Jordens vän - Svensk Raps

Jordens vän
På Hagbyberga i Sörmland månar Jan Weijber om daggmaskar
för jordens och grödornas bästa. Höstraps är en självklar gröda
som uppskattar den goda markstrukturen och etableras snabbt
i augusti för att ges bästa chans till en hög skörd. Lyckas det
ökar odlingssäkerheten, produktionskostnaden minskar och
höstrapsen blir en lönsam affär.
Text och foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
Ser sambanden. Jan Weijbers far förklarade
att man ska vara hövlig mot
jorden. Den uppmaningen tog sonen
ad notam och försöker gynna daggmaskarna
i jorden genom att dränera,
lufta, kalka, jordbearbeta
6 Svensk skonsamt Frötidning 7/10
och mata dem med stallgödsel.

Jan Weijbers far skickade med
sin son en uppmaning som fortfarande
har bäring på Hagbyberga.
– Man ska vara hövlig
mot jorden!
Ingen raps i halmpannan
Den lärdomen försöker Jan Weijber
leva efter i den dagliga driften. En hög
bördig het är målet för hövligheten. Men
bördigheten kommer inte av sig själv.
Kalk, stallgödsel, dränering, skonsam
jordbearbetning och låga lufttryck är
medlen på vägen dit. Mjölkkorna och
vallarna försvann på 60-talet, men i
stället fick kycklingar ta över stafettpinnen.
Enbart växtodling är nämligen
inget som Jan Weijber tror är speciellt
artigt mot lerjordar.
– Kycklinggödseln är det bra krut i
och den gör nytta i jorden.
Dock oroar han sig en aning för att
mullhalterna inte är tillräckligt höga
enligt den pinfärska markkartan. Halmeldning
sedan nästan 25 år har möjligen
tärt för hårt på förråden av mull.
Därför har sonen Henrik förbjudit
Jan att elda med rapshalm. Bränslevärdet
är visserligen lockande högt för
den som ska värma upp ett corps de logi
från 1700-talet.
– Men bränslevärdet i marken är
också högt för maskarna menar Henrik
och då får det bli så, konstaterar Jan
Weijber.
Vall reparerar jorden
Henrik går alltså på samma linje
som både far och farfar Weijber. Han
drar det faktiskt ett varv till och
”Man ska vara
hövlig mot
jorden!”
Älgskydd. Höstrapsen 2010 på Hagbyberga gav 3 ton per hektar men förväntningarna
var högre än så. Rapsen var så hög och frodig att älgarna inte syntes
under en period innan stjälkarna knäcktes under tyngden och rapsen lade sig.
introducerar vall på gården sedan några
år tillbaka. Först ett insåningsår där
havren före sådd får kyckling gödsel
och sedan tas till ensilage. Därefter
hinner man med en första vallskörd på
hösten och de följande 2 åren tar man
sammanlagt ytterligare 6 skördar. Målet
är att bygga upp markstrukturen och
öka bördigheten.
– Henrik kallar vallen för
”reparations grödan” och har satt som
mål att spannmålsskördarna ska öka
med 1000 kilo per hektar rakt över.
Biogas i pipeline
Sådana målsättningar gillar Jan
Weijber som tycker att jordbruket
är alldeles för tömt på visioner och
framtidstro. Själv siktar han framåt
och planerar för en biogas anläggning
som ska röta gödsel, vall och majs
och producera värme till kycklingstallarna
och el och för eget bruk och
»
Party på bladen. Vårrapsen på Hagbyberga
är dragspelet som fyller upp oljeväxtarealen till
planerad nivå om man inte hinner så höstraps i tid.
Våren 2010 var utsädet av sorten Larissa betat med
Elado men jordlopporna hade likväl party på bladen
som var omisskänligt gulfärgade av Nimbus.
Svensk Frötidning 6/10
7

”När man inte ser älgarna i
rapsen är det något fel.”
försäljning. Han har fastnat för en tysk
torrötningsanläggning som blir den
första i sitt slag i Sverige om allt går
i lås. Materialet läggs in i stora fack
som i en plansilo och efter 3–4 veckor
är rötningen klar. Med hjullastare tas
rötresten ut och sprids på jorden. Om
planerna blir verklighet på Hagbyberga
går investeringen lös på 20 miljoner.
En ansenlig summa, men Jan Weijber
räknar inte på lönsamheten med några
decimaler.
– Jag tror stenhårt på biogasen här
med våra förutsättningar. Vi skapar
energi, sysselsättning och förvaltar
gården.
Han jämför med när han investerade
i halmpanna för 23 år sedan. Då gick
investeringen på 700 tusen kronor. En
summa som förräntat sig många gånger
om sedan dess.
– Jag blev idiotförklarad då och det
blir jag säkert med biogasen nu också,
noterar han kort.
Älgarna försvann i gult hav
Höstraps finns med i växtodlingsplanerna
på Hagbyberga sedan flera
år. Etableringsmetoderna har varierat
över tiden, men sedan några år sker
eta bleringen reducerat efter korn eller
höstvete.
– Den reducerade bearbet ningen är
en förutsättning för att få ner rapsen i
Hagbyberga
3 Landskap: Sörmland
3 Brukare: Jan Weijber
3 Areal: 320 ha eget + 170 ha arrende
3 Grödor: Höstvete 260 ha, höstraps 40 ha,
vårraps 30 ha, ärter 30 ha, vårkorn 95 ha
3 Skörd höstraps 2000–2009: 2,8 t/ha
3 Skörd höstvete 2000–2009: 6,6 t/ha
Skörd och produktionskostnad är spegelbilder
4,00
4,00
3,50
3,50
Skörd (t/ha)
3,00
2,50
2,00
1,50
1,00
3,00
2,50
2,00
1,50
1,00
Produktionskostnad (kr/kg)
0,50
0,50
Skörd t/ha
0,00
2005 2006 2007 2008 2009 2010
0,00
Produktionskostnad
kr/kg
Reparationsgrödan. Jan Weijbers son
Henrik har introducerat klövervall på
Hagbyberga för att reparera jordarna. Nu
går ensilaget till betande kor, men i framtiden
ska det in i en biogasanläggning om
planerna går i lås.
Hög skörd ger låg produktionskostnad och vice versa. Sambandet är tydligt på Hagbybergas
höstraps. År 2008 såddes rapsen sent och övervintringen blev dålig. År 2009
utvintrade också mycket höstraps och kostnaden för omsådd är inräknad i siffrorna. I
medeltal åren 2005–2009 producerade gården höstraps för 2:04 kr/kg med en medelskörd
på drygt 2,7 t/ha. En jämförelse med vårraps haltar eftersom det bara finns färdiga
siffror från åren 2008–2009 med fina skördar på i snitt 2,9 t/ha. Men med den skörden
blev produktionskostnaden för vårraps 2:08 kr/kg. Källa: Johan Lagerholm, VäxtRåd.
8 Svensk Frötidning 7/10

hyfsad tid, förklarar VäxtRåds Johan
Lagerholm, som är växtodlingsrådgivare
på Hagbyberga.
På stubben körs kycklinggödsel ut och
sedan kör man med kultivator 2 gånger
före sådd. Allt sker snabbt och i en följd.
– Det är A och O att inte vänta, för
rapsen måste tända direkt om den ska
hinna utvecklas, slår Jan Weijber fast.
Lyckas man med det finns goda
chanser till en hög skörd. Det ger i sin
tur en låg produktionskostnad och det
sambandet är kristallklart på Hagbybergas
höstraps. År 2010 blev skörden
dock en besvikelse. Den majestätiska
grödan blev för kraftig.
– När man inte ser älgarna i rapsen
är det något fel, ler Jan Weijber.
Ökad säkerhet i vårraps
Innan älgarna försvann bland de gula
blommorna trodde han på 4–5 ton per
hektar, men det blev bara 3.
I juni knäcktes stjälkarna och rapsen
lade sig trött ner i väntan på tröskan.
Vattenförsörjningen gick i stå och
torkan under sommaren satte P för nya
rekordskördar i rapsen.
Vårrapsen gick däremot bra 2010.
De är dragspelet i oljeväxterna och den
areal som man inte hinner så med höstraps
blir vårraps i stället. Det är inget
nerköp på något sätt när man tittar på
den ekonomiska ut värderingen av höstoch
vårraps. I medeltal för de tre senaste
åren 2008–2010 ligger skörden på 2,9
ton per hektar. Det ger betyget MVG
tycker Johan Lagerholm som också
under stryker den högre odlingssäkerheten
i vårraps. Jordloppor är ett
mindre problem numera.
– Betning med Elado har definitivt
effekt på jordlopporna, minskar
pyretroidsprutningen och ökar
odlingssäkerheten i vårrapsen ännu
mer, framhåller Johan Lagerholm.«
1
2
3
4
Jan Weijbers 4
höstrapsråd från
Hagbyberga
Jord i trim – kalkad, dränerad,
gödslad
Bearbetning som luckrar –
kultivatorspetsdjup 12–15 cm i
2:a överfarten
Sådd i tid – smalaste passagen
för att samla tillräckligt många
daggrader
Fuktig fröplacering – fröna
måste tända direkt om rapsen
ska övervintra
Aldrig mer. Olivin till vänster övervintrande galant vintern 2009/10 på Hagbyberga, men med Elvis till höger var det sämre. Den
sorten var inte välkommen tillbaka i sålådan vid höstvetesådden i september 2010. Det utvintrade höstvetet fick ersättas av vårvete.
Svensk Frötidning 7/10
9