FiUs studieresa till Japan - Lars Elinderson

Finansutskottet besöker 

Japan 

財務委員会訪日 

5 – 14 september 2008

Reserapport FiU i Japan 2008 

Deltagare 

Ledamöter 

Sonia Karlsson (s) , delegationsledare 

Lars Elinderson (m) 

Hans Hoff (s) 

Agneta Gille (s) 

Tommy Ternemar (s) 

Emma Henriksson (kd) 

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m) 

Jörgen Hellman (s ) 

Christina Zedell (s) 

Mats Pertoft (mp ) 

Kansli 

Ingvar Mattson 

Camilla Holmén 

2


Programmet i korthet 

Söndag den 7 september, Tokyo 

Guidad sightseeing per buss i Tokyo 

Båttur med middag tillsammans med ambassadören 

Måndag den 8 september, Tokyo 

Genomgång på svenska ambassaden i Tokyo 

Arbetslunch med svenska företagsledare i Japan 

Sony Corporation 

Kvällsguidning i Tokyos elektronikdistrikt och spelhallar 

Tisdag den 9 september, Tokyo 

Finansdepartementet 

Underhusets budgetutskott 

Överhusets budgetutskott 

Onsdag den 10 september, Tokyo 

JP Morgan 

Bank of Japan 

Tokyo Stock Exchange 

Mottagning på ambassadens residens 

Torsdag den 11 september, Osaka 

Toyota Nagoya 

Ikea Osaka 

Fredag den 12 september, Osaka 

Otsuka Pharmaceutical 

Osaka Prefectural Institute for Advanced Industry 

Osaka Chamber of Commerce and Industry 

Osakas Entrepreneurial Museum of Challenges and Innovation. 

Lördag den 13 september, Kyoto 

Guidad visning i Kyoto 

3


Söndag den 7 september, Tokyo 

Programmet inleddes på söndagen med en guidad sightseeing per buss i Tokyo. På kvällen blev 

det en båttur med middag på Tokyo bay tillsammans med ambassadör Stefan Noréen och 

några av hans medarbetare samt företrädare för Invest in Sweden Agency (ISA) och ITPS. 

Måndag den 8 september, Tokyo 

Briefing och arbetslunch på svenska ambassaden i Tokyo 

Under förmiddagen fick utskottet en briefing på ambassaden kring det ekonomiska och 

politiska läget i Japan. Deltog gjorde ambassadör Stefan Noreén, minister Magnus Holm, 

Johan Rudfeldt chef på Exportrådet i Japan, Hans Rhodiner chef för ISA (Invest in Sweden 

Agency) samt Anders Karlsson, chef för ITPS vetenskapsråd i Japan. Därefter följde en 

arbetslunch tillsammans med svenska företagsledare i Japan. 

Ambassadör Stefan Noreén inledde med en allmän beskrivning av det politiska läget. Än en 

gång råder politisk turbulens i Japan. Premiärminister Fukuda meddelade nyligen, efter att ha 

suttit ungefär ett år som premiärminister, att han kommer att avgå som ordförande för det 

Liberaldemokratiska partiet (LDP) och därmed som premiärminister. Huvudorsaken är att 

Fukuda har svagt stöd bland väljarna. Under större delen av efterkrigstiden har LDP dominerat 

politiken. LDP är snarare en koalition av flera konservativa och sinsemellan konkurrerande 

fraktioner än ett parti i vanlig mening. Valet av ny partiledare kommer att äga rum den 22 

september 2008. Omröstningen om ny premiärminister i parlamentets underhus sker några 

dagar senare. En favorit som ny premiärminister är förre utrikesministern Taro Aso. Bland 

kandidaterna finns också en kvinna, Yuriko Koike, f.d. miljöminister. Det politiska läget har 

varit problematiskt sedan 2007 då LDP och dess stödparti Nya Komeito förlorade majoriteten 

i överhuset till oppositionspartiet Demokratiska partiet. De splittrade majoriteterna i de båda 

kamrarna har lett till en trög beslutsprocess (Alla lagar ska i princip godkännas av båda 

kamrarna men underhuset kan i vissa fall med kvalificerad majoritet driva igenom förslag som 

överhuset sagt nej till). Nästa underhusval måste äga rum senast 2009, men kommer sannolikt 

att ske tidigare i anslutning till att en ny premiärminister tillträder. Noreén pekar på att av de 

åtta länderna i G8 har tre (USA, Japan och Kanada) val i närtid, vilket kan få stor inverkan på 

det politiska världsläget. Noreén bedömer att LDP kommer att bli kvar vid makten, men att 

majoriteten i underhuset krymper rejält. Den japanska utrikespolitiken kretsar främst kring två 

länder, Kina och USA. Den nu avgående premiärministern Fukuda har bidragit till en mer 

harmonisk relation mellan Japan och Kina – ett Kina som blir allt viktigare för Japan såväl 

ekonomiskt som politiskt. 

4


Magnus Holm fortsätter med att tala om den japanska ekonomin. Japan står idag för ungefär 

hälften av Asiens totala BNP. Efter krisåren under 1990-talet har perioden 2002-2007 präglats 

av en exportledd återhämtning, understödd av den kraftiga deprecieringen av yenen. Mycket 

talar för att tillväxtperioden nu är slut. Den japanska ekonomin krympte under andra kvartalet 

och alltfler bedömare väntar sig en recession under hösten. De främsta orosmolnen är den 

inhemska konsumtionsutvecklingen, den vikande konjunkturen i omvärlden, yenens 

förstärkning mot exportvalutor, råvaruprisernas fortsatta utveckling samt risken av att Japan 

drabbas av utländska kreditförluster. Japans mer långsiktiga framtidsproblem är främst den 

demografiska utvecklingen samt den enorma statsskulden. Japans extremt låga födelsetal håller 

på att leda till brist på förvärvsarbetande samtidigt som pensions- och sjukvårdskostnaderna 

växer lavinartat. Det kommer att krävas import av arbetskraft. Då Japan hittills haft en så sluten 

arbetsmarknad kommer detta att innebära problem. Japans statskuld är idag uppe i ca 180 % av 

BNP och fortsätter att öka till följd av underskott i statsbudgeten. Statsskulden är till största 

delen inhemsk och upplånad hos de japanska hushållen. Så mycket som 1/3 av statsbudgeten 

finansieras idag genom lån och på utgiftssidan används hela 25 % av statsbudgeten för att 

betala räntor på statsskulden. Skuldbördan gör att det i realiteten är svårt för centralbanken 

(Bank of Japan) att använda räntan som styrmedel. 

Johan Rudfeldt från Exportrådet konstaterar att med tanke på att Japan står för halva Asiens 

BNP borde Japan vara högintressant som exportmarknad för svenska företag. Tokyo-Osaka 

regionen är dessutom världens största homogena marknad (99,9 % japaner). Sveriges export till 

Japan har dock sjunkit 2003-2007, dels som en följd av att kronan stärkts, dels pga. att export 

till Japan från andra länder trängs ut av kinesisk export. Ytterligare en förklaring är att allt fler 

svenska produkter tillverkas i eller levereras via ett tredje land (exempelvis Kina). Den svenska 

exporten till Japan domineras av verkstadsprodukter. Till skillnad från exporten växer de 

svenska direktinvesteringarna snabbt i Japan. Exempel på aktuella investeringar är Volvos köp 

av Nissan Diesel och IKEA:s och HM:s etablering. De senaste två åren har hela 32 svenska 

företag etablerat sig i Japan. 

Hans Rhodiner, ISA, under en guidetur under 

måndagkvällen i Tokyos ”Electronic city” 

Akihabara. 

Hans G. Rhodiner från ISA (Invest in Sweden Agency) berättar att ISA arbetar med att 

marknadsföra Sverige för det japanska näringslivet. ISA hjälper bl.a. regioner och kommuner i 

5


Sverige att marknadsföra sig gentemot Japan och man hjälper också svenska företag att hitta 

tekniska eller finansiella samarbetspartners i Japan. En tydlig trend är att alltfler japanska 

företag etablerar sig i Sverige. Antalet japanskägda företag i Sverige har tredubblats under de 

senaste 15 åren och antalet är idag ca 165 stycken (bl.a bilindustri och life science). Sverige ses 

av japanska företag som en inkörsport till marknader i norra Europa. Dessutom vill man dra 

fördel av närheten till globala företag som Ericsson och Volvo och till världsledande 

kompetenskluster. Enligt Rhodiner är potentialen för ytterligare japanska direktinvesteringar i 

Sverige väldigt stor. 

Anders Karlsson från ITPS berättar att Japans FoU-budget (forsknings- och utveckling) ligger 

på 970 miljarder kronor per år och att det i Japan finns ca 790 000 forskare. Sverige har en rad 

olika former av samarbetsprojekt och forskningsutbyte med Japan, bl.a. vid Karolinska 

institutet och vid Chalmers tekniska högskola. Många av dessa projekt genererar också 

företagsetableringar. Till skillnad från i Sverige är huvuddelen av forskningen inte offentligt 

finansierad utan bedrivs av olika privata institut. När det gäller samarbetet mellan industrin och 

universiteten är mycket på gång, även om såväl Sverige som Japan ligger långt efter USA i detta 

avseende. Samverkan inom FoU är överhuvudtaget det kanske viktigaste samarbetsområdet 

som finns mellan Sverige och Japan idag. Både Japan och Sverige är utpräglade 

kunskapsnationer och forskningsprojekt kan generera industriellt samarbete i senare skeden. 

Under lunchen på ambassaden fick delegationen chansen att tala med några ledare för svenska 

företag i Tokyo (IKEA, HM, Ericsson, Höganäs, Nobel Biocare, Alfa Laval, Gadelius och 

IFS). En erfarenhet som tycktes gemensam bland företagsrepresentanterna var att om man var 

redo att satsa långsiktigt och tålmodigt så hade den japanska marknaden en mycket stor 

potential. 

Sonys huvudkontor i Tokyo 

Eftermiddagens besök på Sonys huvudkontor inleddes med en presentation och förevisning 

av några av företagskoncernens senaste produkter. Därefter fick delegationen träffa vice vd 

Naofumi Hara på Sony. 

Ca ¼ av Sonys totala försäljning sker i Japan. Ungefär lika stora är USA:s och Europa:s 

respektive andelar av den totala försäljningen. Ännu har inte den vikande konjunkturen i bl.a. 

USA gett några större effekter på försäljningen, men om tillbakagången i ekonomin blir 

långvarig så kommer det att synas i resultatet, enligt Hara. Förutsättningarna för många av de 

marknader Sony verkar på har ändrats mycket under de senaste 10 åren. Ny konkurrens har 

dykt upp från exempelvis Apple, men också från små företag som nischat in sig på t.ex. en 

enda produktmodell. En viktig prioritet för Sony är att reducera energiförbrukningen för 

exempelvis TV-apparater. 

Hara beskriver Sony-Ericsson som ett av de mest framgångsrika joint-venture någonsin. De två 

företagen kompletterar varandra väl på produktsidan. Dock har Sony-Ericsons resultat under 

6


det senaste halvåret utvecklats svagt. Enligt Hara är Nokia, Motorola och Samsung 

huvudkonkurrenter på mobilmarknaden, dock inte I-phone. 

Tisdag den 9 september, Tokyo 

Finansdepartementet 

På tisdagmorgonen besökte delegationen finansdepartementet där man först hälsades 

välkomna av Norio Mitsuya (motsvarande statssekreterare). Därefter talade Tomoyuki 

Furusawa, Hideyuki Kiyoshi och Ishida Fukuda från olika avdelningar på 

finansdepartementet om utsikterna för den japanska ekonomin och statsbudgeten. 

Sonia Karlsson överlämnar ett riksdagslejon till Norio Mitsuya 

på finansdepartementet. 

Japans BNP i reala termer har växt stadigt mellan 2002 och 2007. Den negativa utvecklingen av 

BNP under andra kvartalet i år beror främst på en tillbakagång i den privata konsumtionen. 

Japans ekonomi är enligt finansdepartementet relativt robust jämfört med många andra 

ekonomier i världen. Finansdepartementets BNP-prognoser för 2009 ligger på ca 1,5 %, vilket 

är i linje med såväl IMF:s som OECD:s senaste prognoser över den japanska ekonomin. 

Arbetslösheten ligger idag på ca 4 %. De övriga asiatiska länderna blir allt viktigare för den 

7


japanska ekonomin. Även om tillväxttakten i dessa länder kommer att växla ner framöver så 

kommer de även fortsättningsvis växa snabbt i jämförelse med länderna i västvärlden. 

När det gäller statsbudgeten uppgår skatteintäkterna till endast ca 60 % av de totala intäkterna 

och närmare 30 % av intäkterna kommer från emission av statsobligationer. Detta spär på 

statsskulden och kommer att tynga framtida generationer. Även om det japanska 

budgetunderskottet har minskat de senaste ca 4 åren ligger det fortfarande mycket högt jämfört 

med de andra största ekonomierna i världen. Statsskulden låg i slutet av 2007 på 177,6%, vilket 

är den högsta nivån bland i-länderna. Samtidigt åldras japans befolkning snabbare än 

befolkningen i övriga i-länder, vilket ställer stora krav på en konsolidering av de offentliga 

finanserna. En plan sjösattes redan under Koizumo-regeringen för att konsolidera de offentliga 

finanserna genom integrerade förändringar på såväl intäkts- som utgiftssidan. Enligt planen ska 

statsbudgeten uppvisa överskott 2011 och åren därefter ska skulden i relation till BNP börja 

minska. Tillväxtförutsättningarna har försämrats jämfört med när planen sjösattes. Den byggde 

då på ca 3 % tillväxt per år, vilket inte längre är realistiskt. Diskussioner har också förts om att 

genomföra en fundamental reformering av skattesystemet (inklusive konsumtionsskatten) med 

utgångspunkten att bördan ska delas lika mellan generationerna. På en fråga om vad som skulle 

hända om centralbanken höjer räntan blir svaret att man oroat sig för räntehöjningar under 10 

års tid. Man planerar att öka utlåningen till individer och hushåll (även utländska) istället för till 

finansiella institutioner, vilket skulle ge en mer stabil situation. De japanska hushållens andel av 

den totala statsskulden låg i mars 2008 på drygt 5 % medan utlänningars andel låg på drygt 7%. 

Detta innebär en viss ökning jämfört med tidigare. 

Underhusets finansutskott 

Under en arbetslunch träffade delegationen den nuvarande ordföranden i underhusets 

finansutskott Yoshiaki Harada (LDP) och den tilltänkte efterträdaren,Tanaka Kazunori 

(LDP), samt ytterligare några medlemmar av underhuset, däribland Taro Nakayama, f.d. 

utrikesminister. Efter lunchen fick delegationen en guidad visning i parlamentet. 

Under lunchen diskuterades bl.a. läget i den japanska ekonomin. Av diskussionen framkom att 

flera av de japanska parlamentarikerna anser att ekonomin är i stagnation och att de åtgärder 

som hittills genomförts är otillräckliga. Till problemen bidrar också de olika majoriteterna i 

parlamentets båda kammare. Den massiva statsskulden gör det samtidigt svårt att vidta 

nödvändiga finanspolitiska åtgärder. Statsskulden ligger idag på en sådan nivå att det är svårt att 

tänka sig någon ytterligare ökning. Samtidigt måste de japanska medborgarna försäkras om ett 

drägligt liv. Matpriserna har exempelvis stigit kraftigt och för att mildra effekterna av detta har 

man diskuterat att införa en tillfällig skattereduktion. Men nu väntar ett val där det japanska 

folket kommer att få säga sitt om vilka reformer de vill se. 

8


F.d utrikesminister Nakayama var intresserad av Sveriges syn på Rysslands agerande i 

Georgienkonflikten. Här redogjorde ambassadör Noreén för Sverige och EU:s fördömande av 

vad man såg som en överreaktion från rysk sida gentemot Georgien. 

Lunchen med parlamentariker från underhuset. 

Överhusets finansutskott 

På eftermiddagen fick delegationen träffa ledamöter i överhusets budgetutskott, däribland 

deras ordförande Naoki Minezaki (Democratic party), Jirou Aichi (LDP), Koutura Tamura 

(LDP), Yorika Madoka (Democratic party), Kiyohiro Araki (New Komeito) och Mikishi 

Daimon (Japanese communist party). 

Här syns den svenska delegationen tillsammans med medlemmar ur det japanska överhuset. 

Frågor ställs om bl.a. läget i Japans ekonomi, det nyligen presenterade krispaketet och om 

möjligheterna att nå balans i statens budget fram till 2011. 

Aichi (LDP) säger att det i dagsläget förs engagerade diskussioner inom LDP för att få fram en 

ny premiärminister. Samtidigt förs också diskussioner inom partiet i syfte att hitta sätt att nå 

9


målet om budgetbalans. Vissa av de ledande kandidaterna till premiärministerposten vill skjuta 

på konsolideringen av de offentliga finanserna. Med tanke på det rådande läget (nära o-ränta 

samt stor statsskuld) är det mycket svårt att stimulera ekonomin med vare sig penning- eller 

finanspolitik. Detta är ett stort dilemma. 

Tamura (LDP) påpekar att den japanska ekonomin också påverkas av externa faktorer som 

världskonjunkturen och USA:s utveckling. Om Japans exportsituation försämras ytterligare 

kanske tillväxten nästa år blir negativ. 

Madoka (Demokratiska partiet) anför att även om den japanska ekonomin är i grunden stark 

behövs det enligt oppositionen verkliga förändringar i den ekonomiska politiken i syfte att 

vitalisera ekonomin. Den unga generationen har idag svårt att hitta permanenta jobb och har 

även svårt att försörja sig på sina ofta låga löner. Därför krävs en radikal reformering av 

situationen på arbetsmarknaden. Madoka påpekar också att med tanke på att premiärministern 

avgått är det osäkert vad som händer med krispaketet. 

Araki (Nya Komeito) påpekar att priserna har stigit men lönerna har inte följt med. Därför 

behövs en skattereduktion. Samtidigt måste regeringen försöka undvika att fortsätta finansiera 

delar av budgeten genom ge ut statsobligationer i den omfattning som hittills skett. 

Mikishi Daimon (Japans kommunistparti) menar att krispaketet är otillräckligt för att stimulera 

ekonomin. Den privata konsumtionen, som står för ca 60 % av BNP, måste stimuleras. Det 

räcker inte att lita till stimulans av exportsektorn. Avregleringen av arbetsmarknaden har gått 

för långt och har lett till att så många unga har osäkra arbetsförhållanden och låga löner. 

Ordföranden Minezaki (Demokratiska partiet) säger att effekten av den amerikanska krisen 

märks också i Japan. På medellång sikt kan situationen förbättras med olika åtgärder men på 

kort sikt kommer bytesbalansen att försämras för Japan. 

På frågan om hur man långsiktigt planerar att minska skuldbördan svarar Aichi (LDP) att det 

inte finns en enkel lösning utan krävs multipla åtgärder. Hur ska man exempelvis aktivera de 

stora besparingar som de facto finns i hushållssektorn på ett bra sätt? Aichi är förundrad över 

hur vi i Sverige får människor att betala så mycket i skatt. Av de fem kandidater som är aktuella 

för ordförande- och premiärministerposten har ingen sagt sig vilja höja skatten. 

Araki (Nya Komeito) påpekar att innan vi kan höja skatterna måste all ineffektivitet i 

skatteanvändningen elimineras. ”Zero-waist” är enligt Araki koalitionens topprioritet. 

Ordföranden Minezaki (Demokratiska partiet) anser att hushållen framöver måste bära en 

större börda, men det är också fullt möjligt med tanke på de omfattande besparingar som finns 

i denna sektor. 

10


Onsdag den 10 september, Tokyo 

JP Morgan 

På förmiddagen träffar utskottet Masaaki Kanno, chefsekonom vid JP Morgan som berättar 

om utsikterna för den japanska ekonomin. Senare under lunchen träffade utskottet den 

svenske finansanalytikern Stefan Nilsson som arbetar på JP Morgan. 

Nedgången i den globala ekonomin kommer enligt Kanno att fördjupas ytterligare och i viss 

mån även drabba Kina. Kinas oljeimport har minskat under senare tid, vilket i sin tur får 

inverkan på oljepriset. Kanno anser att mycket talar för att oljepriset kommer att falla tillbaka 

ytterligare. 

Chefsekonom Kanno från JP Morgan utbyter visitkort med ambassadör Noreén. 

Kanno konstaterar att Japan för närvarande är inne i en recession. En jämförelse över de fem 

senaste decennierna visar att frekvensen av recessioner är högre i Japan än i USA. Enligt 

Kanno är också synen på nedgångar i ekonomin mer odramatisk i Japan jämfört med 

västvärlden. Man ser en tillbakagång som en naturlig del av en återkommande cykel. Samtidigt 

menar Kanno att den nuvarande recesionen inte kommer att bli särskilt djup. Företagen har 

jämfört med de två senaste recessionerna betydligt mindre lager och mindre överskott på såväl 

anställda som produktionskapacitet i övrigt. En tydlig trend är att japanska företag blir alltmer 

beroende av utländska marknader genom såväl export som direktinvesteringar. Tidigare har 

USA varit en dominerande utlandsmarknad men under senare år har den asiatiska marknaden 

och även Oceanien ökat sina andelar. Lönsamheten i japanska direktinvesteringar har ökat över 

tid och kommer att fortsätta öka enligt Kanno. Särskilt hög är avkastningen av japanska 

direktinvesteringar i Thailand och Korea. Den senaste tidens ökning i inflationstakten kommer 

11


enligt Kanno att ha nått sin kulmen senare i höst. Centralbanken väntas inte genomföra någon 

räntehöjning förrän i slutet av nästa år då Kannos bedömning är att styrräntan kommer att 

höjas med 25 punkter till 0,75 %. 

Två områden som Kanno bedömer behöver reformeras är den finansiella sektorn, som ligger 

långt efter internationella standarder, och den överreglerade jordbrukssektorn. Också 

bolagsskatterna, som ligger på hela 40 %, behöver sänkas. Ett annat problem är de omfattande 

regionala skillnader som finns i Japan. I Tokyo märks recessionen endast marginellt medan 

många regioner upplever en djup ekonomisk kris. 

På frågan om skuldproblematiken påpekar Kanno att statsskulden i huvudsak är en inhemsk 

skuld. Det innebär att skulden bara blir ett problem om japanerna själva förlorar förtroendet 

för regeringen. Detta är enligt Kanno inte sannolikt på kort sikt, men om kanske 20 år kan 

problem uppstå om inte Japan innan dess löser frågan om arbetskraftsinvandring för att 

kompensera för den åldrande befolkningen. 

Den svenske finansanalytikern Stefan Nilsson som arbetar på JP Morgan gav under lunchen en 

levande beskrivning av de snabba och brutala kast som kan drabba de företag som verkar på 

den globala finansmarknaden. Hans bedömning av den nuvarande finanskrisen är att den långt 

ifrån är över. Det kommer sannolikt dröja ytterligare ett till två år innan turbulensen ebbat ut. 

Bank of Japan 

På Japans centralbank mötte utskottet Shigeto Nagai och Hiroaki Kuwahara som talade om 

utsikterna för den japanska ekonomin och vilken inverkan den amerikanska bolånekrisen 

kan tänkas få. 

Nagai inledde med att konstatera att perioden av relativt stabil tillväxt i den japanska ekonomin 

sedan 2002 fick ett avbräck i slutet av förra året. Avbräcket förklaras dels av den amerikanska 

nedgången i ekonomin, dels av den kraftiga försämring i bytesbalansen som orsakats av de 

internationella prisökningarna på energi och matpriser. Effekterna av den amerikanska 

avmattningen har dock varit måttlig genom att Japans ekonomi idag är mindre beroende av den 

amerikanska marknaden. Genom bl.a. Kinas ökande betydelse drivs den globala tillväxten i allt 

högre grad av fler tillväxtområden. Men de ökande energi- och matpriserna har slagit hårt på 

den japanska ekonomin. Dock har anpassningen till exempelvis höjda oljepriser gått bättre än 

vid tidigare oljeprischocker. Ännu har man inte heller kunnat se att den ökade inflationstakten 

har spillt över i vare sig högre inflationsförväntningar eller högre löneökningstakt. Osäkerheten 

om hur inflationsförväntningar och löner kommer att utvecklas framöver är dock stor. 

Huruvida den nuvarande inflationstakten på ca 2 % är en långsiktigt lämplig nivå är enligt 

Nagai för tidigt att säga, men ska ses mot bakgrund av att Japan haft en lång period av 

förödande deflation. Det är enligt Nagai inte heller meningsfullt att alltför ensidigt fokusera på 

ett visst inflationsmål. 

12


Shigeto Nagai från Bank of Japan öppnar presenten med lejonet under överinseende av 

kollegan Hiroaki Kuwahara. 

Nagai gjorde en intressant jämförande analys av den japanska fastighetsbubblan i början av 90- 

talet och nuvarande amerikanska bolånebubbla. Även om det finns en del skillnader handlade 

det i båda fallen om en boom i tillgångspriser orsakad av lånefinansiering. En central skillnad 

var att i den japanska bubblan handlade det, till skillnad från de komplexa paketerade produkter 

som förekommit i den amerikanska bolånekrisen, om enkla lån som framgick av bankernas 

balansräkningar. Den japanska bubblan var vidare i huvudsak inhemsk medan den amerikanska 

fått omfattande globala konsekvenser. Efter det att en bubbla spruckit kan alltför stora 

lättnader i penningpolitiken, för att få tillbaka ekonomin på fötter, skapa andra störningar som 

hög inflation eller en ny bubbla. Att hantera denna problematik innebär en svår avvägning men 

handlar i grunden om att förstå hur man skapar prisstabilitet på medellång eller lång sikt. Nagai 

får en fråga om vad effekten av en räntehöjning av centralbanken skulle bli med tanke på den 

höga statsskulden. Här blir svaret att om det är en motiverad höjning av räntan så bör effekten 

bli att inflationen hålls tillbaka och att räntan på längre sikt därmed sjunker. Det bästa en 

centralbank kan göra för att hålla skuldbördan under kontroll är att bedriva en penningpolitik 

som motverkar höjda inflationsförväntningar på lång sikt. 

Tokyo stock Exchange 

Under sen eftermiddag fick utskottet en guidad visning av Tokyobörsen. Tokyobörsen, som 

grundades 1878, är en av världens tre största aktiebörser vid sidan av New York och 

Londons aktiebörser. Närmare 95% av värdet av all inhemsk aktiehandel går via 

Tokyobörsen. Vid slutet av 2007 fanns 2414 japanska företag listade på Tokyobörsen. 

13


Mottagning på ambassadens residens 

På kvällen stod ambassaden som värd för en mottagning med mingel och buffé på 

residenset. Bland gästerna fanns många av dem utskottet träffat tidigare under veckan, bl.a. 

parlamentariker från såväl underhuset som överhuset. 

Mingel på ambassadens mottagning. 

14


Mera mingel… 

Torsdag den 11 september, Nagoya och Osaka 

Besök på Toyota i Toyota city, Nagoya 

På torsdagen tog delegationen snabbtåget Shinkansen till Nagoya där Kazuyoshi Tsuyukusa 

från Toyotas internationella avdelning mötte upp för att ledsaga under besöket i Toyota city. 

Under lunchen gavs en briefing om företaget.av europachefen Kiyoshi Tojo. 

Här är delegationen samlad under en välkomsthälsning från Toyota! 

15


Inledningsvis gavs en förevisning av Toyotas senaste robotteknik genom en föreställning av tre 

trumpetspelande robotar! Denna gren av Toyotas verksamhet väntas få ökande betydelse i 

framtiden inom områden som bl.a. hushållstjänster och sjuk- och äldrevård. Delegationen åt 

lunch tillsammans med Toyotas europachef Kiyoshi Tojo m.fl. och lyssnade på en briefing om 

företaget. På bilområdet satsar Toyota på liten miljöpåverkan och hög säkerhet. Från 

japanernas sida är man intresserad av vad man uppfattar som ett skifte i synen på biobränslen i 

Sverige. Efter lunchen blev det en guidad tur i fabriken som bl.a. tillverkar Toyotas hybridbilar. 

IKEA Osaka 

På kvällen besökte delegationen IKEAS nyligen öppnade varuhus i Osaka. 

Ikea Osakas verksamhet beskrevs av den lokale varuhuschefen Ikuhiro Hiruma. 

Det är det fjärde IKEA-varuhuset som öppnats i Japan sedan etableringen 2006. Inför IKEA:s 

etablering i Japan genomfördes en grundlig marknadsundersökning där 100-tals japanska hem 

besöktes. Man konstaterade att de flesta levde med barn, hade litet utrymme och stora 

förvaringsproblem. Så här långt tycks Ikeas etablering i Japan vara mycket framgångsrik. Ikeas 

produktsortiment är detsamma över hela världen, dvs. identiskt med de produkter man finner 

på Ikea i Sverige. Ikea i Osaka har 1800 anställda varav 65 % kvinnor. Ca 44 % av cheferna är 

kvinnor, vilket är högt i ett japanskt perspektiv. Vissa IKEA-varuhus har särskilda dagis till sina 

anställdas barn. Besöket avslutades med middag på Ikeas restaurang. Restaurangen har också en 

viktig roll i marknadsföringen av IKEA. Genom maten (typisk svensk med hög kvalitet och 

lågt pris) stärker IKEA sitt varumärke i Japan. 

16


Fredag den 12 september, Osaka 

Otsuka Pharmaceutical 

Otsuka Pharmaceutical presenteras av Masayuki Umeno (vice-president). 

Företagets vision är att skapa nya produkter för bättre hälsa över hela världen. De huvudsakliga 

affärsområdena är mediciner och s.k. nutraceuticals (ungefär hälsomat). Otsuka Pharmaceutical 

är ett av fyra företag under Otsuka holding. Sammanlagt har koncernen 106 företag globalt 

(varav 38 i Japan). Ett av företagen är Otsuka Scandinavia AB som är lokaliserat i Stockholm. 

Att Otsuka etablerade sig just i Stockholm berodde enligt Umeno på det anseende som 

Karolinska institutet har. Av de sammanlagt ca 33 000 anställda arbetar ungefär hälften i Japan. 

Otsuka Pharmaceutical har s.k. partnership agreements inom forskning med många företag, 

bl.a. Pharmacia. 

Osaka Prefectural Institute for Advanced Industry 

Osaka Prefectural Institute for Advanced Industry är ett offentligt finansierat 

forskningsinstitut under näringsdepartementet som analyserar ekonomiska och industriella 

trender i regionen. Institutet presenteras av institutets chef Yutaka Ueda och av Sawako 

Maruyama. 

Institutet är specialiserat på att analysera den lokala ekonomin och på små och medelstora 

företag. Maruyama har jämfört Sverige och Osaka-regionen och funnit en del slående likheter i 

bl.a. befolkningsunderlag, BNP per capita och antal världsledande företag. Ett problem i Osaka 

som varit aktuellt sedan 1970-talet är att många företags huvudkontor och även 

tillverkningsanläggningar flyttar, antingen utomlands eller till Tokyo-området. De senaste åren 

har dock en viss förbättring skett genom att antalet anläggningar i Osaka återigen ökar. En 

annan utmaning som Osakaregionen har att hantera är att även om antalet nystartade företag 

ligger på en hög nivå så är också företagsnedläggningarna omfattande. Sistnämnda hänger nära 

samman med utflyttningen av huvudkontor och anläggningar. 

Ekonomie doktor Sawako Maruyama, som 

överaskade oss med att tala utmärkt svenska! 

17


Osaka Chamber of Commerce and Industry (OCCI) 

På OCCI träffar vi handelskammarens chef Yatsutsugu Kohzuki samt Yasuharu Suzuki 

Kinki från finansdepartementet och Kazuhisa Kakizaki från Osaka Securities Exchange 

Handelskammaren, som grundades 1878, har idag ca 30 000 medlemmar. Man arbetar främst 

med stöd åt små och medelstora företag, bl.a. finansiellt. Några fokusbranscher är turism, life 

science, robotteknik samt miljötektik. Branschstrukturen för finansiella institut har drastiskt 

förändrats i regionen under de senaste 15 åren. Sedan krisen i början av 90-talet har antalet 

finansiella institut nästan halverats genom sammanslagningar och uppköp. Det förs en 

diskussion om huruvida antalet börser i Japan, idag sex till antalet, behöver reduceras. Osakas 

börs är mindre än OMX men nummer 2 i Japan. Osakas börs har en lång historia och startade 

redan 1730 med rishandel! Det var den första organiserade terminshandeln i världen. Genom 

en stadigt ökande handel med derivat har Osakas börs idag en god avkastning. Japans 

finansiella marknader ligger efter internationellt. För att komma till rätta med detta har man 

upprättat en strategi för att anpassa marknadens funktionssätt efter mer globala standarder. Ett 

handelssystem från OMX är exempelvis planerat att införas på Tokyobörsen i maj 2009. 

Avslutningsvis en bild av ”Den gyllene paviljongen” i Kyoto som besöktes under lördagen. 

18

FiUs studieresa till Japan - Lars Elinderson

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?