Välfärdsredovisning 2012.pdf - Lysekils kommun

LYSEKILS KOMMUN 

Välfärdsredovisning 2012

Vi behöver kunskap om hur Lysekils 

kommuns befolkning mår 

Välfärdsredovisning är inget nytt. Vi kan hitta redovisningar över befolkningens 

hälsotillstånd som är mer än 100 år gamla genom att titta 

i databaser innehållande gamla provinsialläkarbetättelser. Visst skiljer 

sig berättelserna åt men man kan hitta många likheter också. 

År 1887 beskriver provinsialläkaren Otto Loenbohm hur det står till 

med befolkningens mat- och dryckesvanor. Otto beskrev också hur 

Lysekils arbetsmarknad såg ut samt bostads- och utbildningsförhållanden. 

Genom att läsa dessa berättelser får vi en historisk bild över vilka 

folkhälsofrågor som var viktiga förr men vi ser också hur vårt samhälle 

utvecklats till det bättre över tid. 

Vi politiker behöver kunskap om befolkningens livsvillkor och hälsa 

för att kunna fortsätta verka för att utveckla och förbättra folkhälsan i 

Lysekils kommun. Vi behöver bra faktaunderlag för att kunna fatta bra 

beslut och därför är välfärdsredovisningen ett viktigt dokument. 

För oss politiker är det viktigt att befolkningen i Lysekils kommun 

mår bra och har en god hälsa. Alla människor har lika värde och varje 

individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet. Vi vill att 

man ska må gott i den närmiljö man befinner sig i. Då är chansen stor 

att man väljer att bo kvar i Lysekil. 

Folkhälsopolitiska rådet hoppas att välfärdsredovisningen du har i din 

hand ska både vara ett kunskapsunderlag men också ett underlag för 

dialog i den nämnd, förvaltning, verksamhet eller organisation där du 

befinner dig. 

Yngve Larsson 

Ordförande i Folkhälsopolitiska rådet

INNEHÅLLS 

FÖRTECKNING 

Innehållsförteckning 

Välfärdsöversikt 1 

Nationella trender 1 

Välfärden i Lysekil 1 

Välfärdsredovisning och folkhälsa i Lysekil 2 

Folkhälsa 2 

Folkhälsa och samhällsekonomi 3 

Folkhälsoarbete i Lysekil 3 

Välfärdsredovisning 4 

Lysekils kommuns befolkning 5 

Folkmängd och befolkning 5 

Familjer 6 

In- och utflyttade 6 

Medellivslängd 7 

Nationellt målområde 1 

Delaktighet och inflytande i samhället 8 

Valdeltagande 8 

Förstagångsväljare 9 

Jämställdhet 9 

Föräldrapenning 10 

Medelinkomst 10 

Föreningssammankomster 11 


Ekonomiska och sociala förutsättningar 12 

Utbildning 12 

Arbetslöshet 13 

Ekonomiskt bistånd 13 

Hög och låg inkomst 14 

Familjer med låga inkomster 15 

Anmälda brott 16 


Barns och ungas uppväxtvillkor 17 

Behörighet gymnasiet 17 

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 17 

Personaltäthet förskola 18 

Skoltrivsel 19 

Skolk 19 

Skolelevers hälsa/trötthet 20

Innehållsförteckning 

INNEHÅLLS 

FÖRTECKNING 


Hälsa i arbetslivet 21 

Ohälsotalet/sjukpenningtalet 21 

Arbetsskador 22 


Miljöer och produkter 23 

Skador och förgiftningar 23 

Höftledsfrakturer 23 

Självmord/Suicid 24 

Nationella målområden 6 och 7 

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

samt skydd mot smittspridning 25 

Fysisk aktivitet på recept 25 

Tandhälsa 26 

Barnvaccinationer 26 


SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA 27 

Medelåldern vid första barnets födelse 27 

Aborter 28 

Nationella målområden 9 och 10 

Fysisk aktivitet samt matvanor och livsmedel 29 

Fysiskt aktiva 29 

Betyg idrott och hälsa 30 

Intag av frukt och grönt 31 

Amning 31 

Hjärtinfarkt 32 

Övervikt och fetma 33 


TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING 

OCH SPEL 34 

Tobak 35 

Alkohol 36 

Narkotika 38 

Överdrivet spelande 39

VÄLFÄRDSÖVERSIKT 

Välfärdsöversikt 

Hälsan i Sverige mätt som medellivslängd har förbättrats under 

många årtionden, och många hälsoproblem har minskat över 

tid. Det övergripande målet för folkhälsan är ”att skapa samhälleliga 

förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela 

befolkningen”. Detta mål är enligt Folkhälsopolitisk rapport inte 

uppnått då ett stort folkhälsoproblem kvarstår; en mer jämlik 

hälsa. 

Nationella trender 

Nationella mätningar över tid visar att personer med låg utbildning 

eller låg inkomst har kortare medellivslängd och uppger en sämre 

hälsa än den övriga befolkningen. Kvinnors självrapporterade hälsa 

är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd 

än kvinnor. Personer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund 

eller hbt-identitet rapporterar också en sämre hälsa än övriga befolkningen. 

När det gäller ”goda livsvillkor” och ”hälsofrämjande livsmiljöer 

och levnadsvanor” har inga betydande förbättringar skett under 

perioden 2004-2009. Utvecklingen har däremot varit positiv när det 

gäller alkohol och tobak (Folkhälsopolitisk rapport 2010). 

Välfärden i Lysekils kommun 

Skillnaderna mellan Lysekil och riket är inte särskilt stora men det finns 

alltid tendenser som är viktiga att beakta. De socioekonomiska faktorerna, 

som till exempel utbildningsnivå, arbetslöshet och befolkningens 

inkomst är av stor betydelse för en kommun. 

”De faktorer som orsakar ohälsa 

inom folkhälsoområdet är alla 

möjliga att påverka genom 

politiska beslut och individuella 

val.” 

Folkhälsopolitisk rapport 2010 

Utbildningsnivån i Lysekil är lägre jämfört med riket. Arbetslösheten, 

både den totala och ungdomsarbetslösheten, var under 2012 sammanfattningsvis 

något lägre än riket. 

Ohälsotalet, liksom sjukpenningtalet, har minskat avsevärt över tid men 

Lysekil har fortfarande högre siffror jämfört med riket. 

Många elever klarar grundskolan med godkänt i kärnämnena vilket innebär 

behörighet till gymnasiet. En avklarad skolgång är en mycket viktig 

faktor för framtida hälsa. 

Lysekils har, liksom riket som helhet, en stor utmaning i att förbättra 

jämlikheten i hälsa. Bland utrikesfödda är arbetslösheten högre vilket 

också leder till att andelen barn med utländsk bakgrund som lever i 

ekonomiskt utsatta hushåll är högre jämfört med barn som har svensk 

bakgrund. 

Skillnaderna mellan män och kvinnors inkomst är särskilt stora i Lysekil 

jämfört med riket. Kvinnor har generellt bättre levnadsvanor än män vilket 

gäller för så väl motionsvanor, matvanor och alkoholvanor. Samtidigt 

är kvinnor mer sjuka än män. 

1 Välfärdsöversikt• VÄLFÄRDSREDOVISNING 2012

Välfärdsredovisning och folkhälsa 

i Lysekil 

VÄLFÄRDSREDO- 

VISNING OCH FOLK- 

HÄLSA I LYSEKIL 

Den kommunala vardagen med beslut och verksamheter påverkar 

befolkningens välfärd, livskvalitet och levnadsvillkor. En god 

hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande 

och livskvalitet, utan även för samhällsekonomin. 

Folkhälsa 

Folkhälsoarbete syftar till att förbättra hela befolkningens hälsa och 

bedrivs på samhällsnivå snarare än på grupp- och individnivå. Ytterst 

handlar folkhälsa om i vilket samhälle vi vill leva. Förutsättningarna för 

en god hälsa påverkas av livsvillkoren, exempelvis utbildning, sysselsättning, 

ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård. De påverkas 

också av den omgivande livsmiljön, fysisk och psykosocial, där vi bor, 

arbetar och tillbringar vår fritid samt av individernas egna val och levnadsvanor. 

Sveriges riksdag har antagit ett nationellt folkhälsomål. Det övergripande 

nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar 

för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål har sedan 

delats upp i elva nationella målområden: 

1 Delaktighet och inflytande i samhället 

2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 

3 Barns och ungas uppväxtvillkor 

4 Hälsa i arbetslivet 

5 Miljöer och produkter 

6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

7 Skydd mot smittspridning 

8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 

9 Fysisk aktivitet 

10 Matvanor och livsmedel 

11 Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. 

HÄLSA är en resurs i vardagen 

Hälsa skapas där människor 

tillbringar sitt vardagsliv, där de 

utbildas, arbetar, leker och lever. 

Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy innehåller sex utmaningar 

för folkhälsan. Dessa utmaningar handlar om att skapa förutsättningar 

för: 

• Jämlika och jämställda livsvillkor 

• Trygga och goda uppväxtvillkor 

• Livslångt lärande 

• Ökat arbetsdeltagande 

• Åldrande med livskvalitet 

• Goda levnadsvanor 

FOLKHÄLSA är ett mål för 

samhället. 

Folkhälsa handlar om befolkningens 

hälsoläge, hälsans utveckling och 

fördelningen av hälsa mellan olika 

grupper och områden 

i kommunen/samhället. 

VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 0 12 • Välfärdsredovisning och folkhälsa i Lysekil 2




Folkhälsa och samhällsekonomi 

Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 

miljarder kronor per år. Hälften av kostnaderna är en följd av förlorad 

produktion relaterad till sjukfrånvaro och för tidig död. En fjärdedel är 

kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel och rehabilitering. resterande 

fjärdedel är knutet till bland annat räddningstjänst och kriminalvård. 

Investeringar i åtgärder för bättre folkhälsa skapar samhällsekonomiska 

kostnader i nutid medan vinsterna kommer på lång sikt. Offentliga 

sektorns fokusering på styrning och uppföljning för kortare tidsperioder, 

som budgetår och mandatperioder, innebär svårigheter för 

finansiering av förebyggande arbete. Vinsterna kommer långt senare 

och ofta inte i form av intäkter utan som uteblivna kostnader. Det förebyggande 

arbetet skapar med andra ord en kostnadspuckel som sedan 

övergår till en vinst i form av en friskare och mer produktiv befolkning 

(Folkhälsopolitisk rapport 2010). 

Folkhälsoarbete i Lysekil 

Folkhälsoarbetet i Lysekils kommun sker, precis som i övriga Fyrbodal, 

till stor del på strategisk nivå. Det är folkhälsopolitiska rådet som 

beslutar om prioriterade folkhälsoinsatser i Lysekils kommun. I rådet 

ingår politiker från samtliga kommunala nämnder samt Hälso- och 

sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän. Rådet sammanträder minst fyra 

gånger per år och har i uppdrag att bevaka folkhälsoläget i kommunen. 

KARTLÄGGA 

HÄLSOLÄGET 

UPPFÖLJNING 

MÅL 

Tydliga/mätbara 

ATT FUNDERA ÖVER 

GENOMFÖRANDE 

Samverkan/processer 

STRATEGIER 

För att nå målen 

Förebyggande insatser 

kostar pengar idag men ger 

lägre utgifter i framtiden. När 

kommuner investerar i tidiga 

förebyggande åtgärder är det 

ofta andra samhällsaktörer 

som får minskade kostnader. 

Hur hanterar vi det? 

Genom kommunens mål och kvalitetsarbete implementeras folkhälsomålen 

som en del i kommunens ordinarie arbete. Folkhälsoarbetet 

berör alla kommunens verksamheter på olika sätt och beroende på 

vilka prioriteringar som folkhälsopolitiska rådet gjort. 

3 Välfärdsredovisning och folkhälsa i Lysekil • VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 0 12

Det är inte bara kommunens verksamheter som bedriver folkhälsoarbete. 

Även vårdaktörer, myndigheter, ideella organisationer, föreningsliv 

och studieförbund är viktiga aktörer. Därför sker samverkan 

kontinuerligt så att kommunen tillsammans med andra aktörer 

kan skapa processer för att förbättra folkhälsan i Lysekil. 

Hur använder ni välfärdsredovisningen 

i er verksamhet 

eller era politiska diskussioner? 




Folkhälsoarbetet följs årligen upp i folkhälsopolitiska rådet samt i 

Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän. 

I arbetsprocesserna kring folkhälsoarbetet finns en tjänsteman, 

folkhälsosamordnaren, som på uppdrag av folkhälsopolitiska rådet 

samordnar och utvecklar det strategiska folkhälsoarbetet. 

Välfärdsredovisning 

Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens 

levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med välfärdsredovisningen 

är att utgöra underlag för politiska beslut kopplat till den 

kommunala budget- och planeringsprocessen. Genom att utgå från 

lokala data kan prioriteringar, beslut och insatser ta hänsyn till behov 

och utsatta grupper i befolkningen. 

Redovisningen består av ett antal basnyckeltal som är gemensamma 

för FyrBoDals kommuner. Dessa kompletteras med nyckeltal knutna till 

lokala prioriteringar. De utvalda nyckeltalen beskriver viktiga faktorer 

för folkhälsan och är sådana som på olika sätt är påverkbara, inte minst 

genom politiska beslut. Den statistik som pre senteras är i första hand 

från offentliga källor och den senast tillgängliga. 


VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012 • Välfärdsredovisning och folkhälsa 4

LYSEKILS BEFOLK- 

NING 

Lysekils befolkning 

Genom att dyka ner djupare i kommunens befolkningsstruktur 

kan man få bättre förståelse för Lysekil och övrig statistik som 

presenteras i välfärdsredovisningen. Med bakgrundsfakta om demografiska 

skillnader mellan grupper i befolkningen kan ojämlikheter 

tydligare urskiljas. Därför presenteras här fakta bland annat 

om ålder- och könsfördelning, befolkningsantal, befolkning med 

utländsk bakgrund samt medellivslängd. 

Folkmängd och befolkning 

Folkmängden i Lysekil var den 31 december 2012 14 396 invånare varav 

7195 kvinnor och 7201 män. 

Under 2012 föddes 136 barn varav 71 flickor och 65 pojkar. 163 personer 

avled under året. Det innebär ett negativt födelseöverskott under 2012 

på -27 personer. 

Befolkningen i Lysekil 

Andel i olika åldersgrupper 2012 

80+ år 

65-79 år 

45-64 år 

Diagram 1 

Andel av befolkningen i olika 

åldersgrupper 2012. 

Källa: SCB. Offentlig statistik. 

Befolkningsstatistik 2012. 

25-44 år 

18-24 år 

7-17 år 

0-6 år 

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 

0-6 år 7-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80+ år 

Andel 6,5 11 8 19 29 19 7,5 

Diagram 1 

26 procent av Lysekils befolkning är 65 år eller äldre. Motsvarande siffra 

för riket är 19,1 procent. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och i 

åldersgruppen 85 år och uppåt finns betydligt fler kvinnor än män. 

I åldersgruppen 0-17 år har Lysekil en lägre andel personer (17,4%) jämfört 

med regionen (20,1%) och riket (20,2%). 

Detta gör att medelåldern i Lysekil är 46,2 år medan så väl regionens som 

rikets motsvarande siffror är 41 år. 

Lysekil har en lägre andel utrikesfödda (10,1%) jämfört med regionen 

(15,3%) och riket (15,4%). De senaste fem åren har andelen utrikesfödda 

ökat med lite drygt en procent. Majoriteten av de utrikesfödda kommer 

från nordiska länder eller övriga Europa. 

5 Lysekils befolkning • VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012

Familjer 

Både gifta, sammanboende och ensamstående föräldrar räknas som familjer. 

Barnen ska vara högst 17 år. 


NING 

Familjer efter antal barn 

Lysekil 2011 

Antal familjer 

9 000 

8 000 

7 000 

6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn eller fler Totalt 

2011 

Lysekil 6 219 647 594 160 47 7673 

Diagram 2 

Familjer efter antal barn, region 

och år. (2011). 

Källa: Statens Folkhälsoinstitut. 

Kommunala Basfakta 

Diagram 2 

Majoriteten av familjerna i Lysekil har inte barn. Näst vanligast är familjer 

med ett och två barn. 

In- och utflyttningar 

En viktig målsättning för Lysekil är att fler invånare stannar kvar i kommunen 

men också att fler flyttar in. 

Diagram 3 

Flyttningar efter region, ålder, 

kön, tabellinehåll och tid. Årsstatistik 

2012. 

Källa: SCB. Offentlig statistik 

140 

120 

100 

Antal personer som flyttat in- och ut från Lysekil 

2012 uppdelat på kön och olika åldersgrupper 

Antal 

80 

60 

40 

20 

0 

Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade 

15-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65 - år 

Kvinnor 71 126 64 74 38 38 36 31 39 26 32 28 

Män 78 75 77 80 47 45 33 20 40 18 41 31 

Diagram 3 

Under 2012 flyttade 707 personer till Lysekil och 689 personer flyttade 

från Lysekil. Det innebär ett positivt flyttnetto på + 18 personer. 

Flest inflyttade och utflyttade finns i åldersgruppen 25-34 år. 

VÄLFÄRDSREDOVISNING 2012 • Lysekils befolkning 6


NING 

Medellivslängd 

Medellivslängd är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva 

befolkningens hälsa. Medellivslängden kan betraktas som en summering 

av goda villkor, levnadsvanor och hälsa under hela livet. Faktorer som 

påverkar livslängden finns på övergripande samhällsnivå, som generella 

förutsättningar för ett gott liv, men också på individnivå, genom enskilda 

individuella val som till exempel tobaks- och matvanor. 

En ökad livslängd betyder emellertid inte per automatik också ökad hälsa 

och frånvaro av sjukdomar. I Sverige ser man att den mindre allvarliga 

ohälsan ökat de senaste 20 åren, samtidigt som också livslängden ökat. 

Ålder 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Medellivslängd 2007-2011 

Förväntad medellivslängd vid födseln. Medelvärde för perioden. 

Lysekil, Norra Bohuslän, Regionen och riket 

Lysekil Sotenäs Munkedal Tanum Orust Strömstad 

Västra 

Götalands 

län 

Män 79,5 80,1 80,1 78,8 80,5 78,7 79,4 79,3 

Kvinnor 82,9 83 82,2 83,1 84,3 83,3 83,3 83,3 

Riket 

Diagram 4. Förväntad medellivslängd 

vid födseln. Medelvärde 

för perioden 2007-2011. 


Kommunala basfakta. 


Diagram 4 

Medellivslängden bland så väl kvinnor som män i Lysekil ligger väldigt 

nära rikets siffror. Männen ligger något över snittet för riket medan 

kvinnorna ligger något under. Högsta förväntade medellivslängden 

bland kommunerna i norra Bohuslän har man på Orust. Kvinnor har 

generellt sett en högre medellivslängd än män. 

Sedan början av 2000-talet har den förväntade medellivslängden bland 

män stigit med nästan tre år. Kvinnors förväntade medellivslängd har 

också ökat men inte lika mycket som männens. 

Medellivslängden stiger och 

det blir allt fler äldre i befolkningen. 

Hur ser vi till att lägga mer 

liv till åren och inte enbart år 

till livet? 

Hur skapar vi livskvalitet och 

hälsa på äldre dar? 

7 VÄLFÄRDSREDOVISNING 2012 • Lysekils befolkning

Delaktighet och inflytande 

i samhället 

Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande förutsättningarna 

för människors hälsa. Alla har rätt till delaktighet 

och inflytande oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, 

sexuell läggning eller ålder. Brist på inflytande 

och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt 

samband med ohälsa. 

1 

NATIONELLT 

MÅLOMRÅDE 

Att minska utanförskap är ett centralt mål nationellt. Insatser kan 

genomföras på flera samhällsnivåer och av olika aktörer inom den 

offentliga, privata och ideella sektorn. 

Valdeltagande 

Ett högt valdeltagande är viktigt för en levande demokrati. Valdeltagandet 

är centalt för att ge de valda politikerna ett starkt mandat som folkets 

företrädare och även för att medborgarna ska vara delaktiga i olika samhällsfrågor 

och inte ställas utanför. 

Det finns statistiska samband mellan låg delaktighet i allmänna val och 

sämre självskattad hälsa. 

100 

Röstande i riksdags respektive kommunfullmäktigevalet 

Andel (%) av befolkningen i riket och Lysekil 2006 och 2010 

Andel (%) 

Diagram 5 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2006 2010 2006 2010 

riket 

Lysekil 

Riksdagsval 82 85 82 84 

Kommunfullmäktige 79 82 80 82 

Valdeltagandet i Lysekil ökade vid senaste valet precis som i riket. Lysekil 

ligger på i stort sett samma valdeltagande som riket. 

Diagram 5. Andel röstande i 

riksdags respektive kommunfullmäktigevalet 

2006 och 2009. 

Källa: Valmyndigheten 


Finns det grupper i befolkningen 

som i mindre 

utsträckning än andra röstar 

eller lägger medborgarförslag/skriver 

inlägg? 

Hur arbetar vi för att nå 

dessa grupper? 

VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012 • Delaktighet och inflytande 8

Förstagångsväljare 

Ett högt antal förstagångsväljare kan vittna om goda kunskaper i demokrati 

och visar ett starkt stöd för demokrativärden. Man har sett att lättillgänglig 

information via webben och möjlighet till förtidsröstning påverkat 

valdeltagandet positivt bland förstagångsväljarna. 6,6 % av de röstande i 

Lysekil var förstagångsväljare jämfört med 7,1 % i riket. 

Jämställdhet 

Jämställdhet är rättvisa, demokrati och delaktighet. Kvinnor och män ska 

ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Det förutsätter 

lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden 

(SKL). Saker som indikerar jämställdheten mellan män och kvinnor är bland 

annat uttagen föräldrapenning, inkomstskillnader och könsfördelningen i 

beslutande organ. 

Föräldrapenningen har till syfte att möjliggöra för både kvinnor och 

män att kombinera förvärvsarbete och studier med familjeliv. Andelen 

män som är föräldralediga har ökat kontinuerligt sedan början av 

2000-talet vilket är en viktig faktor för ökad jämställdhet. 

Tabell 1 

Föräldraförsäkring 

Källa: Försäkringskassan 

Ledamöter i Fullmäktige 

Källa: www.lysekil.se 

Medelinkomst 

Källa: SCB 

Uttag av föräldraförsäkring 

uttagna nettodagar (Försäkringskassan) 

Antal ledamöter i kommunstyrelsen 

(inom parentes ordinarie ledamöter) 

Tabell 1 

Män 

Kvinnor 

22,1% 77,9% 

18 (9) 4 (2) 

Medellinkomst (SCB) 284 270 197 563 

Skillnaden mellan kvinnor och män är stora. När det gäller uttag av 

föräldrapenning följer Lysekil riket ganska väl (se diagram 6). I norra 

Bohuslän är Orust den kommun där männen tar ut mest föräldraledigt 

(25,8%). Näst efter Orust kommer Lysekil. 

Lysekil har få kvinnor i kommunstyrelsen. Antalet kvinnor i kommunfullmäktige 

är dock något fler (16 av 41 fullmäktigeledamöter är 

kvinnor). 

Även skillnaden i medellinkomst är stor mellan män och kvinnor i 

Lysekil (se jämförelser i diagram 7). 

9 Delaktighet och inflytande i samhället • VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012

Föräldrapenning 

Mäns andel av uttagna nettodagar 2001-2012 

Andel (%) 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Lysekil 14,1 13,9 16,4 18,7 18,7 20,7 20,8 22,3 21,5 23,5 22,8 22,1 

Riket 13,8 15,5 17,2 18,7 19,5 20,6 20,8 21,5 22,3 23,1 23,7 24,4 

Diagram 7 

Föräldrapenning - andel uttagna 

nettodagar. 

Källa: Försäkringskassan. 

Diagram 6 

Mäns andel uttagna nettodagar har ökar kontinuerligt i så väl Lysekil 

som i riket med undantag från 2012 då det minskat något i Lysekil. 

Skillnaderna mellan kommunerna i Norra Bohuslän är små. I Lysekil 

och på Orust tar männen i ut marginellt mer föräldraledigt. 

Medelinkomst 

Sammanräknad förvärvsinkomst 

Medelinkomst för kvinnor och män i Lysekil, norra Bohuslän, Västra Götaland och riket 2010 

Kr 

350 000 

300 000 

250 000 

200 000 

150 000 

Diagram 8 

Sammanräknad förvärvsinkomst. 

Medelinkomst 2010 i 

Lysekil, norra Bohuslän, Västra 

Götaland och riket. 

Källa: SCB Offentlig statistik 

100 000 

50 000 

0 

Lysekil Sotenäs Munkedal Tanum Strömstad Orust 

Västra 

Götaland 

Kvinnor 197 563 201 913 189 029 193 741 205 030 204 698 211 441 216 309 

Män 284 270 291 716 249 855 250 214 248 830 285 495 288 996 294 995 

riket 

Diagram 7 

Medelinkomsten i Lysekil är något lägre jämfört med riket vilket gäller 

för så väl kvinnor som män. Lysekil och Sotenäs har relativt stora skillnader 

mellan kvinnors och mäns medelinkomster jämfört med Munkedal, 

Tanum och Strömstad. 

VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012 • Delaktighet och inflytande i samhället 1 0

Föreningssammankomster 

Studier visar att engagemang i föreningsliv och ideella organisationer har 

en positiv påverkan på hälsan. Personer som är ideellt engagerade uppger 

sig bland annat i mindre grad ensamma och har en högre självskattad 

hälsa än de som inte är engagerade i ideellt arbete (ref. Frivilliga insatser 

och hälsa. FHI (2005). Detta gäller för så väl idrottsföreningar, kultur- och 

intresseföreningar som andra ideella organsiationer. 

Antal föreningssammankomster 

Lysekil 2005-2012 

Diagram 9 

Föreningssammankomster. 

Idrottsföreningar och övriga 

föreningar. 

Källa: Lysekils kommun. Fritid. 

14000 

12000 

10000 

8000 

6000 

13273 13261 

12842 

12272 

11505 

9377 

7894 

7032 

Föreningssammankomster 

4000 

2000 

0 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Diagram 9 

Antalet föreningssammankomster i Lysekil har minskat drastiskt över 

tid. Mellan 2009 och 2012 har antalet föreningssammankomster minskat 

särskilt mycket. 

Ovanstående data beskriver ungdomsföreningar som söker kommunalt 

föreningsbidrag. En anledning till minskningen är dels att antalet barn i 

Lysekil minskat men det finns också indikationer på att färre barn och 

ungdomar är föreningsaktiva idag jämfört med tidigare. 


Hur värnar vi om föreningslivet 

i Lysekil? 

Varför har antalet föreningssammankomster 

minskat så 

drastiskt de senaste åren? 

11 Delaktighet och inflytande i samhället • VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 011

Ekonomiska och 

sociala förutsättningar 

Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande 

förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. Det 

finns ett tydligt samband mellan ekonomiska och sociala 

förutsättningar, trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet 

och en god folkhälsa. 

Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa och 

ökar ojämlikheten i hälsa. 

2 

NATIONELLT 

MÅLOMRÅDE 

Utbildningsnivå 

Utbildningsbakgrund är en viktig bestämningsfaktor för hälsa eftersom 

den i hög grad påverkar möjligheterna att välja yrken/arbeten med god 

lön och där arbetet inte präglas av överrisker för ohälsa eller skador. 

Den största skillnaden i ohälsa finns mellan dem som enbart har förgymnasial 

utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Föräldrars 

utbildningsnivå har även betydelse för barnens skolresultat och därigenom 

deras förutsättningar för en god hälsa. 

100 

90 

80 

70 

Andel (%) med eftergymnasial utbildning (minst tre år) 25-64 år 

Lysekil, norra Bohuslän, Västra Götaland och riket 2011 

Andel (%) 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Lysekil Sotenäs Munkedal Tanum Strömstad Orust 

Västra 

Götaland 

Kvinnor 21 19 17 20 19 21 27 28 

Män 12 12 6 11 14 11 19 20 

Diagram 10 

Utbildningsnivån i Lysekil är lägre jämfört med Västra Götaland och riket. 

Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. Under senaste femårsperioden 

har kvinnors utbildningsnivå i Lysekil ökat med tre procent 

medan männens minskat med en procent. Av kommunerna i norra Bohuslän 

har Orust och Lysekil högst andel med eftergymnasial utbildning. 

Riket 

Diagram 10. 

Andel (%) med eftergymnasial 

utbildning (minst tre år) i åldern 

25-64 år. 

Källa: SCB Offentlig statistik 

VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012 • Ekonomiska och sociala förutsättningar 1 2

Arbetslöshet 

Förvärvsarbete är en viktig faktor för individens ekonomiska situation. 

Ställningen på arbetsmarknaden är betydelsefull för människors möjlighet 

till integration, delaktighet och identitet. Arbetslöshet medför därför inte 

bara ekonomiska begränsningar utan också en förlust av det sociala stöd 

som en gemenskap på arbetsplatsen innebär. Forskning visar att arbetslösa 

har sämre psykisk hälsa än förvärvsarbetare. 

Arbetslöshet 

Andel (%) av befolkningen i Lysekil och riket november 2012 

Diagram 11 

Andel (%) arbetslösa 

Källa: Arbetsförmedlingen www. 

amv.se 

Andel (%) 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Arbetslöshet 

Arbetslösa i 

program 

Arbetslöshet 

Arbetslösa i 

program 

Arbetslöshet 

Samtliga 16-64 år Ungdomar 18-24 år Utrikesfödda 

Arbetslös i 

program 

Lysekil 2,7 2 3,5 4,9 7,2 4,7 

Riket 3,5 3,2 4,5 6,5 7,7 5,7 

Diagram 11 

Arbetslösheten var lägre i Lysekil jämfört med riket i november 2012. 

Enligt Arbetsförmedlingen i Lysekil har Lysekil hittills visat låga siffror 

dels tack vare att vi sluppit stora varsel men också tack vare gott samarbete 

mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten och 

vårdaktörer. Särskilt glädjande är att ungdomsarbetslösheten i Lysekil, 

som tidigare legat högre än riket, i dag ligger lägre än riket. 

Högst arbetslöshet finns bland utrikesfödda vilket gäller för så väl Lysekil 

som riket. Även här har Lysekil något lägre siffror än riket. 


Arbetsmarknadsenheten har 

en viktig roll för att skapa 

sysselsättning för personer 

som har svårt att komma ut 

på arbetsmarknaden. 

Ekonomiskt bistånd 

Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den 

som har tillfälliga ekonomiska problem. Stödet ska garantera att man får 

en skälig levnadsnivå, men ska också utformas så att man kan klara sig 

själv i fortsättningen, dvs. stärka den enskilde att leva ett självständigt liv. 

Särskilt viktigt är det att unga personer under 25 år får hjälp att komma ut 

på arbetsmarknaden för att slippa leva på bidrag. 

Hur har arbetsmarknadsenheten 

bidragit till att Lysekil 

har färre arbetslösa? 

13 Ekonomiska och sociala förutsättningar • VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012

Biståndsmottagare i befolkningen 

Andel (%) i Lysekil, norra Bohuslän och Västra Götaland 

2010 och 2011 

Andel (%) 

20,0 

15,0 

10,0 

5,0 

0,0 

Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad 

Västra Götalands 

län (ovägt medel) 

2010 4,1 4,5 2,5 2,3 1,7 3,6 

2011 4,0 3,8 2,6 1,8 1,5 3,4 

Diagram 12. 

Andel (%) biståndsmottagare i 

befolkningen. Antal invånare, 

vuxna och barn, som någon 

gång under året mottagit ekonomiskt 

bistånd dividerat med 

antal invånare i kommunen. 

Källa Socialstyrelsens register 

över ekonomiskt bistånd samt 

Registret över totalbefolkningen 

(RTB). Hämtat från Kolada. 

Diagram 12 

Omkring 24 procent av biståndsmottagarna i Lysekil bär ett långvarit 

bistånd, det vill säga 9 månader eller mer. 

Hög och låg inkomst 

Skillnader i inkomst har stor betydelse för både den fysiska och psykiska 

hälsan. Förbättrad individuell inkomst innebär förbättrad hälsa, upp till en 

viss inkomstnivå. Personer med låg inkomst har fysisk och psykisk ohälsa 

i betydligt större utsträckning än andra. Inkomsten är i sig avgörande för 

till exempel bostadsval, barnens levnadsnivå, möjligheter till semester och 

annan konsumtion. 

Andel (%) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Diagram 13 

Låg respektive hög inkomst 

Andel (%) av befolkningen i Lysekil, regionen och riket 2010 

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 

Lysekil Västra Götaland Riket 

Hög inkomst 7,4 28,9 10,8 27,0 12,2 27,6 

Låg inkomst 16,6 15,5 21,1 18,6 21,2 18,9 

Diagram 13 

Andel av befolkningen med hög 

respektive låg inkomst. 

Källa SCB Offentlig statistik. 

Definitioner: 

Med lågingkomsttagare menas 

de 20% av de inkomsttagarna i 

riket med de lägsta inkomsterna. 

Inkomsterna var för 2010 0-103 

128 kr/år. 

Med höginkomsttagare menas 

de 20% av de inkomsttagarna i 

riket med de högsta inkomsterna. 

Inkomsterna. Inkomsterna 

var för 2010 minst 370 665 kr/ 

år. 


Det är betydligt färre kvinnor i Lysekil jämfört med riket som är höginkomsttagare 

medan andelen män i Lysekil med höga inkomster är något 

högre jämfört med riket. Skillnaderna mellan kvinnor och män när det 

gäller höga inkomster är stora. Det är också fler kvinnor i Lysekil som 

har låga inkomster jämfört med riket medan det är färre män jämfört 

med riket som har låga inkomster. 

Familjer med låga inkomster 

Barnfamiljer med en ensamstående förälder har oftare en låg ekonomisk 

standard än barnfamiljer med samboende föräldrar. Särskilt ekonomiskt 

utsatta är ensamstående med två eller flera barn. 

Yngre pensionärer har i allmänhet högre pensionsnivåer än äldre. Den 

ekonomiskt mest utsatta gruppen bland ålderspensionärerna är ensamstående 

kvinnor. År 2008 hade nära 30 procent av dessa kvinnor låg 

ekonomisk standard. 

Låg inkomst innebär i detta fall en disponibel inkomst under 60% av 

medianinkomsten. 

100 

90 

80 

70 

Familjer med låga inkomster 

Lysekil och riket 2010 

Andel (%) 

60 

50 

40 

Diagram 14 

Andel (%) familjer med låga 

inkomster. 

Källa: Statens folkhälsoinstitut. 

Kommunala basfakta 

30 

20 

10 

0 

Ensamstående med 

hemmavarande barn 

Ensamstående utan 


Övriga familjer med 


Pensionärsfamiljer 

Familjer med sjuk och 

aktivitetsersättning 

Lysekil 38,4 15,6 12 9,5 11,6 

riket 37,2 17,4 11,6 8,7 13,9 

Diagram 14 

Lysekil har en något högre andel ensamstående med hemmavarande 

barn som har låg inkomst jämfört med riket. När det gäller familjer med 

låg inkomst utan hemmavarande barn har Lysekil en något lägre andel 

än riket. 

15 Ekonomiska och sociala förutsättningar • VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012

Anmälda brott 

Ett av kriminalstatistikens syften är att visa hur brottsligheten ser ut i 

samhället, vilket är svårt att göra exakt, eftersom det bara är de brott 

som anmäls till och hanteras av polis, tull, åklagare och domstol som 

finns med i statistiken. Det innebär att den anmälda brottsligheten inte 

är densamma som den faktiska brottsligheten, ökningen kan ju till exempel 

bero på att det blivit vanligare att brotten anmäls. 

I Lysekil finns ett lokalt brottsförebyggande råd med representanter 

från kommunen, kommunala bostadsbolaget, polisen och näringslivet 

som samverkar för ett tryggare Lysekil. 

16000 

14000 

Totalt antal anmälda brott/100 000 invånare 

2009-2012 Lysekil och hela landet 

Antal/100 000 invånare 

12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

2009 2010 2011 2012 

Lysekil 10434 8873 9848 10633 

Hela landet 15101 14613 14987 14728 

Diagram 15 

Lysekil har färre anmälda brott per 100 000 invånare än riket. Förändringarna 

är inte särskilt stora över tid när det gäller anmälda brott i 

Lysekil. 

Antalet anmälda brott skiljer sig inte nämnvärt åt i norra Bohuslän. 

Strömstad och Lysekil har ett något högre antal anmälda brott vilket kan 

förklaras med att dessa städer också är något större än övriga. Orust 

kommun har visserligen färre anmälda brott än de övriga kommunerna 

trots sin storlek. 

Brottsförebyggande rådet följer återkommande upp brottsstatistiken i 

Lysekil och samverkar för att förebygga brott. 

Diagram 15 

Antal anmälda brott per 100 000 

invånare. 

Källa: BRÅ 


Lysekil har färre anmälda 

brott än riket men ändå 

upplever många, framför 

allt äldre, en otrygghet. Hur 

kan vi kommunicera att det 

är viktigt att förebygga brott 

utan att skrämma och skapa 

otrygghet? 


3 

NATIONELLT 

MÅLOMRÅDE 

Barns och ungas uppväxtvillkor 

Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse 

för både den psykiska och fysiska hälsan under hela 

livet. De viktigaste faktorerna för barns och ungas hälsa är 

familjen, skolan och fritiden. 

Genom insatser som påverkar familje- och skolförhållanden 

kan barns och ungdomars hälsa främjas och skillnader 

i uppväxtvillkor utjämnas. Genom att ge föräldrar stöd i föräldraskapet 

kan barns hälsa påverkas positivt. 

Behörighet till gymnasiet 

Kraven på utbildning för inträde på arbetsmarknaden har ökat påtagligt. 

Genomgången utbildning innebär konkurrensfördelar, ökad valfrihet och 

minskad sårbarhet vid strukturförändringar. Utbildning och erfarenhet är 

tillgångar när levnadsvillkoren förändras. 

För behörighet till gymnasieskolan krävs lägst betyget godkänt i ämnena 

engelska, matematik och svenska. Slutbetyg från gymnasieskolan ger förutsättningar 

för högskolestudier. 

100 

90 

80 

70 

Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet 

Lysekil och riket 2003-2012 

Andel (%) 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Riket 89,7 89,4 88,9 89,2 88,7 88,9 88,8 88,2 87 87,5 

Lysekil 95,8 96 95 92,8 95,6 88,2 92,7 93,6 90,9 91,4 

Diagram 16 

Lysekil har de senaste åren, med undantag från 2008, haft en högre 

andel elever behöriga till gymnasiet jämfört med riket. 

Diagram 16 

Andel elever behöriga till gymnasiet. 

Källa: Skolverket 

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, har 

alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Staten och kommunen ska 

sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella 

rättigheter. 

17 Barn och ungas uppväxtvillkor • VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012

Andel (%) 

I välfärdssamhället Sverige innebär barnfattigdom mycket sällan att 

barn behöver svälta eller frysa av ekonomiska skäl. Det handlar mer 

om att inte ha samma möjligheter som de flesta barn har i Sverige i dag. 

Med låg inkomststandard menas att inkomsterna inte räcker till för att 

betala minimiutgifter för baskonsumtion och boende. 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Diagram 17 

Andel (%) barn totalt som finns i 

ekonomiskt utsatta hushåll 

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 


Andel (%) barn med utländsk 

bakgrund som finns i ekonomiskt 

utsatta hushåll 

Andel (%) barn med svensk 

bakgrund som finns i ekonomiskt 

utsatta hushåll 

Lysekil 2010 12 37,4 6,6 

riket 2010 12,7 31,2 6 

Lysekil och riket ligger på ungefär samma nivåer när det gäller barn i 

ekonomiskt utsatta hushåll. Betydligt fler barn med utländsk bakgrund 

lever i barnfattigdom vilket gäller för såväl Lysekil som riket. 

Personaltäthet förskolan 

Förskolan har en viktig roll när det gäller att främja en positiv psykisk 

utveckling hos barn och att förebygga och fånga upp problem i ett 

tidigt skede. 

Diagram 17 

Andel barn i ekonomiskt utsatta 

hushåll. 



Definitioner: 

Med ”ekonomiskt utsatta” 

menas hushåll med låg inkomst 

eller socialbidrag. 

Med ”låg inkomst” menas lägsta 

utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm 

som 

fastställdes på 1980-talet (med 

inflationsuppräkningar) och en 

norm för boendeutgifter. 

Om inkomsterna understiger 

normen för dessa utgifter definieras 

detta som låg inkomst. 

Med socialbidrag menas att 

sådant erhållits minst en gång 

under året. 

Med utländsk 

bakgrund menas minst en utlandsfödd 

förälder. 

Sedan 1 juli 2010 har barn 3-5 år rätt till den allmänna förskolan. 

Hösten 2010 gick det i genomsnitt 5,4 barn per personal i Sveriges 

förskolor. Personaltätheten har försämrats sedan 2006 då den var 5,1. 

Antal inskrivna barn/årsarbetare 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

Antal inskrivna barn per årsarbetare 

Lysekil och riket 2002, 2005, 2008 och 2011 

Diagram 18 

Antal inskrivna barn i förskola 

per årsarbetare. 



”Ett barn är varje människa 

under 18 år” 

0 

2002 2005 2008 2011 2002 2005 2008 2011 

Enskild förskola 

Kommunal förskola 

Riket 5,5 5,3 5,4 5,1 5,3 5,2 5,2 5,4 

Lysekil 5,7 4,7 5,7 5,7 4,8 4,7 5,5 6,3 

Diagram 18 

Barnkonventionen artikel 1 

VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012 • Barn och ungas uppväxtvillkor 1 8

”Alla barn har barn samma rättigheter 

och lika värde. Ingen får 

diskrimineras” 


Lysekil hade 2011 något fler barn per årsarbetare än riket både i den 

kommanala och enskilda förskolan. Antal barn per årsarbetare har ökat 

de senaste åren. 

Lysekil har en högre andel högskoleutbildad personal inom förskolan 

än genomsnittet för riket. I den kommunala förskolan är 75 procent av 

personalen i Lysekil högskoleutbildad. Motsvarande siffra för riket är 

56 procent. För den enskilda förskolan är 34 procent av personalen i 

Lysekil högskoleutbildad motsvarande 43 procent för riket. 

Skoltrivsel 

För att kunna delta i skolarbetet och lära sig är det viktigt att man trivs 

bra i skolan. Viktiga faktorer för eleverna är att de känner sig trygga 

med så väl lärare som skolkamrater. 

Diagram 19 

Skoltrivsel 

Källa: Drogvaneundersökning 

2011. Norra Bohuslän. Per 

Blanck. 

Andel (%) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Andel elever i åk 9 som trivs bra/mycket bra i skolan 


2003 2005 2007 2009 2011 

pojkar Lysekil 75 75 73 88 74 

flickor Lysekil 66 82 67 80 84 

pojkar riket 82 80 81 82 84 

flickor riket 79 77 78 80 81 

Diagram 19 

Skoltrivseln varierar mycket år från år. 2011 var det fler flickor än pojkar 

som trivdes bra eller mycket bra i skolan. Andelen pojkar i Lysekil 

som trivs bra eller mycket bra i skolan har varit lägre än i riket förutom 

vid 2009 års mätning. 

Skolk 

Att en elev deltar i skolarbetet är en förutsättning för att eleven ska 

kunna nå målen för utbildningen och för att läraren ska ha en möjlighet 

att rättvist bedöma elevens kunskaper. 


Är barnkonventionen tillräckligt 

känd bland kommunens 

verksamheter och bland 

politiker? 

19 Barn och ungas uppväxtvillkor • VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012

Andel (%) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Skolkar en gång i månaden eller mer åk 9 

Lysekil och riket, pojkar och flickor 2003-2011 

2003 2005 2007 2009 2011 

pojkar LL 22 11 15 4 11 

flickor LL 34 14 26 12 6 

pojkar riket 17 14 17 18 16 


Diagram 20 

Skolk 

Källa: Drogvaneundersökning 

2011. Norra Bohuslän. Per 

Blanck. 

Diagram 20 

Vid de senaste mätningarna är det färre elever i Lysekil än riket som 

skolkar en gång i månaden eller oftare. Tidigare har det varit fler 

flickor än pojkar som skolkat medan det vid senaste mätningen skedde 

en förändring så att fler pojkar än flickor skolkar. 

Skolelevers hälsa/trötthet 

Trötthet är vanligt i tonåren och det är viktigt med bra sömnvanor. 

Sömnbrist kan leda till en mängd besvär som till exempel nedstämdhet 

eller att du har svårt att hänga med i skolan. 

”Barnets bästa ska komma i 

främsta rummet i alla beslut som 

rör barn” 


Andel (%) elever som svarat "ja" på frågan "Jag är alltid trött" 

åk 4 och åk 9 år 1998 och 2011 

100 

90 

80 

70 

Andel (%) 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Åk 4 Åk 9 

1998 10 14 

2011 4 19 

Diagram 21 

Upplevd trötthet bland elever i 

åk 4 och åk 9. 

Enkätundersökning av skolelevers 

hälsa i Lysekil. 

Skolhälsovården i Lysekil 2011. 

Diagram 21 

En enkätundersökning genomförd av skolhälsovården 1998 och 2011 

visade att elever i årskurs 4 generellt upplevde en bättre hälsa jämfört 

med 1998 medan den motsatta situationen rådde för årskurs 9. Så 

väl psykosomatiska besvär som upplevd hälsa och sömnvanor visade 

bättre resultat för årskurs 4 jämfört med 1998 medan elever i årskurs 

9 verkar må sämre än 1998. Centralt i undersökningen var att elever i 

årskurs 9 sover mindre jämfört med för 13 år sedan. 

VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012 • Barn och ungas uppväxtvillkor 2 0

4 

NATIONELLT 

MÅLOMRÅDE 

Hälsa i arbetslivet 

Arbete ger förutom inkomst även social identitet och socialt 

stöd som kan bidra till en god hälsa. Arbetslivet berör 

stort sett alla under en stor del av livet. Arbetsmiljön och anställningsformerna 

påverkar hälsan i arbetslivet, men också 

möjligheten till balans mellan arbete och fritid. 

Det finns samband mellan hälsa i arbetslivet och ekonomisk 

tillväxt. En god folkhälsa är en drivkraft för utveckling och 

tillväxt på samma sätt som utbildning och infrastruktur. 

Ohälsotalet/sjukpenningtalet 

Ohälsotalet anger antal utbetalda dagar per år med sjukpenning, 

arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller 

aktivitetsersättning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år. 

Sjukpenningtalet anger antal utbetalda dagar per år med sjukpenning 

och arbetsskadesjukpenning per registrerad försäkrad i 

åldrarna 16-64 år, exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller 

aktivitetsersättning. 

80 

70 

Ohälsotalet 16-64 år Lysekil och riket 

2006, 2008, 2010 och 2012 

Antal utbetalda dagar / år 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män 

2006 2008 2010 2012 

Riket 48,2 31,9 42,9 28,8 34,9 24,2 32 22,1 

Lysekil 69,4 39,5 63,4 36,7 49,6 30,1 45,8 27,7 

Diagram 22 

Diagram 22 

Ohälsotalet 


Ohälsotalet har de senaste åren minskat både i Lysekil och riket. Lysekil 

har fortfarande högre ohälsotal jämfört med riket. Kvinnor har generellt 

sett högre ohälsotal än män. 

21 Hälsa i arbetslivet • VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012

Sjukpenningtalet december 2012 

Lysekil, norra Bohuslän, regionen och riket 

Antal utbetalda dagar/år 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

Diagram 23 

Sjukpenningtalet 


0 

Lysekil Orust Sotenäs Tanum Munkedal Strömstad VG-regionen Totalt (riket) 

Kvinnor 11,6 14 10,7 11,6 10,4 10,9 10,5 9,8 

Män 6,5 7 6,2 6,7 5,7 6,4 6,1 5,6 

Totalt 9 10,4 8,4 9,1 8 8,7 8,3 7,7 

Diagram 23 

Precis som ohälsotalet har sjukpenningtalet minskat i så väl Lysekil som 

riket. Skillnaderna mellan Lysekil och riket när det gäller sjukpenningtal 

är mindre än när det gäller ohälsotalen. Skillnaderna mellan kommunerna 

i norra Bohuslän är heller inte särskilt stora. 

Arbetsskador 

Negativa aspekter av arbetsmiljön kan resultera i allt från huvudvärk 

och irritation till cancer och dödsolyckor. Den vanligaste orsaken till 

anmälda arbetsskador, långvarig sjukskrivning och förtidspension är ergonomiska 

belastningsfaktorer. 

Arbetsskador inkluderar både arbetsolycksfall och arbetssjukdomar och 

är miljöbetingade hälsoproblem. 

30 

Antal anmälda arbetsskador per 1000 av alla förvärvsarbetande 


Diagram 24 

Antal anmälda arbetsskador per 

1000 av alla förvärvsarbetande. 

Källa: Socialstyrelsen 

Antal anmälda arbetsskador per 1000 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

20-24 år 25-54 år 55-64 år 20-64 år 20-24 år 25-54 år 55-64 år 20-64 år 

Diagram 24 

Kvinnor 

Lysekil 8,8 12,3 13,3 12,3 7,8 9,2 3,9 7,7 

Riket 7,4 7,9 9,9 8,3 10,2 8,8 10,4 9,3 

Antal anmälda arbetsskador per 1000 av alla förvärvsarbetande verkar 

ha minskat över tid i så väl Lysekil som riket. 2011 anmälde kvinnor i 

Lysekil något fler arbetsskador i jämförelse med riket totalt. 

Män 


Vilka möjligheter har kommunen 

att påverka ohälsan i 

arbetslivet hos befolkningen 

i stort och inte enbart den 

egna personalens hälsa? 

VÄLFÄRDSREDOVISNING 2012 • Hälsa i arbetslivet 22

5 

NATIONELLT 

MÅLOMRÅDE 

Miljöer och produkter 

Långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande 

och säker miljö. Det handlar om hela vår fysiska omgivning 

– luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. 

Skadeperspektivet dominerar området och syftar till att 

skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, 

arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. Det är främst skador 

på grund av olycksfall som kan förebyggas med skadesäkra 

miljöer och produkter, men även förekomsten av självmord 

och våld kan påverkas med förebyggande insatser. 

Skador och förgiftningar 

Skador är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden 

som följd. Relevant statistik över skador och skadehändelser är en viktig 

grundsten för skadeförebyggande arbete. 

20 

18 

Dödlighet i skador och förgiftningar per 10 000 invånare 

2007-2011 åldersstandardiserat 0-65 år och äldre 

Antal döda per 10 000 invånare 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65- år 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65- år 

Kvinnor 

Män 

Riket 0,2 1,3 1,4 2,4 12,9 0,3 3,7 4,4 6,6 17,8 

Lysekil 0 0 1,4 1,9 9,5 0 2,2 4 3,7 13,4 

Diagram 25 

Diagram 25 

Dödlighet i skador och förgiftningar 

per 10 000 invånare. 


Det är betydligt fler i åldersgruppen 65+ som omkommer på grund av 

skador och förgiftningar och i samma åldersgrupp är det fler män än 

kvinnor som omkommer. I de yngre åldrarna; barn- och tonårstiden, 

är det fler pojkar än flickor som omkommer även om siffrorna är små. 

Jämfört med riket verkar något färre i Lysekil generellt sett omkomma 

på grund av skador och förgiftningar. 

Fallolyckor 

1 av 20 individer som är 65 år och äldre uppsöker varje år sjukhus för vård 

av en fallskada. Motsvarande siffra för de som är 80 år och äldre är 1 av 

10. Förebyggande insatser kan göra att färre äldre skadar sig genom fall. 

Genom att följa utvecklingen av bland annat fallolyckor och höftledsfrakturer 

kan effekten av det lokala förebyggande arbetet mätas. 

23 Miljöer och produkter • VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012

Antal personer per 100 000 invånare 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

Antal personer per 100 000 invånare som vårdats i slutenvård på 

grund av fallolycka 

Kvinnor och män 65-79 år samt 80 år och uppåt 


Män 65-79 år Män 80+ Kvinnor 65-79 Kvinnor 80+ 

Lysekil 1070 3848 1054 5424 

riket 1135 4532 1613 6678 

Diagram 26 

Antal personer per 10 000 invånare 

som vårdats i slutenvård på 

grund av fallolycka. 


Statistik över antalet höftledsfrakturer 

är hämtad från hälsooch 

sjukvårdsnämndens kansli. 

Diagram 26 

Jämfört med riket verkar inte fler äldre i Lysekil vårdas i slutenvård på 

grund av fallolycka. I åldersgruppen 80+ vårdas fler kvinnor än män för 

fallskador. 

Totalt 39 personer från Lysekil vårdades under 2012 för höftledsfraktur. 

Det var en minskning både från 2010 och 2011 då 52 respektive 44 personer 

vårdades för höftledsfraktur. 

Självmord/suicid 

”Ingen människa ska behöva 

hamna i en situation där den 

enda utvägen upplevs vara att ta 

sitt liv” 

Proposition 2007/08:110 En förnyad 

folkhälsopolitik. 

Suicid och suicidförsök är ett allvarligt problem i samhället med många 

som dör eller överlever med skador och men för livet. Självmord kan föra 

tankarna till mord och kriminella handlingar därför används oftare ordet 

suicid efter engelskans ”suicide”. 

Förekomsten av suicid i så väl kommun, region som riket i helhet mäts 

genom självmord per 10 000 invånare över en femårsperiod. För små 

kommuner kan enstaka suicid påverka jämförelsetalen i hög grad vilket 

är angeläget att poängtera. 

Enligt 2007-2011 års statistik för kvinnor i Lysekil 15 år och uppåt (åldersstandardiserat) 

förekom 0,5 suicid per 10 000 invånare jämfört med 

rikets 0,7. För männen i Lysekil var motsvarande siffra 1,2 suicid per 

10 000 invånare jämfört med rikets 1,8. 

Statistik om självmord/suicid 

kommer från Statens Folkhälsoinstitut. 



Hur jobbar vi för att Lysekil 

ska vara en säker och trygg 

kommun? 

VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011 • Miljöer och produkter 24

6 

NATIONELLT 

MÅLOMRÅDE 

7 

NATIONELLT 

MÅLOMRÅDE 

Tabell 3 

Antal listade som fått utskrivet 

FaR i december 2012 delat med 

antal personer som har sitt vårdval 

på enheten under perioden 

(uttrycks i %) 

Källa: Hälso- och sjukvårdsnämndens 

kansli i Uddevalla 

Hälsofrämjande hälso- och 

sjukvård samt 

Skydd mot smittspridning 

Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga 

hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, 

breda kunskap och stora kontaktyta mot befolkningen. 

Hälso- och sjukvården ska i sitt patientarbete inte bara 

behandla sjukdom och skada utan också förebygga dessa 

samt främja hälsa. 

I ett internationellt perspektiv har Sverige en gynnsam situation 

när det gäller spridningen av smittsamma sjukdomar. 

Förekomsten av vissa sjukdomar ökar dock och risken för 

spridning från andra länder är större än tidigare. Förebyggande 

åtgärder är en förutsättning för att Sverige ska ha ett 

gott skydd mot smittspridning. Ett exempel är vaccinationsverksamheten, 

som är en av de mest kostnadseffektiva interventionerna 

inom folkhälsoområdet. 

Fysisk aktivitet på recept 

Fysisk aktivitet på recept används inom Hälso- och sjukvården av legitimerad 

personal för att förebygga och behandla en rad olika sjukdomstillstånd. 

Vårdcentral 

Lysekils läkarhus 2,77 

Vårdcentralen Lysekil 1,79 

Vårdcentralen Brastad 0,66 

Carema vårdcentral Orust 1,55 

Kvarterskliniken Tanum 0,95 

Vårdcentralen Fjällbacka 5,15 

Sotenäs vårdcentral Hunnebostrand 2,35 

Vårdcentralen Kungshamn 6,59 

Vårdcentralen Bohuslinden (Strömstad) 1,63 

Vårdcentralen Strömstad 1,14 

Vårdcentralen Munkedal 1,78 

Alla 2,28 

Tabell 3 

Antal listade som fått 

utskrivet FaR i december 

2012/antal personer som 

har sitt vårdval på enheten 

- uttrycks i % 

Flest FaR recept / listad skrevs i december ut av vårdcentralen Kungshamn. 

25 Hälso- och sjukvård samt skydd mot smittspridning • VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012

Tandhälsa 

Under de senaste 25 åren har tandhälsan i Sverige blivit allt bättre. 

Trots detta kvarstår betydande socioekonomiska skillnader. Därför är 

det viktigt att följa förändringar av tandhälsan. 

Andel (%) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Andel kariesfria 6- och 12-åringar 

Lysekil, norra Bohuslän och Västra Götaland 2012 

Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum 

Västra 

Götaland 

6-åringar 74 75,5 86 79 84 80 80 

12-åringar 67 73 78 64,5 67 80 68 

Diagram 27 

Kariesfria 6- och 12-åringar 

Källa: Hälso- och sjukvårdsnämndens 

kansli 

Diagram 27 

Något färre 6-åringar i Lysekil var 2012 kariesfria jämfört med regionen 

och övriga kommuner i norra Bohuslän. Andelen kariesfria 12-åringar var 

ungefär detsamma i Lysekil som regionen. 

Barnvaccination 

Idag är all vaccination i Sverige frivillig, men över 90 % av barnen vaccineras 

enligt socialstyrelsens rekommendationer. Barnvaccinationer 

har medfört att de så kallade barnsjukdomarna polio, mässling och 

röda hund m.fl. har minskat i samhället. MPR-vaccinet är ett vaccin 

mot mässling, påssjuka och röda hund. 

Andel (%) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

Andel (%) barn som vaccinerats (MPR) 


Diagram 28 

Vaccinationsfrekvens 



0 

2003 barn födda 2001 2005 barn födda 2003 2007 barn födda 2005 2009 barn födda 2007 2011 barn födda 2009 

Lysekil 95,6 100 96,3 100 97,3 

riket 93,5 95,4 96,2 96,5 97,2 

Diagram 28 

Vaccinationsfrekvensen i Lysekil ligger i genomsnitt som riket och över 

tid något högre. År 2011 vaccinerades 97,3% av barnen födda 2009 för 

MPR. 

VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012 • Hälso- och sjukvård samt skydd mot smittspridning 2 6 


Hur kan de kommunala verksamheterna 

påverka barns 

tandhälsa?

8 

NATIONELLT 

MÅLOMRÅDE 

Sexualitet och reproduktiv 

hälsa 

Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande 

för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En 

trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och 

våld är hälsosam. 

Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende 

handlar förutom att stärka individens egen identitet och 

självkänsla också om saklig sexualkunskap, information om 

smittspridning samt ökad förmåga att hantera relationer till 

andra människor. 

Förstagångsföräldrar 

Förstagångsföräldrar blir allt äldre. Andelen tonårsmammor minskar, 

medan andelen mammor som är 35 år eller äldre ökar kraftigt. 

Medelåldern vid första barnets födelse efter region, kön och tid 

Lysekil och riket 1990-2010. Kvinnor och män 

35,0 

Diagram 29 

Medelålder vid första barnets 

födelse. 

Källa: SCB 

Ålder 

30,0 

25,0 

20,0 

1990 1995 2000 2005 2010 

Lysekil kvinnor 25,9 27,2 26,8 29,3 28,3 

Riket kvinnor 26,2 27,3 28,2 29,0 28,9 

Lysekil män 28,5 29,5 29,4 32,6 33,0 

Riket män 28,7 29,7 30,6 31,4 31,4 

Diagram 29 

”Ur ett folkhälsoperspektiv är 

det särskilt angeläget att främja 

sexuell hälsa bland ungdomar, eftersom 

uppväxten lägger grunden 

för synen på och förutsättningarna 

för det fortsatta sexuallivet” 

Proposition 2007/08:110 En förnyad 

folkhälsopolitik. 

Medelåldern vid första barnets födelse har blivit högre under de senaste 

20 åren både i Lysekil och riket. Skillnaderna mellan Lysekil och riket 

är över tid inte särskilt stora trots att diagrammet visar att männen i 

Lysekil, både 2005 och 2010, hade en högre medelålder vid första barnets 

födelse jämfört med riket. Mellan dessa år varierar skillnaderna en 

del. Under 2007 och 2008 har männen i Lysekil tvärt om en något lägre 

medelålder vid första barnets födelse jämfört med riket. 

27 Sexualitet och reproduktiv hälsa • VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012

Aborter 

I Sverige har vi fri abort och kvinnan har rätt att själv fatta beslut om 

sin kropp. År 1975 infördes abortlagen som innebär att kvinnor i Sverige 

själva kan fatta beslut om abort, utan tillstånd från vare sig partner eller 

myndigheter. I samband med detta infördes flera åtgärder för att försöka 

förebygga aborter, bland annat subventionering av preventivmedel. Aborterna 

i Sverige ökade mellan 2004-2008, men minskade under 2009, särskilt 

bland ungdomar. 

60 

50 

Aborter per 1000 kvinnor efter region och ålder 

2007-2011 

Diagram 30 

Aborter. Medelvärden för perioden. 

Källa: Statens Folkhälsoinstiut. 


Antal per 1000 kvinnor 

40 

30 

20 

10 

0 

Diagram 30 

Lysekil Orust Sotenäs Munkedal Tanum Strömstad 

Västra 

Götalandsre 

gionen 

2007-2011 15-19 år 20,3 16,8 9,1 12,1 16,9 12,7 18,4 22,6 

2007-2011 20-29 år 21,9 18,8 25,2 29,3 17,5 19,3 22,1 29,8 

riket 

Det var något färre tonårsaborter (15-19 år) i Lysekil jämfört med riket 

under perioden 2007-2011 men något fler jämfört med övriga kommuner 

i norra Bohuslän och Västra Götalandsregionen. Det har dock skett 

en minskning av tonårsaborterna sedan föregående period 2005-2009. 

Även i åldersgruppen 20-29 år har skett en minskning från föregående 

period. I denna åldersgrupp var det under perioden 2007-2009 någotfärre 

aborter i Lysekil jämfört med riket och regionen. 

VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012 • Sexualitet och reproduktiv hälsa 2 8

9 

NATIONELLT 

MÅLOMRÅDE 

10 

NATIONELLT 

MÅLOMRÅDE 

Fysisk aktivitet samt 

Matvanor och livsmedel 

Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande 

samt har en sjukdomsförebyggande effekt. I barndomen 

grundläggs levnadsvanor för resten av livet. Bibehållen fysisk 

aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva 

ett oberoende liv långt upp i åldrarna. Kommunerna har en 

nyckelroll i att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet 

och ett aktivt liv för sina invånare. 

Goda matvanor bidrar till hälsa och minskar risken för övervikt, 

fetma och karies. Matvanor är komplexa och många 

olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och 

vanor samt tillgänglighet, pris och utbud av olika sorters 

livsmedel. 

Såväl ohälsosamma matvanor som otillräcklig fysisk aktivitet 

har betydelse för utveckling av övervikt och fetma. 

Undervikt kan också ge negativa hälsokonsekvenser och förekommer 

till exempel hos äldre när aptiten avtagit och vid 

ätstörningar. 

Fysiskt aktiva 

Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor som kan användas för att 

främja hälsa och behandla sjukdomar, och ett effektivt sätt att påverka 

befolkningens hälsa är att öka dess fysiska aktivitet. Det finns 

skillnader mellan olika socioekonomiska grupper när det gäller 

andelen fysiskt aktiva. Generellt sett är personer som yrkesarbetar, 

som har en lång utbildning och som har en god ekonomi mest 

fysiskt aktiva. 

Andel (%) fysiskt aktiva 30 min/dag 

Lysekil och riket 2008-2011 uppdelat på kvinnor och män 

Diagram 31 

Fysiskt aktiva 



Andel (%) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Kvinnor 

Män 

Lysekil 66 62 

riket 64 66 

Diagram 31 

29 Fysisk aktivitet samt matvanor och livsmedel • VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012

Andelen personer i Lysekil som uppger att de är fysiskt aktiva minst 30 

minuter om dagen skiljer sig inte mycket åt jämfört med riket. Kvinnor 

i Lysekil uppger i något högre grad än männen att de är fysiskt aktiva. 

För riket är situationen omvänd, då männen i något högre grad uppger 

att de är fysiskt aktiva. 

Idag rekommenderas vuxna 

minst 30 minuters måttligt intensiv 

fysisk aktivitet dagligen för 

allmän hälsa och välbefinnande. 

För barn och ungdomar rekommenderas 

60 minuter. 

Betyg i idrott och hälsa 

Andelen elever med minst betyget godkänt i ämnet idrott och 

hälsa i grundskolans årskurs nio syftar till att följa utvecklingen 

och förutsättningarna för fysisk aktivitet och rörelse i grundskolan. 

Det finns ett visst samband mellan betyget i idrott och hälsa och 

motionsvanor senare i livet enligt svensk forskning. 

100 

90 

Andel (%) elever med godkänt i idrott och hälsa 

åk 9 Lysekil och riket 2012 

Andel (%) 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Lysekil 

riket 

2012 pojkar 90 94 

2012 flickor 94 92 

Diagram 32 

Betyg idrott och hälsa 

Källa: Skolverket 

Diagram 32 

Det var något fler flickor i Lysekil jämfört med riket som 2012 hade 

godkända slutbetyg i idrott och hälsa medan det omvända gällde för 

pojkarna. 


Hur kan skolan uppmuntra 

till fysisk aktivitet även utanför 

idrottslektionerna? 

VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012 • Fysisk aktivitet samt matvanor och livsmedel 3 0

Intag av frukt och grönt 

Studier visar att högt intag av frukt och grönt främjar människors 

hälsa och minskar risken för bl.a. diabetes, övervikt, högt blodtryck, 

hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Livsmedelsverket rekommenderar 

att man äter minst ett halvt kilo frukt och grönsaker om dagen. 

Andel (%) som äter rekommenderat intag av frukt och grönsaker 

Kvinnor och män 2008-2011 i Lysekil och riket 

100 

90 

80 

70 

Andel (%) 

60 

50 

40 

30 

Diagram 33 

Intag av frukt och grönt 



20 

10 

0 

Kvinnor 

Män 

Lysekil 10 5 

Sverige 13 5 

Diagram 33 

Det är få som uppnår rekommenderat intag av frukt och grön i så väl 

Lysekil som riket. Det är marginellt färre kvinnor i Lysekil jämfört med 

riket som äter rekommenderat intag av frukt och grönt. Kvinnor är något 

bättre än män på att äta frukt och grönt. 

Amning 

Den första tiden är bröstmjölk barnets bästa näring och ger ett bra 

skydd mot infektioner och kan ha betydelse för barnets tillväxt. 

Amning helt eller delvis 

Lysekil, norra Bohuslän, regionen och riket 2010 

Diagram 34 

Amningsfrekvens 




Varför äter kvinnor mer frukt 

och grönt än män? 

Andel (%) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Diagram 34 

Lysekil Orust Sotenäs Munkedal Tanum Strömstad 

Västra 

Götalands 

län 

Andel (%) 2010 4 månader 60,2 69,1 60,5 74,2 64,8 73,8 73,2 75,6 

Andel (%) 2010 6 månader 47,7 48,5 56,6 60,7 50,4 58,9 59 62,5 

Andel (%) 2010 12 månader 4,5 6,2 11,8 15,7 13,6 13,6 13,9 16,2 

Riket 


Andel barn som ammas har minskat över tid i så väl Lysekil som riket. 

Västra Götalandsregionen är den region där amningen minskat mest. 

Särskilt låg är amningsfrekvensen i Lysekil där endast 60 procent av 

barnen hel- eller delammas vid 4 månaders ålder. 

Hjärtinfarkt 

Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande ett av de största folkhälsoproblemen 

i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt under de 

senaste åren. År 2005 utgjorde hjärt- och kärlsjukdomar 42 procent 

av alla dödsorsaker bland både män och kvinnor i landet. Nästan 90 

procent av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som går att påverka, 

främst genom ändrad livsstil. 

Dödlighet i hjärtinfarkt per 10 000 invånare 

Lysekil, norra Bohuslän och riket 2007-2011 

Dödlighet per 10 000 invånare 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Lysekil Orust Sotenäs Munkedal Tanum Strömstad Riket 

Kvinnor 45-64 år 6,5 3,4 1,5 0 0 2,5 2,4 

Kvinnor 65- år 86,9 47,5 66,7 61,3 58,4 47,1 73,4 

Män 45-64 år 8,4 5,9 8,7 8 5,5 10,9 8,8 

Män 65- år 110,5 82,3 82,2 96,9 120,4 65,5 96,6 

Diagram 35 

Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom 

(hjärtinfarkt) per 10 000 

invånare. 



Diagram 35 

Jämfört med riket är det fler kvinnor och fler män i åldern 65 år och 

uppåt i Lysekil som dör i hjärtinfarkt. Det är också en högre andel av 

männen i Lysekil och Tanum som dör i hjärtinfarkt jämfört med övriga 

kommuner i norra Bohuslän. 

VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012 • Fysisk aktivitet samt matvanor och livsmedel 3 2

Övervikt och fetma 

Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem bland både barn och vuxna. 

Viktgränser för under- respektive övervikt och fetma har definierats 

av WHO. Body Mass Index (BMI) eller kroppsmasseindex anger relationen 

mellan vikt och längd. 

Diagram 36 

Andel män och kvinnor med 

övervikt eller fetma. 



Andel (%) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Andel (%) män och kvinnor med övervikt eller fetma 



Övervikt, BMI 25-29,9 Kvinnor 28 30 27 31 28 32 28 

Övervikt, BMI 25-29,9 Män 44 46 43 50 46 43 42 

Fetma, BMI 30 och över Kvinnor 13 16 17 15 12 13 13 

Fetma, BMI 30 och över Män 16 11 14 12 14 16 13 

Diagram 36 

Det är betydligt fler män än kvinnor som har övervikt vilket gäller för 

så väl Lysekil som övriga kommuner och riket. Lysekil och rikets siffror 

skiljer sig inte nämnvärt åt. 

Diagram 37 

Andel elever i åk 4 med ISO- 

BMI >20 

Källa: Skolhälsovården i Lysekil 


Hur skapar vi goda förutsättningar 

för Lysekils barn, ungdomar 

och vuxna befolkning 

att ha en aktiv livsstil som 

främjar normal vikt? 

Andel (%) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Diagram 37 

Andel (%) elever i åk 4 med ISO-BMI >20 

2004-2005 2005-2006 2006-2007 2007-2008 2008-2009 2009-2010 2010-2011 2011-2012 

Andel övervikt 26 27 30 23 29 24 23 23 

Andel fetma 6 5 10 4 7 10 6 9 

Skolhälsovården i Lysekil följer elevers längd och viktkurvor, bland annat 

i årskurs 4. Det går inte att se några specifika skillnader mellan könen 

över tid. Inte heller några tendenser till ökningar över tid. Målet är 

att inte kurvorna ska öka ytterligare. 


Tobak, alkohol, narkotika, 

dopning och spel 

Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel, 

samt för ett samhälle fritt från narkotika och dopning är 

både viktiga för att förbättra människors individuella hälsa 

och välbefinnande och för folkhälsan generellt (prop. 

2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 

Ofta är det samma personer som utgör riskgrupp för t.ex. 

alkohol, narkotika och spel. Det förebyggande och hälsofrämjande 

arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas 

i ett sammanhang. 

11 

NATIONELLT 

MÅLOMRÅDE 

TOBAK 

Sedan 80-talet har mer än 1 miljon svenskar slutat röka. Trots den positiva 

utvecklingen är tobaksbruket fortfarande den enskilda faktor som 

står för den största andelen av sjukdomsbördan i vårt land och orsakar 

varje år 6600 människors för tidiga död. 

Rökning bland föräldrar 

Andel (%) 

Rökning under graviditeten medför de vanliga riskerna för kvinnan, 

men är dessutom ett allvarligt hot mot fostrets liv, hälsa och utveckling. 

Barn som utsätts för föräldrarnas tobaksrök drabbas oftare av luftvägsinfektioner, 

astma, allergi och annan överkänslighet. 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Rökande blivande mödrar 

andel (%) av gravida vid inskrivning 2000-2010 i Lysekil, norra Bohuslän och riket 


2000-2004 14,2 13 15,5 17,5 13,1 11,3 10,5 

2002-2006 12 13,1 14,3 14,6 13,3 9,4 8,9 

2004-2008 8,2 12,5 10,2 10,5 9,7 9,3 7,7 

2006-2010 6,8 10,3 8,5 8,8 9,6 9,1 6,7 

Regeringens övergripande mål för 

området är: 

Minskat bruk av alkohol och tobak 

Ett samhälle fritt från narkotika och 

dopning 

Minskade skadeverkningar av överdrivet 

spelande. 

Diagram 38 

Rökande blivande mödrar. 



Diagram 38 

Andelen rökande gravida vid inskrivning hos mödravården har halverats 

i Lysekil sedan början av 2000-talet. I början av 1990-talet var andelen 

rökande gravida vid inskrivning drygt 20 procent i Lysekil. 

VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012 • Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 3 4

Andel (%) rökande spädbarnsföräldrar efter barnets ålder (8 mån) 

Lysekil, norra Bohuslän och riket 2010 

100 

90 

Diagram 39 

Andel rökande spädbarnsföräldrar 



Andel (%) 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 


8 månader Pappor 11,5 7,6 9,9 4,5 7,3 8,5 10,6 

8 månader Mammor 9,2 8,4 4,2 4,4 6,5 3,5 6,3 

Diagram 39 

Fler pappor än mammor röker i både Lysekil och riket. Det är något fler 

föräldrar i Lysekil som röker jämfört med riket men också jämfört med 

övriga norra Bohuslän. Sedan början av 2000-talet har andelen rökande 

spädbarnsföräldrar minskat något. 

Dagligrökare 

Diagram 40 

Andel dagligrökande 



100 

90 

80 

70 

Andel (%) dagligrökande 

2008-2011 Lysekil, norra Bohuslän och riket 

Andel (%) 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 


Kvinnor 18 19 15 11 16 17 13 

Män 12 12 12 12 11 14 11 

Diagram 40 

Fler kvinnor än män är dagligrökande både i Lysekil och riket. Lysekil 

har något högre andel dagligrökande kvinnor och män jämfört med riket. 

Fortfarande dominerar snus bland männen och i Lysekil uppger 22 procent 

av männen att de snusar dagligen jämfört med 4 procent av kvinnorna. 

Det är något fler män i Lysekil än riket som uppger att de snusar 

dagligen jämfört med riket. Andelen snusande kvinnor är samma i Lysekil 

som riket. 

35 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel • VÄ L FÄ R D S R E D OV I S N I N G 2 012

Andel (%) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Andel (%) dagligrökande flickor och pojkar i åk 9 


2003 2005 2007 2009 2011 



pojkar riket 9 6 4 8 9 


Diagram 41 

Andel dagligrökande åk 9 

Källa: Drogvaneundersökning i 

norra Bohuslän 2011. Per Blanck 

Diagram 41 

När det gäller ungas tobaksvanor har de varierat de senaste 8 åren. Tidigare 

var rökning vanligast bland flickor i Lysekil men 2011 var det 

fler pojkar än flickor som röker. Jämfört med riket var det vid senaste 

mätningen färre flickor i Lysekil som rökte dagligen medan det var fler 

pojkar. 

Vid senaste mätningen 2011 minskade andelen elever i Lysekil som 

uppgav att de snusade varje eller nästan varje dag. 6 procent av pojkarna 

och ingen av flickorna uppgav att de snusade. 

En ny drogvaneundersökning genomförs våren 2013. Det finns indikationer 

på att rökningen ökat men det återstår att se när resultaten kommer 

i augusti 2013. 

ALKOHOL 

Hög alkoholkonsumtion kopplas till ett sextiotal olika sjukdomar och 

hälsoproblem. Alkohol ligger också bakom en stor andel av olyckor, skador 

och våld. 

Alkohol och ungdomar 

När man vid ett och samma tillfälle dricker en större mängd alkohol 

skiljer man detta från vanlig alkoholkonsumtion och det klassas då som 

intensivkonsumtion. Alkoholmängden motsvarar då minst 18 cl starksprit, 

eller fyra starköl, vid ett och samma tillfälle en gång i månaden eller 

oftare. Definitionen motsvarar den internationella ”binge-drinking”. 


Hur kan vi mer effektivt 

arbeta med tillgänglighetsbegränsning 

av tobak, alkohol 

och narkotika? 

Hur stärker vi ungdomars 

förmåga att säga nej till tobak, 

alkohol och narkotika? 

Hur ökar vi vår förmåga till 

tidig upptäckt av olika slag 

av missbruk? 


Diagram 42 

Andel elever i åk 9 som intensivkonsumerar. 



Andel (%) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Andel (%) elever i åk 9 som intensivkonsumerar 


2003 2005 2007 2009 2011 



pojkar riket 28 26 23 25 18 


Diagram 42 

Andelen elever i årskurs 9 som intensivkonsumerar har varit ganska 

konstant de senaste åren, både i Lysekil och riket. I Lysekil skedde ett 

undantag 2009 där pojkarna tillfälligtvis inte drack alkohol i samma omfattning 

som tidigare år. Andelen flickor i Lysekil som intensivkonsumerar 

har varit högre än andelen pojkar fram till senaste mätningen. 

”Till de riskfaktorer som orsakar 

den största sjukdomsbördan i 

Sverige hör tobak, högt BMI, 

fysisk inaktivitet och alkohol ” 

Folkhälsan i Sverige -Årsrapport 

2012 

Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut 

Var får unga tag på alkohol? 

Absolut vanligast är att ungdomar under 18 år får tag på alkohol genom 

kompisar eller kompisars syskon. På andra plats kommer vuxna som 

köper ut åt dem och däribland föräldrar. 

Bland ungdomarna i gymnasiets årskurs 2 är det nästan hälften som har 

köpt utländsk alkohol och omkring en fjärdedel har druckit hemtillverkad 

sprit. 

Unga som blir bjuda på alkohol hemma 

15 procent av ungdomarna i årskurs 9 och 40 procent av ungdomarna 

i år 2 på gymnasiet blir bjudna på alkohol i eget glas av föräldrarna. En 

rad undersökningar har visat att unga vars föräldrar bjuder dem på alkohol 

i hemmet dricker mer än andra ungdomar. 

Riskkonsumtion av alkohol 

Riskkonsumtion innebär att regelbundet dricka över en viss mängd 

alkohol per vecka. Allt berusningsdrickande innebär riskkonsumtion. 

Riskerna med att bli berusad omfattar inte bara alkoholens direkta fysiska 

effekter utan också indirekta effekter som till exempel ökad risk för 

olyckor, våld och andra skador. 


Andel (%) med riskabla alkoholvanor 


100 

Andel (%) 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 


Kvinnor 9 8 13 9 9 14 10 

Män 16 18 19 16 16 13 17 

Diagram 43 

Andel med riskabla alkoholvanor 



Diagram 43 

Något fler män än kvinnor har riskabla alkoholvanor vilket gäller för så 

väl riket som för Lysekil. Skillnaderna mellan Lysekil och riket är inte 

särskilt stora. 

NARKOTIKA 

Att använda narkotika innebär en hälsorisk på många sätt: såväl medicinska 

som sociala problem kan uppstå och de negativa effekterna kan 

märkas både akut och först efter en längre tids användning. Eftersom all 

ickemedicinsk befattning med narkotika är olaglig i Sverige är det också 

svårt att ge en klar bild av hur utbredd användningen är. 

Självrapporterad narkotikaanvändning 

Andel (%) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Andel elever som provat narkotika någon gång 

Åk 9 och åk 2 gymnasiet 2003, 2007, 2009 och 2011 

2003 2007 2009 2011 

Lysekil åk 9 7 5 3 13 

Lysekil åk 2 gymnasiet 14 12 13 19 

Diagram 44 

Andel elever i åk 9 och åk 2 på 

gymnasiet som provat narkotika 



Diagram 44 

Vid senaste mätningen 2011 ökade andelen elever i Lysekil som uppgav 

att de provat narkotika. 


Jämfört med riket har en högre andel elever i åk 9 i Lysekil provat narkotika. 

Snittet för riket är 8 procent jämfört med Lysekils 13 procent. 

Andelen elever i Lysekil, årskurs 2 på gymnasiet, som uppger att denågon 

gång provat narkotika har de senaste åren legat på mellan 12 och 

14 procent vilket är lägre jämfört med rikets siffror där 21 procent av 

männen och 14 procent av kvinnorna provat narkotika någon gång. 

För Lysekils del är antalet elever för få för att dela upp det mellan könen 

men det är övervägande del pojkar/män i så väl åk 9 som åk 2 på gymnasiet 

som prövat narkotika. 

SPEL 

Riskabelt spel kan leda till beroende, där en person spelar så mycket att 

det skapar allvarliga personliga, ekonomiska och sociala problem. Flera 

studier vittnar om hälsopåverkan till följd av spelberoende såsom signifikant 

höjda stress- och depressionsnivåer, hjärtproblem, högt blodtryck 

och magproblem. Riskabla spelvanor har en problembild som i mycket 

sammanfaller med andra beroendebeteenden, som bland unga kan ta 

utagerande uttryck eller tvärtom innebära social isolering Riskspelarna 

tillhör ofta en socioekonomiskt belastad grupp som har svårt att etablera 

sig på arbetsmarknaden och inte sällan har en multipel problembild. 

Spelvanor bland ungdomar 

Spel med pengar inblandade är betydligt vanligare bland tonårspojkar 

än tonårsflickor vilket gäller för så väl Lysekil som riket. Det är framför 

allt spel på internet, så som poker och casino som lockar till spel om 

pengar. Omkring 15 procent av pojkarna i gymnasiet, åk 2, hade vid undersökningen 

2011 någon gång under de senaste 12 månaderna spelat 

om pengar på internet (Drogvaneundersökning norra Bohuslän 2011, 

Per Blanck). 

Spelvanor bland vuxna 

Undersökningar av befolkningens spelvanor visar också att män i högre 

grad än kvinnor har riskabla spelvanor. I Lysekil visade senaste nationella 

folkhälsoenkäten att 3 procent av männen hade riskabla spelvanor 

medan inga kvinnor rapporterades ha riskabla spelvanor. Det är något 

lägre andel än rikets siffror där 5 procent av männen och 2 procent av 

kvinnorna har riskabla spelvanor.

Välfärdsredovisning 2012.pdf - Lysekils kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?