LANDSKRONAS MILJÃREDOVISNING 2011 - Landskrona kommun

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2011

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2011

INNEHÅLL 

Miljöredovisningen har producerats av 

miljöförvaltningen på kommunstyrelsens 

uppdrag. 

Högni Hansson har varit ansvarig för 

projektet där Olle Nordell har varit 

projektledare. 

Rainer Weich har formgivit dokumentet, 

gjort diagram och andra illustrationer. 

Osignerade texter är skrivna av Rainer Weich 

och Olle Nordell. 

Ytterligare information om miljötillståndet 

finns på miljöförvaltningens hemsida, 

www.landskrona.se under ”Miljö och hälsa”. 

Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna 

citeras, refereras eller kopieras om källan 

anges. 

Upplaga: 1000 exemplar 

Fotografer: 

Omslag och baksida, Sven Halling; sid. 4, 

Lars Gustavsson; Olle Nordell sid. 3, 10, 11, 

12, 14, 15, 16, 28; Rainer Weich sid.17, 18, 

19, 21, 22, 23 överst, 24, 25, 26, 27 överst, 

36, 37, 38, 40. 

Upplysningar om varifrån uppgifter i diagram 

och tabeller är hämtade finns på 

Landskrona stads hemsida. 

www.landskrona.se 

 

klicka på Miljö och hälsa. 

Miljömärkt trycksak 

Tryckning: 

Elvins Grafiska AB 

Helsingborg 

Omslag och baksida: Bronsåldersgravar på 

Rönneberga backar. 

FÖRORD ......................................................3 

INLEDNING ....................................................4 

Jordbruket - en hjärtefråga ................................................4 

Från stenålder till nutid - jorbruk i förändring. ........................7 

NATURVÅRD ...................................................10 

Naturförbättrande åtgärder i Sundvik ...............................10 

Vandringsleder ..............................................11 

Nytt fågeltorn i Lundåkrabukten ..................................11 

Saxtorpsskogen ..............................................12 

Fårflytt till Gråen ............................................14 

Kvärlöv en doldis bland kommunens naturreservat .....................15 

Det våras för den grönfläckiga paddan. .............................16 

MILJÖLEDNING .................................................17 

Landskronas kommunala miljömål har blivit fyra .......................18 

Ekomat på frammarsch ........................................19 

Matsvinnet måste minska .......................................19 

Valet blir till kvalet ...........................................20 

Stadsbussarna är populära. ......................................20 

Räddningstjänsten kör miljövänligt .................................20 

Från försök till fullskalig bilpool ..................................21 

Vitsen med bilpooler - gröna bilister skriver:. .........................21 

Fritid & kulturförvaltningen. ...............................................22 

Trädgårdsgillet miljöcertifierat ...................................22 

Utbildningsförvaltningen. .................................................23 

Skräpplockardagen - hela veckan ..................................23 

Tallskolan får utmärkelse av Skolverket. .............................23 

Teknik & service 

Parkenheten ............................................................24 

Vad dödar våra hästkastanjeträd? ..................................24 


Kostavdelningen. ........................................................25 

En svår uppgift för kostavdelningen. ...............................25 

Teknik- & Stadsbyggnadsförvaltningen. .....................................26 

Den efterlängtade cykelbron är på plats .............................26 

Notiser .................................................................27 

Hur påverkar din livstil miljön? ...................................27 

Bryr vi oss om klimatförändringar? ................................27 

MILJÖTILLSTÅNDET ..............................................28 

Andas bör man..... .......................................................29 

Bly - en hälsofara ............................................29 

Partiklar från dieselavgaser ger cancer. ..............................29 

Kvävedioxid på väg ned ........................................31 

Högt blynedfall ..............................................31 

Marknära ozon irriterar luftrören. .................................32 

Bensen finns i bilavgaser. ......................................32 

Svaveldioxid minskar kraftigt. ....................................32 

Partikelhalter i gaturum under miljökvalitetsnorm men över miljömålet. .......33 

Luften i Landskrona och andra svenska städer ........................34 

Vissa freoner skadar ozonskiktet ..................................35 

Vågar man doppa sig?. ...................................................36 

Nya EU-regler för våra EU-badplatser ..............................36 

Bakterier i vattnet avgör badvattenkvaliteten ..........................36 

Saxån-Braån och övergödningen ..................................37 

Råån .....................................................38 

Hälsa och ohälsa ........................................................39 

Blyhalter i barnens blod minskar ..................................39 

Hur gick det med bekämpningsmedelsundersökningen? ..................40

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Förord 

FÖRORD 

Miljöredovisningen handlar denna 

gång om bl.a. olika naturvårdsfrågor. 

Det kanske mest 

uppmärksammade är kommunens 

köp av delar av Saxtorpsskogen 

med avsikt att skydda 

skogen från exploatering. Landskrona 

kännetecknas annars av 

värdefull åkermark, åkerfält som 

breder ut sig i landskapet. 

Skogsområden är det ont om i 

Landskrona och desto viktigare 

är det att värna om de områden 

som finns. Förhoppningen är att 

Saxtorpsskogen kan bevaras som 

viktig tillgång för landskronaborna. 

Ett annat värdefullt naturområde 

i kommunen är Lundåkrabukten 

som är hotat på olika sätt 

främst av föroreningar. Det är 

viktigt att bevara naturvärdena 

även till havs. Ett nytt fågeltorn 

har byggts för att underlätta för 

fågelintresserade att njuta av det 

fågelliv som frodas vid Lundåkrabukten. 

Det finns redan två 

kommunala naturreservat i kommunen, 

Exercisfältet och Kvärlövs 

naturreservat. Förhoppningsvis 

blir det fler med tiden. 

Insatser har även genomförts i 

två andra reservat, Gråen och i 

Sundvik. Naturreservat i Skåne 

är starkt påverkade av människans 

brukande av jorden och därför 

kan man för det mesta inte 

lämna naturreservat utan skötsel. 

Detta är ingalunda oomstritt. Vi 

vänjer oss med tiden vid en viss 

typ av landskap. Många har svårt 

att acceptera de förändringar 

som görs för att återställa områden 

till det tillstånd som man en 

gång ville bevara genom skyddet. 

Miljöredovisningen innehåller 

även den traditionella beskrivningen 

av miljötillståndet i kommunen. 

Den visar att vissa föroreningar 

har minskat, men att 

mycket återstår att göra. 

Torkild Strandberg 

Kommunstyrelsens ordförande 

-3-

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Inledning 

INLEDNING 

Jordbruket - en hjärtefråga 

Betesmarker och åkermark på Ven. 

Jordbruk utgjorde den viktigaste näringsverksamheten i Sverige fram till den industriella revolutionen på 

1800-talet. Dåtidens jordbruk var arbetsintensivt och sysselsatte större delen av den arbetsföra befolkningen. 

Fram till 1930-talet bodde fler människor på landsbygden än i städerna. Skåne med sina bördiga 

jordar och mildare klimat hade stor betydelse för jordbrukets utveckling i Sverige. 

Jordbruksmark - en oersättlig resurs 

Jordbruksnäringen i Landskrona har under 1900-talet bidragit 

till ett ökat välstånd inte minst genom betydelsefulla växtförädlingsföretag 

som Hilleshög AB och Weibull AB. När 

dessa företag hade etablerats, såg jordbrukslandskapet i princip 

ut som idag. De stora förändringarna i landskapet hade 

skett ett århundrade tidigare. För att kunna öka andelen åkermark, 

har stora våtmarksområden inom Saxån-Braån området 

dränerats. Eftersom naturgödsel utgjorde den huvudsakliga 

näringskällan för kväve- och fosfor, krävdes det en balans mellan 

djurhållning och storleken på åkermarken för att kunna 

odla effektivt. Nu fanns det stora områden åkermark men för 

få djur för att kunna tillgodose gödselbehovet. Som resultat 

växte de nyvunna markerna igen. 

Fram till att konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel 

gjorde sitt intåg under andra hälften av 1900-talet, följde jordbruket 

kretsloppsprincipen. 

Detta ändrade sig dock när man lyckades omvandla luftens 

kväve till mineralgödsel i en energikrävande, oljebaserad process. 

Konstgödsel, tillsammans med den växande mekaniseringen 

under 1950-talet, ökade avkastningen men bidrog samtidigt 

till en ökad energiförbrukning som baserades helt på 

oljeprodukter. Idag utgör mekaniseringen fortfarande den 

största energiförbrukande delen av jordbruket. 

Fosforgödsel började nu utvinnas från mineraler som importerades 

från olika världsdelar. Tillsammans med kvävegödsel 

och kalium skapade Supra i Landskrona den till alla världsdelar 

exporterade NPK-gödseln. 

Naturgödsel och samodling med kvävefixerande växter minskade 

i betydelse. Övergången från det primitiva till det moderna 

jordbruket med stora monokulturer, ökade även 

bekämpningsmedelsberoendet. 

För naturmiljöer i sjöar och vattendrag medförde den ökade 

tillförseln av numera lättrörliga näringsämnen från markerna 

en ökad näringsstatus. Sjöar och vattendrag började växa igen 

och på sikt påverkades även våra kustvatten. Effekter av övergödningen 

yttrade sig i bl. a syrebrist med efterföljande utslagning 

av högre liv under vissa perioder. Rester av kemiska bekämpningsmedel 

hamnade i vattendrag och i grundvatten. 

Fortfarande utgör jordbruket inom Landskronas geografiska 

område en viktig näringsverksamhet. En faktor som gynnar 

-4-


jordbruket i Landskrona är den höga kvaliteten på jordbruksmarken, 

i stora delar av kommunen finns klass 10 jordar. 

År 1974 graderades den skånska jordbruksmarken efter dess 

produktionsförmåga av landbruksnämnderna i före detta 

Malmöhus respektive Kristianstads län. Jordbruksmarken 

graderades i klasserna 1-10 där klass 1 är jordbruksmark av 

lägsta kvalitet och klass 10 av högsta. 

Hur kommer jordbruket i Landskrona att se ut i framtiden? 

Man har lyckats att minska mängden konstgödsel och tagit 

fram mindre miljöfarliga bekämpningsmedel. Det för jordbruket 

största hotet i Landskrona utgör dock exploateringen 

av den värdefulla åkermarken. 

I en värld där en ogynnsam klimatutveckling hotar livsmedelsförsörjningen, 

kommer jordbruksmark av god kvalitet utgöra 

en bristvara. 

Dagens jordbrukspolitiska åtgärder har premierat ett intensivt 

jordbruk med hög produktion. Detta jordbruk har medfört 

oönskade effekter som övergödning av vattendragen och haven, 

en minskad biologisk mångfald och ett fattigare kulturlandskap. 

Visste du att.... 

Åkermark är en begränsad naturresurs i vårt land. På 60 år har 

900 000 hektar åker försvunnit, åkermark som motsvarar nästan hela 

Skånes yta. Mycket har blivit skogs- eller betesmark. Men marken har 

också exploaterats för bebyggelse och infrastruktur. 

I dag är bara sju procent av Sveriges landareal åker. 

Det finns inte längre någon överproduktion i jordbruket. I ett globalt 

perspektiv råder det brist på livsmedel. När jordens befolkning ökar, i 

kombination med klimat- och miljöproblem, blir det extra viktigt att 

hushålla med marken för att trygga försörjningen av mat. 

Men trots att åkermarken är en begränsad resurs som behövs för 

livsmedelsproduktion går ofta andra intressen före, detta märks särskilt i 

kommunerna i västra och södra Skåne. 

Sedan 1962 har cirka 13 000 hektar åkermark av klass 8-10, jord som hör 

till Europas bördigaste, exploaterats för bebyggelse. Det motsvarar 

närmare 10 procent av Skånes bästa jordar. 

Av de skånska översiktsplanerna framgår det att inom de kommande 

20-30 åren finns planer på att bebygga ytterligare omkring 9000 hektar 

åkermark. 

Västra och södra Skåne utmärker sig genom sina högavkastande jordbruksmarker av klass 8-10. Stora delar av Landskrona stad har högproduktiv 

jordbruksmark av högsta klass. 

-5-


Flygfoton av kommunen 1940 och 2012. Tätorterna har vuxit och jordbruksmarken krympt. Odlingsytorna har blivet större genom sammanslagning av 

mindre åkrar till större enheter. 

-6-


Från stenålder till nutid - jorbruk i förändring 

Människan har påverkat sin miljö under flera tusen 

år. I perioder har denna påverkan varit mycket 

kraftig och överexploatering av naturresurser har 

förekommit vid ett flertal tillfällen. Dock har vår inverkan 

på miljön och våra naturresurser varit extra 

kraftig under de sista två hundra åren, för att ytterligare 

accelerera under det senaste halvseklet. 

Jägarstenålder (3900 f.Kr.) 

Människan har levt 99 % av sin historia som jägare/samlare. 

Dieten utgjordes främst av vilda bär, frukter, rötter och andra 

växtdelar. Jakten på vilt och fiske kompletterade den vegetariska 

dieten. Eftersom man saknade fasta bosättningar levde 

man som nomader. Människans påverkan på naturen var relativt 

liten jämfört med idag, dock ej helt försumbar. Vid jakt förekom 

det att elden användes till hjälp varvid även större områden 

kunde brännas ned. Det anses också att människan 

utrotat ett flertal storvuxna djurarter under denna period. 

Bondestenålder (3900-2300 f.Kr.) 

Det är bara under de sista ca 10 000 åren det förekommit någon 

form av jordbruk i världen, i Norden ca 6 000 år. Det första 

jordbruket i vårt land utgjordes av svedjebruk. Man brände 

ned ett område, vilket åstadkom en röjgödslingseffekt. 

Området odlades sedan ett eller ett fåtal år, för att därefter 

lämnas för en lång träda, kanske 25-50 år eller mer. Även gårdarna 

flyttades med jämna mellanrum. Jordbruk bedrevs jämsides 

eller tillsammans med boskapsskötsel. I Skåne 

dominerade nötboskap som tamdjur. 

Områdena för det tidiga jordbruket var belägna där ädellövskogarna 

(alm, ek, lind) bildat bördiga brunjordar. Röjning 

och bete förde med sig att skogarna började glesas ut - en kulturlandskapsmosaik 

uppstod. Under denna period nyttjades 

också s.k. skottskogar, där man kapade träden för att använda 

som byggnadsmaterial och bränsle. De lämnade stubbarna 

sköt skott och avverkades vid lämplig ålder och storlek på 

stammarna. 

alltmer betespräglat. Betestrycket ökade dramatiskt. Boskapshjordar 

vilka var 5-10 ggr större än försörjningsbehovet av 

mjölk och kött blev vanliga. Denna överskottsproduktion användes 

till handel, bl.a. med brons. Samtidigt åstadkoms en 

dramatisk avskogning av landskapet i södra delen av vårt land. 

Även bruket av skottskogar minskade. År 1000-800 f.Kr. blev 

de skånska kustslätterna praktiskt taget helt avskogade. Landskapet 

dominerades istället av öppna gräsmarker med enstaka 

träd- och buskdungar, framför allt hassel. Användning av 

årder (enkel plöjningsredskap) på åkrarna och trampet från de 

stora boskapshjordarna åstadkom ökad erosion och jordflykt, 

vilket kan konstateras i sjösedimentens ändrade 

sammansättning. 

Järnålder (500 f.Kr. - 1000 e.Kr.) 

Övergången mellan bronsålder och järnålder sammanfaller 

med ett kallare klimat. Möjligen som en följd av detta började 

stallning av djuren, i fähus, bli vanligare. Denna förändring 

möjliggjorde i sin tur gödsling av åkrarna och därmed större 

skördar. Under stor del av perioden fortsätter ett vandrande 

åkerbruk. Dock blir bebyggelsen mer permanent. I södra Skåne 

var det vanligt under århundradena kring Kristi födelse 

med grupper på två till fyra gårdar vilka kunde ligga på samma 

plats i 200-300 år. 

Fähus från järnåldern (rekonstruktion) I det kallare klimatet som rådde 

under järnåldern höll man djuren i sina hus. Djuren bidrog till att värma 

upp huset och producerade gödsel till åkrarna. 

I Skåne sker en fastlåsning i skilda vegetationstyper för inägor 

(jordbruksmark som inhägnats för att hålla vilda djur ute) och 

utmark (ängar) från 700-talet e.Kr. Byarnas utmarker, vilka 

nyttjades som betesmark, var nästan helt trädlösa. De bestod 

av öppen och halvöppen buskmark med skottskog. Torrare 

buskmarker dominerades ofta av hassel. I inägorna fanns åkrarna 

och ängarna. Torrare marker nyttjades som s.k. hårdvallsängar, 

alkärr omvandlades till fuktiga s.k. sidvallsängar. 

Att bränna ned skog för att skapa åkermark var vanligt under 

bondestenåldern. I askan finns det näringsämnen som ger skördar 

under ett par år. Utan gödsling utarmas jorden dock snabbt. 

Bronsålder (2300-500 f.Kr.) 

Under den sena bondestenåldern och bronsåldern, vilken 

kännetecknas av ett varmare klimat, blev kulturlandskapet 

Bylandskapets tid (1000 - 1800 e.Kr.) 

Medeltidens kulturlandskap kännetecknas av uppdelningen 

mellan inmarkens åkrar och ängar och utmarkens betespräglade 

områden, en landskapsuppdelning vilken utvecklats redan 

under järnålderns senare del. Byarna blev dock under medeltiden 

både större och mer permanenta, inte minst genom 

uppförandet av medeltidskyrkorna. 

-7-


Redan under vikingatiden nyttjades olika odlingssystem på 

åkermarkerna beroende på landskapsförhållanden. I skogsbygden, 

där gödseltillgångarna var större p.g.a. stora beteshjordar, 

besåddes åkrarna årligen i s.k. ensäde. I välgödslade 

åkrar odlades råg och korn, i ogödslade åkrar, havre och bovete. 

I slättbygden, där gödseltillgångarna var mindre, var åkrarna 

uppdelade i två vångar (gärden) vilka odlades växelvis, s.k. 

tvåsäde. Hälften av åkerjorden låg således i träda. Under medeltiden 

tillkom ett tredje odlingssystem, tresäde med tre vångar 

(gärden). Trädan utgjorde här en tredjedel av marken. Man 

odlade första året korn, andra året råg, för att tredje året låta 

jorden ligga i träda. 

Ängen var oerhört viktig eftersom där producerades vinterhöet, 

vars kvantiteter avgjorde gödselproduktionen till åkrarna 

och därmed dess avkastning. Därav uttrycket "äng är åkers 

moder". Ofta var ängsarealen 5-10 ggr större än åkerarealen. 

De fuktiga slåtterängarna (sidvallsängen) gödslades genom de 

årliga naturliga översvämningarna, vilka förde slam och därmed 

näringsämnen med sig. En annan typ av gödsling skedde 

på de s.k. stubbskottsängarna där gräshöproduktion samsades 

med virkesproduktion. Då träden kapades åstadkoms en röjgödslingseffekt, 

där trädrötternas förmultning ökade näringsämnestillgången 

till fältskiktets växter. Öppna, torrare ängar 

(hårdvallsängar) saknade dock egna gödslingsmekanismer. 

Dessa ängar blev med tiden alltmer utarmade och höproduktionen 

minskade därmed. Dock utgjorde ängarna rika livsmiljöer 

för många växt- och djurarter, m.a.o. stod de för en hög 

biologisk mångfald. 

Utanför den instängslade inmarken betade djuren. På denna 

utmark, vilken utgjorde en allmänning mellan byarna, tog man 

också tillvara på virke och ved och bedrev jakt. Utmarken var 

mer öppen nära byarna p.g.a. mer intensivt bete, medan trädrikedomen 

ökade ju längre bort man avlägsnade sig. Utarmningen 

av dessa marker var stor, speciellt på ljunghedar som 

brändes för att gynna gräsproduktion. Även den mångformiga 

utmarken präglades av en hög biologisk mångfald. 

Med undantag av 1300-talet, då digerdöden skördade många 

människoliv, kännetecknas bylandskapets tid av en pågående 

befolkningsökning. Födobehoven ökade snabbare än utvecklingen 

av matproduktionen. Från slutet av 1600-talet var Sverige 

ett jordbruksimporterande land. Under 1700-talet utgjorde 

importen ca 10% av förbrukningen. Ett sätt att delvis 

minska importbehoven var en gradvis övergång från animaliska 

till mer vegetabiliska livsmedel. Befolkningstillväxt ledde 

till en tilltagande överexploatering av jordbrukssystemen med 

brist på näringsämnen i marken och jordförstöring som följd. 

1800-talet 

Slutet av 1700-talet och första halvan av 1800-talet kännetecknades 

av jordreformer - det tidigare storskiftet och enskiftet 

följdes 1827 av laga skifte. Byarna sprängdes och gårdarna 

flyttades ut. Då många gårdar hamnade på utmarksjordar innebar 

reformen en stor generell nyodling. Åkerarealen ökade 

kraftigt under 1800-talet. Processen var dock utdragen och 

pågick i flera decennier. 

I början av 1800-talet och framåt utvecklades och spreds nya 

växtodlingssystem, 6-8-åriga växtföljder blev allt vanligare. 

Odling av rotfrukter, ärtväxter och vall blandades med spannmålsodlingen 

i olika växtföljder. Införandet av vall innebar att 

åker och äng samsades på samma marker. Den naturliga ängen 

minskade drastiskt i betydelse. Genomförandet av skiftena 

underlättade spridningen av dessa växtföljder. 

En intensivare odlingsteknik under 1800-talet krävde allt större 

näringstillförsel. Genom att så in klöver eller andra kvävefixerande 

växter, kunde man höja kvävehalterna i jorden. 

Genom ängen kunde man utfodra djuren med hö under vinterhalvåret. 

Djuren producerade gödsel som var förutsättningen för att kunna odla 

effektivare. 

De nya odlingsmetoderna medförde att markerna förlorade 

mera näring än som tillfördes. Bristen på näring medförde att 

man provade olika metoder att tillföra åkrarna mer näring. Förutom 

stallgödsel nyttjades aska och i kustnära trakter även 

tång som gödsel. Latrin och annat avskräde från städerna 

hämtades och transporterades ut på åkrarna. Benmjöl, vilken 

är rik på fosfor, började användas i Sverige på 1820-talet. Första 

importen av guano (avföring från främst sjöfåglar) till Sverige 

skedde 1844 och denna blev viktig under de följande 

årtiondena. Under andra halvan av 1800-talet dyker även andra 

konstgödselmedel upp, t.ex. chilesalpeter och superfosfat. 

Användningen av konstgödsel skedde dock i en mycket blygsam 

omfattning, många bönder använde ingen konstgödsel 

alls. När det väl användes var det ofta inte på fastmarksåkrarna 

utan i samband med uppodling av sankängar och mossar. I 

slutet av 1800-talet förekommer gröngödsling (grödor som 

odlas för att förbättra jordstrukturen, öka mullhalten samt 

tillföra växtnäring) i Skåne, speciellt på sandjordar. 

-8-


Märgling (tillförsel av märgel, dvs. jordarter med hög halt av 

kalciumkarbonat, för kalkning av åkermark) hade sin storhetsperiod 

i Skåne 1860-1885. Rönnebergs och Harjagers var 

de två häraderna i Malmöhus län som märglade mest under 

denna period. Märgellera innehåller mycket kalk men begränsade 

mängder näringsämnen. Det är istället omsättningen av 

åkermarkens eget näringskapital som ökar vid märgling. Vinsten 

blir dock kortvarig och marken tömdes på näring. I Saxån-Braåns 

avrinningsområde fanns över 55 ha småvatten. 

Många av märgelgravarna är idag igenfyllda. 

Detta har i sin tur inneburit krav på större enheter och därmed 

borttagande av odlingshinder. Småbiotoper i jordbrukslandskapet, 

som gärdesgårdar, odlingsrösen, dikesrenar, åkerholmar, 

märgelgravar och andra småvatten, har kraftigt minskat i 

antal. Djur och växter knutna till dessa har i samma utsträckning 

också minskat. 

Det moderna jordbrukets nya tekniker och ökade konstgödsling 

gynnade och förökade ogräs, svampar och skadeinsekter. 

Därför tog även användningen av bekämpningsmedel rejäl 

fart efter andra världskriget. Betning med kvicksilverhaltiga 

preparat förbjöds 1966 och DDT förbjöds 1970. Mot slutet av 

1990-talet ökade dock försäljningen av ogräsmedel, betningsmedel 

och svampmedel medan insektsmedel minskade. Användningen 

av bekämpningsmedel är mycket ojämn i landet, 

t.ex. sprids nästan hälften av Sveriges ogräsmedel i Skåne. 

Märglegravar framträder som små prickar på de obeväxta åkrarna 

(jordbrukslandskap vid Häljarp). 

1900-talet 

Stora förändringar av markanvändningen skedde under 

1900-talet. I Sverige minskade naturbetesmarkerna från ca 1,5 

miljoner hektar till ca 200 000 hektar under perioden 

1927-1990. Slåtterängarna minskade under samma period 

från drygt 500 000 hektar till 3000 hektar. Ängarna och naturbetesmarkerna 

ersattes till stor del av den odlade vallen. Störst 

utbredning hade vallodlingen under 1940-talet. Därefter har 

den minskat. 

Sveriges åkerareal var som störst under 1930-talet då den omfattade 

3,7 miljoner hektar. Efter andra världskriget har åkermarken 

minskat. 1988 fanns det ca 2 950 000 hektar åkermark. 

Små, perifera och olönsamma jordbruksenheter på mindre 

bördiga marker har tvingats lägga ned sin verksamhet. Många 

av dessa marker har planterats igen med skog, framför allt 

gran. 

Även om användningen av konstgödsel pågått sedan mitten 

av 1800-talet var det först efter andra världskriget som användningen 

började öka starkt. Ökningen fortsatte fram till 

mitten av 1970-talet då konstgödselanvändningen i Sverige 

uppgick till 380 000 ton, för att därefter minska till 272 000 

ton i slutet av 1990-talet. Det är framför allt användningen av 

fosfor- och kaliumgödsel som minskat. Kvävekonstgödsel har 

dock ökat från knappt 10 kg per hektar i mitten av 1940-talet, 

ca 80 kg i början av 1980-talet och i genomsnitt 100 kg per 

hektar i slutet av 1990-talet. 

Ökade krav på rationaliseringar i jordbruket har inneburit en 

högre grad av specialisering av grödor och djurbesättningar 

samt en kraftig utveckling av allt större jordbruksmaskiner. 

Dagens intensiva odlingar kräver konstgödsel och kemiska 

bekämpningsmedel. Avrinning av näringsämnen från åkermarkerna har 

dock gett upphov till övergödningsproblem i vattendrag, sjöar och 

kustvattnen. Även bekämningsmedel finns i yt- och grundvattnet. 

Hälsofarliga nivåer av nitrat kan ibland påvisas i grundvattnet från 

områden med lätta jordar . 

Att tänka på 

Åkermark har inget skydd som riksintresse. Enligt 3 kap 4 § 

Miljöbalken är jordbruksmark av nationellt intresse och får endast tas i 

anspråk för bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga 

samhällsintressen. Men i praktiken är detta skydd svagt. 

Hur skulle Sverige annars kunna ha blivit ett av de europeiska 

länderna med högst andel hårdgjord yta - asfalt och betong - per 

invånare? Detta framförde landskapsarkitekten Anders Larsson, SLU 

Alnarp på seminariet. Planeringsansvaret för hushållande med 

jordbruksmarken ligger alltså uteslutande hos kommunen. Ingen 

central myndighet bevakar om jordbruksmarken ska skyddas från 

exploatering. 

Anders Larsson och Lisa Germundsson, LRF Skåne, genomförde 

2011 en enkätstudie med frågan: ”Har kommunen någon policy 

angående bevarande av god odlingsmark?” 290 kommuner fick frågan, 

58 svarade ”ja”. 20 kommuner svarade ”nej, men arbete pågår”, 

nästan hälften svarade ”nej” och 69 svarade inte alls. 

-9-

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Naturvård 

NATURVÅRD 

Naturförbättrande åtgärder i Sundvik 

Hilleshögs dalar och Glumslövs 

backar bildades under istiden 

och är huvudsakligen uppbyggda 

av kalkhaltiga issjö- och deltasediment. 

Mellan Sundvik och Ålabodarna 

har dock de strandnära 

backarna till stora delar grävts 

bort under tegelbrukens epok. 

När sedan täktverksamheten 

upphörde kunde växter och djur 

inta den blottade jorden och de 

speciella förhållandena med 

naken, varm sand och exponerade 

lertag visade sig vara lämpliga 

livsmiljöer för många sällsynta 

arter. 

Med tiden har de gamla tegelbruken 

vuxit igen och växter och djur som behöver 

soliga, varma och sandiga miljöer 

har fått krympande livsmiljöer. Under 

2009 - 2010 genomfördes en 

omfattande restaurering av det igenväxande 

gamla tegelbruksområdet 

norr om Sundvik. En stor del av områdets 

träd, buskar och annan högvuxen 

vegetation röjdes bort för att släppa in 

sol och värme. Området ska hållas öppet 

genom bete med nötkreatur. 

Efter den inledande restaureringen 

som i huvudsak genomförts av markägarna 

har några mindre projekt genomförts 

med bidrag från Länsstyrelsens 

LONA-projekt (Lokala naturvårdssatsningen). 

De allra värdefullaste torrängarna har 

inhägnats för att dels skötas med slåtter 

och sent bete då korna släpps på 

först i augusti. Tanken är att de inhägnade 

områdena ska tjäna som spridningslokaler 

för resten av området. I 

några av sluttningarna tränger ytligt 

grundvatten fram och bildar fuktängar. 

Dessa kan bli mycket artrika med rätt 

skötsel. Den sällsynta och rödlistade 

kärrjohannesörten har ökat påtagligt 

efter röjningarna. De värdefullaste 

partierna har rensats omsorgsfullt från 

ris, pinnar och mindre trädstammar för 

att göra dem enkla att sköta med bete 

och slåtter. 

Här och var har detta samlats ihop till 

så kallade faunadepåer. Det innebär att 

man lämnar kvar risbunkar, stenhögar 

och stockar på lämpliga ställen - det 

blir utmärkta gömställen och boplatser 

för fåglar, sandödlor och diverse 

småkryp. 

En faunadepå 

Väddklint 

En stäppartad torräng innanför inhängnaden 

-10-


Vandringsleder 

Under de senaste åren har det 

etablerats flera vandringleder i 

Landskrona. Skåneleden kommer 

från Fortuna vid kommungränsen 

i norr och går 

längs havet ända in i centrum 

av staden. Därefter fortsätter 

den genom industriområdet till 

Saxtorpsskogen för att sluta 

vid Järavallen i Kävlinge. 

Den mest spektakulära delen är naturligtvis 

"havsleden" från Citadellet 

och upp till Fortuna. Leden har hela 

tiden en god kontakt med havet och 

utsikten är stundtals hänförande. Vill 

man inte gå tillbaka kan man fortsätta 

en bit till Rydebäck och ta pågatåget 

hem. Den senaste sträckan är den som 

går längs Saxån vid Häljarp. Här kan man 

vandra längs ån och njuta av både fågelsång 

och spännande växter. Här finns också 

ett litet skogsparti som planterats för 

snart 25 år sedan. 

För mer information besök gärna 

http://www.landskrona.se/vandringsleder.aspx 

Nytt fågeltorn i Lundåkrabukten 

Lundåkrabukten med sina grundområden och 

betade strandängar är ett naturområde av intresse 

för hela EU (Natura 2000) och ett våtmarksområde 

av internationell klass. 

Området har mycket stor betydelse för både häckande 

och rastande fåglar. Grundområdena fungerar också som 

barnkammare för Öresunds fiskar. Det är dock inte helt 

lätt att komma till och studera det rika fågellivet. Strax 

norr om ån har det funnits ett fågeltorn i ca 20 år. Under 

det senaste året har det satts upp ytterligare ett fågeltorn 

söder om ån. 

För att komma dit får man ta sig längs Barsebäcksvägen 

söderut över motorvägen för en promenad på några hundra 

meter längs markvägen norrut. 

-11-


Saxtorpsskogen 

Vad gjorde militären i det sandiga Saxtorpsområdet? 

Under 1850-talet påbörjades med militärens 

hjälp planteringen av det sandiga området i nuvarande 

Saxtorpsskogen med framför allt tall. 

Att man valde ett barrträd som tall var ingen tillfällighet, 

eftersom arten trivs bra på sandiga jordar. Detta hänger 

samman med trädets pålrotsystem som djupt penetrerar 

jorden för att kunna nå grundvattnet på sandiga marker 

med låg vattenhållande förmåga. 

Hjärtrotsystem (gran) och pålrotsystem (tall) 

Tack vare pålrötterna är träden dessutom välförankrade 

och därmed relativt okänsliga mot stormfällning i kraftiga 

vindar. I motsats till granen som med sitt ytliga rotsystem 

lättare vältar i hårda vindar, står tallen kvar eller stammen 

bryts helt enkelt av. 

Avsikten med planteringen var dock främst att förhindra 

sandflykten av de lätta jordarna som under torra och blåsiga 

perioder kunde vara omfattande. 

Saxtorpsskogen är Landskronas största skog och ett populärt 

område för rekreation och fritidsaktiviteter. Skogen ligger 

nära Häljarp och kan lätt nås med cykel och kollektiva 

färdmedel från Landskrona tätort därmed är anspråken på 

skogen många. En stor del av skogen ägs av kommunen 

men det finns även privata markägare. 

Merparten av området består av skog - huvudsakligen tall 

med inslag av björk, men smärre partier av ren lövskog 

med björk, bok, ek, al och allehanda utländska trädslag förekommer. 

Marken består av näringsfattiga sandjordar, vilka 

var öppna gräsmarker fram till slutet av 1800-talet. Som 

vi nämnde tidigare, ville man begränsa sandflykten genom 

att plantera stora delar av området med tall. Den tallskog 

som finns kvar i dag kan vara över 100 år gammal. Skogen 

har med tiden utvecklats från barrskog till att områdesvis 

mera utgöra blandskog. Floran är ganska varierad och styrs 

i huvudsak av det näringsfattiga underlaget. Här finns bl.a 

blåbär, lingon, ljung och mossor men sällsynta barrskogsväxter 

förekommer också. 

Skogens värde och användning har varit föremål för många 

utredningar de senaste tre decennierna. I skogen har även 

några intensiva strider stått om förslag på bebyggelse och 

andra former av exploatering. Ny bebyggelse har tillkommit 

under det senaste årtiondet och anspråken på skogen är 

av många olika slag. Bland de lite större utredningarna och 

besluten kan bl a följande nämnas: "Koncept - underlag för 

diskussioner om naturskydd i Saxtorpsskogen" (1999), 

"Program till detaljplan för del av Saxtorpsområdet" 

(2004), "Grön skogsbruksplan" (för de kommunalt ägda 

områdena) samt flera detaljplaner i och i anslutning till skogen. 

-12-


Under 2011 inleddes ett arbete med att utveckla skogens 

natur- och rekreationsvärden. 

Utvecklingsarbetet har i huvudsak fokuserats på: 

1. Utökade fritids- och rekreationsaktiviteter. 

Saxtorpsskogen nyttjas flitigt av många landskronabor för 

olika typer av rekreation. Det finns ett flertal mer eller mindre 

etablerade stigar och motionsspår i området. Skogen 

används också av föreningar, skolor och förskoleverksamhet. 

Skåneleden som går längs kusten från Helsingborg, genom 

Landskrona tätort, Häljarp och genom skogen för att 

nå Järavallen i Kävlinge kommun. 

Ett omfattande inventeringsarbete över befintliga stigar 

och var olika fritids och rekreationsaktiviteter kan vara 

lämpliga att lokalisera har gjorts. 

2. Saxtorpsskogens roll i utbildning och pedagogik 

Saxtorpskogen ligger nära flera skolor och förskoleverksamheter. 

Tillsammans med Saxån har dessa skolor utmärkta 

möjligheter att använda omgivningarna i sin pedagogiska 

verksamhet. 

I arbetet undersöks lämpliga områden för exkursionsverksamhet 

för olika stadier i skola och för förskoleverksamhet, 

områden för att samla in naturalier samt områden för att 

belysa landskapets utveckling. Informationsmaterial och 

förslag till hur skogen ska kunna användas i utbildningen 

utarbetas. 

Utomhuspedagogik har medvind och just nu är det inne att 

lära in ute hör man pedagoger säga. Klassrum ute låter ju 

logiskt för att lära sig något om naturen. Ingen klassrumsmiljö 

eller internet kan någonsin förmedla eller ersätta 

känslan och upplevelsen man får i naturen när man upptäcker, 

upplever och utforskar på egen hand i den riktiga 

skogen eller håvar i bäcken. Forskningen visar också att den 

nyttiga utevistelsen är positiv både för barns hälsa och gagnar 

miljöengagemanget. 

Idag ägs delar av området av Landskrona stad. I detta område 

påbörjades under 2011 ett projekt med syfte att höja 

skogens pedagogiska värde. Genom att skapa olika slingor 

och tillhandahålla anpassade övningar, ska barnen kunna 

lära sig att upptäcka skogen och dess växter och djur. Merparten 

av aktiviteterna är så klart anpassade för skogen. 

Men även för ängen i anslutning till skogen finns det en del 

övningar, liksom för håvning i bäcken och dammarna. Det 

finns också några övningar för studier av fåglar. För de yngre 

finns många kända lekar samlade under sin egen rubrik. 

Så länge det saknas markerade spår i skogen kan det vara 

svårt att hitta på egen hand. Sedan många år finns det en 

orienteringskarta över skogen. Den är aktuell och uppdaterad. 

Elementär kartkunskap är viktig och därför finns det 

två lätta OL- (orienteringslöpning) banor med fasta kontroller 

(stolpar med stiftklämmor) som finns året om. 

3. Bevara och utveckla skogens naturvärden 

Skogen har delats in i ett 40 tal mindre områden där både 

natur- och rekreationsvärdena har bedömts och förslag på 

hur värdena ska behållas och utvecklats har utarbetats. För 

den kommunalt ägda skogen har även en så kallad grön 

skogsbruksplan utarbetats. Det innebär att skogen ska skötas 

så att natur- och rekreationsvärden kan gynnas. För en 

del av skogen har kommunen utfärdat ett interimistiskt förbud 

att vidta vissa åtgärder bl a avverkning. Förbudet gäller 

under tre år och syftet är att skogen ska skyddas som naturreservat. 

Orienteringskarta av den nordliga delen 

av Saxtorpsskogen. 

-13-

Fårflytt till Gråen 

Gråen har varit naturreservat ända 

sedan 1952. Reservatet är även ett 

byggnadsminnesmärke. Befästningsanläggningen 

började anläggas 

av kung Adolf Fredrik i mitten 

på 1700-talet. 

Största delen av det 30 ha stora området 

består av vatten. Det har blivit ett eldorado 

för fågellivet. Tidigare fanns en av 

Skånes största skrattmåskolonier där. 

Skrattmåsen är nu försvunnen som på så 

många andra platser i Skåne. Numera 

huserar ca 500 par av storskarvar där. 

Åsikterna om storskarven går väl isär. På 

många håll är skarvungar favoritbyte 

bland havsörnar, ett snabbt och enkelt att 

hämta sin lunch. Ur ett antikvarisk perspektiv 

gör skarven nytta, eftersom fåglarna 

dödar träd som skymmer fornminnen. 

Försvinner träden kan skarven 

häcka på marken om den känner sig 

trygg. 

Ur både fågel- och fornminnessynpunkt 

är det önskvärt med en kortvuxen vegetation 

och så lite träd och buskar som 

möjligt. Enklaste sättet är att får eller kor 

gör jobbet. Under de senaste åren har 

fårbetet återupptagits. Under några år 

skeppades fåren över till Gråen med färjan 

Dumle. Detta blev dock både dyrt 

och opraktiskt. Så vad göra? Jo, en specialflotte 

för fårfrakt tillverkades. Om våren 

fraktas fåren över till ön för sommarbete 

och i slutet av hösten tillbaka till 

Ven. Kanske inte helt lätt - men med lite 

envishet så går det bra. 


-14-


Kvärlöv en doldis bland kommunens naturreservat 

Landskrona har sju naturreservat: 

Vens backafall, Hilleshögs 

dalar, Glumslövs naturvårdsområde, 

strandängarna norr om 

Saxån, Gråen samt de kommunala 

reservaten Exercisfältet och 

Kvärlövs naturområde. Det senare 

är väl något av en doldis 

bland kommunens reservat men 

har genom flera naturvårdande 

åtgärder börjat bli riktigt fint och 

besöksvärt. 

Reservatet vid Kvärlöv är beläget mellan 

Västkustbanan och Saxån på en 

sträcka av ca 2 km. Större delen av reservatet 

är åkermark som odlas ekologiskt 

(dvs utan konstgödsel och bekämpningsmedel). 

Det är längs Saxån 

som de största naturvärdena finns. 

Här kan man vandra på en enkel stig 

längs den slingrande ån. På några ställen 

finns bänkar att filosofera på. Det 

går också att avnjuta sin matsäck vid 

några bord. 

I södra delen av området har det anlagts 

ett par dammar och hästar sköter 

om betet. Här finns också två ängsmarker 

som sköts genom slåtter. Om 

våren och försommaren är blomsterprakten 

imponerande på slåtterängarna. 

Fågelsången kan vara bedövande i 

maj och under soliga dagar är det gott 

om fjärilar och trollsländor. 

-15-


Det våras för den grönfläckiga paddan 

Våra groddjur har länge haft det 

besvärligt och vissa arter har 

stått på utrotningens rand. Men 

genom idogt arbete från både, 

stat, kommun och inte så lite 

ideella krafter har minskningen 

av groddjuren i landskapet brutits. 

Flera groddjur som lövgroda 

och klockgroda har nu stabila 

bestånd. 

Detta mycket tack vare att specialdesignade 

dammar har skapats för deras 

lek och äggläggande. Andra arter har 

varit kinkigare att få tillbaka. Den 

grönfläckiga paddan är en sådan besvärlig 

art. Den fanns bara kvar på 

några enstaka ställen i landet. Under 

många år så har det grävts fina dammar 

och uppodlade småpaddor har 

satts ut. Det tar ca tre år för en padda 

att bli könsmogen så det är ett tålamodskrävande 

arbete. På senare år 

har man i stället börjat sätta ut ägg direkt 

i dammarna. 

Det är mycket arbetsbesparande att 

slippa sköta paddorna från ägg till färdig 

småpadda. Äggen tas från platser 

där det finns ett överskott. Under några 

veckor förvaras äggen i speciella burar 

för att hindra att några rovdjur äter upp 

dem. När larverna vuxit till sig lite släpps 

de ut i dammen och får klara sig själva. I 

Landskrona har småpaddor och ägg 

satts ut på Gråen, Ven och vid Hildesborg. 

Under de senaste åren har man om 

natten kunnat njuta av den grönfläckiga 

paddans vackra drillande spel. Då och då 

kommer rapporter om paddor på nya 

platser. Under 2011 kunde tre spelande 

paddor höras vid Citadellet mitt i inne i 

staden. Det våras! 

-16-

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Miljöledning 

MILJÖLEDNING 

-17-


Landskronas kommunala miljömål har blivit fyra 

De tidigare 8 

kommunala 

miljömålen har 

dels genomförts, 

dels blivit 

inaktuella, 

omprioriterats 

eller blivit en naturlig del i det 

dagliga miljöarbetet. De 4 nya 

miljömålen ska gälla för perioden 

2012-2020. Dessa fyra målområden 

har valts ut utifrån hur 

stor effekt och förbättringspotential 

de har för miljön samt också 

i förhållande till den finansiella 

insatsen. 

Övergripande upphandlingskrav 

I likhet med alla kommuner står 

Landskrona stad genom sin konsumtion 

av varor och tjänster för en betydande 

miljöpåverkan. Genom att ställa 

större krav på miljöhänsyn vid upphandling 

kan de negativa miljökonsekvenserna 

reduceras. Upphandling är 

den enda möjligheten att ställa miljökrav 

på varor och tjänster. När inköpen 

väl är gjorda är det för sent. Landskrona 

stad har därför ett särskilt ansvar 

för hållbar utveckling genom att fungera 

som förebild och påverka både 

personal, deras familjer och alla kommuninvånare 

i deras konsumtionsmönster. 

Ansvariga upphandlare vid varje förvaltning/bolag 

med upphandlingsenheten 

som resurs, ska ställa miljökrav 

vid alla upphandlingar, även vid upphandling 

av köp av varor och tjänster 

som inte omfattas av avtal. 

Kontinuerlig utbildning ska ske till ansvariga 

upphandlare på förvaltningarna/bolagen 

om vilka miljökrav som 

kan ställas vid upphandlingar. Miljöstyrningsrådet 

har mallar för bas-, 

avancerade- och spjutspetskrav. 

Att miljökrav ställs vid upphandlingarna 

följs upp och redovisas som andelen 

gjorda upphandlingar med miljökrav 

av det totala antalet gjorda 

upphandlingar per år. 

Kontroll av upphandling av miljöanpassade 

produkter sker genom stickprov 

från upphandlingsenhetens sida, 

på samma sätt som man idag kontrollerar 

hur avtalstrogna vi är vid inköp. 

Miljömål 1 - Utbildning och information 

Mål: Personal och förtroendevalda ska ha 

kompetens inom miljöområdet. 

Det kommunala miljöarbetet styrs av 

olika policydokument som miljöpolicy, 

upphandlingspolicy, resepolicy, energiplan, 

avfallsplan och kommunens klimatstrategi 

med flera. För att administrera 

och följa upp miljöarbetet finns 

även ett miljöledningssystem. Vägledande 

dokument är dessutom de nationella 

och regionala miljömålen. 

Personal och förtroendevalda behöver 

därför ha kunskap om dessa styrdokument 

och mål samt ha förståelse för 

miljöproblematiken generellt. Denna 

kunskap och förståelse ligger sedan till 

grund för ett ökat engagemang och 

bättre miljöarbete på respektive arbetsplats. 

Miljömål 2 - Hållbara energisystem 

Mål: Kommunens verksamheter ska vara fossilfria 

(spillvärme räknas som fossilfri). 

Det är allmänt fastställt att produktionen 

av energi är en av de största orsakerna 

till växthusgasproblematiken på 

global, regional och lokal nivå. Det är 

därför av stor vikt att Landskrona stad 

drar sitt strå till stacken genom att sätta 

energifrågan högt upp på dagordningen 

när det gäller det kommunala miljöarbetet 

och försöka skapa hållbara 

energisystem. 

Miljömål 3 - Hållbara transportsystem 

Mål: Alla fordon som köps in eller leasas 

måste kunna drivas med grön gas eller grön el. 

Utgångspunkten för ett hållbart transportsystem 

är att allt transportarbete är 

energieffektivt och sker med minsta 

möjliga utsläpp av växthusgaser och 

andra hälsoskadliga ämnen. För att 

åstadkomma detta från Landskrona 

stads sida krävs det bland annat att fordonshanteringen 

samordnas när det 

gäller inköp, leasing, underhåll mm. 

En utökad bilpool möjliggör en bättre 

utnyttjandegrad av kommunens bilar 

och minskar behovet av att använda 

privat bil i tjänsten. Som vägledning 

för detta transportarbete finns två policydokument 

- ett för inköp av fordon 

och ett för fordonshantering - som 

båda tagits fram av Hållbar Mobilitet 

Skåne tillsammans med ett antal Skånekommuner, 

bland annat Landskrona 

stad. 

Miljömål4-Varor och tjänster 

Mål: Ekologiskt producerade livsmedel ska 

utgöra minst 50% av budgeten för livsmedelsinköp. 

I begreppet ekologiska livsmedel ingår 

också livsmedel producerade enligt 

Svenskt Sigill och liknande. 

Ända sedan inköpsstarten 2004 har det 

funnits ett stort engagemang från personalens 

sida att öka andelen ekologiska 

produkter inom kommunens kostverksamheter. 

I dagsläget närmar vi oss det nationella 

miljömålet 25% för offentlig verksamhet 

och befinner oss bland de främsta 

kommunerna i Skåne. Mat och miljöfrågor 

hänger väl ihop. Med ekologiska 

inköp visar vi tydligt ett ansvar för vår 

gemensamma miljö. Detta är pedagogiskt 

viktigt inom skolan som har hållbart 

lärande som utbildningsmål. 

-18-


Matsvinnet måste minska 

Charlotte Hansson 

När maten hamnar på bordet 

har den genomgått en förädlingsprosess, 

transporterats 

och tillagats. Energiförbrukningen 

och miljöeffekterna från producent 

till konsument är betydande. 

Sedan 2010 har man inom kostavdelningen 

sorterat matavfallet. Denna 

hantering är positivt ur miljösynpunkt 

eftersom organsikt material 

kan omvandlas till biogas. 

Vi hade helst inte producerat något 

matavfall alls, vilket är omöjligt eftersom 

hantering av råvaror alltid leder 

till restprodukter. Det vi däremot kan 

påverka, är den maten som läggs upp 

på tallriken och som sedan inte konsumeras. 

Hanteringen blir inte lättare 

genom livsmedelslagens regelverk 

som föreskriver att mat som har stått 

på uppvärmning i mer än två timmar 

ska kasseras. Även mat som har 

serverats i bufféer får inte serveras 

igen utan hamnar istället soppåsen 

för organiskt avfall. 

Vi letar hela tiden efter lösningar för 

att kunna reducera matsvinnet. Ett 

led i arbetet är att analysera hela hanteringskedjan, 

men även att upplysa 

våra matgäster om att inte lägga mer 

på tallriken än vad de kan äta upp. 

Faktaruta - matsvinnet 

Den svenska livsmedelshanteringen 

svarar för en stor del av vår totala 

miljöpåverkan. Till exempel står den 

för cirka 50 % av den totala övergödningen 

och 20-25 % av den totala 

klimatpåverkan. Livsmedelsproduktionen 

ger också upphov till spridning 

av gifter, bland annat bekämpningsmedel. 

Livsmedelssektorn är också en 

av de mest vattenkrävande sektorerna. 

Matsvinnet förekommer i hela produktions-, 

försäljnings- och konsumtionskedjan 

för livsmedel och innebär 

att miljöbelastningen från 

livsmedelsproduktionen blir onödigt 

stor. Matavfall uppkommer i flera olika 

led i livsmedelskedjan; vid tillverkning, 

hos grossister, leverantörer, 

butiker, restauranger och storkök 

samt hos hushållen. Beroende på produkt 

varierar svinnet mellan 10 och 

50 % i hela kedjan. 

Mängden matavfall i Sverige 2010 

uppskattas till ungefär en miljon ton i 

hela kedjan. Då är inte jordbrukssektorn 

inkluderad. 

Hushållen svarar för den absolut största 

delen, i storleksordningen 670 000 

ton. Det motsvarar cirka 72 kg/person 

och år eller 0,8 kg matavfall för en 

familj på fyra personer varje dag. 

Produktionen av den mängd mat som 

slängs varje år motsvarar utsläpp på 

omkring 2 miljoner ton koldioxid. 

Det motsvarar cirka 3 procent av de 

totala utsläppen av växthusgaser i 

Sverige. 

Källa: Naturvårdsverket 

Ekomat på frammarsch 

Ekologiska livsmedel odlas 

utan bekämpningsmedel 

och konstgödsel. Utöver 

den positiva 

effekten för vår hälsa 

gynnas naturens biologiska 

mångfald. 

Landskrona stad är fortfarande 

bland de främsta skånekommunerna 

att handla ekologiska 

livsmedel. På sju år, 

sedan starten 2004, har 

Landskrona ökat andelen 

ekologiska livsmedel från 1% 

till 20,5% av budgeten. 

Landskronas nya miljömål 

ökar ribban ytterligare. Fram 

till 2020 ska andelen ekologiska 

livsmedel inom de 

kommunala verksamheterna 

har ökat till minst 50%. Det 

gäller att kämpa vidare för att 

kunna nå målet. 

-19-

Valet blir till kvalet 

Kommunala gymnasieskolor 

och de kommunala bolagen 

ingår numera i 

Landskronas kommunala 

organisation, vilket innebär 

att de kommunala 

miljömålen ska tillämpas i 

deras verksamheter. 

Enligt den kommunala resepolicyn 

ska tåg utnyttjas 

istället för flyg om det är 

möjligt. 


För att stimulera tågresor 

tillämpas ett rabattsystem. 

Under 2011 uppgick flygresorna 

för samtliga förvaltningar 

till ca 500 000 km vilket 

motsvarar ca 90 ton 

koldioxidutsläpp. 

Gymnasieförbunden och 

Utbildningsförvaltningen 

svarade för den flitigaste användningen 

av flyget. 

Stadsbussarna är populära 

Den positiva utvecklingen för kollektivtrafiken i 

Landskrona håller i sig. Även under 2011 översteg 

antalet resor 2 miljoner. Begränsade parkeringsmöjligheter 

i innerstaden kan förväntas öka 

resandet med stadsbussarna ytterligare. 

Landskronaborna älsker sina stadsbussar. Under december 

2011 fick staden en snabbare och tätare stadsbusstrafik 

med plats för fler kunder. I samband med tidtabellsskiftet i 

december ändrade Skånetrafiken linjenätet och införde bl a 

en ny stadsbusslinje, linje 5, som bland annat når delar av 

staden som tidigare har saknat bussförbindelse. 

Skånetrafiken förutspår ännu flera resor med kollektivtrafiken 

under kommande år. Det ser vi fram emot. 

Räddningstjänsten kör 

miljövänligt 

Per Illerhag 

Sedan 2011 snurrar den lilla röda brandbilen genom 

Landskronas gator. Bilen rullar tyst och farten 

och accelerationen känns som hos en vanlig 

bil med förbränningsmotor. Men det är den inte. 

Vi åker nämligen i Räddningstjänstens elbil. 

Bilen av märket Mitsubishi i Miev drivs av ett elaggregat 

med litiumjonbatterier. En fulladdad bil kan köra en sträcka 

på 150 km innan det är dags att koppla den till nätet. Bilen 

kan nämligen laddas från ett vanligt vägguttag eller från 

speciella laddningsstationer. Från 0 till full laddning tar c:a 7 

timmar, med ett snabbladdningsaggregat kan bilen dock 

uppnå 80% av fulladdning på 30 min. Körkostnaden beräknas 

till 15 kr på 10 mil. 

Agenda 21-samordnaren provkörde bilen och kunde konstatera 

att det kändes riktigt bra att köra elbil. Vi hoppas på 

flera elbilar i framtiden. 

-20-


Från försök till fullskalig bilpool 

Den kommunala bilpoolen i 

stadshuset introducerades 

först som försöksverksamhet. 

2011 fanns det 6 bilar 

som användes flitigt. Men 

de räcker inte till. Snart ska 

alla kommunala bilar ingå i 

bilpoolen har politikerna bestämt. 

Teknik- och Serviceförvaltningen 

administrerar 

bilpoolen. 

Flertalet bilar ska vara bokningsbara 

av all personal i samband 

med tjänsteresor. Avsikten med 

bilpoolen är att på sikt kunna tillhandahålla 

miljöbilar som körs 

på biogas och som har hög 

krocksäkerhet. Samtidigt reduceras 

det totala antalet bilar, 

eftersom befintliga bilar utnyttjas 

effektivare. 

Nya bilar ska drivas med biogas. 

Även alkolås kommer i framtiden 

att kunna höja säkerheten 

ett snäpp till. 

Genom att kunna garantera tillgången 

på tjänstebilar, ska man 

även kunna reducera privata körningar 

i tjänsten som i dagsläget 

uppgår till ca 500 000 kilometer/år 

(motsvarande 95 ton 

CO 2), d v s tio gånger bilpoolens 

totala körsträcka i dagsläget. 

Vitsen med bilpooler - gröna bilister skriver: 

Finessen med bilpooler är att 

du bara betalar för bilen då du 

använder den. När du själv 

äger en bil kostar den pengar 

dygnet runt – året runt. 

Om Du årligen kör kring 1 000 mil 

eller mindre och inte behöver bil varje 

dag är bilpool något för Dig att 

överväga. 

• I en bilpool får du oftast möjlighet 

att välja bland flera bilmodeller. 

Du kan då välja bilstorlek efter aktuellt 

behov. 

• Du får tillgång till nya, miljövänliga, 

bränslesnåla, säkra och bra försäkrade 

bilar. 

• Det har visat sig att den som går 

med i en bilpool ofta minskar sitt 

bilåkande genom främst bättre 

planering. 

• Det har också visat sig att personer som 

går från att äga en egen bil till att delta i 

en bilpool oftast sparar mycket pengar. 

Detta gör Gröna Bilister för att öka antalet 

bilpooler 

Gröna Bilister bistår dem som är intresserade 

av idén med bilpool, som också kallas 

bildelning, med kunskap. Det går mycket 

lättare att starta en bilpool om man har tillgång 

till andras erfarenheter. 

-21-


Fritid & kulturförvaltningen 

Trädgårdsgillet miljöcertifierat 

Emeli Zeilon 

Trots gråmulet väder och få solglimtar besökte 

många Landskronabor årets trädgårdsgille. 

Trädgårdsgillet arrangeras av Landskrona Fritids- 

och kulturförvaltning och Teknik- och 

serviceförvaltning i samarbete med föreningar 

och företag. 

Trädgårdsgillet i Landskrona ansökte om att bli miljöcertifierat 

arrangemang 2011 och med möjlighet för tre 

år. Då får man anledning att fokusera på miljöarbete i 

ett längre perspektiv. Syftet med Håll Sverige Rents miljödiplomering 

är att minska ett arrangemangs totala 

belastning på miljön. Det delas ut till arrangörer som 

aktivt och målinriktat arbetar med att minska sin miljöbelastning 

utifrån sina egna förutsättningar. Arrangören 

måste uppnå bestämda kriterier inom åtta områden 

för att erhålla miljömärkningen, bland annat inköp, 

transporter och avfallshantering. 

Det vi upptäckte tack vare kriteriegenomgången var att 

mycket redan görs; vi återanvänder material, vi kör 

med biogasbilar, elen är grön, vi erbjuder ekologiskt 

odlade grönsaker från närbelägna Rothoffska kolonin 

vid skördegillet med mera. Till de flytande trädgårdarna 

används tegel- och asfaltkross som är återvunnet 

material. Speciella insatser som gjordes 2011 var cykelarrangemang 

till öppna trädgårdar, sopsortering på 

området, samtal om miljöarbete i trädgården och att vi 

uppmanade till kollektivt resande till arrangemanget. 

En enkät visade att 52% av besökarna promenerade, 

cyklade eller gick till parken vid Konsthallen. 2012 

hoppas vi att fler väljer att ställa bilen! 

Diplomutdelning med representant från Håll Sverige 

Rent skedde lördagen den 20 augusti i samband med 

ett av Gunnel Carlsons Gröna samtal från scenen vid 

Konsthallen. 

-22-


Utbildningsförvaltningen 

Tallskolan får utmärkelse av Skolverket 

Under 2011 har man intensivt 

arbetat med att kunna få utmärkelsen 

"Skola för hållbar utveckling" 

av Skolverket. 

Det lyckades! Som första skola i 

Landskrona får Tallskolan den äran. 

Utmärkelsen har kommit till för skolornas 

tydliga uppdrag att bidra till en 

social, ekonomisk och ekologisk 

hållbar utveckling. För att få utmärkelsen 

kvävs att verksamheten uppfyller 

ett antal kriterier som handlar 

både om den pedagogiska ledningen 

och det pedagogiska arbetet samt 

lämnar in sin ansökan. Utmärkelsen 

gäller därefter i tre år. 

- Vi är mycket stolta över att ha fått 

diplomet med utmärkelsen från 

Skolverket. Bland våra inlämnade 

kriterier finns mycket av vårt tidigare 

hälsoarbete som till exempel Grön 

Flagg och vår certifiering från Kommunförbundet 

Skåne, säger Ingrid 

Mårtensson, rektor på Tallskolan. 

Syftet med utmärkelsen är för Skolverket 

att stödja och att vara en inspirationskälla 

i det pedagogiska arbetet 

med hållbar utveckling. 

- Jag vill passa på att tacka barnen, 

eleverna och personalen för deras 

stora engagemang och framför allt 

ett tack till eldsjälen Katarina Hellner 

för hennes stora arbete och intresse 

kring detta arbete. Nu känner vi oss 

ytterligare sporrade att fortsätta detta 

viktiga arbete, avslutar Ingrid Mårtensson. 

Skräpplockardagen - 

hela veckan 

28 olika verksamheter med 3266 deltagare 

deltog i 2011-års skräpplockardagar i 

Landskrona. 

Varje år utlyser Håll Sverige Rent nationella 

skräpplockardagar, en manifestation mot 

nedskräpningen som har deltagare över hela landet. 

Skräpplockardagarna har visat sig vara ett 

mycket användbart verktyg för kommuner som 

vill engagera invånare och verksamheter i den 

egna kommunen mot nedskräpningen. 2011 deltog 

622 000 personer och 134 kommuner anslöt 

sig till manifestationen för att stötta sina deltagare. 

Bra jobbat! 

-23-



Parkenheten 

Vad dödar våra 

hästkastanjeträd? 

Magnus Landtblom 

Stadsparken under juni månad. Ett 

hästkastanjeträd saknar blad. Under ett 

sista stapplande försök att bilda nya 

blad, förbrukar trädet sina sista krafter. 

Flera träd visar symptom som tyder på 

att allting inte står rätt till. 

Kastanjemal, bakterie- och svampsjukdomar 

drabbar våra hästkastanjer i Landskrona. Vad 

ligger bakom dessa sjukdomar? 

Vädret ställer till det. Varma, fuktiga vintrar 

varvas med kraftiga köldperioder, vilket stressar 

växterna och försvagar deras motståndskraft. 

Även under sommarmånaderna kan 

långa perioder utan nederbörd påverka trädens 

hälsa negativt. 

Problemet ligger i dessa ständiga klimatväxlingar 

som dessa träd inte är anpassade för. Det 

är inte bara kanstanjeträden utan många andra 

trädarter som drabbas. Även träd från sydligare 

breddgrader klarar inte av vårt nutida klimat. 

Snart vet vi inte vilka träd vi ska plantera. Trädplanteringar 

är kostsamma och kräver skötsel, 

främst genom bevattningsbehovet under torrperioder 

när träden är unga och rotsystemen 

inte är fullt utvecklade. 

Det märks tydligt att klimatet har förändrats 

under de sista decennierna. Jag är orolig för 

framtidens klimat. Vi får hoppas att vi kan njuta 

av våra träd även i framtiden. 

-24-



Kostavdelningen 

En svår uppgift för kostavdelningen 

Kostavdelningens uppdrag är bl a 

att följa de svenska näringsrekommendationerna 

att lunchen ska kunna 

tillgodose ca 25-35 % av dagens 

energi och näringsbehov. Hur ser 

det ut i verkligheten? Tidigare studier 

har visat att barnen åt för mycket 

godis, läsk, glass, snacks och bakverk. 

Nästan en fjärdedel av den 

energi barnen fick i sig kom från 

dessa livsmedel som bidrar med en 

stor andel mättade fettsyror, transfettsyror 

och tillsatt socker, med 

risk för framtida hälsoproblem som 

följd. 

Under 2011 genomfördes en studie med 

syfte att undersöka lunchens näringskvalité 

för skolluncher i tre utvalda grundskolor 

i Landskrona. Man följde ett antal elever 

under en vecka och antecknade vad som 

lades upp på tallriken och vad som slängdes. 

På menyn fanns det dagligen tre olika 

huvudrätter, grönsaker och en salladsbuffé. 

I ett samlingsprov för hela veckan sparades 

motsvarande mängd mat som respektive 

elev hade konsumerat, för senare 

analys av näringsämnen. 

Ett av problemen med skolmaten utgör 

matsvinnet som också skulle uppskattas i 

undersökningen. Vidare skulle man undersöka 

halter av vissa miljögifter i maten. 

Som jämförelse genomfördes parallellt en 

undersökning i Stockholm, där man 

huvudsakligen serverade ekologisk mat. 

Utan att föregripa resultaten, kunde man 

konstatera att många elever åt en alltför 

ensidig kost, där grönsaker och sallader 

ofta uteslöts. Matsvinnet var ibland relativt 

omfattade, ett miljöproblem som kostverksamheten 

ska arbeta vidare med. 

Trots att man erbjöd en varierande och enligt 

skribenten, välsmakande kost, åt eleverna 

dåligt. Det är tveksamt om barnen 

kan täcka en tredjedel av sitt dagliga näringsbehov 

genom skollunchen. Om så 

inte är fallet, är det desto viktigare att föräldrarna 

tar sitt ansvar. I det moderna 

samhället, där många hushåll använder färdigrätter 

eller förenklar matlagningen, är 

detta en svår uppgift. Det finns definitivt 

ett behov av att komplettera undersökningen 

ur ett annat perspektiv, för att komma 

underfund med varför eleverna tycks 

sakna aptit och ratar de för hälsan så viktiga 

grönsakerna. Här krävs det en dialog 

med föräldrar och lärare. 

Maten var det i alla fall inget fel på. 

Dagens lunch. En vårrulle och några spagetti. 

Det mesta av vårrullens innehåll åts inte. 

-25-


Den efterlängtade cykelbron är på plats 

Landskrona 21 oktober 2011 

Efter många års planering är 

den nya gång- och cykelbron 

som förbinder cykelvägen mellan 

Asmundtorp och Landskrona 

äntligen på plats. Byalaget i 

Asmundtorp har länge kämpat 

för en cykelbro mellan orterna. 

Torkild Strandberg invigde cykelbron 

och skolelever från Asmundtorp 

bjöds på olika aktiviteter, 

inte minst grillad korv. 

Bron byggdes som ett samarbets 

projekt mellan Landskrona stad och 

Trafikverket. 

Det är inga småpengar vi talar om, 

projektet var budgeterat till ca 14 

miljoner kronor. I priset ingick anslutningsvägar, 

själva bron, belysning 

och omkrinliggande ytor. 

Med hela 55 m sträcker sig brons 

körbana över den tvåfiliga motorvägen. 

Bredden uppgår till 3 m och 

höjden över motorvägen är ca 5 m så 

att även höga fordon kan passera 

utan problem. 

Man når Landskrona via Kronans 

företagspark och hamnar i Landskronas 

industriområde. Den branta 

stigningen mot bron medför att man 

måste trampa på om man inte vill 

leda cykeln. 

För att kunna sätta körbanan på plats 

var man tvungen att stänga motorvägen 

över en helg. Allt gick dock 

som planerat och idag kan vi för 

första gången testa bron officiellt. 

Nu ska Landskronas cykelkarta ritas 

om, vilket man gärna gör eftersom 

bron verkligen behövs. 

Personalen från Stadsbyggnadsförvaltningen 

i Landskrona stad hoppas 

att cykelbron ska vara till glädje för 

många. Kanske väljer fler att cykla 

från och till arbetet, vilket gagnar hälsan 

och miljön. 

Torkild Strandberg klippper 

det rosa bandet och öpnnar 

cykelbron. 

Fakta - framtidens cykelvägar 

Inom Landskrona stads geografiska 

område finns det ca 

60 km cykelvägar. Den fortsatta 

utbyggnaden av cykelvägarna 

kommer att presenteras 

i en uppdaterad cykelplan 

under 2012. Som exempel 

kan följande projekt nämnas: 

Koppling mellan tågstationen och 

DVS är planerad för att underlätta 

för pendlare att lätt kunna ta sig till 

och från arbetsplatsen på cykel. I 

nuläget finns ingen cykelväg ut till 

DSV från stationen. När DSV öppnar 

kommer en parkering byggas på den 

östra sidan av stationen. 

Gångtunneln som går under spåren 

kommer att "öppnas upp" mot östra 

sidan och kan utnyttjas från båda 

hållen. Det ska även finnas en låst 

cykelparkering samt tillgång till 

hyrcyklar i anslutning till 

bilparkeringen. 

Landskronas cykelkarta kommer att uppdateras under 

2013. 

Teknik- & Stadsbyggnadsförvaltningen 

-26-


Notiser 

Hur påverkar din livstil 

miljön? 

Katarina Dürholt har praktiserat hos Agenda 

21-samordnaren på miljöförvaltningen i 

Landskrona och skrivit en broschyr om 

vad vi bör tänka på för att kunna konsumera 

mer miljövänligt. 

Katarina läste miljövetarprogrammet på Malmö 

Högskola. Praktiken ingick i kursen "Miljöarbete i 

teori och praktik". 

I publikationen gör Katarina oss medvetna om hur 

vår livstil påverkar miljön. Här kan du även få tips 

om hur man bör konsumera livsmedel, hushållsapparater, 

kemikalier och kosmetiska produkter på 

ett miljövänligt sätt. 

Den som ska byta ut sina vitvaror bör tänka på 

energiförbrukningen. 

I broschyren finns det även information om energimärkning 

av vitvaror som kan vara till hjälp vid inköp 

av energieffektiva hushållsmaskiner. 

Bryr vi oss om 

klimatförändringar? 

År 2011 genomfördes Earth Hour 

lördagen den 26 mars mellan 

20:30 och 21:30. Earth Hour (jordtimmen) 

är en internationell kampanj 

som uppmanar hushåll och 

företag att under en timme släcka 

belysningen i hemmet för att att 

visa att man uppmärksammar 

klimatfrågan. 

I Landskrona släcktes Vattentornets 

och Sofia Albertinas belysning under 

kampanjen. Även många hushåll i 

Landskrona deltog i kampanjen efter 

omfattande information i press och TV. 

-27-

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Miljötillståndet 

MILJÖTILLSTÅNDET 

Provfiske utanför Ven 

-28-


Andas bör man..... 

Bly - en hälsofara 

Sedan 1981 har sallat och grönkål odlats 

i Landskrona för att mäta nedfallet 

av bly. Under 1987 började man även 

odla gräs i samma syfte. Mätstationer 

närmast industriområdet uppvisar de 

högsta blyhalterna. 

Bly i gräs 

Eftersom gräs inte används för konsumtion 

finns det inga gränsvärden för bly. Medelvärdet 

för bly i gräs har minskat från starten 1987 till 

2001 och varit relativt "lågt" under de senaste 

tre åren. 

Bly i grönkål och sallat 

Grönkål och sallat kan genom sina stora bladytor 

ansamla ansenliga mängder bly. Blyhalterna 

i grönkål har varierat kraftigt mellan mätåren. 

Trots att medelhalterna under perioden 

2009-2011 har varit relativt låga, kvarstår rekommendationen 

att inte odla grönkål i Landskrona 

tätort. 

Enstaka prover överskrider kraftigt gränsvärdet 

0,3 mg/kg färskvikt (EU-förordning). 

Partiklar från dieselavgaser 

ger cancer 

Det slår en expertgrupp 

från världshälsoorganisationen 

WHO fast. Det är i 

och för sig inget nytt 

men nu har man klassificerat 

hälsoriskerna från 

"kan eventuellt vara cancerframkallande" 

till "är 

cancerframkallande". 

Det finns dessutom många 

gasformiga luftföroreningar 

som påverkar vår hälsa negativt. 

Symptom och sjukdomar 

är vanligt knutna till våra 

andningsorgan. På sikt kan 

besvären bli kroniska och 

leda till allvarliga sjukdomstillstånd. 

I Landskrona är vi sedan 

länge måna om ren luft och 

övervakar luftkvaliteten kontinuerligt. 

Halter av vissa gasformiga 

ämnen som marknära 

ozon, svavel- och 

kvävedioxider samt bensen 

mäts kontinuerligt medan 

partiklar och nedfall av bly 

analyseras i samlingsprov. 

Luftföroreningar som transporteras 

från andra delar av 

världen till oss, kan vi knappast 

påverka. Det är dock de 

lokala utsläppen som har den 

största negativa hälsopåverkan. 

I Landskrona står industrin 

och trafiken för de största 

utsläppen av hälsofarliga 

ämnen till luften. 

Många åtgärder mot luftföroreningar 

kan inkräkta på 

vår bekvämlighet men kan 

samtidigt skydda oss från en 

alltför tidig död. 

-29-


Grönkål och sallat odlades som tidigare på 9 platser i Landskrona och Häljarp under 2011. Gränsvärdet 0,30 mg/kg färskvikt överskreds under 2011 

för grönkål på Tegelbruksgatan. På Gränsgatan, där man har förväntat sig höga halter (0,55 mg/kg friskvikt i grönkål under 2010), misslyckades 

odlingarna av sallat och grönkål. 

Grönkål är p g a sin stora yta en lämpling försöksväxt för att fånga upp metaller i fallande stoft. 

-30-


Högt blynedfall 

Landskrona har en omfattande 

industriverksamhet samt 

en hög trafikbelastning, vilket 

har medfört förhöjda halter 

och spridning av tungmetaller 

i luften. 

För att kunna övervaka mängderna 

och spridningen av tungmetaller, 

har kontinuerliga mätningar av 

fallande stoft genomförts sedan 

1988. Ett flertal tungmetaller analyseras 

årligen. Bakom övervakningsprogrammet 

står Länsstyrelsen 

i Skåne, miljöförvaltningen 

samt flertalet industrier i Landskrona 

med betydande utsläpp av 

tungmetallhaltigt stoft. 

Om man jämför Landskrona med 

andra orter så hade Landskrona 

ett blynedfall som var 310 gånger 

högre än blynedfallet i Malmö 

2004/05 och 22 gånger högre än i 

Mo i Rana i Norge 2001. 

Insamling av nedfallande stoft 

Kvävedioxid på väg ned 

Kvävedioxid (NO2) har mätts 

i urban bakgrund (tätortsluft 

i takhöjd) i Landskrona sedan 

1988 och i gaturummet 

(gatumiljö i centrala Landskrona) 

sedan 2002. Kvävedioxidhalterna 

har uppvisat 

en nedåtgående trend sedan 

starten. 

Kvävedioxiner bildas främst från 

bilavgaser. Men betydande utsläpp 

kommer från arbetsmaskiner, 

uppvärmning, industrier och 

energiproduktion. 

I gaturummet är det s k "aktiv" 

mätning med dygnsmedelvärden 

medan det i bakgrunden är s k 

"passiv" mätning med diffusionsprovtagning 

på månadsbasis. 

Mätningarna visar att miljökvalitetsnormen 

och den övre 

utvärderingströskeln underskrids 

(d v s där mätkrav föreligger) 

både för dygn och för år i gaturummet*. 

Miljökvalitetsnormen för NO2 innebär att 

kvävedioxid efter den 31 december 2005 

inte får förekomma i utomhusluft med 

mer än: 

1. i genomsnitt 90 mikrogram per 

kubikmeter luft under en timme 

(timmedelvärde), 2. i genomsnitt 60 

mikrogram per kubikmeter luft under ett 

dygn (dygnsmedelvärde), och 3. i 

genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter 

luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). 

Dygnsmedelvärdet får överskridas 7 

gånger per kalenderår (98-percentil). 

-31-


Svaveldioxid minskar 

kraftigt 

Svaveldioxid kan ge besvär och luftvägssjukdomar 

vid höga halter. Ämnet 

ökar försurning av sjöar, vattendrag och 

skogsmark. Korrosion och nedbrytning 

av byggnader och kulturföremål ökar. 

Ämnet bildas främst genom förbränning 

av fossila bränslen. 

Svaveldioxidhalterna i Landskrona har minskat 

kraftigt och vinterhalvårsmedelvärdena är idag 

endast ca 10 % av de halter som uppmättes under 

1970- och 1980-talen. 

Orsaken beror på minskat svavelinnehåll i drivmedel 

och eldningsolja. Utbyggnaden av fjärrvärme, 

med en minskande uppvärmning med 

eldningsolja, har också stor betydelse för de 

minskande svaveldioxidhalterna i luften. 

Bensen finns i bilavgaser 

Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. 

VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt 

till några extra cancerfall per år i Sverige. 

Bensen kommer främst från förbränning 

av drivmedel och hantering av bensin. Ta gärna 

ett steg tillbaka när du tankar bilen. 

Under vinterhalvåret 2010/11 mättes flyktiga organiska 

kolväten (VOC) i Landskrona i gaturum (gatumiljö i 

centrala Landskrona). Vinterhalvårsmedelvärdet underskred 

med god marginal miljökvalitetsnormen för 

bensen (5 µg/m 3 helårsmedelvärdet) som skulle ha varit 

uppfyllt 2010. Halten överskred dock generationsmålet 

på 1 µg/m 3 för år 2020. 

Marknära ozon irriterar luftrören 

Marknära ozon är en sekundär 

luftförorening som bildas av 

kväveoxider och flyktiga organiska 

ämnen under inverkan av solljus, 

bl a från bilavgaser. Halterna 

är högst under sommarhalvåret. 

De uppmätta ozonhalterna var under 

2011 i nivå med föregående 15 år. Halterna 

är trots detta förhöjda jämfört 

med hur det borde sett ut i en ostörd 

omgivning. 

Under året är halterna som högst under 

sommaren i juli månad. När toppen infaller 

beror på när vädret är soligt och varmt och 

vart luftmassan har sitt ursprung. Under 

den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna 

betydligt lägre. 

EU-direktivet för skydd för hälsa överskreds 

4 gånger under året. Om man undantar 

de första åren på 90-talet har ozonhalterna 

i det närmaste varit oförändrade. 

-32-


Faktaruta 

Små partiklar 

PM10 

Den engelska benämningen är "particulate 

matter" (PM), vilket betyder 

materia i form av partiklar och PM 

används för att klassificera storleken. 

PM10 betecknar partiklar mindre än 

10 mikrometer 

Hälsoeffekter 

Långtidsexponering för partiklar bedöms 

bidra till flera tusen dödsfall i 

förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar 

och lungsjukdomar i Sverige. 

Även lungfunktionen påverkas 

negativt. 

Effekter på naturmiljöer och material 

Partiklar kan påskynda korrosion av 

metaller och skada kulturföremål. 

Källor 

Vägtrafiken är en viktig källa till både 

grövre och finare partiklar. Energiproduktion, 

uppvärmning, industrier, 

intransport av förorenad luft utifrån 

samt naturliga källor. bidrar till ökade 

partikelhalter. 

Partikelhalter i gaturum under 

miljökvalitetsnorm men över 

miljömålet 

I Landskrona har luftburna partiklar 

(PM10) kontrollerats sedan 

2001. Mätningar görs på två ställen, 

dels i takhöjd i stadskärnan, 

på polishusets tak (urban bakgrund) 

och dels i ett gaturum där 

många människor går och cyklar, 

på Eriksgatan i närheten av Hvilan. 

I gaturummet har årsmedelvärdet 

för PM10 legat över 20 

µg/m³ sedan kalenderårsmätningar 

inleddes år 2005 och år 

2011 uppmättes 20,4 µg/m³. 

Mätningarna visar att i ett trafikerat 

gaturum i Landskrona ligger 

nivån årligen under miljökvalitetsnormen 

på 40 µg/m³ men 

över miljömålet på maximalt 20 

µg/m³. Enligt omräkningar till 

årsmedelvärde för Landskronas 

mätningar i taknivå som bara 

mäts under vinterhalvåret, ligger 

årsmedelvärdet under miljömålet 

för samtliga år sedan mätningarna 

inleddes år 2001, med undantag 

för åren 2003 och 2006. 

Under hela år 2011 överskreds 

miljökvalitetsnormen 50µg/m³ 

under 7 dygn, vilket var under 

maxgränsen på 35 dygn på ett år. 

Under vinterhalvåret är det normalt 

sett högre partikelhalter. 

Under vinterhalvåret 2010/11 

överskreds 50 µg/m³ i gaturum 

under 3 dygn och inget dygn i 

bakgrunden. 

Visste du att ..... 

Statistiken visar att en till två personer dör 

varje dag av höga halter av grova partiklar 

under dubbdäcksperioden i Stockholm. 

Dubbdäcken kräver troligen 15–20 dödsfall 

varje vinter i Göteborg. 

-33-


Luften i Landskrona och andra svenska städer 

Visste du att...... 

Det finns tydliga samband mellan halterna av partiklar och andra 

luftföroreningar och effekter på människors hälsa. Att bo vid en väg 

med mycket trafik ökar risken för att få hjärtinfarkt eller lungcancer men 

även låga halter kan påverka hälsan. 

För de flesta är risken liten att bli sjuk eller dö av luftföroreningar men 

barn, gamla och sjuka är mer utsatta. Människor som redan har 

sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare. För dem kan 

en liten extra belastning få stora konsekvenser. Barn som går i skola 

eller bor i områden med högre halter luftföroreningar har oftare symtom 

från luftvägarna. Luftföroreningar hämmar lungornas utveckling och det 

ökar risken för att barnen ska få sämre lungfunktion som vuxna. 

Kvävedioxid 

Kvävedioxidhalterna har varierat kraftigt under perioden 

och ligger i samtliga städer långt över bakgrundshalterna 

som uppmättes på Söderåsen. 

Landskrona tillsammans med Falkenberg uppvisar dock 

lägre halter än övriga städer. 

Luftkvaliteten i Landskronas tätortsluft i takhöjd 

har jämförts med några andra städers luft. Partiklar 

(PM10), kvävedioxid och svaveldioxid från mitten 

av 1990-talet och framåt har mätts. 

Som jämförelse valdes orter som ingår i IVL:s urbanmätnät 

och som har en jämförbar befolkningsmängd som Trelleborg 

och Falkenberg. Några större städer i Skåne (Malmö 

och Helsingborg) har också valts samt en opåverkad mätstation 

på Söderåsen (Vavihill). 

PM10 helårsmedelvärden 

PM10 har under perioden varierat kraftigt, men mot periodens 

slut sjunker halterna något. 2010 uppmätte man de 

lägsta halterna i nivå med bakgrunden. Man bör dock ta resultaten 

med en nypa salt eftersom resultaten visar helårsmedelvärden. 

Under vissa perioder kan halterna avvika 

kraftigt från medelvärdet. Eftersom bakgrunden uppvisar 

liknande svängningar som i städerna, kan man anta att intransport 

av partiklar från andra källor är betydande. 

Svaveldioxid 

Samtliga städer uppvisar halter över bakgrunden dock är 

skillnaderna lägre än för kvävedioxid. Landskrona, Falkenberg 

och under senare år även Malmö, uppvisar lägre halter 

än Trelleborg och Helsingborg. I de sistnämnda utgör en 

intensiv färjetrafik en betydelsefull källa för svaveldioxid. 

Mellan 2000 och 2010 är halterna relativt oförändrade, i 

Landskrona, Falkenberg och Malmö något över bakgrunden. 

-34-


Vissa freoner skadar ozonskiktet 

Visste du att.. 

Freon är ursprungligen kemiföretaget DuPonts 

handelsnamn på köldmedium bestående av 

föreningarna CFC, HCFC och HFC. Ordet är 

härlett från engelskans freeze. Freon blev så 

marknadsdominerande att alla liknande 

produkter från andra tillverkare också kom att 

kallas freon. 

Rent kemiskt består freoner av kolväten med en 

eller flera fluor-, klor- och/eller brom-atomer 

bundna. Freoner användes tidigare flitigt som 

drivgas till sprayburkar, köldmedium till kylar och 

frysar, tvättmedel vid kretskortstillverkning och 

för uppblåsning av frigolitskum men är idag i 

stor utsträckning förbjudna på grund av sina 

negativa effekter på ozonlagret. 

Patrik Karlsson 

CFC är numera förbjudet, och 

även dess ersättare HCFC är 

under utfasning. Det är numera 

inte tillåtet att tillföra mer 

HCFC till ett kylsystem. Istället 

ska den nyare ersättaren, HFC 

(flourkolväten), användas. Skillnaden 

är att HFC inte innehåller 

några kloratomer utan endast 

väte, fluor och kol. Detta 

ämne skadar inte ozonskiktet, 

men är precis som de andra en 

kraftig växthusgas. 

Den som har en anläggning med mer 

än 10 kg av något av dessa köldmedier 

ska rapportera det till miljöförvaltningen. 

Det finns ca 150 sådana anläggningar 

i kommunen. 

Miljöförvaltningen handlägger dessa 

rapporter och säkerställer att de regler 

som omgärdar köldmedier har 

följts. 

Nedanför den här texten syns tre diagram 

som visar användningsstatistiken 

av köldmedier i Landskrona sedan 

mitten på 1990-talet. 

I det första diagrammet visas att den 

totala mängden köldmedia varit mer 

eller mindre oförändrad sedan 2000, 

men att andelen HFC hela tiden har 

ökat. 

Det andra diagrammet visar påfyllning 

av köldmedia till befintliga system, 

och ger därmed en anvisning 

om hur stort läckaget i systemen var. 

Man ser tydligt när CFC respektive 

HCFC upphörde att användas för 

påfyllning, men också att det totala 

läckaget har minskat efter 2007. 

Det tredje diagrammet visar den 

mängd köldmedier som tas omhand i 

samband med skrotning av aggregat 

eller omkonvertering där man byter 

ut CFC eller HCFC till HFC. Olika 

lagändringar och andra satsningar på 

omkonverteringar är förklaringen till 

varför det finns en del toppar vissa 

år. 

Visste du att... 

Kvävetrifluorid som används för 

etsning av halvledare och för 

rengöring av utrustning för tillverkning 

av halvledarkomponenter, 

framför allt LCDskärmar 

och solceller, är en 

17000 gånger starkare växthusgas 

än koldioxid. Mängden i atmosfären 

ökar. 

-35-


Vågar man doppa sig? 

Nya EU-regler för våra EU-badplatser 

Det finns faktiskt 5 EU-badplatser i 

kommunen. Enligt nya EU-regler ska 

dessa klassificeras och skyltas med 

en lättbegriplig skylt eller symbol. 

Våra EU-badplatser är Ålabodarna norra, 

Lill Olas och Campingen (utmärkt 

badvattenkvalitet), Piren i Borstahusen 

(bra badvattenkvalitet) samt badplatsen i 

Kyrkbacken på Ven (tillfredsställande badvattenkvalitet). 

Europeiska kommissionen har i ett 

genomförandebeslut inrättat särskilda 

symboler för detta syfte (se bilden till 

vänster), som hittills alltså inte funnits i 

föreskrifterna om badvatten. Landskrona 

stad har upprättat badvattenprofiler 

för de så kallade EU-baden. 

En gång per år 

EU-baden klassificeras i samband med 

den årliga rapporteringen till EU. Dock 

bygger klassificeringen på badvattenkvaliteten 

under de sista tre 

badsäsongerna. 

Oavsett klassificeringen kan Landskrona 

stad införa badförbud om en hälsofarlig 

miljösituation skulle inträffa. 

Så var fallet för några år sedan, när potentiellt 

giftiga cyanobakterier följde 

med strömmarna från Östersjön. Dessa 

organismer är speciellt farliga för barn 

och pälsdjur. Hundar som har fått cyanobakterier 

i pälsen och slickat dessa i 

sig har dött. 

Även i det långa loppet kan gifter från 

dessa cyanobakterier eventuellt påverka 

nervssytemet och orsakar sjukdomar 

som ALS, Parkinsons och Alzheimers. 

Forskning pågår. 

Det finns således all anledning att respektera 

badförbudet om det skulle inträffa. 

Bakterier i vattnet avgör 

badvattenkvaliteten 

Under 2011 uppmättes bakteriehalter* 

i 5% av proven som ledde 

till bedömningen otjänligt för 

bad. I 9% av proven bedömdes 

badvattnet som tjänligt med anmärkning. 

Resultatet var något bättre än för 

badsäsongen 2010. Ett problembarn 

är dock badplatsen vid 

Kyrkbacken där några av säsongens 

högsta bakterialhalter 

uppmättes. 

Det finns ingen enkel förklaring 

varför bakteriehalterna ibland är 

så höga, men kraftiga regn som 

för med sig "förorenat" ytvatten ut i 

havet, är en trolig förklaring. Alla 

otjänliga prov kom efter kraftig nederbörd. 

Trots enstaka prov med förhöjda 

bakteriehalter, kan man med gott 

samvete ta sig ett dopp vid Landskronas 

badplatser eftersom de flesta 

proven visar godkänd 

badvattenkvalitet. 

* Dessa bakterier betecknas också som 

tarmbakterier. Förhöjda halter indikerar en 

föroreningssituation som kan vara 

hälsofarlig. 

Andelen prov som bedöms som tjänligt med anmärkning 

alternativt otjänligt. 

-36-


Saxån-Braån och övergödningen 

Saxån och Braån flyter ihop vid 

Häljarp strax innan de mynnar ut i 

Öresund. Avrinningsområdet berör 

stora delar av Eslöv, Kävlinge, 

Landskrona och Svalövs kommuner. 

Åarna är kraftigt påverkade av 

näringsämnen och bekämpningsmedel 

från omgivande 

jordbruksmark. 

Kväve och fosfor 

Halter av kväve och fosfor i vattendragen 

är indikatorer för näringsstatusen. 

Dessa näringsämnen spelar en central 

roll för växtproduktionen i vattendragen 

och i havet, där åvattnet till sist hamnar. 

Genom olika åtgärder försöker man att 

minska vattendragens belastning av näringsämnen. 

Speciellt under nederbördsrika 

år ökar avrinningen av näringsämnen 

från åkrarna från framför allt 

konstgödsel. 

För att kunna kompensera för vattenflödets 

påverkan på näringstransporten, har 

man i figuren dividerat halter av näringsämnen 

genom vattenflödet. Eventuella 

trender i halter av näringsämnen kan genom 

statistisk bearbetning återges i en rak 

linje för varje näringsämne. Resulten visar 

på nedgående trender under perioden för 

både kväve och fosfor. Observa att kvävehalterna 

i åvattnet är mycket högre än fosforhalterna 

(olika skalor). 

Fakta övergödning 

Jordbrukets användning av gödsel 

ökade kraftigt efter andra 

världskriget. Därför är utflödet av 

fosfor och kväve till sjöar och 

kustområden betydligt större i 

dag än vid 1900-talets början. 

Jordbruken använder stora 

mängder handelsgödsel. Åkerjorden 

tillförs dessutom ofta stallgödsel. 

Risken att fosfor och 

kväve läcker ut från åkrarna till 

angränsande vattendrag, sjöar 

och kustområden påverkas bland 

annat av vilken gröda som odlas, 

jordart, nederbörd, bevattning och 

skörd. 

I genomsnitt passerar en tredjedel 

av kvävegödseln åkerjorden 

utan att komma till nytta, eftersom 

den inte tas upp av grödorna. 

Mer än hälften av detta 

överskott läcker ut i omgivande 

vatten. 

Våtmarker som dikats ut, sjöar 

som sänkts och vattendrag som 

rätats ut bidrar till dagens stora 

näringsläckage från jordbruksområdena, 

eftersom läckaget inte 

längre hejdas på samma sätt 

som förr. 

Ökad växtlighet minskar den 

biologiska mångfalden i havet 

Den ökade näringstillförseln 

påverkar havet negativt. På 

grunda bottnar har snabbväxande 

fintrådiga alger trängt undan eller 

vuxit över den fleråriga 

blåstången. I tångbältet finns 

även många växt- och djurarter 

som riskerar att försvinna p g a 

den ökade mängden trådformiga 

alger. Mot slutet av sommaren 

brukar de snabbväxande ettåriga 

algerna lossna från sitt underlag. 

I en del fall flyter de upp till ytan 

och lämnar kvar en naken botten 

som saknar skydd för fiskyngel 

och andra djur. I andra fall bildas 

mattor av döda alger på botten, 

med syrebrist, svavelvätebildning 

och bottendöd som följd. Kraftig 

algblomning, det vill säga 

massförökning av växtplankton, 

orsakar ett grumligare vatten och 

minskar ljusnedträngningen vilket 

minskar djuputbredningen av 

många arter av alger. 

Övergödning leder ofta till 

syrebrist i vattnet, vilket slår ut 

bottendjuren och i en del fall 

även fisken. Kraftig övergödning 

av vatten leder till att antalet 

växt- och djurarter i vattnet 

minskar. 

-37-


Råån 

Vattenkontrollen i Rååns vattensystem 2011 har 

omfattat en provstation; Råån vid Görarpsdammens 

utlopp, där ett flödesproportionellt prov tagits 

varje vecka. Veckoproverna har analyserats 

på nitratkväve, totalkväve, totalfosfor och totalt 

organiskt kol (TOC). Dessutom har elva lokaler 

undersökts med avseende på bottenfauna. Vädret 

under 2011 var nederbördsrikare och varmare än 

normalt. 

Halterna av kväve och fosfor var lägre än normalt. Resultatet 

visar, liksom i Saxån, på nedgående trender under perioden 

för både kväve och fosfor. Observa att kvävehalterna 

i åvattnet är mycket högre än fosforhalterna (olika 

skalor). 

Bottenfaunan undersöktes liksom tidigare på elva lokaler, 

fem i huvudfåran och sex i biflöden. I Råån vid Raus 

(Råå26) uppnåddes ett mycket högt artantal, 49 arter, vilket 

är det högsta antalet arter som uppnåtts på någon lokal i 

Rååns vattensystem sedan undersökningarna startade år 

2000. Artfattigaste lokalen var Lussebäcken med 19 arter, 

vilket är lägre än vad som kan förväntas på denna typ av 

vatten. 

-38-

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Hälsa och ohälsa 

Hälsa och ohälsa 

Blyhalter i barnens blod minskar 

Vart annat år sedan 1978 har 

Yrkes- och miljömedicinska 

kliniken vid Universitetssjukhuset 

i Lund undersökt halten 

av bly i blod hos barn 

från Landskrona respektive 

Trelleborgs kommuner. 

Denna obrutna rad av undersökningar 

vart annat år är unik. Den 

visar att blyhalten i blod hos barnen 

sjunkit sedan 1978. Detta har 

skett i takt med att utsläppet av bly 

i avgaser från bensinmotorer gradvis 

minskat och upphört helt 1994, 

då blyad bensin slutade säljas. 

Bland andra bidragande orsaker 

kan nämnas minskade utsläpp av 

bly från industrier och minskad användning 

av hushållskärl med 

blyglasyr. 

Stora mängder bly har använts i 

motorbensin fram till och med 

1994. En stor del av detta bly har 

lagrats i marken, där det stannar 

kvar under lång tid och kommer 

under många år framöver att utgöra 

en källa till blyexponering, särskilt 

för barn. Man har visat ett 

tydligt samband mellan sjunkande 

blyhalt i blod och minskande användning 

av blyad motorbensin. 

Resultaten tyder på att blyhalten i 

blod börjar stabiliseras på en nivå, 

som ligger i jämvikt med blyföroreningsnivån 

i vår omgivning. År 

2011 låg blyhalten i blod på ca 1/6 

av nivån 1978. Det är angeläget att 

fortsätta att följa blyhalten i blod 

hos barn i Landskrona. 

Visste du att.... 

Bly kan orsaka allvarliga skador på nervsystemet, 

njurar och hjärta/kärl. 

Våra lungor tar upp ca 50% av blypartiklarna i luften, 

under förutsättning att de är små. Partikelstorleken 

spelar alltså en viktig roll. 

Av blyet i maten absorberar vuxna ca 15%, medan 

barn kan ta upp så mycket som 50%. I skelettet kan 

bly stanna länge. Bly frigörs mycket långsamt och 

kan finnas kvar i kroppen i flera år. 

Bly kommer främst från lokala industriutsläpp men 

intransport av förorenad luft från andra områden kan 

förekomma. 

-39-

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Hälsa och ohälsa 

Hur gick det med bekämpningsmedelsundersökningen? 

Jonas Lövendahl 

Att det kan finnas bekämpningsmedel 

i dricksvatten från 

en egen brunn på landsbygden 

är välkänt. Det är också känt 

att våra vanor, livsstil och 

matvanor har betydelse för hur 

mycket bekämpningsmedel vi 

har i kroppen. 

Under hösten 2010 och våren 2011 

genomförde miljöförvaltningen en 

undersökning för att se om personer 

som bodde på landsbygden och använde 

en egen brunn var mer exponerade 

för bekämpningsmedel än 

andra grupper. Projektet stöddes av 

Region Skånes Miljövårdsfond och 

genomfördes tillsammans med Arbets- 

och miljömedicin vid Skånes 

universitetssjukhus i Lund. 

Påverkar bekämpningsmedel i enskilda 

brunnar hälsan? 

Läckage till grundvattnet har medfört 

att det är vanligt att dricksvattnet 

i enskilda brunnar innehåller rester 

av bekämpningsmedel. Frågan är hur 

det påverkar hälsan. Miljöförvaltningen 

undersökte om personer som 

drack vatten från brunnar blev mer 

exponerade för bekämpningsmedel. 

Att ha tillgång till bra vatten är en förutsättning 

för en god hälsa. De flesta 

hushåll får sitt dricksvatten genom 

det kommunala nätet, där vattnet renas 

och kontrolleras regelbundet. 

Ungefär 1000 hushåll i Landskrona 

hämtar sitt vatten från egna brunnar, 

där ägaren själv får kontrollera vattenkvaliteten. 

Miljöförvaltningens tidigare 

undersökningar har konstaterat 

att det är vanligt med rester av 

bekämpningsmedel i enskilda brunnar. 

Frågan är om förekomsten av 

bekämpningsmedel i brunnsvattnet 

påverkar hälsan och bidrar till den 

totala exponeringen för bekämpningsmedel. 

Totalt analyserades vattenprover från 

50 brunnar runt om i kommunen. 

Dessutom fick 50 personer som använde 

vattnet från brunnarna lämna 

urinprov och svara på en enkät om 

sina matvanor. Genom att analysera 

om bekämpningsmedlen förekom i 

deras urin, kunde projektet undersöka 

om personerna var mer utsatta 

än andra befolkningsgrupper. Deltagarnas 

resultat jämfördes med andra 

grupper som Arbets- och miljömedicin 

hade undersökt i tidigare projekt. 

Studien visade att landsbygdsbefolkningen, 

som använde vatten från en 

egen brunn, hade rester av bekämpningsmedel 

i sin urin. Det var svårt 

att se om landsbygdsbefolkningen 

var mer utsatt för bekämpningsmedel 

genom dricksvattnet än andra 

grupper. Resultaten tyder på att 

dricksvattnet utgjorde en låg andel av 

den totala exponeringen av bekämpningsmedel 

för deltagarna. Tidigare 

studier har visat att den främsta exponeringen 

för bekämpningsmedel 

kommer från livsmedel. 

Flera av de ämnen som kunde analyseras 

i både vattnet och i urin, förekom 

inte i brunnsvattnet men däremot 

i urinen, vilket innebär att 

exponeringen troligen kommer från 

en annan källa. På grund av att analysmetoder 

saknas för att mäta flera 

ämnen i urin, kom studien att omfatta endast 

ett fåtal ämnen. Det går därför inte 

att utesluta ett samband mellan dricksvatten 

i brunnar och urin när det gäller andra 

bekämpningsmedel. 

Vindruvor - en stor källa 

För allmänheten är mat den främsta källan 

till exponering. Livsmedel som har 

behandlats med olika bekämpningsmedel 

innehåller ofta rester av medlen. 2009 tog 

Livsmedelverket prover på frukt och 

grönsaker och konstaterade att 66 % av 

proverna innehöll rester av bekämpningsmedel. 

Miljöförvaltningens studie visade att personer 

som hade druckit vin eller ätit vindruvor 

eller russin dagarna före provtagning 

hade högre halter av 

bekämpningsmedel som brukar användas 

vid odling av vindruvor. Just vindruvor 

tillhör de mest behandlade livsmedlen 

på grund av sin känslighet för 

sjukdomar. I Livsmedelsverkets prover 

på vindruvor hittades rester från 52 olika 

bekämpningsmedel. Ofta påträffas flera 

bekämpningsmedel i samma prov. 

Ett sätt att minska intaget av bekämpningsmedelsrester 

är att konsumera ekologiskt 

odlade vindruvor och russin samt 

dricka ekologiska viner. Inom ekologisk 

produktion får inga bekämpningsmedel 

användas. 

-40-

LANDSKRONAS MILJÃREDOVISNING 2011 - Landskrona kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

LANDSKRONAS MILJÃREDOVISNING 2011 - Landskrona kommun