 

långa och personalen har tystnadsplikt. 

–De flesta är betydligt piggare än vi 

hade väntat oss. Enbart i enstaka fall är de 

i behov av direkt hjälp, och de gångerna tar 

vi kontakt med beslutsenheten som kan 

bevilja exempelvis hemtjänst. Att det sällan 

behövs visar att de som behöver hjälp 

också får hjälp, säger socionomen Asbjörn 

Nordström. 

– Den här gruppen är mer aktiv än man 

kan tro, de träffar grannar, går i gymnastik 

och mycket mer, berättar dietisten Maria 

Sehlstedt. 

De äldre erbjuds att bli kontaktade upp till 

fyra gånger per år för för att se om behoven 

har förändrats. 

– I en enkät uppger drygt hälften att vårt 

besök givit en ökad trygghet. Det är naturligtvis 

glädjande, säger Asbjörn Nordström. 

Till sommaren 2009 räknar gruppen med 

att ha kontaktat alla berörda äldre inom 

kommunen en första gång. 


Kartan 

2 

5 

Kanalgatan 

Torget 

Nygatan 

4 

6 

Storgatan 

Skeppargatan 

Hörnellgatan 

Trädgårdsgatan 

Stationsgatan 


Stadsparken 

1 

7 

Strandgatan 

Viktoriagatan/E4 

Nordanå kulturcentrum 

8 

Skellefte älv 

3 

Här hittar du kommunal service i Skellefteå centrum 

1 Stadshuset 

Kommunledningskontor Trädgårdsgatan 6 

Kommunalråd 

Kommunhälsan 

Fastighets AB Polaris 

Socialkontor 

Skol- och kulturkontor 

Fastighetskontor Hörnellgatan 

Skol-och kulturkontor 

Mediacenter Strandgatan 33 

Infomix 

Tillväxtkontor 

2 Viktoriaplatsen 

Skellefteå Kraft Kanalgatan 71 

Stadsbibliotek Kanalgatan 73 

Expolaris 

Kongresscenter 

Expolaris Center 

Fritidskontor Bäckgatan 1 

3 Campus Skellefteå 

Gymnasiekontor 

Kvalificerad Yrkesutbildning 

Vuxenutbildning 

Campusutveckling 

Skeribi Campusbibliotek 

4 Hjorten 

Bygg- och miljökontor Trädgårdsgatan 7 

(inkl bl a Konsument Skellefteå) 

Skol- och kulturkontor 

Resursavdelning 

Socialpsykiatri 

Handikappkonsulent 

Överförmyndarenheten 

Turistbyrå 

5 Tekniska kontoret Skeppargatan 16 

6 Skebo Skeppargatan 8 

7 Polishuset 

Handikappavdelning Strandgatan 47 

Äldreomsorgens 

administrativa avdelning 

8 Nordanå Kulturcentrum 

Skol- och kulturkontor, 

Kulturenhet 

Skellefteå museum 


Utanför centrum 

Tekniska kontorets 

serviceavdelning Hjortronstigen 21 

Räddningstjänst E4 Solbacken 

Skellefteå camping Mossgatan 

Skelleftebuss N Järnvägsgatan 53 

Sotningsavdelning Maskinvägen 14 A 

Telefonnummer 

Skellefteå kommun 

kundtjänst/växel 0910 -73 50 00 

Skellefteå Hamn 0910 -331 30 

Skellefteå Kraft 0910 -77 25 00 

Skelleftebuss 0910 -72 56 00 

Skebo 0910-73 65 00 


Lokal utdelning 

Gruppförsändelser 

till hushåll och 

företag i Skellefteå 

kommun 

Extern utdelning 

Posttidning B 

9 0 0 0 0 1 8 0 4 

I mars bär det iväg. Byggeleverna har jobbat intensivt i drygt ett år med att samla in pengar 

som ska bekosta skolan de ska bygga i Ghana. 

Elever bygger skola i Ghana 

Med tunga cementblock, helt utan elektriska hjälpmedel, 

och i stekande hetta, ska de bygga en skola i afrikanska 

Ghana. I över ett år har byggeleverna i årskurs 3, Kaplanskolan, 

kämpat och samlat in pengar. 

– En riktig livsupplevelse, kallar Fredrik Andersson och 

Josefin Johansson projektet. 

Text Ann Johansson Foto Hans-Jörgen Ramstedt 

Flera hundra tusen kronor har eleverna fått 

ihop. Men ännu saknas en del för att betala 

såväl den nya skolan som resa och uppehälle. 

I mars åker de till byn Anfoega, 30 mil från 

Ghanas huvudstad Accra. 

– Vi har kapat ved, extraknäckt på byggen, 

skaffat sponsorer och jobbat både på skoltid 

och när vi varit lediga, berättar Fredrik 

och Josefin. 

Eleverna kommer att utgå från ett befintligt, 

litet skolhus som ska byggas ut och 

renoveras. 

– Men själva bygget är inte komplicerat. 

Utmaningen är allt runt omkring, hettan 

och risk en för magsjuka. Vi kommer nog att 

lära oss en del om varandra, inflikar klasskompisarna 

William Nyström och Victoria 

Sandström. 

Anlitar arbetslösa 

Lärarna på byggprogrammet samarbetar tätt 

för att förbereda eleverna inför resan. 

– Positivt är att pengarna de samlat in 

också går till att leja arbetslösa i Anfoega i 

bygget, säger Jan Hult, samhällslärare och 

projektets initiativtagare. 

Omkring 90 flickor får plats i den blivande 

yrkesskolan i sömnad och träsmide. 

– Det känns så bra att hjälpa till och samtidigt 

få en upplevelse långt ifrån skolbänken, 

avslutar Fredrik. 

Fotnot: Mer information om projektet finns på 

http://www.kaplanskolan.se/skrivbord/elevarbeten/ghana

pdf, nytt fönster - Skellefteå kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?